Skip to main content

Full text of "DelaGardiska archivet : eller handlingar ur Grefl. DelaGardiska bibliotheket på Löberöd"

See other formats


Google 


This  is  a  digital  copy  of  a  book  that  was  prcscrvod  for  generations  on  library  shelves  before  it  was  carefully  scanned  by  Google  as  part  of  a  project 

to  make  the  world's  books  discoverablc  onlinc. 

It  has  survived  long  enough  for  the  copyright  to  cxpirc  and  the  book  to  cntcr  the  public  domain.  A  public  domain  book  is  one  that  was  never  subject 

to  copyright  or  whose  legal  copyright  term  has  expircd.  Whcthcr  a  book  is  in  the  public  domain  may  vary  country  to  country.  Public  domain  books 

are  our  gateways  to  the  past,  representing  a  wealth  of  history,  cultuie  and  knowledge  that's  often  difficult  to  discovcr. 

Marks,  notations  and  other  maiginalia  present  in  the  original  volume  will  appear  in  this  flle  -  a  reminder  of  this  book's  long  journey  from  the 

publishcr  to  a  library  and  fmally  to  you. 

Usage  guidelines 

Google  is  proud  to  partner  with  libraries  to  digitize  public  domain  materials  and  make  them  widely  accessible.  Public  domain  books  belong  to  the 
public  and  we  are  merely  their  custodians.  Nevertheless,  this  work  is  expensive,  so  in  order  to  keep  providing  this  resource,  we  have  taken  stcps  to 
prevent  abuse  by  commercial  parties,  including  placing  lechnical  restrictions  on  automated  querying. 
We  also  ask  that  you: 

+  Make  non-commercial  use  of  the  filés  We  designed  Google  Book  Search  for  use  by  individuals,  and  we  request  that  you  use  these  files  for 
personal,  non-commercial  purposes. 

+  Refrainfivm  automated  querying  Do  not  send  automated  queries  of  any  sort  to  Google's  system:  If  you  are  conducting  research  on  machine 
translation,  optical  character  recognition  or  other  areas  where  access  to  a  laige  amount  of  text  is  helpful,  please  contact  us.  We  encourage  the 
use  of  public  domain  materials  for  these  purposes  and  may  be  able  to  help. 

+  Maintain  attributionTht  GoogXt  "watermark"  you  see  on  each  flle  is essential  for  informingpeopleabout  this  project  and  helping  them  lind 
additional  materials  through  Google  Book  Search.  Please  do  not  remove  it. 

+  Keep  it  legal  Whatever  your  use,  remember  that  you  are  responsible  for  ensuring  that  what  you  are  doing  is  legal.  Do  not  assume  that  just 
because  we  believe  a  book  is  in  the  public  domain  for  users  in  the  United  States,  that  the  work  is  also  in  the  public  domain  for  users  in  other 
countries.  Whether  a  book  is  still  in  copyright  varies  from  country  to  country,  and  we  can'l  offer  guidance  on  whether  any  speciflc  use  of 
any  speciflc  book  is  allowed.  Please  do  not  assume  that  a  book's  appearance  in  Google  Book  Search  means  it  can  be  used  in  any  manner 
anywhere  in  the  world.  Copyright  infringement  liabili^  can  be  quite  severe. 

Äbout  Google  Book  Search 

Google's  mission  is  to  organize  the  world's  information  and  to  make  it  universally  accessible  and  useful.   Google  Book  Search  helps  rcaders 
discovcr  the  world's  books  while  helping  authors  and  publishers  reach  new  audiences.  You  can  search  through  the  full  text  of  this  book  on  the  web 

at|http: //books,  google  .com/l 


Google 


Det  här  är  en  digital  kopia  av  en  bok  som  har  bevarats  i  generationer  på  bibhotekens  hyllor  innan  Google  omsorgsfullt  skannade  in 

den.  Det  är  en  del  av  ett  projekt  för  att  göra  all  världens  böcker  möjliga  att  upptäcka  på  nätet. 

Don  har  överlevt  så  länge  att  upphovsrätten  har  utgått  och  boken  har  blivit  allmän  egendom.  En  bok  i  allmän  egendom  är  en  bok 

som  aldrig  har  varit  belagd  med  upphovsrätt  eller  vars  skyddstid  har  löpt  ut.  Huruvida  en  bok  har  blivit  allmän  egendom  eller  inte 

varierar  från  land  till  land.  Sådana  böcker  är  portar  till  det  förflutna  och  representerar  ett  överflöd  av  historia,  kultur  och  kunskap 

som  många  gånger  är  svårt  att  upptäcka. 

Markeringar,  noteringar  och  andra  marginalanteckningar  i  den  ursprungliga  boken  fiinis  med  i  filon.  Det  är  en  påiniimelse  om  bokens 

långa  färd  från  förlaget  till  ett  bibliotek  och  slutligen  till  dig. 

Riktlinjer  för  användning 

Google  är  stolt  över  att  digitalisera  böcker  som  h;ir  blivit  Jillmän  egendom  i  samarbete  med  bibliotek  odi  göra  dem  tillgängliga  för 
alla.    Dessa  böcker  tillhör  mänskligheten,  och  vi  förvaltar  bara  kulturarvet.    Men  det  här  arbetet  kostar  mycket  pengar,  så  för  att  vi 
ska  kunna  fortsätta  att  tillhandahålla  denna  resurs,  har  vi  vidtagit  åtgärder  för  att  förhindra  kommersiella  företags  missbruk.  Vi  har 
bland  annat  infört  tekniska  inskränkningar  för  automatiserade  frågor. 
Vi  ber  dig  även  att: 

•  Endast  använda  filerna  utan  ekonomisk  vinning  i  åtanke 

Vi  har  tagit  ftam  Google  boksökning  för  att  det  ska  användas  av  enskilda  personer,  oeli  vi  vill  att  du  använder  dessa  filer  för 
enskilt,  ideellt  bruk. 

•  Avstå  från  automatiska  frågor 

Skicka  inte  automatiska  frågor  av  något  slag  till  Googles  system.  Om  du  forskar  i  maskinöversättning,  textigenkänning  eller  andra 
områden  där  det  är  intressant  att  få  tillgång  till  stora  mängder  text,  ta  då  kontakt  med  oss.  Vi  ser  gärna  att  material  som  är 
allmän  egendom  används  för  dessa  syften  och  kan  kanske  hjälpa  till  om  du  har  ytterligare  behov. 

•  Bibehålla  upphovsmärket 

Googles  "vattenstämpel"  som  finns  i  varje  fil  är  nödvändig  för  att  informera  allmänheten  om  det  här  projektet  och  att  hjälpa 
dem  att  hitta  ytterligare  material  på  Google  boksökning.  Ta  inte  bort  den. 

•  Håll  dig  på  rätt  sida  om  lagen 

Oavsett  vad  du  gör  ska  du  komma  ihåg  att  du  bär  ansvaret  för  att  se  till  att  det  du  gör  är  laghgt.  Förutsätt  inte  att  en  bok  har 
blivit  allmän  egendom  i  andra  länder  bara  för  att  vi  tror  att  den  har  blivit  det  för  läsare  i  USA.  Huruvida  en  bok  skyddas  av 
upphovsrätt  skiljer  sig  åt  från  land  till  land,  och  vi  kan  inte  ge  dig  några  råd  om  det  är  tillåtet  att  använda  en  viss  bok  på  ett 
särskilt  sätt.  Förutsätt  inte  att  en  bok  går  att  använda  på  vilket  sätt  som  helst  var  som  helst  i  världen  bara  för  att  den  dyker 
upp  i  Google  boksökning.    Skadeståndet  för  upphovsrättsbrott  kan  vara  mycket  högt. 

Om  Google  b  ok  sökning 

Googles  mål  är  att  ordna  väi'ldens  information  och  göra  den  användbar  och  tillgänglig  överallt.  Google  boksökning  hjälper  läsare  att 
upptäcka  världens  böcker  och  författare  och  förläggare  att  nå  nya  målgrupper.  Du  kan  söka  igenom  all  text  i  den  här  boken  på  webben 
på  följande  länk |http :  //books . google .  com/| 


,  v- 


G(X  B\hXxo\\)ccaMcrncr\  Ijaxx^^ycn 


y 
I 

I. 


S.% 


■rn-i-a.'- 


.1 

fl. 


I   i: 
ii 

1 . 


,  i, . 


ll 


\ 


eWarblpa  Itcgitet 


eller 


,      Handlingar  ur  Grefl,  Dela- 
G  ar  diska  Bibliotheket 


i 


pa  Löberöd. 


^  NIONDE    DELEN: 

i]i<>grapliiska  tfch  Statistiska  Handlingar^ 

.  ■    upplysande 

£(yeiiska  Historien  i  sjuttonde  seklet 

jemte  ett 

Bihang, 
öwnde  K.  Carl  Xn:s  död,  Blåkullafärder,  Sve- 
ilfnborg,  Linné  och  Leopold  i  adertonde  seklet 

'  -  '  "         "      '.     ' 

af  '',',- 


Lund^ 

fråa  Lund  bergska  Boktrjokenel^ 

/  1837. 


r 


THE  NEW  YORK     | 

PUBUC  LIBRARY 

817262  A 

ASTOR.  LENOX  AND 
T1LD£M  FOUKDATIONS 
I        H  1936  L 

Planchen  innehåller: 

N.  U  Hänt  v,  F^ie^,  Frih.  GeneralLlettt  och  Goiir.    Hs 
22.  Otto  Wilh.  v,  Fer»9H,  Frih.  Fftlteisfc.    o.  3.  Fab.  v.Fetå^nt 
Frih.  F&ltmsk.    n.  4.  Axtl  «.  Feruu  d.  ä.  Gr.  RikiRåd.    n.  5. 
Arv,  ForbuM,  Frih.  RiksR&d.    n.  6,  Joh.  Q^ntUuå  d.  ä.      n.  7. 
Joh,  OexeKui  d.  y.  Begg e  Biskopar  i  Åbo    och  märkrardige 
af  Goxeliandca   Bibelrerkiet.      b.  8.,  AMtk^ni  BnH. '  Sis  p.  87* 
n.  9.  Carl  O.  C^UentrtutX^  Lagman,      n.  10.  Axel  QylUnkrok^ 
Frih.  Gener.      n.  11.  Anna  Skytt*,   Adiiralinna  Gyllenstierna. 
a.  12.  M,  Vtxionius  Oyldemtolpe ,    Profess»  Assessor    i  Åbo 
Hofrfilt.    n.  13.  Niti  Oyléenttilpe  Kongl,  Råd  och  Akad.Canz^ 
ler.    B.  14.  Per  Hjerta  ÖfrersU  (4664).    n.  15,  Peder  Wimtrup 
(Himmehtierna)  Biskop  i  Lund.     n.  16.  Matte  LaruonKruua 
R.R.     n.  17.  Jetper  MaHtton  Kruut^  F&ltnisk.  RiksSkattnist« 
n.  is.  Mar.  Awr.  KiSnigtmarck  Probstin, 


•  » • 

*  • 


IMÉÉIÉH 


r 


» •  • 


,  •  •  • 
•  •  •  • 


•  • 


•  •  •  :  •    • 


y.   i''if 


t  i 


r   • 


\ 


H  .^    i'\  ut   't      lOlxK 


\T)\  T 

:    1  .    .! 


/RRARY 


•  1  f  .« 


ASi    K.,  tM.NOX  AND 

-    -NTHATIONS 
L 


■•■   fcH  ■  »   >• 


'Y 


« 


**'*'*''*T'^'^**"***^''*'^^^^^^^^^^^^^^^^T^^''^ 


!ff^^^ff^^T^y 


.    t 


LNNEHÅLL:    , 

•       "  '        .-i-  •  ■      )  *'  .     •  f»      • 

•» .  .»       •     '  .     .. 

/.  Ekelliu  bref  011  sin  Far  {fM  ff.^iB.jf.i. 
Vitterbet  p.  29*  CirpAr  Bkeblaä  {u  9L  Ctaet  JS.  p^ 
36.  K  J.  Éahlberg  p.  36.  Dalefit^  Daiman  p.  37. 
Dancboardtj  Debeiche  p.  38.  De  6eer,  De  /a  Clo- 
peUe^  De  la  Moite  p.3^«  p.  Bellinghauten^  Dn  Rees 
p.  40.  Ihiriefs,  Dr^Ae  p.  42.  Drtåemtierna^  Dtf* 
5€#,  Dugfoi  p.  43.  '  Duretl^  DifkmaH  p.  45.  iSAre»- 
roM  p.45.  Mreéuekaniz^  EkremtraU^  p.46.  N^en^ 
fitti,  Anpomg-rAft  p.  4T.    tmritiiåi  p.  48»    Fahne^ 

f9.  Fenen  p.  Si.  l^iMM^  p.  53.  fteeM^od  p.  5& 
J^l^  f^^gtikifbkå  §:  äSi  fytangél,  J^fbut  ^.  60. 
i%^^cfeiiretbA  p.  89.  j^iåty  FtSNti,  e.  fSerftéH  p« 
83.  <Bt%tléå$  p.  85.  (Gfritit)!,  Cffaääteniéfg,  Hirilt^. 
87.  ^fn^wn^ete  ]^«  88.  QyHehähiewiz  j  Oyldénhjetm 
p.  89.  ^  Gyllenkrok^  OyllemMpåmg  p.  S2.  Gylletutier- 
na^  Gyldemtåipe  p.93..^  fifaiii/ifiiii»  JSTare  p.95.  J7e/mr 
/e/ifir  p.  96.  Himmehtjema  (Winitrup)  p.  97.  Hom 
p.  107.  Hårlemany  Jacohkold  p«  114.  Kempemkdldj 
Klingemiiema  p*  115.  JEoci  t^.  CVtinf/efit,  KoikuU 
p»  116.  f  rtrtrt  p.  117.  Kurck^  Kijl  p.  123.  Ay/e, 
tOintgmurA  p«  124.    (Foruatteg  i  lOde  D.) 


«.^^     *    -.-* 


'— (--iv-J 

Andra  Afdblningen. 

Statistiska  Handlingar^ 

1.  K.  Carl  JX!  ^(tinägg  täl  4de  D.  p.  115). 
TillRiksenflR^pm  ,å^%  pjjpksappi^,  flitset  Tid  Kerck- 
holm  pt  238.  Ordning  och  Beställning  for  krigsfolk  I 
ket  1602.  G(ai .  FA|[4^f||tni0UdQep ,  Hasesynsförord-  \ 
ningen  p«  246.  2.  Herfig  Carl  PAiltpp.  Btetf.  248.  3«  i 
K.  GusU/irAédlph:  ktitéckn.  i  Albnml608;  Bref^  ^ 
Psalm,  p.'  249.'  (fohsättes  ilOdé  Delen).     ■  •         ' 

•  '       '    . ; .    '.  \-     ■.'->;    .  (  ■^.*.  .  •      •"••'« 

.••-BiHANé.  •!      •■  '  "    ' 

Haridlingarj  upflysflnde  '&)€niid  Ufsiorten  i  iSde 

/  séktet*  .       . 

1*    Ä$Va«|ffcJ^fl{rfr^^  m    2.  Si;#i   i 

denbargianuinfini^é4els0t^lerfBlq^  \ 

p«  168*     3f  Si:^mhorg  Mosfim jf^  p*  1.91* 

4»    Carl  v.  Lmné^  tec^^d  afsiii  bror  p.  195*   .Brdf 
.  tillKiL  StQbag^us  Hn.4pt^en  tidlfinnaeas  upptäckte  sexa-?  * 
arsystemet  p.  i213,  ,,..$^>  Det  .Jpirsfa  rjägartA4Ut€tn  i  j 

♦  "  '  •  *  _j 

•  «      '  v  "      '  ■ 

•         •        •  '  »  \ 

.  .  t    .'j  .      ...  .\  ♦  • .      .  .  I  >    . 


> 


Förord. 

JlI&  U^g-  säges  i  Forord  »vederbörligen  skrapat»  al^ 
la  tidningar  for  forsammandet  att  anmäla  detta  verk 
till  Allmänhetens  kännedom,  måste  dess  pligt  vidta- 
ga, när  verkan  ioljt,  att  i  förord  också  vederbör- 
ligen tacka  de  Redaktioner,  som  af  kärlek  till 
Sveriges  forntid  och  ömhet  f&c  många  medborgarea 
framtid,  sökt  en  och.  annan  gång  fikita  sina  läsares 
uppmärksamhet,  så  upptagen  af  dagens  både  frå- 
gor och  händelser,  på  denna  iirkiindsamling,hvil- 
ken  ej  annars    kunde   påräkna  ;at;t   bemärkas    bland 

det  myckna  af  större  värde,    som    sjelfmyndigt    tUl- 

* 

tvingar  sig  äfven  den  flygtiga  blicken. 

Som  ytterligare  tryckfel  torde  här  få  anmärkas :  P.  57  r. 
i.  läs:  incommoderar,  P.  163  r.  4.  nerifr.  läs:  hade  ock  ntr. 
P.  154,  Meningen  var  att  stafra  Comte  de  la  Marqueå  namn 
blott  en  gång  efter  Prins  Fredriks  maner ,  men  vid  en  corre- 
cturläsning  kom  det,  som  först  träffades,  att  antagas  för 
norm.  P.  164  r.  2  nerifr.  d.  2  Oct.  läs :  Dec.  Gref  De  la 
Marques  Memoire  träffas  p.  295— -302  i  3  D.  af  Floden  Hand- 
Ungar  hörande  till  K.  Carl  Xlh  hut.  8thm  1824.  Bland 
råden  derstades  finner  man  5:o)  De  se  mettre  en  etat  de 
pouvoir  gagner  par  argent  ceux  qui  se  trouveroieni  dam 
ies  sentimens  contraires  aux  interets  de  8.  A,  B.  ^  paur 
c«ffe     effet    se   faire   rendre   comte    au    plutot    des  deniers 


ropaux.  6:0)  Enftn,  tonqu9  PAåumhU$  iåå  Eiat$  utå  r«b 
••/«  4r  orrivée,  avoir  ioin,  guil  $  aii  en  Smeåé  ån  Mi^ 
niåtret  de  la  pari  de  la  Franee,  de  PAngleierre  ^  de  la 
Hollandef  qui  eoutiennent  de$  intereii  de  8.  A.  il.  ^^  cV«f  k 
quoi  elle  pourra  reuBetTf  ei  elle  met  dane  eon  partU  la 
France,  par  le  grand  eredii.  que  ceite  eouronne  a  preeente- 
ment  en  Engleierre  4*  «»  Bollande,  Derefter  i. den  ISlJandt 
ntrecklingen,  sedan  det  Tisats  hura  fred  borde  kanna  med 
▼isshet  Tinnas,  rdrande  enj^agerandét  af  le»  prindpalei  pnU> 
eances  de  TEurope  k  favoriser  les  Justea  droiti  de  fi.  A.  R. 
derTid  Kejsaren- påräknat  såsom  rän  af  en  medlem  i  Tyska 
fitrsteförbandet  och  af  skäl,  som  der  ej  borde  upprepas;  *-> — 
Pour  ce  qui  est  de  la  France,  PAmbassadenr  qui  est  en  Suede 
pourra  fair^  connoitre  k  sa  cour  les  raisons  quelle  a  de  st 
declarer  pour  S.  A.  R*  preiferablement  au  Duc  de  Hotstein,  dt 
•i  la  France-  entré  dåns*  ces  raisons,  commé  il  y  a  apparenee, 
elle  ecra  d'ane  utilité  infinié  pour  le  succés  des  affaires  des 
9,,  k,  R.  tant  par  lee  argeats,  qa'elle:peut  fournir'  pour  sub- 
ren^r  ans  depensét  péceaiaires  dans  une  pareille  ooeasion» 
que  par  le  credit  «  .  .  tant  au  Senat  qu^aux  Etots  du  Röyaa. 
,me. 

Weslerstad  d.  2  Ang.  1837.  IHraiYVAHBii. 


r 


m^ifrntr-^aimé       ■ -»»■— >i«*—«t»« 


Dela  Gardiska  Archivet. 

Biographiska  Handlingar 

(Forts*  frio  Åttonde  DelenJ 


-~  Jahan^  Ehebla  *— 

Xre^^Vdug*/»/ 1659.  Kungen  kom  Julafton^  och  vo- 
ro alla  ständerna  ute  emot  honom  och  beneventera- 
'  des  H.M«  först  af  tir  Tore  Sparre  med  en  oratiion  och  se- 
dan,  som  vanligt,  af  de  andre  ständerna.  Lilla  Prin- 
sen m5tt^  Kungen  p&  nedersta  ,  trappan  och  ,  Drott- 
ningen idd.  den  andra  med  allt  fruntimret*  Freden 
ej  än  sluten,  men  den  HoUändsl^i  bättre  co|]firm.e- 
^  rad,  sedfuii  de  hört  att.,  den  Norska  armeen,  ,hyarpä 
de  så  tröstat,  börjat  vika  undan.  AHt  tillreds  f5r 
ett  infall  i  Norrige»  både  petard er .  oqh '  annat  görei^* 
WestmanlSndningarne ,  och    Skånska    ryttare    redan 

''rf  j  • 

dit  beordade.  Gen*  Gustaf  Horn  anför*  Ki^nske 
Kangen  i  egen  person*  Ingeh  landsadel  ännu  kom- 
men. GöMei.d.  4  Jon.  1660*  i  går  utblåstes  Riksdagen. 
I  dag  ^.jbegyntes  den  på  så  sätt,  att  presterne, 
borgarné  och  bönderne  samlades  i  proviantshuset, 
salen  var  klädd  med  srart  kläde^  sediin    drog    Arf- 

(IX.  Del.)  1 


(    2    ) 

prinsen  dit,  och  ändtligen  gick  lidderskapet  pch  häm- 
tad» H.  M.  och  jEdljdeä  dit,  åer  U:  M •  di  ijeH  först 
gjorde  en  lång  oration  om  alla  dessa  handlingar,  som 
förefallne  äro  medab  H.  Mt  Var  utomlands   och    se- 
dan denna  tidens    närv.  tillstånd,  och  till  hvad  ända 
han  kallat  Ständeirne*    Der^er  npplUstes  propositio- 
nen af  Axel  Sparre,  hvilkeq  handlade  om    folk    och 
pengar.    Lilla  Prinsen  satt    hela    tiden  utmed   Kan- 
gens  stol  faeH  ftrb»r^    -K.  var  otålig  öfver  att    så    fä 
af  adlen  kommit  och  de  andre  dock  så  starke*  Lars 
Kagg  var  här  och  blef  mycket  begåfvad  af    Kangen. 
Hr  Erik    Oxenstjerna    halsat    Faricär.    D.  il  Jän^ 
Ständerna  ha  nu  afhört  den  långa  relationen,  &  M» 
låtit  fSr&tta  om  alla  siiia  actioner   och    motivet    till 
^tt  dessa  4  åren  väratir  riket.    Upptog    nästan    en 
hel  dag  att  hora*    Två  RfksRåder  voro  denrid    när- 
varande.   "Sedan  har  tiden  gått  åt  alt  hélsa    hvaran- 
dra  på  ofligt  vis.    6  nfk  Adelsmän  1  dag,   ^iet^   H. 
M:ts '  behag,  intagne :  Erkeh.  Lenieras,  IKsk.  Enåhder, 
Kamrer  Anund  Anundsson,    Sekret.    WeJam  ;*)  Phi- 
lipson  ^Qch'  2,  hvilkås  nämn  jag  ej  mins.    Ett  ufskfitt 
är  saft,  som'  skatt  ingifta,  huru  bäst  är  gä  äll'  Värka 
l^sakerne.    Adleh  är  nu  väl  100  pers.     stark.    Erik 
Oxenstjerna  absenterar  sig  ofta.    Orsaken  vet  jag  ej. 
Sedan  f.  d.  Assess.  i  Jönk.  Johan  Odla  varit  i  mån- 
dags på 'ftiddarhuspt    oiih    der  ställt  sig    väl,    samt 
liignt  talat  med  fiera,'  ät  han  middag,  gick  så    upp  i 
Sfyersta*  våningen  der  hän  bodde  och    skot  sig  1  brö-^ 


A.i-J 


'^)  Så  fikn^rer  É.aätid^^t^lheéiir  Aimndaiion  adl«Rosenacker» 


(    3    )  ■ 

slety  krarvid  det  tog  eld  i  klftdet im  oeh  som  h5  oeh 
red  låg  omkring  var  det  ett  mider  ej  y&déM  vardt* 
Man  tror  att  bana  armod  orsakat  hans  iortviflaQ# 
Stadsnajoreti  beledsagade  dess  lik  till  en  landkyrka. 
Omöjligt  att  «tfå  Farkärs  "pension,  som  aldrig  än 
bekommits^  ingen  ;diistar  nämna  för  K.M.  om  pengar. 
D.  17  Jen.  D«t  är  si  strängt  att  ingen  får  bli  bor^ 
tat  af  Adlen,  i  anseende  till  dess  fätaligbet*  Vi  äro 
n^  likväl  120  *)•  SamtU  Ständerna  ha  varit  hos  K« 
M.  och  byltat  Arffnrsten  samt  bedt  H*  M*  bH  hemma 
i  riket  I  Utskrifningsfrågnn  ftr  béTiljadt.  att  10  fräl- 
semän och  8  eller  7  skatte  och  kronomän  göra  nt  en  ' 
knekt  1  2  IMjandé  år,  men  de  2  derpå  följ.  åren» 
som  Tanligt  är,  bvnr  20:de.  Den  100  Rdrs  bjelpen 
fSt  hästen  också  på  detta  året  allena*  Nu  återstår  bloU 
Iiegäran  om  foder  till  några  regementer  dll  hast,  som 
skola  "värfvas  här  i  riket,  samt  ock  till  fot.  Riksda* 
gen  kan  således  snart  slutas»  D*  22  Jan.  H.  M» 
bar  en  mm  tid  varit  helt  opasslig  af  bitsig  feber* 
BettÅs.  Erik  Drake  har  i  Norrlge  minerat  300  hä- 
åtar.  -  Vid  stormningen  af  Hall  (Fiydrikshall)  ha  vi 
mist  &L  30  man,  deribland  den  lille  torre  Kapten  ^ 
lUnhålt,  70  qväste,  deribland  Ofr.  Linnenberg,  sla- 
gen ned  en  litett  i  hnfrndet^  v.  d»  Noot  dSd*     B*  25 


'^)  4f  närvärandet  undenftttdiie  jå  väl  amn  åere  föregående 
ser  man,  att  r.  Stiernmans  tippgift  i  AdelsMatriklen 
I.  D.  p.  221»  att  J.  E.  1689  introdaoerades  miste  sak^na 
gnii|d,  så  Tida  ej  ointroducerade  beriftlade  Riksdagar  som 
representaater» 

1* 


(    4    ) 

Jan.  Franskt  och  Spanskt  vin,  ehuru  någ;ra    kannor 

"V 

felas  i  fullt  ankare,  sändes,  H.  M«  ännu  opasslig; 
är  uppe  den  ena,  ligger  den  andra  dagen.  Svaret 
till  Propositionen  lär  om  några  dar  bli  ujppläst  pä 
Rikssalen,  fast  H.  M.  ej  orkar  vara  tillstädes*  Nu 
är  Adlen  så  fulltalig,  att  jäg  känner  ingen  som  är 
borta*  Gref  Gust.  Oxenstierna  ber  flitigt  helsa,  lik- 
som pastor  Mårten*  D*  1  Febr;  Kungen  ännu  ej 
ute*  Våra  ha  tagit  in  Blockhuset  för  Hall,  hvari- 
från  de  kunna  mycket  inoommodera  fästningen.'  Carl 
Lejonhufvud,  G*  Oxenstj.  och  van  der  Wijk,  Artille- 
ri Öfverste,  afgå  till  Norrige*  Commendanten  i  Rot- 
skild har  plundrats  af  ett  utfall  från  Köpenhamn*  D. 
3  Felr.  Kungen  ännu  opasslig.  Ingen  törs  tala  med 
honom  om  confirmationer*  Han  har  lofvat  en  gene- 
rel  vid  Riksdagens  slut.  D.  8  Felr.  I  anseende  till 
Kungens  långa  opasslighet  uppskjutes  Riksdagens  af- 
slutande.  Adlen  h^r  på  8  dar  ej  haft  session,  utoni 
i  ett  utskott.  I>*  10  Febr.  Jag  har  ej  fcunnat  skrif-r 
va  förut,  dels  för  nattvak  i  Kungshuset,  dels  emedan 
portarna  efter  Kungens  död  varit  slutne,  så  att.  ej 
fienden  skulle  spörja  hans  oförmodliga  frånfall  d* 
12  ^)  förlidne  mellan  sond.  och  måndagen  kl.  1  om 
natten,  sedpn  han  5  dar  till  sängs  legat  af  en  faitstg 
feber  och  en  stark  katarr,  som  slagit  sig  på  bröstet 
och  förhindrade  andedrägten;  dér  och  hvar  syntes 
«n  hop  fläckar  kort  för  andedrägten,  hvaraf   var    att 


*)    Lagerl^r.  har  d.  19  Febr.    Aadra  d.  13de.  som  sfqs  ock 
menats  af  Ekebl.       '  '  ^ 


(    5    ) 

jaårka  att  det  var  gjelfre  fläckfabern*  Håns  M:t  hade 
vSl  en  långlig  tid,  för  än  do/isa  häftiga  accidenterne  slogo     * 
till^  Tarit  incommoderad  af  en  stark  hosta,  raen    så 
lefde  man  alltid  i  god  förhoppning  att  det  snart  skul- 
le bättras  igen*    Sitt   goda  och  sanna    förstånd    har 
han  conserverat  in  i   döden  och  ett  ögonblick  förrän 
haa    afsomnade  har  han  med  egen  hand    underskrif- 
vit    ett  testamente  och    disposition  i  regimedtet    som   . 
efter  hans  död  och  i  vår  nu  mer  unge  Kongs  minder- 
^  årighet  statueras  skulle.    H.  M.  hade  ock  i  sitt    yt- 
tersta styrkt  till  fred  och    mycket    annat    berömligt. 
Huru  surprenerade  ständerna  äro  med  så  många  och 
starka  fiender  behöfver  ej  beskrifvas.    Inbördes  bul-    ^ 
'lev  hotar  ock«     Många  begynte   strax  sätta  upp  huf* 
vudfit  då  busen  var   borta.    Nu  är    det   till    enighet 
kommet    Bevillningen   är    underskrifven,    och    blir 
såsom  det  beslutades  i  Konungens  välmakts  tid.    D. 
16  biaattes  liket  i  ridderskapets  närvaro  i  salen    och 
satt  på  en  thron,  som  är  uppbyggd  midt  på    gålfvet, 
mcid  sammet  öfvertäckt,  hvarest  nu  continnerligen  va* 
kaa  hvar  natt.    Hennes  Mt  är  framför  andra   bedröf- 
vad    och    Ifgger    jemt   stilla  till  sängs.     Gud  trösta 
henne.    D.  22  Febr.    I  afton  skall  kronan  sättas  på 
liket  och  de  andre  regalierna,  sedan  varder  kistan  med 
ceremonier  igenslagen.  I  måndags  intogos  i  rådet  up- 
pe hos  Drottningen  de  af  sal.  K.  M.  utnämnde  R.  R* 
Gr.  Nils  Brahe,    Henr.   Bengt    och    Christer    Horn, 
Svante  Baner,  Rn.  Kurck,    G.  Posse,   Jör.    Fleming, 
Stjernsköld  och  Lor.    Creutss.    Man   undrar  mycket^ 
favi    Gr.  Job.  OxMistjerna  ej  kom  dit«    I    6.  Posses 


(    6    ) 

fttäUe  äjr  Pet  Sparee  Landtaumikallc.  Yåra  he  fttar 
stormftt  bort  100  maa  '  för  ,  Hallf  skaDsar*  Ordres 
tai  återgång  äro  ulftrdade.  D.  28  Mmru  Gr.  Mag- 
nas  har  skrifiHt  aU  freden  med  Påhlen  är  klar* 
Kangea  i  Pålen  eederar  tiden,  spm  striden^ mest  Ta- 
nt om,  afstår  Lifland  erärdeligen  och  nigra  millio- 
ner för  Preussen  i  sadsfacfion*  Sål.  en  rätt  honora-» 
l>el  fred,  Holländame  ge  vackert  sin  tall  i  Sundet 
och  är  nu  freden  helt  afgjord  Det  var  Franska  och 
Engelska  Gesandternas  verk  till  en  ej  ^iava  del,  ho- 
tande den  Engelske,  att  om  ej  Holländarne  yille  bli 
Tid  hrad  slutet  var,  skulle  50  Engelska  fregatter 
hissa  segeL  Nu  drifva  de  på  Danska  Kungea*  Kcgs* 
har  accepterat  Fransosen  till  mediator  mellan  aig 
och  oss.  De  Kejserlige  ha  dock  tagit  WernaHtunde 
skans  från  oss  och  gått  alt  belägra  Wissmar.  I  En- 
geland  är  stilla^  Det  nya  Parlamentet  syns  ej  så  p-* 
benäget  att  få  Kung    igen.    I  Siebenburgea    är    en 

Prophet,  som  legat  di(d  i  några  dygn,  i^pstånden 
och  har  begärt  tala  med  Bagotzi,  sägande  sig  vara 
aänd  af  Gud,  att  förkunna,  att  han  skulle  gå 
mot  Turken,  och  med  Ryssen  dela  landet.  Det 
hålles  här  för  en  viss  sanning.  De  begärte  Or- 
tefrSn  sändas.  68iheb*  d»  3  Apr^  (börjar  im 
akrifva  Ekebla.)  Den  föi^skräckligt  myckna  snön  går 
nu  i  vatten.  Alla  broar  utflyta.  AHngsåi  d.  7  Apr^ 
Yi  foro  med  liket  d«  4  fr.  Götheb.  Alla  nätter  sättes 
det  i  tält  och  vakt  omkring.  Grufl.  trängsel  af  med<» 
följe.  Vi  måste  rida  före  liket.  Linköping  d.  29 
Apn    Vi  ha  stannat  i  LinkSp.  med  liket,  hit  vi  kom« 


(    7    ) 

na  A.  l&de.  Gmf  Per  mSite  osf  i  Gfioiia.  Mm 
lilla  gra  kast  är  na  ^uk  blifvw,  Tint  derfSre  aU 
idla  mifiMiaQiiade  mig  ho&imi.  Fältmsk.  Siak  ipdi 
6ra.Maj.  Ulfeldt  lia  blifnC  tagne  till  fånga.  Si0M.d. 
%6  JUiyu  Åndtl*  efter  6  vecl^rs  epateerande  genom 
landet  komma  lå  bit  d.  13,  då  liket  infördes  med 
ator  praeeaa  om  natten  U.  12.  Yi  ha  ingen  dag  in- 
rit ofver  2  till  2  i  mil,  ofta  blott  en  faalf.  XiOgemen^ 
tema  och  ^^aktering  klen»  sjnnerL  for  häatarne* 
Måfliga  skjutshästar  ha  blifvit  på  ^  vägen  liggande  af 
för  stor  Tanmak^  Tid  ankomsten.  Våra  svarte  klä- 
der äro  ej  mer  svarta  %f  stoft.  D.  23  Maju  Rådet 
fir  flitigt  samladt  fr.  kl.  6  till  12.  J),  20  Juniu  Den 
Engelske  Gesandten  Millord  Sidney  odi  Hannib« 
Sehested,  sänd. ^f  K.  Danm.,.o€h  Hr  Slingeland  fr. 
Holland,  ha  i  dag  trakterats  på  Djurgården  af  Riks- 
mak.  Clas  Uggla  går  hafvande  med  en  Amiral*  H» 
E.  Gr.  Kagg  är  kommen,  så  omgiiven  af  malconten- 
te  officerare,  hvar  med  sina  pretensioner  att  han  ej 
kan  röra  sig.  Jag  har  derfore  ej  ännu  nämnt  om 
Fars  ontfallne  pension.  Kungen  är  nu  kommen  till 
England  åter.  Montaigu  sprang  af  glädje ,  ut  i  vatt- 
net och  bar  honom  från  båten  i  land.  Han 
fick  ock  derfore  Strumpebands  orden.  D.  A  Juliu 
I  England  söker  nu  Kungen  efter  gamla  Cromwells 
kropp  att  sätta  honom  på  stegel:  men  då  de  öppna- 
de kistan  Tar  den  full  af  sand.  Han  trodde  visst  i 
sin  lifstid  att  så  gå  skulle  som  gått  och  tog  sina 
mått  och  steg  derefter.  D.  11  Julii.  Jag  kan  ej 
gå  och   uppvakta  i  husen    hos    desse    knåpar,   som 


(    8    ) 

tycka  åe  gora  en  nid  blott  de  se  på  en;  i  synnerhet 
nu,  sedan  de  fått  makten  i  hand.  Den  som  ej  är 
bror  >—  eU  systersson,  har .  och  intet  att  gå  efter* 
En  simpel  adelsman,  om  han  dertill  ej  är  rik,  bety- 
der här  alls  intet.  Dock  skall  jag  gå  med  Fars  bref 
till  Kaggen.  Jag  söker  helst  ett  oberoende  g^ftér^ 
mål.  D.  24  Attg.  Då  vi  seglade  med  Drottn.  från 
Gripsholm  fSr  2  dar  sedan,  blåste  .  en  storm  upp, 
som^fbröt  masten,  så  att  både  segel  och  tåg-  flög 
ain  kos.  Och  hade  ej  masten  gått  af  kunde  vi  ej 
annat  än  äntrat;  ty  skeppet  låg  redan  så  på  kant,  att 
det  intog  ratten.  Drottn.  var  minst,  Hofmstrnn  mest 
rädd.  Hert.  Adolf  var  på  Gripsbolnl  ett  par  dagar 
och  fixerade  mig  för  det  han  ej  fått  mina  hundar. 
Han  behöfver  dem  dock  ej  såsom  ej  vän  af  jagt. 
Han  sköt  dock  en  Elg  i  Djurgården,  hvilken  vi 
knappt  sedan  kunde  skjuta  till  döds.  D.  3  Oct.  D« 
1  Oct.  kom  jag.  hit  med  Drottn.  Christina,  sedan  vi 
mött  henne  med  kareter  sju  mil  härifrån  och  lågo 
vi  ilen  förste  natten  i  Pilkrog,  den  andra  i  Gröndels 
krog,  den  tredje  i  Elfsjö,  en  half  mil  från  Stockholm, 
der  en  hop  af  staden  kommo  ut  att  besöka  Drott- 
ningen.  Den  4;de  dagen  blef  hon  inhemtad  af  en  an- 
nan kar^t  och  hela  rådet  med  ridderskapet  och  bor- 
gartie  samt  presterna  voro  ute  emot  henne.  Det  var 
ock  ernadt  att  Kungen  sjelf  skulle  varit  ute  för  Hen. 
M.  men  för  det  grufl.  onda  vädret  med  regnslagg 
begärte  Dr.  Chr.  sjelf,  att  de  intet  skulle  ha  ut  ho- 
nom. Mötte  eljest  Kongen  I]en.  M.  nederst  på  trap- 
pan på  Slottet  och  gick  hon  dermed  först  till Drottn«  och 


(    9    ) 

wdan  i  sitt  gemak,  som  är  p&  vestra  nidan.  Hoii 
Uir  Ttl  påaktad;  jag  och  en\iU  äro  dertill  beordade. 
Hon  thar  sedan  haft  sådan  mängd  uppvaktningar, 
som  nånsin  då  hon  regerade*  Hon  visar  sig  vilja 
hasta  till  Rom  igen  och  tesmoignerar  en  stor  de* 
votion  i  den  religion  hon  nvi  är  uti,  låter  säga  mes* 
san  för  sig  hvar  dag,  syns  annars  uti  ingen  ting  föränd* 
rad,  klädd  som  förr,  med  en  liten  jacka  och  en  hatt 
och  håret  dernndjer  uppbundet  i  2  flätor'  vid  hvart 
örat»  Hon  ställer  sig  mycket  ödmjuk  emot  alla  men- 
niskor.  Till  följe  har  hon  3  Italienska  herrar,  en 
prest,  en  doctor,  4  kammartjenare  och  sedan  annat 
^enstefolk  med  lakejer^  qvinfolk  har  kön  3  itali- 
enskor,  1  fransyska,  som  tjena  s£som  kammarpigor, 
alla  jemmerligen  fula*  D.  27  Sept*  skedde  propo- 
sitionen  på  rikssalen,  der  jag  intet  vas«  I  går  var 
Landtmsk*  och  ett  Utskott  hos  Dn  Chr.  och  gratu* 
lerado  henne  ,till  >in  ankomst*  Här  var  nyss  »ett 
stort  parlament«i9  Skräddar  Gesällerna  böUo  gille  i 
sitt  härbärge,  4&  ^^  antagits  till  mästare*  De  hade 
i  sitt  lustighet  blifvit  något  högljudda,  då  Major  De- 
La  Chapelle,  söm  commonderar  öfver  de  här  förlagde 
soldaterne  kommit  och  befallt  ^stnad^  Gesällerna 
åberopade  sig  sine  privilegier.  Majorn  gick  då  efter 
flera  soldater  men  blef  af  Skräddarna  utkörd*  Så- 
rad häraf  kom  han  åter  med  en  muskött,  och  gaf 
fyr  på  dem*  I  sktäddarbataljen  stupade  4  skräddare 
och  en  underofficer,  flere  sårade*  Soldaterne  plun- 
drade huset*  Majorn  är  nu  i  arrest  och  de  fängsla- 
de Skräddarna  löse*    D*  7  Nov.    Riksdagen    är   nu 


(    10    ) 

•lutad.  Scheffiiig  talte  itfsktdaordeii'  i  KomuigMdi 
och  regeriDgena  ?Ägnar  till  8ttederna,teian  nnar.ite- 
gering«n  men  Dr^niageii  sam. ej  Tar  nppgSiigeDiocli 
Gr.  Per,  som  var  vjok,  leniDada  skriftliga  eder»  fiiat 
talte  RiksCandern  m^  en  stor  väkaligiMt  oeh  der- 
med  slilts  allt.  Flemingen  bar  ej  synts  till  'sedan 
faaii  blef  Qteshitefi  från  Bikeskattmst.  emhetet.  Be- 
grafniDgeii  af  Sal.  Kangen  begynles  så .  seat  att  imq 
miste  bruka  facklon  Först  giago  Kaogea'  oeh  beg* 
ge  Drettningarne  ner  i  äottskyrkan  med  de  Föratli* 
ge  personerna,  der  Gust.  Posae  gjorde  en  räcker  o* 
ration  i  stället  för  ntfilrds^dikan.  Sedan  som  Tan- 
ligt^  många  regementiBr,  fanor,  landskapsvapen  ased 
Idshfistar,  sedan  rådet  oeh  deas  Förmyndanie  med  m* 
gaUer,  efter  liket  bmiKangen(C.XI)af  HrSheringRo- 
senhane,  sedan  giek  Hertig  Adolf,  derpå  Drottinngen, 
så  Furstinnan  sedan  Dn  Christina  odi  så  en  faseKg 
hop  släpande  frnntimmer^  Vi  hade  elakt  vått  väder 
och  gingo  den  vägen  utmed  bollhuset  och  ner  på 
triceppsbron^och  Mver  jerntorget  och  så  nygatan  fraai 
lill  gråmunkeholms  kyiten„  der  en  musik  var  an-> 
ställd  och  sjöngs  det  jag  här  iooeslater.  Liket  blef 
ndragetn  af  Öfverste  Liéutenanter,  men  nedsatt  i 
Kung  Göstas  graf  af  Riksens  Råd*  Likpred.  boll 
Bisk*  Éhander  i  Link.  som  varade  i  $ea;  timmar  med 
personalierna,  som  upplästes,  så  att  vi  intet  kommo 
ur  Kyrkan  förrän  kl.  12)  om  natten.  Dr.  Ghr.  gick 
strax  bort  med  den  Franska  Ambassadören  ur  Kjr^ 
kan.  Sedan  Kungen.  Processen  var  helt  skön  och 
mag&ifique    med    penntngsutkastande  m*  m«    Dagen 


(  ti  ) 

åfter  bléfvo  stftDderaa  tniktorade  på  SlolUtC  odi  I5r 
99geB(ienheten»  bkf  en  stekt  oxe  till  bfteta  gifveii  aied 
Tio,  som  lopp  för  dem*  D«  18  Od.  OrottQ.  Chrip 
Stina  har  nu  bortsfiodt  sin  prost  och  liter  nnmer  in* 
tet  hålla  messfi  för  sig  på  Slottet.  Äfven  sätt4t 
något  af  sitt  folk  i  förväg.  Våra  ständer  förlika  sig 
bättre  äÅ  do  Danske.  Oå  borgarno  och  prestemo  ge»- 
nom  ett  starkt  utskott  proponerade  adlon  att  göm 
Konungen  absolut,  så  förargades  adlen  så  att  do 
började  skuffa  Borgmästaren  i  Köpenhamn,  som  för^ 
do  ordet,  och  förklarfKie  honom  otjenligt  att  bära 
Tärja  såsom  en  borgare  (han  hade  en  djrlik.  vid  si- 
llan). Då  Tredgades  Borgmstren  och  sade;  Vi  kun* 
na  förr  med  äran  bära  värja,  som  ha  försFarat  vår 
Kungs  krona,  än  J,  som  dessförinnan  ha  suttit  bak» 
om  kakelugnen,  och  om  vi  Ire  kapable  att  é^fk  bru» 
ka,  må  J  fråga  en  af  era  medbröder  Nils  ToroUe,  som 
iqr  några  dagar  sedan  blef  bastonnemd  och  desarme» 
rad  af  en  borgar^  hvarpå  en  jfeor  förifring  dem  o* 
mellan  uppväxte  och  borgarno  sÉrox  läto  slnta  por* 
taroe  och  rörde  på  tnunman,  sägande  att  adlen  ndti^ 
to  betänka  sig  smut  eller  ville  de  bevisa^  deln  något 
annat;  derpå  $ro  d»  uppgångne  tiU  Kungen  och  er- 
kände honom  för  deras  absokite  Kong  oeh  riket  som 
arfriko4  Kungen  tog  genast  alla  länen  som  adlen 
haft  och  benådade  allaoaat  Siak  och  Ebersten  med 
hvar  sitt*  D*  21  Nov.  Dr.  Christina  har,  gjort  en 
underlig  skriftl.  proposition  om  suocesrion,  i  fall 
Kungen  dör  utan  arfvingo^  Då  lUksAitilr.  Riks- 
Caud.  oeh  K  Skaitmst.  med  ett  Utskott  af  Ständer- 


(     12     )         • 

na  ville  g»  henne  docntnéntet  igen,    utfor    hon  i  it^ 
riga  ord  och  ^ille  det  ej    mottaga,  så^att    de     måste 
så   godt  som  kasta  det  på  bordet    Hon  är  na  gruf-* 
veligen  ond*    Adlen  är  na  tillsagd  att  '  ej    uppvakta 
henne.    Ingen  röst  är  fSf  henne.  Alla  nndra  att  hoa 
velat  slikt  proponera,  då  religionsförändringen  är    ett 
sådant  obstacle  att  hon  blott  med  makt,  som  hon    ej 
har,  kunde  slikt  genomdrifva*    D.  4  Dec.    Dr.  Chr. 
har  na  gifvit   en  revers  ifrån  sig  att  aldrig  hemligea 
eller  uppenbarligen  stämpla  mot  Sverige,   vid   fpfluiM: 
af  allt  hon  sig   der   reserverat,  évärdeligen  afsägan* 
de  sig  krokan.    Den    är    for    ständerna    uppläseD«. 
Ställer  sig  <nu^  helt  fryntlig  mot  vår  Drottning    såväl 
som  alla  andra.    Drottningarne  ha  åtskilliga    gånger 
denna  veckan  besökt  hvarandra*    Vår  ambassad    it 
Pålen    har  gått  ynkeligen.     Gref  Schjippenbach    har 
strandat  på  en  klippa  vid  Landsort  och    då  han  med 
några  andra  skulle  i  ena  båten  salvera    sig,  rycktea 
den  af  vågeq  i  djupet,  men    den  andra    båten    med 
24  personer  kom  i  land»    Det  var  vid  samma    stora 
storm,  der  RiksÄmiralen    förlorade    ett    skepp  och 
RiksCanzlem  ett.    Drottn«  Cbr«  har  legat  i  feber  nå* 
^ra    dar.    Det    var  blott    af    en    nagel  på    foten, 
hon  för  nära  afskar.    D.  12  Dec.    Drottn«  Chr.    vill 
här  fira    sin  katolska  julhelg.    Har    nu  sista  .söndag 
trakterat  £nkeDrottn«,    Franska    Ambassad,    »de    5 
Herrarne>',  Furstinnan   och  regeringens    fruer.    Gref 
Scblippenbachs  kropp   är    funnen.    D*  19  Dec.    Dr. 
Cbr,  lofvat  öfvervara  Gr^Nilses  bröllop.    D.2Q  Dec. 
Julafton  gaf  Dr.   Chr.  en  värja  åt  Ku9gen,  full  med 


c     13    > 

diaflnanter,  varder«d  lor  3060.  Rdr«  Fnmika  Anfbiil^ 
sador^n  fick  och  sin  julklapp,  deriUaod  150  Skep* 
pund  koppar.  D.  2  Jan*  1661.  Skrjfvér,  illa  frusen 
pm  fingrarne,  åf^rkoniTOtn  från  Pn.Chr:8  åtföljande. 
Bon  for  i  dag  kL  12.  EnkeDn  följde  Jlenne  |  hiU 
utom  staden*  f  n^tt  blir  hon  på  Grdndfilskrog»  Ået 
hon  ännu  får  kronans  traktering.  YiU  ej  längre 
ha  någon  med  sig.  Bert.  Adolf  har  rest  förut  till 
Braborg,  för  att  der  mottaga  Drottn.  J>*  27  Febr. 
EnkeDrottn,  kdpt  Prp^toi^hqlm  af  Gref^J^fignus  för 
30000  R4r»  En  Veneti^nslc  Qréfve  har  ^kommit  med 
uppmaning  till  korståg  mot  Tnrkeii.  Får  h9tr  slät  tröst  En 
hustru, hafvan4ei  elfte y/fiiltaPy faftf ^^H  I^B^of  gom  skriker 
sä  att  det  l^n  vä^ks^  ajidra,  som  sofva/i  fSafima  hus; 
Drotlms  dpctor, för  alt  förnssa  sig  ilef om,]bfir  haft  hust- 
ron*)  några  dagar  hoaaig.  ^ndtL  skall  EpgelfikaB^uigen 
fått  rätt  på  Cromwel^  kropp  och  låtpt  hänga  opp  honom  i 
en  Taxduk.  Skadan:  f^  Loiivej[us  brand  räknas  till 
12  millioner.  Synnerligen  för  galleriets  skulf.  ^. 
14  Mart*  Ett  stort  ifpöke.  har  nu  en  lång  tid  Ofu 
nätterna  gått  rundt  omkring  Storkyrkan  ochiåtit  myot 
ket  illiu  Ändtl.  grep  en  driftig  person  det  an  os^ 
fisan  en  student  sofn^-gijiik  p$  ^sQrltor  med  ett  ffvart 
lakan  öfrer  sig.  Ajr^Bfrest/si^ad»:  I  Nprj^öping  .hade 
Dr.  Christina  mycket ;  ledsamt,  Gjorde  intei:  annat 
än  spalta  schack  och  ^try^^taffel^mQd/ sina  Italienare* 
Kammarherro,  som   f^rt  till  hnjioe  i^egeringens  bre^. 

• 

var  na  återkommen.  Z)^  26  Jifafs.  Yi  hc^;4  dar  var 
rit  pfi  Drottningholm.;  DrottOi  var  i\£U(tpn  c^saia  der. 
liandgrefven  af  Banib^rg  var^  der  och   Ifiå    sitt ,  af^* 

*)  TroU  Buktalerska» 


(    14    ); 

rictd.  Reser  mt  med  ^  mn  FvrstkHui :  B.  20  Maph 
Totten  har  ofvertak  mif  »tt  fSlja  sig  till  Paris*  Fte 
min  skuld  \Så  Hambrseus  har  jag"  baft  en  ¥ed«fvil|é 
£pån  att  komilba  dit.    Den  skulden   har    gnragit    mitt 

'  sandyete  och  érsakaC  min  melancbofi«  Na  tIU  -jag 
hopsamla  allt  för  att<betala  honom,  blott  han  rillé 
taga  billigt  intresse.  J&.3&  jlffff».'€ardinalens  dod  gSf 
att  resan  något  n{>pskJEttes.  Card.  har  lemnat  en  th 
utsttgelig  förmögenhet,  Sfver  100  Millioner^  som  han 
testamenterat  Kungeri  i  FrankHke*  Några  Franska 
köpmän  oeh  Kammarfaef'rar  ha  lagt  sig  bär  tillbop» 
och  agerat  en  tomeA  i  går  först»  gängön,  åéé  eil 
Stor  församling  vår  oéb  iblahd '  andra  den  gamla 
ftstmön  Frn  ^Margareta  Bratté,  iom  sägs  redan  rara 
förlofvad  med :  Föi^sten  äf  Ilamb Arg,  ^arii  väl '  KSr 
8ro  gesand  ter  af  den  gathle  försten  af  Nasssin^l^I-* 
lenborg,  som  länge  ti)É'5me  har  friat  efter  henne, 
hvilka  gesän jlter  således  efter  all'  liknelse  måste  ^dra 
af  med  deras  lappestSilor,  efter  Erik  Oxenstjeitias 
mormor  att  tala.  Här  talas  Uoté  om  frierier^  Ti 
ära  således  i  förlofirade  landet  D.  10  Åpr*  Jag^ 
har  afskrämts  Trfin  ätt    lemna  mig  i  Hambrsei    häa<» 

.  der,  daktådtTottsiSrsäkHiigalV^  att  ingen  fara  skalle 
ktinha  bli;.  0.  1  Maij-  (^^dagetit  då  middagsmjdlknin- 
geri  bQr|ar9i)«  I  SSndags  btef  Kyrkbiotner  på  saleir, 
der  det  predikades.  Jangfrii  .  (Hoifrdken)  Ingeborg 
€^llenstiej»na  b<^rjade  skrikal  Sfrerljfndt  öcft  lopp  åt 
Drdtäiingenfs' gemak,  derifrfin  in^  i  Kamiftarfiingfrarniea 
kammare,  der  hon  ropade  8n  *  rärre,  bedjande  om 
iy^Ip  från  en  rotta,  som  irer  kommen   under    kjoleir 


(  15  ): 

för  heniié;  men  ingen  torde»  ta  4it.  Sfaidigén  tåUmi^ 
4e  en  Aristig  drabant  mod  oah  driig  bort  en  cotta^ 
MW  ywt  ett  qvarter  lång.  D*  12  JunH*  Dreltni.  ▼»• 
rit  få  BfottMngbolni  med  Kungen  oek  en  nng  fup* 
gm  wl  :Weimar«  Der  ver  iry^ken  lek,  nMn  myggor^ 
D»  hindrade^  M  ktet  deral;  iri  se  alle^  ni  som  baiié 
ii  nyss  kafi  kop^itie.  />•  9  Majut  Den  Tartevieks 
Abgeeanten  hoAé  »odkos  nftst  efter  Hdneins,  iden 
HoUSndske,  föilidne  7korsdiig»  Den  filrras  tal  var 
kelc  Iforfe  i9di  d.  8  Jan.  Vi  faitde  ett  vdrdskap  fk 
lUotiet  H.  3  kengevedäg,  ejNlån  vi  förmiddagen  bafi 
en  pteAkän  af  itieeler  Måns  (Pontinae),  bvilkw 
Tar  |å  Admitabel^  att  alla  mebniskor  mista  bekibna^ 
att  der  vinStle  vara  något  gndoml^  i  den  meani* 
ekan.-  Jag  f&r  min  person  iki4to  alläd  ge  ma  byta 
tfligo  iilMskap  för  att  kora  en  »  sUair  -  sermoa  och 
jag  dniriHHto  kKtiaa  ga*  P.  K.  tfU  att  förstå  med  favad 
ifirer  ock  krafr^ha»  förliknade  Gaés  ont  viå  déo: 
s^raany  som  lyate  4e  3  idfte  Männen,  oek  kam  kan 
fönaanta  deia,  diti  der  edjeat  var  någM,  som  af  m 
sådan  stjemaa  uj^l^saitig-irar  i  kyrkan,  att  do:akall» 
gå  en  wimé^^åg  héwa^  igtm  oék  oiabyta'  ^  deras  I0& 
veriten  Han  sade  dewK^  att  em  ée  ongåag  skaUa 
m&rfca  i  iMiå  mrdrker  de  .Vandrade  -  -  «•  ty  det  ir 
méd  dein,  sade  ban,'a0m  mad  en,  sam  stadigt  går  i 
mörkret,  ban  kan  intet  Täl  se  huru  mörkt  det  Sr  förr 
äa  han  bar  varit  nti  något  ljust  rum,  när  han  sedan 
|år  tily^så  skaUban  fö«stTföruA4ra  sig  kuru  han  har 
kemniftfort  'i  ettf  sådaUt  mitorker;.  alltså  de  <*  am  de 
eo  ginjg;    h&  fStt  n^nm   pfi  dét    ftndeRga  Ijilset,  s& 


/ 


(    16    ) 

•koUe  de  miet  så  lätt  ge  sig  i  mSrkret  igen  m.  lii. 
jD.  28  Jan.  Vi  ha  nu  i  14  dagar  flackat  omkring 
och  roat  oss*  Först  for  Heones  M:t  till  Rosen- 
berg hos  Biksniarskalken,  derifrån  till  Upi^la,  sfi 
till  Målbammar  hos  Gr.  Gösta  Baner^  åter  till  Upsa- 
la,  Éå  till  Mörby  hos  Gn  Gösta  OxenStjema^åter  ij3l 
Boäursberg,  *8ist  till  Svante  Booer  på  Diarsbolm,  alle- 
städes traktejBädes  vi  med  riDgrinDandey  ined  yärdski^, 
allehaoda  Inst,  med  jagt  och  fågelfftagerU  1>«  12 
Febr^  Jag  kan  intet  låta  .bli  att  tala  ^  oqi  ;iaäster 
Måns ; .  ty  hans  predikningar  ligga  mig  sjteidigt  på 
tqertat,  jså  att,  när  jag  hörer  honom  en  söndag,  •  så 
är  jag  Tiss  derpå,  att  jag  intet  tänker  på'  aanat  be^ 
la  veckan.  I  i^ästförlejdne  söiidqg  predikade  han 
och  kom  hela  förs.  till  att  möda  sig  för  att  hållasq; 
för  löje,  intet  att  han  sade  några  pussar  eller  något 
som  i  sig  sjelf  var  löjfavardt,  utan  för  det  han  så  sä- 
ger saiiiDingen  rent  ut.  Han  talte  »öm  den  doeiienf 
verldsens  barn  fälla  öfver  dem  som  ä|o.  slagg^lgiir 
och  som  slagit  ihjäl  någon :  »det  är  en  bra  karl» 
det  skall  bli  min  br(^  nkcn  ^)  En  Fransöpik  En- 
voyé kommen  att  notificera  .  Franska  Kronpiriiisena 
födelse,  men  ingen  af  Begeringeny>  ntom  Drottn«  i 
staden.  Ingen  vet  när.  B.  Canad.  återkommer»!  fRiks- 
Skattoist  har  varit  har' några  gånger  och'  åtet  :m- 

"  ,•  .  •  f 

*)  Dudlbifaflet    måste  rarit  synnerligen  ptfalUnde, "Ml*  alH- 
ha  den  uppgifän  Terkaa.    Cm  dncUraflérict  i  de  tider  b» 
.  deasa  bitefat Araf  ^lyeket  la^filyst»  *   Om  Pontini,  .prt^*  rär«; 
Kunjgeas  |är8iMnmade  oppfpstran  har  Ruhs  fått  kunf läip^ 


t 


(  w  > 

«a|ic;  IMeHiM»il^^  ra  «f  <!•  tvwMkt 
«Mipaiiiili#pp«ii  I  kaiMAitt  Mk  lUa  traktimt  thepfa- 
tééj  $ém  iHÉågB  ^w[Gfdl  fUkéå  ii|e«rCad«r«  !>* 
19  Féir.  mkånalb  båt  eititoltertid  logoraft  Fr.  Eiit. 
i»l  sluttet,  traklér^t  ttpiiéoi  med  musik,  pukor,  tram*- 
peCer  bc&  skott  VHF  dcähirD#«  Eoir.  blef  ti  draeken. 
att  do  nSttaä  mästé  bära  ut  feonom  öoh  i  «itt  go- 
maK.  Toit  ir  på  hemvUgeli  frflo  Parit  med  ra  vftr- 
ja,  boKitr  HitA  domaiiter,  tkatlad  tHl  16,000  Rdr,  gi& 
▼os  af  K;  i  Fh  Béttgt  SkjrVt  ttr  liir,  och  helt  ?ftl  ao- 
tedd  af  alla.  B.  30  \Aér.  .  AUa  fSnmdra  tig  att 
itCanzt  ej  toin^it;  9^M.  lOngtL  att  han  ligger  afak 
pi  Idkki.  Ea?^y«Éar  är  rett,  begfifvad  med  en  tior 
galfflcedjå  m«fd  Kttngent  eontevfey,  foU  med  denuui- 
ter,  tkanad  trll  2000  |Mr.  Hr  Lorena  t.  d.  Lind 
trakterade  honom  vist,  med  mnsik  och  plaitir  af  al* 
lehanda  tiag.  lag  var  der  ock»  Förleden  Fredag  toå 
en  prest,  tom  kora  *  frän  en  begrafning  till  gatan  — - 
ttendod.  D.  ii  Mar$.  ^  Orottn.  ikall  i  veckra  till 
Saktad  ]^S  en  Begrafning.  Hon  frågte  i  går  aliemyc* 
ket  efter  Farkär,  gaf  mig  t&  råd  hum  jäg  dcnlle  fi 
én  Fru«  Jag  borde  fatta  en  dag  i  veckan.  Hvilket 
jag  lofvade.  Rön  ^^erair  mig  ofta  för  gifteriet  Tid* 
ningar  ha  kommit  frän  Ben^t  Horn.  Han  har  paa- 
terad  Nongorod  och  blifvit  ofver  allt  väl  fögnad.  Ar 
300  ^rtotier  stark*  Snart  ha  vi  en  rysk  gesandt 
här,  3dD  inatt  stark.  Redan  är  rikssalen  klädd  till 
håna  BäotCäjgfande.  JD.  26  Mart.  Då  vi  kdromo  från 
Salratad,  voro  Ryssartie  här.  De  fördes  med  20  ä 
dd  galc[fer  titt  lands  mid^  för  slottet  der  Knngent  två 

(IX.  Del.)  % 


(  ti  ) 

jMnterade.  -^Sftlle  I  Ijg.    ra    •!-  d^  fiwAMnsU  i  iiipr 

väl  utåt^rdt,  så<6  r^^a  j^a^gfice  joch  16  tpuQiqpetfir 
jre^  alla  titt  l^&»i  ^h,Mi(lr4^  ^t  N^Ijgli  skrl^i jo^h  %Ut 
fU^tn,  d^rflttr  ^^f^^nefcl^.iiä^foreKufge^lkareter^ 

dtQyrOHvgflftftHijgfev&r»  |)0g^^<Mrägoii.fn6)1pii|  s^tH^tCK^ 
bUlhiiti^t  ie«MMWde  Sifitrky rl^j^m^å  renftra  si^,  f(å  iitfS^ 
Kyrkobriafceii  på^  nygfklmn  p&iff  j.4r«Mrg^t^i  TruKr^ . 
ooi^   d«r  ie  liggas  inMlttäiigda   oyib  iot^t  vi]!^;  UflBi  §b 

så  att  .de  hpp»  opp  aljl  den  fink  |tom  i^pmjo^n  Pj^  ^ 
Srp  :|20  perf^nejr,  med.,  lyi^fcket  ^ag£\ge^  90111  sälferf 
piest  'ix,y^TQt  att  säljp^  ^  p^i  fö  20  Rdr^  opi  .dfigen  ■ 
till  .att  hålla  si^  ^Ifve  m.^d*,.  Qer  fattas  int^it  brän- 
\ip  qcb  Iql^.  .  |)r  Ben^t  ^krffver»  att  han  .  cohvg^Teras^ 
af  «äi;ii.  12fi00(l)  inaij  gqfion\  i^a^et*  B4det.f9r;pu  på 
\g^d»p  öfver  p^^lg;ep.  I  daf;  bar  ock  IVUlster  ^ltif| 
pr^fli^ft  på  Slptt^t  opih  a.4<mirab^enient:  Tä)  talat .  Oj^ 
PiHti  vankelmoijl^^Qti^  Coi-liknande  boMni^.yid  d^nk 
S^fim  vilja  ,  vara  apfif^qå^  far .  Gkidfrukti^  ^  Pomare 
9eb  ^kväl  blanda  politiskQ-^fr^jc  blan^  deras  ^ernin- 
gar,  l^fvaAde  alltjd  mera  fiqseende  till  att  cfij^ts^tffn 
dep  atora  hopen  än  soifk  byad^vrätt  g]or4f  Jlr,)^h  det 
(loiyi  Qud  bef^)er.  Han  liknade  Herod^s  v^,^^  V^fi; 
lom  lät  I^ilatiu)  bära  handhjafvudet  D,'^^'Af^^^',ji,^ 
l^å^mi^ii  Q«idbr;ianU;,  s^o^  Drottningholm    f^r^t» 

\   ti  ...vi   ,/i. 


i  t9  y 

^ef  MafM«.  Uir  rKf^Mk  \m^t  p&  JaoobsdaL  H#li| 
ttaden  dpajr  4st    lU  till  l^oaotti.    Ifan  1^  i  denna ^*). 
dagar^e  ipki/mm»  alt  ge  BjftiuirM  aadienft.   De  god^ 
Herrai;4ieuivfn9»  q  ^H  pA  «5^ap,  njtom  några    som  gå 
o«h  jä^  spblfir  cfcli  rj^i/iepisknr.  Ä  10  A^*  Dfottn; 
har  varit  ute  att   y^    DroU(un£holinii    askhögar»    Vi 
voro  på  inresan  tiU  mijl^as  pa  MalniTik  hos  Lor«  t. 
d.  Lind.    Bjssarne  ha  nu  haft  andiens  på-  rikmlw 
af  Eoo|^  Ach  jDrottningen  och  hela  Råd^t.  Oe>  aro 
4  prlncipaljer,  d^d  förste    en    Knes^  den    iindre    6n. 
Woyip^od,  d«  3  api^  Stat8s.eéi:eterar0  mfed  30  adels*» 
ni^,.,  som  al|a  kysste  K;é  o;  Dr:s  h$qder,   när  •  de  öf«) 
vffgifvit  sitt  stftra  bfff.    De  talte  den  ene  efter   den 
i|li^r#  .l^orn  t^Ikar^    R*  Cåa^iL    svarade*    8fi  -  fram^ 
biice  do/sipe  presenter.    De  hade    från   'Stfrfa^atea 
^  tMnb^  soblfarg,  an.  bftrara    till  braiye,  linib^r.  (aUa< 
Sff^  fj  #n^)v  Se4ai|  geMndtarnes  aga«  prcyfiAPler  tj|li 
KaDflWHf  lefq^l4lM^4«A  gjrllfniityckt^slten .  qA:   taxkir!« 
ilkfi .  ^cVwt^  1>|m4  '^noat  jila^clcan  Si«bi  jag.  ej  tror- 
Vfir^  %  ViAx  "fäfda^    Delta    aUt   må^  2  och^  2  bära 
nA^A«   .£i|.^^  UM  Mr9ng  vac:acti  bland  presens 
tiariiei!  M  JiåtfiW  aå  vaokeirt,    «^    Fadkäsa.    Se^daa* 
(^rJoMiaéa  ll«'  f&rdrng^t»  «oni   vai^  skrifvat   på    ett 
sÉift  |)ej|gi«iai|t  ^^  bai^tp  d#|ui  ratificatif n^  i  vanli- 
ga. Hiwier»    %^n  fötdap;  ds .  qed  méd    saiama    cere«, 
mattlaa  somiV^S»    Svaata  l^iiner   och    Gösta    Possa. 
4Mil0  W^%  %nii  ai^tskap.    Pesse  foi^iQ    på  eM  «7n** 
ntrlig  onr-mofpy  att  spih  au  Kungen  ocji  Storfarstei»^ 


^  Han  brulöir  alltid  denna  aréhaism^ 


(  2Ö-  y 

roro  så  evSrddligM  föi^enadéi^  att  de^  aM^I;  Intitde 
skiljas,  dricka  deras  skll  £  samma  tredsht»  {ifi  sam- 
ma gåtig.  Desse  äro  htffligaré  Sn  d«  It^m  tarit  bftr 
jRlnit.  Dock  ville  de  ej  mottaga  andiens,  fBr  äti  alla 
5  i  Regeringen  voro  iifttvliräiide^-^Då^^man  érindradé 
dem  att  ingen  mensklig  makt  kunde  uppväcka  Ftfit- 
herren,  fordrade  de  att  en  nj  strax  skulle  iltnSmnas, 
oeli  RiksAiniralen  ville  de  skulle  per  posto  komma, 
och  då  det  ej  kunde  vara  mer  ätt  100  mil  dit  han 
Var,  kunde  han  -sakta  'göra  den  resan  i  3  elter  4 
dagar«  Ändtligen  l&to  de  öfvertaTa  sig,  att  då 
Riksråder  siitto  i  de  frånvarandes  ställe  i  sjelfvs  r#- 
^eringen,  det  kunde  så  Vara  vid^  audiensen,  tt.  ^ 
Apr.  Der  är  en  auctori  Strassburg,  som  arhistat^  pl 
en  bok;  hvi&en  han  kälUt  tteldemiuiéj  hv&rt  hatt 
beslcrifver  äHa  de  Officerares  lefvernesöm  ha  wAt 
i'  deftjska  kriget  och  sfifter  dehis  va^n  del  i  edii- 
terfej  deihos»  Nn  har  den  sfilnme'  åfietostt  alUdl  ei^ 
hit  till  att.  beglhi  alla  deres  ,  konteifej, '  aotli  Ininmi 
vara  till  fångs,  af  Öfverstertta;  som  då  voro  »t  tjelist 
Jag  har  jöfvat  skaflh  min  FarkSre  och  om. det  J|'  f|l^ 
n^cj^et  besvftnir,  be'der  jag  filr  piosteriieteii  skull)  om 
det  af  Fa#kär«  prorträUer,  soin  ftr  likest,  si  vill  iaå: 
då  papper  låta  afrtta  det;  likaledes  torde  Fa«|:it  »Ml 
det  ej  on5dar  föc  mycket  eldcka  en  léfvémes  bfeKbr^ 
ning.  Jag  ön^^ar  de(;,l8K  pdsleriieten  skirtl.  I  iiOr'* 
dags  fSfde  jtfg  Ryesame  til}  coiifereiis  nted  rådet  JMik 
då  allt  var  slutet  f511o  de  på'  knä  ocik  taekado  '9* 
SRldas  f&r  del  de  så  väl  kunnat  sitt  ftrendé'  ntOca. 
Drottn*  var  i  går   på    Drottah.    och  ^såg    hnni  '4i 


(  fil  ) 

f^ringde  plM.  .1  nioq|op  dsall  kon  4il  att  ligga 
gtuaértiBX»,  till  4*t  THokta  Irai^  hon  .  ernait  vppftni 
i.iMibl  flr  d«t  MdbriiHlai  D.  33  4pr.  I  går  sked- 
il»  Rymmifti  afiiktd.  FteiigiiigQ  Aofnarskiilkanio 
méd  HMTolk  pA  Offiifonmif ,  .d«rp&  RiktniRrskdkm 
Wmå  9åéét  oeH  Rfgeirifigipii,  ii  Dfoifii.'  f»niiid#  Kon* 
g^  viåkiiMleii,  Vm(  déMinippaii  satte  Rådef  sig  i 
0mk  TiiglMr  JKM  RagMri.iigiMi  i  en  sf  Kopgens  ksre- 
isr.  Ml  siiekad  msd  miffer  pH  blitt  sammet  ocb  faft- 
atifM^aied  amnlM  slagsm^ken  bal^äddÉ^  OD^Mftf* 
imtlo  1m  aimåii.  nii^d  gftll.^brodairpdpå  rSdt.  sammst 
ddi  litftitackéii  af  det  sammla  helt  rike  och  •pSktige. 
Tid  stora.  Kjrrkotrappan  Slego  de  at,  der  en  ihvit 
j^Tarduks  hiianiel  stpd,  hvilkctn  bårs  af  Geoenplsr 
^rsoner  och  LandshSfdingi^r,  hvanmder  K^ng^n  och 
Dr«r  giogo  med  !9rrt  proi^éssen  -fram  i  Kyrkochoren, 
iek  fL  sfttt  höger  om  .altaret  Och  Dr.  tfll'  vehster,  A 
att  de  vttiide  ansigten-  mot  hyarandra/  Regeriageir 
odi  rådet  SQtfo  på  begge*  sidor  "nar  åt  cbOret,  för  al- 
tsroC  stodo  5  pveste»  mfed  deras  mässehakar  ,  vftl 
.yirydde^  men  emellan'  der  ridet  satt  stolt;  ettt  ]>ord, 
livarpå  fredsfördraget  låg  ii|e4  skriftyg  af  silfver  der- 
io%  på  begge  ndcur  utom  chorét  Voro  *  stftlloiagar* 
uppbyggde,  fnlls'itte*med'^  fruntimmer  qcb  kavaljerer 
och  en  ganska  stor  niyckenhet  af  folk,  att  mat)  ^  med 
möda  kunde  tränga  sig  fram.  Man,  trodde  der  minst 
flums  StfOO  personer.  Under  väotan  på  Gesandterne 
Mrdoi  aUefaatidis  nhisik,  inblandad  med  orjgornm  KL 
11  kommer  6esl  förde  af  Hr  Lars  Fleming,  Under- 
ititii.    (ydl%  Oxen  oéb.  en  hop '  andra  och  blef vo  möt- 


c  «»  )  ^    ' 


> 


te  i  KyiUftmn  «£  Htffdkei  mdt  IKksmMsloi  Kok  ]^ 
v.^Iiiod.  De  4  föi*äwie  tdaHee  4e#iBåiiWf  i)ffci»iH| 
4era$  prester  med  ädel  ftåAtamfi  aiéaiséif  iÉiH«illi»r« 
»e  pmvimreL  Nu  bö^aittopiapfiftf^ne  HfM  ^leNHIsdOilliaifc 
bFarpi  I>r.£n1c(EmpAragfiiMi)-  bet^ ;  jpffldlli<»ei>fi  fft^l» 
boll?  en  belt^  skte  fÉtedakaii^ .  SédfliirbléC  >{mMkiJmr, 
get  eiMlan  de  begig»  p«t«|éftteiila  uppUeetlatfrSefaii 
Kluicdte4t»  grafligeo  Ungi)  vid  30  pMMitefi.-^  I>erilAtir 
8l6g  Bengt  &k)r(te  ftAm  5>eh:|iike:.  åt  t  Geetadfteft^t  4 

Kxmgm^ .  Df^mii  hyeapå  ^  med  fccMrta .  e^rd» . . #viMi%dMi 
$li«l;;e4ide  ailt  ged|»  Nh  8teg  Protl»,  ner  af|4(ifi  t  utf^ 
och  8Hcg..t^l  ,J)ard«#  ;p#d,r«fiingePrd^  l^c^toft^P^ 
^lingius  kom  och  lade.. ^iblep  på  det    t()^r^,.,  birefi»^ 

ocb  så  bief  eden  afläsen  af.Hr  $•  Skyttes  «%^^  ip^ 
prottn.) . ^oin  lad^  4^  fipger  på  boken,  och.  ^f^edi^  ..^g 
andren  Borjtto^s.  nij|  Bfblen  och  «Dr<|ttD,  nic^d  Reg;^!*^ 
akrefvo  under,  Gf.  A^el  Lillie  i  FäIthe^reBi||  99^ 
Bjelkenstjiarna  t  R.  Amiralens  ställe,  då  Kungen  nificl 
egen  band  leiiinade  (det^4^  Gesandterne.^.  Nu  njöi^a 

7e  Deuin  laijdainus»  under  pukorps  och  tnmf^e^s  Iji^^i^ 
skott  ^rån  3  kronor,  Brunkeberg  och  Skeppen  ^  samt 
2  salvor  af  musköten  af  borgerskapet^  Messades  .  s^å -^ 
välsignelsen.  Derpå  fördes  Gesandterne  på  j  en.  sfil, 
på  slottet,  till  DD,  MM.  hunnit  på  Rikssalen,  hvarest 
afsked  med  faandkyssning  skedde.  Blefvo  de  så  ur 
Kungehs  kök  trakterade  å  3  kronors  herbergp^  Vid. 
ekålarne  sköts.  De  gullked^or  de  fått  skattas.^ vid 
7000  Rdr  värde,  D,  28  Mqfi,  He,i[tigea';sf  .J^othriib. 
gen  har  gift  sig  med  e^  ApotheJ^ares  .  dott^i*^i..Pa|rie« 
D.  4  Junii.    Jag  är  nu^föflofy4d,jni|^,^a.ji^njj'fg. 


Imm  Ar.  aléelM.  Bil«r  nittf/ftiim^I  allt  peMnlf  och  diift*. 

IB^'.vi;^aA»  idlle  i«rida«fiHrdrage««  sigr  titt  ArdftL 
Qmfrf  Var  iextorSléM^m&bAk  ock  cpelte  i  B*Uiii»« 
Mt  eii  låog  ctnitd*  H^  Bftg^ralicitui  THr  n^ss  dantt. 
1%-lderniimo  éirilrån  ISrift  lA  7  på  movgonrén..  Dcjp 
^wr;lRiliMt«HiiÉHi  Ii|9Hitti(4iffi  Ak.  Sparre,  Hr  G.  Soop^ 
Qr  G«  Posac»  Hr  Kii«  Kmibcrieddwas  Ftuarochfl^ 
m*Mdriu  V.  4.  ^c•db  vi^  fttlhAmd  med  den  andra 
llig^mi  iDi3&M9tikit.  SrtHtik  éök«t  upp  min  fistel 
ii4riidgåiiden%A  ginf  Aeow^  baaillMi  eck  ömkade  JieQ«< 
nS  iyékå»oCb  tede^nii^  sedan» 'éarOm,  fSreäkride  alt) 
hM  iita|i<vtu  Tycker  Mb'  åti:  jég:  Hevde  rftct  niyokelf 
aMDnf'dlfihie.'  Del^ttc  ^eÉ^isMip  Inik  nu  te  ^ton  vnga 
KDÉigelr^  btMtf*  vtestfe  tttfcdeké  ^2«atidtrditoriia«^  Hai^ 
Ailfei*:  iA§  mcfee  f amtljär  me«i  dem,  oeti  bev^er  4eM^ 
^^m\eky  Dl  2Mtn.  Aniti^vlirieii  Brennér  skatt* 
■Sndna  som  EhvojéitiH  BfflalBnd.att  protestera  mot 
éet  eiidn!  bemötandet  wåm  fåofler  Mit.  Nfiatan  bvav 
flittdag  ttro  J)a  MkL  i  stattetor^bfiy  och  Regerings^ 
harianifl^<äro'j|iei«édeki.bf«tf  sihiig  och  ffUa  he\g^ 
på  Jkindet.  *  J>.  30  'Mtu  !>?:>  Citk  (Emporagrius) 
fMÉrfddes  dodc  låta  V.d.  ^N«otfas  bMltop  stå  i  son- 
diiS^fiist  lysjDtng  allenast  skedde«9nd»ooh  i  fredags  för-' 
ttth  logeo  italaman  'vair.  på  Bröttopet^  ingen  mdrgon^' 
Oflfra  gafs.  BM^Cabnl.  låtll;  på  iaboksdal  inviga  ett 
Gipnll;  båo.dtft  appfSrt.  n^.-S  Aug.  Qrottn4  farta^ 
titt  Wadstena.  Bloec^  ¥egerhigsherffav  qvbr  i  stalenii 
lag  f»)jda  till  lUcohiind^dk  Gr^  Tou  farit  fömt.  Nya 


(    2*    ) 

Fiaatlm  i«Miifr  :lM4i»  ^  iMÉttti  fiåa  .Jhé».  JSm 
hiuid  dylikt  har  Jag  Oav.^  ^lUiig  hån  «^Jriiiaåi  «i 
l^rt  och  hSll  hMM,.  lilla  Jag^odi  T^tls  alalli|ii||aiii 
togo  honom  i  hvar  titt  hOrn  loek  Je<|év«- Aoooiai  IBI 
Drottoiogeo.  T*  i(kot.hiiiMaii.aodaii  mmii  aa  pUM^ 
^tmiral  JB(|«lhaat|ivBA  ilM^  rAltmäat  aii^gdi  Amimi 
Cl.  Uggla  vur  boa  hoooHk  ifiSS  jLJ  Jaa«*  Méi^ 
9reoiier  ftr  mot  allaa.  Orh^^paiag  Itaiiiammmi  irk» 
Moskao.  Man  moata  iMoimi  vara<  fäÉgf«..  >yar'  ^i 
5  ivockor  på  vftgea  mdUaii  Moabnt  och  Slhm^  alUMv 
dom  i  it»  atimdom  I  h&  ftfFW  ÅhMlddiaC  i  hai||gi 
kSld,  fSrfhiait  aw  anaii:  aoaa  %fbr$  i.hand»  2 .jkift  »£ 
aaUtkapet  aldalea  föilroaaa*  9rr  fot  tirafc  ailiU  Ku 
Caaal.  .på  Jacobtdal  o^  gaf  haakod»  Haft  g»d  mft^i 
diäoa»  ^  Ny  ator  ombaatod.  >at«  viata  Ma  il]Pridtt*d<i . 
Dar  är  uppror  fSr  Csa^ffot  fiiifliga  tortaict  o«b  igrH 
nmai.  Många  land  raMlara^  Taftara»  JiHfar  Mai^. 
on  atark  armé  25  mil  firin  ;J|l#akaii|  deii  GtfmalM^ 
tartaron  mad  IQOfiQO  md»  på  imdra  tidan^  Han  i^^ 
ock  fSga  täkar.  fftlr  ..avaa  ogaa.  ftraaiier  boUlttadd» 
mig)  att  Storfttrtten, .fommi.  var  mara  v|»pblfiaft,  oalh 
ttolt  ån  vaaligly  apgl. honom:. nttr  dat  går  .Bjmanml 
illa  aå  pocka  de;  a&r  dat<  går.  val,  aå  liga  do.  t  A  fS; 
Joa.  I  morgon  tkå'  vi.  rota  .till  Ulftnnda»  till  Grdiaii^ 
Btata  DelaG.  dier  €^«  Andart  Torttonatqn  -»-<-  jfpgi 
vet  aj  hvera  tom  är  herre  i  :h«aet  **-*  niea  i&  mjrekat» 
år  dei^  att  Drotto^  far  dit  mad  bala  hofvet  au  dac* 
hålla  ett  vSrdtkap^  bvati  jeg  .oi>k  en  iiaga;h«tkaefbt^ 
ir^  Drottn.  hqtpigm  JF^mtiMiaii  Dr^at  tyttér  .  vUr 
diana,  Graf    Andart  T.  våMå.  da  4»feige   alt    ^gl|tai 


(  w  ) 

«^  inartadltt  f!iitmiik.^KiMfimiiifci  hML  fi  vftgvoi' 
BMIfctaii«iri«  lii*i  Ml  p{  vhn  m  4e.  I  iFMakapel' 
iMMÉo^MkiiUott  is  iom  vdr^i-kkef.  fismk  K5* 
li§9iaåaii''wmt  Bwgaitotini»  >  och.  .€Uim  Beata  haas  bo* 
attiilH  MaÉriL  LAlxo  Tte:  Omaot,  Lor»  ¥«  4  Liad 
KAIllHr«iMif4^  firef  NiU  BfitMaaa,  8v&  Baoar  SoUat, 
Oi%ff%>(tléBb<idi&  mIi  MBaigtaHirk  voto  r  JfaidiMktat 
BlBl|>Br'|it^  1%  bltle  iMikL  4  att  firedhga  aMiivoMn; 

iaiiatta|^^litt/Jar>i<0  i»a;#larattawiii0Ttt^    GaÉHrf# 

Mt  yl>yaMaiia>>:  llii25^JWM«  ^Hlr  tafaa  om.  imat  an- 
Må  JUi  Maifeatttaav  ^ådaé-lHkv  slätat,  adaåt  fihr  Ii 
Aallitf.'^  BMMar  btf  i4ia  irdaltM  Uaaå  aMM  (bai> 
MMaf^^^Nfii' iMÉtf'  kantiA^  déa  i^ka  p#eat«(fv%É9  aoaa 
IMéta  ÉAi^iir  MåirfBfl^  Bfeakaé^  hftMaii,  iM  léi  bSr« 
jåte^ttlk  illt^han<im,  fSfrite  hiny  afiilég/-  Datta^  var 
^  ak  yimil^aK''  'il^ta^ -dtog  >U^  iii  i-aladkiii  iUU 
A«iai^'^JIMtrIigm  léMti'  HilriM^<éMkftb(iiait~def 
iÉ  M^iMrfili  édl^ftäiliili;  leiMar  gttitifcttd.  Frän- 
afetf  MifMia«éeil  Céirtiii  (iéla    ViM^   t    ftiK  Kugwa 

•MMlfa  iUaiiWliålk  fcét^lAirié'  ttariH  an  hiowå^  itf  bana* 
liWNi|ll#rméélitar éBf^^jofjadtii  hah  aig "ibrii  ^g^ut  M 
gi%é  ocb^OiiaiÅénoÉi^i^ate  mu^  Dk  ^olvaa  ^fviefe* 
viå^.iyiiMhHrhaa^'  liitjllailte^  9  'baadelni  hiaiair*  BaB<» 
baifti  hnoaaa  'éocky^oahiMal  ka*  iaa  a»  itaiki 
kaii^  Uåagi^  kpuihiuiéna«fpi9rigttiiige».'Baii4aatr«rt 
liaatitait»»  <»<E^b  1^  i&  iyåtf  straff  &r  2;hMttt»it  Ju- 
B«  i  JlfP*  Bvad  vi»  goda  Hr  Andari  i  Syn*. 


(     Ä«     ) 

vértlbi^  idEill  i8ij«,.^«l  tlié  tår  4i«m  %am  <Jtffcilé» 
Smniiél  fil  NbnrfaialMi  <Bh^  }!&  €ia«i]f  9^  iatHdé^ 
hm  ankti^ad  attfaa -laAH*  4i#ii«m  4  ienriMnHi  ^^SM 
stadkaM  fnilile  f rasfeå  éiaa  att>iiaai  j^gfei)  hM«r>M»g< 
mg  s(jM  på^^en  gåfd,  hoh  'liar  ti  sinr  jM4l:eai4iiltftdå||^ 
bififråii,  éfi  ban  af.  ymknå  hrfklhe  aint  diril^l^  tMm 
af  seMciMsitåen^^flriiHgai»  tllk(  ej,  tag,  .^^liiMiåH 
kotf  «i^  riKarMliMinér  mt  ialAi  JM  SNra?  AMNIn#/t^ 
Kydc^^rdÉnP^ack  Begiafva  bliiiii.    JbfsKt  1^4Ttt|iifH 

Wtaaiiill  atÉ/^ij&pfMgatm^pi-f^aiantiMrtalnijd^MitiMå 
aai^piygd^.iriA»/l>adai>aipi<i»fcrr/.på\si^  •M 

»refiaila4>afi£.)  aab  iiricMl.MfgfgeM  >!Mi#lDlå  fUggm 

än  i  SMkiriiam  Jlilji>!:CYld£f.;a^^an^„^^^Q  ^^1,^1. 

biK^ili?  hrtf».<£|s}tfg(h;«;l|?Mi^ai|  MfifMlfAé)»  i%«IM 
4ranift  Pr#lift,V"L  .'WW »lÄr^^,  \f^^^ili^Mmdl^VI^§mf. 
méit  'VMaaA.JLi  jiiét.ifi^rMi  4lM>4lfÉ«i.i&|imiMifilio  At^ 

hnr.liQiDfåttKieyé^akt  JaaMniaoiQiStcrfkM  >iilli  ifiMr»* 
sig.  £ii<<«BAn|f  i.I)aii|ii4^ 

GébaH^ttr^iwvidnäcktlsif  :i  hjM;  2>«l|S#n  Två4!|«f^«r 
fmtooa  torSivgåf  JåetliMiraa  ui^  g||gQa^^||atlAis  yMi^ 


i  ttf  ) 

iappl|§fér> alk  bass  gftldeaftrer  Mb  vITtrféktskiiMMilv 
kurié,  kifvåiide  ätodt  K.  M:ft  daltai-  Mior  aKuMf 
sfitel  Jun  déF  mk  ^fd^t.  Oetjabita  alänit  i  iii%  iaflé 
amti^Mmu  Oenom  Alm  %  sirälfefs  fadlM|;<  ^fgAh  •  éo 
n^kel  på  1@QD  Bdr  «^>  jD;  14  ^#«.  SjöUiidt''  fjtvtri 
kMris  bSayride  kil  8  i  Thofi^.  oéh  iraraév  ciH^kk  1  oai 
MiteD«.'  Det^gick  «å  iåagnitttt,  att  di*  vaa  \'-s|«tMiNii 
•piiheliMiiinia  WM  6%  lél^nliiig.  I  iiyvliinliel'- vffltf 
éa*  kglsaBtt-  fiénatérofl^  éi*  fiatdiat  latta^aitMc'''  M 
ilÉiiiiiir  med  fitoa^ari^  lii^  aflapf^  aå!:  «li^:  fld 
Mun  v^ifkta  niét  in  fa^Ai  akéttiwäT^'  a^kiwl  oalf 
ljl|)rttJBiliHMn«f  fliQakfilteh^  Så'  wUfd'*  «tc^i  ai)r«iG| 
fiåbfftÉImÉéäii  Bl»é  all  baUUe^  .a^  Mflresariiaiite 
I^låaUti^bvtttfrfn;  uppgick  l<eQ^  t^kmk^tkiOM  mnVL 
tåirilarfftfi  annaiibfit'  balita^på  tdnie%^;'*ldbiMihltid« 
fiiidtt  Mfa».  ^  FiumiféV  Ij^cba«  atitf  isnti^  MkékmA 
^ini4iEfii3A0«(UM:  iMiit^togyiitb  Hitta  N^hréd^ 
vi«llatt!a|«li  wté  bafgra<tra^»^'kimlkét';viv«jtttt;ftQli% 

llhéti&e^aakt^rii&g^.iipp  »l9»ifi|lMiiM^4<<»  ^1^>^ 
UriM^^f^oA  aÉpMuab i  4afteitf.  <Slatat»;  aaaii.iifik    fatf 

^w4nliifiåglj«g0q\^ ;  i^     |«9il«  »%  baw  Mt.  ^3{ 

OalEiMAififtlUäManl  umk  ftr  JMogäMéaniM.  i.^^^^ 

fl 

f*^%hii^i^r  4|Mltl4r»f|»å  Ha^rél  9tég,  tafir  tnéM'   Mini;  ^ata 

M9tiattMt%Jkam.tMMi«åib  *in  tia«nR<^  gMkind9a  .iailtlf»^ 

,_  d€rhSm,^tij^l|jgj,,.aiél£  ini^te   tpd^  i,  KäKtie,''  H^ai.  Sy.    ^ 
.""•W!  p.  72.  jÉpL  Häge^stjernas  "prppres  aifaires^  en  parti- 
cuHer^  'Kade  haii  iitbétali:  till  Ilambröeus    1665  d»  'SJO  Maji 


(  ^  ) 

mriftiirJilliiim  friatf^ler  om  nya  wiåBm  l€i4  ^ 
10  Jbirw  £n.KeJ«érl.  ISesMdt  bcgiir  ibjflp  iMt  IViiw 
fctlu  JL  i  FmniGr.  luir  |eif vit  li|to  •»  6009  imm.  K. 
i  DamiiMtågtr  «ig  beUfva  sim  kmfttr  lieaiMi;.Bik»« 
CmsI*:  ir  liir  jHiMini^  iif  Ki|[er.  utom.  DnéCtm  :  Då 
Kttngea  YBr  «i»  «eh  åkåB  fk  «lida  m^t»  lit«  fatt» 
hMdiir^  «oii  inM  viU»  «r  vig«i|»  .ocli  4(1  >  liaa  («Us 
Iringii  éMRff  iUi|(it.tiMt>  Mk  tå  koMwt.aq^:  Am 
•m  fiUigilftl^*  BMe  nia  odk  :v«r  é»  Noatini  4«iiai* 
ha  b^Må  lite  a^«^  pft  viifti^  Aer  4a  ai»»  åilfal 
lAadaiw ;  JDU  2i  iMr»  #i«  k^m  an  imkä . jt^Mt  r; te 
1^ /låliaikoa  jB*nigaa  arii  .Att  i  kamgltaåat^JodEriiif 
Mig.ilbur.  i)aa  Ktjs*  gtiianlnn.  kur  irwi^'éMA»i 
Hfa.  kaauIlik»iAMlmkQ|Md«ji  aa  |iop  ttiiaalfiliaMI^ 
aiattilk  ;éai«Éiffi*«6k.4a  igaaila  •  Qnhmnm  Dadiai^ 
aiMm  «iÉ .  s&  airtlwriigaä  af  B^gar^.  firbwlaé,  liltHO 
fefUiiåMhlab  .JMaa  vorOiAaok  P«r  IB^»M0|di  ibi|[iri» 
pék  Qn  BtmkMk  atan  flte  partMé  Ba  iiwjaa  rkalt 
Mé  Ite  Kj48ieolIagiiin%  I5r  dka  dié  r^:lwB)féelmrfåk 
RiksAÄikalaaa^  hpa»  R«  A.  Tair  ^  énMri^ir  kpphiagjj 
L«friif#ifc  mt  «å  atatt^  a«  iagMi  Ur  iva|ll^ti^^«iH*iaiH^' 
ioim  ej  4itm»méå  aägao.  I  gåi» ^  koat^  iftiqiÉkgamafa 
med  lin*  Fru,  Hr  Kn.  Knrck,  Graf  TorsteaMoa  oek 
aägra  aadia  hU  i  kasal  ijJU  v.  fl«^  IKaolk  tSl  aitaå- 
mållid  aoh  afltMr  J^  ifvM  valr  Jm»  Maia^  4!!fcaiÉaadari 
FfbU^a  rettdentea,  tiM  ailMd<*  JcMm*'  idgra^  ^i^ 
,  forklftddé  \i  öm  ikied  Ikrtvét  fot  äétiWtén  péli  giago 
iatill  v.  d«  Nooths  gJk^tBr,  ået  de  vore'  Iiäitigéj^  ock 
spelte  vi  täraiog  med  Itlks^Un^pi$|.3|.Xmrs^98an  oék 


émndt  Vbi^  Icos  ffll  amlini.  Mr  i  staden  der  tt  dela 
apdte.  X>.  17  Man  skrefs  det  tiita  brefvel  om  6ri 
Johan  OxenatierOae  hastiga  dod.  Den  gamle  .Öfveiw 
sten  dog  d.  38  Mars  (16^). 

Afrmi  Je4mi  JSAtifu  Tar  Tilter*  Han  har  under 
litt  Tistaade  i  Paris  stndeitet  med  all  gmndlighet  den 
Cfansydca  litterafnren  oeh  har  afskrifVit  hela  band 
med  Fransysk  vers.  200  tisor  triffas  i  ett  qvartband* 
(Han  har  efterlemnat  flera  sidans.)  De  fleste  'ftrn 
fcfirleks  oeh  drjckes  viior  af  å$tk  ydlga  art,  som  äa^ 
au  grnsserar  Hos  'i^klassiske»  Titterlekare.  Doek  åm» 
nas  åfren  ihtfebanta  polftiska  vison  PhiiU%  CifOrld 
oi  dH  peméov  tritfas  inda  till  trdttUet*  nU^tvis 
ir  någon  bland  dessa  yisot  af  hans  egen  m^ianu  Hatt 
har  eorrigerat  en;  och  annan)  mer  än  trM  afskrifning 
för  konmia  i  fråga*  Vid  en  oeh  anoffn  stlr;f^!fd^ 
de  la  Stedoise«  I  ett  mindre  qvartband  trMTaa  l4| 
Rpme  Ridiciile  de  M.  St.  Aroant  *)  i  IQi  tfo  rfidign 
stanser,  derjemte  en  Sonnet  sur  le  /fjoy  4e  Sneif  al 
Amanld  d^AndiUy,  hvilken  fcaQ  |5jrtjeiia  ftt  li|ii|s^ 
Hf teit  ^sedan  jnan  läsit  den  rl^jn  Franska  soholnn^it 
monologer,  lögade  Napoleon  i  munnen. 
PIns  -viste  qne  Pesclair,.  plqs  craint  foe  le  tonnere^  . 
portant  avec  moy  la  terrenr  A  la  mort| 


*)  HTilken  Dr.  Christina  gaf  en  kedja  af  aOO  diikafter^  med 
en  pon^y  deri  1000  specie  ducater  Toru,  med  årlig  pension 
hftrefteråt  1000  Rdlr  hrar  han  ftii  Hr.     Se    hrefret  å^  d.l2 

:  attia4ä}l/  Var  Set  in^r  ^a  tteoM^  ridiciA;  sft^lef  Sét  tM*' 
verket  tSI  bftaldt. 


L^AIIémagne  tn^a  Ven  briser  coihme  da  yerre    *' 
font  cé  qui  fiAoppOBoit  å  mon  puissant  effort, 
Et  mon  heurenx  secoars  luy  séroit  de  iupport,  .    ' 
Lorii  qnll  ne  sembloit  plus  qiiMIe  en  eustsnrlaterrer 

\^  plui|  segc^  aa  Conseil,  ^  le  j[Mmier  .aax  hazajrda 

j^ay  lerni  pfu^  mes  faiets  le  loscre  des  Cesara 

|;^.re^4j&  rU^hrers  eelemé  de  ma  glofre 

Q.iieL  Siecle  vU  jamoMae  un  si  grand  epfiqueirant 

'Vi;faiit  jfey  Ujpmfhe^  je  trietnpbe  en,  nicmraot 

^  jakpisy.fc^  tomheau  le  Champ  de  jb^  iyc^v^vt^    « 

-  Jlén^  uc:«k9*FraaayslBa  tynpvnkte»  ikåd&n  IgeU 
tedi  JUtjande:     - 

r        '       '  Pdu^  le  Roy  Gu$tave  Adol/e. 

Taiidiff  qQe  léDannbe  årronsoit  mes  lanriérs       *   '    - 

Qiie  lé   Rheih  gemissöit  sous  mes  éxplbits  guérrierr 

Et  qaé  Pdiglfe  a  mes  pieds  se  cachoit  dans  la  boiir  * 

tia  mört  borna  le  cours   de  ma  felicité, 

CT^éSt  *airfsy  qtie  de  noéfii  la  fortune  se  jooir 

Et  que  le  €iet  se  rit  de  'nostre  vanité.  #  .    ' 

gm  *  •      J 

Annars  ^nnas  utskrifter  ur  Don  Qvixote,  Rabe-i 
lailK,  rlutarque,'  Marc  Antonin,  Athenes  nouvelle 
<&  ancienne  dd  Sieur  de  la  Guilletier  f{;c.  Några  in-' 
fall  af  Carl  V  må,  f&r  bättre  minnes  skull,  nedskrif- 
väs.    Efter    en  resa  genom  Frankrike  skret  ban: 

Pacis  — ,  un  Monde,  Orleans  -*  uné  ville;'  Fon- 
tfipeblftam  r*.UB   Mjfiison}   ^ortiei»  «r-  uo    villige; 


i   M    ) 

stan  yi}lh3ftk'MkWi^^^^  i  m}^  W^  ;ty  tlpr  f^i> 
dras .  ii^^sl^tljigi^  ^IIira|>ii ,  ovk  opprigtiglMt.  Italien" 
«fi^mi;rå^^|p  (gr  JlyfnJlr^eQ  dottepr  af  4®  verld|ib«rr- 
s|^4ft  B;fgHur?i9t«i  tii.>}89il^<  3Ry«Am  ,bJMr  npaii  tala 
Bie4  i(oltjl^tr4  Pet  är  e(t  språk  wIL  Corpoi^f^T»  jPr4i|9r 
I  9Sffht^  U4a{r  jiig  mf d  Paiper^  Del  ä^r  i^ryi^iMi  .wp* 
dersmåL  Vore  jag  tiggare^  sli»)]^  jag.tal^  J^#rgll/^ir, 
ty  det  latc^  j^r. ömkligt.  ^$ha  ^akvllajag  »tf^^  med 
fian,  ^  det  låter  ^pj9.Jd4  sYprdqniv   *  i  -   •  •. 

. '  *Af  Oe^Epgélakift  CavUlienias  ciiig^r,  NMd'  bvii* 
[  kft  db  Uri^de  npet  9iB«idriDaiUNMfiM,  mékn «  d»-  •  flytt 
I     Cma  fliridAltet,  tsiSk»  ea;  wå  aaian.    E»  begyMer : 

\\  ftilMns  tons' en  Angehefre  '  "'  *  ■ 

n  iy  Ä  ni  foy  rii  ioy.  '  •     * 

A  mön  Diett  lå  Honbe  tenv  '   ^ 

Bé  ont  bbasité  ^e  llbyJ  :  j      i  . 

Ilfon  blei»  je  Vbi^rttfs  y  eati^ 
H  hy  ä  nt*  Ayni  prestre*     ' 

•    '  é       ' '  \  å'  ******        *r'*  *.  •  '* 

Cardinal  Ricnelieu,9Konades^  i  Sonnetten^I  en 
iniQres  han  talande: 

J^ay  Teica.  sans  pareil,  j^ay  .regne  sans  esgal, 
On  admite  par  tout  ,|iie%  vertns  <&  mes  vice9* 
Mi$s  desseins  comparez  ävéc  toiit   mes  services, 
Font  doablé  si  festoissouYerain  bu  Tassat.  \ 

Qaoyqne.l^aje  entn^pris  ou  de^bieu  ou  de  mat/        , 
Pay  tons  jonrs  rencontre  .des  ndelles  complices,        ^ 

éj  <&  ^Enf^r  m'ont  esté  si  prbpicesi    ^ 
Qu^on  ne  scait  quel  de  deux  m^a  nomnie  Cafdinat.' 


■t. 

.1    .        I  , 


(  tö  > 


"I  ;> 

r  w 


den  har  han  lidt  Mågislelr  Chn  If^rné  bcti  DiilHclE 
Brenner  afvéri^&tta  på  SVeildKa,  aftkrifråWIt^  stÉ|^  f 
inn  n Vitboken  £#f  frSgdept&de  ^fifer  JMMréft  1098 
torde  ¥ara  af  tfen  62  årigé  VitterkfcftteäV  Bét'ffir  å^^ 
litUittM»  •]  för  bra  dertilt.  "^     '      . 

Elaå  hade  teet  myetet  i  Europa  och  m^ef  en 
Mareberoate  i  ain  Tlebtfk»  I  Getoua  kmidé  man  'få 
IfM  IttMa  poHtiek  ajBtt  af  GardeeKaptei^ii  Hans 
Petaraeb  från  H0UIMO9  seai  Iftt  aniik|a  rig  ned  må 
pialol.  I:  Floreoa  var  Aåan  Rotaabaea  om •  tmmmrn^ 
lig  enrieax  och  Iftrd  Kari*  Aniiari .  kanåm  ,:.ma||  ge 
Håna  Ludvig,  eo  Sweitzara,  en  bali^,  pistel^  |f%r  det 
han  fftrde  en  omkriqg^  YjIIe  låaii  litt  NfapiDl  /åkal- 
la au»  ej  dröja  förnt  i  Roynj.  .  I  N.  bord^e. ,  iqan  tagm 
in  i  Aqnila  negra,  4w,,bar  en.Tjrafc,  aom.,;ffm«Nr  en 
tiU  Veiuvins  och  annor9tädei|.  J  Horn  k;a^  (fian  ta» 
ga  in  å  Monte  Briansa.  eller  Alniao. .  Johan  d^  Al- 
to  i  Yaticano  Ican  föra  en  omkring.  Han  llr.vät  en 
fjllebnltev  och  en  lafver^men.  man  måste  caceaaeraho*' 
nom,  tj  han  har  insteg  hös  "Påfven  och  i  CapelletJ 
Honom  får  man  ge  en  pistol  eller  mer;  X  förstone 
år  ban  myndig,  men  då  man  drackit  nagm  glaa 
Albano  med  lionom,  ,ger  han  köp.  Han  år  ock  år- 
lig, tiöcker  bör  man  köpa  hos  Tito  dé  Wpne.  1 
Venedig  år  Sign*  Danielle  Masico  en  god  apråkalår 
atane*  Tvaken  Bemhardo  känner  hvar  tian  bor.  Man 
Mr  Kopa  ng  hästar  1  Bergamo»  ty  lAgan  år  för    dyr 


(    33    ) 

i  Schnreitz.  £•  bar  om  sina  resor  sjelf  antecknat: 
1096  d«  27  Febr.  såg  jag  efter  i  mitt  diarium,  bunt 
ofta  jag  rest  mellan  Stockb.  ocb  Stola  ocb  fann  att 
Jag  gjort  den  Tagen  126  gänger,  fSrntan  alla  mina 
andra  resor  till  Tyskland,  Frankrike,  Holland,  Enge- 
la^d,  Pfilen,  samt  Danmark  åtskilliga  gånger.  —  Haa 
bar  ock  lemnat  efter  sig  ett  tjockt  qvartband,  inne- 
båUande  en  på*  verkligen  fSr  sin  tid  utmärkt  svenska 
.  akrifren  pbilosopbisk  afbandling  •—  enligt  bvad  som 
den  tiden  kallades  philosopbiskt  —  om  ålderdom, 
dygd,  förnöjsamhet,  Epicai'as,  Homerus  •  «  troligen 
SfversSttning  fr.  Fransyskan.  Det  sista  arbetet  är  bana 
Te$tament  eller  heredehe  till  dödenj  skrifvet  1690-^94, 
bvilket  först  innehåller  bans  Trosbekännelse  -—  ej 
politiska  utan  cbristliga,  deraf  man  finner,  att  ban  pä 
gamla  dagar  kommit  till  en  djupgående  känne- 
dom af  verldsfåfängligbeten  ocb  menniskobjertata 
bebof,  efter  sitt  afifall,  af  en  verklig  inre  upprättel- 
se. Man  finner  deraf  enligt  b^ilka  grunder  ban,  ef- 
ter sin  hustrus  död,  i  sitt  64  år,  ingick  T^oadeligt 
gifte»  med  en  Jungfru  Sara  SvebiUa,  slägtinge  till 
Erkebiskop  O.  Svebilins,  b  vilken,  dittills  fodt  sig  ge- 
nom  att  hålla  pension  och  med  så  flitigt  bandarbete,' 
att  hop  deraf  skadat  sin  belsa.  Hennes  dygder  be- 
akrifvas  högst  utförligt  och^  må  väl  ingen  ^  tvifla  pä 
bana  heligaste  försäkringar  om  renheten  af  deras  för- 
utvarande bekantskap.  'v 

Jahan  Ekeblas  Btbtiothek  vittnar  om  bans    vid- 
itrilckta  vittra  beläsenhet.    Bland  Frm$ha    böckerna 

(ixDél.)  3 


/' 


(    34    ) 

tr&ffas  Des  Cartet  La  Physiqae,  Virgib  trarett*  Le# 
oeuvrea  de  Seneque,  Javenali  Montague,  La  pharsv- 
lé  de  Lucain,  Plutarqae,  Ovide,  Lea  Comedies  de 
Corneillei  Philoa.  de  Hobbes,  Rabelais,  Difconrs 
ipolit*  sur  T^oi^e,  Oeavres  burleaquea  de  Scaron,  Bog- 
cace,  Pen^ees  mor.  de  Marc  Anton,  Poesie  de  St* 
Auiant,  en  mängd  comedier  as.  Antegone,  Damon  <ft 
Pythias,  Tbomaif  Moms,  Melite  de.  Bland  Italiemka 
Pastor  ViiOf  fletorica,  LaDonna  <&c.  de*  Bland 
Hqlländiha  träflfas  11  Comedier  t*  ex.  De  Spanscbe 
3raban^er,  Joisrpli  int  Hof,  Joseph  in  Egypten,  De 
Tong  en  de  5  sinnen  m.  19.  Bland  Tjf$ka:  lied-und 
Gebet*»bacber  de.  r—  Bland  Engehkui  The  Muses 
recreation,  Qeqv.  dn  Roy  d^Anglet«  Poems  by  J«  C« 
Poems  by  •  «  •  dc^  B|and  Svenska  märkes  utom 
lagböcker  o.  d*  I]frciiles^  jSvennefrihet  (1),  Pastor  fi- 
do  (handskrift:  Euielii?),  Seneens  Epistlar  (f)  dc^  •  •> 

Jahan  Mhebla  hade  6  barn»  Magdalena  Uef  g« 
m.  GebeiipeBåd.  Bar.  Ph.  Cbr.  Miirdefelt;3  bam  A^ 
go  späda. 

—  Ciriftopkefj  den  äldste  sonen,  dog.  under 
F^Umsk.  Q,  W.  pnigsifia^ks  befäl  i  Grekl^n^f  Fnd- 
ren  nt^äpde  hononi  Väl  nqd^rbyggd^  som  man  aer 
h^^e  af  hans  ty^kfi  och  fransyfika  bref,  ocb  förmå- 
Qi^de  honom  i  sinsp  bref  till  ))önens  flitiga  bnik» 
Cbrpbr  skref  från  Augsburg  d.  f|  Mart.  1686^  bura 
Kejserliga  Arroeen  var  95,000  man  stark,  ba^ 
Turkarne  hade  inlagdt  i  Ofen  25000  Janitxchanr,  hu- 
ru Mftrkgrefven  ^f  Ansbacb  hat  zwey  burger  i^  Nurn* 
borg  aufhengen  lassen  weii.  sie    zwey    Hirschen    auf 


(    35    ) 

» 

94line  Guter  geschoiseii  haben,  er  hat  anch  EBnch 
Bfimer  nnf  ibréii  Kapf  •etxen  lassen  de*  *  .  Från 
Veoedig  skref  ban  d«  t%  ^9^^  baru  dit  ankommii 
Baron  Baner  och  Bar«  Essen,  hvilka  afreste  till  Mo- 
rea  med  Prinseti  af  Bmnswig,  som  var  GeneraL 
StrSmmar  af  Velnmilrer  s$kte  Konigsmark  jemt,  si 
att  baa  fruktade,  harö  vida  han  blefve  mottagen.  D. 
V  Jaaii  skref  ban  barn  de  voro  pi  Morea,  både  be« 
lägria  Nåvariao  novo.  Tarkarne  väntade  8000  mans 
IJelp  oeb  ville  ej  gifva  sig«  Det  bada  kostat  på  att 
vid  diliparoben  gå<i  den  gmfliga  hettan  3  tyska  mil 
om  dagen.  De  skiiHe  sedan  gi  till  Modon  öch  der- 
efter  till  Nappli  di  Romania*  Både  Konigsmark  och 
Essen  både  reeommenderat  honom  att  han  fått  plats 
som  fendrik  andar  General  Major  Gor,  i  ett  sednaro 
href  Obr,  som  hade  ett  regemante  af  Lynabofga#e« 
P.  V  JoUi.  Han  ^eate  imm  löidSs*  Önskade  kun- 
na tytta  de  Pomarans*  oeb  CitrontrKd»  hvilkas  frakt 
ban  mer  dn  en  månad  Ätit,  titt  trftdgården  i  Stola.  Der 
voro  millioner  slika  träd.  Ingen  aktade  dem.  Ar- 
meen  hade  förstört  så  vackra  vingårdar.  Modon  var 
intaget  De  skolle  na  bryta  npp  mot  Patrassa.  Fält- 
marskalicen  och  F— kinnan  biide  fått  sorgliga  bref 
från  Sverige  (Troligen  om  hennes  faders  Gref  M.  G. 
DelaGardies  död). 

Men  snart  trli0*ade8  den  |(Amle  Fadren  på  Stola 
af  lika  bedröfliga  tidningar.  O.  W«  Königsmarck 
skref  från  Napoli  di  Romania  d«  V  Sept.  1686,  hu* 
ra  han  smickrat  sig  med  hoppet    att  vid    nu    slutad 


\% 


(    36    )     ^ 

Canipagne  ktinna  •  •  •  donner  des  teamoignages  4e 
la  cönduite  tres  lonaUe  de  Möns.  Vöstre  illa  et  de 
la  disposition  que  j^avois  remarqué  en  Iny  dans  ton- 
tes  les  occassions  ou  je  Tay  Ten  ponr  .  devenir  vn 
jour  lin  bon  of&cier,  Car  ponr  Iny  faire  contracter 
des  fondements  d^au tant  plus  solides  de  son  irestier, 
Je  Iny  avois  donné  de  Temploy  effecdf  en  Iny  con- 
fient  un  Drappeau  dans  les  trouppes  de  Lunenbourg. 
Men  efter  »^plusieurs  actions  vigoureuses^),  hade  det 
behagat  Gud  att  bl^dankalla  honom  i  den  ftltsjnkay 
kriget  lemnat  efter  sig*  Alla  Ifikarnes  omsorger,  i 
förening  med  hans,  hade  varit  fSrgftfves. 

—  C/ff#,  Jehan  Ekehla»  andre  soHj  foddiCdS  d. 
20  Fehr,  Frtherre  r  Bender  1711,  V.  22  Maji,  iåmuH 
General  Mqfor  mf  Ittfanteriety  Grefve  1719  d.  31 
Dec*  Landshfd.  RiksRåd,  g.  m.  Hedv.  Mdmtr,  foder 
till  den  ännu  märkvärdigare  Rådsherren  Gr.  -  Claeé 
Ekehlady  höra  till  ett  Sednare  tidehvaf,  än  det  inom 
hvilket  Utg.  inskränker  sig  i  den  nu  pågiende  enr- 
sen. 


(Förbigånget  vid  tryckningen   af    8sde  D.  i  |iopp 
att  derigenom  hinna  till  slut  med  Ekebladiana.) 

Dahlberg 
•^  E.  J.  RikéRåd,  Fältmarskalk  m*  m.  skref 
på  tyska  från  Helsingör  d.  15  Septemb.  1659  till  R.  It 
General  Ä.  Forbus  i  Helsingborg  hedrande  80  till 
100  T:or  kalk,  med  p.  s.  på  svenska:  »9béder  under- 
dåningen  E,  £*  ville  noug  förlåta,    att  jag  så  ofb  och 


(    37    ) 

diisligt  inoomrooderas,  Godh  veet  att  arbets  folket 
Btå  fåfängia.  Oc|i  jag  fruktar  H.  K.  M.  sådant  illa 
upptagen»  Dens»  skref  d.  12  Julii  1^2  fr.^  Nyköping 
till  Grnn.    M.  S«  Oxenstierna,  född   DelaGardie,  ur* 

v 

saktande  sig,  att  han  å  hennes  vägnar  ej  kunde  bevista 
en  syn  på  Wermdon,  m  det  att  utskrifningen  här  i 
Södermanland  och  i  Lifgedinget  på  samma  tid  infal-' 
ler,  hvarest  ja|[  mig,  emedan  allaredan  öfver  hela 
landet  pålyst  är,  som  en  ovärdig  förordnad  Utskrif- 
nidgsCommissarius  infinna  måste.»  Som  detta  stricte 
och  punetuelt  måste  iakttagas,  hoppades  han  Hennes 
Nåds  nådiga  excuse,  efter  hennes  höganborna  dis« 
cretion,  önskandes  att  etn  annan  gång  finnas  värdig 
och  capabel  att  bevisa  H.  N.  någon  underdånig 
tjeost 

Dalepiil 

—  KatarAuiCarMotterJoddSviMkifvud  skref  m 
kammarfiskalen  And*  Jacobsson  från  ett  finskt  hem* 
man  d.  12  Marfii  1646,  och  bad  för  några  fattiga 
bönder,  som  högst  orättvist  behandlats  af  Hr  Gustaf 
Bjelke  på  Willilä.  Fogden  dref  dem  från  qvarnar, 
som  de  byggt  på  egen  grund.  Desse  hade  aldrig 
hört  till  kronan,  utan  hade  hennes  moder  upptagit 
det  af  öde.  Hon  hade  skrifvit  »denna  mörka  och 
plumpa  skrifvelsen  af  ett  bedfövadt  hjerta.»  (Hennes 
fax  var  öfverste  Carl  Svinhufvud«) 

Utaf  Dalman, 

—  Lan,  Sv.  Ådelsm.  n.  1718.  Lector  i  Götheborg, 
iå  han  1710  blef  Måns  Stenbocks  privat  sekter,  se- 
dan ▼•   Goavemementssekter»  slutl.    Landshöfding    i 


(    38    ) 

Blekinge,  har  man  liSr  omkring  50  bref  fr.  1606  dll 
1732,  skrifne  till  Grefvnn  8.  J.  Forbas  och  Major 
Bamekov,  alla  i  enskilta  affHrer* 

Danckwardtj 

—  Pe//er,Borginä8tare  i  Norrköping,  sedan  Landshfd. 
i  Kopparberget,  var  på  1670  talet  bekajad  med  stor 
skuld  till  Grefi.  Lillieska  huset;  hade  dock  dera  af- 
betalt  120,000  daler;  måste  nu  lemna  sitt  hus  och 
hem,  »var  dock  af  god  slttckt  och  familia»,  hade  dit- 
tills varit  i  en  god  renomee  och  credit;  Svägren 
Petter  Dureel  hade  lofvat  hjelpa  honom,  men  nu 
(26  Julii  1676)  måst  qvittera  sina  gods  i  Halland 
och  flykta  upp  till  sina  gods  i  Södermanland.  Bref 
finnes  och  från  Henr.  Danckwardi,  dat.  Carlsten  d, 
31  Martii  1717,  han  som  1719  hallshögs  för  Mar- 
sUands  nppgifvande*  Af  ttenr^^  Danchwardtj  Fadren, 
v.  Praesid.  i  Red.  Coll.  finnes  en  vidimation  jemte  den 
märkvärdige  Riddathusfataren  Liigman  GyIIencreut<« 

De  Besche 

En  Gerh.  De  Besche  var  1685  förvaltare  af  Keg* 
leholm  och  ingaf  derifån  rapporter.  Bibliothekarieo 
Lei^ander  torde  varit  coneepist.  1649  d.  10  Nov. 
gjorde  Gerard  de  Besche  och  Märg.  de  Besche  sitt 
testamente  i  Stockholm.  Barnen  af  svförra  kullen,)) 
finge  i  möderne  7000  Bdr  in  sp.  dotter  lika  med  son 
i&c.  Underskrifvet  af  Gei^ard  D.  Märg.  D.  Joh.  D. 
Pierre  vTerreau,  Cunä  Orio,  Ger.  D.  Willelm  D.  Jo- 
ran  Andersson. 

Angående  Forsmarhå  iruké    16#  köpte  D#  Bea< 

-  pä  sin  och  Roscheta  (€l.itdquetfi»Iiä^énrtjeniÉif) 


(    39    )  . 

Tignar  af  Dr«  Christina  och  K.  CainmaiColI.  Braket 
med  condition,  att  ingen  annan  participant  skulle  un- 
der någon  pretext  i  bruket  inkomma,  och  om  de  vil- 
le det  sälja,  skulle  det  blott  Cron^n  upplåtas.  Se 
kopebr.  af  d.  26  Nov.  1646*  Kongl.  General-Bergs- 
amtet  lade  än  strängare  villkor  dertill.  Uppå  Frös- 
åkers  ting  nppböd  dock  Roschet  en  bruks  part  till 
Louis  de  Geer,  3:dje  gången  1652  d«  12  Mart.  för 
18,200  dir,  en  dito  Ull  Berendt  Haek  (1)  för  24,654 
dir  de.  De  B«  inköpte  dock  alltsamnian  för  19,833 
dir;  följde  dera  Drottningens  confirmation.  Alstra- 
des dock  en  process  mellan  De  Geer  och  D.  B.  der 
den  sednare  för  en  skarp  penna»  Lorentz  De  Geer 
både  tidigt  inträdt  såsom  contrapart. 

DeGeer 

—  Joila/iit^  Assessor  äål^ttUov$«it6thnnåöHigy 
St(i6kh.d.4  Nor.  1678,  fttt  äfbetäla  19,604  d.  k.ih.,8dm 
Higérftfiérnä  dem  fSrstfädkt,  lAed  allt  s|tt  jern  fräil 
Lé^beékÉ  bruk,  räknadt  bvarje  skeppand  till  20  då- 
iéf,  skitit  i  pC.  råniH  tlU  bétdnings  dagen.  Frtt 
tdä  Dé  Geér  omtalas  1665.  1655  ingick  EbbiA  JBrahti 
6jte  med  Wälb.  Louis  dé  Geers  ^ill  Finspång  Te- 
staments-Exsecutorer,  Wälb.  Lanr.  de  Geer  till  ö^^ 
sterby  samt  Jean  Wolzogen  tiU  Wisingsdorff. 

Af  Dela  Chapelle 
^  J«/«f{«ÖfL.Förf.af  Regementsspeglen,  finnas  bnef 
Mhräkaiiigan  En  anekdot  om  honom  se  härof?anp.9. 

Dtla  Mötte  (Adl.  ättéii  h.  280.) 

—  Jacoh    Hindrkh   skref  d.  12  Dec.  1689   till 


(    40    )  ~ 

Mademoiselle  Christina  Elis.  Gdle,  både  pi  franska 
och  finska  om  sin  sorg  att  vara  skild  från  sin  lilla 
aUrakäraste  syster  och  fortrogna  själ.  "Ack  Gad 
nåde  mig  som  måste  vara  här  uppe  i  fåfängan*  Tu- 
le  nyt  Jesus    minna   kansani  •  •  •  Jumal    san  kan- 

—  Guiiaf  Magnm  skref  fr.  Carnöa  d.  28  Jan. 
1696  till.  Fru  Anlena  t.  Gierttea  (Arvid  Horns  mor) 
och  begärte  af  sin  moster  åter,  å  sin  mammas  väg- 
nar, lånet  af  1  T:a  råg  och  1  T:a  korn.  Nöden  var 
forhanden  och  skrifvaren  hotad  med  Exsecution  for 
beklädningspenningarne.  Likaledes  önskades  Iter 
den  vid  Landshöfdingens  begrafning  läntå  silfverbä- 
gare. 

«.  Dellinghausen 

•*-  HoMj  stamfar  for  Sv.  Adl.  ätten  n.  958^  som 
blef,  sedan  han  i  17  år  tjent  i  Franska  armeen  med 
mycken  utmärkelse,  Landshöfd.  i  Halland  4^98»  ut- 
vecklar i  ett  bref  till  Gr.  F.  Wrede  år  1703»  i  an- 
ledning af  en  forbön  för  en  bagar-enka,  vissa  perso*^ 
ners  intriger  under  företrädarens  tidt  Räntemästaron 
Zimmerman  var  svåger  med  Camrer  Willemoth,  och 
hade  desse  2  regerat  pro  lubitu. 

Du  Rees 

— -*  Amöldj  försi  Handelsman  i  Götheborg,  1663 
Borgmästai^  i  Ronneby,  1668  Commissarias  öfver 
fästningarne  i  Skåne,  sedermera  tillika  Jastitin  prae- 
jndent  i  Carlshamn  och  Ronneby,  född  i  Harlem^ 
Stamf.    för    Adl.    ätten  n.  773»    Egare  tiU  Haseiy 


(    41    ) 

Sljeicebruk  i  SnilMJ,  blef  1657---1660  illa  antutaa 
af  ea  Herm.  Warmbörck,  såsom  den  der  Imåemti 
Hertig  Adolph  Jabans  person,  sökt  deboack^ra  da 
förnämste  Bruksbetjenl^,  hvilka  Han  tillforne  cederat 
m.   m*  hvarpå  följde  W:s  afb5n« 

—  Jacobj  ArnoldsiOfij  Llagman^  nnderrSttade 
Landsbfd.  €fr.  Ax.  Lillie  1684  d/ 10  Jan.  om  Adels- 
fanans mundering.  Ryttaren  måste  f5mt  tjent  i  krig. 
Elghnds  kyllern  sknlle  räcka  tfll  knäs.  Goda  skin- 
byxor.  Ryssläders  stöflor  med  spårrar  oc  spärrläder. 
Godt  £]g-  eller  Bnffelhndslifgehäng  så  ook  karbinrem 
af  den  bredd  som  Tid  andra  landtregementen  kiiéd 
méssingssöljor.  En  god  stark  karbinhake.  God  grå 
klädeskappa,  hrari  7 1  aln  kläde  till  9  qvarter  bredd, 
som  fSrst  krympeS  förrän  det  gores,  med  gult  boy 
ImlfVa  kappan  underfordradt  och  kappkragen  blifver 
rand  af  samma  kläde  med  gult  uppslag,  hvarpå  en 
gnl  i  blått  beblandadt  snöre  eller  galon.  Goda  Elg- 
lindshandskar.  Goda  svarta  hattar  i  en  sådan  färgad 
galon  infattat  som  på  kappkragen.  Hästen  12  pal- 
mer hög,  vallack.  Svarta  sadlar  med  dubbla  kappor 
och  messingsknappar,  efter  drabant  modellen.  Star- 
ka bolster  med  smorläderskappor.  Svarta  dubbla 
drogläders  tyg  med  svarta  jernsöljer  ss.  Drabanter- 
nas. Schabraker  af  gult  kläde  infattadt  i  blå  rand 
eller  kfint  med  en  blå  krona  uti  hvart  af  de  tvenne 
ytterste  hörnen.  Ett  par  goda  bjuUåspistoler  och 
karbin  med  tillhörig  spännare\  Pistolkåppor  eller 
strnmpor  gule.  Wäijor  af  styfva  klingor  ^  och  goda 
fästen    som  Drabanternas.    Af  harnesk,    så    tillåter 


(    42    ) 

K*  M.  åem  att  föra  brSststyckel  aHena^soitt  ftr  tkoftr 
fritt  för  ronsqvetMkott,  likasom  drabaotei^nai.  Sdun 
8  Dee.  1683  Carolai. 

Durietz 
—  Doeior  Gregotre^  K«  Carl  Xia  och  XI:t 
Lifmtdicns,  förut  K.  Ludvig  XIV»,  född  i  Flandern, 
inlöste  från  Otto  Dieta  (f )  jernbroket  Kroj^a  i  Werm« 
lands  bergslag,  som  i  Banken  var  pantsatt  för  12000 
dir.  K«  M.  cénfirmerade  hans  inlösning  genom  åt» 
skilliga  K.  bref  såsom  af  d.  3  Oct.  1666,  d«  16  Oct^ 
1676,  d.  28  Febr.  1680,  d.  8  Junii  1681,  men  1706 
måste  Charhi  Durieix  hos  K.  Carl  XII  i  Altranstadt 
beklaga  sig,  huru  K*  Redactions  Commissionen  g#* 
nom  allehanda  Observationer  fråntagit  St^rbhaset 
denna  pontant  af  Banken  inlöste  och  sedan  enligt 
Committerades  uppskattning  till  27Q00  d  k.  m.  vär- 
de meliorerade  egendom.  K.  M.  befallte  vederböran- 
de snart  resolvera,  men  ännu  1708  var  intet  vidgjordt, 
då  Cii.  D.  'Yran  sotesängen''  begärte  att  få  inlösti 
.dess  förmente  gravationer.  Brödren  Gustaf  skref 
derom    HlU  ®^ter   Brödrens   död.  - 

Htähe 

-^  ÉHk,  Ka^iteil  utöfver  én  fåhiké  svenske 
sölifaiéir^  lethnddef  FAltfharsk;  Edel  dcli  Wälb.  Jesper 
MätkÉoM'  (Kantra)  ^uitfétite  å  200  dir  petoingar  i 
Hätfvttid  d.  16  Növ.  iei3. 

—  Eré,  till  Göberg  (f)  ocW  ilrftkebéfg,  GéÉfe- 
fälDfajdiP  och  Häradsböfdiilge  i&ft,  sktif  sig  H.  K. 
fiöghets  Kammarherre   1654. 


(    4S    ) 

'  .^  jok.j  sturofifder  lilr  Sv*  Adl.  iitoii  n*  361, 
•fskedad  för  sin  ålder  såsom  öfrérste  för  Adslsfa* 
nmi,  likvål  närvaranile  och  stnpando  vid  Landserona 
1677,  har  änder  kriget  rapporterat  Landshf.  Qr.Axel 
liUio  åtskithgt» 

Drahen$t$ema 
—  Petter^  aff&rdade  d.  13  Sept.  1686  ett  dylikt  bref  till 
Riddarhnsfiskalen;  Edhler  Welb.  Hr  Rederhas  fiskalt 
Lender  niio  tjeast  yenliga  begftran  honom  behaga 
för  mit  nampn  saara  apå  apropet  i  medan  jagh  eij 
någon  sticka  helder  stacke  Egher  så  har  jagh  EiJ 
att  giffna  TOttom  om,  eijhelder  er  så  na  munderat 
att  jagh  kan  fölia  staten  np,  Herrens  besrer  skall 
jagh  med  tacksamhet  gernna  afftiena^  Gudhi  befallat 
till  liff  och  siell.  Petter  Drackenstiernna.  Stockholm 
å.  13  Sept  16^6.   Hor  till  vår  Bildningshistoria! 

pahen 
•-«    Anderij  Capellmastare,  Hofmskalk,  Friherre; 
brefven  till  ÖfrersteMarskalken  tillhöra   18:de  seklet 

—  Bobertf  slalL  Gr.,  Fältrasic  m*  m.  akref  d«  19  Jan* 
1648  till  A.  Forbas,  t.  Goan  i  Pommern,  fr.  Göttio- 
gen,  d«  5  Mars,  fr.  Bftfllberg,d.  9  Jalii,  fi^.  Eggenfeldtf 
d.  9  Ang.  1649,  fr.  Ulm.  c&c.  om  sitt  regementes  åt- 
skilliga ställningar,  om  ajctionor,  foarage  (6c.  Fr. 
Mitau .  skref  hao  d.  12  Jan.  1659,  bara  han  inkräck- 
tat  Goldingen  i  Carland ,  beköfvande  rara  ro jcket 
uppmärksam  på  unge  Nassokin,  som  infallit  vid  Bress* 


(   H   ) 

lau  och  Icaroia.  Till  sin  svåger  och  Bicodor,  Fåkmik 
Axel  Lillie  $kf^t  han  d,  27   Sept  J659  fr.  Baauchfs 
om  tttt  bji^rtas-  harm.  och  grämelse  deraf  att  fiendea 
återtagit  .Goldingen  och  tvejrtenot  Capitulationen  sol- 
dateroa  som  barbarer  plundrat  och  afkläilt.  D«  skjtt» 
de  på  olydnad   mot  sina  ordres*    Cossaqaerné    hade 
ömsadlat  och  slutit  sig  lill  Ryssen.    Allt  mörkt*   Fri 
Riga  d*  21  Nov.  s.  å.^  till  dens*    De  Ryske  Legater- 
ne  den  unge  och  gamle  Nassokin  hade  ej  velat  con- 
ferera  med  Generalerna,  men'  lofvat^  att,  om    Fältm- 
skalken  ville  md£B,de  sktille  fara  så  långt  inpå  sven- 
ska gebitet     som    han  begärde.    Mot  ett    så  jaloux 
folie,  som  Ryssarne,  ansåg  sig  Duglas,    då    svenska 
Legaten  Bengt  Horn   det    Insinuerade,    böra   bevisa 
1^11  aftention  och  hade  begifvit  sig,  ehuru  med    ringa 
svite,  åstad.    Herrar  Nassokin  mötte  med  stor.   Con- 
testationer  till    fred  och  enighet  voro  stora.    Då  de. 
sedan  återkommit  till  conferensorten,    afsändes    den 
unga  Nassokin  till  Cssaren.    Yår»"  belägrade  i  Baut- 
scbe  och  JM^tau  hålla  sig  väl  och  JSiendiBn    fipinner  ej 
silke    af    väderleken.    Ett  fSrskräckligt    stormväder 
hade  d.  17  Nov.  härjat  skutor  och  höstackar.    Riga 
d.  3  Dec  8*  å.  till  dens.  Ryska    Gener.  •  Polubinski, 
som  belägrade  Mitan    och    Baudtske,    hade    afblåst 
stillestånd  med  Ryssen  till  Påsken.  Allt  började  taga 
ett  fredligt  utseende.    Riga  d.  2  Dec.  1660  till  dens. 
D.  stod  mellan  två  eldar*    Han    förstod   ej    rätt  de 
ordres  han  fått.    Tullinkomsten  var  nödvändig.   Fot 
ket  kastade  hatet  på  honom.    Hån  hadedock  ihem- 
ligbet  öfverenskommit   med  landtråden,  att  blott    aii« 


(    45    ) 

ttotera  hra^  St.  nndelfsåter  infördel  fSr  att  ntkräfva 
tuUeti,  blott  i  den  händelse  K.  M.  si  ressyerade;— 
«fMffaf,  Landsbfd.  bad  1691ibref  till  Gn  A.  J.  Dela* 
Gardie  att  han  TiUe  1  Lifland  efterlysa  en  Christnad 
Judinna,  som  bortlnpit  med  joaveler  fSr  flere  tnsen 
Rdr  som  hon  haft  i  uppdrag  att  sälja.  Hon  hade 
stora  Tackra  bmna  Ögon,  fala  tänder  m.  m.  Namnet 
fann  Landåhfd.  ej  behSffigt  att  nämna. 

—  Jfo^niyV.PrMDident,  Cttrator  Aeademi»  Ca* 
rolinae,  Landshf^*  5fv.  Christianstds  och  Blokingelftn, 
underrättar  Grefvin.  M»  S*  DelaGhrdie  d»  15  Dec^ 
i674y  att  de  1764  Dir! s.  m^  som  fSr.  commisakläde 
till  soldater  skolie  af  dervafnnde  ^Höfdigdömes  medel 
betalas,  iif  nSstu  Irs  medel  skuUe  forskjutas. 

Dijkman  ^ 

•—  Pf/fer,tIäradshofdioge,Antiquarie.  Af  honom 
finnes  ett  Extract  af  Bro  Härads  Tings  protocoU  d.9. 
och  10  Junii  1699. 

Litt   E.  (fortsättn.) 

Ehrenroth 
— *  Jöh  {PlåkmMHj  nttaladt  af  svenskar  Plage» 
surii,  adlad  under  n«  1133  med  namnet  Ehrenroth 
1667,  Tar  1677  Krigsfiskal  i  Finland  och  Härads- 
Commissarius,  1680  Häradsbfd.  i  Kexholnis  län,Fad- 
ren  Joh.  Plåhman  Consul  honorarius  i  Åbo)  .  skref 
d.  28  JQln  1664  till  Generalen  och  R.  R.  Ban  Arv. 
Forba%  hnrtt  han  fSr  litt<beyaka  éii'kronaiis  forttNm 


(  4a  ) 

mått  fSrst  m»  13  wfl  fitt  Hbt.  Dantk  i  WtwOméf 
d«r  ban  lioga  trSgt  bekc^iOy  emedan  D.  Tore  en  af 
arfvifigarne  der  kronans^  fordran  var;  reste  så  40 
mil  till  Gen.  GoOT:ren,  söm  anträjBfadef  pä  ett  sitt 
goda  Joleksamo;  der  lofvades  att  göra  hyad  Koagl. 
Bref  och  rescripter  förmå*  Bad  Forbas  om  skjrgd  i 
fall  i  KrigsCoU.  klagas,  att  ban  änna  ej  kannat  få 
resolntion.  Skref  d.  22  Martu  1677  fr^n  ett  tioga^ 
ställe  i  Kexholms  län  till  Gen.  Gonv.  Gn  A.  J.  De- 
laGardie,  om  nodvftndigheteo,  att  g5ra  en  riktig  man- 
talsskrifliing,  dervid  låu  anteekna  alla  bSnder,  -  -  - 
och  inhyses  personer,  alla  nnga^  sdm  pertiaent  httlaa 
å  Adlens  hof  och  gårdar,  do.  på  det  att  man  knnde 
anträffa  alla  rymmingar,  braraf  stor  fara  '  annars  ttr 
att  Tinta*  Men  Adlen  vill  sig  ej  till  slik  mantala- 
skrifniog  beqvåma  och  parerar  ej  deXangLPlakatai^ 
na.  Han  önskade  Hr  Stormhdfvel  sig  till  hjelp,  då 
han  nog  skalle  drifva  yerket  igenom*  Allmogen  ön- 
skar gerna  bli  qvitt  sina  lösdrifvare* 

Ehrenschantz 
—  6*  följde  som  Goavefnear  unga  Gref  Wrede  på 
en  atlftndsk  resa  1697  och  aflenmar  nnderdån-alleröd- 
mjnkaste  rapporter  om  resan  till  Högvälb.  Hr  Gr* 
K«  Mta  Bfid  oeh  nRiksens  Höge  Föreståndaren  F. 
Wrede.: 

-^    BoMiiåKmker  bad  Sekrefer  Wallenstedt  or* 
«k«i  iig  ftr  Qiéblifvande  vid  1660  års  Bikaditf. 


(    47    ) 

r 

\  -^  J^raiif/oac4.Lan<i8hM.  i  Skaraborg*  läiiiinSste 
[,  ia(5ff  ett  It  B.  fSrklara  sig  (1734»)  att  han  «j  upp- 
^  brftnnt  an  lada,  fÖr  att  ombrioga  en  därunder  boende 
I*  drake,  att  en  dräng  ej  varit  bergtagen,  en*  tcholgos- 
i|  te  ej  illa  bandterad  af    skoggrfi,  —  allt  saker,   som 

troddes    af  prenter  och  pratades  i  bela    Iftnet*  .   Må 

fid  denna  17:de  seklets  curs  anföras* 

Ehrenthal 
*r-    B.  van^  anställd  vid  Tullverket  i  Stade,  sände 
1690  tillGr.F.Wrede  en  kista  med  hunilerSt- 
ter  för  att  planteras   bos  Grefven  af  Bartel    Disteler 
vid  Knngsöhri  som  i  Tjskland  ansågs  deri  vara  myc- 
ket skicklig* 

Emp^ragrim 

^  f:rihjMi9h9p,h9A^  dfQ  f^rg^  i  Febra666^att 

kaasstyfsonBansLudiigSkytii  inlåtit  sig  medenCbe-r 

valifr    CQ)li|do|i8,  den  förnämste  Syndikerns  i  Gene* 

ve,  ^Pfltft  iienpe  äktai^    eller  åtminstone  med  benne 

lefd0^  Hfmi  äkta  man  pcb  bad#  blifvit  arresterad  i  Ly» 

00,  ntill  dess  \^^nn  mor  g^fve  fin  consens.^)    Berät* 

telaeii  dejpom  had^    Cl.  Rosette  H^gerstjerna  sändt 

Biskopep,  nåden  baii  de»  på  fransyska  a(  vn  Corre<- 

spondent  i  Paris   Muns*  Piifendorff  inbändigat*    Afen 

I   som  J^ifkopfO  ?J  var   synnerligen  förifiren  i  nämnde 

i  *pi^  (9«h  i  j^e^gnH    ingen    hopoin    kunnat   deri 

I  Id*lp9jill4  åtwrs^pde  bai|  (mrättelsen  tillSitbro,m9Abaa 

att(i$iMinn|ieoviUf  s|l|l4aboi99indepsamma  dfv^r^Mtpå 

iveni^Lil,    lifiiMp  liUdvig  både  i  sina  bref  om  all(smir 

isfus  ej  oämnt  ett  ord*    {lans  nöd  va?  stor*    Bjlik^' 


I 


(    48    ) 

pen  måste  strax  sända  200  Rdr.  Biskopens  egen 
son  Qabriel  var  som  reiiatide  i  Paris  d«  19  Mars 
1666* 

tabrttiug 
— -  Ludvigj  adlig  Ättefader  n.  1120,  född  i  Bra^ 
silien,  dit  Dac  d^AIba  fökjagat  ur  Gélderland  fadrea 
Professor  J.  Fabritins  i  Leyden;  1663  Tar  den  unge 
F*  Adjitfant  af  Artilleriet  i  Ryssland,  blef,  som 
fånge  (1665)  vid^Astrakans  öfvergång,  såld  till  slaf 
åt  en  Bergstartar  för  200  rubel,  köpt  för  Tissa  al- 
nar sidentyg  och  400  rubel  af  en  köpman  i  Ispahan,. 
friköpt  af  Holländska  Envoyén  dstds,  Kapten  i  Ryss- 
land 1671,  afskedad  ss.  ÖfL.  1677,  derpå  Svensk  Envoyé 
i  ^ersien  1679  rörande  silkeshandlen,  1683  ånyo 
Svensk  Envoyé  till  Persien  med  en  svit  af  70  perso- 
ner; återkom  1688;  1693  Svensk  Envoyé  till  Holland; 
1697  för  3dje  ggn  Svensk  Env.  till  Persien  och  Ryss- 
land, under  hvilke»  beskickning  han  skref  tiU  Gr. 
Fab.  Wrede,  som  innehade  de  utrikes  ärendenmt 
portfenil,  5  här  förvarade  bref.  D.  7  Jnnii  1697 
skref  han  frän  Narva,  nåanu  die  Persianer,  welche 
sich  hier  eine  Zeit  anfgehalten,  mit  einer  ansehtiliolieQ 
retour  den  2  Jnny  von  hier  nach  Persien  gereist 
sein.»  Saphoer  hade  en  tämlig  qvantiftet  siden,  der^ 
ibland  2  bordtapeter,  en  med  gylloi  grnnd  och  i  mid- 
ten  KongK  Majts  namn,  med  ett  lejon  viriuidt  på 
hvardera  sidan,  som  han  ernår  ojBTerera  Hans  Mt. 
Han  hade  tält  med  Persianerna  om  Sånitzen  nu  ni« 
De  hade  ingen  kist  att  fara  öfver  Svarta  h»fvet.    D. 


(    40    ) 

99  Abj  IsBki  Fendn  Amféld,  som  var  tind  OMdéo* 
tification  om  Sv.  Kungens  död,  till  Novogorod,  och 
fidc  d.  31  Audiens  hos  Wojwoden  dcc.  D.  28  Ju»$u 
Armeniern  Saphoer  hade  för  några  dagar  sedan  kom<^ 
mit,  37  personer  stark,  hafvande  med  sig  196  '^hallen 
Seide»  och  en  stor  qvantitet  perlor  och  ädielatenar* 
Sjelf  ernade  han  resa  till  Stockholm  med  30  balar 
siden  och  6  balar  persisk  uil ;  det  öfriga  sknlle  sän* 
das  till  Lubeck.  F.  hade  ej  sparat  möda  att,  enligt 
Narvaboernas  böner,  öfvertala  Perserna  att  alhid  ta- 
gB  Tagen  öfver  Narra,  och  recoihmenderade  saken 
till  KammarCollegii  ynnestfolla  uppmärksamhet..  D. 
27  Sept*  skref  F.  fr.  JUuicau,  huru  nEs  wurden  mir 
Ihro  Czarische  Maytt  bey  meiner  Gottgebe  gluckl. 
Zaräckkuflft  aus  Persien  selbst  Abscheid  ertheilen«n 
Rjska  ftltherrn  Schein  hade  återkommit  från  Assow, 
FSltherm  Dolgamck  var  befriad  från  Tartarernas  be- 
ligring.  Från  Ntkoleki  d.  2  Oct.  upplyste  han  att 
Danska  Envojen  blott  hade  någon  reclamation  rS- 
rande  Lappska  gränsefi  i  Uppdrag.  Från  Ifatan  d^ 
11  iVov.  »krefs,  hum  Yintrens  strftnghet  arresterade 
hoBom.  Han  hade.  der  träffat  en  Zarisk  ÖfL.  som  un- 
dersökta bergen  och  funnit  malm,  som  ger  Z,  ren 
koppar*  Yid  Chinesiska  gränsen  hade  han  funnit 
sUfvermalm.  7  skalp,  fint  silfrer,  som  han  sändt  till 
Moidqiu,  badei  råkat  i  Prinsessan  Sophias  händer, 
som,  sedan  hon  föll  i  Czarens  onåd,  ef  velat  lenma 
4et  ifirån  sig.  £n  fred  var  nu  alaton  meUan  Chine* 
ser  och  Ryssar,  dsrvid  R.  måst  lomna    båda    städer 

-^  (IX.  Del.)  4 


Mkhmdtimp  med  <goi  idbWiAgM:  W-FaUd^.  dog 

i  Sthm   1729.  •  <     ■ 

Fahn^hielm 

—  Peder  Jonttori,  A^K  ättens  n.  406  stainfajer 
som  tjent  upp  sig  från  soldat,  och  genomborrades 
med  hillebard  i  Leipzigerslaget  1642  der  han  fick  25 
hugg  och  ^tick  utan  att  stupa,  underskr^f  1652  'soln 
kapten  ett  köpebrei.  — 

—  Axel  Jahan  klagade  ofver  en  Migor  GL 
Oyllenståhl,  som  utspridt  pasqviller  om  F:ska  famil- 
jen kring  hela  landet,  hvarfore  han  sjelf  ansåg  sig 
böra  sig  från  Riksdagen  (på  1680  talet?)  afhålla,  och 
önskade  att  RiddarhusSecret.  villé  anmoda  Riddarhus- 
fiscalen  å  Embetes  vagnar,  att  hålla  6.  från  samma 
riksdag. 

.r  ^  6ii6rM/,>  Gf^e,  Prerid.  i  Svea  HofR  CoKÉ^ 
kr  öfver  ÅJbo  Akad»  m^m,  skref  d;  9  Febr.  1678  aMI 
Landshfd^  i  Södermanland  ti)l  Gr^Ax^lLillieylmiuK* 
M»  jaed  .stort  miasoSj^  ansftt  alt  Gr^reo  .  Inim 
1678  års  cpatiibiia^n  -ej  balalt,  holatt4ea  veUb  éåA 
vesterande  med  ett  onådigt  resentweBt  ikågkoÉliMu 
K.  M.  hade  genotn  Comu  ColL  d.  13  Jan.  resoironrt^ 
att  de  af  R.  o.  A»  som  ej  iMm  14  dagar  ktmnamod 
qvitteiiaer  bevisa  sig  betalt^  ha  att  väaita  promt  •k* 
aaciiti*nt  och  kunde  Ctmlven  bereda  rfg  på  Landa* 
böfdihgeM  Atlydnad  af  kunglig  ord#e,  om  ej  iném 
14  dagar <éfler  datla  btefs  datum,  qvitfo  uppvisades^ 
Till  samme  sin  >'H5gtärade  k.  Brodh^rn    do^f   lian 


(  51  r 

4;  IS 'Mm  1680^  QHtorittMiéét  att  iAgta  MniifM* 
liade.godt  på  10  ir,  efter  K-  M:te  resoltuieii.  ef  d.  5 
Bept.  1684,  finge  sälja  derifrfia  timmer,  bd,  kfiU  och 
ved*,  eid  strängt  aasyar  tiligSirandes* 

Falienfelt 

^  .  Gustaf,  Rjrttmästere,  introd.  Adelsm;  1099|' 
akref  tOl  Arvid  Horns  moder  d*  3  Dec*  1095  med  eii 
högst  nyit  läslig  stil,  begärande  <—  må  anföras  till 
prof  på  d«v.  Ädlingars  kunskap  i  orthographien  — )9af  frul| 
oyérstinnaii)  att  en  snickare  kunde  foh  loff  att  fer* 
ferdiga  sitt  obterstonde  arbetet^)  villjande  han  99sodait 
▼ehlvillga  demirera,^)  slutlTnde:  mntet  annatpohdennu 
l^ongenn  (gången).  Dateradt  Eutberg^  1700  skref 
han  från  Wiborggård,  likaledes  1703. 

JF0tck€fiSt$erna 
:  *—  Jlnnnéj  nrnmupppprit^  ursäktade  sig  alt  (p$  en  ,al 
K^CacI  XI:8  fenar^Biksdagar)  ig  kansm  »^pefsenligen 
«ppTi|kt|i;9  med  ankomtf  tjil  Biksdafei»;  men  vid 
Drottn.  Ulr.  Eleonora  d.  ä.s  begrafning  skrifver  han 
sig  Anund  Falékenhielm  *)  under  en  lista  på  de  Ar- 
tolleri  Officerare  och  inmatricnlerade  Adelsmän,  som 
aVnlle  hä  befälet  ofver  skjutningen,  der  främst  står 
Öfrersten  Wälb*  Hr  Anund  Falékenhielm  af  dummer 
(som  Adelsman)  933.  (nu  960). 

« 

Fetten 

« 

—    fiiHw,  4«r>  Eker,  vA  RMlndl,«w  WiriMfaMi; 


■^«ip«>*«i^— «••«»■ 


•*)  idWIs  «e4aii  deM»  «MWi,då  na»  erinrei  m%  att  det  eg^ 

fil»aiifi(^jiBr4ee$(M9i^ifiii/liri^  . 

4* 


(   w   ) 

ffttd  TIarischeii  RitterMhaffit  vtrordnetér  Landtthatp^ 
mata,  skref  ett  nköp  och  uppdragabref»)  dat.  Bigtt  Ai 
3&  Sept..  1621  pi  Waddemois  des  enlweichenen  Jatg^ 
gen  Ahnreps  hoff.  (Den  förete  ivenske  Fereéns  fira 
hette  Anrep).  Han  skrifver  sig  der  Hans  Yeersen, 
men  i  en  priTat  förhandling  i  Hapaal  d«20  Apc«1635: 

llanaa  Ferasen  dcir  Elter« 

rf 

— -  Hangf  General  Lient.  och  Gouv.  i  Biga 
t'rih.  till  Skabersiö,  brefvexlade  såsom  Gouv*  i  In- 
germanland  och  Kexholms  län  flitigt  med  d*  v.  Gouv. 
i  Riga  Gr.  Ax.  JuL  DelaGardie  1661—1675  om  Her- 
tigen af  Curlands  resa  till  Moskau,  om  KrigsCom- 
missariernas  värf,  om  oroligheter  vid  Ryska  oc^ 
Tyska  gränsorna,  om  KrijgsKamr.  Wittmans  penning- 
nöd, rekryteringar  Ac.  de*  1676  d.  13  Maji  reoom- 
Äienderar  han  sin  svägerson  Kapten  Payknll.  At- 
skiliige  hans  bref  &ro  ställda  till  WohlEdle,  tåänte^ 
ike  und  Wohlgelahrte  LandRichter  und  Herren  As^ 
sessoret). 

— .  Otto  Wak,  Frih.  Fältniarsklk,  snpplicerade^ 
hos  K.  M.  (trol.  i  slutet  af  1670  talet)^  i  anledning 
af  det  slätta  tillstånd,  hvari  han  genom  den  Revel- 
ska branden  råkat,  det  Landshfd.  i  Finland  måtte 
anbefallas  att  lemna  honom  hans  finska  förläning  o- 
molesterad,  fiist  han'  ej  efter  KgL  påbud  kunde 
SlUéribyggningame  väl  hålla  vid  makt  1687  d.  18 
Aug.  tillskref  han  Gr.  Ax.  J.  DelaGardie  om  åtskil- 
liga ting,  vigdga  för  en  Gea.Goav.  i  Esdand  att 
kftnna,  der  han  ock  recommenderar  en   Job.    €lbrii|it» 


(     53     ) 

Hfiimmelr,  som  varit  Fersenft  akrifirare)  bland  fatHlgnis 
måtkgfk  dygder  nämns  att  han   spalle  gödt  claver.»    - 

'  -^  Fabian,  Frib.,  FSltmsk.  Gen.  Gout.  i  fSkS- 
na,  H.  o.  Bl.  R  B.  skret  iroh  1639,  till  bar.  J^ 
Forbas  i  Helsingborg  från  Svenska  lägret,  recom* 
inenderande  en  Kapten  Valentin  Rehfeldt.  167i3  skref 
han  från  Riga  till  Lauenstein,  Koviantmästare  i  Nen* 
m&nde. 

t 

Fiemfytgk 

•—  Clat,  Grefye,  Presid. '  i  Red.CoIl.  underrätta- 
de Riksmarskalken  Jeban  Stenbock,  nnderrättade  d» 
30  Apr.  1681,  huru  såsom  den  KongL  Redoctions^ 
Connntssionen  hafver  bfverlagt  och  noga  betraktat 
kammararchiri  håndfingar '  angående  Sjöö  i  Uplahd^ 
acfa  funnit  —  att  den  gården  är  ^jgen  KönungfgSréi 
hvilket  han  med  fagnad  underrättar  Tännén.  Mfeu) 
Jémnfore '  likräl  härmed  DelaG.  Arch.  1.  p.  62,  och 
kan  man  väl  sluta,  huru  lätt  Sj5  kunnat  förklaras 
ba  iktrit  kungsgård  och  förfallen  till  reduotion,  om 
t.  é9.  ej  en  vän  det  innehaft.  *) 

'  *  —  TTr*,  Frih.  Presid,  i  K.  BergsColl.  R,  R: 
skref  från  Rikssten  till  t\.  K  Hägerttierria  d.  4  Maji 
1668,  huru  han'  hade  godt  9)förtrogeode>9  till  sin 
9)irés  affectione  Amie?),  som  förstod  sig  på  åtskilliga 
99gentiliesser99,  önskade  från  Frankrike  få  skogstape- 
ter till  en  sal  med  perspectiver,  battimans  eller    an- 


*)  Huru  lätt  Wennegarn  deremot  Uef  förklaradt  för  Kungi- 
^rd,  M  BtktG.  Arch,  TMU:  89,  Jm/di  mti  JU-  79-8S. 


'(    54    ) 

iw^tWméliita  iHmiMWrtntär  and  jakter  och  ibgiiHr.  idiblr 
gardiiitr '  >  adi  fwttiwier  btpfryilde;  siiiiit  i»  ett.  mih 
jifsff^  hmt  .begifjande.,  att  fa  sädaoa  som.  ko- 
jlladp ^  Rdr  aln#i|,  byar  tapet  5  å  5|  aln  h^gtjsaaat 
jf§  i|ian^ ,  aoin  kuod^e  fas.fö|r  600  Rdr  helst  hl^^ 
/ikaper  n^ed  bttBka||ier|Ströoiinarp.berg  och^figmnprikoia 
l^oyslj  w/j^a  ö^oneq,^ 

—  Henrikj  Ofverste  och  Krigsrad,  \  (LandtDOMikf 
1643,  44),  skref  från  Ivanogorod  d.  2  Febr.  1622 
till  Fältherren  Jac.  DélliÖavdie,  rörande  de  3000  T:or 
lyijol,  i|Oi|i|.  Bagis^.  ^^^n  itoilly  A  ock  hora  Jkdlens 
ii^st^eiQSt  vai^så  Ula  fuUgjprd^  att  han,  eftQC.^  M:lfi 
jbef^Uniaj^j .  hemiorlofYaf^  ^lla,  utom  Haaa  ^ask^ 
comp^gai  120  stark,  för  att  piiandera  ^^^  4e%,,m^r 
4f»t.Kv!M:t  eroade  utfftrjda;  var  no  r^sfl^r^tf  »JlfF  W^ 
Pto99  till  Finland  m»å  f^n.  Baner  för  attn^önstra  det 
C«»liska  rcfgemeotet*.    ..  :     * 

*^  :  ^errmmiij  RiksSbttmst.  Amic»|  Fx^berxiiir 
na  Cbiistii^  Roidadin,  sondotter  af  Byak^  -JBejarea 
Bosla^ittr  befalljH»:  ^in  Bokhållare  d.  il.iBjf^;^m^ 
att  underrätta  Grefvin*  Maria  DelaGardie,.  iif|t^  J^k* 
Joh».,GeaeIia8  lemnat  j  delar  af  lönen  ^-«_310  d« 
16  öre  s*  m.  och  ld2.  Tur  spapm*  —  det  enda  haOi- 
såväl  som  alle  andren  af  1^7  års  lön  bekominit. 

^^HerrmaUi  Classon^.deo  förat  anfördes;  spnsop^ 
Grefvei  Kammarherre,  undervisades  efter  ea  Ins^uo* 
tion,  uppsatt  af  Johan  Armt  Bellman,  .(Skal^^niB^-r 
mans  far)  hans  informator,  förrän  de  den  utländska 
resan  anträdde,  daterad  Sthm*  d.  12  Dec.  1696. 

1.    Efter  Bönen  och  Bibelläsnings**^? om  morg- 


(    56    ) 


BlirM  4  4«ga«  i  Ttfckm  rapettn»  Thctol^ul  ConpéMb 
Haffenrefferi)  Ons-  och  lörd.  om  de  förnämsta  r«ligi«> 
oifér,  Tillfardaer  Ac.  efter  BeHrnaoa  collegiam^ 

2:  Alk  dagar  Iftstes  en  latinsk  auctor.  Efter 
Jasthnos  och  Phaédms  skalle  Klja  Fiorus  och  Val. 
Mait.  mén  alla  dat  Cic.  Ep.  seL  hTilka  ock  i  skriftj. 
uppsatser  skulle  imiteras.'  Dettfei  fr.  7  till  9  hvat 
morgon,  fayaréftér  Cfref ven  Ons-  éch  Lördagar  *  upp- 
vaktade i  Höfrättra. 

3.  E.  m.  fr.  2  till  §  3  dansar  Grefven.  §  3—3 
Repeterar  f.'m.  lectiohen  i  latinet,  3—4  halfva  vee- 
kaii  geographi,  den  halfva  historien.  I  hist.  folies 
Lanrenbergii  Chroniäm  isaiiit  Svenska  Mön^rcbSp^- 
geln  — ^  böcker'  söm  han  förut  hegagjnat  Sedan  sknl- 
lir  nynri  Staternas  historia  med  Ch^onel.  és  genealo- 
gi   ej  försammas. 

4.  É^m.4— 3  Brukar  Gn  Franska  och  Italiensks^ 
spräkmästaren.'  5-^7  användes  att  componera  oeh 
exhibera  éxercitia  stili.  stnndon)  avenska,  dock  mest 
latinska^  neml.  imitationer  af  lästa  ^uctorer. 

6.  Doctr^  jacis  naturaUs  &  politice^  aånoiii 
ett  bland  4«  {ip(U]p(te  studier  skall  la^delaa  ef^t 
PttJ(en4orfs  •de.offioi  honpinis  A'  civis,  .sfinn  R  i  UpK 
eonlrahinr^rf:  ocb  läsit  för  an^ra,  eller  ock  af  Raebea* 
bfurga  Bjsa  uligifna  Lineaqienta  PbUosophise  CivUis*   : 

7.  Det  Grefven  in  Mathesi  Ifisk  skall  repeteras. 
'  -8.    Ofiiingen    att  tala    latin,  tyska  och   så  lida 

jag  tStoAtj  fransjska  dcall  Gr.  dagl.    hafva.    Uti  L 
mL  Bagetska  oéh  HallBndiAa  aprfiken    skali    nifm 


(     56    ) 

lijelp  meddelas,  liksom  mvmk  Sk  åtl  stinidon  «fg 
divértera. 

—  Jmcobj  Frib«  som  Tarit  Landchfd.  i  4 .  liii| 
(1674  5fver  Kronobergs. läo,  1^76  ofyer  Neriker  ocb 
^Värmlands,  tillika  Kronob.  tills  vidare,  1677  öfFer 
y ester-Norrlands,    .1679  pfver    Westeriiotteo»)    .^r<lg 

-  •       I  fc 

1660-*^  under  sin  Tesa  till  Frankrike  och  Itali^f^ 
veliar  på  Ms  Hägerstiema,  sonr  d«  .28  Junii  1664 
lefvererat  10,774  Rdr  sp.  47  sk.  Dessutom  fdf  ^Ta^ 
l-ors  fortskaffande  479:  45  och.  brefs  '30:  38.  .ränta 
^8  de,  '  Summa  Rdr  11,644  Rdr  sp.  I  räkningen 
förekomiui^r.  Guldknappar  for  80  Rdr  37  sk.  iivilkaa 
fa^oi)  dock  ej  gillades.  Från  d.  17  Mars  1662  dl) 
d.,30  Scpt.  s.  å.  upptogs  i  Rom  omkr.  1400  Rdr  sp. 

—  Larsj  Fnh.  Presid.  i  DorfU  HofR.  Canader 
▼id  Pernous  *Univ*  R.  R.  skref  fr.  Stbm  d«  24  Febr» 
1677  ett  bref  på  2  ark  in  fol.  till  Gastaf  Larss.  Kruni^ 
iiuru  han  d.  5  Febr»,  fått  ett  bref  fr«  K.  Mt.  dat.  huf- 
Vudqvarteret  i  Wää  d.  18  Jan.  huru  de  svåra  krigs- 
tiderna nödgat  H.  M:t  genom  KrigskammarR.  Eld.' 
atierna  att  anmoda  R.  o*  A.  i  Lif-  och  Estland,  om^ 
underdånig  godviUig  assistetice  ocb  bara  dervid  sora- 
Kga  lemqat  halfva  deras  inkomst  for  åt  1675,  aiidra' 
blott  2  läster  spanmål  af  hvar  häst  rusttjenst  be-' 
Tiljat.  Men  jemfe  segven  ocb  lyckan  följde  o^ 
bebofvet.  Skåne  var  utplundradt,  de  pön^erske  'ftst-- 
ningariie  hade  måst  sucobderas  medlen  god-qvaotitet 
spanmål,  så  fram  t  de  ej  skalle  råka  i  Aeddenq  hän- 
der. H.  M»  måste  derföire  vända  sig  till  de  Iqgei^'^ 
maaländske  Ständerna,  u^m  ej  ff^ent  h^lfv^    väptte- 


(    57    ) 


«{ lena  g&ik  oeh  somliga  idlftbtMt  aril«ggl,  att  'nfgpfh 
lera  4>ch.  beyiija  densamiM  tiUffilést.  K«  fifH  hade 
beorfct  L.  F.  au  besöka  éé  i  Sverige  vistande  dona-> 
«irier,  eeai  liesitta  gods  i  Lif-  Est-  och  Ingerinao* 
land,  donerade  efter  t664^  titt  de  ville  beviilaingett 
på  halfva  1675  firs  rftnta  uppfylla,  förrftn  han  förre- 
set till  desse  dstlij^e  provinser.  Han  5fversände 
IkärJited  K.  M:t8  speciella  bref  till  Kniiis,  hvaraf  han 
iLåhde  intaga,  att  deniia  H«  M:ts  nSd.  Iiegfiran  syntes 
Vara  eada  medlet  tat  K.  M:t  att  fullfölja  sina  segrår  till  en 
repdterlig  frid,  faoppandeé  Fl*  att  Kr.  såsom  en  ratt« 
altaffens  patriot  och  trogen  nndérsåte,  för  att  befrftm- 
ja  sine  egen  deraiidér  vérserande  välfärd,  ville  af 
sitt  gods  Karchus  Stårosti,  Kariashoff,  Ranient  Sta-* 
^asti  i  Estland  belägna  stå  H.  M:r  bl  med  halfva 
räntan  f3r  ett  år  efter  den  revenne,  som  1675  års 
jordebok  och  Ryeregisfef  utvisar,  décöurterande  der- 
jA  de'2  Mster  spannemåfl,  som  på  hvar  rusttjensr- 
fafist  redan  betalts.  Detta  iore  ringa'  mot  hvad  god- 
sen' i  så  långHga  tider  gifHt  donatarien  i  behållning; 
K,  lf:t  ville  det  med  nådig  vederikänsla  bemöta  och 
ibågkomma.  De  ihfödde  svenske  påtriöteme  skuUé 
de  1  pfovinséma  inhemska  eller  utlandet  födde  med 
goda  exempel  föiréga,  hvaraf  H,  K.  M;'  som  nn  en 
rum  tid  bort  åt  hafver  sin  comttioditet  satt  å  sida 
och  i  dess  ställe  många  svåra  och  farliga  travailler 
utstått,  jemväl  med  dess  oförlikneliga  heroiska  er- 
viste  tapperhet  för  fäderneslandets  och  sina  trogne 
undersåtares  säkerhet  och  välstånd  vågat  och  hållit 
sitt  lif  och  KongU  blod  ospard,  skulle  deräf    högeli- 


(    M    ) 

gMi  blifm  MHineffad  tiU  ftftt  Tid«t«t  ^n  hHm  i«lfiM 
4raga  4ni  ifveri  afifc  ook  ndbsAiiihely  som  H-Al  sMr 
to  oogHMit  hftrtiO»  i/^  alMriif  tillfyttett  ftetttnmas 
kaoi  erviit  bafver  in.  ro*  uingtfilrligBli  i  mimiui  "n^ 
(eriieUi  «él  «o» fester  begttm*  offtr^  >;       . 

■  ■  I      ,  *  .    !  « 

.  .  Fleétwood 

•^     Georg^,^^)    Frib.    Riddare 9      Gen^ral-l^eaT 
feo.  Krigsråd,  ^dod  1661^    8kref    sa«oin  Öfversto  ocb 

■  •  •  •  •  9. 

Cpi^inf ndapt  i  Colberg  snart  sa^t  poatdagligifii  hq||pB^ 
utförliga  bref  till  y.  CiotiY*  i  Pominern  Frih.  Ai  Foi^ 
bps  i  Stettin  ^m  alla  1  Colberg.  vid  Garnisoaen .  oe^ 
staden  (ore&Uande  märklighete.i(r  ocb  icke  märkligr- 
heter,  som  vittiHi  att .  deo  svenska  occu(Niti(wea  ej 
foga  miodre  tovdtn  Bonapar^udia  både  ;)fip  börseU^ 
Och  i  anderkufvade  l^pder  .beböfis  det.  £n  ang  preat 
Joachim  Wendt  både  i  d*.   H.    Geists  Kirche  i  Nov» 

4 

1649)  enligt  Rector  Scboln  Mart*  Volckroanas  infovr 
drade  vittnesmål  esp.  jiivefiili  fervore  é$  judiciq(  imtr 
niaturo  ifirfit  mot  accisen}  ami  i^d  ,  CominendanteM 
beifrande  rymt,  jutan  at^  de  bedröCvade  föi^äldtftrni 
visste  hyad  ^^^  ^A'*  ^1*  yäotede  maoga  ffierfö|jarQ 
em  denne  ej  napitt^s»  fifart.  V*  knnde  ej  lainnaft 
verba  formnlia.  Sofdatprnf.  gifte  ng  utan*  att  iaktta^ 
ga  befälets  ordf#  w»  uppvii^ande  af  bergen  för  100 
Rdr  och  pr^et^rM  vigde  dem  på  deras  begäran.  Col* 
leotörernn  nf  iniraderiia  både  chikaaer   ocb    beavifcr; 


'  *)  Fadren  rar  en  Engelsk  Riddare  och  skattmästare  för  Cii> 
•     rio  pupilluruinf. 


(    5»    ^ 

fdféai.  TftiMireMlfisCii  iodM  mj^drit  fÖlk  tllt  rig*,'  Ph 
in4«* säBiltisiå  MérMmri  HH igraiMM «tt  Iji^si  (16S1 
^j)  DanfsigiTW  ej  att.  #ro^  livai?  treljftWKt  rfmHi 
btvgMntapét  uppoiflrehéni. «  Mand  OildbMiytift  iColu 
hérgmtt^  nMineli  fl«itlbs*€HrUy  SMvie^Ii  Stthttliir) 
liwM,  JlajfoU»  PoUer  «fieJ  In  JEäOnå  Herveo  Obtv- 
stcn  and  Comtnendanten ,  priesentibns  Hr.  .Regim* 
Majoren  Erick  HiUebortf^'  Hr.  StadtsMajören  And. 
Eriksson^  Hr,  ^ap.  8tap)^tan,  iifid  J3v  Cfip.  Lev^ipston 
rauakades  d.^5^^SepC.  16^1;  rörpnd/»  ett  hI^s^I^I  i 
K^ongL.Licontba^et.melliin  ^n  borgaie  i  jColberg  och 
Kap.  Sven  Andersson..  Fl^etwoods  ocb  Förbi  bref- 
vexUng  fortgär  till  1663,  då  Fl.  bodde  på  Jalunda. 

FoeV 

MerPeny  ÖArerim  éth  CötiimenJaht  till  '  IVftteborg, 
trol.  lirod^réller  sön*  ^X  mktm''fbai  Commehdant 
flå  KmfadiiH>  ftky«f  'tfh  «ri'«*X  DelaGarflie  Mn 
H^wkaiÉg^tå^M'  Dicllfiflit^Mi  tcJberalmöftstrittgar.' 

'^  ^'ill^ltf,'  Öfvérste,  !iadel682'i  43  år  tjéné  unl 
der  militiestaten,  derunder  blifvit  genomskjuten  öch 
Mooifedas  llesMrad;  boddo  i  Fkriimd  och  ^häi  om 
paradiorion  fiin  fiiksdåg^nir'  btVistand^,  ^nanerligett 
VU  nu  kasiiét;  ékréf  1686  UiU  a  J.  Hom,  »iHeha 
initi  Brdttft  ski&nästev yngsta:  s^ster/ltän  hMints  oiräiA^ 
gaato  vmU^paMfi.  .  Bobiaders  .IVumpeter  hav  på  irin« 
IdUIarén  stndfit  m,  fogdii»  ibjU»  Grid  bjdipe  honom 
udan  bottTléfver.    Dfvetstin  AnU    Hom  hsY  fått 


<    «  •     / 


'f    •  •  t 


. « ■ 


(     60    ) 

m  bmf  tttrg'  på  Ktaii«nMineii  eeb  iéa  mcÉlBaf 
bpten  Jtfh^  Jftg#rborn  ^  Lftppig  bur  i  4«iMi  dtiga» 
råiutt  kMUntt  i  4ka4iiAtl^  alngic  eii  boiid»Ui|Jål  i  Per* 
man.  Lar9  Blifieldh  «r  Brnd^vmme  oéb  briUlofdt 
aber  •fter  :3t^4»&iiart  mtQibrarfat  dan.  fioggan  fti^ 
Ytt  jag  tj.9t    BaV»  Su.Adaiaiir.  II  TilUgg  ^  j«K  ^ 


''  ir 


•^  Tgrifj  boeddij  i<l  Åland,  ble^  vfd  an  a^  3é 
lista  Riksda^rria  i  17:da  saklat  afatérni  hindra^ 
att 'komma  tiirltlksHagén/\En    Fotangel  lefde  finnii 

1710.    Ätten  är  en  af  de  ftldstd  adliga  i  Sverige» 

'  ■       •  •    '   ■ 

Forbms. 

v 

'  Oenaa  lit^  så  Ijrfdpde.i  S|cQUlai|d,  Aniiq  <  i.  mh 
agenda  inom  Stor.fiiittiiQiijie^  iakom«^ o^h  Uoi^ttrMa 
'en  kort  tid  i  Svtrige  ocbtifar  ^fr  Mbigase^liubådiä  «&•> 
AU  oiBb  glofiid.  I  afaaand0.till  de  åénM^^MiiméM 
felaktiga  nppgifteroa  i  v.  Stiernmans  Adelsmatrikel, 
vill  Utg.  meddela  iitt  etdrag  «r  .Öfverste  Wilhelm 
Forbea    b^rförwAde    Memorials.  (3  vrktja  foL  fin 

«iM       _  •  •  •.  ..   u       -, 

Aaifo  16H  bétef  det,  i  Julii  måDåd  ktal;  jag 
ur,  Skottland  med  ^e<  älate  Broder  :/iarif  MéJNm* 
de¥  Bär0M  de  JFbjr£er.(fanrilise  ForbejAommPriincepa) 
som  fSrat  Tarit  i.  Sv.  Konnageas  >  tjeast  oab  haft  2 
regenienter  Skottar  af  i260ft  man,  till.fitådei  Bremen 
med  100  man  och  mai^bturadé  vi  med  dét.  medbragtä 
compagniet  till  dét  KttW|l  fUtlfigreb  vSAIliuidett  iuh 


(    61    ) 

f 

ANrliéHig  Gtoffg  arf  BrooiWi  o,  LtB«b«,  btll&eft  W 
K0i^4  SveBik  CfBiiefal  I  Nedersaxtika  -  kt^ueh.    VI 
fingii  httiA^r'!^  Bit  gå   med^  ConqpBgBiet  till   Oiiia* 
brd^9  der   tifyerste  MaubtBS    Farbes    eomni«oderBdB 
•oeh  att  fSrblifvB  dar  flbm  gar&isda.    EnHBUertid  gick 
MiBdén  HiBd  acoord    6fvar.    1635  obi  vår^n  blef  Jug 
ansdlld  vid  d«B  unge  ÖflrBfstBLediet  regemente,  séai 
haée  fvart»  i  Brenien,di  vi  iBtego 'Ni^nburg  geiiom 
Blockering*    Sedan  Hert«  Georg  slntit  fred  med  Kejt* 
BsreB  eoDJnngerade^  vk  oes   med  Fältniek.  Baner,    då 
LnnebBrg  och    Kalkberg    intogoe    ocb   Wittttoeket 
steget  kolls.    8å  intogs  Werbenskass,   samt  Erfbrt  i 
TmiQgen    ecb  några '  Siscbsiska    regémenter    togos 
tillfinga«    Vt  ryckte  sedan  lok  Leipzig,  slogos    mot 
en  fyra  ggr  starkare  fiende,  eenjangerade    oss    iHéd 
Fikttsk«  Wtangél   vid  Neustadt,  återtogo  flera  poBH 
merska   orter,  fienden  beitoSMgat  sig,  drefvo  boaoai 
jtfver  Elbe  m.  m.  slogo   KeJsfrK    F4lttygmit*    Salic, 
intogo  Zwickaii,  Horheburg,  Lawenlmrg  Ac^  och  fMJ<* 
de  alltjemt  FSltmarskallcen.      1639  d.  4  Sept.    Uef 
General  MaraziB  slagen :  vid  Chemaits  I  Meissen,  der- 
på  Piraaa  intaget  ocb  Qenerallieut*  Hoffkirchen  ocb 
Mofitocucoli  fiingne.    Vårt  -  iiger  var  Iftnge  vid  Bran- 
deiss,  därifrån  vi  nndaatte  Fuma,   hvarefter  jag  com<« 
»enderades  tiH  Schlesien^  under  General  nStallbansn 
(Tborsten.  Stålhaadsko).    Eftes  flera   vttrf  kanonera«^ 
des  Begensborg,  der  Kejsarea  vav,  » faills  .  en    sthsk 
trftffsing  d  19  Junii   1641    vid   Wolffenbätt^I ,    som 
Bmosvrigarne  blockerat  och   de  Kejserlige  ville  and- 
Ata«  '  Kom  nu,  sedan  Torstensson  eftertr&dt  Baner, 


(  w  ) 

k0odofff  kirle  iéU  l&rfideri  fdbc^  me»  iqpptidtLtfefWft 

BMWlildi»  Socow,  Sugåa  m*  £L  ^rtor.  Då  T^t^MmH* 
MO  dg^é  &Mt%å  Atl  aoftrkff»  fieMral  F#KailitMUi:lbii* 
ifgoM  Olio&iB  Mh.NMsttdtf  tioAMrtto;  Ckr«0i«^bgtfir 
iii«  fl«  J«g  badt  coaiBimdet  ett  ir  i  ObDits,  Mdå  fif 
tndrai  Jl>l9«kvAd«  3  gfinger.  Vid  JkHgel  nol  Bhrn* 
mafk,  oomilitildtmdts  jag  tn^å  eo  loitfOpp^int^gBAd^ 
Chriftianprieif,  Braderibiug  iOohiRendstbiirg,  .dente 
SvMskarM  snrt  Uefro  liiftslare  öffter  Jiela  BMbtaiå 
odr  Jutland.  xiton  Gluekatadt  och.  Krempe;  men  na 
kam  Gallas^  fo^jmngerada  aig  mad  DaDakara%  inéa 
Uaf  sbgan  Q«h  måtta  diaga  tig  tUltlVég  faUfiåM 
fta^en  vid  Jandcow  lfi45  A.  24  Ftkc^  der  7  Geaen^ 
Itf  i^upade  eller  fiogådea ;  ^'leh  mit  melaem  Bagb> 
aMnt  twey  Brigaden  vMfFeindft  aaa  dam  Waidt  ga^ 
seblagen,  Tiele  gefagHey  Faftnlein^  Stncke,  Munitieaa» 
wagea  bekommen,  éaa.  Oirer  viala  Aia  Gewebr  <we|^ 
wetfffea  BifiMen  Ibr  leben  xu  aalmen.  In  gegenwait 
Hr  Feltm.  Terataaaoas  and  Cilan.  MortaigneC  .Icfa 
moBta  liiit  mainkm  Bi^ment  äbar  einen  granifit  »• 
vancireii'  ui^  batte  keina  Renterejr  bey  rair,  da  ka- 
men  2  Esqvadrona.Bajreiticbe  Cnrasiier  ndrMq  dia 
Flanqne,  dakulMr  etliebe  Qffieirar  and  Kaecbte  tndt 
blteban  ond  gefaageli  wurienandi  Hr  Obriatmi  Oae- 

aledt  blibe,  dan  :Wir  aeine  Fabnen  nnd  Reqnan  •  hmf 

■        '  .       .  .  { I    •   ' 


*)EndS  simma  fltt  ))lef  9ed«n  treoik  Friherre  (o.  -65.), 


•  j 


f 


(    63    ) 

I 

hgefmcmt  Éå  tmi;  i^MftosMa  trebrtaw  leh  ^rt.  tek 
Urg^fageiiy^fégcli  riénlwlwiit  ^bftfvoli  den  uAtrigtn 
in  .éfffi  verStlgaug  gliåoklich  .^wied^ramb  Iom^ emåchcn 
Uhi4«l  d^elMr  )ne4  utV  regctaMOte  tani  CooitMiMkriit 
i  Ckmib«» :  Åjm  moprnm^tid^rad  iM  jag  dård  tåeftd^ 
Mi^  Ifinge  •£  jVMadbiug  under  Qurerande  ontsigli» 
ga  mni^tari  Dcfe  ^qh  under  itifaigndet  af  Téfgali^ 
Meiepen  |u.  fl..  ^^^^Ii)  hvärigeDom  r  Cbujtfujrsteii .  i 
Sach^eu  tTai^s  att  b^rai  stäleftåud  och  mt  r  gifva 
etei  10000  {Idr  iieån^^eiit  ^köts.  aed^n  1  begta  f^ 
ten  vid  Åugsbftig^  (.Alareberi^e  mot  Bregants;  wU 
Bodenaee  a^h  iniof  a ,  skalisen  om  Ju)^(b#  «(ied  slantif 
då  jag  tog  €<mnie&daDieq  tjU  Ifi^ga^  Vid  jw  aniiM 
^iik  alosmiiii^:  blef  |>5gra  ari^^ei^  g»<i0^sk>leQ»  taf 
en  gång  Pi^ea  Jill  B^tie^brjjia  med  Ma  sitt  c^Ur 
vant  tl^l  fånga,  1^7  blaf  Jag,,  spw  däck  l8nge  Jemi 
iwft  Qf värkta:  IjatMit»  a£C!eji«  G.  O.  Stenbock  nin^. 
et&U4»  som  (^r««a.  O*  14  ^Oc*.  1646  Tardt  freden 
ijuten  i  Minater  och  Oanabriig,  dmrafter  vi  inquarte^ 
radea  i  BoB»erskA  rikeia  7  kretaar,  jag  med  mitt  re*" 
gaittel^te  mari^cfttfrade  vid  nyåret  1640  til)  Niimbeiga* 
aka  gebitet«  Vi  måste  .tmga  Chnrf9rsten  att  lemna 
det    fcaatSmda    qvarteret*    Jfötladea  sedan  i  Bremen* 

(Blntar  hir  sin  afiitobiö^raphi  med  vackra  tack* 
tftgeker  titt  «lad.) 

Min  åtdiM  Bi*or  AkXändér  Lotd  Forhetj  noni 
tj  blott  It  Tåihilin  Forbesiornm  princeps '  utan  ^deii 
ftraic  lorden  '4  hél»  KMfaiigai&et  Skottland,  oth  so^ 
mt  iriijriléi^  ifll  ^Sy»  'Kbmingeir  med  2000  inan  i  it 


(    64    ) 

s  JUgNirtPter  pi'€gMi  ickoÉfiÉi,  Inr  rarit  alyeUlgrait 
3  ggar  blifva  fangra,  sist  2f  ttåmdsri  Miii4ei»^  «t^ 
T#xl^  tiU  slut  »Ml  Gwenl  Gr.  GiiwMis  Sf%sr 
€m  (M?«nts  Weslsriioits,  son  ode  käft  2  r^»tt» 
(KifSMiig».)  Min  mmiwm  Brodor  Joåm  Aråer  Jfe- 
ron  åe  Pmittadkie  ankosi  1633  till  Svéiisko  anMeo^ 
såiadss  aia  vid  Nordliiigeo,  Mrdo  vid  WitsUMknrw 
slsftt  till  Westpbslska  srmeeii,  kom  sedan  åter  ttll 
svenska  armeen  såsom  Öfverste  Lient»  men  stnpade 
i  en  trftffniiig  med  Kejserl.  Öfverstmi  Don*  Gftrasko 
▼id  byn  Hagldiarg.  Begrafren  i  Ifinden.  S|elf  var 
}ag  yngre  an  Brödren  Johan,  men  otst  ^ter  mig  i 
ilder  voro  Biddeme  Arfkmr  och  Jäeohj  begge  k^p* 
toner,  bvilka  jag  förlorat  i  Svenska  kronans  Ijenst, 
Jemte  en  faaVbroder  Johan  Ferheij  som  var  Ikfajor 
vid  Ofv*  Potdeyi  regem.  tiH  fot.  Liltaledes  har  jag 
måst  se  flera  mina  nära  blodsförvanter  och  fränder 
ati^^  for  Sveriges  ära,  nieräadels  i  b5gre  charger 
och  efter  flerårig  trogen  tjenst  samt  efter  fSrvSrfvade 
ärofulla  namo,  bland  favilika^nast  mina  broder  må 
n&nnas:  Johan  Forie»  de  Cone,  kvilken  haft  ett 
B^emeote.  och  länge  satt  fången  i  Lindom^  AieJttm* 
dar  Forbet  de  Ardmurdo^  som  värfvade  ett  regemen* 
te  i  Thnringen,  dog  lång  tid  derefter  i  Ejsenaeb; 
Matihias  Forbeg^  som  varit  Commeodaat  |  Osna- 
briig  och  hans  broder  Ar/vid  Forba  som  varit  Qo» 
neral  Maj.  och  v.  6oav.  i  Pommfirn,  nu  Baron  och 
Riksdåd  i  Sverige ;  Arthur  Forbes  de  iC^ne^  Rid- 
dare och  ÖfverstLiy  begrafveo  i  BuxtehSde;  Jakmn 
Forbes  de  Tulloeh^  9^m    stpi|pi4^  i  Ni5r41i|igerslag^i; 


^ 


(    65    ) 

Mmst  Forbegj  Slqte  sonen  af  nyssnämnde  Matthias^ 
Georg  Forbes  och  brödren  Alexander  Forheg^  att 
fortiga  Majorer,  Kapitener  och  andra  officerare.  Da- 
niel Forbes^  Baron  de  Reay  eller  Lord  Reay,  har 
fort  ett  fotregimetite  till  Kohgens  tjenst  i  Danmark 
(då  han  åtog  sig  Reformationens  sak),  hvarvid  Ar- 
thur  Forbes  de  Tofi^tr  rar  OfversteL.  och  de  fleste 
Kaptenerna  dervid  helte  Forhes.  Sedan  Danska  Kun- 
gen slutat  fred  med  Kejsaren,  gick  detta  reg!te  först 
i  Hollftndsk,  sedan  i  Svenska  Kungens  tjenst,  i^om 
förde  det  med  sig  till  Tyskland.  Efter  slaget  vid 
N5rdlinge(B  ställde  det,  jemte  andra  Skottska  reg:ter, 
sig  under  gamle  General  Rathwen,  och  tog  Fransk 
t|ehst  yid  Weimarakä  arméen.  -^ 

Ättens  Symbolnro:  Grace  me  Quijde* 
HFartill  kommer  anteckningen:  att  sal.  Hr  Ofversten 
Wilh.  Forbes  kort  före  sin  dÖd  författat  detta  Me- 
moriale  och  deri  beskrifvit  sin  tjugoåriga  krigstjenst; 
att  han  sörjd  s|f  2ne  Konungar  och  alla  officererna  dött 
vid  40  års  ålder;  och  slutas  med  anmärkningen, 
haru    •    *    •    .    die  so  viel  Gutt  verscho^sen 

nnd  80  viel  Tapfferes  Blut  vergossen, 
doch  bis  dato  kein  recompense  genossen, 
dass  aber  solches  noch  nicht  erfolget  vt^ird  bloss  dem* 
hiss   hero  bey  virohnendem  Ungliick  zugeschrieben» 

A  tergo 
har  R.  R.  A.  Forbas  skrifvit: 

Öfversten   Hr   Willham   Forbus,  hans    lefveme 
och  huru  länge  han  tiänt  Cronan  i  Sverige^ 

(IX  Del.)  5 


f 


<    66    3 

Desse  brefven  lade  jag  frän  mighnSr  jaghdrogh 
till  droninghollm  som  var  d.  23  Dec«  16é(X 


Det  kan  ej  vara  utan  vigt  Sfven  for  den  48om 
skrifver  Verldshiitorien^  att  anmärkay  bura,  n&r  Sveii"* 
ska  Kyrkan  sände  sin  Konung  och  bKmman  af  sitt 
land  ut  i  Protestantismen»  korstågs  d<Ni  Skottska  kyr» 
kan,  torhändå « näst  den  Svenska  i  sann  prote» 
stantisk  anda  ordnad  och  bildaij,  dervid  till  sam* 
me  korståg  forsände  sin  första  adliga  ätt,  af  hvU- 
ken  sä  många  stupade  i  den  verldsvjgtig^Terldsbe-^ 
prisade  striden. 

Obs*  Den  Forbeska  Ättetaflan,  omtalad  i  r» 
Stiernm.  Ad«  M.  I:  p. 324»  förvaras. pa  Loberod* 

—  WiNam  (Forbes)  har  skrifvit  10  har  förvara- 
de bref  till  Arf.  Forbns  sin  Inbesonders  hochgeehr- 
ten  Lieben  Hr  Vetter  nnd  Bräder  =*^),  d.  v»  Gouver* 
neur  enPomeranie  &  Meissen  i  Leipzig.  Första  bref- 
vet  1649  d.  3  Jun.  Niirnberg  recpmmenderar  en  re- 
formert ofiicer,  som  i  6  månader  ingen  ftåld  fått; 
hans  hustru  heter  Isabelle  Forbes.  Öfverste.  Bar- 
clay hade  lofvat  sitt  förord.  Sista  bref  vet  innehåller 
lyckönskan  till  R.  Råds  Erab.  d.  21  Oct.  1653. 

—  Johanj  Baron,  troligen    Forbes    de    Corse 
skref  från  Leipzig  1649   och   från    Riga  1651^  i  em- 
betsärender;  —  Johan  förniodl  WilUams  halfbroder, 

.♦)  På  utanskriften  "Mon  treshonore  Cousin."  4 


(  a?  ) 

AflMttadMi  till    81 


16^1. 


Tai  Sverige  inkem  kåioni  Kapten  for  det  skott- 
«ka  krigsfolket,  mm  kampade  med  K.  Carf  IX  mot 
Katholieunaen    i    Sigismand,  H.  Hinric  Forbe^    tfH 
Tbaiaistm  i  Grefsk*  Abirdein  i  Skotdand  *).   Stupa- 
de Tid  Kerekhdlm  i  lifland  1605  d^  27  Sept  g.  m. 
en  dotter  af  WittiaB^  Fotbea  tUl   Corse.    Hans    ene 
son  Jaeoiy  Öfverste  vid  ett  sjeUVärfvadt    regemente^ 
adlades  i  Sverige,  itttrodueerad  1631;  den  andra  Pef- 
ter  tim  SchSnenwald  <i  Preussen)  Var    RäntmSstare 
vid  K«  6«  II  Adolphs  armé;  Jacobs  son  Petter    For- 
bes,  Mbjor  vid  Upl.Ittf.Rég.  skref  d.  26  Maji  1660till 
JL  B»  A.  F.  irån    iMgret    Brindzhög:  9)1  dag  blifrer 
Freden  emellan  oss  och  de  dansko  underskrifven  och 
i  morgon  blifver  han  publicerad.    '9Ti  Nblifva    ej  5f- 
ver  4  dagar  längre  i  lägret.    Jpicob  Forbea    är    nS- 
gorlunda  tiU  helsan  kommen  in  gamt  af  Husby  d^  31 
Jnlii  1661:  om   årets  6eneral  mönstring. 

Arvid  Fi^bui  (ej  Forbes),  Friherre  till  Kumo, 
Httrre  till  ArtqS,  Gennarby,  Friborg  oeh  Ed,  General 
af  InfisntyT.  Gouveneur  i  Pommern,  Riks- och  Krigs- 
Råd  m.  m.  t  1598  f  1^^  bar  genom  sitt  archif  an- 
seidigt  okadt  det  DelaGardiska.  Är  Förläggarens 
fai&rs  morfar.    Demtur  några  upplysningar. 

A.    F.    och    Märg.    Boije    (som    genom    sitt 


*)  Efter  ea  af  C.  Schdnfeldt  ridimerad  Geneal.  Tabell. 

6* 


(    68    ) 

form  gifte  \>lef  CansHPres.  AfVid  films  faniidr)  tiptr« 
gjorde  ett  inbördes  testamente  1655,  omskrifnt  iGSi* 
Forbus  hade   Tid  deras  giftermål  egt  30,000  Rdr  pgr, 
ntom  silfrer,  gtild  och  ktenodier;  enkan  ärft  intet  ef-' 
ter  fadren,   lemnad   i   fattigdom   af   sin   förste   maif. 
Forbns  kostat  pä  Göran   och   GasUtf  Horns   uppfo- 
stran 8000  Rdr.    Enligt  RiksCanzL    M.   6.   DelaG. 
personalia  öfvsr  nnge  Jaeob  Henrik  Forbns,  rar  A  rf. 
Forbtts  son  af  YSlbéme  Hr  Ervaldt  Forbns  till  Ny^- 
backa,  g.  m.  Karin  Bj&rnmm   till.  Anas  och  Jackar- 
by;  Ervalds  fader  var  Yttlb.  Jacob  Forbas^tili  Cof- 
sendi,  g.  m.  Märg.  Santhers   Herre  af  Raarith;    Ja- 
cobs far  Välb.  Dncanns  Forbns   Herire  till  Corsendi, 
g.  m.  Christina  Messer,  dotter  af  Friherre  Ale^t^anéet 
Messér   af  Bailefne   och  Ade,  gt  m.  Helena  Luniltf, 
Friherredotter  af  Cussiknai  och  Mediers.    Dneiini  bx 
Tar  den  Hogvälb.  Wilh.  Forbns,    Grefve    af    htiset 
Forbns    och   Corsendi.     Af  Marg«  Bojes  personaKa 
inhämtas  att  hon  föddes  1604  på  Wexi5  i  Finland* 
Hennes  Mormors  far  kallas  här  Yätb.  Hr  Hans  Cla^ 
gon  (dock  ej  Larsson.    Se  DelaG.  Arch.  IV.  p.  192 
&  171),  hvilkens  hnsfra  var  den  Yälb.  Frn  Ingeliorg 
Hans  dotter  Tott  tiU  Gööbyhotm.  Hans*  Classons  fiir 
uppgifves  vara  Yälb.  Herren  Clas  Johansson,  bördig 
af  Westphalen,  hvars  husfru   vaår  Yfllb.  Frn  Cfarist»* 
na  Ake  Johanssons   dotter   Natt   och   Dag  af  Gdks- 
holm.    Ingeborgs  far:   Hans  Åkesson  Tott   till  Bin- 
rum,   Ridd.  Lagm.' RiksR.  g.  m.  Ingrid,  Lars  Sigge- 
son  iSparres  dotter,   Riddarens  och  RiksR.  till  Sand- 
by  och  Bijkstad.     Som  i  dessa  genealogier    sä  myc* 


(    69    )  . 

Jbn  4>reda  inkofnmit,  är  bilKgt  visa  denna  tafla,  upp- 
gifven  af  personer,  som  borde  känna   detta  allt  lika 
väl  som  vi  nu  känna  våra  slägtförhållanden  för  hundra 
år  tillbaka.    Märg.  Boje  giftes  1625.  med  Henr.Horn, 
Ofverste.    Han  fbljde  strax  Kungen  till  Biga  och  M* 
Boje  blef  hos  Drottn.  Maria  Eleonora.  1629  stupade 
hennes  man  i  Preussen.     1639  i  Maji   ingick  Enkan 
sitt  andra  gifte  med  Frih.  A.  Forbus,  d.  v.  GeneraK 
.  Major  under  Hertig  Bei^endt.    Ernade  Gen.  Maj«  strax 
afgå  tQl  Beg:tet,  men  fick  dervid  spörja,  att  Hertigen 
åött,  blef  derf5re  hemma  till  1641,  då  han  sändes  af 
Dr.  Christina  till  Stralsund.    Uppsökte  Fältmsk.  Ba- 
nér   och  följde   honom  tills  han  emottog  v.  Gouver- 
nementet  öfver    Hinter-   och    Yor-Pommern,  reside- 
rande  i  Stettin;   afgick  så   till   Meysen,  Leipzig  och 
sedan^till  Mark  Brandenbnrg*    1653  kommo   de  till 
Sverige  igen»    1658  kalladeg   F.  till   Gotheborg  och 
sedan   till  Danmark  att   »dirigera  Militien  öfverSkS-- 
ae,  Blekinge  och  Halland,»  derunder  hans  maka  jemt 
fSIjde  honom.  »Marg«  Boje  har  sina  gudelige  andäk- 
tige meditationer  uti  sång  på  melodi  ställt,  som  efter 
b^nne  lemnade  äre,  dermedelst  hon  äfven  i  sin  döds- 
beredelse  sin  själ  ifrån  denna  verlden    till   det  him- 
melska skilde  och  transporterade,  sig  icke  stort  om 
detta  förgängliga  bekymrahdes,,    allenast  välsignande 
sina  k.  barn  med  hela  sin  omvårdnads»  (Hennes  por- 
trätt på  Löberöd  frän»  ställer  henne  med  handen  hvi- 
lande  på  ^Biblen  -^  en    Bibel,  som  fins  qvar  i  Biblio- 
theket.)    Märg.  Boye  dog   d«  22  Sept.  1668  och  be- 
grofa  i  Biddarholms  kyrkan. 


/  . 


(    70    ) 

A«  Forbus  förde  fr«  1641   d«  16  Sept  en  Memo- 
rM  bokj  deri  han  antecknat:  I.  ex. 

1641  d.  16  Sept.  drog  jag  med  min  k*b.oehUUe 

f 

son  till  Strålsnnd.  Gnd  late  det  vara  skett  i  enlyc* 
kosam  stnnd.  1641  d«  i  Oct  ftr  Jag  kommen  tUl 
Strålsund.  Gad  late  det  vara  i  er  lyckosam  stund 
de.  D.  16  Oct.  flyttad  i  Tuisteus  bus.  Gud  gifVe 
sin  välsignelse  écc.  •  •  1642  i  Jan.  for  F.  till  Grips- 
vald, Wolgast)  Demin  «  •  Åt  sina  s<yfsoBerl640d)41 
till  studering  300  Rdr:  Spanskt  Uäde  2  Rdr  alnen, 
forgylte  värjor  4  Rdr.  Byxor  med  gnll  ,och  silfver 
pä  9  Rdr.  Dresdensresan  20  Rdr.  Numbeigsfesan 
70  Rdr.  Sände  3  klockor  till  Kabgsala  i  Finland 
1645.  1650  sändes  med  Job.  Alex.  Forbas.  till  Kn- 
land  två  Kar  med  Unga  bSssor,  b  vilket  står  på  lijal 
ocb  kan  man  vända  dem  bvart  man  vill.  Är  brukat  att 
skjuta  trapper  och  villgäss.  1650  d.  1  Ma^  Gifvit 
Gör.  Horn  till  sin  r^sa  500  Rdr.  Gud  ge  benom  tiil 
lycka  och  välsignelse.  I  sina,  SchreibCalendem 
16^—1652  har  Forbus  också  antecknat  åtskilligt. 
Dessa  SchreibCalendem  äro  ntgifna  af  Hetlicins  (då 
80  årig)  och  Mollerus  J.K.M.su  Schweden  Matbem. 
éc  Pract.  in  alten  Stettin,  der  Forbus  residerade  såt 
som  v*  Gquv.  i  Pommern,  Fuhrmann  oeb  Keding  i 
Bostock,  Eichstadt  i  Dantzig,  v.  Lochoivitz  i  Ham- 
burg, m.  fl.  än  dedicerade  till  Hr  JX.  v.  Königsmardc 
J.  K.  M.  zu  Schweden  hochbestellte  Generell,  än  Hn« 
C.  G.  Wrangel  i&c.  fulla  af  astrologisk,  medicinak, 
ekoAomisk  de.  visdom,  stundom  med  små  historiska 
uppsattsen  Der  Arets  ålder  p*  3  uppgiives,bar  Ulg. 
vetat  smickra  Svenskasne  t.  ex. 


(    71    ) 

Isl  das  Jahr  nacb  Christi  Geburt  .  .  1650. 

Nach  erscbaffang  der  welt 5599.  de.  <fec. 

Vom  Tode    Alexandri  Magni  -  -  Cssaris  -  -  Caroli 
Mi^^ni  •  *  •  Von  des  Königs  in  Schweden  Ankunfft 

anffn  Teutschen  Boden 20. 

Sedan   fr.  slaget  vid  Leipzig    19,  Lafzen    99darinnen 
die  Schweden  zwar  gesiegt,  ihren  Konig  aber  einge- 

bfisset 18. 

Slnd.  Von  der  Slacht  vor  Leipzig    und  dieser    St^dt 
Erobemrg  diirch  Hr-  Gen.'   Torstensson        8.  In.  m. 
Man  finner  af  Forbnske   anteckningarne,  huru  en   v. 
GoUT*  i  Leipzig  och  Alten    Stettin   måste  flitigt  resa 
omkring  i  Pommern,  bevista .  Landtdagar,  emottaga  en 
utogd  resande  Furstar,  Fältmarskalker  och  Genera- 
ler, samt  Toro  liksom  länken    mellan    Svenska    och 
Tj^ska  Staterae  under  Sveni^ka  spiran.  Utg.  vill  ned* 
akrifva  derur:    1642  JuliUs  d*  16  kom    flottan    med 
folk  från  Sverige,  Amiral  Ryning  och  Ax«  L01ie«    D« 
35  kom  fältmarskalken  H.  £.Gust.  Horn,  d.  30  kom 
H«  F.  N.    PfaltzGrefven.    Oct.  d.  23  bar    H.    Exc. 
slaget  de  Kejserl.  for  Leipzig.    Gud  vare   äradt    för 
den  herliga  ^»fichtorien»)  och  gifve  oss    snart   en    ny 
igen.    Not.  d«  26  är  Leipzig  eröfradt.    D.  27  skotos 
här  frogdeskott  och  gjordes    tacks,  i  Kyrkan.    1643 
mellan  Febr»  d.  28  och  d.  1  Martii  dr5mde    jag    att 
H.  E«  Fältmsk.  Hr  Linn.  Torstensson  tog  en  af  sina 
ovänner  och  kantade  öfver  sitt  hufvud  ut  genom  dör- 
ren så   att  han  b}ef  liggande.    Aug.  d.  25  sände  jag 
80  man  till  WoUin  efter  Öf.  Kaggs  mänga    skrifvel- 
ser  och   stora  solesterande  (sic)  efter  der    var    inte 


(    72    ) 

mer^än  25  man  i  befästningen*  164l,Jiilii|s  1.  Stegs 
fienden  med  vår  flotta  under  Zimbren  den  faele  dag 
och  gaf  Gud  vare  lyoka  att  de  behölt  sjön  pch  Ja- 
ten  måtte  rymma  ur  sjön  till  den  hamnen  Naskou.  ^ 
D^  26  Ar  Hr  Amir.  Clas  Fleming  med  ett  stort  styc- 
ke skjuten.  1649  Majus  d.  8.  Hade  jag  Rådet  hftr  i 
Leipzig  uti  arrest  för  deras  Contributibn  och  slapp 
de  om  aftonen  före  kl,  9  ut  igen.  Jun,  d,  6  kom 
Ståthållaren  fr.  Stockh.  d,  12  kom  H.  E.  Magnus 
till  Leipzig  mellan  9  och  10  om  aftonen.  Jul.  d.  30 
reser  Superlnt.  Sam.  Enander  härifrån.  Nyårsafton 
blixtrade  och  dundrade  det.  1650  d*  1  Maji  resim 
jag.  på  H.  M!8  befalln.  från  Stettin  till  Stockholm, 
Beste  först  till  Jacobsdal,  var  der  2  nStter,  sed^a 
till  Svarsjö  till  K.  M.  var  der  2  nätter.  Kom  åter  i 
Aug.  Nov.  7.  Slog  vad  med  Öfverstinnan  Oebitz.  Hoo 
satte  opp  20  sköna  bössor  att  hon  ville  inte,  och  jag, 
en  skon  häst  om  100  ducater  att  hon  ville  gifta  sig 
inom  2  är.  D.  29,  var  i  förste  oonferensen  med  de 
Brandenburgske  Gésandterna  i  Stettin.  Dec,  8.  Lof. 
vade  Landständerna  att  contribuera  till  den  1  Mart, 
6000  Bär.  3000  skeplar  Råg  m.  m.*) 

Ur  Inventarierna:  Fru  Margretas  diamanter — (flic, 
ra  än  100  större  och  smärre,)  deribland  K.  G.  II  A.  conter^ 
fey,  likaled.es  ett  stycke  på  gamla  maneret,  hänger  ett  lejon 
Uti  med  en  karl  på,  allt  öfver  carminceradt  med  sko* 


♦)  Af  allt* synes  man  kunna  sluta,  att  F.  fört  yäl  en  kraftig 
men  human  styrelse  öfver  de  Tyska  besittningar,  hrilkss 
Gouverneui*  han  rar* 


(    73    ) 

■a  BinS  blåckstéoftr;  gtaldet  uppgSr  till  1654  ducater, 
déribland  Gustaf  Adolphs  Medaille  om  25  ducater, 
K«  Johans  10  duc.  K*  Carls  med  båda  sina  s5ner 
om  12  doo.  Ett  guUbaad  om  2Q0  dneaCar,  att  ärte- 
band om  168  dac.  Ett  gullstop  80  dnc.  d;o  nied 
smaragd  på  locket  af  236  dao«  2  gnllskedar^  2  gull* 
kttifvar.  Silfverservicer;  2  stora  skinkefat  af  480 
lod,  2  dusdn  matfat  3936  lod,  3  dussin  taltriekar 
2666  lod,  •  •  •  •  Servicen  »som  dagligen  bru* 
kas:»)  de.  .  •  S:a  27,680  \  lod.  Man  finner  vid.> 
jemnforelse  af  Fru  Margarethas  utfattiga  Enkestånd 
efter  en  Anförare  i  Ryska  och  magnatlika  ebkestånd 
efter  en  anfiSrare  i  Tyska  krig,  Mvervägaude  skäl^ 
hvarföre  Svenskarne  hellre  ställde  sina  korståg  mot 
Romerska  än  Grekiska  Kyrkan* 

Job.  Videkindi  fick  for  RiksBådets  personalier 
50  Rdr.  Meit  dessa  finnas  ej  qvar*  E«  Emporagrius 
för  likpred.  100  Rdr  till  34  prester,  som  följde  ki- 
stan, 75  Rdr.  Till  200  Ryttare  800  daler,  fotfolket 
13  T:or  51  och  130  d.  Artilleri  folket  100  d.  Tillscbol- 
staten,  som  och   deltog   i    processionen^    168  daler* 

Forbus  sände  vid  en  svägerskas  begraihing  i  Finland  år 
1657  Spanskt  vin  en  half  åm  24  Rdr,  franskt  vin  ett 
Oxbufvud  för  36  Rdr,  samt  kläde,  perlarbete  d;c* 
för  367  d«  16  öre  kop.  p.  m.,  qvitterat  af  IB^arin  Bojé 
och  G.  Ille. 

Af  Forbus  egne  bref  finnes  ej  ringa  samling. 
1634  d.  20  Maji  skref  han  sig  M.  Bojes  »förobli- 
gerade  kneckf).  1640  d.  8  Oct.  heter  det:  »Hiertans 
lUerkäraste  bjerta,  egen  själ  och    min    stora    dygd, 


\ 


(    74    ) 

den  jag  är  -d^Idig  oob  pligtig    ijena  8å   länge    jag 
lefver,)9    Han  var  på  Ekholmen    hos    Riksfäkhar^eo» 
(Ebba  Brabe  synes  ba  uppgjort  partiet  för  sia  barn- 
domsvän Margareta  B*)  och  derifrån  skalle  de  resaliU 
Tidön    till  R.  Cz«    D.  27  Oct.    B»  Cz.  både    lofrat 
F«  stora  promisser.    Förgät  ej  bjnda  R»  Cz.  till  £ad* 
der.    Jag  bar  åldt  släda  24  mil«    Helsa  Biksdrotset» 
Hamburg  d*  28  Nav.    Gref  Magnus  oob  jag  äro*^  nu 
lyckligt  bit  anlände.    Ti  voro  i  Gottorp  bos  Furst^i 
af  Holstein,  som  lät  bänita  oss  med  sin  kndc  och  2 
Jankrer    och  både    oss    pä    slottet.    De  ville  täm^ 
ligen  fylla    oss,  men  vi  slapp  med    ett   litet    pinck* 
ras«      Jag  fann  mig  der  ej«    Han  hade  en  betzlige 
•    •    •    till    gemål.      Hon     sitter   och    grinar    vid 
boxdet;  bar  en  stor  flabb  så  jag  kan  intet  beskrifvat, 
bon  talte  icke  ett  ord  vid  bbrdet,  utan  satt    dcb  såg 
surt  ut ;  jag  märker  hon.  är  ingen  god  svenska.   F5r^ 
sten  han  discurera  länge  med  .oss   efter  måltiden    pä 
gålfvet,  sedan  hon  var  borta    och    drack    så  några 
skålar,   deribland  Drottningens,  som  han  ville  skaffa 
en  bra  man.    Jag  svajade:  Gud  late  henne  faen  god 
man  for  henne  och  fäderneslandet  eller    ingen.    6ii4 
bjelpe  oss  i  Tysklaud  först,  sedan  skole  vi  nog  kom-^ 
ma   till  rätta  med  Danmark.    Kongen  i  D.  var  dock, 
syns  det,  oskyldig  i  Gnkedrottnis  flykt.    Han  har    ej 
velat  se  henne«    Hon  är  och  blir  i  vinter  i  Helsingör, 
har  blott  en  Jungfru,    2    pigor  och  2  el.  3  drängar. 
Fältherren  bar  gifvit  mig  4  klippare.  Från  G3theborg 
sändes  200    citroner.    HUdesheim  d.   13  Dec^    Gref 
Gustaf   Gustafsson  är  död  i  Osnabryg  i  bitsig  feber 


(    75    ) 

; 

odb  bT08isjuka«  *^  »Bfodrenn  Gref  llagniuivar  nu  tu 
16  års  yngling.  ^1650  cL  28  Sept.  ski^f  den  gamla 
?.  6«n«  Gony.  i  Pommeni  till  Biks-  -ooh  KrigtR»  Ge* 
neralen  ofVer  Svenäka  och  Ilnska  milUfon,  Ofverite 
vid  Ué  M:t8  Li^die  Gen.  Gnov.  i  lofl  <&c«  nSin 
Nidige  Herren,  om  det  Tyeka  krigsfolkets  rebeUion 
m.  m.  niViA  rednction  och  afdankning  af  det  Tyska 
folket,  måste  man  traehta  till  att  behålla  det  unga 
mamAmpet  af  Erangel.  religion  och  deremot  afska£^ 
de  katboiske  *)  och  de  gamle  soldaterne  med  deras 
hnstnir  och  måoga  barn,  som  i  qvarteren  förorsaka 
stor  olägenhet,  besvär  och  klagomål*»  ^  Till 
Göran  Horn  ««*)  i  Strassburg  skref  F.  Siettå$ 
d.  14  Oei.  att  han  findtligen  skulle  vara  flitig  i 
sina  studier,  ty  soldatväsendet  gäller  ej  men  ,/)« 11 
ålajt  1651.  Jag  beder  dig  att  du  vfll^  vara  flitig  n* 
ti  dina  studier  och  att  du  blir  fix  i  latinska  .  språket 
for  all  ting,  att  du  med  tiden  kan  tjéna  Gud  och  fä- 
derneslandet, ty  pennan  gäller  nu  mer  än  väijan,  ef* 
ter  det  är  fred.  i^Yar  fStig  for  Guds  sknlLe  D.  15 
Maji  1652*  9)I|nBhällaI  mina  medel  äro  nu  intet 
Itier  såsom  förr.  Kriget  är  iorbi  och  nu  mer  intet 
att  forvärfva.n    1656  från  Stockholm  till    Inspecto* 


*)  i  Protestantiska  armén  I  \ 

«♦)  Om  Forbofl  militära  verksamhet  under  Hert  Bernhard 
finnes  en  dess  egenhändig^a  uppsats,  som  träffas  i  D.Jrck. 
±0:ie  Defen  bland  hut.  handll.  ror.  dD:åra  krig€t, 
♦♦♦)  Denna  Forbas' styfson  körde  ner  sig  under  isen  rid  Drott- 
ningbolm  i  Febr.  1665,  Vid  samma  tid  dog  Arfred  Mat- 
thias  son  Forbus,  i  Tyskland. 


(    76    ) 

ren:    Efter  bSoderna  åro  si  motvillige  så  lit  skrifra 
1111118  bönder  till   Knektar  lika   med    Kungens   bön- 
der och   icke  som  frelse,  fSrty  det   de    skola  ge  mig 
derfÖre    begftr  jag    intet,  ntan  låt  dem  hafva    deras 
skattrftttighet  så  i  roten  som  ordningen  är,  oek  ku« 
de  jag  fa  till   Kronans  behof  knektar  nog    såge  jag 
gerna,   f&rty  kronan  behöfver  nu  folk.  Molestera  mig 
sedan  intet  med  berättelser    om    bofaktigheten    O- 
rimligt  att  man  skall  lemnå  bonden  gården  till  hälf- 
ten och  anslå  honom  dagsverken  tilK    Denna  finska 
seden  brakas  ej  i  Sverige.    Efter  jag  ser  här  i  Sve* 
rige,  att  någre  herrar  ge  gods  åt  en  Kari  som  tjemur 
för  Ryttare,  att  han  skall  vara  färdig  när  man  bebSf- 
▼er,  liksom  ock  akta  på  vid  gården  när  han   behofii, 
så  vill  jag  ge  2  gårdar  till  två  goda  karlar   och  låta 
dem  dessa  besitta.    Illa  att  Finnen  ej  vUl  lära*  bruka 
åkren,  utan  bara  af  skogen  göra  sin  gagn.    Han    är 
listig,  så-  att  han  hör  gräset  vexa,  man '  får  såL  vara 
uppmärksam.    1658  från  Wissmar  till.  sin  maka:  Jag 
drar  nu  intet   från  Kungen,  utan  blifver  eontinuerii^' 
gen  hos  H.  M.  tiOs  jag  bekommer    mitt    afsked   att 
resa  hem*    Johan  Oxenstjernas    Bk  .  föres    härifrån  , 
till  skeps.    H.  M:t  och   Drottn.  följer   till  stranden, 
med  de  Förstår  och  Herrar  här  äro.    Jag  och  Will< 
hem  Taube  leda    Grefvinnan,  om  hon    orkar    följa. 
Jag  hänger  som  lösärnien  efter  min    nådige  Konung. 
S.  å.  fr,  Gotheb.  d*  11  Apr*    Ingen  begärer  ännu  nå- 
got af  H.  K.   M.  ej  eller    är    ännu    någon    tid  till 
att  fordra  nä^ot,  efter  här  faller  mycket  stort  arbete 
af  ett  och   annat  uti  publici   väsende*    Jag  samt  Ht 


(    77    ) 

Ik  Vmw^  Hr  SMTm  Kolft  (1)  oeh  Hr  Pir  Babbipg 
åro  deputerade  till  att  taga  aHa  besvär  app  af  lan* 
étkj  6<»m  hir  omligger.  I  dag  ftr  propoåftkiii  sked^ 
4  JBgenting  ftr  ftnim  begärdt  af  Riket^  ooh  jag  tror 
i  lasdat  blir  intet  om  något .  anmddadté  '  lagen  atakrifi» 
'  ning  omtalas.  Giu^f  Soop,  mimer  Landtmsftalk,  har 
i  di«  tait  fSr  adlen  rfttt  vftL  Vi  få  sifta  7  tiHimar 
å  rad  om  HdageD,  Ii  första  matbiten  kl.  5  e«  m.  ikor 
Rolaiid  li^  Tara  i  Italien.  Lilfieeron,'  som  kons  fn 
\hKg9xnj  både  ej  hört  till  honom.  I  går  nd  propo* 
aitioaen  talte  H.:  M*  2  i  timma  ratt  vftl  om  allt  aom 
akélt^  tnietater  m.m.  Alla  bdrde  med  den  mest  ^An* 
ilavppm&rkaamhet.  Jag  må  derom  ej.  meraakrif» 
vwu  Gud  alismäktig  har  gifvit  K.  M.  staira  nådegåft 
Vor.  .  Wmsmas!  d^  14  Jtf/t«.'  Kungen  har  bdfaUt  mig  till 
lig  från  Pommern,  éer  det  var  UNkamt  våra. .  B0lSgr4 
fir  Köpenh.  d*QAl$g.  Kom  till^Malmo I  .Pot^  $ckr^ 
tmå  ^id.  d.  22  Aug.  B.  M«  har  forordoat  åt  osa 
af  Rådet  hvar  sitt  hederliga  hof  till  qvarter.  Milt 
beter  LindenonKS  goAi.  Jag  sBoder  i  dag  Slajor  Tro- 
jenborg^  dit  att  taga  det  i  »9clgooskihen«M  Ligger  &ik 
O  mil  h&riirån»  Ibid.  d.  3.  Sépt\  Jag  bar  sändt  est 
ki«ta  med  iSrft  och  andra  saker  samt  1300  Rdr  till 
Malm5.  -  -  Henr*  H.  Tar  fuU  oeh  d^lly')  af  dl  ofib 
br&adevin. 


\ 


*)  Om  betydelsen  af    ordet    dull    ftr    förut    ordadt.      Det 
.  betyder  yr.   Då  ett  barn  börjar  stå  och  håller  på  att  fal- 
la åt  alla  hall,  säger  m^an  ännu  bland    allmogen :    dull! 
Af  senap  blir  man  också  yr*    Se  Hv*  Sköna  Liti.  2  Del. 
p.  305.  DelaQ.  Areh.  Vlli:  p.  161, 


(    78    ) 

Bfend  de  många  Corttspontaitana  må  anfBflMz 
EL  Kufftwll,  EAm  (ArmoA.  dotter  afLoadahd. 
ioBt  Karaelly  Landibfd*  Henn  Flenmigs  srärfMr),  an- 
klagade 1663  en  underofiieer,  eam  af  hetmes  bSoder 
emettagh  pengar  för  att  tiU  mSmlrii^iea  nnJrfn 
Icarl,  oeh  skaffat  en  fösUidd  qviana*     . 

Olaas  Johansson,  s<nn  reste  med  migii  Friherfen, 
ski^  fr.  Paris  d*  30  Oet;  1661,  hani  vid  Gr.  Nik 
Brahes  intåg  i  London,  ett  tämligt  tnmnlt  nppkon^ 
mit  mellan  den  Franska  och  Spanska  AmbnssniB* 
rens  folk,  i  det  de  b^ge  sökte  fSretrSdet,  så  att  Hd 

fl 

pass  13  eller  14  af  de  Franske  berättas  vara  nedap- 
slagna,  emedan  de  intet  voro  på  sådant  betätriDta,  %- 
tan  s5kte  det  ram  dem  af  ålder  plftgat  tillkemn». 
När  Franska  Konungen  derom  blef  netifieerad,  fakf 
han  så  férUttrad,  att  han  sBgs  hafni  svorit  sig  skola 
samma  injnrie^  hån  «och  spått  Tindieera  oebbSmaa» 
om  med  nytt  krig,  gifver  tiden. .  (Sedermera  berittaa 
huru  flVrsoniag  följde). 

Arfv.  Forbtts '  torde  kunna  anses  representem 
den  vanliga  rådshopea  i  mn  tid.  Han  ar  en  jemn^ 
trlig  man,  god  rojalisti  *)  förståndig  i  att  samla  nnder 
kriget,  af  en  klen  bildning  men  ilskvärd  personfighati 
det  etisUka  lifret,  oeh  duglig  der  han  anlitas  i  det 
offeätliga.  Han  skrifver  poit  tchriptum^  iickretereref 
AmhrallUtet  (Amiralitetet),  aa:ciomer^  lusåemeni  (lo- 


*)  Flera  tecken  forefinnasy  att  han  också  egde  K.  Ctui  Qu* 
stafs  synnerligen  utnriUrkta  bide  fijrtroende  och  personliga 
"afFection." 


I 


(    79    ) 

(lieateaant),  Mumier^  Pttmem  (Pommern),    Corie^ 
aru  é^    Sina  l>ref  dli  bokhälaren  bSijar  han  ston* 
dom:  H0lseu  aied  €fmd  alkmedUig  och  rfntar:   digk 
Ml  mifedHifmendt  A.  F.,    men  andm  gånger:  /«• 
manmel  i  bSijan,  och  Mier  goda  vä»  i  slatet.    Stan- 
dam  fSffricommn  qelfglorda  oré:    Precedenten   har 
Jimxlermi  .(ftcolimpttt)   dig  •  •  tMuehrm  (skaffa  sig) 
pengar.  De  Tanlignato  namn  ekiifVas  efter  ett,  mSjUgt* 
vin  d«  T. .  hendf>ntlal,  t.  ex.  biecop  Bebeeku»  (Radbeckins% 
JR&€^  ifie»    I  evendoi  ordc  rftttakrifning  är  naturligt* 
Tfai  an  mindre  att  vfinta.    T.  ex.  Du  »Mall  UUta  $ba* 

r 

ttm  fMuru  haui  f%    •    «    • 

-^  Jae^i  HemHk^  BJl.  Arfiride  son,  dog  nngé 
Qg.  M»  6.  DdaGafdie  liar  forfieittat  hans  personalier. 
F5dd  1640.  Stnderade  i  Lcipsig  och  Upsala,  reste  se* 
dan  till  Frankrike,  ^der  han  blef  estimerad  och  81* 
ekad  och  hans  nmginge  med  flit  sSkt:  Så  ock  isjn* 
nerhet  Ffiltmarsk.  af  riket  Dnc  de  Tnrenae  lät  ho* 
nom  till  sig  fordra,  till  att  göra  sig  ett  särdeles  nöje 
af  hans  qvaliteter,  dygdigil  lefveme  och  nmgängcn 
D8d  l€63b  Hans  många  bref  ^ttna  om  oyanUgt  fÖr» 
stånd  e«h  intresse  f&t  offea^ga  affidror  Tid  hans  år. 

m 

Iterir  d.  8  Sept.  För  iO  dagar  sedan  Ongsladee 
Sttrintondenten  öfrer  financen  VL  Foaqaet,  sdin  var 
en  af  de  4  Ministres  d'£tat,  emedan  han  intet  stuUt 
ner  fin  en  40  mfllioner  om  året»  Konungen  tager 
sa  affaireme  sjelf  änder  händerna*  Yfir  Ambassa- 
Inur  ftr  träffelig  adnnrerad  så  väl  för  den  nätta  9vi- 
ten,  som  ock  för  ein  egen  person  och  comportemen- 


(    80    ) 

ten  Akua  ock  bSgt  rid  h^reti  åk  SS^OtL  Srcpsktf 
Ambassadenran  fick  aiidiMt  Rnt,  hyaraf  de  ofn^po 
förtretades.  Rosenhane  teser  ila  11  Eaglandr  JDm  14 
Nov*  Snart  skall  den  stora  balletéii'  appförak,  hvan 
like  aldrig  varit  Gref^  Tott  far,  till  FontaiBebleait 
att  gratulera  Drottn.  5fver  den  iiiige.Däapllia.  D*12 
Dec. .  Vid  njår  sk^tt  Kwgmh  slå  71  ittddäre^  öSver- 
allt  g5r/Mi  detmi  nu  pcepa^ationw^  bj^gas  balcoi^er 
der  preeessiiMien  ftkall  gå  fram  oeh  uti  Augnstiiier* 
nas*  Kyrka«  Konungen  bar  nu  upprttitat  eie  Cottegfi-' 
um  Jiistitiar,  iaför  bvilket  alla  soni  haft  finaniBema 
oeh  kronans  inkomst  om  hwijA  skeh  gérarftbendcap^ 
Fouquet  främst,  och  bafva  intressenterna  allareda  ba-^ 
dit  några  miUioiier  ISr  att  den  kammaren  må  af^ 
skaffas  odi  de  fi  decharge.  1662  d.  2  Jun.  En  bro 
var  byggd  från  nftrmsta  bås  till  Kyrkan;  De,  som  Kon-» 
g«n  iklädde  8.  Michels-orden  voro  klädde  i  bvit  silf* 
verduk  med  pumpebyxor  som  Pi^ma  bära  och  kor* 
ta  svarta  kaf^por,  silfvervärjor  med  svarta  ruyare  Qo» 
drar  pä*  Om  sondagen  hade  de  vioIettfSrgade  hjort* 
lar  allt  fuUsiickade  med  stora  gulllammor,  gjorda 
som  vår  Konungs  krdnings^hjartd,-  fordrade  med 
brandgirft- atlaak  och  samma  hattar  som  dagen  f^iit. 
Dnc  d^Orleans^  Kungens  bror,  oeh  Prins  de  Conde 
ha  den  dagen  haft  på  sig  mer  än  i5r  6  millioner  dcK» 
manter.  Ordningen,  som  de  giago,  var  alla  3  da-' 
bame  lika,  .nend«  fftrst  Konungens  hogueÉons,  som 
är  hans  garde,  vid  pass  100,  sedan  100  SchweitBare 
med  di&ras  officerare,  deqpå  Schweilzarnes  säckpipor, 
boboer,  skalmejiMr  ocb  trnmelagace,  .sedan    följde    6 


.MMtMi(UnUÉr)»  ^ifik  Ukv^ÉL  s^dån  2  och  2 
«di  :4K  rftoist  fUid4  $0m  fiéAfWfi    men  mipd  en  fai* 

;Mli;4l5liritliHMiiiiiii  "Da  iMt^t^ii  >:«taC  ordreii  aågom 
aptMfenruM^nfikadtoMli  o^.  aftdr^  >f&lj4p  d^m»  och 
ék  ko««Mi  fUo. Alf  »om  ftoHc.hfkMBiiia Orden,  2och 

i8iM  hMfbaliiMt^  oflh  fift  Kupg»»  Uädd  som  ijddil- 

r«,  odi  htm  Or  Immiom  r^alMrnatc    Nit  åä  ktoauno 

nMr  I171IHUI  Tar  måldd  tillredd  i  Ängnstiiieraai  klo- 

MMT,  der  KnagMi  åt '  iMl^WIft  Viddarne.    \^d  Kun- 

naa  b«cd  latto  HaM  bror  Prinee  de  Condé  dncAa- 

'^^''il^'d«'  Coiiiri;^tfég-Vr  båda  iddor-dm  sa- 

'ieu  a«'täd^  ir|<lilanie.    fcftér  måltiden  klftddé  dö  sig 

-Slitoa'' W|fi^' alM  k4&l/ng<irite   äd    Kyrkaii    ah 

-^  tv^rWtib^ä  'Vttr'ftl&dd'noléit  och  flafdrår 

'Ir l^rlArgjä^rjtft'  hÅd^a,  äo\a  sibdo  upp,  nä  hvUka 

lÉititf^'»f'lhgi  W  mfl^</ag«Ä   toe^  Konnngen    uti 

-iäéA^tön '^étiii'^r le  <hide'  Bi^ddarne.    Vår    Am^ 

tU^SriOn  'k^  Umåti^hän  tott  den'  stora   bål. 

lettan.    Strtuh^  i*  6  Oet»  1662.  Anbelangande  den 

Wo6gMqiyti«b,'«Mili  skMIi  l<Élttf  nti  Vrag  eméifeli  Kij. 

^tMi^f^léSkMif  il"^iit^<m't^«aåtiåMtgi  så  iOiu 

^Mk' ji^  YdnUr,  f  i^eii,  W  via  »oki  Vn%,9ld  Kirf- 

^i«MB^  jiået^  ^faUMil'  imji^4' P^^  sktilé  ?resa 

1lé9V^  ééii'^epM^  Uér'tfw«  pré^ifationér,  Aiéa  inte 

ChuifiuMame    hSrdeil ''iitét,  ■  öéh  hafver  Kej8.' intet 

varit   der  odi  tror   jag    nåppdigen  Corf,  -  a£^-Saxen 


iesMiiänif  ti^lo)^^  Mén  -l^^  8ft(taUMiii)mii 

liksfeti  af  CSln,  MéAiå  Mkd^M^;   iifttHMii^  Misärto, 

tillhopa  I  CMti,  %I1H  imifti  aialÉi  i^liili«>  imiK^i 

^ötkk  t^TfvHM  aÄ  KoalfligjMii  al^^a 

af  Sao^étt'  <^.-^fafcd«nli;^o  tfMfc<i 

'hvarom  tindérfi^  '«^s^iiMliaef('»fSBillii,  aHnnåWiolgJKb. 

^aredä  ..läter*6'regl4MMtf  lriiii%;H»it  aitfMd<i*m|. 

X);^27  €et.  ie6t  «§&!»' iiaila8€fci^>ofbfflibdaaarf  aHin 

^tttiil  Heidelberg;  V'  '[/,^«i  luoiiori  i(n  8i«d   rf^o  ^7 

'  '      '.   ');     '  >  r'f*  'H    liiH  107(1  KdnII  oitfm  fcnoJ  »ary 

T«>  1519,  daler  3Q.    f^,  ,W*ftrf^»Hlrt»l8^h^««!' 

«rafi>i«fpnnlHMtiiBd^  g^itgj^r^b  ><iä    »flwi?.ii.hi».'U 
"■>«i     ■'  •         ..;:bqqio    jEJ    wn  /dao  leh    irtfl-/ 


rtiite^M» 


•)  Perf  Mdsta  hår  l«iVlrfrt«^ai^«ilBWrfWiiMy  #"IIIMii 

Apot)i0kares  efter  Theoph.  Uomodei  rwrp^iitfO  Wt  l^lrf. 


(    83    ) 


'•{«. 


'  Mpmoi 

r  *^  Jiéa»ne$  Sh  Pfmpoi.  Cmgiuatm^  Bkref  d. 
i§  Apf«  Mtti  ttti  :iii  ClMMral  iii«d  »KMmmiindiiiOTi 
iW  Coi|MH|dii{>]4ti  «!#'  dn  IsinId.  S.  A.  4l  t6  luiiii 
dareirluHi  åH  0É  €bn«ral4f ftatteriierré  i/ f^itlttttd 
iM  till  HStdUi  vhiiUi»  én  god  os»  sMndM  till  tadcstt- 
4alte  fflii  itrftiaaiieij  tmt  ikofifötderfvaM. 

fv    ^  i«itf«i  »mri^AÉ  tkfoi  di^  s4  Mbji  leés  tiu 

BiAT.^CUriMi  iMibitia-btSBr  ^rm  Atillftia^'!  Ewopei- 
dhi  p^Hlibii.  ^Béfyse  ntån  våHiA  af  Nyéttikånttfka 
iiktiyslMrgilM)  PiMol*alhiiim0iK  Fmitts,  hraHi  ena 
»bn  ^*  'It^K  aåéoÉi  kOt^naft'  i'  Nyen  nå  Iktmftrkt 
Uårog  tiH  Piadka  ÅriåéMs  nndérifåll^  att  kan  bléf  i 
9Srn^'m^jBt  AmiAik'  i  KrigsCMiBg.  oeb  f  rfsta 
iåmMbSd.  |'ilÄ  iMnoift  sårM  FMharre  (FtfiMtthikk.)  < 


'  1  '.  •.  .  .rj 


FröUch 

ii:..:?n  J^«rÄi<»«»ft»Ä.G»fv«  Bik«B.Pw«W.  i  i)«rptt 
SM^  iiFBV^ii :  l»i»C  till  BiddaifaasSMtet.  7..  GyUwir 

l[j4'  %|ti|M>f d:  j«ob  iik  .tesloHia  'pataianMf '  &å* 

"•  r.  Gtrtien 

—    Bemh.    Herre    till    FalkenliaTeu,  Öfrersfe, 
Lantaådii  :^UI^pI^fg.^  E)isak.  Waebtiaeldb^Hvi. 

aar  att  ^eii:Uiid|i'»M^iitna08' bland  GiHitti^feMeiiia. 

Med  preeter    brefvexiafr    han  j>å  'latin.    En  böljar  t 

(^0£fl)i J?^jelai|i^  jlgbM}f>4m;  Mi  gratiis  referéMis    imi- 


{    84    ) 

t 

tandos  esse  fertiles  agcM^qiri  majorem  quarn  accepe* 
jraat  ceddunt  frugam.  ubectatMi  ;  .  «  flHA  ändandes 
$kta  Ctcarmianism»  PiesMi .  Hew*  OletÉuiite  M^  f* 
To^Htiofi  jrf  Gottv-  i  Dtfpty  €m#ttagil '  Hbpirl»  fSte 
men  Rådet  yUle  8edM  föffdrifira  C.  iMdi  ioafttta  nM 
Stud.  M.,  Gcabbens  Iräifde.  Mm  nir  M :  Jiolii  mi 
predika^  viUe  bmdiiivw  honom  afierf»  «4tide»;  atTdr 
dade  honom  docIlc^Qtt  lim  fi<d(  l<Sir«WtaiaMstJe"steR* 
Oereftet  frwitr«4de  A  ^i^h  MdrBidMtfQl0É^l3ii.^ft 
^m  i^j  Ifar  d9||4  4iied  Iiobwi.  Svifade  .diffliliitjymlMt» 
le  hWn«elfyiUi«t. .  Icyiu^/J^  tm^%  MM^  iMAt.-A^ 
fd|r».  g$  'flUs  2  boifdw  .yorf  %?iirv,  Mi94t«i  .»mteiii 
^mt,  i.  J^*i>ny  De  sade  aom  Rä^^t  i?iHi  h^  40t» 
£melH»rtikd  ftr  jlfirp&  M.  rest  titt  fi«»^  M«4MrWi.  ~ 
bonj^s^wmiiu  ¥ied  hoiw»  »  lUl  Dor|>t  oelu 
hollo  hos  Råd  och  Prosten  att  få  ledantM.  om  han  än 
oftare  ville  predika  der.  €Lbief  emellertid  orubbad.  Det 
llr  mlbrkvSr«igt,  att,  der  bonden  var  liftfgen^  taadeCIlertill 
ttoderkufvadl»  han  vid  prests  tillsftttande^ft  'så^^l^ 
icet  iQl^tatfdi,  •  «mA  häraf  akdiijes;  Én  Spa njti^  CkMrl 
|«alAli^W''tde;  Ag^U^^kvef^exlatf  ock  ]^(lti1fj/(th>r. 
en  "Spanjefarare").  Christ.  Myliite  éM^'  \t^i 
vers.  En  lärd  Aegidiiis  GJndow  börjar  med  grekis- 
ka, fortsätter  på  god  ,  ^tiDsi^    prosa  och    slntar   pä 

iPb4Mjb0<<fatec  cdsMs^i|ul  hmtnm  ^lattés  brbom 
Canctaiine  terrar,a*i.nHida  depånglsi.äniietd^  dbc  ' . 
(I^alckenan  1655,  18  ka^l.  Sept)     />  id    i  ?   »  vj  T    / 

Bland  &v.G{s  egnafai^^  lig^étt^^tiMisli  visa; 
SöQimarens  frogd  och  glädje  stor 


(    S5    ) 

Memiiskaif  V&gt  föclii«tar« 

Sådant  Qud.  90m  i  hdgden  {>or 
B«r«der  •rfi  iMlnmtar. 

Jorden»  gi^^ukas  ynmigbef; 
IbnntKleffsainl*  tillreder 

Med  ekSma  bloaitier^  royokMib^l 
S\g  til),  stor  pris  och  heder. 

Den  Galdk  QCvereon  ingaf  om  Lifläodaka  af- 
färfma  dna^  betihkaoden  till  R.  R»  Förhus,  brefvex- 
lade  Ainars  flil^t  med  br5der  och  .deras  söqer,  samt 
egna  barn,.  tUl  han  i  Oct.  1670  (v.  Stiemm.  i  Adels- 
matr.  I.  p.  580  bdr  här  rättas)  dog,  då  hans  k«  maka 
var>  på  Korsiift%  på  sin  gård  Råohdais.  Hans  son 
Bmmh.  J^kmåyi  Ryttmst.  soln  1675  hrtf veidade  med 
André  de  Bro  Bergbem,  en  af  Drottn*  Christinas  ^en- 
stesMTn  i  Rom»  ski^f  d.  5  Juln  1677  från  Markarö 
till  sin  b»  Maja  .  ;  •  »fienden  bar  dragit  sig  tillbaka. 
Hnder  Landskrona  oeb  mist  på  6000  man.  Vår  skepps- 
flotta  har  slagit  den  Danska.  Var  inte  melancholisk^ 
stall  allt  i  QMt  hinder.»  Drottren  Anna  Helena 
g.  m.  Oastaf  H/Mrn»  Ferbos'  styfson  blef  Canslipres. 
Arv.  Horns  mor  -*-  denne  mans,  som  nära  20  år 
styrde  SiTerige  och  läkte  det  halfdöda,  sargade  Sven- 
ska  lejonet  så  mycket,  att  Hattame  åter  kunde  hit- 
sa  det  ut  i  bror  och  strider. 

Gezelms 

<—  Jéhmnes  d.  ä.  Bisk.J  Åbo,  lånte  såsom  pa- 
stor i  Schedilri  och  dés«  Superintehd.  5fv.  lifland  af 
GrefvinvMaastiSo]^  DelaGardie  8000   dir  kpm    till 


(    8ö    ). 

10  proc.  pi  ett  är,  hypothelitfenibAi  till  flftkerbet 
Qvista  hemman  med  rftnta,  883  d*  kpm^i  Mursbo 
hemman  med  rftnta,  144- d.  kpm.  Den  etora  Qvar- 
nen  i  elfven,  liied  rftnta  60  Tnir  epMim*  samt  4?0  d. 
kpm.  egande  Gr.nn  rfttt  att  i  Hfttadepfolttcdllec  detta 
inteckna  låta.  Rintoma  béfttditte  till  MO  d«  och 
npptagaa  som  rftnta  f5r  lånesnmman  1661.  Ho- 
ra det  giok  med  rftnteafrftknltigen,  iHMlhi  1065  ge- 
nom obetalte  rSntor  skulden  blififl  11,666:  111  f. 
1068  uppgafs  som  skftl  till  drSjsmllet:  kostnader 
att  ifrån  Holland  förskaffa  sig  nfigot  till  sin  hnstme 
bamtdi,  svarta  klftder  fSr  sitt  htm  och  sig  vid  sån: 
faders  d5d,  hans  sal.  sons  benbtvtt,  ^^åF^diro  i  många» 
veckor  måste  hålla  någon  Balbir  och  Dodorer  tnm 
giBgo  från  och  till,  och  då  han  dog  måste  Fadraa 
bland  detta  prftktiga  folket  (i  Riga)  g5i«  begrafMi^. 
Som  Biskop  i  Åbo  skref  han  tf U  FftltmakLiént.  Gr. 
A.  J.  DelaGardie  å  stiftels  vftgnai^  bed|ahda  att .  pire« 
steroa  till  sine  Ryttare  måtte  få  nypgifiM  personer, 
till  Officerer,  som  voro  prestsSneÄ  Piresiefskapet  på 
Åland  hade  åter  begftrt  slij^pa^vnst^enslen  oob  något 
sB^uivalent  i  stftUet  utgöra,  efter  de-  ej  ha  dagliga 
hastar  oeh  karlar,  kunna  illa  eonjiigera*  sig  med  ati*- 
dm  för  sjöns  skull.  Enkor  och  Fadåtldea  bnmi  (nådU 
årsinnehafvare)  hade  ingett  fiem  aupftt^ktioAer  oii 
lindring. 

—  Joh.  d.  y.  skref  som  Btud,  i  Åbo  1666  i  den 
c^rann&mnde  skuldfrågan;  sedaii  brefréxlade  han 
som  Bisk.  i  Åbo  (1708)  med  Öfv:mi  :4*na  HeL  v. 
Gertten;  1695  brefrexlade  med  henne  MasAa^Sesidi. 


•  !."■  ,' ■'■'''■ii-  Gnum  .  ■>  ... 

'*-  ■.J^itm^^hika.met.  i  Upt.  iaä5,  rinfef  mm 
LandshSfcl.  ofrmr  Torneå  Gebiet  och  Öit6il»ett«a 
1663  dll  R.  R  Forbn*,.  »om  i  R.  Rådet  synes  haft 
finska  miUti«n  sig  närmare  uppdragen,  hora  -— 
hör  täl  passiév<JIaÄg»hiistorien  — -  han,  Graan,  liade 
éig^  af  Ke  Mrpåhigc^  att  BfveWala  allmogen  i  Öster- 
botten att  de  ej  trHetiatft  ville  atreda  sina  soldater 
med^koét,  yi^l^gäi  och  ktode,  utan  och  betala 
fjraki^  fo^'>ik)itorné^,  htilket  allroogen  lofvat  ehuru 
bburSrJigrdé^fail^nDdet.  "Landidi.'  Gr&tfn,  som  redan 
IB^  var  i!.än^ii.  i>fVer  West^^^^  odi  1663  blef 
dét  åter,  riféliiteli  ^Oibottén  l%7å 


».'' 


'Ggm^mheipg. 


'—  91^  adl.  llMieider,  som  försvarade  Kex- 
b«lms&B«fo'<>Miiiiiénfl  Att  t  mot  Ryssarnes  bdagring  i 
13  månader  ""iéSeysiäevde  dem  di  med  stor  förlust 
tSlbakii,'  bår  1664  irom  Gommendant  på  Nyenslott, 
«W0«mmeitd«i<flt  'sig  bos  Gr.  A.  h  DelaGardie  till 
Ktinglig  folbiiakt^  bafvande  ditäUs  blott  KvigsCoUe- 
^;  ibrefi%t  tälat^  haii  om  sina  32  års  tjenster  i 
iyiikft,  påMtB,  ds^ka*  oeb  ryska  krig,  lofvade  tro 
tiM  «in  sArte  v^^^  'dråpif.n  Dog  som  Öfv.  o.  Cotai- 
mend.  på' Wisb^' slott. 


u,     '    .  .   ,,Orill 


HiMlNie»!!  Ilika6uar4iw,  «U#r  bans 
rik»  iM>Å«lb.^QrUI  i4y-  jMAi  1661  st^ijvte  peclor  tOl 
finm^M. J».  KdilCtitdie:  ftt  aOOO  di  kml^ 


C.88    ) 

namnet  hade  länge  ett  «&  t^ft  ameende,  att  stanna* 
dffens  handteclfiiiing  fort|ejiar  aeä^ii  Dm  siar  *  under 
BoHteddc  skrili     .  .     la/  ^    :  i    /! 


Grigenhielm 
.  r-    Ai/#,  Frib.    L^dthfd*    taodtmak,   i(t67^)| 
Förf.  till  Mjssicophantes  Theojiliihiei    stijflskiift  nio( 
N.  Bergius,  samlade  pofträitec  1697*  ;.    .{,  y- 

-y  Carlf  Frih.  Landtniftt.  ^eiigfii]^  »l^d*  IQ 
Aug.  1693  fr..Nämdea  och  \yettaovik  tU\  Gi]}|i  ;IhJ|i 
8. 1)elfiGardi^2  haru  K.  M«  d«  1  JiiI^l,.4^1;  iq^^djra* 
git  ^oaq^  flit  hålla  ranaakning.  Sfve^  jb^i|liga.  boit? 
komna  kronohemman  ochJ^iigepliptaif  jilli^  himdfq^r, 
under  af  en  gammal  hamnordning  fannit,  det  en 
Riddare  och  Konungens  Embetsmtth  1450  &  BarthoL 
dag  ,varit  på  K.  Qarl  KoatpsMp  viigna^  f^  Hofvud- 
skaf  mf;d  befallning,  att  for  åw.i  åtlf/^  jå^Wm  ^W^g^ 
ett  l^amnskrå  författa,  förklar^Ml^QUUåi^s^lfa  ,€|Gb:,fkp* 
gen  kohlbotten  för  krono«  Be/fiKten  G^f^m^s  £ii:)(llh 
xing,  haru  deasre  lägenheter  Icomniit  ^^i^t^  Qrokm 
frelfi^.  Gr;nn  uprplyste,  att  dj^t  skfldi^t  1533»  Skogeii 
hade  aldrig  varit  beli^ggdi  om  naii  ej  s$. :  i^U  anne 
slf^dt  gjsnom  den  stuga  Sveii  Bräiiö#FU>8l»fil|Uiar^  4e|is 
Hjy^satt .  for  20  år  sedan.  Qft.  .  avaiiada.  daq;^  d«  S9^ 
Aug.  efter  svar  å  flera  Gnnns  invändfii^gar^  t)Sisl 
och  för  det  öfriga  beder  på  det  tjenligaste  H*  F. 
Gr:nn.  behagade  befalla  sin  concipist,  att  i  respect 
af  I0.  M.  Nåd.  anordnade  Goiam&Niieiier  *  ^d  sådana 
bref  h&rn^  sågot  annojrliefaas  <fiSia  éin  peånä,  eaiedan 
man  I  slika  mål,    som  H.  KéHå^kb^  «%oaunfsUga 


:     '  (    89    ) 

i«ii%Ubifefti'>«(tgå^  genifr  kiéaaaMt'  attvarimiii» :  oäx 
reella  svM  och  föiidafihgftry  fwiett  måm  hMili  dagi 
IN^^  <raii  ste  fil,  8&  väl  «{i  bögt  swf  nedrige  JSMMir 
(^ir80ttbry^vtftii  att;  ij^é  Urf  Utfwi  JSnrtMgdcr  iimJ 
Håamé  mmme  odh  >  iiå«tM :  MiU  raiHéiie  ImpfUnM^ 
WdéftWii;n  GjwSrimuié  br«f  ^r^Utttat,  nmi-  med 
♦tt^föid  ]M«inft;  Alhisio^  i^irtfvet  oiii  joiå  fiåfaiii 
kiMi^et  torde  BkvU  im  tattm  ej  kMm  Anrib,  >  oeb 
$M%åé§  Wtrfemottr  U^.  ofskéift^^ekpof.  , 

•  .  •  .  r 

/.  -  /  Ojfllencreutz 

~  C  6.,  Lagman  i  Upliind,i3dd  4696^  ennno^ 
lllill  eon.  Af  Rtteoé  etemibr  l^ke  Gyllenerentn^  Hert. 
Mkgni  af  ÖatG.  Läni|«,  en  ef  BUkååthMeiå  Xahm  I 
CmA  Xiie^d,  frihetens  fSrmre  eom  rdbåwat  .åriatOK 
krat,  vidimerade  1655,  jflimte  HeiÉr.  0«nofavsM%..se* 
éérmeni  vv  Pneeid.  i^Reé.  CSoIjL  en 'Cfar^Sfj  6«  fieh* 
Gturdieå  Mpebrei^  deraf  .  nnniDtaéknioji^  ilBri  tåguu 
0m  benem'  ge  Sv*  skiteia  littK:IIi&viié^21ift .  iw. 


II.      *•  .  '  '.♦    »;         ».  M 

Ovlldenhielm 


—  G^l  CnrlHon  B.Aniir«gafen  rey^f 8.4*.3  Maji 
1620  »iOOadaler  svenske^  v^m  jag bekoi^roit^^ff  ntin 
kiere  Brodbiff^och  friiiide  Welb.  .^Itefye  laeob.  O^r 
Chiffie  dfnnr  t^d  Jagh  i  från  PjOtondb  ttf  nntt  ftngelee 
Ideakom.))  BeKeriieii  har. i^t. teckeri utf^T^rn inlöst^ 
1616  d.  2  Oct.  skref  han  till  Knut  Classon,  Under- 
Stäth.  på  Refle  (se  Joh.  Dela6:s  brefvexerr*6:te  D.). 
aåéoni  p»  'm.ii^  å  plancben  befintliga  nr»    I    : 

1631  d.  5  Apr.    utfärdade  han  ett  nfärkåigt  pass 


(   oo   ) 

aHriwÉHa  ah^öluMglw^  otb*  fmteri  firfiriggaé^ 

fc«yfcepiU^M«»ttt:8lBrlUriik4  ifti|»8tttet,fi«iiA4»^  iBiåf 

i)iIlBifc]<fBke<>M<iÉ  xetildyKlM.  freib  i  «ii^i  hiiMill 

mirl&Mf  <9iJ%td&;  vrilti  inbåillM  iSr  Ahw  «(i|Utii    aob 

taterne  och  beggä  :4»lreå  Rilonra  inVåMW^imUWilli^ 
såsom  och  till  att  late  påskina  den  underdåniga 
T  äl vilja  iagh  för  min  ringa  person  faafver  hämtinBan 
SioittiteMidA  U*öEp  *VL  alt  gmtifiesjna*)}  Paul  -skalle 
dnekiaå?tfofrr.M3|Kgt  var  återkamnMi^  i^BegiitandM 
fisdahiOraU  }ai^H^fcdef2..Maij.  ufoderdåitfidii^ <  dM 
lMtii«ltcr.(fiMlRrdi(ptt  Terk  icke  nrig  tiH  sbiii  itffto 
a£mlMilrf.«iå)iftaiiideasi>9'tsDi^ta  Origilialbnifii  sUim 
Htieéthdiy  t;ékai>vfaina;  att  d«l:  vUrifc  i  Maskan.  )|fi3i 
skKUfi)  Btfh.n«fii.tnå.«iMmistaten,  HJMiétiMnH 
nom  söka  eftår.fllfra  lisDåiäser.fSnnå  si»  biiatr»*!^ 
Friherren  1000  D»  mot  gårdar  i  underpant*  Ingen 
skref  i  den  tiden  enklare  och  fi&rdlösare  af  de  hö- 
ge hWräi%lfé.^  Hän  bSrJtft:  Min  vinlig  hébsan  •  «  • 
o^h  sliitaih  fiefalléir  EMer  begge  uirder  GkdAti  tai4 
ti^  tiK  gédh  'tehMiågfco  vettligen-  af  SroeUh^i  I  u  • 
Eder  goWJis  H^cnn -alltiäb}  C^  C.  G.  i^.  taiyi:  ^Dmn 
Edie   oéh  Mätiifhaftige  l^vd  GawlomläU '  .liii^ 


\  I 


*)  På  FritiercABpet  Bcit^mm  fiium8;.inia  J9|érjsfd€;ttat§lMr 


n 


(    91    ) 

Élffgéy  mto  goåke  fm;  4«ltii  irMiKgeii.  Diett  Wäll^. 
Au-  M argare  ef  -Skeninge  lante  '  bondfiif  enbetlertid 
300O  Rdr  Itiot  f2  ptdeeiit.  Hetteii  f iibM»  att  kom-' 
ma  till  Carribeiff  «ftefr  pMMi  tOS4  méd  dén  Glaaittt t 
Gesftllten,  som  ban  trodde  kiinde  drifva  Bruket  I  Smfi- 
Iand«  TOl  H.  Margaretha  skref  %llenlij.  li.tO  Aph: 
Gode  Wftn,  Fru  MargretAt  —  tackan<le  fdr  det  sUf- 
v«r  ham  fåtl»för  ,a^t  decjiå  kuopa  l&oa,  och  de  lofvade 
pfttninjgarne,  Kkfoui  apaQm^$:f5rgfikrand«  9tt  Jionom 
äkfMejUQr  fkadayOm  hon  ryggade  sia  ord;  slutande; 
Eder  Wälvilli^e  trongne  T.e^n  alltid  C.  C.  G^  samt 
d.  13  Api •  upprepande^  att  honom  skedde^  ^om  hoQ 
ej  hoU  ntt  löfte,  icke  blott  stor  skada  utan  ock  stör-, 
sta  skam.  D«  8  Maji  skref  han  och  begärte  på  de 
lofvade  penningarne  ftn  större  .poster,  ty  honom  var 
svårt  så  ofta  skicka  bud  och  få  blott  småposter.,  Hr. 
Matthis  i  Haromarby  hade  nu  lofvat  öfverskicka 
smärre  summor,  som  hos  honom  inlefrerades*  *) 
Det  var  fSr  att  ej  nödgas  afstanna  med  bj^gningar* 


*)  Fru  Margaretha  hade  af  ea  0ski|l  Anders  Berg  att  fordrar 
200  d«  k*  m.  och  sände  invisning  på  honom  till  Frih^  Q. 
Denne  lemnade  sedlen  till  hederl^  Gudfr*  och  dygdesam- 
ma  H.  Brita  Zacharias  Simpnssons  Bfterlefi^rska,  att  gif* 
Ta  fiskalen ;  men  dä  d.  22  Maji  1634  inga  pengar  afhdrts, 
akr^  G.  trn  ain  "Gode  rån  Hi*  ftskalea"/  (Utanakriftea  s 
I{eonea  M*  vår  AUem*Utk.  Drotts»  eeh  Aaffaraliaaassamt 
Syerigea  iUkea  Treman  oah  ftakal.  4heo  J^le  o^  WfUlu 
Anders  Berg  till  Niunetad  min  gode  vän  detta  Venligen,) 
att  skynda  nied  pengarne,  emedan  Fru  Märg.  rar  af  dem 
i  atort  behaf..  .      .  -^ 


>i 


(    92    > 

tie,  b0l8t;  hiin  ejViek  peDga»  fnw»  IJM  ga4«  SMim 
T^ii  xMkl^oni^Mur.  1636  d,  tQ  JH(9.  borjiwl»  iferkp^ 
taluiipg  äskfif^.iKim  ode  blott  i  små  spmiaor  kvitdo  af. 
gäLieaä»QrV|ir|»täIlas.  För^aisiiaiflr^lHUaslgattDr* 
Cbristiimii  iouujiidaro  och  Farbror  ftiks^miralen  afcar 
gold  mod .  tä^ntfv«r5^4enpao.bo(7d)pgh«taiiftffd *). — -. 

Gyltenhrok 

—  Mariay  Enka  efter  Assessorn  i  Åbo  höfrålf 
Anders  €y}ienkrok,  skref  1684  d.  1  Avtg.  till  Of* 
verstinnan^  Ä.  H.  v.  Gertheh,  att  han  som  nyss  varit 

v 

god  bedra  t  hennes  saL  mans  begrafning  med  siir 
närvaro,  ville  af  sahima  ynnest  laha  n&gra  bmastols- 
pryddnader  åt  hennes  dotter.  Af  Sonen  Frih.  Axet 
Gyllenkrok^  liksom  Gyllenhielm  märklig^  genom :  fån- 
genskap, äro  barr  flera  bref  fili  Gr.  Ch  Ekeblad^  lik- 
väl af  17: de  seklet. 

Oyllempång  . 

—  Peiler^  född  i  Spangenäs  i  Sm|Jand,  AdU 
ättefader  n.  1018,  Kapten  vid  Kexholmska  garniso- 
nen, klagade  1676  (hette  då  Spång)  bos  ortens  Lands- 
böfdrnge,  hurn  hail^  med  btistra  och  barn  öfverfSIIs 
af  kapten  Ilartvigh  (se  Adl.  slägten  n.  539),  då 
Spång  kommit  i  en  diseurs  att  säga,  det  de  Skåni- 
ske,  som  i  Christianstad  bafva  legat  i  garnison,  hade  ' 
mot  KongL  IVIit,  som  inge  redlige  patrioter  sig  ställt, 

i  det  do  bafva  begynt  föra  afVag  vapn  emot  sin  e* 
gen  Konung,  bVarfSre  de  voro  icke  bättre  aktade  än 
skälmar,  hvilket  Spång  enligt  de   inkomna    Avisema 

*)  I  Skand.  S.  H.  X%1  p.  110  följ.  ses  att  J.Skytte  och  C. 
Gyllenhjelm  tillhörde  den  sparsamma  miooriteteo  i  Ridet. 


(    »3    > 

<fllmmMnU/fr^ar{tå  Kapt  'ffutvAfg  ihrnx    Mk 
sUeka  efter  vaktéQ  och  skUIIde  mig'  fit  éh  hnaAiffit^ 

» 

gammal  häml  (Sp.  var  56 '  fir  gammfi})  oeh  '  larnhijt- 
tare;  Då  vaktea  koin,  sökte  Spabgs  hafftrti  öéh  bara 
ibiadra  ^dem  att  komma  la  attmSrda  hoäom,  som  ock 

4 

Tar  bSgot  beskahkt,  men  vakten    siStté  i  xipp  dörrea 

aéhkomnto  12  sotåatet*  med  muskottefoéh  brinnande 

-krntor,  ilMfe  Imtratf^  ntiékn  'm4å  nwslfotief  '6eh'  bar- 

Måitaaer^  hmde  Spi<  i  bårel  o6h  ville    'di*ag»<  hoiioki 

^ii^tf  ^Utf^et  nt,  da  4ffc^\  litnmérmnn  ^fAiåh  åiteMér 

^  mijMrii  siarktsitra  kbntf  tfM'  hjfélp./iHi  låt  s^dtia 

:o«i  Morgoqen  gsnoiri  «»  fieégemt^  ecb/^^ilh  'Mtvftbél 

ibrdiAuSp^iSill  d«s|i,  4fr  laa  Mvit    sgelf    bada  bog- 

•^wkimi^  ZiaqpevaNHMr  viftncMMitt  vSr  bifeg^t^  Jemfo 

'Ii«>Ha«rweyges  iSrklflfring,  (lc»ta#   man  ftrtier,  att  {f« 

ftail  flera  ikaSniffgBr^l  fåa  GMn^gHi  é«fr  åft  der  vaa^ 

.tan»  baitérag  å  ilmsi  '8»åor.    -  c' 

.  ,-..•    .  ii^ll^i9^fiimyik  ....VI  ..... 

lan^  v^r  ^t  ine4  4^p  M^.Mevd^  .SkSriM    lärda   , 

■  O^tténstålpe  , 
-^  Michael  trexiqnius,  Prot  secfan  RegiiAbo* 
ensis  Dicasterii  Assessor;  skréf  1651  ett  vackert  la* 
tinskt  bref  till  Bernh.  v.  Gertten,  rörande^  patroaat^ 
sk^g^i  I^inlräd^  decimM/aarf  kam,  ionr  K.  Catl  Qa- 
staf  aaée  Qief  iWy  M;  Wv  ^  var  '  A'ileti  eä  ypperlig 
kämpe.    Déjnre  ptoMaMä^^idnm'  £pis€dpö  '(Rotfaovio 


CM) 

I 

,ii]bi  epij>TefW«^,lUcra.^jjri«ilqpo  wfic^  ^wiyif.fx  jjV»- 
jpit  ilie  jde  p«^t?Fj^  t^f^W,  ija.fcrj^p,  %g|9ii|4aisiit!ii9* 

4t(ilHctili4lnéifei9natt  ^(Mdbdfti  .^MfeiilÉm  Mtdtttariiik 

ttts  metuendo^  si  invltiB  4^,jft^^^^m^T$iBaiJ^^ 
adjungatur  -  -  .  D.  26  Nov. '  1664    akref  M.  W*  G. 
till  R.  R.  Forbus  JMd^l4å)cr^\ 'påminnelser    hos  R. 
'€!$disl.  •eckfdd^-^ttitd^e  ÉBgé^^rmHejiäit  'lian^*  måtte 

ten  fela  och  faillera  skiille«    Hvar   mi  yå^'*4fn?''vdro 
att  the  små  och  ringach^mmm.i|om  mighAUernådiint 

■    .11.  i  _  . 1  1   \  t  *i/-'  ytf.v.ii         . «..    ,     . 

kunde 
ärö 

■"yj.M!^'       n\:::pyv'i    .,:;\<:':-  >   w    .jIip-  -    n»i?  !-.' . 

;:,r.^  tiJjL^FftHilM^  ^^'iMDni^^^^       .^rftraat^PeéMSiiMHif 


troligen,  .i||i  itili!  nii  |%«;)JMm)  «AjiclM>dnil|«dnil- 
itménmka  «lM4>aiai'i«ftar  mlgicniipat.hémHmiihvar- 

liiÉ iiii  liidjig  it  alldTi  <fa  aifJtow;  (i'»li!',i  .monoii 

land.  (Fi«-  ätd  n.  50)  'har  1t8p1éLi»'¥rtÄP*kTff '^feh 
mfingd  bref  till  K  R.^F^)>|^v^649  d.  30  Aug.  skrif- 
T»r  han  som,.  v.ar  tjeqstgorande  i  Greifswald,  till 
a^nde  y. ' Gohv«  i  Foinme^  och.  Me)inien,  ISq^ade 
i  Leipzig,'  huru  Superlnt.  Sani.  finanser  *1)fägf"'TioP- 
nöm  ö2P '  *Rd*r  1  ducatérTKaniJ.'**  Gte^  'Mkgni%^epp 
"ft^  miéaA2i&  Tia  'Bprnnolm  men .  Stamgjérnet  menas 
'fömta  'äitve^kl  '  Skeppet*  står  nelt  pa  gruii(iet  pC  én 
h5g  klippa. 


ti  «nlMd,<  liMdabks  sinÉgWÉe^  4åUkii 

Winlftm«r  ve«a^  alt  iamibeWMi»-  dM».  kÉedjJetnättr» 

fMta,:«iMMå  itiln  tntämd».ä^  HU  Stitrigi.. 

DMiM^^ilvirlitttiil^H.  lMfiwi»f.  gMMi  HiiÉinii 
klagomal,  mad  att  niiiBa.  ateaffada  paraon  hadav-iMc 
iniåMai  aftar  rin-däi,  jM  Imm  kStoer,  %oni-  gilint 
hoaon,  hvilkea  liUikBllDAr  flillilUaM  i 
an  adlig  bagrafning,  blefvo  derföra  i  HofrSttaa 
klagade,  hvaraat  da  dSmdaa  brottaliga  och  ålades  att 
i  tyatlwc  nadlaga  Fadrana'6fTar  grafran  nppaatta  va? 
pao.  Af  aonan  And«^  .][^)c||u|a^n,  (hTilken  med  aia 
|]iraida|j|[li«fiaa  atiiBa^aiTid  l^aipng  1642)<finBfia  bir 
•«ka*  *änd»k|fl^er. (w^j^fat  ff.  d.)    ^u^,.v^|^,B0^^ 

■-•-••■'  "'■■■'"'■    ^eMfOdé         '■'■  ■'■■"'  '    •■'" 

-r  Simon  GrundeL  Fältmitfskalk,  akref  /en  jih 
^lig  hå«d8ti|.  Biand  baqs  h.  y»  bref  iträffiEis  och 
ett  ba^nis  egf^h,  |i^^nt£3jrdadt  1661  förOfv^rste  Gii- 
itbf  llorna.  Fm,  af  IC..  M^ts  och  Sverimf  li- 
kea  forordn.  Gen  Gquv.  öfver  logerm,  ^ch  ^  Kn- 
bolms  Uin«  ... 

9)Margareta  Hedvig  Helmfeltt  enka»  (så  akrifm  , 
hon  sig  nnder  enska  ocb'ofllbntL  bref)  skref  d.SJaB.  ' 
1684  •  till  X^dné;' Aéada  - 1  tips.  hurti  ^énikn  "Sfeil.  k. 
Herre  och  man,  fbrd.  Kdtigl.  M;  Rid  t(cfif '  1>lJBéttAa 
Hr  Simon  Gnindél  Relttifelt  'nnder  l67iS  npprfittat 
ett  testamente,  'ioiii'^  h^bfa  'h&rtned  Siveriiättde,  Tibvilket 
ikéfé  Utah  någon  åsinwåad  pris  b^  niientiiskom  e&dnt 
tiU  «nds^4irfi%lr  nasMitftM  saMt  del  g^meiia    bSMi 


(07     ) 

KtAaMi^*aa^,  sä  vida  urin 'Sél.  Hetrftv  oeh  ofo  för^ 
mägenM  det,tyiåti«,'j*niTai  af  ett  enUdigt  h^ta, 
ö8'«Ä  6diU)«k  (^ksfigebe  för  Qud»  möt  oas  bflihi 
fc^rtsÉ»  ili«i-gfaldlg*  TTilgtuwingMw»  Efter  heiinm  dNi 
toSåt»  Oawtorcrtie  i  det  HehnfeMslai  sterbhaset  Mag- 
6a«'«)l  Mb  PeMW"K*in«adlH8,  genom  lagsdkniiir 
htfs  Ge«f.  €o«iv.  i  Liftahd  8«ka  indrifva  otesiåeadé 
f«rd*i«grfri  fSrfteddé  nied  K0ngl  Majt.  recommebda. 
tion  hos  ExsecQtoresj  dat;  d.  27  Öéu  1696. 

Himmel^Herna  "^^ 

—  fiéiéit\Wlmy»p,  Bidtop  i  Luodj  sbef  till 
R.  lii  Flik  FVwbM  2}ttil4*rf  under  denne,  resideran. 
de  »i«im.Hogi^té  ÄlBitäfiBétellliafwndei  d«  etSl^ada 
eöntMéfttaÄprÖviriÄefn*  1«J^,-.  Iwifc»    vi    in    extenio» 

anföra:^  •     ■■  .■<  .         •        . 

B5jEtM:oe  Wélfaåar^n  Herre  Hér  AtftiddåFor- 
1>«%  hoJtteMe  Fautm  oc  syndeclijf  titforiadwdk 
gode  vtmn-; 

N*8t.lriertwig  yneke,  at  dea  gode  Ond  vUde  vel- 
s^B*,  Jenge  ipare  ocb.:  bevare  Eders  Exoellence, 
BMMpt  mtetacKsigelse  fat  syaderl^  Gunst,  som  Ei 
d««  E*e;  é«g  allotedefciwist  hnfluer,  Jnrilcken   jeg 

_••  •_*        ^        •       "     ■       .  »  ^       • . 

J  Wostnip  adlades,  unJer  (»etta  namn  af  K.  Carl  X  Gustaf 

.1658,  och  som  detta  ej  litet  torde    bidragit    attr-  ingifra 

hotto»  de  tänkesätt,  brefvef  uppenbarar,  har  Utg.  ej  re. 

Wtl5ld«m«.de«  adli|:a  namnet,  -utan  under  detsamma  ä». 

fÖm  d«)matkliga  Wofven.      -  ... 

(iXDfiU)  m       . 


r    1 

■ 


(     98     ) 

[igen  Til  fortkjUe;  faid«r  jeg    Eders   £xeell. 
til  ^tisimr' pila  fotrigft  skrifftfelse  vide,  at  je(^    icke 
kåffde  het ettpt  for  Eders  Excelleoce^ .  at  nogto  Wnde 
«4Ji!>(}en  Lfindebj^  bo».  Baaaa  (sie!)  her  i  landet;,  ved 
IIel|)ngJbfirff  fikulde  haffue  en  Syster  udiRpwetel^oi 
\Sie}4|iid.;    i|ien  jog  sagde  äten  bonde    udi   jb^melte 
B^e  paa  ^denpe  i^ide  bajEde  ei>  ^jster  eller  an4c)0  slept 
udi.en  liand^bya  paa  bin  i|ide  icke  lAOgt  fra    bemel- 
te  kro ;  hiior  for  jeg  forsj^er   mig    de^til,    at  .  J^^ers 
Excell.  mig  icke  fortencker,  ligesom  jeg  nogen  rrang 
beretning  skiilde  haffue  gjort. 

.   Effibérspta  KoBg^  Maj*  Na^digste  placater  hieffaen 
lestfbc  almuen.  af  predjiebitelene   (»jBTtier    jdt.  jStifftet 
oftt  TireiM)  oc  pm  g^l^r  at..  leflErere;    dpi    Aaffaer 
jeg  derboi^  nnordniet  po.  befi|le^  alle  ipii^e    pjreflety    at 
de  flitteligcn  oc  ideligen  skulle  formane  deres:tmbo- 
rere  til  et  fredeligt    oe  roligt  leffnet,  saaVelsom  haff*- 
ue  opsiun  paa  deres  forrebaffiieDde,  oc  efftei*  forret* 
tet  Gudstienste  om  Sondagene    holde    convesÉ/  med 
L^hnsmendene,  Kirckeyergene,   medbielpene,  -.oc    de 
Eldatdudi  Sognerne,  derom  at  erfare;  item   at  .Pre* 
sterne  skulle  udi   en  vits  bog,  dertil  destineret,    aa- 
tegtie  A^ed   dag  oc  datum,  buer  gäng  bemelté  forsan- 
Ung  skeer,  oc  huad  der  forrettes ;  huilcken    bog    de 
skulle  freiuvise,  naar    paaeskes,  at  deraff   kand    er- 
fares,  om  Kong.  Maj^  Naadigste    befaling  effterkom- 
mes.    Jeg  hafiuer   alvaarligetf  advaret  presterne    om 
stor  unaade  oc  straff,  dersora  de  icke   eflfter    deeres 
Eed  findes  Kong.  Maj.    vores    allernaadigste    Herre 
oc  Konung  Tro;  Oc  derimod  haffiier  jeg  paa  Kong» 


.(     99     ) 

ILg.  Nandigst  behag  fortröstet  dennoin,  at  densom 
oogen  aff  dem  blindes  udi  gierningen  Tro  oc  oy- 
rictig,  oc  all  Rebellion  at  förhindra  oc  aabenbare, 
da  skal  den  effter  gine  meriter  blilfae  beneficeret, 
Serdelis  med  Geistlig  godts  udi  Capitulo  eller  udi 
andre  maader.  Thi  Politid  hatlue  den  maximei 
at  in  republica  gabernanda  kand  tit  och  offte  mere 
formaaes  med  gode  loffter  end  med  truseler^ .  Jeg 
b^fr^eter,  at,  pinendskiont  nogle  gevehr  her  i  landet 
bleffae  Jeffnerede  til  Hans  M<'\j.  betiente,  at  de  flee- 
ste  dogaligeuel  bliffue  tilbage,  forvarede  i  Skovene 
iidi  Hnule  tlrs^ef,  oc  paa  andre  forborgCine  s^der, 
buorom  jeg  haffuer  hört  noget  t^le.  Derijti^d  siwaev 
raadeligt,  at^  der  paaliu&es  til  alle  Herretstioge^. /jit 
hvo  der  vil  oc  kand  aabenbare  gevehr  sampt  ;kniA 
0€  lod,  soin  kand  vare  skiult  oc-  forborgeti  ente»  udi 
Hnule  .tf»er  i  Skovene  eller  pa  andre  steder,hannem; 
Til  Kong.  Maj.  lade  foraere  50  eler  100  Dnoattev^  en-3 
t^n  meer  ellctjr  niinder,  efitersom  hans  angiffneiide.  er 
9Si  importanse. 

Eders  Excellence  er  uden  tuiffl  vel  vitterligt^  at 
en  tcrinmelig  storpartie  Snaphaner  baffue  nu^  i^en 
sanriet  sig  udi  Giöngeherret,  oppe-  mod  Sverriges 
grentzer.  nemllg  nH  Glimager  ocOiicke  Sogaer  item 
udi  Egiiebierg  gogn.  Deres  anforere  oc  de  fomem- 
sf»  iblani;  dem -aiges  at  vare  Suenske,  huilche  aff 
Sifirrige  fior.déres  missgierningers .  skyld  >  ere  land- 
Ifctige  cicb  fredlöse.  Dermenes  .  at  dctrsom  disse 
^enske  kunde  bliffue  Separeret  fra    jGtöagerney.  da, 

817262  A 


(    100    > 

skulle  disse  vel  forhoMe   sig  stillé    oc    rolige.    Déi; 
sitniés  att  kunde  skee,  dersom  Hans  IVIdj.'  viMe-  iadd 
tilbittdé  de  Svenske  inissdåadere,  saa  mangé   sotii  tm 
läder    sig    finde    ibland    Snaphaner  i    Giötigeherret^ 
pardon,    saa  fremt  de  sig  inden  en  visiä  tid  ocf'iäl  en  ^ 
forskreffuen  termin  sig  godvilligen  indstillé^  hulleke, 
Ciäar  de  balfue  indktiilet  sig,  skulle  aabenbate    Gfoli^ 
gérnes  tilhöld  ocM' anslag.    Oc  efftersom  båädéGH^Ii* 
gerné  oc  B^gingfslaréne,    som    boe   ilaer    Suéliriges 
greritzer,  ere  nser  bésléctedede)  besuégrcfde  méd  Sven- 
ske beéndis  på  den  anden  side  'ved  grehézérné;  Kuile- 
ke   1^  alle  feider^  plege   at    holde  -  liied-   hiieranÄre 
gfMitzefred^  som  diekaldedet;  eCftéi^fi^m-  de  oé    ide- 
ligen komthe  tilihaeraiidre  oo  besöge  huérandiré;  «åa 
9aKl  er  tiniugligt-  ivnd^et,  end  at  de   Svendte    paa    hin 
åidiei»  grentzerne!  je  maa  häffue  videAÉkab  om    GioH** 
gevnes  -  oc    Blegihgsfarenes   practikker  -  Ot    anilttgéi 
DerfoT  Ifiunde  d^  vare  gäffnligt,  at  Kong.   Maj.    léd 
ved  SnierhoffdiRge  oa  befallnigsmeifä  atrtégneaile  de 
*  Svenske,  som  naer  grentzerne  mod   Gidngtrherfjist    oe 
JBleging   boesitldendis '  ere,  oc  derhos  ladé'^aiHegtie  al- 
le dére»  Slechlioger,<frendei^'  bdrf^jforeldré^QcSvog* 
re^  som  de  åiaffue-.  paa    denne    sida   gtentz^t^ie    ii4i 
Gidrigefaerrét  €K^/fiCégMig»    Siden  Mar,  saadfln*  d«(Hgt 
datioa  är  skeeti  kuiHle  Hans  Maj.  iftrepf^igen    la4e 
^aabiii4e,  at  dectom  Svenskene  pa  Jbin  «iiienr<gt«B^ 
zériid  ioke  forbiAdre  ellar  i  tide   aabenbaneit  'levoite 
oc  nvuteneri^  som  Giöngernfe  oc  Blégingi^fäpetie .  paa 
denne  siden  grentz^ne  kuhde  forekaffue,    4a    skulle 
bemelte  Svenske  Indvonere,  som  medvidere,    strafTes 

\^    U    %r>       )       i.     ^^ 


(     101     ) 

faa  IttT,  9ere,  goita  os  foniiue,eiiddog  de.icke  haffue 
rasret  hos  eller  med  •  Soaphaoerne  paa    denne    side« 
Thi  forniiedelst  aaadan  paabud  skulle  de  Svenske  Ind* 
Tonere  paa  sia  sida  flitleligen  fprhindre   w    afiVerge 
Soupban^r  paa*  denne  side,-  oe  Giöngerne   eller    Ble« 
g^gsfarerne  Selffue  skulle  endholde  sig    fra    Rebel. 
tion,  for  deres  veaii^rs  skyld  ndi  Sverrig,  at  de  icke 
riculle  före   dennom  i  uleillighet  oc  nlycke.    Det  var 
at  onske,   ^t  vqres  folck  kunde  fånge    Her    Jochom 
Gierstorffs  Stalinester^  som  tilforn  haifuer  vseret  Kon- 
geos  i  Oanjnarck  h^ns  Eospender;  hvileken  nu  anfo- 
rer  en  partie  Snapbaner  oc  med  dennem  i  disse  dage 
nyligen  haffuer   ladet  sig  see  icke  langt    fra    Eders 
£xo«  gaard  Heckebierg,  oc  uden  tuiffl.  med  sine  con- 
sorter  baflaer   giort  det  mord  paa    nogie    aff    vores 
folck^  som   siges  att  vsere  s)^eet   ved  Knudsstrup  for 
faa  dage  siden,    efftersora    han    vagerer    hid  oc  did 
udi  skoverne*    Det  skalde  forskrecke  alle  Snaphaner 
her  i  landet^  der  som  bemelte  Stalmester,   som    kal- 
des  Statz,  k\inde  blifve  ertappet;  efl*ter    di    hand  er 
ligaaom  dere»  General  ja   affgud,  som  de  förlade  sig 
paa.    Al  vores  fojcb    kunde  '  uden   fare  sette    effter 
deanem,  da  siunes  raadeligt  at   der    udsendes    imod 
dennenoi  kurissirer. 

Det  er  höjligen  fornöden^at  alle  söepasser  .wed 
söekantene  haffues  vel  udi  act,  saasom  Barsebäck, 
Liimme,  Lumbafluen,  Skanoer. eller  Falsterbo,  Trel- 
leborg, Ysted,Aahuttsz,  Bodekuld  de,  at  fiendens  folck 
icke  paa  de  steder  skulle  indsmige  sig  i  Landet  oc 
o]^weckle  almuen  til  oprör,  förendes  gewehr  med  sig 


(     1Ö2     ) 

til  dennéin ;  eflftersom  de  vide  at  almu^n  her  i  landet 
ere  udi  gemiitterne  til  revolte  moer  end  nocksom 
fserdige.  Oc  etftersoni  icke  er  att  förmoden  at  ind- 
fodde  Skaanske,  enten  udi  Krigs  eller  feides  tid  skul- 
le bliifue  ret  tro  oc  oprigtige;  da  siunes  fornoden, 
a  t  indfudde  Svenske  hereffter  boe  oc  besidde  be» 
melte  steder  ved  söekanteiie;.hiioriinod  de  skaanske 
soiln  nu  boé  derpaa,  kände  giffues  gaardé  igen  udi 
Sv^rrig  at  besidde,  som  de  Svenske  hid  ned  flotten- 
dis  indvoner  förlade,  der  som  Kongl.  Maj.  bemehe 
Skaanske  Indvonerne  den  Naade  beaist  vilde.  Saa- 
ledis  kunde  landet  randen  omkring  ved  Soekantene 
vere  dess  bedrc  forsichret,  oc  da  kunde  Kong.  Maj. 
oc  Sverrjges  Crone  holde  ber  i  Landet,  ferre  Krigs- 
folck  med  mindre  bekaastning.  Det  sinnes  oc  for  no- 
den,  at  Borgemesterne  i  Kiöbstederhe  med  tiden  blijflT- 
ne  ind födde  Svenske.  De  Danske  oc  Skaanske  fog- 
der,  som  nu  kaldes  befolingsmend,  kand  niänd  eij 
heller  synderligen  troe,  effter  som  der  störste  part 
aff  dennem  ere  den  Danske  Adels  Creatarer:  De  vel 
til  en  tid  kunde  simulere  for  deres  opholds  skyld; 
men  i  fremtiden,  naar  de  kunde  see  occasion,  skulle 
de  vei  udbryde  dc«  Derfor  vaar  det  best,  at  befa- 
lingsmendene  ocsaa  bleffue  indfödde  Svenske. 

Mand  haffuer  nu  her  i  landet  god  forhaabning, 
at  der  skulle  bleffue  fred,  ja  en  reputerlig  fred  for 
os,  effter  di  den  Engelske  Flöde  er  ankommen»  Dog 
hafTue  de  udi  kiöbenhaffn  stor  indbildning,  at  de  En- 
gelske skulle  hiemmeligen  colluderemed  Hollenderne 
til  at  afff vinge  os  saadan  fred,  som  de   selffue     ville 


(    i03    )  . 

fereskriffue ;    de   meehe  at   dé  Fngelske  '  skibe    ere 
kdiniie  icke  os  mere  efid  dem    til  fav^ur;  hvilket  ieg 
icke  kand  troel    Der  som  det  koinmer  till    tractater, 
tvifBe  ieg  icke,    at  je  de  H(^ender  sig  dertil    skolie 
insinuere;  hvorf or  ieg  frenisender  til  Eders  Excellence 
den  AUiänce    som  er  giort  imellan  Kongen  udi  Dan- 
mark oc  Hollenderne,  tryckt  til  Middelburg  an  1650; 
liTilkeli  mäaskee  Kongl.  Maj.  min    AIIernåd:ste  Her- 
re oc  Sverreges  Kfges    Raad    nu    icke    haffite    ved 
haanden*    Tbi  mig  sinnes  at  den  kunde  bruges  imod 
Hollendeme    oc    de  Danske,  Sverriges  Crone  til  no- 
gen  fordeel;  effterdi  dérafif  kand    eractes    falskt    at 
vere  det  som  de  Danske  oc   Hollendere    prastendere, 
nemlig  at  d^n  fred,  som  bleff  slnttet  iraellem    begge 
Cronerne  udi  Roeskild,  Taar  nretmessig,    oc    derfor 
•ij  kunde  höides  paa   den  Danske  side,   men .  burde 
at  brydesysaasom  den  der  er  afftvungen ;  fordi  Hollen- 
deme icke  vaare  offuervserendis  paa    tractaterne,  •  oc 
eijheller  ndi  bemelte  fraetater  ere    indsluttade,    men 
fast  meere.  ndlucte ;   hvilket  de  formene  att    stride  i. 
mod  den  XII    artic.  udi  bemelte   AUiance*    Derimod 
beTises  aif  samme  artickel,  at    Danmark    icke    vaar 
dertil  obligeret,  effterdi  derudi    klarligen    foiCmeldes, 

at  naar  krig  er  begynt,  oc  den  tillsagde  succnrs  prae- 
steret  er,  da  skal  det  icke  staa  den  allieerte  part 
fri  for  at  handle  med  sin  fiende  oc  fred  Uiod  han- 
nem  att  sintte  eller  krigen  at  ende,  uden  det  skeer 
med  den  allieerte  oc  assisterende  partes  coinmunica- 
tion,  oc  at  samme  assisterende  bliffuer  udi  freds- 
ttactaterne  expresse  oc  aabenbarligen  iudsliittede   oc 


(    104    ) 

begrebne.^  Thi  öffterdi  Hollendttne  icke  haffAe  pre<- 
steret  Danmarck  nogen  miccars,  oc  8aailan  s^o^isHrSs 
8om  ndi  aUianieBS  eone^t  bfskriffues,  dw ,  jflwfio 
siste  krig  med  Sverrig  begyiitts;  da  folgei^  4et  effter, 
at  Danmark  eij  heller  vai^r  forpliet.at  c^tnmiipioere 
med  dennem  om  bemelte  fred,  spm  bJeff  ^lii|t|et  i- 
mellein  begge  croner  adi  Rpeskild,  eijhelter  ndi  sam* 
me  tractater  att  indslutte  denoem*  Ydermejnr^,  kand 
bevisas  aff  den  XIV  artiekel,  at  den  assistenee,  gom 
HoUenderne  siden  giocde  Danmarek,  er  skei^t  icke 
atleeniste  imod  den  alUance,  som  til  EU^ii|gen  er 
slottet  imellaa  Sverrig  oc  HoUand,  men  endi^e  saa 
tnert  imod  deo  aliiance.  sam  -et  ^ott  iiv^pip  .  Panr 
mark  oc  Holland,  Tbi  .«^t  M»#l^i)  ^rljc.  jodtrjfrke- 
ligen  formeides,  att  samme  alUaiace  iekir  e?  ^meent 
dennem  til  priejaditz  oe  isknde  som  haffa  lli: -ooitt** 
merei  oc  navigs^e  udi  Setn  igienneni  Ore^Mdy  eer- 
dejis  Sverrig:  oc  Hollendeme  vaav  icke  udviltei^t, 
at  de  Danske  haffde  optaget  Svenske  &kib^.'«om 
burde  fri  at  passere  igiennem  effter  tractaiame^  miii 
for  nogle  Aar  iméllem  begge  Crooorae  sluttade  ie#e« 
Udi  bemelte  Danske  oc  BoUendske  '  alUalice^  naac 
den  med  flih  igiennetnleses  oc  betcaetes  iieUd^s  ^ad* 
da  meere,  som  HoIleiiderBQ  ocde  Danske  in:pfimwnti 
controversia  cum  Snecis  er.  meere  imoä  i<e|iil  jjimmI. 
Gud  giShe  Kong.  Maj.  min  Allernad:8le  :  Herfe.  pc 
Sverriges  Riges  Raäd  lycbe  oc  valsignetse  fil  ^t 
ramme  oc  slutte  en  god  refHitsrligy  siefcer.  oc  opric^ 
fred,  sitt  Allerhelligste  naffn. til  sereoe* Sveriges  Cro« 
AO  med  siae  underliggeiide  proyineifir  til  roljgl^ed  o  c 
•velstand,  for  Jesu  Christi  skuld. 


*  .      «  • 

iBte:tilda  läonttiiinifiere  andre  udftn  allenist  KongL 
Msjr  ioe  aiflie  bo]«enede  Cdtttgit.  Srerigis .  Bigani 
Raad.  J  ^gade  Herret  til^nini«i'«ilde;.Tel .  T«re  Edtjr, 
at  J  iöke  idr  ;  aieget  opladar  ^ftrs;  idéiiiÉ^  lar  en 
grand,  som  maa  jke  eodnu  €7  bos  Såar  IL  '&^)  Jeg 
förser  mig  og  dertil  M  bnésa  heraff  mig  «kref&iet  er, 
blifftterndifaeste:  mening  optaget,  effterdj  jeg  haffuer 
det^letaminien  «8krefliie|{iii|f  et  tro  oprictigt  hierte 
moli  K*  Mfj«i:u*.  A.  Il«  efter  min  Ed  oc  Samvittig-. 
hed.  Dersom  bemelte  mine  betenckninger  lidit  eller 
intet  actes,  saa  skal  dog  min  Sanivittighéd  vore  for*- 
nöjet  dernied,  at  jeg  dennem  yel  oc  opvicteligen 
ment  haffuer.  Ssepé  etiam  est  öfitor  vUde  opportu- 
jie  Ioculii8«  Den'beste  assistenoe  som  jeg  Til  göre 
Kongl,  Maj.  m.  Å«  Q«  oc  Svenriges  Crone,  iidi  den- 
ne farlige  tid,  iskal  bestaae  ildi  mine  andectige  b5Q* 
ner,  som  jeg  dagligeb  for  dennem  vil  udose  ifil  Crud 
i  den  Herres  Jesu  Näffn»    ' 

Att  Mester  \itus  Beting,  kongens  i  Danmark 
Hans  Historicus,  tilboldes  at  bliffue  tilsteden,  det  ac- 
tér  jeg  ndi  denne  tid  raadeligt  at  vcere.  Dog  vil  jeg 
haffue  hannem'E.  E.  commenderet,  at  der  maaité 
inildeligen  oc  hederligen  med  bannem  bandles,  efffer 
di  hand  endnu  icke  er  beftitlden  at  haffne  giort  no- 
get,  som  kunde  vare  K.  Maj/oc  Croaen  til  skade, 
oc  hand  er  eit  oriine  literatolrciiiiy  favilke  Kang.Måj. 
plegér  at  ekke  oc  »ee,  sig  til  hojeste  berpmmelse 
iblant  alle  Lileratos  in  Europa.  Jeg  vil  oc  haffue 
E*  £.  erindret  sit  gode  Loffte  om  Her  Frederich  u^ 

*)  Hannibal  SeRcsted, 


(    106    )  , 

Besslandé  at  hand  aden  i4^&  op^oM  mBatté  bliJEfae 
f&rhdrt,  oö  der  som  hand  uskyhtig  befindes,  da  at 
maatte  dtiiiittere»  til  sine  menigheder,  flem  ndi  deres 
Salighedf  säg  at  betiene*  Her  med  vil  jeg  haCFae  £• 
E*  med  ali  kiertfaaffiieDde  pnder  den  AlietfaSJestes 
trygge  teskiermelse  troiigen  befälet. 
Af  Lukid  d.  36  Apr.  An.  1659. 

Eders  Exeell. 
ydatyg  oc  vUlig  Tieoare 
Peder  Winetrap  D.  «) 

Hoj«del  oeh  Welbaarne  Herre  Hr  Arvid  ForboSy 
HQJstaerede  Fauteur  och  gode  Yen. 
Eftersom  Sogni^presten  i  Seud^  ^*)  M.  Anders, 
som  och  er  Proust'  udi  Fers  Herred    hafver  lidt  stor 
Skade  och- Ildeb^^and  och  för  den  skyld   hafver   sup- 
p^jceret  till  Hans  Kon^I^  Mt  om  pengehjelp  afKirke- 
ner  här  i  Stiftet  til  sin  Gaard  at  opbyggo»    jeg    seif 
ochsaa  hafver  skrefvét  paa  samme  Supplication    och 
uoderdanigst   intercederet  for    hannein,    fordi    hand 
mig  er  Naadigst  Commenderet    af    Hendes  Forstelig 
^  Naade  Maria  Euphroslna)  der  hun    vaar  her  udi  By- 
en,  eftersom  hand  er  hendes  Naades  Prest,    hendes 
Naade  och  hafver   skrefyet  hannem  til,    at  hand  ved 
Eders  Excélks  hielp  skulde  bos  KongL  Mt  blifve  be» 
fordret  til  nqgen  nndsething,  hvilket  Eders  Excellen- 

*)  Härmed  sllndes  en:  Ordinärt  Sond-  oe Bed^-dagtBöHf  det 
rika  phraser  svepas  kring  de  kunglig»  namtien  Od^ribland : 
HJ(ijbarnc  förige  Drotuiing  Kristinam)  och  S.  R*  Höijri. 
se  R^ad» 
**)  Söfde.  Om  eldsvådan  och  suppliken  se  Dela  G«  Arch»  VIII. 
p.  M. 


(    107    ) 

ce  self  kand  erfare  af  Hendes  Naades  Bref,  uam 
Prsestens  sdi|  bafver  naedi  sig  a^  £reiiiviae:  Da  tkiwt- 
villigen  begiaeres,  at  Eders  Excellénee  vilde  for:de 
Pnestesi  Sapplicatian  oob  min  Intereeasion  .  ved  gin 
gode  Cooperation  hos  KongK  llt  foffremme,  Så  den 
fetlig  Mand  kunde  saart  faa  noget  got  svar;  thi  pe* 
rienlam  er  in  mora.  Sfommeren  gaar  bort,  och  band 
gierae  indén  vinteren  kom  paa,  Vilde  bafve  bygget 
noget  igien  til  ^g  och  sine  Born.  Herudi  benefice- 
rer  Eders  Excellence  den  armé  Mand,  hvilket  Gud 
igien  skal  befönne.  Jeg  ydmjgeligen  och  äenstvilli- 
gen  täcker  Eders  Excellence  for  god  och  naadig  Re- 
Bolution,  som  Eders  Excellence  paa  inine  vegne  haf> 
ver  erlanget  af  KongL  Mt,  anlangendes  niine  til  de 
caducerade  Adel  udlaante  penge,  som  Jeg  hafver  for- 
nnmmet  af  hederlig  och  vellerd  Wansonii  skrifvelse. 
Jeg  stedse  vil  findes  Eders  Excelks  Devot  och  villig 
tienere,  förmodendes,  at  J^ders  Excellence  mig  stedse 
gunstig  forblifver.  Herraed  vil  Jeg  udi  den  Allerho- 
jeste  Guds  trygge  Beskerntelse  troligen  hafne  befälet 
Eder  Excellence  med  sin  Elskelig  velbaarne  Gemahl 
och  Frue,  som  jeg  tienstvilligen  läder  helse«  Lund 
d.  l'Junii  A:o  1659. 

Eders  Excell. 
ydmyg  oc  villig  tienere 
Peder  Winstrup  D. 

Horn 

—    Arvid  Bernhard j    Grefve,   Canzliprsesident, 
född  1664,  Fddr.  Gustaf  Hcfririksson,  R.R«  Förbi  Styf. 


(    108    ) 

SM,  baklagade  Scookb«  d.  4  &eft.  1662    fiio  nod  för 
sin  moder  i  Lesniemi^  p^  en  Itien  lapp  groft  papper* 
nD.  9  Aag»  gttf  jag  mig  först  umier  Gaardie,  och   är 
ännu  ea  mus^éier^  men  löror  irisd^  Guds  hjelp  soarl 
bli  piqaenerw    Hftr  är  trAffligen  svårt  att  komma  fort* 
Bäst  ge  sig  till  HoUaodn^  Ännii  1684  änder  det  han 
aspirerade  hli  Fendrik  vid  KMgU  I4fg^rdet  i  Stoekb* 
skildrade  hap  i  br0f  till  sia  })HogvälborDa)   Älleroå^ 
digsta))  Frumor  (A..H«  v.  Crertteo)    siu  bpgst  slätta 
,  tillståod;    nmen.  jug  Ma  intet  tUlfjllest  beklaga  att 
det  nu  är  slättare  än.  jag  någonsin  tfott^  emedan  Br 
Kapt.  Xiandsberg .  intet  bar  kunnat  secundera   mig  de 
penningar,   som  min  nådigste  Fru  Mor   mig    tillsagt 
der,  men  likvisst  gifvit  mig  15  dueater^  som  jaglein^ 
Dal  den  värdinnan,  der  ja^  i  förlidfie  vinter  och  vår 
tiU  kost  gick,  och  söm  qvitterat  mig  derföre  jag  ej 
kunnat  betala.    Min  fortificatio^is^i^stare  är  jag  150 
daler  skyldig,  förutan  det  jag^  hos  min  nya  :Värdinnd 
förtärt  har.99    Ber  ändtl.   i  |)ref  och  p.  s.  fa  sin  bok- 
kistSji  emedan  han    continqerar  sina  studirr  i  fortifi- 
cation  Qcb  Instrument^rne  äro  här  dyra.     Han  hade 
vidtalat  en  gainiualPhilo-Maiheinaticus  Herman  Heyer^ 
att  hjelpa  sig  till  rätta«  r>Som*/red  vore,  så  vore  tid 
att  påmmna  sig  fina  studier ,    på    det    tiden    iniei 
mätte  löpa  fåfängt  af.n    Sa  tänka  ej  alla    fänrikar 
vid  Gardet.     Me^i  också  bli  de  ej  alla  Canzlipresiden- 
ter.    Vid  18  års  ålder  skref  han  till  sin  Morbror  B. 
J*  v.  Gertten,  huru  svårt  det  var  för  honom  i  Stock- 
holm (d.  1  Åug.  1682),    helst  allv  kostade  penningar 
och  )atet  vore  »tt.  fört^^a.    >tjag.lär  . nu  endera  da^ 


i    109    5 

]^  igB  tnig^uhlliar  Quiirdv^  ééhuä  ISngr  |iig' ft^  ipttt 
m^n,  så' h«i^' jag  ingen 'ldD«n  Hfer  >der^e  >omi. .  dM 
ii^o1^:Alorbitoirfei^  jofvat  kcMfeoÉii,:  reaoiiMi»v  éoid  to 

•  

gaslnial'inap'oni>Bai]rkeii  dch  istpene.!  c£o4  ..Fkån  Wmi 

ris '  felMf  faan  d»  23}Febr:.il66B    till  *  aih  Jtfoc^    hura 

håh  oontiiMiinligM!  'oFvndei  ^ig  :i   alldianda  ex«i'citie4 

m)ft!l^  i  tivilka  hftttrfcMde.  éednti  g&ra:aätf*£lderbéslÉiMi 

nytlli*  •  Faiitér  'SofiiJ  Jtl*   Forbns^  -.  soin*    9>eq«riparAt9fl^ 

hoBAin  ooh  byodema  befaéicafl  IfiSSL     Fråft    MaHtiieh 

di:39^Dec.   169»  brid  hanilAtoidron^btott' JcqnMa- bog 

sid   SQB  i  sioa  Imiier  fai  £l^«     FMn    liBgreik    riå 

Gémbfonr  d.   8  Mi  ^t'  «li»f  han  tUE  8ii|^,f  afttét 

Si<li  DeUG.  hiiMl^haiA  eMofidil^iirte  i^inpagnt  wtddt 

Ofv«  Piiibtir  régfte,  ssMiliM^Effg^aitcl^  b'4f)nMii<^O0iu 

rarbit'    H.  Dnrlshl;  Fu^klen-^f^Watdiidb'  hadé^'dél^  fSO» 

styrkiv"  stdati  faivii  ( r|^i  iSMdtméiMii  ^at^ikiuidsibkafo 

bontffl»' bättre  «iri]ploy^'  Ib1iélMå<^é  tbj^fdik^^^Mi  Kittla 

g^fki  i  StiFérig^s  fiéhnli^feii  * ^ fei^  obk  '  åftfkéd.  *  Fl*äir 

PäriÉ  gkfef  b«n  nid  dentia'^,' Hdra  häil'völ>e  »Mélft» 

oWcklig,  om  M^dréii'   ^  ftlfiidé-fibaila  bödoltit   {MTil^ 

gfiip:    Htirt  etttpIogéMde^-^iéttfibaMltil  Ull  blHi>'divepi 

tissemertt^  nfån  att  läi^aiili^  dé<  soiti,  j^itMe  hfllMr  ^&^ 

da  cömpoiftGnterit,  ^nW  gcfttiSflrétt  nSJe    ^6^-  Mg« 

Räd  äftiotloni  ö6ti  gäfra.%oMmUiilfft«Mé4ÅMéV&omé^ 

staf, .  Sjskonon    iiiå(ifeTrai»fei^**i&lt  %j  få  Vötd»  ffté  bbti- 

lofv^t  iiieét  hjelpa^  HönBhi/^^l^rlrf^iäfe^»  **at'iWlF 

1700,  underrHttar  han  sin  mor,   att  K.  M.  gjort    *h«i.' 

nom  fiA  ©Ph.  Rlij.  oclr^gfft-ft  bdnoiti  Sét  'coffninen- 

dera^DrahamertT(?,   likakMés'  HH^  ÉÅfomj^i»^  jiig^ 

alhihie  t viflai-  p«  aÄ'  i*Kfe^^  mtn  fe  IVh    tkéfs  ^IWFg«* 


(    110    ) 

I 

fftrfiSaer  8ro  mi  stor  dd  (Mrsaketi  till  min  .  välflfoil, 
dluå  tror  Jäg  min  bjertans  fni  mor  behagar  äaoa 
alltid  innedfrta  mig  i  dma«99  I  dnå  brrf  ber  han  ofta 
belsa  Bkkop  Geiefioa  ooh  hela  dess  angenäma  luia. 
(Modren  bodde  pfi  I^m<mii  vid  Åbo.)  D.  28:Dec. 
1704  måste  han  låta  en  annain  sknfra,  hnm  han  lig 
tjA  i  fängenadcap,  men  atliK.  Aagnstas  nu  tiUåtiÉ 
hanv  ntwxling.  Hade  Uifiii  fangen  i  Wtirspbaiu 
Knnd»  dodt  stndii  sin  moder  }jengar.  Wissmar  1706 
å*  i9'3uni  skref 'han  att  hanÉ  klena  belsa  ntSftkté 
fconom^fsergå  tiH  Sverige.  Från  L&beck  d.  16  Febr» 
1706/aBfaffdb  han  himi  haik  dér  låg  under  Doctor 
Haimkénii  Tåvd»  oeh  haéeblifvit  bitttcf  täl  helsait^ 
iMn>  hqan  K*  Sb  ntaSmnt  honom  till  Koit^I.  R&d 
oäb  CirindliMd.méd  ordne  ^att  gå VtiU  Stockholm. 
nJag^  ha^s-oriak  aljt  taofca  QM  som  liar  tagit  mig  or 
alofltit  .oeh.fUtt  iBig  bland,  filfstiir:  oeh  bevist  mig  ^em 
så  iifDr.|p«Qbipfortäakt.iffid.*  Ben  högste  God  förläna 
iiugtiQ^  gåfvor  att  f5rriUla  sådane  viktiga  Embeten, 
aom^jnig  horin  s5kando  åier  skälet  i  modrens  forbS* 
ner. '  Shri^f  sig  ännu  sin  mors  »underdånigste  tjena- 
ra,99  men  i  n^sta  br^f  af  Sthm  d.  11  Oct.  1707:  öd- 
mjnlcaslia^  .Vi  erinra  åter,  a^t  denne  man,  fast  an- 
dra  hnw.  k^r^i^ajp,  i  18  år  styrt  Sverige,  att  han  tog, 
4et  blpdan^e^  ja  dSepdi^  och  lemnade  det  nog 
appfrii^<^  och  stärkt    f&r  att  åter    kunna  få  strids 

lust.   -,,  •■     ; 

*«  Bengt  Johany  Arv.  Bernhards  bror,  hvilken. 
föU  sf>ni  Kapten  vid  Narva  1700,  skref  1684—16  år 
gammal) .  redan  militär . —  huru  ingen  var  så    barm- 


' 


(    IH    ) 

t 

luftig  så  att  de  fifvo  lionMijBn  haltdubi  IdSlMvw 
hade  blifVit  ci  Iappigay:jiit  «baAi  skSindés  jfhti'  wigf 
nsM  ^tt  man  ))Iir  hädd.  som^iaan  äc  klftdd.  Svåzt 
att  liBii  i  sia  imkenhet/  éj  mm  '^Iuin46.  gi  iKjikan» 
F»«ien(ilf  Waldel€h)*iviflé  t^  ga  h^oitt  ati  Cor* 
oMttfj^ata,  iAen'%ng:to  tiflaKité 'ptorsoaaiv  aoa»  fiair* 
sten!  ej  ena  k^iide. '  ^olk  ddr-WVn  gin^a  fbtft  {M86 
fr.  Sihm  «ftrefil,1iiini  ihtét  'aaaäi  liötdéa  äiT tdÉ^btt^^od- 
aenlrdre  reduiéérade  fräif:föiittifrai«le,iaMr-atAIloi>eJ)fi5r 
batniW^i  som  vbio  'i  ijetåk^^  'ER^t  en  flld '  baibnné  ^  aig 
alfa  bräderna  'Hord  i  BrIlfisA  &^f«r<hada  un  tkalfa* 
Chriater  en  fendHkit 'plåtil^  CArir^rt  aoaa  bla£  sadaA 
fingen  i  RysslÉkid  ah<lér'€ait^XHtfi  lid^  4iaia  eekaä 
atåra  dagar,  Wh  atgot  äé  <tf8d'  d^ :  kArlek  i  iM 
mora  'ak5te.  Arfyid  héå^^OinAk  (CQUtM  1  (%V»b  uim 
Öfverste  Tid  Belgrad  1697  «)att  lösa  till  sig  UMieitti; 
sedan  han^Aiiitt'  kuänatijfi3uhialla.fto/iaMiiiM  sm  ba- 
stni.  Carl  Ma^u$y;  lade  /Tadån  d£S9«  ^L '  hrti\  iu 
Ystad,  ffitt  eeiåpégai  >  knad :  600  Sdr  lon  ém  .  firet.^ 
Gkristér  hade  då  ilaai  fendrick  260  Rdrl  Ifta.  16»1 
fr/Wismar  skref  ftfiin  buri<  'man  sdkt  aftefåf  hdnom. 
hoi  TAtmtk.  %\éikéi  nietl  nndoraSkttlwgei^  bWl4%Hf- 
tit  avåntagiens  tbt  bonomi  Bror-Carl  ta»  af  ^ton 
Koaigétmarck  ombedd  dfoja  tills- Gr.Cårl  Kdifi|^ark 
bégrafvits;  bon  ville  derpå  bjelpa  botlom  i9)r  IVene^ 
tfansk*  ^enst    Eovtftmmigf  '  Mn^ga  ;  de  ^  att    Magftna 

J.  DelaGairdiéiapIibar   namneés  krigiskb  'Ito  ho§    at-. 

♦  **  «     •  •  <     .  .     • 

♦)  D.  !»  Aug,  cftljgt  BftkatTs  Ijréf  tiil  åiti  aVftriiifÄi  ^i^xéiX- 
ska  TabeHfn  appger  1691).  '^  •    '^  "•'  (     ' 


(     lU    ) 

liftMtn^rHe.  1612  4.^^  Måji  sindi»  C.  <M.; 
BMaharg  till  Xalfcter  SL  J.  forbiui  en  hallscTtilcf  iii«d 
inasdhetteir  ä  20r:R<irtflpeiu  jeiiité  proF  {»ä  tyget^:  Mm 
kttniie  ireqwir^raii-iiuis  »m  iköpiaan  M/i  i:  Ha«liurg« 
Na  JbrcH^^masriBpi^  w^pH&emtAu.  A  mffi  .ban  jGcaa 
OaliGiaffclie  aalackoat;.  ifleMa  .  Sr  .  tfiitt -  48t»i.fttefFftl 
0Ma}  mio  Uei«  Broraon  Carl  Magnius.Barn  batf  skfiCn 
vk  :^;>liilb)»-  O^a  laMiga  e^k^ia  i^  Lfls^MUfiih:  liad0 
iai«4aill%ia8ii«r»  att.  )Wj4f»g9r  såg  4«r  Åi^f^  lof 
v^iirj^niMrdfia  k^rasf^^  st^aoa  Tid  Slfi^sfJ(epp^t\|^  rth 
dbn  :'Mm  filia0r.af  des^;mHg9  .IJfi^rnari^r  .bref,  hu^ 
éMtoKdUk  ittdaat  gaftOjr^  Faptr^na,  Oraft^ifiiiaii  i>ala< 
G«l^8rfnkQMiebea:  blcf  qiQJligl*  :£«  Major  Kaubl 
fcait^  giftiluM  :en,  sjrt^r  i^  A,  H.  jr..  Gesten,  l^ta 
afkoftntfS)  pPUffli,  4$..A9iUJQBA.  Krigarneg  ni^  ;.  vac 

.  a^a  4»rtMary  E^i^ft^^äoir»  för'K;:€afl:XI,  Fält- 
märåkilM^  t  so^  '<6oiiVi  i  Kiga  till  E.  v». d.  Lin4y 
Gonlr.  i  Abo  1653-r^  <R.  Rtts  (ocb  FaUmabs .  bror) 
tafeklind«l»!')for  allslage  nwv^l^aburu  d«i.^osidagK-' 
g^nnbflr  QÅgm  sådaoe  Mdei  urt^y^tt  pch  GjOtha  land, 
oi«rtli^rmii4i  mm»  idd«a»  mUk  44laia  Hiiriort^  imdfir- 
atiiiidpii)jil|t:liTU(^iia.  Cape  tH^'  boe  .  till  011:  litaa 
fFuhgp^Ti..  €oi^rectfl«Q  .kandf^,  pog  Cåi^  d^^j.^plaju  t.  d; 
lM/^fifi\sfiå^  #biim'hoK  börda  i«dati  vprriit  återi.  ocb 
dar^fi«t;^ej  ^byprt-tagc^  Agntetä,  Tboinaa  dot^^f,:  ;f?nifQ4bva 
J£ff  s^'iW^W^rgfogB^  afrådde  hoaam.attfbaQ:  haane 
inte  skulle  taga,  ty  jag  spädde  bonom  fornt  att.  ban 
der  pus^laig^..  skulle  bekomma  efter  bon  tjent  hos 
dey,  for  det  kunde  en  galen    nogaanit    tänka,    bara 


(    113    ) 

^  91PPM  jllcpUj» 'Mifni  aktad  :f9iii  man  sfttter  en 
JEtt  tiU  Talda^  mra  jag  aair.  han  tUI  inie  bättra  ha| 
ajtn^  iwå  han  M  hat,  kanyka  dat  pkoUe  &Ua  bonovi 
Sot  flF&rt  ^Wifin ;  aU  -  ^  r  (kan  ej  aofärad^  Denne 
val^M.  tiU  dai|  n^ge  ,^iifg[tm  Gopvernenr^  snart  sagdt 
den  ende  i  depna  tid^-soin  skrifvit  det  som  ej  tåler 
atskrifning!) 

—  Ecerty  Fältmarskalk,  skref  1611  «  .  •  Kong» 
Mbts  till  Sverige  Mijn  Allernadigtst  Konung  och  Her- 
i4  nnleriKiU jfh  tienare  aeh '  fdrordhnat  överste  Jagh 
fiwft  Hani'  tiit  kanekasa,  igS»!  Wiiterligt  at  i  for- 
Uaam  iägh  dro^^  nédh  ded  fhnnmendé  krigbafoir 
liai  t  lai  Blldaittnithj  blaf  ntaf  dwMk  Edle  och  Wäll^ 
Iriifrd^e  IMe»  Frti  Ekns  p&  Jfrotorp  tagen*  trea  JitarcH 
ké  vabniefctlga'^  Metar ',  tivikka  *  medhan  Capteta 
Krecfon  dem  hade  knnde  jag  cij  *tagto<  dem  ifrån 
honom  5  nthan  han  tillsade  at  ded  honom  ndi 
hansa  besoldningh  skole  ani;ortess,  men  efTter 
ded  kom  til  ingen  atening  uthan  förb:te  Rit- 
M^atam  V^m»  ]ltfi:et!i]^|,4ed  s(|)iaiit€^.slagedh  i  Rijdz- 
iMlttwiivaifilra  Abr  died  tii)iö|ligliia|t  Wälbemälte  Fru 
IQiiqt  iiapn  akada  theraf  bor  hafy^:  ^|l)an  at  dia  bä^ 
Hlpr,  aafi  j|re  J^oipma  t^l  H.  K*  j!|^.  .lieiist,.  henne  mår 
gl.  blifva .  bfiiaal^  Beder  lortheoakul . ,  vänligen  at 
aill^t^å^^^yffi.  nWf ^M^P^y^ft;  haijne  hennes  httatar  ve-t 
fo  Jbetaia,  bm^et^ppdi  sigk.  Jra^tvijfft,  ähr.  De^  tUl 
y^frman  ^fifwé»,  fifidh;  ^gan  1^4 .  sk wfvsfl  och  försegn 
^<,,Dati|||g^  ^M  r* '  rtlta  26,Ma9ftU  l^ll. 

'i'r  >■    ..  ■    j')!'!-*  /  ■  !  '.  .Eiwrdt  Horo 

...  vinpp.  . 

■    ■  QL.    S.)  ■      ■■  "•  • 

(IX.  Dbl.)  8 


RÄr.  F6i!>^s"aflåtit  M'  nimgi'lBflflfte«tlifj«fJi  116994 
Oct.  bad  lan  äti  *&.*!(.  ^1^  W  i^léta<M"(<iil9Mafir^ 
^llt»  i'  rullörne  äfven  %ititoam-d^'6a«M%i<i^'<lléii(fit 
iladeinachér  ihfött   tilt^  EåiäH<Uk  mt^im^l^hétiä"-' 

Bréfven  af  Hornar  frän  iT^iile  seklet'  ntg^rq'  ijoFB 
l(X):de.  ,.„ 

Wred0  från  Paris,  Aura  Jim  rlann^i  stti  AfffUlektimSI 
sedaii  H:6  siata  viatdki^  i  Rtetei  tit^«ilM  laHtcMmlK 
sig,  Harii  man  i  Atudk  inoltiiglil  )illQOifl:ii|i<f  Ull  diif 
Ihel,  hnra  kan  fråii  .Hotfaii^  alAid^iiiwlrlL  fDBfrhilf 
g&rt  m;  m*  Mmn  K^XM&tUmMå  bfffJ.byggiiadM 
konsten  h&ra  tm^nöji^a  ^w     j  ,,;..;.?  uuiU   si.utW/. 

---  Johan,  SM  af  v.'  #r^iM; 'J^s- NtllstlfV-t^fl^ 
som  iflSt  sin  ätt  i  Tysklandi,'  ikkr^94iMÉiMmk 
om  inlogerade  latare.  1676  "d.'  ''il»'  iflib.  "mAkrdlJlé 
G.  F;  L^becker  fr.  Koii^l.  ^AtlagWt^^tid  IttSp^e-»^ 
attest,  att  året  efter  Xé}pzi^rilag%H'd<>'U«K 
msk.  Torstensson  gick  «  JutHiiÅ],)<«iir'  i/MiÉyii*"iléfflf^ 
^ttn  vid  namn  Jobån  Jacobskold^  tto^^^it  iM^iii'^ 
meti  ryttare  under  ÖfversteC  Oi^'W^aHgtl);  'icfm^liéA 
dan  blef  Fältlierre,  ocli  der  L^ft^ker  dfitilf^ednidtti 
J.  var  något  tfll  åren,  men  bortgick  efter  nfigon  dd 
utan  afsked.    L.  såg  honjom  sedan    i  Hamburg,    der 


lltf||leb>«{|l/iar  mir-MmmlO^  MM  »log  '«|j  '^ei^ 
Bfca.  UhlvhMMiit.  1*^  Mki  4<« »Mn«».iiM  v.tmåi 

'»••••••■•''•'  »'^*'''''Kémpettékold         '   '•  '  •     '  • 

de  lärdaste  hiSii  i  Syeri^,  på^jsiir  tid,')  enl.  6.  Geze- 
Mn8y  skrrf  d..  Zl  Maij  1Q57  fr.'  Carlstad  till  Riddar- 
biiset^  chratoirer  oöp  föreståndare,  rörande  materiali- 
ir-m;*  W';";Alftig'Ä^^^^^  ■intet 

Riadarntu;  Qpplysriing  om!  .idem  soni  då  adla^f s  kan 
endast  soiuis,  i  K«  .Capzlu  ^fter  1622  na  raatnklar 
forts,  som  nu  aro  inlagde  i,, en  kista  pa  Kiddarhaset* 
Kam.  Lars  Arfvedsson  hade' nyckeln.  Sedan 'iC' 1649 
tilltfädde  SekreteriateL.liadie^,{|an  fört   ordentlig    ma- 

I^Pf»^*?».  .m^fcJ^lW  •  ^at»!^!;«"  nation  o^b  Sttens 

. ,:  TT-  c  fiufwttURirtsliiÉdii  >si»n  a£' BMbsp^  Xänn 
^m  ebliMathenttftt»m  FaiftiMt^skKrf  i^  6JAariil69» 
fir^iMQMiMiritiUiJBab«:iW(mdjé$.iinftd  klagm  '  of«er  axt: 
Thsihi  I Ap|ftart>:^twrB  :oeh;fitåiii^  Siwigt;  tsactétaentÉ 
•|iMÉlieanÉll.>B.  -df^Hnnmark  g<sv  4ia  Easrtyi  lOJtdr 
on  dagen  förutan  ordinvexf)|ii»er,htilkci'hoiién  bestå» 


4   *«  > 

odi  Rqnlpage  fengwr,!  |ONNlfiBiMl»  4 
Zariska  inictameAtenié  tfiOl  lUU  lÉn 
Zaiiiké  Mft  var  i  EiigiRad'odi>^ma«iiak)i  m  '-  IBtt^ 
aarn,  td^ii  Sverige  nimiia^^^ejii  Maa  dlMåiAMUr  itilk 
fritt  här  om  Zarens  atlSnAeka  resa  och  torå^iiåånmm 
ankomst  åtskilliga  fSräodpogar  forelSpa.  Da  300 
styckea  Kl.  fört:  med  V4t  ^9^^  öffermåttan  vSlkonae 
och  man  behandlade  boooia  extraordin,   hBflfgt. 

Koek  éotf  Ct-in^efti    "    "        ' 

—  Hmé  Chrittapherj  General  MajJ  lÉ^de.  ^. 
fångatagen  under  Carl  Tix%  krig  blifvit  trät  i  Cnm  i 
6  år,  derunder  han  utstod  grufliga  tortnrei;;  ,Tax 
Mai^alk  vid  K.  Carl.  3U;fl  Karoieli;' $i^e£  j^^^ 
Dörbsholm  1680-81  tilt  6^  A.  J.  DélaiCiardie.  om 
Monsjtringar  och  Landteill^. .  .         ,    '       , 

^  Jacohi  StSthåUåä  i  NykVping,  9ä'im^fM 
innehade  Södermanland,  uts^iideg'1606  att  l^daatii 
om  1  Finland  under  sista  féjderrie  uppkobne' Sjfiiii 
hemman  och  att  sådana  för  Kronohemman  f&iläluiii^ 
Gaf  derunder  ett  frihetsbref  på  5  år  åt  en  Mats  S5f- 
tidéionisom  upptog  ett  iiemmany  favilioii  S[)  år  le- 
gat ode,  så  att  han  sMfe  .  tara  fin  från^imååada  och 
skjntsffirdspeogar,  aå  ock  dagliga  akjitisfiMes^' !  t)» 
han  eller  arfvingar  det  sålde  'ollerfitefaiiiÉåpsdåalaiP^ 
to  ttrfvingarne  af  dem,  soän  innehade  détfimiAhail^ 
totyhå  K&tt  att  det  åtefftaga*  .    «,v'i  a-; /Jt  i^h^ 

'^    Anden  Jäcobiion^    ansökte    1660    om    en 


i  m  y 

■ 

l4UtdACd«4N»täll«Dg,>8Qii9JiaBtOck  fick  i  Dojcpt,  at» 
iSggfaiuIe  i  an(i5hii«  till  R^B.  .Forbag,  huru  han  jif 
ByttMM  hSi;jaiid0  « mill  ite»  ^04%  i  kiiget  offfat  2 
mmm  altamp^  sjtf  Uhranitomålgfi .  aår  dmfrfio;  ist«iH 
émnå^  gpam  feUimk  Qm&mmåoim  gifvas  föm  den 


t  '.♦ 


»  tr 


94KoBiii||aiM  t^Tromaii  ByMinait^re  5jFirer  Uplands  Fa- 
mmÉå^^  elå-hnt  bån  an  bftradshpM-  Olof  Lafsaon,  som 
Mifar;  Sftn  frottmo  Mtitta  Li^fioii  .  •  •  Thor 
«ém  Bd«a  Fromhot  «.  •  <  1600  7  Mars  skref 
tSl  litaoÉ^  sfaem  »»KonmgK.  Matts  till  Svcrigaa 
åsaogm  Ibn  oéfBykxoos  rMk  dhen  Edle  och  velbör* 
Jäigm  Immx»  :  Möda  XarsKon  till  ^avffuUa9  siqom  gotip 
oligo  HofW)  nlolwn  GammAl,  rSr«  ott  heramaoi  si>m 
lodibii  fioamids  firpaAiat  dttr  YfHans  HArlighetn  1602 
lodltt  hais  som  ysHojrtSgeoo:  MaM  '^WSlbord^o 
Imkor,  Edara  Wilb3rdighot» .  i  ett  bref  af  Kout 
Bsmgtiaoa  i  Bedorsdre.  &n  hade  skolat  uppbära 
ZiiagHUmssftitan  i  Östérbotlon.  efter  4  öre,  såsom  H» 
F.  Nss  broCinnebdH ;  ,men  böadsroa  badö  ej  råd  4ot  gifya, 
uttui  Bengt  hade  måst  taga  hvad  han  fick  --^  Lax  2 
tnniioff,  Gäddor  8«  puad.  1603  inkom  från  Lempdo 
Lftosmmis  gård  en  d«  28  Febn  ,  datorad  skrift,  m 
nEdle  Wfilb.  Blats  I«arsson,7),d#r..4ot  hotor:  ^^Vi  fatr 
tige  dvonoMis.'  ttoplicktige  iHidefS%ter  och  amiligo 
rfons.  bygga  oeh  bo'  i:  Lom^ea  ooh  .Wosilax  sook- 
mi  Öfrortatogniid    låta  £den«W.  fdrminwi, .  att 


•:-i  ■  !.  "  *    .i-'        ■      .  ".  .i, 


i  m  j 

^er^4et  Hi  för  istér'  réj^ÉcNM^^eli  Cfté  r<]l|to^4é»'  ^mi^ 
Mre  di  thatiiiM],    ki:0    kvninai  («tr»rti  E.  W«  [ifli  tet.) 

M^tnn  nignati^odili .  fdr^Mkiiefår-  «ttti|;» .  «9kM<'  tskwH 

af  OBS  begärt,  netnl.  att  vi  ovägMi%éli^lMl|il  i^^Må- 
gen  ville  undergå  att  utgöra  en  fajelp,  som  H*  F.  N. 
i  snmmevis  af  hvar  ,sockéii'f5r  sig  nådeligen  begfireri 
IktilkeC  0€h  af  os^  *bfile%vfcrtgtl)i  beikrifo*  lag*  och 
Vår  £dspligt  ldr^vei^i'W^  'Mll«rdltflnié<ii«^^ 
^ieriieten  biiftåmi  jg^li  iltlftlte  mr  YlAn^lsiio  tflirili- 
^rl  Derföre  htfy^^M  ttlldéirdåii%rai  fémbmiälfäåL 
i;i  W.  till  svar  fitälta  låtil,  att  H«'éfi«ied»!#emii» 
lÉe  allenast  för  Krigsfdltoe' »Minr 'Ock.  idknlfrsiÉg 
-Br^^ext  fire  utarmade' 'O^^fttMfigé  }AikiiefmH  aiftigt 
tf^ärt  hafvesvulÉit  ihjäl  Mh  tiflåi«:4ågl)9aifi  m^fi^ 
^¥t,'  sfi  att  vi  fAttigé' tiöAgWi.ftia  dObritor  ,'mmäl  Bg^ 
Irunilar  och  uti  ^«^tia^Iffti<i^tAråiid«ii!3r.  ')ftMo;kiiajdl><iff 
fl^gsfelkét  blifne  utgätmAe^ :  «tt  ttvt.  io)»  !hdi|W 
IM  förrfge  pålagor '^o<ih  vatb  vaoHgii^.ocIsriblir 
gerällagor  :föi«aå  alt  étgåtåj  .Hifokifc  Aiiidi»tfl]r|k|^ 
Aijgor  >ooh  b}ftlp.'.  Hi«n>fikéi  hiedje  )m  gmiwtrnMai^^ 
HgWtf  oeh  8a!btlig»iE.^W*  ait>'J  ivftHli^  :i»ri»Oii^ 
UkuUJrår  EläDdighét  loehl  acmbd  lä  £.  JV.i  lilttäiuutt 
flf^a  emelleréid,  fä  det  alt  /  vi  ftfttigo  undtMåter 
Uiittö  blifva  »föntkönta;  Betia  H  safaidige  Tiiwvik 
4ei  goda  vi  tliifnniélto-htffv^  till^ailb'  AvvAntaL' Jiti 
ttiintiiiig  rara,  begife^^iärvåm^KytiEolteidHnii^cai^atlpt 
li&¥iitiiler  s^TAt  ni«d  ^^«i4i :  h  Ntmtim^  ^f^mvMéMU 
iiingsMm^  på  Wibofga»  iiloi|;.Qial0iQ^illtriiiar«sd0  im 
SlottsBarberare  M«  Philippus^ 


(  m  ) 

i618  tdllfocMjfrj^n  i  V^åfiå  100  daler,  Michel 
Kyirkob.  i>vLJJO  T'J9t  q^måj,  Kbo\  ticholstuga  30  da- 
I^r»  H^4»iM4«^:it44»  »SO.Tuiiqor;  Ull  9onen  Jespelr 
ailv#g#d«flt  H^uejiafftrd,  hanst^tgeinål^  Brita  Ppn* 
tttsdtf  (Delii6a«dié) .  •n^silfikål^  Johan  Jespersson» 
mm-.iBtm^  'gdkéd.  aoM  mk  maiiiién  pUgåde  braka  ^  dott- 
iMiiBite  Ma  »hm  ikftpegodg,  en  förgyllt  solfkanoai 
(8dd«b  Axéltbatie*)  radHD*  fått  Aif  apptagit)  Thom. 
BéHr^doiMr  JSKii  ett  'tntyvke^tjeiiaf  ne  Kocken  Mada 
etif^alMito^ 'Slmmi -'dito,  Ihlfvel'  ^n  hftat,  Chriatea 
å!&^  IngA 'éit  torgylåthSitéj  AxA%ti  d:o,  Margrett  ett 
Mlbttt^Thédbste  dt<y --^'B8ndefna  tiUgift  på    alla 

^  ^Mper  ^Sfädziimh  Krém  Riddare  ^-n   Riks* 
Ékittntfattte  ^  öch'  Ffiltmarskdk, '  Gubernator    of  ver 
LiÄin«,möiit  fbi^ 'sin  tapperhet  i  Halland  1611  och 
fOlSf,  iHkttpte  många  gärdar  och  Knte  pengar  af  An*^ 
éétn  EHkt&dii  llare,  'hvilken    ondér  sina    räkningar 
ékiéifrer:  T^Missk^äkning    år    ingen  betalning.?)    J*  K; 
fick  )Kt^Cåi^  I!!C^  '  då    han    tar  i  Pernau  d.   31  Ang; 
ie(fö  ett  nyibyggdt  stenhus    som    sn-äckte    sig    intill 
Jdbl    Skottes  hus,  kallad  i  gfifrobrefvet:    9)edle    väl- 
bördige och  maahåftige  Jesper  Madzson.9)    Af    hans 
enka'    ochaedah  R.  Dr.  Gabr.    Oxenstiernas    maka 
ooh  enka  Briia  Pontusdtr  DelaGardie    finnas  flera 
bref  till  Märg.  Boje  fr.  1630    och    40   talet.    Märg. 
Bcga  recqmmenif erade  sin  man  Forbus  och  Fru  Bea- 
ta wnmifiii.niL  K*  Sjrater:  begärer,  att  jag  ville  kom- 
ne eder  käre  man  ihåg  hos  min  k.  Herre    (R.  Drot. 


- 


(    120    ) 

zet,)  sä  må  han  visst  förlåta  tfg  åefj^  alt  liåii  bos 
min  k.  Herre  inte  skall  Tara  fötgftten^  n&r  ^Igoii 
god  lägenhet  kan  iSrefalla,  skall  han  vtl  koittmaal* 
håg  tUl  det  bästa  «)  .  «  ,  Tra  ej  hvad  Ail«I  ^ A«i 
xelsson  sagt.  Jag  är  intet  så  Ujrg,  Mt  Jag  vM  si* 
ger  en  i  ögon  det  jag  itaianar.  «*  -  Mia  aon  Jdaas*  ir 
rest,  liksom  Johan  till  Danmark.  1644.  från  Lata im 
jag  på'  länge  ej  haft  bref.  Gnd  rfgére  iisiiaal  joaai 
den  Helige  Ande,  att  han  måtte  iå  stilla  rigv  att 
han  lefver  Gnd  och  människor  tiokflOg  ooh  IlaHi^t.iliH 
ålderdoms  tröst  och  hugnad.  6pd  mm  a|k  ftnaåiv 
stille  detta  krig  och  hjelpa  alla  gpdei  Tifuier  väjt  baai^ 
till  Sverige  igen.:  Johans  hnstru  ir  ^nia^  .  sjki!  Mm, 
och  har  förlösts  med  en  dotter  i  Landscrona*  .ifi4& 
d.  23  Julii  begärte  bon  sin  Hofprod.Setrnus  till  sig, 
då  hon  förklarade  sin  yttersta  vilja^  att  sonfo  l^afs 
skulle  anse  sin  1>roder  Johans  enka  fcb  bfira  me^ 
Sfimmä  huldhet  som  egne  barn,  gifvan^^  Br||a 
Johansdotter  4  bondgårdar  ooh  ett  litftt  ^Ifffn  9^4 
smycken.  Till  underhållet  för  evärdelige  iiA^t^  af  djit 
hospital,  hon  uppby^t  vid  Börkliifge  Kyi^{i)  ^hirilbeii 
var  ef  familjen  uppbyggd,  anslog  hon  2  bopdgårdar, 
Aby  i  Börklinge  och  Grönby  i  Böre  socken.  :Som  ej 
skola  ingå  i  arfskiftet,  men  Egaren  af  Sätuna  går4 
akuUe   hafva  Hospitalet  under  sitt    beskyd4  pch  in- 


«««aaM*MMiM^ 


i'. 


*)  Vid  en  recommendatioN  for  sin  man,  föreslår  höai'  honbm  f^^r^u 
Margreta  att  skicka  en  af  de  myndigaste  föksensmdén 'dess 
skuldsedel  åter,  "ty  dermed  kunde  sksffai  en^fMSHiifg  af 
lAwra  rärdo  än  skoldaediea*"         «.    v'  .   !  ..        . 


c 

fiktion ;:  Mi '  Uoér '  Olof^  fördom  JfyikéUrdé  ''  i 
i5ritlliig«,  bifaMlii  ton  ski|l|ii  HB^iåiKg  Oim  wm 
ttciUH  «M8  anlhp»  mil  iinitrkåUäs  tid  B^nnJKibt 
iSÉM  liaii  kmlikiit  l^bet^  béIcUda  ni.  i«; 

<-«  Jéio»  j4ip0n$0M  Arif  vid  'rin  dikbniftt  till 
HcAlMdftkd  arilrMB  dM^R.  MurdbM  1.  DdaGatdié 
7'kid;  J^  163SI  om  knAoB  !  af  mommsttdatioiKh 
br«fveii  .:  •  •  id^Tmmi  oommguiiieMi  Géavriom 
Natioirft  gftlUc»  in.  Btl^o  ut  ^  :i|4  .eonfBltUrimnm 
DtOfMi  CuwBirlimy  j6  9d  Il)i|9tKi||i.  Pfim»ptm  Ura- 
nias^  pro  fqlbui  de^toi  otvi^l  oafr^;.gntfia«i  nea- 
ti  nonjnMs  MMJnpni  49^1^^  «*  !•/ A^meak  honormi- 
db  %ms«n^i|)?tiis  b«|wp^uy  Tf  rfi ..  p^tcml»  <  <OliW  mo 
|miCf«^:Gtiitiinift. ..;  ^.[..^  »•...ÄOg.  !K9PuKMmitT 

W^m^.tByttiure,  iH  kjoct  fift^c  tdfgt»^  ^^.W^nchao 
i6S)ft    Haas  Fqihf|vi!«L^y9yifA  ))«t)i|rifTM:.    . 

» 

fina ,  wrnfmi  MnL  im  i  Vingém  aCA^ti'^  ^ifSUf  hvj^ 
IcM»  bigro  dd  åt  blå^  dmti  ftr  fn.lHiKjlwU  Ulja$ 
één  ifänttra*Bdttck)ttM>  i8ffdiik  '  lodft  oeh  ^.g«l|.  Uti 
4én  Qfv^rtta  på'hit0ra  )0Qh.iiadera|;fi  pkSt^fP  f^  l^r 
åtta  aidaii  ea'b|Bii;Sp||a4:kwl,i  falk  b^iRMlIc    ridaodo 

4 

fA  eo  Jkastaiijabfvm  btot  .o«h.  |ifilla|id^.>#li  -piirtol  i 
häfta  bnadea;  a/li  ^ea  översta  akittdfia,;  p4  ^ftm 
Mh  a^^rsta.  på  bdgiqa^sjl^  ^tt  hälft  apprfttt  bgon^ 
apptotigaado  ar  Wi  Ityitr.^tKiip,  a«h  :M01lP^i)4et  i  faSgra 
tanea.  att.  dngaada:  aväid;  '  ofvaa.  påiW^W'  2  öpp 
na'Ti9iMibjeImAry  rtlpken  aab   kranwriia    m*d  galt, 


lriyMPiiiiji<!»itåbtteylrtMw(i«ttdf  km%  Mfcr  so«|^i|[^iJiit 
och  dem    etMllim  uHi:  JMgyM  Uom  Mkiit  iM  yAth 

fitebl«tlll«dM.   «m4  :ltta.  :filllpfftlM^ilieb.{||^^ 

^r««%  «kiifiiiÉ  ititt  iftatt»  AwMf hLarsson : .     fto/i-yt  i 

'>   >'SieMBÉlglirfl<^  å^^ft^VfttAaim  luMtift  ireaivpsr'  .^f 

t  AfrblhrA1Aråi.ocH  éAkå  Aghetti  fl0rii',»nMi«J^ 
iW<«mhf4SfriitHåitter  oclr  AxeF "ChteHivaéWilt^dot^ 
terdotter,  finnas  många  l^ref,  som  vittna  om  heWMMi 
hiakhét  t^dh  ékUäliilfW^iviSVfli'  Af  196&  ärr  bå- 
åta  Icditi^^a'  dé  X^lIäiidUcé  'V&rifii»ii^af M  ^IdMltta  liati 
d.  20  Junii  VSTO^^  én  éhdK' IcS^Mafr  nMJli:  ^  Metar 
^  Wm  Mt^  ^'kt  f^tkki-  Uänii  * AMtiai huuå9  ^*iikg9Ll  En 
alirtlin  ilMt^sIALilé^^^ätl^iåk^  flfbfttniai  Minn,  deil 
detiäiiii^é^lk^k^unaeibtfttjdaa^  •  Eä  liftst^ .  |ill  frfml. 
tkattaéfei^skétl^  ftifitf PelM»»  kSMlaa  tiA  R>ki«  Andhrtt 
50  I&siMr  <ft!«r^  to^dr  ifålAe^^n  <>«ii  •'bofgaN»*;i/9to«k^ 
BblW.  >  <  Kff^^^V^^ehiilh^arå^I bo^dii  Itk4l&  tUt  Akad». 
^ieCtMtriBAtiöMtt;!'  ikvakifM  ieké  baftde.  tiåg«*É  iiKprnur 

Vhigdi  %kiita«  kiini!e,''dm  iwålfet^^j-  tftg;;fard6^  n<^'  la«t, 
Hiii  bfeinlty^y  bWt#^{0M»fj  k>étj  <iäric '^^  p8r«> 

s^dkr'  ifikkq^M.  ^'   fleiiiMs !  ^ApfitMoi   fikÉhig^riioa 


(  lai  ) 

¥éamm<ekmmy^tt  ätnf^  ltllUGoa«aHi..«ii^ilfiib 

vin,  K«niMlbriMf«t^M<iiMtt4liiiMii^as.m  Vi  .i   M 

—  Guttttf  tjente  i  .Frankriks  vid  anné«n,  blef 
sedan  öfverste,  svåger  tiHTab.  Wrede,  beordrade 
«.)^  Api%'167T'^'liii^ter-^i  liidané  'alt  -lefrera 
«ll»Ki  -iffo^ tfiräijan  ibalfpiMMgi  ff  16»t\Si^' ves4 
fllhinågéiillj' vtsädetoob  '«Utiiii  iioik  »IwUai-iAeraiuiÉi 

l»»4MtoÉil«ri«rMv'  MM  iM^é**^  diiniAi, !  Ig}eiiell»jl 
lMMI-."'filii(tT§»  Mkyld^i  63^  iiw80  •!  ideilUaiaå  titt 
R/iSLt  BMli>'<i^!>Olé.i  El»-  ibwiriWin«lk«t:,iiMiffUiBi^M 
kostnaden  och  måste  genom  lajiliaiaf.<{«fflS0kWi 
skaffa  Ag  betalning. 

—  knnt  R.  iLsIttefijSSa  liU  Gr..  Ax-  LilUe; 

MoQsiear  moD  frere 

Miff  fikriyes  .  ifri^  ÖvterffotlaDdh   Alt   Landshof- 

dingen  dera  ortten  faaar    Iuitrjii9|*.nla  vara  b<Bnner 

så  vedh  No||fMm  spWi  i;^  n^^,  .h|lil^  .^.upli 

medh  alingn  att  befa^tp  é»ig   med    våpnes  reparation 

k.  B.  derom  någre  tiender  ^d^  ^eif,  ^  ir^rp.,  ^f  i^ 
»Men  ||rti5i,ftve|%»,*«dr4^  4^^d,.  ititftr  att  gö- 
ra.  Jag  förblifver  stildfif  .  iiiiii/;  la  Brora   tjenstvillste 

1.     u^ -JTi/tijiiadbvS^^^  8|talitt«ali»#' i  FMand 


(    124    ) 

Matta  iMiMwB.KWti*  <lwlin&  <;NllB,K#i;bUM,Aii>- 
riMtfiHrJietariB«iigt!Jp|MHiii4'i<P«llr«i  »«r  d#lter  af 

R.  B.  Bj5ni .  iMjtoB»:  Ib  &.  M*'  KiiM»  «irfuw 

.    .  '     .  ;••-.;!•:•;    ii.-    ••    '.  ■'•'i\  '   "'':  ih    V..   .•>! 

•.    ■:,.■•;,!     ,,„,.,■■.*  ..-.    ^M*^  ■■■■■  .  :.'   .-..  '.   /' ">  r  .' 

4E<«f «fdykil«r  ^ååat    q^lMr;; !  ttU  ;  Jrng^^j  Af^  „:  'Mm 

MIakflMfi&bSiiill  Ståi^  Bicter  JSmwb  (Biip«iiJtRåI«^ 
foi  ftd.ttK«li4a  med  ftlta  dff  Tu4ig» .  li«rolii>n««Mt 
ms  aUfimiigi»  fiir  aM  alg»:,  |åt.l»i«(qMimO!fil4«pl 

toUftUb  "^apnjpaiHan  t  .1 

—  Jf!(»^  4«rora,  skref  tig  i  Qv^dljingborg  d. 
i  Jan.  m8».ir.\R  W.  Si.  Q. iVoirtfiia  1725 skref 

hon         ... 

Mana  Aurora  Cte  K^onigsS. 

t  ■         {  ^^ 

Andra^  gSn^^eri    M»  A^^töité  É^Bnigmarck 
■^^-   "'^  ^  -  ''l'^     =-'^    GPdeQ[.^  '■'  '     *■'/"' 
Oakfffdt  tillliSraiidfl  liSle  seklet;  mätiennet  bref  ft&r 
bemtttkas    jemte    heiitiei''tir5deff8a    T^aånlkbriki 
brefVet  rf  172ff  d.  6  Sijpt.  •  -    '      ' 

"Moiniéur  i«)^  C»tfér  Nlhrma^  ( 

--»•^Le^Kaiiptf);'^   -    •••^-  :-  -- 

Le  t^om^iifnent  qae  voua  m'  aves  fait  sur  Tlfté- 
ction  du  Prince  Maurice'^a£axe  en.  Conrlande  m* 
obltge  4'|i«4eiit{lii9:qtie  »^  y  tnmve  ime  marque  de 


(  m  ) 

\ 

vÉvft  kiitgiHurAiito  jon.  ^kmim  Mn^nmfi/^^efi^ 
åaUéd^  la^l)ii0i£a9ta|.Mnr  Ai4e>i<)iMifdl^ltte<4«ii» 


16&4  fftrd*  med  Cfaarfantinnao  Sophia  t^nmSioasf 

-^fllhMliflfdeiMViMl'  lto«6iM^9M)iBlaK>  kt»Ei#aUlib> 
>gils»«>P>iikfMter,"yéin  lwliliwitm»»4e>lto('  twawtfw  mIv- 

inga  fSr  hiitwyq  ■iftliii>ki|ftaitt«M  «nA  mtrktiipim- 
mg  4fttltASntitfit  «éM  i  aif^liKiii^  \emmmtaåett^e[tU' 
1fåli|a«h:i  N%ra(«É*ii«t>nå{  tåkammtåkmfa  Uimm 
flUfriibiikral  lU.SuiAft^i  i^oJbrtHtipiiMuWlIwtly 
de  Tous  i^mer  dane  maDiere  ri  tendre  A  aiiiiikiltr 
ble  qoe  ie  seofiaMéfijis^BlloiamKrtlMt  jmpoanble  de 
«MMir  ^ttäuH»9Bfléa  tjfmmifull  malbeur  bon  dieu 
(6  qoettw>iOTl|^née(iaUtii^i^mer  aan«  estre  ^mée  ee- 
pendant  eeiå)niba'idestin  je  eais  nee  poor  tous  ay« 
WHt''^  <'|e  mmvmfuånJD-ämm)  qaa^ik  mMimt  *onde 
H»'«rt«vlM*><^  ^l^-tejvfåimiijb ifhugKyftuiMiliwÉ 
j«i:inllle«>«itkåMrid«Je  ■whiiq  ietJaéwwwalokiti^iK 
Ktf^tMiotf^ai»"  i««».^liaÉi:;wlh|>  dn  m^éåmnm  >L 
mus  en  qnelqne  lien  qne  nons  pniesies  ettrede^iiii 
fliMi4^déaAlelNll'4i»|{l>|e  >ft  U  inlMiiiéiiilUf  i!^SIefv«t 
4W^>I||>liJbt«fl«i^  i#<1whi37WMMMiai3tt6mi 
J9^fl4tjlNriiénåk»«ili;i:«rii«i).  •>  Miei^\<ae1^on«-  par- 
donne  tönt  ce  tfåi  SHwH  MM  'Ihifiwf  N(MlMfc9u^«db 
^ttifeai^tåWXM^iGttnehiUifiil^tfSgi  iMi^lB.\^o -år,  en 

AiiMiilBii«a)iiuiaMWilMt'«k4lI^m«tttål<låaMiA  bNtI 
fiiras  Uräl  ftiir  W  vMM«=lMtad«;<«MM'läMM»^M  kje^ 


(  >iar  ) 

Mgfuter  Kaai^II$tSiéCia*«r  ## rVI^^    t  ex.: 
(trol.  lånegod*): 

A  töat  moiretit  rar  la  «^g»re 

J^allots  im  Bea»re  ea  fiergere  ,_     .         .  „ 

Me  nura  an  plaimr  de  fchanger 

eiä^åaé  WPänSWi  9%åMm«m''-  >!"<>  <:i<ti;'; 

Par  an  extreme  chaogement  .luLi!:.:!  ,..',  ,i;:i 

■Je>Wa«liuifeUhng(atal^.{aiafAie«.,l..!,;.„„  jj,,;,,.,  ; 

«MM>'.*ifiU»n»«<iMd/i«ilreiMrj|il«,(^  Mi.-.flin-.t^^ltH- 

I  sigillet  aes  2ne   bjertan,    ett  mindre'  ofvanpå    ett 
at&rre.    deromkiing    läaea:     Coai    foite    il    voitro 


i  Mn4iM«gii«llft.IJN(r^..j(AM>t|#t.A^«!H  »J- 

''•'  'MiM  kSiii  hÉH-Vfd '^<  anM*  tm  bricfegfei  <ik»<  «rma 
ännofenka  \nitkltk"fårVt\UU»  äf  IcSlt^ii;  >  Cteanr 
»(geiif^^^för  i  27-fi^t,fltng.eIse  S7lå;^|^pa8«^ii  för 

aaaai<eji«l*aa  lia*..  ÅihirjKia.  .^aknfTan;,  »lOMig  II:t 
4émlf  CndM  If MlMåi:!  gia  -  fMMnMi  fénénki  «in 
tVå^liMfht  SkraéMiMi^vidiih^llMttf' påseh»' >W<Ai  Cleorg 
Wm  dfémSl  ärö  $hHä  i  åiråa  jbinifé:    ocli  "  bfadd'  da- 

dM  a.;  j£.i  q4at ,  ^im  ^Ml^'  Wi»  A»¥».«*^:Bi.  bJM- 
«Mi  irrvägar.  ,    .„.,;,  y,,,,-,,,,  ,;,, 


finnes  bir  Q%9l|i.i0ni  iällMr^toiipn  mi^.^l^fft 
odi  bedonuaa  oeh  8«»i4iMe||st  b^r  JtmiW  ^lAHnftP^ 
betens  händer*  )<:  ..r^i.. :«:;'•   '• .«  «;/o  i^i  -ir.^r 

Främsl  meddelas  ^^t«pfÉit%  aCML  J&i€lr.*l» 
DelkéardM  ^egétMndtft -^Alcilfito^  w/  B2  BClFrilu 
Malte  iUmeh  JäamMngar.  aisnUdtoaecMatt  BihiBå! 
4et  Btfnvél'  Var'  éU'  é3rnéedig<.o«lk  batgsi  immm^Mffrnm 
i«Q  af  ltlatttneft-<iii#iBleiM  aBSte^fafcinipi»);  .«» 

'^    '      «      .»      •»^'  '»I      .-,0  I        !  .  «.c"'{        ':••  ri"^»       til    *•»* 

1^)  ^öratt  af^exlja  ämnena  n&gol  inom  de  särskitta  'litttén^ 

'meddelas  hår  häitten  m6'^^kp-h'i*ca,  kifftéaffté^ii^ti. 
•^  ca;    Itfés Wsbibiildl^HålsM^^rä  tÉblMIss 

i  denna  del,  aååom  prosnmeradt  offf*  {Mb^  <^9fUlÉi  [  qsn^ 
.   ':  anfSnia  U^.fttiti  fiNe  etiliiii;b^fr%  blij  ^er;  f^Afjflet  Sr 
^^10  rt  %IW»l,i»ff«a°«|t,  j^r^piUflij^- häfte. ,^.U^^^^  ^a,^ 
.  ^  ninj^  hade  yistft  ^vapt,  att  ej  meddela  det  som  utgdr  n.  1 
^      ideana    didra  'AAelmng/ fbrttn' pä    åitt  'sfiUttMKXI 
'-^  'ts^^baré,  men  ioé  htai  ntfSi^^^åaigfd^^i  %äi'ildiaÉgv 
:  .  i  |(ttMdUig:tf.  en  'a»»<al»  A,OJéai»iBiefc:fc  SfrUmåaaå 
:  laai^fiåv  IMMQåraskai4|bU«MiM  pi  JUNMM  ^i^Ma» 
.,,,,.^qm,!l«lÄ  .  Wr    en.  }n»gjf«t<^m;]|;A«^t.eiH<^«^,.of% 
.   Lieutnant    Stiernrof .    ofch    Comminiiter  T^  —.i 
West^rgötlandy  sa  har  Utgr,  ej  velat  längte   fOrdröJa 
ätt  framlägga' —  den  ringa  gnista  ljus  som  finnes  1  fil  r. 
samiiii^,  VMrahde  /detta'  i'  ttfMiiAr  höljda  odi '  i-  4i^  goti- 
ska mSrks  Bnne.  .i   ,.)./.  ii         f 


MMMiMIIMIMM*  < 


(    129    ) 

mi  han  Plitades  I  K.  Gatlaf  IIIis  lief,  ijå  d«t.  T^oll- 
atadiska  doQamentet  kon  fSrst  i  ]|juset.  Det  lyder 
som  följec: 

?^]ffittprmk  MppIy9Hing  qf  9&ker  hand  om  Konung 

fHlisffk  vet  huru  niåaga  oeh  olika  omdomeii  blif- 
vix  fällde  om  K.  Carl  XILs  död   och    att    åtskilliga 
personer,    ibland    efter  nog  starka  liknelser,    både 
iq^lfve  såsom  af  samvetsqval  bekant,  och  undre  åter 
blifint  i|n«stänktey  att.  genom  något  förrädiskt  skott  i 
förtid  slutat  denne  Konungs  dagan    Ja  man  har  här; 
of|i  icke  ei^åag  tyclf ts  behofva  tvifla    och   man   an- 
a^  ^^  i^{bei:ä|id  bi^ottsling  icke  allenast  såsom  för 
1^8»  o^  4ep  rätt9,  ajtap  Jians  samvetsqval   äfyen ,  så- 
som ett  re^an  hi^om  tilldelt  straff.    Dock  har  detta 
varit  idel  gissningar,  gfundade  på  andras  gissningar; 
Och  förvisst  knnde ;  n^n  ej  säga  m^ra  än  att,  all  lik- 
nelse varit  det,  Hi|n  gefion^  en  Rebellisk  kul^  slavat 
sitt  lif;  men  hvem:det  varit    som    lossat  detta  skott 
ip^r  äi|då  ^illtfd  v^rit  förborgat,    åtminstone    beyisli- 
g^D*    Map  har  ändleligen  dragit    täckelset  af  denna 
olcönnighet  ^ch  fonmt   helt    andre    personer    därnti 
Yfifit:  yärk«t{tllande .  äii  man  både  tiliförene  gissat  och 
tnodl..  Den  för  sina  ;  Gesch vinda  skotts    uppfinnande 
senommesade.  Öfeeraten    Gr^ve  Chrcfnstedt   blef   på 
aitt  asdsta^angifq[>en  a£  en  mattaiide  feber  som    änd- 
leligen  skyndade  4leas  slut    Dess  Biktfader  N.  N.^), 


«i  1  II 


***)  ISallg  K3»NtolV«Hleii  Tellstadius  i  St  Jakobs  och  Johannis 
•  försaailuig.  (Uti  Ms^t  sfilt  som  not.) 

(IX  Del.)  9 


(    130    ) 

«afii  stihidigt  var  hon  hoiioni,  bad  hiut  m  dug  gfl  M 
ÖfWrstéti  StjernroA  fejande  tiU  bondi^:  Hlflstf  ^Jern- 
ros,  säg  honom  att  jag  nu  för  Ehr    bekant   ånt  jag 
så  Iftnge  slätat  inttom  mig  Éjvlf,.  ack    mitt    samvete 
nn  först  känner  den  stSrsta  förebråeliié,*-Becl  hoAdm 
iSr  Gteds  skull  göra    detsamma^    och    }iåillliina    sig 
hvad  han  gjort,  strmt  att  han  skjutit  Kofitingen.    Di 
Presten  kom  till  Öfvefste   St]erfh*oé  Ineé  Ghfoifstetft 
tens  begäran   svarade  han:    Att  han    Kldeles    fétåt 
kinden  härvid  ntan   måste  säkert    Chfddstedi  Iredan 
fadottera.    t>å  presten  kom  tillbaka  fåéå  d«tta    *v*^ 
sade  Grefve  Chronstedtr  pä  det  han    ftkril  'finM   aft 
jag  ej  radoterar  tå  säg  honom  det  är  één  if^i^  MsMH 
af  dess  gevär    söm    hätigér  i  deså    kaAiMmi^;    Vid 
detta  ludskap  blef  Öftelnte  StjéHvroiJ  h^    dééofHie^ 
hancerad,  svarade  intet  ntan  båd  Presten  értdasf  g8 
sin  väg.    Att  sä  värd   passéradt  htt  märf    fnnnitet 
ter  den  omtaité    Prest^it  i  déså    fftrse^ade    pajipM', 
hvilket   han  med  ed  ihtygat  vara  hindt^  *  Hlin    Aäm* 
fker  deruti^fven   dfi  han  komtnef  att    tala  om  *<j^ 
Chronstedt  att  hans  egen   berättehe    pfi  niltyttei^ftf 
lydt  sålunda:    Att  sedan  han' laddat  g^äret  tog&t^ 
verste  Stjerliros  dei  och  sädo  nti  skall-  det  sniiH  Vå- 
'tt  gjort;  gick  så  åstad^  oth  åA  h*n  fidr  s»    att  K«<- 
iWig<»n  ännn  stod    qvaf  némk  fr   ijfelfva:  ^ppvöehosp 
frwifof  oommunleatiomilioieny  som  kprt%«Bi:sig   någp^ 
gi6k  hall  ofvanpå  gräsvallen  ikring^ocM  då  i^tm$Uflt* 
sades  stod  Konungen  fölgagteUgen  nedrigare  än  han, 
och  att  detta  skott  således  gådt.p^  sm  Jgenom    huf- 
vudet  kan  man  derutaf  finna.    Han  har    äfven^  <4ier- 


(  m  ) 

JMrfe  pteii  tig  ntt  S^fenini»  fötl'  500  Oiléaier  ntM 
af  Imp  iÉår  éer^  e}«  Således  lyder  denna  rénnirqnår- 
äfai  twftttébe.  Man  tyih^É  ttåtedes  tämmriigeB  -irara 
hå^n  mi^'  dal  ihorker  faifatl  män  t  denna  Mk  Irititv- 
dUs  kfrnl;.  Men  olyckligt  neg  -åt»  mnn  mäste  tSlstt 
«bi  både  ttdre  odi  nyiire  historiska  ^berSttelser  i  doni 
lift  sbk  allid  kManut  Sfverens  att  det  varit  enSy^nsk 
iMMn  begådt  diinna  geming,  oeh  finnif  olyckrignre  att 
dot  allt  ber  tyckas  bekriitits«n 

}>Deftli   kar  jag    afskrifiit  ntnr    ett    Mandtcript 
s>(Bfia  finiiéÉ  I  RaninieUka  samfingarne  17  V  99* 

J.    D,v 

i  **       *  '  •  '  *  ^ 

^        Ai^tet^ö  äååHäfåå  ä  »amma  låotimentx 

Demik  copiå  af  lE  E.  Qt,  Jacoir  DehCardie   ttr 
ti^en  fi^n.an  iso   som  tilbort  H..  £«  Bar.  Malte  Ba* 

taal.    Jag  pnmäomde  denna  i   ett    säUskap.i  Stocka 

holm  tS23|  saiat  det  atod  dess  innehåll    syntes^  få  af 

de  fifven  på  Ldberod  förvarade  Origin.    Docamenter 

k«  KHgsCassans  fördelning  efter  Carl  XII»  d5d  (der 

CMaktcdk  ar  eii  bland  do  få^  som  ^r    stdrre  andel 

IM^  'oftor  Cin  gfiid  inoia  mifoåren).  Mén  då  jag  wkmti^ 

4é  Ci^MltéÉbl  MMB,  i^t  en  gakbé  upp  och  sVor  natt 

åéi  ¥itr  Wgn^    ty   Crmiéiedi    wfe    hdm^   dt&rftir*n 

Ji^  fatNi  att  dotia  akti  iroro  äniiu  svagare  f&r  fin  da 

adrfllnhl  iUDenr  Téro  mot    Frses.'  Cronstedt,    h varvid 

vreden  lade  sig  och  gubben  (Frihi  Fanck,  Riksråiklk 

•on)  med  vänligt  anlete  ledde  mig  i  enrum  och    der- 

laed  mycken    omständlighet   utlade    hvad    som    var 

gtundea  till   det  utkomna  ryktet  och    huru  originalet 


(    18*    ) 

till  dessa  Copior  iillkäimHiti  Haot  Ifeäbtott?  iMté 
^ét,  hade  en  dönationf  ISr  ntojrfadréfis  ftn^Miät^* 
O^ana  teskade  K*  Gustaf  III  ägn  ifcäl.all  uålert^^ 
Han  lät  förfalska  en  ber&lteka  om  .Cmt  XII:s  dHi  I 
Totlstadii  namn  odi  försegla*  .  Deltå/CoilvaM  iit 
liBii  i  B.  It  Funcks  närraro  ^)  intera  tfdk  dffhaAi 
detsamma,,  uppläsande  det  iSr  R.  B*  iÉ*iln.  '  Detit 
från  afskrifterna  och  ryktet*  Denna  berättelse  medge^r 
emedlertid  att  ett  original  fonnits,  det  må  ha:  vaiH 
verkHgt  'eller  förfalskiidt,  och  äfvea  i  siedpfire.  hlln- 
delsen  gynnar  det  misstankan^  visande  ^at^  ryktef  bå- 
de  om  germingen  och  bekännehen  fanns  till  och  an- 
sågs ega  grand  i  de  kretsar,  som  borde  vara  om 
slika  katastropher  bfot  nnderrättsda^  Ty^ainars  ha- 
db  svårligen  ett  slikt  mystifiealionasSä.  valt» 'Smel- 
leHid  har  jag  iiört  af  äldre  personer  ^intygåsl^; Ml  tfet^ä 
rykte  fanns  till  i  vissa  kt^tsar  foh^Sn  <9:'ID'i^orjadé 
både  intrigera  och  regera*        P*  Wi^ebélgréfa*  ' 

Utg.  skulle  knappt  trp  att  ej  H«  £*  ;JM.  JUumA 
akoUe  närvarande  kimnat^  ^Niomakåd^.  en  sKk  Iflti^ 
och  upi^äcka  en  alik  fdrftilskning,  som-Mdep  i^J^ 
Funck,  pppgaf.  lM[en.«tt  han  q  f^U  ojrigia^et)ii|)a^A 
atan  bkftt  kunnat  nedskrifvti  eller  låta  |ied^rifira  i^m, 
ameokning  ur  nnnnety  är,  att  beklaga. •  .Qm  i^éil. 
bringas  Oripnalet  i  ljuset  gäller  att  set  Jiåg.  h^pa» 
dock  <föga:  af  detta  år**).  '  ■   .t  .  -  J    •,?.  i  .• 


V» 


••'•'/     i    ,  .:l  '  <  .i,- 


t)  R.  R.  Frih.  Carl  Funck  dog.  d.  22  JuiiJl  17^.  ''''*''   "'*"* 
♦:*)  En 'person,  som    sjelf    biträdt    l(.  Gastkf  Ht  aVti"*deW 


(    133    ) 


Rörande .  iMgsCMtans  fordelning   efter 

K,  €arl  Xll.-t  dåd. 
^fter  OrigiHalhandltngar  ochea  offioio  vidimerade 

'"■     '■  Copior.      ' 

■ 

i.  *  Eiildnd  in  folio. 
Förteckning  på' dé' Grat^ificat toner y  iom  af  de 
ifrån  Siockholm  ii/^miié  '4'00,00Ö  daler  siffvermyni 
i  kviia  penningåry  likmatigt'  ffftns  .Kongl.  Hogheti 
Aifyriiaeiu  af  Henen  utg\fne  och  HnderikrffneSpe- 
ei/ication  på  foijande  ärii  inbetialie,  nemL 

..     .  '•  SiIfm.DaI. 

Ham  Furstlige  Dureblaaohdghet  Rérli- 

gea  «t  Holsttiir '*)'.' .^' .*  .'  .    .       «,000;      '; 

hnrdeniiJOOO,    .    .  '.'  ':    i    .    .      240*.' 
General  Bar.  DdkiV  '.    i    ;   ';  ' .    V  .      f2,é(».- 
General  Bar.  öhtnsted^  **)  '  •; ''»  '. '».  •    'ifi/fju.  ^ 
GeneraUJeatenanterne  Ståkfhb^g,  V:;^-'       '        '     ' 

apin  och  AlbéåjrUJ  Ir^ärdera'  2000     .   ^  i6,t)06. ' 

kistan  i  Ups.  som  50  är  ef^r  Kjungens  dqd  får  öpp- 
nas, nedlägga  atsl^lltl^a  i' Kunéens' rum  sämlådie  suppli- 
ker  o»  d.  trodde  alttiden  till  tftörstå  c^eri  Initehöll  isllkt 
tfkrSp,  som  tid  eféeraiinaJk  samlna  dios^Mi  Kui^,  -hrar  åill 
H«  M: t  sedaa  ^de  lagfit  |i||gpt  fn^  a^  stfirre .  vigl;^  ^ 
*)  Större^  beris  på  charakterslqshet  lian  väl  ej  tänkas,  än 
att  Hert>  af  HoUstein  är  delaktig  i  denna  plundring  och 
sannerligen  ^säljer  sin  förstföd^orätt  för  en  grynyälling* 

**)  Missnöjd  med  katastrophen»  Drog  sig  från  affarerne. 
Duker  derepiot,  som  fick  3g(j;r  mer  äi^.  sin  like,  blef  R.  R. 
och  Gr^fvé'l719. 


•  4  v       •  •  • 


'  *  / 1     (     J  -    ;      • 


(    134    ) 

Tinunp.  %G00. . 
GeD.Lieut  Gr.  DeUGardie  «)    .    .    .    .        3,000. 
Geo.Majj*  Essen,  J.Hierta^Ribbinj^yLö* 

wenstierna,  Sv.    Lagerberg,  G.    Za- 

lich,  O.  W.Stael  von  HoUteinyKircti- 

bacb,  £«  v.  Bilisteen«  •  J«  R.  v«  Traut- 

fetter,  Ströinfelt,  v^ScK^erin,  v*Mar- 

s€balk,Silfverhielni,  G.  W.  Fleetwood, 

Leiitrum  och  W.Bennet,  b  vardera  800      13,600.    . 
Gen.Mnj.  C.  Cronstedt,    nämnd  mellan 
,  Ribbing  och  Löwenstierna    ....        4,000. ««) 

Öfversten  Törn^yckf  ..    ♦    .    .'   »^  #    %  8D0*  ,   • 

Öfvetiif^f^a  C.  J.  v.  Engelhard^  A.  Gt       .   h:    , 
Leyonhufvud,  Pfff9iM[,\)f^en«4erw».  i    ,  .i,:     . 
v..j(^9tben,  Otto  Koskull,  Bous^ufte, .  :  .    | 

H.  M.  v.  Budenbrock,  G»B.  Sta^l  v,      ..  * 
Ho^teui,  v;  d.  Luhe,  E.  v^  BiUst^io^ ,  ^    t  .  ,:j 

P.  Stierncrant??,  C,  P.  Dahlgren, Sten,, 

ArXyidsson,  Zander,  I^osakaski,C«OI-  >  ^ 
lonberg,  Gref  C.E.  Lewenhaapt,And. 
Koskull,  SchmiCtenIow,6%  FrÖUeh,Axel 
JRops,  Thu re  Bielke,  N.  v.  ^aumgarten, 
»;  Vi  JFewen,4  M.  WpUfeJitjRatger, 
i  Fucks,  L.  RoseiiMieriia,  CU.  Torr.  ^ 
Stensson,  TegentkifUd,  D^viek,  Vt" 
batiowitK  och  Esäenf,    h vardera  600        19,800.^ 


^  Som  skulle  verkställa  fördelningen    och  sedan    noggrant 
''   TedoTisade. 
**)  Hvarföie  här  tinnes  4D00  då  de    öfrigc    Gen.Majj.    fått 

800  torde  stå  i  något  sammanhang  med  hraiå  ToUstadiska 

docuQientet  innehåller. 


(    Ui    > 

Traosp.  03,000. 

Öfr«rstdLieiUé»aiiilsrm  OMm^m^C^P. 
Scbwerio,  Stocklnan,  J«  A.  Lilie  och 
BMgt  Honi  hvavdara  600    •    .    «    •         3)000. 

SIaj«r  Baltsar  ^    • «    •    •         .6081 

Än  till  f5lje  af  H.  K.  H*  Arfpriaflens 
nåd.  behlMag  .har  .Hr. .  Or. .  o.  Gen« 
L.  DelaQardio  tUl  allahanda  frem- 
mande  nppliandliiigaf  la^  atti^  2000 
.dr  ••  n».  i  bvaiTf  m^Jh  hht  jolagdt 
sainma  /mniiiia  i  iii^tteck^a,  aom  i 
fältlwwaräkiitogap  fon  år  1718  ver- 
keligen  åra  lolagne  och  K.  Mt  och 
kf^oaa  lUI  g«dp  konm»   t    •    •  . «.  «       2fiO0. 

RmtBU  har  Hr  Cr«n«|ifeat.  E^sep .  likala- 
daa  fitUfjt  H«r  K,  H.  Arf{(|insej|g  nåd» 
be£BiUnii]g  åtagit  till  pariisaqa^  och 
kiuiahiipfr  (akapara?)     •     •'    •    *  >*       1>^* 


Summa  dakr  s.  m.    100,000. 
StrSmstad  d.  14  Januar.  1719.  L.  Giers. 

Bilagor. 

n.  1.  HSeiviälk  Hf  :Qrafva  och  GjBacfal  I|4aute- 
nant.  •      ..     . 

Sota  H..tBaiiah^  Hart  i^  Hahtan  btr  bafva  Sax- 
titaendo  dalev.a.  ni.>a£  da  bvita  pangar  hvilka  Js* 
MiAm  radat  f>tankaii  har  brache  mmå  sig  tUl  Stviim* 
HwL  oah  Mmer  saftar  mkt  &m  brtf  af  dato  tdalo 
ttra   af  hottom  ra»  amotiagaa  afi    Ca«mniaaari9itats 


(  m  ) 

förvaktj  si  b«b»gade  |ir  6,  <&  6.  L.  af  bene  medel 
emot  qvittence  låta  tiUatillB  H»  Diireb»'  utsktdcade 
6000  d«  8.  m.  Jäg  !5rUifver. 

Tistedalen  vid  Fredriki*         Gantsergebener  Fmewidt 
boll  d.  3  Dec.  1718*  Friedrich  P«  a.  HeafeB* 

Sfib  Imea:  TillHrCiéiuL.  Gr.  DehGardie. 

Hvarjemte  finnes:  Ull  aedelbafvaren  behagade 
Hr  Qen.Lient.  Gr.  M.  J.  DelaGardie  lita  otbétala 
Sextusen  d.  s.  m.  i  hvita  peiiniogar,  hvilka  6000' d. 
s.  m.  och  härmed  qvittétaa.  8tr5mstad.  d;  ^S'Dec. 
1718.  ,    '  Caroks  Fridérims«    >^ 

(L.    SO  '"•     * 

D.  2;  Ordrr  af  Årfprinven  att  utbetala  19000' d. 
B.  ro.  af  samma  Hvita  penningar  ttll  FältniJRfelitii^lntM,' 
samt   dennes  qvitto,'dat.  Strdmstad  d.  7'i)(^é!'i7ié. 

D.  3  Ordre  af  Atrfprinssén'  da^.  "f iktedalen  å,  4 
Dec«,  att  som  Fttltni.  Morner  börhqfta  (vdAa  'Tor- 
malia  öfverallt,  der  ^j  andra  ftro  anförda)  12000 
D.  s.  jn.  af  de  hvita  pengar  Just^  I^d^t .  Paulsipa. 
fört  med  sig  till  Strömstad  och  som  efterArfprinsens 
förra  ordre  voro  tagne  i  Connnissariatets  forvar,  si 
—  skalle  de  utbetalas,  hvarpi  fftljer:  Efter  Hans 
Hdgfursti;  Ditrchl.  Arfprinsen  af  Hessen  ^^Cassels 
giorda  gratificatten,  har  jag  pi  H.  E.  R.  B.  Fälttlil 
o.  G.  Goav.Hög^.  Gr.  Mftrners  aintel  vdndfSttnti  det 
hviU  nja  silf:ii|iynt8t  12000  d«  s;  mk-soin  iilbeRB»<Hi: 
£;.lios  3ig  i  sielf  behåller  och  ej  iitgilf«i^/  iatian  dee- 
allmänb  kun^ordt^  blifver  det  siinnMi<*«toyätesoi«e» 
skola  vara  gHagse,  qvittenmdes  eåieder   deeie    uad* 


f£ngDir4]MM(V«Jm/ud&>ilR8Jar!oidkM^  o«il  för- 
segkdi»,<Ar  |iTfll(»  IL  tUggii  y&%m  ^gm  liHfllällås 
skall  hTaremot  detta  inl&ies.  Strömstad  d.  2å^  Deor 
Ad,  1718.  ^^*'  '     -'•'    ■'  '.  -•'■•i  •'     '"  ■'''    •'-    •• 

n/4;'iikä  Örd^  rit^réeti/lkkéV^^  och 

AelifiéÉ  ^vittö  pä^Vyskå.  rii'5.  €[éhéi*al  Önifttedts  in« 
visnihif  af  d/ 3  Bee.  odi  ^Vrt^o  lif  di  6.'  ti«  &  och  7 
Ståkdbelrgs  oi^  6r«f  t!rlii»iihS  '  idvisnihgiir  och  qrit*^ 
térisek  "'■  ■     ''•    '"   '^     **'■■'• ""'    -     "  ■''  •'    ■  '^     '   ?■  ■> 

*'  'Sliöm  jåg-4  kriilMWå^  tm  W  b^ 

hds^äetitfe  irfvécifiéafion  kiklniÉdé  IfcrilHr  GeWfftdspéf ^ 
fioner  öéh  ÖfVé^iaif  ntit  ^^éntt»*  1<dte  idIsAasf  wl/  ié«; 
roarcben  %H-9^'^rte  samt  belägringen  vid  Frednks- 
haH^  utan*  ock  4lé'«Ér'^rande.  alBJaBOb^^  bArMia  .<ftr^ 
godt  fannity  att  gratifiéera  demsamma  sålunda,  att  Hr 
General  L*  i4^1fok(mipéé'')a«eo4hiidMta  flOfX)  d»  -s.  bi. 
Hr  Gener.  L.  Crispin  2088^1  i|VMei»fitine0i|lbjor  800 
il;  «.  fli.4f«ar/4k?iéMaN€fi^cd.«iJlii.  attii  Jkriiåift^än- 
ftgft^ijbelMln^t^ci-iMfaagBdé  bOr*  oLa  U-tfenaé 
gvatification  utaf  de  ~  d.  s.  m.  som  Ja8t..iti':#ti«U 
gen  'M^rbrsgt  emel^iitteBcerstfUialaliia;  Viljandes 
jugiiftd  ankotitsteooiill  fitbddbrfm.  gdrai  luinl^  aib  do 
dMge  såväl.  QfiioaHäre>.som'tgesiene  méd  :nJ^oii  »e- 

eadfrmnlitiaidiNi  bekvftr  nid  detta  tUJföllei: 

Tia.fra»MM^||^fl}co|a.i)||gklimw  bjiff^-        . 
Jag  förblifver  städse    .    .  ...  «.£«  Fn         , 

■..  ^ii..:.'l  '.lyil  i\i,'i       i)  ;.  >FitiflflHch:.P«  ai. 

Tistedalen  d*  5  Dec.  ITlfti    .  J  •/ 


cm) 

n.  9*    Albsdyhls  invigning  .och  qviUo.      ;7,* 

m  iO»   'Wll6oriié  Hr  General  Major. 

..  I  Ånaeenda.  lUlidjH  h^sfif  Hr  |^ep.  Ih|aj«  vi4  in- 

ock  QHoarciien  aaipit  mtandet  i  -Nmm  n^ttflxir  fif 

«»•  jVIig.  ,fitt  *u^nti|  gp9-i^.  ^.in,  j^f  det  nyft  •♦  ni- 

hynroii^liir  Gefi,Miu«  h^fi  i{|r.  ^fo^lfie^im    Gfr.  .  ]P«b* 

Gardie  behagade  sig  anmäla.    Dock    är    nddig^   9tt 

4^r.  Gtn^l^qj  dftt-  pyA  ^ny^t^t  ^o»  sig  jqelf .  ii^ehål}er 

oefi4j  Ml^fiifffiliM  ilens. alM^Mel.lau^  blif- 

Utfvto  V«ik  Hr  fitin^Mfps  W<fthtofte|:tM»iiU^ 

.  5tfft  riiM8j:  BriHBeMralM^jttr  toit  J^^ 

iw  ilid(»i.l!&;  liln.ls^iKftefMb/.iJiTiauligMr  MIL 
6en.Maj).>  X  Hierta'  oA  Bm  BifcUdg,  iMi  A^mm 
qvimnstfr* 

n*  18.  HftgvälUnie  Sr  Gfefva  ot^  Gfm^^ 
Lteut.  Som  Hr  CtenoNdBlajof  Dmnatedt  kår  heSvm 
fyra  taaendedakr  a^ai.af  (ranLiHaBidir).tåbehagpid0. 
Hr  Gr.  o.^.L.  hemfiito  meidtl  ela#t  q^lMiae  låia  |aH-« 

ställa  Hr -Gen.Ma}.  Cröaeted^  iit4t$dia4e  4000  d^ik- 

m.    Jag  f&rbtifver  <lc.       *  

HttfrudqTOrfeePil  Tiaiedalen  Freidridi  P«s.Hesseiu 
v  id  Fredriksball  d.  5  Dec.  1716. 


(  «t  ) 

m,  ar  migtitiktigttilliitll»  tkb  fci«flk  •  •om  Jiim«d  %»J 
ifitttaMM  ^  11  Bm.  I9i&       .  C«l  CffMUidti. 

I  de  följande  invighi|ijg[arne  n*  14 — 67  talas  åter 
om  besväret  vid  iti-  ocb  utinarcben*,  Likaledes  fö- 
rekomm^ri.alla  att  .mjotft  tills  vidare  skulle  hållas 
inne  af  egaren.  En  och  annan  fSrsftkrar  sig  ej  mot 
ArJTprfnsens  forbnd  skola  utgtfva  liågot  tills  niyntsörten 

förklarats  gångbart  Vid  ÖfL.  Joh.  Litfie^  anfSres  iitöm 
in-  och  utmarchen,  att  >iH/'Rögfiirs(f;  DnrcM.' Arfpr; 
af  H.  har  beviljat  det  Hr  Öfv.L.  Lil|ie|  tom  commen' 
derade  vid  Etféhorgi  infanietté  Reg:te  b5r    åtnjuta 

•  n.  16S;  TBl  lioi^lge  VeTrtakbissémentB  öch  andre 
b5gtftbetairfvélige  jTei^eidlki^''  lipphandlande,  b  vilka  i 
Maga^iietttSa  Intét  finnair  6c^*^llt  Ql^i^s  eönserva- 
d6ti''&flr  öimdgan^ii^e  af  de'fik^l  «t^mMad  anlindi^ 
fircfnimatidé  feAyg,  ^  tiHåtei^HreemL;'  &.  bdaCfiir- 
dié  att  anvåndrf  2000  d.  «.  m,  rf  de^'  d.  s;  m. 
bvitd'  péngvr;  dem  Ja«t.  R  fatilften  'fttSä  Sthm  till 
SttÖhistad''«fhirbrag^  Kåff andies  iHrär  ^oh  eii  eoni' 
derdf  nägJt  kommer 'kä:^åtnjnta  iååånt  litrix  med 
myimJéUcén  eovtdnf  .att -^betala,  'hvårnMl  Cdrbetmte 
2000  å,  n.  m.  uti  föltkassan  kommer  -  att  ^sftttjas 
oed  deeae  pyttAMktoidMsasnAiastädes  »  r&kniagen  at 
npfiiagas^:  .  A  '^,■  \..y.  •..' 
S«MMtot»1..4  1(K  Oi«c>  17iS,        Eiiedfkb  r.a*He9seii. 


Cl») 

» 

B;^iM^*>iMitililteilMråi«l^]ib%MJiilj.^      E«* 

9Bni9ltk:iåg^-9li:åm*i^  ééii9..xm^  i^  'Umlftufmilibgar, 
hvilka/  i«i mI  riiDBdäbmÉiiiIiirigfc.blifvir  m^nuén  aå 
mig  anbefalla  gråtificationer  blifnt  betaltiiM,o«ki,r4Ml 
taniinit  ••ftolik  «U  parfi«*|#rriÉmlki*8lB^pMéc  tf- 
betalanda  och  brarjehanda  .andra  utffifter,  ii\artill 
inga  mynttecken  kunna  employeraä^ 

Striima^-d  d:"j"0  Dec.  i7ifÖ.  '  '•  = ' ,  '  ^'- '-  •<    "■• 

•    '  ■■ ';  ■'  ■•;:•'■■':'  ■■"■  ']frietfrid.p:«.-iietién;'-''-' 

•^ .  Qvitt|Mr«(Ie  af  Esven.  <  — .  ^\la  .vic|im«<i/9set 

«  *  « 

Spee^ation  uppå  de  lOfffnb  -^iif/herp^ékmiéä»^ 

att  Tid  ,^éiuLiflpt..DelpG»r4^e^,flfwi^  <78fi||n  befo^. 

d,,  8,  m»  e)»,384Ö,  Ä^.U«M«»r-i.fW«  ,g*r  tHHwBa-.QOPft  d^ 
•-"»•  a|>fl8gas,^.j)y«lflg9ff..h^ifa,wiyntej^  .»  ^T!»?!» 

20QQ.dKf  !»%;i;»AP  ,jggr„itilftffp%.,i  flM<»  Q.*»MWW. 

I3OQQ.49  ■liP» 'i'>i;!ii-:  .1     iT>.,:ij/ri,  J     ii»    ..-••    .:-   A*  «  \    'I 

vii  d.  3  Deo.  1718   ^1//   ITr  Camrer  LoretUMi  ffém^^^ 


Di  vid  RiksdJigéli  i9l»'  R.  ^l.'«rf^eb  GitkoH 
yriätt  saiiit  'K  Oåittttli^Cdtt.  4,  8'NAt>>'lTS&  liegirt 
ifiknlttgi  i»r  10(H00(M;  i.  iftt  Ih^aArtBMstifiiiftkfvJkMtivi)^ 
Paiåseiiifrev.  f718CM  tiHK.  Curt,  (^kwtuK.  Cml  hank 

^mf^n-0  oek  6der4zhin*meé  iniliet  kium^^i  ankorna 
HM  tmR  CékhmMsi  v^ljwH),  ék  MiAref  jmiii.<84 
&  wh>  Prettlk  Kin^iAiéfiJéCdL  «bL:S^.ir»  SfekiGar- 
«lte  fiMifer  6l6iirt4.(:^rl«lmM  L  dO  Npv*  lu  &.  tneil 
liegi|can  ato  haé.  skj^MuniigMi  Mtoftiiisto^  det.  of» 
yiäumSMm  \A\nMån\ .  diKsmiflMt»  iito^i  .Tei9fifief«d)i 
Offfiytns  VtriHSngKed.  hrffftdet,    .£p  .  97,,  |r^fiinn«lsi| 

i^ifk;d.t  14  0«fi»4  $A^t  4*  S  J<llH  |72i.  «yi|r  tiU  K, 
Cmma^»r<*rif.  hurfi  ponft  H^^.  9iksfni4  Siändar^ 
fihcme  UtsMill  .isti4Ktal»n  W!»  rOf^l  vfni^^fv^i  räkr. 

och.  FliWojiif^r  Qira  iilfif  So|«teinike  Jo^tit^fR.P^iil- 
;        9f»nMi  ,8u#9Bf iMid;.  )Biiif|tt.w»e,  r;^  d.i.iii^  o^jb  K.Cam- 

vfUe,,  ]iUt  J9r  4&dap|e  iieiminga^  ,w  b€li9i;ig!iBä|Miiii{|; 
med  .4«t  {SrjUa  fiii:,  blifrff  iplefreritdin  — ?  ,b?iiri5re 
baur  df A  f^n  jQirs:  r^eqpp^enid  na  i^nda  framta* 
^  |Bi|9gga«:  .i|f  Nila  SfiRflclUf^  ut^derteckaadtqTh*. 
to,  a^|.6iaiTarififé0ad9.  rdkniag  i  de  PaalaiBnsk» 
';^  d.  a,  m,:  bUfnt  i\\\  deoarall^lUin  AfrfMEqiogi-' 
Cantaret  inlanmad  ,d^  17  Q^t,  1724.  —  Desautofn' 
(orraraa- hfir^^ •, .  ^ .  \\\  ^.,,   v/-.-^..  .-•  .  -^  .' 


I.') 


$Qm  kawmm  ait  hlifva  gratifieermie  -fBt  'Mhtåaåk9 
Sö#||ir  ni/i4;««ii.Iiu  ,««.  Crjifpiii:3(K10  ^.^  ofp^ 

TdrnfljfiM  600^1  mdTwi  3i  Oiinv énr,  (iir^4«t|i  «l«4 
600  (UriMMMitii  oeh  Esiieii  fico#j  bAr  uppfördfi);  sjal 
bloM  ÖIL*  CMéhtvdmy  Mtverift.  0«eb  SftOck«iav,  niwl 
MiijWBBltkar^  hw^d«hi«0»^dLdflU  <mUi  Cortuaetf^ 
flante»  MeyerKicJÉi  Jbar  larftliijjb^féj^  Men  Sfir^iriltiél^ 
ken.  Ing»»  b^MMÉi^Bg  iUM^ :  ilksm  efter  s|MMi& 
tLtm^t^tketiVk^é^^tiåMfiAm^  Mdéeiwifcr 

nadt:  f7pt>å.Rr>Gfr«  d/ €(eiA4^^  DebtihnKes  gjorde 
pAniiiUiéleir  irfgäf  i^dtkié^ffenl  litt  siuMeli^  '  GlSniéfiiriA 
personer  o^  6fVef«fér  sértir  iiteA  det  iiycr  wflrvetfltt)rti<* 
fet  gratllleerad^  tStfVa,  dét'dé  kk«  nii|fe  vid  éH  «l^ 
lér  afifiåt  fiRMle  det  tit^ira  ISrfffn  atlfÉrMililei;  hnti 
gjordt  btifver 'atl  tairima  nlyfateéortér  sköhi  irara  gäiig^ 
se,  mediehld  behagade  Hi'  G^.^  a.  G;  L.  'efteAomilitf 
min  fSira  tkrffvelse  och  ^Atd  berSrdé  pemringar  'tif^ 
gifvåa  dll:  vederbSlftfndé^  adiii' i^  \AéH>m  lifAinMfa/  éf« 
ter  deniia  fSk^e^äeiidé  apecfficaffoo^  dtfok  obéerrérM 
der  någon  bekommit  'dnbbél/litiTtsiiing,'  aå  Mgifvoo 
IlkTll  ej  mer  ttt  enkel*  sdmma.  ätrdmattiii  d.  10^ 
Dec;  t?i8.  Friedridi  P.  a;  Héaaerf;- 

"^  Å  en  annan  af  AHj^rirtséii'  egenlflhd.  iinderteckr 
nad  Speeification  uppå  de  Herrar  -  QeHeré^ipenentf^ 
oeh  Ö/verttar^  gom  komma  att  bli  graiifieeraééj  dtt^ 
terad  llsleéaleii  d.  5  Dee. '  1718  npptagaa    blott    en 


*    c   i43    > 

CWbL^  nmkl  fitetafiMi»  åMritfll/lkMi  J«|Stt  Am«  U 
Crispin  och  imé  UjMIå  filaiikelbéit  Diéh  MMjb  12 
ficM^MidjiNta*  iip|»tä||^    (Iikfli,^8ilfy«li{|.    Fbtlvood» 

rel%  JSQlieli^  LntMiiiH  8chlkf!er)ta  qsb  L^trlMiaitri^MiiA 
4»  31  ÖfMk^sttrtUd^  .84Mn  >iiM«8.i  AjuiftofVatiiiteiiié» 
cfndficåtioii.    Ingii  ÖfJiMir  ip|  élkrJMb^i  Balisar, 

FiQ  Sl0i  tonte  Utg.  få  etkira,  bvad  RSba  aliri£» 
wif  i  «.  &  H«,  9iJfig  infihr  Mio  au  Curi  blifrit  mj^ 
«&ifi  atti  ivms  «A  tar  baMktfad,  foraltedd^  idaga» 
Il^ffa  a£  adinga  aiaiiKiiJighatef»  adid:  frandabtfi  åat 
aiaf«  ilcoUi !ii|qpda|aa;^ttMi  ftfTansåltaii  mUitäiikl 
fiMUlér  «te  sé|fiaaiig^nli.(lik^ii%iMf^  Ht  aUn  aigmr 
fMirlhaila  Idna,^  ab»  déék  iv»li Jiii4a  iSiije»! .an .  undar*- 
aBUii%  ^H(«n^  ^t*n<  =  mUjÉfcdgbaim  i  kérMtteUeitia 
éikami  <liM}åm  héM  4at»  af»  bmi :  bKMt  li«ffad  af 
ei|ikalfpinMlig%oiMrfi.ltaia^:  rLagarbHug  (ITTi;  130) 
lal^ai^  icj!  lMittii.«i(  åattanlaAa.  butnaft  «rltfh  fié»  föatn 
ningen  .och  fraii  deq  sidan.  Ruhs  anmfirker.  att  Lff» 
gf rbriflfif  n^om  nppeifbarligen  eft^r  tradition  var  ,un- 
d#rftUail  .Ml  a^yit^iMii  l^ill  el  tela  rent  s^iHf  ni^  ve- 
dMligger  «lad  mf  ekttt  gniMiigbet  Vollama* 

AreliHft^r  Rttdba«k  »de  i  Dratinftigaiia  #nni , 
att  akoftet  <&j  var  l)an8ktV  deröfver  iritttmlädes,  tnen 
alk  nedtystades  genom  en  slags  förklaring,  I  Norr- 
köpings inifioe  at  Snodelitts  p.  141  (citerad  ait  Riihs) 
sig»s^  att.  krMr^Mi  ^ter.  idemia  n|.Q|:fig^riDaiig  9nnu 
1750  slog  en  viss  Svansk  Grefve ^^)  å&   starkt 


*)  Grefvetitlen,  stt  ailMt^g  af  Sundeliusi  som  torde, JföfbUn- 


i    144    )      ■ 

inlåna  m igårtar. TaJlimam ''ma   m  ;ab.«  »ittgå 
ktafi  .kMj^t  fitari*å4di  UåiÉ  hfOM  delM»  :  .' 

Uig.  eriotar^  irtt  Bnraa  CM .,  CmmiimUr  mm 
1710  blef.Iii^,Öf.U«ae.l7£2,()fTCnle|71S,QMdlb4l 
17t6,  Frih.  4.  3  Aiig;  1718  (RiUtai ;  iile<l«s  Geada 
vjppgift  i  fiiofr.lex.  »Faihem»  171S»,  bvattiU  li|^ 
get:  v&ffimt  Norska  IMicig*^  der  K.  Carl  må$^0 
tåtta  lifhet  täi,n)  QnÄÅéWt.  1720.  Kmi  ej  i  fri- 
gain  till  BådslMrfe,  ISriAé  Horns  parti,  aån,  «nligt 
den  Yuliga  NommU  vM  sMui  kfiaMMr,;  bMnikti- 
gade  «%  de  poiitiika  rdråluilMV»  af  J[ataÉ(ro|4M»; 
faHft  (1788),  aimi  andanbad  «i«  dåt^filaa.  We^  då 
na  HatlMBekoaMiik  titt  aah^J-åOtlat  •i;7a9  €teia«ÉA 
ea  Chaf  6fvér  krigsaMMtaa/i  .FUriaad  oiih  1740  Pka» 
ifd.  i  KrigaColl«gl«ik  Biitf  Tid  iQrdaaaiaBtiftalMti 
1748  CoaiHMad.  af  &  O.  o«b  Riddb  af  SidaphiaMr.  O. 
Oog  1750  d.  19  Dae.  i,  SMdUioka.-  Magtm  Stikrm- 
r*»  baviatado  mm  Lifdcabant.  Caiabalika»  1713^.1||tl 

dat  6 ref  Jacob Cron8tedt,R»R.hyilken  dog  1751.  (Varl71S 
Ordningsman  i  Upsala  Län*}  Anm*  tr&ffa«  päg.  141  Mh  \yått  z 
^  —  "JCmt^ken  ät  <JaäXII:s  moMflkétt  téuiiiÉdé  däck 
dX^9é  «ti  Mk  stånk  (I7B0  åm  ry  fet  bark  fnåi  omkxini 
tkro««fi  wh  Inwit  BTOrigetfräii»^,  fii^tlin  ipan  fSnit  ville 
påstft  att  den  skulle  blifrf^  en  ^'ifdt  lukt.  .Ilerranom,  Ko- 
nangenom  och  folkene*^'  Underligt  Sr  ock  att  krutröken  af 
samma  mordskott  ^  ännu  1751  på  sotsängen  så  starkt  stog 
en  tiss  Svensk  GMfe  ^  —  ^€  i'  näsan,  at  Kyrkoherden 
iToftstadhu  médall  sfä  andv  'knhi^past    ftMådde    bort- 

•  biåsar 4emi.^'  .  •        / 

Oetta  trycktes  1798  i  en  till  Konungen  dedicerad  skrift. 
Förf»  synes  ganska  val  bevandrad  både  i  documenter  och 

'  då  bldtt  eu  vanligare  mansålder  gainla  traditioner. 


(    446    ) 

T.  Coifiaral  t7l4,  131)4»  ilkmigen  till  Pommem  och 
Norrige,  der  ^n  1718  blef  Corporftl^  Öfrersto  1733. 
jkfven  bann  befordringar  gingo>  trögl  nindor  Horni 
gtyrelie^Xmeo  sedan  kon  snarcvind  i  eiegleo  för  den 
gamto  aha^^löse **) C^rporalen»  Han ble^ eAei^n%ot kan- 
ske behöfli^t  IjrssnahidepfioiiiQOtteroeh  Jminnen^General- 
Major  af  Cov^och  CqnlailieLiéiiU  1744^  fien;  Lieaie* 
aaat  1747,  ComneUdeiir.niéd  Stora  Korset  af  S.0..1748; 
Conoral  afeavaUério|17S5...  D5d  i  Stkml762,kåledeff 
sannoliU  rask  Innu  di  Ctonsladl  dog*^*)iToUsttfdl»s 
hinaomnadc!  1750.  »    .< 

Utg.  anför  detta,  som  erkännes  vara  ringa;  u- 
tan  att  sjelf  deroin  yttra  någon  bestämd  opinion. 
Det  må  bos  en  hvår  IStofe  anses  öka  eller  minska 
den  nog  långe  i  Sverige  ällmänt  utspridda  meningen] 
som,  mer  eller  ifAndre  redigt ''npj^ttadj  Kkväl  tydli- 
gen bänsyftar  på  ded  ToHstädilika  ^Ber^ttelseii.  Hvad 


^)  Så  "talerunt  alii  honores^  efter  1809  års  reroluUoii  fin  de 

som  utfört  rärfvet  mot  Konungen.    H.  £•  L.  ▼.Enge^tröm 

>tlniéei«|giaf|ltideiiii^,h9|M  sar.|ånc^|lV«g.^  »Jag  har  al- 

;  t|A  ^i^^t  ji|^f|t.  4era«,  V^for^rifi^  apfQ  reTplutfpn^rade» .  Sli- 
jfjl  fi*rr^|r..h<ira  .belflnas  af  sin  patriotism  —  OQi.  den  led- 
de dem  till  stegei,  jpeo  reyolutioneringar  ej  bli  en  in- 
komst-och  uppkomstkälla,  ty  då  göres  försöket  oftare  tu 
fädtemeslandet  béhöfrer  oéh  tånerr,"  >     <  « 

^*)  mim  a4  öisedkke  :Proetea  M egni  Bereliieen  Miafi  :llfM«i>« 

.  iQiif  f^  SM^imerooa,.  BorgffifJ^  i  ptfenBq|l^.,odi  |^i^;b^UI, 
f  i  lifO^jtai*  tledr.  Jjglconp.raa  Lif|;edinue.  .      •     .  .   ^       , 

*^)  1  det  Ramclska  m^^nuscriptet  finnas  Tal  misstag,  *  fbm 
en  JTörfkdikare  lätt  Iniunat  lindVikä,  aåMéi'  6tal  Cronst^dts 
gmd  ^  gt^fka^,  Aieh  Ifa^  iem^BévfiliarSlMKlfekiiid^^    ''-  ' 

(IX-DSL.)  10 


i    146    > 

9om  hlif  .finelkkt  idttgiilagti^iiMijI.  k9Ma9s  s.k«iikdeK 
ning,  t#rdb  filr  (fa  btfar  mtil  det  råtta  MitoiisfcjR  ft- 
gUt  iimebita  mer  ftn  ett  sreofk^  sfaiae  önskar.  All 
M  Kangea^sk^da  att  stapa  fdrrin  pengarna  aeb 
^y;$k'a  fredsRtdraget  och -fiiSartf  hinna  Iraav  .att  af. 
d0t  nynti  som,  t  förening  sf^d  .Carls  oeb  hans  baa^ 
särs  mod' snart  torde  gjoitSreeiges  oeh  Nerliges  f^ré^ 
niog  till  *^  nea  soaatag)»  fSrdelaameliaa  Herrarna,  aodec 
4at  nd^  gehieaea  oeh  det  iSgré  befSMet  ftrfars  pft 
lmi.?ft(|^a,:  ä^  visst  appiröranile.  Maa  --raa»  \aMw:fi 
blott  hämta  lärdom  häraf,  och  deana:  h&s«  49  iHsr 
blifva^,  ..    .^ 

Till  pTpf  p4  h^^a,,j!n^a  ot<i\alp»ren  dkr^f .  fr^n 
HafVu^I&grft,  vill  Utg<  ai^ra  nr  Audit»,  Här^f^hfd» 
Johua  B^ljffin&etn^,  (S^  A4elfiA«  n.  133()  bi^ef  fr. 
llitriSy^t^.  d,  44  |j»qc^4.71$,  <i,Urep  .J-andili^^iag,  so» 
hade  en  process  upphvälfd  mot  sig  af  GenAdj.  Rnu- 
thensparre,    och    bn^aj^oade    H.   som    sin  Comm\s- 

'.  -^é^  «^  no6h'har  Jag'  fftl  idtsedaa  efbiafNMTt- hu- 
ruvida derom  &t  resolverat  men  éj  kurinM;  -  Yétéii  fi 
någon  vidare  cfomb  derd^i  vara  fälder  ^äh  'f^diftmis- 
sionenn,  émädan  gienoi^  Haas  Majts  oljckli^a  affftl- 
)e,  som  skiedde  den  SO.Nqv^npkhfir.  for  Fff^dTJchshahl 
taiednlstatt  skri  af:att  siyckeskett  från  i!ästnii|gen 
OM"aaéteh  eitteHan  10  éch  11' genom  hafvulitpl' ho- 
nom, Sål.  ftr  |iär  en  sädan  Cönsternätion    blåtiA^bå- 

får;  Q  J^m^W^s^9^^JSBåm  blir  ifrlin  i  doMn  dagar    af* 


,  (    147)  •        . 

giilgeB  (M<i  bvar  och  en  af  å»  arafiml  ^ä  »ttt  I1ÅII4 
ak,  U  ^oflkholin,    allmia  Hma  fSxecHeac*  6r. Dels^ 
Gardie  ttr   Snmi  |i«r  ucjii    lirpr    cich  i  lUsaa    dagaa 
aflefverera  Coinmandot  till  Generat  Major  von  Esien 
•om  här  med  några  Regimen  ter    allena    qrarblifver' 
hvpriMwul  <m  ,{(«g«>RPAm  j««  .  »r  Mir  euj  i  aanma 
dagar  som  Hans  Maj:t  Waf  tingen,  kom  Baron  Goru 
hit   ä  orten  Wef  straxt   efter  Hans  JDAimM.  '  ArfPrin- 
um  Ton  j^eMéna  ordres  i  acrest  tmgén  oofa  affS^d  till 
ÖMbr»  sloM^  jag  hade  Oinlies  tlR  ittt  eonfbigerå    Tio- 
•MBn  döt  man  titip  under  vilgij»  nlgra  mtt  ^åtiMn 
tillhaka  ftr  andra  bestallniiigar  bik«lldh,   och    fördes 
han  sMfaut    (^oki  «n  Iljttmiist  1  låeutnant,   1  Fen- 
drik,  1  Cornett  och  15  Byttarp  till  benämbde  ort,  be- 
la  deputation  lärer  och  vara  i  arrest    skingrade,    en 
afCertzes  följe  fii»  Vnna  iiä^  ^iKr  som  hetet-  Paison; 
om   alt  detta  skolat  jag  väl   Hans  ei>ef^^  tim'éU 
fÖrene  raporterat,  men  ej  varit  någon    lägenhet,  den 
Btaékan  Armeefa,  troiii  ho  g^r  hein  tiHbaåa    vet    jag 
«j  hnra  hon  framkommer,  f^  hon  var  mest  genom  en 
månads  Compangie  Rain^ r«^^  ^et  ,fjy   ejf»rWTd}«f fie 
om  man  hade  varit  af  ^Äwi  opfe;  ?t4|,J   kniw)»,    fg   »i- 

^m  m  »Jer  iVMft  m»o  «V,3PQ|»tlW.Ä!49  f^m^km- 
RlMW^P*  ^»f«  «|t   fi''*^»  »ift»  «jf(^r^n»fceligi»t» 

hade  Fr^dflcJs^l  varit  Vviff,;  w|gr,^  ^pgnp  ,  %  4„ 
8d-  I^tFXfiVlf^Hcnfarmade  Han  sjelf  18:de  och  in- 
tog «*  SMvWt$,<if  f fM  ■«>«>  heter  Gyllenlöf.  Gad  hje- 

■      t'    '\  M  .1  ■  '•    .  ?  JO* 


(    148    )' 

pé  Of •  lid  detta  tiHfUle  Ull  en  god  ÖffMiel  igm^ 
. Jag  Till  iSrmoda  Eden  Grefl.  Nide  vid  det- 
ta tilUäUe  fir  rerange  pi  sina  fSrftlJarem 

t    ;*.         /i » 


'  •  . » 


Nigre  PHnt  Friedrid^^  Mléter  iokiti[fwgmmi  itf^  ^ 

ikrifne.' 

Meneiedr  • 
Je  Tous  reai  mille  giaoe  des  eoiae  qne  ^rem 
prenner  a  me  ▼onlloif  A.  biea  reeeroir  paia  da  gie- 
ce  faifte  noy  La  joidce  éc  tjraite  laoy  en  any  .&  ee- 
b  sani  CMton  ear  je  mde  trea  veiiUement  ioat  a 
Toae.  :  i      .  friédneh  P.  D.  Hesie.    ^ 

A  tergo 

A  Moniieair  Mo^i^pir  le  Baron  d'£keblad  Gene- 
raUfaJor  a  Orebfo.  ,. 

Detuammn  bmeter  tiU   fienJdeta,   Gr^  M.  J,  J>*r 

laGpriiie*    VH,J)ific^  17Jl&  ...■■.   ..,    : 

Dorpam  lé  1  Déc;  (1718.) 
Monsieur  moii  Cher  Comtel 
Tons  aaroy  sans  dodtte  dejra  apprie  la  tres 
facheuse  noarelle  de  la  mört  Da  Roy  Je  rons  faia 
part  de  ma  '  douRenr '  sagant.  bien  ^ne  voas  intrei* 
•er  a  ftmt  eé  qiii  me  regardé  et  sois  tnr  qne  vm% 
ette  de'  mies  amis   eiisi  Je  fin  ;  /  d  fäis  bien 

Totre  tres  fidele  •»*' 
-  »/■'  t'"  •'»•.'  Amy  (6 -iervitenr  " 


Friedrich  P.  D^  Hese e. 


i 


(    MO    ) 

Le  seeonde  lettre 

le  1  De  1718     . 

a  12  faean 
Monsiear. 

Si  le  Baron  Gorte  vimå  a  Strömstad  je  voui  le 
recominende  a  le  faire  bien  gärder  que  personne  au 
itionde  Lear  pade.  je  laisee  cela  a  Tostre  bonne  dis- 
position df  snis  Monsieur 

Vostre  tres  fidel 
amy  A  serviteur 
'  Friedrich)  P«  D.  Hesse. 

Dorpum  le  2  Dec.  (1716.) 

Monsieur  mon  eher  Comte. 

Comme  jay  unne  perfaitte  eonfience  en  vous  je 

TOQS  diroy  ^ue  jay  envoier   ponr  faire  arretter  le  B* 

Gortz*  iU  y  le  Colonel  Baamgarten  A.  Borengild  qai 

80ut  commendes  pour   cette  expedition  ensi  je  vouf 

prie  de  faire    prendre  garde  qnant  ill  passerat  la  au 

cnTirons  de  le  faire  venir  a  Stromstat  A   de  le  faire 

bien  gärder    quil  ne  puisse  pas  echapper   vous  estez 

boii  patriote  ensi  je  me    repose.    entierement  a  vous 

<£  siir  tout  quil  naye  pas  permission  a  'parler    avec 

quelque  un  je  suis  Monsieur 

Votre  tres  fidel 

amy  A  eerviteur 

Friedrich  K  D.  Hesse. 
En  annan  billet: 

Der  Graf  beliebe  solches  iinch    an    Ihro   Hoch- 

heit  durch  einer  Courir  bericbten  au  lassen  das  der  B. 

Gortx  nach  Örebro  soll  geschicket  werden. 

Friedrich  P.  a.  Hessen» 


(    150    ) 

_  s 

lind  solchen  einige  treaeÖffiril  Ätt  sagtten*). 

Ditstedal  le  4  Dee.  1718* 
Monsieur. 

Je  voui  ecrie  a  teifl  moment  mon  ^her  Comte 
mats  je  voue  prie  i^renner  dé  bonne  {^reimutiAii 
contre  lei  CavallierAlemane  A  iiur  lentme^er.vo^g 
de  Diirin  A  je  Hie  confie  a  Vötre  6onne  cnndiiitle% 

Eéur  la  previende  vous  en  auray  soins  jen  vois 
des  ofiicier  deltat  poar  la  resevoir  je  sais  töat  a« 
voiM«  Friedrich  P.  D.  Hesse. 

Dittedal  h  4  Deo.  17|^ 

Monsienr  Mon  Cher  Cnmte* 
;Je  Tois   partout  lea  tnainea   qne    TQua  eelet  de 
chea  amie  spiyer  persuade  que  je  seray  reconnoyfnnt 
tout  roa  T.ie* 

Ce  qui  est  du  Baron  de  Gértz  je  crois  que 
VQus  aura  ressu  ma  lettre  ill  doit  aller  au  ehatau 
Örebro  avec^Ms  tlosenfaanavoc  defance  de  ne  par- 
ler  a  personne  aufesi  de  ne  par  parler  au  Duc  ay^x 
labonte  <&  donner  eneor  quielques  ofiicier  d^  con- 
fience  firec  Luy  d  donne  Leur  les  mesme^  Ordre  le 
qui  est  pour  le  tiiarche  des  troupprs  nous  .retoitrne- 
Toiks  eil  Svede  A  je  marchera  le  Lundy  A  passerons 
la  poos  a  Senburg":  A  un  corps  par  Holmendal  A 
qudqutt  par  Diåtethl  comme  vous  voire  par  la  dis- 
position que  je  tous  envoieer  de    grace    ihott     cher 


i     >   I  I      I     lllfcw 

•    '  •  ■  '  ^-      •  '    *   i  •  i  ♦ 

f)  Man  fiimer  att  "P,  O;  ilef^se"  horåfi  ^ /'«|(rifv^ .  sitt  uy»- 
dersmål  och. andra  s^råk>  ij  eller.'' 


(    151     )      - 

€0«te  Bgén  soiss  <qu«  lea  Irouppea  tfeuve  la  proi^ 
ande  pretto  <&  sofyer  peHiUMle  q«e' Je  votts  én  suniy 
de  obligatioffiÉ  tout  ma  vie  eitant  avec  bien  dataeii^* 
uiMt  töat  a  Vou«  moii  eher  Cotnte. 

Friedrich  P.  D*  Heaae. 

Je  Tooa  prie  de  faire  en  sorte  que:  Dac  ne  c«n- 
contre  pae  le  Baron  de  Gortz. 

Je  voas  prie  donne  au  Barr  Gorz  unne  '  bonne 
escorte  et  an  Officier    bien  a  qiii  bn  ce  peut  fier« 

OSlcielt  samma  dag  ankom  bref  att  Gréfven  skulle 
strax  lösgifva  Öfversten  Witting  ur  arresten  sleimt  IS- 
ta  bonom  gå  till  sina  gods  ocb  besitta  sin  egendom, 
ntodertecknadt  af  gantz  Ergebensten  frennd  Fr«  P. 
%.  H.,  likaledes  ordré,  att  fora  befälet  öfver  de  oin- 
dehe  troppar,  med  h vilka  gränsen  nu  skulle  försva- 
ras, sedan  de  indelte  regementerne  nu  återgingo  dll 
sina  rotar   och  rusthåll.  Schwerin  hade  beordrats  att 

m 

till  biträde  ha  iiin  post  här  vid  gränsen,  skyldig  att  gå 
Grefven  tillhanda,  likbsom  GenenMaj.  Stromfeldt  vid 
Eda-  skans* 

Distedal  le  «  (Dec.  17ia) 

Monsieur  mon  Cher  Comte. 

Vous  me  donne  tant  de  marque  de  Vostre  Ämi- 
(le  que  je  anis  dans  la  derniere  impatiefdee  ie  vMi 
marq^r  ma  perfaitfte  reoonnoissanec  Soyer  pennade 
^e  je  né  perderay  occunne  oecasion  Jay  ressa  Vo-* 
stre  paquet  A  jäy  brulier  les  å0ax  de  maiii  propres 
aiiiVanl  vos  ordre  je  pas  demain  duy  pour  Dorpum 
A  kippreAde  main  poiir  Soa$^oarg  A  Stromstat  veui 
«ie  i%ttu  plaisir   de  venir  auderant  de   moy.    Les 


(    152    ) 

DragpBB  AllaoMUis  on  -  ofdre  de  roareber  eosi  von» 
voulles  faien  encor  L«ft  ojrdeoiijBr  de  nierehe  Buiviuit 
qne  voas  le  trouYeres  appro«.  Da  reste  je  suU  trw 
iinpatien  de  vous  dire  ^  böuch  cerobien  que  je  suie 
bien   tout  a  votts  Fjiedrich  P.  D.  Hevse. 

Vian  datum. 
Monsieur 

Jay  reagu  le  deux   lettre  quil   vous   a   plus    de 

mescrire  je  vous   rens  mille   graces   de    votre   cher 

■Quyenir  jespere   davoir   le   plaisir   de   vous  revoir 

bientot  d^  de  Toas  dire  de  bonche   mon    cher  Comte 

combien  que  je  suis  töat  a  voas 

Friedrich  P.  D»  Hesse. 

A  tergo 

A  Monsienr  Monsiear  le  Comte  DelaGarde    Ge- 

neratMajor  dinfanterie 

a 

Larmee  du  Roy. 

Efter  dessa  meddelanden  må  ti  återblieka  på 
1718  art  revolution» 

1718  åri  revolution  bar .  lyckats  att  till  och  med 
undgå  revolotione-namDet.  Den  egde  *  likväl  .flera 
beståndsdelar  af  en  revolution,  ftn  många  blott  i 
hofsalarne  appgjorda  knlissfdriindriagar,  som  i  hislo^ 
rien  utmftrkts  med  detta   namn. 

Dennb  reyolation  var  visst  icke  allenast  en  ögonbUeUig 
militärconspiratioo,  atan  den  stod  i  sammanhan^g  med 
många  dål  tiden  jäsande  elementer  af  missndje,  méd 


(     153    ) 

lijjiliny  Mtom  iMcl  tfirdttt  plockade  kroim  odi,  gnr 
ifaidBSnti  |[af  boi^t  dem  g«nast«n  Mordel  torde  t»» 
rit  först  tioktiden  afiikyvftfde  Fnmtyske  Bflieistem 
Cardinal  Daboia  hjerna  oeh  påskjadadei,  sedaa  dea 
tiiåeiia  qaadri^lidliaas  komiait  till  stånd.  Carls  rid^ 
dofliga  sinne  drag  kans  hjerta  till  Maria  Staarts  d. 
^.  landsflyktige  ftttliag,  som  hoppades  åtarinstone  jrid^ 
-da  Skottlands  krona  åt  sig,  om  ftn  Englands  flistades 
få  en  HannoTerans  tijessa ;  och  det  ridderliga  i  hlk- 
gen  eggades  här  ii  ett  sirenskt-patriotiskt  bem5dan*> 
de^  att  behålla  alla  de  länder,  som  f&rvärfrats  med 
Gostaf  Adolphs  och  andrasterasrenskaftltherraniUod. 
1715  hade  Georg  blifvit  herre  dfver  Bremen  oeh  Verr 
den.  Han  Iran  de  bättre  anfallas  i  spetsen  för  alla 
missnöjda  i  England  oeh  Skottland,  hvariblån4  st5r- 
sta  delen  bland  det  afWhigs  nndanträngda  Tprypar^ 
tiet  torde  räknats,  i  samma  stund  hjeltekonungen  af 
Sverige  och  Norrigé  ledt  krigsoperadonerne^  än  ge*- 
nom  svenskt  krig  på  Tysk  botten  utan  bimdsförvand*- 
ter  och  penningar.  Men  Carl  såsom  ^  herre  öfver  Sve» 
rige,  Norrige,  Finland,  Est*  och  Lifland  dE^c.  ,  Poni* 
roern,  Bremen,  Verdendtc.  Byska  Zarens  svåger  och 
Bnndsförvandt  samt  Skyddsherre  dfver  Konungen  i 
Skottland,  hvilken  då' snart  torde  ock  blifvit  Konung 
i  England  tillika,  injagade  lätt  en  pånisk  förskräc- 
kelse i  det  dfriga  Europa*  Frankrike,  som  nu  slutit 
sig  intill  K«  Georg  och  Wbigpartiet  hade  ock  myc- 
ket att  frukta,  än  mer  att  hoppas,  då  ej  ett  Jernhiff- 
i9md  ledde  Sveriges  ntrikés  politik*  I  d..  v.  Franska 
Ministéren  — •  99den  atfaeistiskan  -*»  fanns  hvarken  re- 


y 


(    154    ) 

I 

liglon  ^er  mtfah  Heit  ftf  OileiiM  odi  CaarritMl 
•Dttbois  ftmiigo  ftäkert  som  en  f;oå  fibåm  oj^mitfoil^ 
^mda  knaé» -gMioto  'lönmnSidaffa  udaftrUJa  it 
Ma  mabfriskoHr)  hrårpi  Allt  hir  baroAdé.  a|dim 
Qvttdhipél-aHiaiiaéh  Itt^  varit  nasave  am  aw^  fimå^ 
^  att  nii^a  lofttaadaraa  för,  U  m^gåagaa  af  aa  ttitt^ 
atadl  NoiéeiM  Alexander  oeh  Tdry  LaMa^^attÉi»» 
Igar.  I  tlatat  af  1718  Jwde  Ffanaka  jBraqfttiåararef^ 
rirtgen  gödt  öm  nynté  Skotten  Johan  Lawi  guldma* 
ken  anaåga  ännn  aom  en  alar  irigåam*  Ja,  Miaaisi^pi 
Coaipagmet  bebllie  nu  raa>t  iagdt  SBv^t  hela  Earopaa 
pennigaTåaende*  Nog  ^:  Yiae  i  IttgMvtdFredrikaliall 
oa  Fmnak  Amblisaadik  Gref  de  la  Marek,  bvHken,  itrax 
Jijelten  iallk,  tagaf  na  aiemoare  till  l^rina  Fredrik, 
att  till  un  nDrdttningii  föraända,  der  Sverigeanjra  po- 
litik Qtstakadei.  /J>enna  meMoire  Tar  gntndatenen  i 
ibl^aniar  poHtIk,  anda  tiUa  Frankrikea  iatréeaal772 
fann  en  ny  rerolation  behSflig  i  Srerfge  *).  Lyck- 
liga iri  adm  lefra  i  ea  tid,  di  den  franaka  oroliga 
betiandén  aaturnieeratf!  — -  då  den  iter  åmu  egmm 
iarH!  dr»  de  la  Ma  rett  häda  2  göda  bandtlaa* 
gare  f&r  ain  politik  i  eina  landsmftn,  DirektSren  öf- 
Ter  beligrlngtverket  Maigret  ocb  Gené  Adj*  Siqoien 
Men  aikert  är  att  dét  Europeiska  miaanöjet  med  K. 
Carl  eldt  aig  in  till  det  Svensk-Aristokratieka,    aom 

•  * 

'*)  Man  hår  misstänkt,  att  också  då  en  Kungs  naturliga  dOd 
ej  hann  att  utrfintas;  itien  den  aem  läser  fbrtecknin^ii 
på  aUari&tter,  K.  Adolph  Fredrik  åt  sia  aisia  Uiiddag, 
undrar  ej»  enigt  ShreaaTards  aaMäckaiiig  i  haaA  Memoa- 
rer, att  slaget  följde. 


(     155     ) 

— t4>licfcT<»-  mUnkn  fA  rtfiiäkétatHmnOn  leeaiaad 
MiniM»  lr%gtn  toib  Erik  Sparm  odi  P«4«r  Btahe 
A  •&  JtiiblidMfc    pA    n/v^liifM^Mwt    nnda»  Cidnifr 

filMi  de»  éf  iL  €arl  XI  kufvaJto  Aii»tokrati«li 
Imdé  trettfié  mtt  sonTtraiiiitttm  fiMdtN^a  pårttér, 
iHaMm  #u  iMol  dtféfter^  si  •måningMi  bifalat  tigf. 
>¥i/kali«.dél  Mia :|Niii)i;r#  aiéif  jiMiMm  oeh  dlHanéra: 
|i|irMf  Étftf  jiaMpnii  I>Bt  ftrra  ilit  tig  oinkfuig 
^jfyieoaii  Ulfteft  EltMofa,  hade  ila  Madalpunkt  i 
fiDattkalA  oeb  ritt  ItnlVttd  pfi  Arvid  Hortia  tknMiér; 
det  sednaie  glruffmiaéé  ég  kring  PHna  Fndiikv  ba- 
^aia  laeAllpahkt  t  lligrat  och  hnfvudet  hatte:  Ge- 
lMaaliteta%  my  d#  voro  «rifinge.9i  Det  Orra  fdrme- 
^tmi^  liage  fi  panaaii  «U1  akvifi^aiide  •af  1719  och  n2Ö 
ifs  Begaffiitgilbriacr,  Ilat  fteditérte  laidada  Iftnge  på 
mordslEétcat  mt  å.  90  fi^PA^tSl  Eniga  volro  deUatf 
4  sin  MMhetskiiMl,»  i.  1l«  sitf  begär  att  tlUrMIa  aig 
iBskteM  prérogatl?#r|  helst  på  ktantadras  bekoatnad, 
MCn  geismn  iåaftNNi  IHketAftUek  ^oge  da  sympathiskt 
intill  sig  den^  awi  i  Sterige  vaknat  tfll  befaof  af 
^Mb  etatdi  fSr  en  pariamenterisk  frihet,  Oeb  desse 
faoDos  egentligen  bland  den  hdgre  adleii  och  de  mest  ' 
Uiaiid^MaMl.daofeålBa«  MEn^sfca  friheténn  lyste 
a{ikiil^ooanvawh'idltmAeliJe#tat  hos  dem  arni  sågo 
ééU  #ai%ltatéf  i  teikkJia  både  littarttra  och  akoaomi* 
lOtä  odling.  ¥å  lOra  likväl  Velat  köpa  denna  littritg- 
lUfl  laoa  bjiltekoiiufligaaii  bWd)  méii  a«g  lära  aihi  va- 
^  %nii|li  a«t^'alii  Komngan  flé^kaitimit  lUlStockhoIitt, 
i  fftkbteg  amAa  btf ^a  oiAMHlg  diA  «|fkiig  oplaioa^ 


(    156    ) 

atlt£oiiiili9M  Iwfi  tyån  vid  att,  «!  d^^dérpL-..  lltai 
dwf&re  var  KoHnngeii  ti  ting,  att  faaa*  €§  kom  $äl 
filtoekhoUn.  Till  Lund  komino  patriätarlia  Uott  ktmt 
f5r  lig,  si  att  det  var  ridligatt,  att,  aom  Bialsop  8va^ 
karg,  afbrytti  ttdat,  di  Kuhgen  uppdrog  SffariBppao. 
Till  Sverigei  itU,  hoppat  jag^  movdtaokaii  gick  ut 
frio  Frankrikoa  kabioatt^  der  för^ttriiigar;  och  l&oii*> 
iMNrd,  Kftknadei  ioa>^  avaghetasjriider. .  <  Em  Fiamk  -Ani- 
baaiadör,  med  ioatmeUM  för  'den  aya  re|;oBDgeii  ^ 
fickan,  laialo  ajtnaa  i  Kamg  Garli;  fftit^i  föniti  Ihuh 
nicdaceaa  piatolkola  hann  :den.  lagektiriniogi  'fiéndona 
kanonee.ock  baodgevär  i  IS  ir  rai^otoral.    : 

Den .30  Nor.  1718  raritml^Uerad  ett  ma  eller 
aldiig^n.  liiom  l»n  dag  kadei  fred  varit  garaalenid 
med  Byaelaad,  Gdrtsfe  anitta  vid>  ilatturodcet  och.  Paat* 
aénckapennial^rtie  i.fUtkaafaH..: AUmftnt  aaaiga, att 
inom  14  dagar  Norrigea  ny.ckd  legat  i  Svenska  Knn- 
gens  haad«  .  TiU  vicea  •  iiad» .  di  Örnen  sikert  fria 
igftUon  SCverlaggt,  hvilken  ki<olia  :bati  fSrst  yiUo  plie- 
ka  fria  fiuropas  kctata  bofvaden,  sedan  aoMatemas 
segerlast  iter  vaknat  af  .segetsiaigima  oCrer  Nofii- 
ges  intagandOé.  Och  d«t  30  Nov.  vardtdaiföre  Ko- 
nungens dddsdi^. 

'  Gdrtsens  och  Paalsetie  annslbindasynas véfkacbkr 
pide  aammansvoniQ  ilftgrcit  mad.  aamma'  6|;gaiida 
kraft,  som  Adlexsparres  ahndkinde  till  Stockholm 
verkade  pi  Adlercseuta,  aburu.  ej  ar  samma  bevekd- 
^c«ratider«  Vcrkstimaadet^  innan  del  Yftfi^deS'  an* 
komst  besiats» . .  Och  .IbAda  .  JUk|taiMigfa/Mas  croeh  r.  a^pi- 
veteqvaleisjfpmde  af.bM4igh«ten'  fikluims^vid  ditta 


{    157f    ) 

spådomar  kort  fSrnt,  som  slogo  in.  Och  imrnH^M 
?Mr.d0ftbiiIei»rå;JaUmuh«rti,  K^JCatl  vppMnde  pft 
tln  idKMsdiA;  Jltriitréftor  hMr  i(jrnt»«  M  Moligf  ^b^pra 
hoM:  viinligl  »•toMtt  allor  M|E«ft  ifisigte»<«f]:ot»9jKs* 

<•> trolig»a i MongrrtMi  ytemigftnié^    m  vj  r-  • 

tivém  tknlle,  dock  yerkställa  det  vid  slika  tilljfal- 
len  p.  (s^.nnqdvahdjgai)!  Denna  fråga  ISr  hogbjryti 
Pfins  Fredrik'.',  ]^å  .  09  i)åda  FransöseriiasXiiicf  var 
miiidre  attlitay'  |lp^'på[,  deras'  jg^oda  väja  ati'^*ena  sitt 
kabifiétt»"  Den  snällaste 'Iad<^aré  i  arméén|' Crbnstedt^ 
kundtD  vU  {5r  4000  dalér  speciéTaddä  %n  liten  reffet- 
bSssa;  i  hans  charakte/laff  badé  karlek  iifå  eld^och 
kHrlek  /«//!/rÄe/,'H vilket'  han'  sedan,  uttrycJ^te  sqm 
Conuhöndeur  i  sité  valspråk:  malo  quam  vinciila  Jtäm" 
mai ;  men  något  oridderligt  Mg  dock  i.  åflossandet  SF- 
ven  för  den  liberalaste  ridderlighét.  Den'  som  IBsit 
eller  hSrt  det  Tollstadrska  dociin^entet  uppISsas,  vitt* 
nar,  att  r^Stiernrooé,  joir  q/skjutandet  fåti  SQOl  duca,'^ 
ievy  men  etf  kvem  iiar  der  éjM  *)    Det  tan  ockVa^ 

etsamma  om  de  togps  af  de  1200  d.  s,  m.  son^ 
Essen  nttog  till  partisaner  och  »kunskapen»  ^Uer  ur 
Prinsens  eller  Gr.  doIaMarcks  pung  eller  qr  alla  3)(äl-' 


*        *  ]  •  ■      »     .« 


•i^  II     <i  *'  '•    •:     \\\<     \i    '     «••  .      i:':;'l    »•  , 


'  K\  -t 


*i  vig,  harV  »«daii  ftrta  arktt  tryckte»,  Äft  «n  »Sker  upp- 
lysning, att  R.  R.  Baron  Malte  Ramel  rar  fällt  tim 
att  det  ffrfigatarantlédoe«iniénfi«tvår8f'l'otlåtadii'egén 
h  k  nåi  Ock  rid  den^déh  kund^^:ii  handstHéjTani  alla  okSnd. 


(  fsa  ) 

fonft*    Wiff  \t»mi  OM*  héUté-^gén  Wkaiiiidipr  amA 
^rtonatf.  i-  ''  '-    <*••    ■*'   '*  :"^'!  '*  .• 

40947I&   Mle^ift  ?ar^ ^nmmi mihMMmkMtUifi^ 
iMiii' Sllertf tfiow  ^)    aotiftgM  nfuM  itlM»*^e^;^4|it^iaiM 

fMtrad  till  ti  fiiit  ckaTttlfeMrilEt  ikiyiMiti  <  ttnltt }  etk 
IS^riirt  meniuskpslafitande.  Anledningar  till  ,inits- 
pöjesaknada  ban  ej.  Fqdd  |684..had^  han  vid  21 
års  åld?r  blifvit  Lii^ee^antVl7t)5}^  och  l^iwabant 
)707,  men  4edan  obefordrad  oc^  obelöut  bevistat  ^alia  de 
actioner  'o|;h  rencontres,'  vi4.h vill^aH^  M:t  yai^t närraran- 
de.n  Mån||[i^ungdoioskamraterj^89n[i  på  lån^i^^r  ej  de- 
lat hans  iii04or  och  utfört,  baps  iiedrifter.  Iia^e  bnnnit 
Generalfbefprdran^  då  han . 1713. än^tljgen.  befordrades 
till  Corporäl.  Han  blef^  ble^er^  y\^  Holofzin,  följde 
efter  slaffet  Tid  Pultava  g^noiii  9detnarkerna  till  Ben- 
der.»  efindes  1711  till  Chans  residens,  .déreftér  till 
Svarta  haffet  och  in  i  Asien.  ,  En  annan  ffang  skic- 
kades  han  i  Tprkisk  båttiniansrhabit  in  i  en  rysk  last- 
ning,  andra  gånger  i^tt  i  T^rtarlsk  eller.  Cossakisk 
drägt  genon|st|röJtvp  de  största  ödemarker.  Blef  fan-' 
gen  vid  kalabalikenf  Qch  i  Kiing  Carls  tjenst  bIctC 
en  soldat  ej  nrik.9)  Q^n  <ini  sin  ^»falighet'»  svnea 
,  Stiernroos  ha  blifvit  obekymrad,  om  500  dncater  knn- 
de  köpa  hans  arm  mot  sin  Konung*  Det  ökac  f5r» 
troendet  för  Tollstftdiska  qppgifi^i^  att  vi  se  St  ap* 


c  1^   )  : 

hm  v«r  i  SMcMdm»    bift  tiUfMIi.  «ti  gSril  pi^  U- 
kiiAt«edr4eiliiMpöj4«  ftf;iEw^^^d^^^^   EflMttertUi  tfiii 

bMt«rft%  m4  ^et.|)»n4ii.  såkdM  tuteric^  i  lok*  JKo^ 

i«irlif49i)M^  «lii;fit*  'miqiv»ki«4«')  Kattinffmi  priuwM, 

d&  Hl  Jlit  M^afttiiw  ilcfk  i  dtlMlleti  ^Nr  Um  bMbt 

l^ifNfigfMMbiMt,  Orh  om8i»^iiiii4l«rfötitiiiii»tHi]Mb 

ii9tpå4fft:|ai8l%Ginm4ei«lväg|[^|lW^ 

af    nilffi   iS|«M]iiiia   g«9fihvjii4%.s%9ll   vtfnolimeradtt} 

CMii8t«4l#.  B^  kiflAi  )Kai|fM.f&  APnltSjd  lil«io»>aii 

hm  uiSM  i»4.det  aUOUfi,  dfir  b«i|fi  434;  ii|»plicIitMié 
Men  JkyM4»lm;  lMi49.  bWdaa  -v.  if  Vi4. 4al:  i  ,UlftitaÉ 
4«df rAK ^ot|^  llt«tt.  S94«n,i  M^  tå|Mmiftll(  tOlttyr- 

det  bröstvärn,  4fr^'40t!  •crfM  laQlls»  ieiMUl  tt0m>^ 
dvtf.  bqfi^iidM»itfv^R  ^R^Mlvllrftal,  vie4i itogan  tftinin- 
fts  9104(^41^»  7  liniais  Un^t  o«b  a  liniar  bi«4l^ 
m0i , ftff^ia:anj|^1mMA#r: :  Mb ;  omsliJMBr^  oab  .  h^^ 
Iiiifini4itf  litt.*^ici|tii  JM*  »^nim  Iwiiifea.   JBftar.  >dea^ 


'  (    160    ) 

t^M  äéMktwk  plttéeiiiig  och  8lqid«^;  tfomliitki^ 
ih  dis(oketå''beikKBU  gnippeiingar,  tro]lg«É  Vttrit  fc«- 
hj4(^eji<fil|cI^!fMkerligM  c;  och;  Sh  lMglfvit'•ig^il^ 
Mngc  Uölrt>i[tMi  Varmfijl^f^'  a<^  gMMi  sin  tiiii«tf>* 
Aiii,fi9ttinMkVej  ipkmn  Hirdj^^  iibpvid«  Umdi^tfSMai^ 
HNmtvoriie  don  hiigii#k)|^' nyheten^  ^  ailre«l'hVatli  '«n^ 
ivMfiNAeSfA  iålUiigt  iÉiabd',  «ti«x  Kc^tén^fanUtH 
Må,  CIMhe^g  Moti  iBvttfidratfb  irig.t  EnåtdloMid  wn 
s«^ff>«i^ott^  liHIMMt^l  pé««^ii' stillé  t')Ahrhoieii  of 
^4c«figlig«|  lik€N4  'oéiMf  kunde  lAvsSs»  Mé'^ni(^ 
domAdtoU.  dbiid  'W«4lka  ^  ärtig«»«««rlU^rg:^^ 
ly  julian ^ééHflo  trodde  iiftkort  éj  ino4  Cåfrihefg^r 
OM  HJ  ftfcl  Mf>*^NigM  infitfe'Ja^ir^a^llHAidi^'  ottj  VM 
éniiiAU»iittiv5Mit(cl  medelst  iéfit  ooiitiltto«  jsf)  ^de^  0rlit-» 
i^y^ÉiidiEr^iarikriikiålofiiii^*  erller  biifvttd^lft' 'égJMr  -ifriigd, 
ku^a  réfftai  Mé-é^Jttkil  Smu^en  äl^  H^in^ewt  Ovk 
åHi^BfUeiiAM^amftflUgt.  Maigret  kniide>  imaft  utro^ 
pat  ^  FoAi  Ai^  jifcee ' ^ibé^,  n/Zoiit  ^  9&upårt  «ilkl-  alt 
aiair  gl6thdö.^ka'«tkolt|iårets  dihitftisiöiiei','  sohi-ftimii 
tT4e  J»uid# ^liiäitfSi^folT^ft  ttiail  iabttlafdo  lAéltÉteo^  moA 
fism;  att[|rfiUiti  T^piot  Jvkålpatid,  Vai^  *>ilbr  Mm  ett 
inM^i,  nrÉt  ett  flikig  af  en  sTfiikektlla'  oéh  dylikt. 
>  :*  1Ii«g;lbrio»Kr  hfiv«4d<  ob^C^^  af 

Icjltaiviärblii^  ögb^blKfa,  Ht  ifjilfirfr  aiföiiighetfeii  sy- 
aésQågd  nferiäi^'€4^4)ä<vi)té^h8i  sagtti  (t^'  >^  i  .  i> 
.  •:  (nswt^viåai' Aon  cM  KollM^efli-iB^otaMem  i  IKtmi- 
cHém^  fié^Uligmgihijg^  ^t^  till  jMnM^^hfiAltot 
ef  irfar  hoa  K^^^C^iitfltttttyOiiligt^fyttOJirfeK  ''OW^  ^ettai^ 
fae  hsir  fiéra  ffililf%^er  ^>9%iÉ^  ^l^jiTe)  MfaSfiMff^ 


(    161    ) 

DiteitSr  ^f  ättaeken^  utfiakade  den  njfa  linien  på 
4et  säiteff  att  ^ier  honom  defilerade  ioldatemaj 
man  för  man,  iom  buro  fatöiner  Jemte  spadar  och 
hackor.  Så  fori  Direktoren  gtck  Imien  fram^  lade$  ^ 
ftticiner  ffter  honom  i  en  rät  linea,  hvarfemte  tolda^ 
tema  blé^fvo  liggandes.  Derpå  beggnte  soldaterna 
grqfva  sig.  neder^  på  det  de  snart  måtte  fä  skans^ 
korgatne  med  jord  uppfyllde  till  der€ut  bet&chningj^ 
Wblt  hade  han  sett  Koauogen  gå  den  fatala  aftonen» 
Ett  mera  passande  iitällé  att  ntfora  mardet  kunde  ej 
tänkas*  Halfdankel,  bl^tt  stnpade  eller  redan  af  sig 
t^tlPie  nedgräfda  eller  ock  snart  till  andra  verl- 
dé»  (SrpiHislige  soldater,  af  Maigret  i  kedja  utdrag- 
B#^  sannerligen,  der  9)6refvarne99  och  Anckarstrom 
fSrfSljée  K.  Gustaf  III  bland  sina  99skanskorgar,9)'var 
långt  svårare  »att  rädda  friheten^)  än  der  Ufdraban- 
trni  och-:  Fransoserna  f5rfdljde  K«Carl  XIIs  spår. 
Deftifttt  ffir  den  ärlige  men  något  enfaldige  Carlberg 
i|0  sin  Kung  —  ^igga  på  venstra  sidan  med  kappan 
pm-sig^  hajfvande  dragit  knäna  något  åt  s^  uppy  att 
föitemalågo  utig^är  6  qvarter  högre  npp  än  sjelf-  ' 
v'å  bottnen  af  approcheen,  hållande  venstra  handen 
under  kinbenet.  Allt  var  betäckt  genom  brostvSi^net 
för  skott  såväl  från  fästningen  som  begge  skansarne, 
allt  -—  utom  just  den  träffade  tinningen ,  som  var 
np{idragen  i&  högt  ofvan  bröstvärnet,  att  C.  tror,  att 
de  inniinför  arbetande  soldaterna  skuUe^  om  de  gifvit 
akt  derpå,  kunnat  se  hrfvudet.  Huru  länge  kroppien 
li|K!at  på  denna  så  lugna  sofplats ,  visste  ej   C.      Han 

(IX.  Del.)  11 


(    162    ) 

gåg  likväl  om  7  å  8  miniiter  den  99r5rel<e,7)  mat  idke 
den  imniia  rörelse  foråpordes  un  ait  banden  wndu^ 
fall  ventira  kinbenet  oeh  ki^/vudet  lutade  99g  iå  sak^ 
ta  neder  i  kappan^  ^  ntan  någ^n  den  rmgaste  rfci^ 
ning  pä  kroppen,  fom  blef  me  aldeles  stilla  liggmndeå 
$om  den  fofut  låg*n  Om  ock  handsken  hår  fick  d«t 
blod,  Utg.  sett  honom  ännn  ^a,^så  var  det  ej  bftr- 
Tid  hjehens  klinga  blef  halfdragen,  h vilket  Wmxnl 
m.  fl«  derefter  intygat  sig  fonnil' henne,  då  liket  upp- 
täcktes. Ty  ej  blodades  handsken  vid  skottet*  Del 
dödade  förrän  handen  hann  att  blodas. 

Emellertid  tror  Utg.  det  vara  klart,  att  JCm^ 
'  Carl  ej  föll  blott  för  en  qvinnas  kärlek  till  eo  bmii, 
utan  alla  högre  egenakaper,  eller  för  denne  maM 
kärlek  till  en  krona,  som  han  ej  kunde  ambiMra  wmI 
synnerlig  styrka,  då  h«n  så  ringa  frågade  efter  dan 
makt  hon  kunnat  skänka;  ja  att  Carl  ej  ens  föll  för 
ett  folks  frih^s  kärlek,  i  sin  tids  formation  varande 
en  aristokratisk  egennytta,  utan  att^hany  som  kS^at 
med  en  verld,  också  stupmde  för  en  coalitioH  af  fSlh 
rifpas  d*  v.  väldigaste. makter,  h vilka  dock  måste,  föt 
att  segra,  om  ej  »smorda  sömnen»  dock  köpa  ldnii«- 
mördare.  Och  af  hans  fall  berodde  yerldshändel- 
serna  mer  än  af  Gustaf  II  Adolph|i,  ehuru  4«i  förra 
ej  på  långt  när  väckt  det  intresse  hos  häfda|eckniir<* 
ue«  Hade  lönnmördarkulan  halkat  förbi  pcb/  Ofirl# 
Tärja  hunnit  i  stället  heldragas  och,  ställd  pj^^mJNKU'^ 
rens  bröst,  skaffat  Carl  en  bikt,,  som  afslöj^t  f^  ho<- 
nom  hela  afgrund^n  af  sparor  omkring,  hpiioin»  m|| 
han  med  Paulsens  pengar  strax  kunnat  ,köpa    härens 


(  ,16a  ) 

*  * 

enthit^iasiii  och  med  Gortz^s  och  Gyllenborgs  snille 
kunnat  ersätta  hela  hopen  a{  förrädarne,  Hessaren 
räknad  främst,  och  hans  vapenlycka  fatt,  som  van^ 
ligt  efter  slika  casns,  nytt  lif,  hrad  kunde  foIjt?  Nor- 
riges  intagande  samt  Bremens  och  Verdens  återta- 
gande hade  säkerligen  blifvit  hlott  först  a  steget*  Men 
den  protestantiska  Ridderlighetens  sista  act  var  nu 
itikié.  EÄ  ny  tid  sknlle  ingå.  Derfore  måste  histori- 
ens sista  riddare  bestiga  phoBnixbålet.  Stnarterne  re- 
ste sig  ej  mer  i  England.  Den  parlamentariska  fri^ 
heten  hade  der  sin  terra  sancta,  en  utgångspunkt 
tér  hela  verlden.  Enväldet  måste  ett  hälft  sekel  sof- 
va  i  Norden.  Och  derunder  vaknade  Nationens  kraf- 
ter i  en  mängd  riktningar.  Den  intog  en  ärad  plats 
öfver  allt,  utom  i  sin  utländska  politik  och  i  det  som 
deraf  närmast  berodde. 

Och  vid  erinringen  häraf,  må  Utg.  upprepa: 
9)DI   dagen  bryter  Carl  XIIs  segrar, 
ej  seklet  bryter  Carl  Linusei  ner.ii 
Huru  nöjde  vi  än  således  alltid  förklara  oss  med  För- 
synens gudomliga  användande  i    verldshistoriéns    ut* 
veckling  «f  enskilta  äfven  daemoniska  handlingar^  sår 
kunna  vi  likväl  ej  undertrycka  vår  harm    både  öfver 
f&rråderiet    mot  hjeltekonungen  af    hans    samtid  och 
glömskan  'af  hans  efterverld.    Ty  han  handlade  stort 
och  rätt  ur  sin  synpunkts  Han  verkade  från  centren  och 
derifrån  ha  föremålen  ofta  ett  annat  utseende  än  då  de 
betraktas  från  peripherien.     Och    verlden    tvistar  ju 
ännu  mer  än  ett  sekel  efter  hans  död  om  företrädet  mellan 


(    164     ) 

de  principer  till  hrilka  han  föddes  och  t&t  hvilka  ban 
ttndanröjdes.  Men  hvilka  af  dessa  än  tillkämpa  sig 
äran  af  att  bltfva  den  enda  saliggdrande  politiska 
tron,  sä  är  det  en  vanära  for  Tär  tid ,  att  ej  ett  vär- 
digt Monnment  kan  utmärka  stället,  der  han  fÖlK 
Dä  Utg.  for  8  är  sedan  frän  detta  ställe  öfvertygade 
sig  om  omöjligheten  för  en  kula  af  7-^-2  liniers  di- 
mensioner att  hinna  från  fästningen  dit  och  hinna 
tinningen,  hade  en  ko  i  beteshagen  säkert  kull  stortåt 
det  gamla  ruckelmonnmentet,  som  fÖr  ingen  del  kun- 
de jemnföras  med  det  man  finner  ofver  en  häst  eller 
knähund  i  mängen  park,om  ej  en  Norsk  bonde,  ehuru  med 
möda,  bortjagat  henne.  Utg.  hade  likväl  dervid  avi- 
rare  att  bortjaga  tanken,  hvart  de  penningar  kommit, 
som  svenska  krigare  började  sammanslgnta  efter  si- 
sta Norrska  campagnen,  till  en  värdigare  minnesvård. 
Huru  ringa  summan  än  blef,  mättes  den  varit  tillräck- 
lig till  ett  jernstaket  omkring  nen  svensk  sten.99 

Vi  återgå  till  revolutiont^hiitorien*  Dagen  éfter 
den  vanhelgade  helgdagen  eller  måndagsmorgonen  d. 
1  Dec  sändes  en  af  Prinsens  fortrogne  till  en  af  de 
Generaleri  hvilka  Prinsen  haft  for  mycken  meDnisko-> 
kännedom  att  förut  nalkas.  Budbäraren  noiedfpr^e 
första  billeten  af  denna  datum,  aftryckt  p.  148.  Qär 
skrifver  Prinsen  om  sin  doulleur  —  ett  språk  som 
han  blott  använde  dä  det  skulle   ses   af  oinvigda  f)» 


♦)  I  det  "trop  familieiement"  skrifna  breffct'  till  sin  gemål 
af  d.  2  Oct.  talar  Prinsen  hvarken  om  per  te  eller  dou- 
1  e  a  r, '    Han    förklarar    ^jelf    orsaken  i  sista    rad^a  .  , 


(     165     ) 

Gref  OekGardie  beCann  sig  nu  i  den  svårAsCe  stall- 
Biog,  bvari  en  fosterlands  vän  kan  komma.  Billeten 
innebar  blott  ett  bevis,  att  den  som  bar  billeten  talte 
aUt  å  Prinsens  vägnar;  och  der  sparades  säkert  ej 
goda  löften  —  rörande  Grefvens  uppkomst  torde  al^ 
la  transaktioner  ansetts  malplacerade,  ty  han  kunde, 
enligt  då  ännu  i  hela  Europa  bliodt  följde  aristo- 
kratiska principer  vänta  aldeles  samma  framsteg  un- 
der hvad  stjrelse  som  helst,  men  här  voro  löften 
behöfligare  rörande  medlen  for  ett  efter  frihet  träng- 
tande^  under  despotismen  förtrampadt,  fäderneslands 
återupprättelse.  Grefven  hade  blott  valet  mellan  en 
beslutsam  Prins,  som  lofvade  frihet,  och  en  obeslut- 
sam Hertig,  som  blott  i  ett  var  beslutsam,  att  vilja 
behålla  souverainiteten,  man  kan  ock  säga:  mellan 
ett  Hessikt  parti,  som  ej  allenast  kunde  behålla  sig, 
om  det  ko'm  i  spetsen  af  ärenderna,  utan  också  kun- 
de, genom  ett  väckt  inbördes  krig,  i  nödfall  tvinga  sig 
dit,  synnerligen  förmedelst  sitt  fulla  anslutande  till 
den  alla  berusande  liberalismen,  sådan  den  då  hunnit 
utbilda  sig,  och  ett  Holsteinskt  parti,  som  så  snart  öf* 
vergaf  sig  sjelf  och  derfÖre  for  den,  som  på  så  nära 
håll  som  Gref  D.  såg  sakerna,  ^j  lär  redan  d.  1, 
Dee*  erbjudit  synnerliga  garantier.    Emellertid  hade 


mmfmim' 


"mais  J'€crit  du  Coeun  Görtz  est  arresté»  A- 
men.**  Deremot  pjunkas  om  tres  gr  ande  per  te  och 
douleur  och  pUgt  att  en  bonne  Chretienne  trösta 
sig  i  det  ofncieUa  notiftcaUonsbrefTet.  Se  Floderi 
Uandll.  111:  p.  295  coll.  p.  281. 


•    (  Hm  ) 

Grefven  innan  kU  12  å.  1  Dec-  gått  öfver  till  ndcn 
yngre  Systerns»)  parti  och  blef  seiian  af  la  force  deå 
cho9€8j  hvilken  vid  slika  tillföllen  är  så  mäktig,  in- 
dragen i  en  Terksamhet  för  partiets  ändamål,  som  nu 
kan  förefalla  oss,  hvilka  frän  en  lagn  strand  bedömma 
sjönödsbeslut  i  stormen,  långt  tvetydigare,  än  de  kun- 
de synas  d.  1  Dec.  1718*  Kungen  var  redan  död^ 
Rubicon  öfvergången.  Fängslandet  af  Görtz  var,  ur 
Hessiska  partiets  synpunkt,  långt  politiskt  nödvändi- 
gare än  allt  fängslande  d.  13  Mars  1809  men  det 
blir  så  förhatligt  i  historien  genom  det  sedan  följan- 
de officiella  mordet j  som  sätter  en  outplånlig  vanära 
på  hela  tidehvarfvét  och  Svenska  Nationen.  Hade 
detta  ej  följt,  hvilket  berodde  på  helt  andra  krafter, 
så  hade  GeneralLieutenantens  åtlydnad  a^  sin  Genera- 
lissimi  ordres  d.  1  och  2  Dec.  ej  ens  af  hans  närma- 
ste funnits  klandervärd,  om  man  ej  fordrat  att  haa 
skulle  i  sitt  Fäderneslands  högsta  kris  gå  till  det  en- 
stilta  lifvet  eller  att  han  bort  söka  martyrkronan 
hos  den  Hertig,  som  för  6000  daler  sjelf  nsläppte 
händerna,9>  då  spiran  ej  gerna  kunde  annat  än  tillika 
halka  derutur.  Ett  annat  svårt  uppdrag  ville  man 
ock  öfverlemna  i  Grefvens  händer  —  nemligen  ner^ 
VU8  rerum  gerendarum  eller  Paulsenskå  silfverpennin- 
garne.  Hans  stora  enskilda  egendom  synes  föran- 
ledt  detta  val.  Hos  honom  var  full  säkerhet.  Äfven 
här  var  Rubiqon  passerad.  Han  hade  blott  att  efter 
Prinsens  ordre  fördela.  Och  vid  redovisningen  brast 
ej  ett  öre.  Men  med  all  denna  mildare  tydning,  som 
en  historisk  uppfattniug  måste  ingifva,nekar'ejUt£^fv. 


(    167    ) 

alt  han  hellre  önskar,  att  vid  revolutioner  sakna  äl< 
skade  namn,  äfven  der  en  ny  sakernas  ordning  var 
'  så  påkallad  som  1718,  äfven  der  följderna  biifvit  så 
välgörande  för*  landets  förkofran  både  i  bildning  och 
välstånd,  som  de  ovedersägeligen  blefvo  af  denna  bå- 
de genom  ett  doldt  och  ett  offentligt  mord  likväl  så 
ohyggliga  katastroph«  Emellertid  bör,  Svensken  taga 
väl  vara  på  den  parlamentaruka  frihet^  som  vi  nu 
ega,  när  vi  se  att  Nationen  har  sådan  smak  på  dylik, 
atl  deu  köpt  den  inom  en  enda  menniskoålder  till 
så  högt  pris  «om  K.  Carl  XII:s  lif,  Norriges  icke-vin- 
nande,  några  Tyska  provinsers  och  alla  f..  d.  Svenska 
och  nu  mer  Ryska  provinsers  förlorande. 

De,  som  vilja  pröfva  Utg:s  åikådning  af  denna 
tragiska  scen  eller  rättare  act  i  vår  historia,  torde 
först  göra  sig  bekante  med  Lagerbr.  S.  B.  H.  i  sam^ 
mandr.  Del.  4  afd.  3.  p«  11  f.  HandlL  rör»  Skand. 
'  .  /  Hitt*  U  p*  185,  Britfe  io  zwichen  dem  Graf  Gyllen-- 
borgj  dem  Freiherm  von  Görtz  u,  a.  getoechelt 
worden  betreffend  den  Anslchlag  einer  anzusttften- 
den  Rebellion  in  GroubrUtanien^  untentUiz  durch 
Schwedtfcke  Maeht.  Hamburg  1717,  4/0  Getchichie 
Guitqfi  III,  3  Th.  Franekfuri  u.  Leipzig  1810. 
Schlotzen  Bri^ecAsel  36  Heft.  Wraxah  relation; 
hans  Curtory  Bemarkij  oaktadt  Warmholtz  animosi- 
tet  deremot,  (Träflbs  i  BUschings  N.  Crit.  Nachr. 
Le^zig  1776,  ».  4,  pA9.)  Sventk  ForsamlingsTid" 
nmg  1820,  Tolhtadii  lefverne.  m.  m.  —  Utg.  erin- 
rar till  siat  att  Hattpartiet  uppkom  af  partiet  med 
pampen,  att  Paulsenska  penningarne  var   den    första 


(    168    ) 

particassa  hos  de.5se,  som  vftl  1718  köpte  fred  å  tönt 
prix,  men  sedan  2  gångor  under  fribets^tideh  grepas 
af  stridslast  och  visade  hva^  katten  dugde  till,  när 
hufvudet  sof  i  Riddarbohnsgrafven;  att  deremot 
mdfgpariiet  uppkom  b(  partiet  med  pennan;  att  Bon- 
de förklarar,  det  Cronstedt  ej  emottog  det  erbudna 
Rådsemhetet  nRt  att  undgå  afundv),  hvilken  dock 
torde  mindre  träffat  en  så  förtjent  krigare  än  hans  nu- 
mismatiske  bror  som  ingick  i  rådet,  hvarfSre  andre 
trodde  det  vara  för  att  ej  ge  miistankar  "nurmg ;  att 
Tolistadius  lär  bestämdt  sagt  i  lifstiden  att  han 
träffat  Kungens  mördare ;  att  Fredrik  emellertid  lät 
sin  ungdomsvän  Georg  behålla  opåtaldt  Bremen  och 
Verden,och  sist,  att  om  fUtkassans  fördelning  träffas, 
så  vidt  Utg.  kan  minnas,  blott  en  anmärkning  i 
Handfl.  rör.  Skand.  Hut.  VII:  p.  258:  wNågra  af 
Generalitetet  troddes  hafva*  varit  interessés  vid  hand* 
hafvandet  af  det  öfverblifha  af  Regementskassorna,99 — 
uttryck,  som  af  här  meddelte  actafi  både  sin  rättelse 
och  förklaring* 


Svedenborgiantsmens  födelse 

eller 

Blåkullafårdernas  slut. 

Hiitoria  och  Myth. 

Om  ett  sammanhang   mellan  vår   synliga  \pi^\ 
och  en  andeverld    hafva   alla  folkslag  varit  öfverfy- 


(    169    ). 

» 

gade.  SS  mycket  vi  derom  befi5fva  vdta,  har  kom-» 
mt  i  ljuset  genom  Guds  ord,  och  hvad  den  Heliga 
Skrii^t  derom  upplyft  är  lika  tillfredst&llånde  för  bjer- 
tats  faSgre  behöf  som  vördnadsbjudande  för  ett  sundt 
meniiiskdfdrstånd.  Men  det  sjuka  förståndet  pSjdes. 
sällan  dermed.  Vid  astheniska  krämpor  fann  det  i 
Uppenbarelsen  förmjcken ,  vid  förståndets  feber» 
åkommor,  forliten  upplysning. 

Då  Protestantismen  ej  med  lika  ifver  införde  för* 
ståndets  upplysning  som  den  förjagade  denKatbol- 
ska  näringen  för  phantasien  och  känslan  hos  folket, 
fiä  var  lätt  att  beräkna,  att  hvad  som  ej  fick  nä* 
ring,  der  denna  kunnat  gifvas  sund  och  i  ^fverens- 
stänimelse  med  sanna  grundsatser,  nog  skulle 
skaffa  sig  en  dylik  på  egen  hand«  Nu  är  phantasien 
under  det  sofvande  tillståndet  en  enväldig  herrskare, 
som  förer  oss  till  himlar  eller  afgrunder,  der  en  hvar 
vår  glädje  kläder  sig  i  engladrägt,  en  hvar  vår  sorg 
tar  en  plågoandes  gestalt.  Ti  önska  att  drömmen 
Vore  en  dröm,  då  vi  nedstörtas  från  stjernor  i  eld- 
sjöar, vi  äro  så  visse  att  vara  vakna,  då  af  qväUens 
samtal  en  oredig  men  ofta  verkligen  romantisk  mål* 
ning  grupperar  sig  omkring  oss.  Våra  drömmar 
äro  af  samma  bildningsgrad,  som  vi  sjelfva,  väfda 
af  de  trådar,  vårt  snilles  Årachne  kunnat'  spinna,  och 
fasta  mellan  våra  niinnens  töm*  och  rosenhäckar» 
liit  nå  denna  fdrmåga  i  det  sqfbande  täliiåndei 
komma  lös  i  det  vakna^  och  vi  ha  strax  gåtan  Idst, 
som>  framställtflf  af  tusen 'BväArmare  från  fieidmannen 
i  Odena  liiifd:till  Sved^oif[  i  ZiOndon. 


(    170    ) 

I  Carl  XI»  tid  boijade  BlikiiU»*firdandet  med 
all  makL  :^Att  pbutaaien  samiaai^saUe  drombUdecna 
till  att  Blåkalla  med  ett  eavalléri  till  qvAat  ock  ni« 
ka»  lär  ba  ain  gmnd  djupt  ner  i  tideiu  .  U^.  pamtn- 
ner  tig  ha  läsit  någonstädes,  att  färgerna  dU  denna 
komiska  afgmndsmålning  rifvita  af  Carl  den  Stores 
soldater.  På  ett  Baldnrsberg  i  Sacbsen  dansades 
vid  vårens  återkomst  en  mystisk  dans  till  VårGudens 
ära,  kring  Baldarsbålet,  men  Kejsaren  fann  deri  ett 
hinder  for  jCbristendomens  utbredande  ocb  beslöt  att 
förhindra  dansens  be3okande.  Cbristtrogna  soldater 
satteg  som  vakt  kring  berget,  men  Kejsaren  hade  än- 
då  den  sorgen  att  se  bålet  flamma  upp  i  den  heden- 
heliga  natten  och  dansande  ungdom  sväfva  därom- 
kring^ som  när  ett  mörkt  perlband  skakas  kring  en 
rosenbals.  Han  vredgades  och  inkallade  vakten  for 
(krigsrätt.  Om  de  tappre  bussarne  nu  bekän^  att  de 
låtit  de  Sachsiske  tärnorna  locka  sig  att  torhända 
deltaga  i  dansen  och  lemna  sin  post,  i  stället  for  att 
sönderhugga  de  smidiga  li]jelemmarne,som  skälmskt 
bland  de  skymmande  träden  smogo  förbi,  så  hade 
döden  varit  deras  vissa  lön.  Men  kärleken  vfr. all- 
tid fintlig  i  ursäkters  upptänkande*  Om  nu  allt  var 
trolleri)  om  de,  hvilka  Kejsaren  sett  kring  Ba|dera- 
bålet,  farit  medelst  satans  svartkonst  på  liarar  och 
qvastar  och  räkor,  som  med  troUsmorja  insaiorts  tiU 
en  sådan.  fififoati|tisk  egenskap,  öfver  soldatern^K  huf* 
vudeU:-*:  hva4  skplie  de.  gjort  trall^oJlket  OGh-  livadi 
skulle.  Kq^irén  ^  göra  Siw  trpj[M|iieQ  U  Am  ?erlda- 
mäktige  DämonKejaaran, beivrade  krigaiaf  ^    Se^ 


(     171    ) 

ff 

^to  ntkattet  blott  var  gifTet,  blef  det  läU  tUIfiiilo 
uarbetadt  Af  Baidunbergtt  blef  Bläehåib&^étj  Blå- 
Mla^  och  än  i  dag  anse  berasade  skarto  —  på9k^ 
iarrmgurnes  motsvarigheter  i  vår  tid  *)  -—  Valborgs* 
festea  vara  privilegierad  åt  ras  och  daD««  Vid  utfö* 
raodet  i  Sverige  af  denna  idé  afpreglade  sig  Svensk 
nationalitet.  Hvarje  BlåkuUa-farare  hade  sett  —  Blå- 
kulla,  men  möUeradt  allt  efter  rikedomen  af  hans 
egeii  veridskonskap.  Dalkarlen  både  funnit  Blåkulla 
lik  en  röd  gård,  Hernosandsboar  hade  der  fun- 
nit M  stad  o*  s*  v. 

Märkligt  är  att  detta  svftrmejd  nthrSt  vid  samma 
tid  som  fritänkeriet  tog  på  sig  en  lärd  min.  Hvarf5- 
ret  Svaret  står  kortast  i  PauU  bref  till  Tliessaloni- 
kas  invånare.  När  människan  ej  vill  tro  sanningen, 
nodgas  hon  tro  Idgnen.  Ty  något  måtte  hon  iro* 
Mången  philosoph  iruktade  f6r  spöken  under  det  han 
skref  mot  läran  om  Guds  exsistence.  Utg.  känner 
Tinpplysten,  som  vända  vid  slutet  af  en  resa'  eller  gång, 
om  ett  omen  visar  Éig,en  ekorre  löper  öfver  vägen,  en 
kärring  möter  dem.  Han  som  allt  styr,  fSrödmjukar 
så  den  stolta  menniskan  och  Upphöjer  T rohs  ära,  som 
i  hvarje  tid  i  någon  person  ställer  sig  jemte  Vishe- 
ten, då  Otron  deremot  är  ett  sammanvext  tvillingsy- 
äkon  med  Vantron,  fast  Ryggbilden  ej  synes  så  län- 
ge bröstbilden  vänder  sig  mot  oss. ,  I  Sverige  vara- 
de BlåkuUasvärmeriet  omkring  ett  sekel.  Derefter 
har  man  ansett  det  fSSrsvunnet  och   omöjligt  att  åter- 

*)  Må  alla  yäaner  af  Maj-rus  förlåta  denna  historiska '^com- 
paraison !" 


(  m  ) 

Qf^^Ua*  Mon  slik  dom  förrådor  en  skum  blick, 
tom  ej  kan  trftnga  genom  ytan  af  fSrmnilen,  ej  -se 
ijjälen  i  historien.  I  samma  fonn  foitvarade  aldrig 
något  svftrmeri,  då  tiden  framstått  i  en  ny  skepnad. 
I  slntet  af  Frihetstiden  framtrftdde  BlåkaUa«spokerieC 
—  åter  i  Dalarne*  Erkebiskopen  och  Ledamoten  i 
K.  Wettenskaps*Akademien  .  S.  Troilius  fordrade  Tfil 
ej  nu  blodiga  straff,  men  han  fordrade  ransakningar 
i  handklofrar.  Tiden  var  dock  förvandlad,  och  detta- 
svärmeri  måste  också  förvandlas.  En  Svensk  qvin* 
na  rörde  vid  sp9ket  med  ett  finger  och  det  fUl  — 
till  aska.  Men  ur  askan  steg,  sannare  än  någon  af 
Ovidii  Metamorphoser,  en  hdgre,  spiritnaliserad  po- 
tens,  Svedenborgianismen,en  doctrin  om  allt  det,  som 
Blåkulla-ransakoingarne  liberalt  framlägga  utan  all  do-, 
ctrin,  hvilken  nu  indrog  inom  sin  magiska  cirkel  al- 
la, att  tala  Paracelsi  tungomål,  liffttmdar  eller  de 
elementer  i  tiden,  som  ej  längre  kunde  rida  till  Blå- 
knlla  på  qvast,  men  som  af  fålen  Phantasus  väl  ändå 
kunde  föras  dit»  Och  denna  fåle  var  desto  lättare  till 
hands,  som  Skalderna  na  började  •—  gå  till  fots 
och  Religionens  tolkar  —  krypa  som  gräsmaskan 

Emellertid  torde  den  märkvärdiga  Genesen  för- 
tjena  att  närmare  kännas,  synnerligen  i  dagar,  då 
detta  Andeskåderi,  s^m  föddes,  då  nden  sista  TroU- 
packaii))  i  Sverige  försvann,  nu  gått  ur  scholan,  och 
med  fulländad  elementarbildning,  böljat  intaga  säte 
o  ch  stämma  både  inom  församlingen  och  i  vetteQska- , 
P  ernås  samhälle. 


(    173    ) 

Man  kSnner  både  inom-  och  ntomlaiids  Tral- 
domt-Visondet  I  K.  Carl  XI:s  tid  V  men  gengångaren 
if  denna  gast  i  sjelfva  den  npplyala  fiiketitiden  är 
miiidfe  bdcanl.  Likvftl  vittna  3i|e  foUoband  med 
offendiga  handlingar  i  DelaGardidca  ;A'chivet,  att 
»l>|ef¥iilen  jemmerBgen  grfMuierade  i  Dalarne,))  ännu 
då  LoYiaa  UlKca  itod  med  den  nära  fnUfexta  Krön* 
prinaen  Gustaf  yiå  Srensfca  tbronen  omgifven  af  Lin^ 
neer  i  Tetlenekap  och  Crentaer  i'ejbg.ocb  L^Arche- 
Teqne^er  i  konat»  Utg*  har  en  ökad  anledning,  att 
i  det  ^ckta  DelnGiördiaka  Arehivetförtaia  minnet  af 
denna  titta  act  i  det  teke)dinga  Svenirica  tkådetpele^ 
idt998ehool  tatanic,n  *tttaf  det  tk&lyatt  en  Grefvinna  De* 
laGardie  —  gift  nied  FarlKgga^ens  Fader  i  hänt  fSr- 
sta  fikttnakap  --*-  med  ettftrofallt  uppträdande  riot  den 
bfide  bedroffiga  och  löjliga  Blåknlla-farseniSv^ge'*^)* 


*)  Det  heter  i  Srenska  Galeriet  af  (Sigfr.  Lorensson 
Gahm  och)  J.  F.  Martin,  1782,  i  Fru  Grefnnnan  Cath. 
Charl.  DelaGardies  född  Taubes  Biographi  1758:  ''Under 
en  resa  till  Dalarne  körde  Fru  Grefrinnan  i  ett  sällskap 
omtalas  en  rättegång,  anställd  emot  några  hustrur  af  Dal- 
Almogen,  som  blifyit  för  Trolldom  angifne.  Det  medli- 
dande hon  Tid  denna  berättelse  y^ttrade,  kom  snart  till 
dessa  olyckligas  öron.  De  uppsökte  Fru  Grefvinnan  i 
Sthm,  yppade  för  henne  det  lidande  dem  öfrergått  och 
anhöllo  om  hennes  beskydd  och  hjelp  till  deras  oskulds 
lilrstar.  Rörd  af  deras  tårar,  begiek  hon  att  denna  sak 
blef  Tederbörligen  upptagen  odi  dömd,  deras  oskuld  satt 
i  sin  fulla  dag  och  ersättning  dem  tillerkänd  för  öfrer- 
gänget  lidande.  lUdd.  o.  Adlen  ansägo  detta  med  dét  väl- 
behag, att  de  öfver  henne  läto  prägU   en    räcker  skåde- 


(    176    ) 

<kk  h?adlttrdi^:ill>raf  FSrgontogetiB  fiSitdebiidt  Jo^ 
ifttrax  BlOt-Bi.^  dteraf,  tUl  d^rat  fruktan  ock  feriiåga 
tét  någon  lägligbaiideiySkttiDg,  öeh  antjdde  dem  att 
han  TiUe  laai^ttla  aak«i  bos  Landghfd«  till  onderaöb- 
niag  ^åS>  ptt  ardnia  ting.  Nu.  alndea  mdsag  a£  M^ 
hftraprotocolbirtin  Lahdshfdj; 'OMnm  lång  Uef  liU-^ 
lU  öcb  aakaa  andoc  kga.  Iraniakning  attild»  B«  «n- 
aäg  deitä  kdgst .  n&dTftndigt  i  att '  naådant  hi^al^ 
Na  hoqaéÉJielA  tfuldomsacénariaétfrån'  'Oirl/XIa  dd 
gMigiftga  i  aalclagelaiar  r  ooh  bcJOnneliar*.  i»<Dchrpi, 
kelar  det  i  HaMttena  pjroloaoU^  har  LandskSfdingtik 
tagit.aig.  da.Miklagade,  aomrodknilftMlé^kuiilarlagantt- 
aakniag^  ned  Imjrniierlig  itekeK  an<,  tSUUlt  folk.  ntaik 
akilinad,  ehnm.  betänkligt  aådaUt  vara  koik^  hiéb.  ae, 
tala  neb 'mfttta- ain  nyfikenhet  med  dem^  '^anatillt  ai- 
na  egna  fdriiÖr  med  dem^  döint  éem  i  sitt  tyeke 
0ricytdiga)«ck  ändtéligeni.af  eget  beiräg  aläppt  dem 
nr  Sångfåtm.^it  En  ny  laglig  ranaakningblir  derefter 
anatäld;  gdftgen  tillvinnea  att  ha  farit  med  I5gn,qvin- 
norna  nit  ha  beklUit  af  tvång.  Bisképén  frågade 
dock,  >>om  icke  af  första  ransakningen  insågs,  att 
med  désaa^vJnnor  ifrån  flera  år  tillhaka  måste  ha 
tårit  en  hop  Sataniska  illusioner  och  dcfrnnder  be- 
drifne  styggelser,  som  utan  Gada  ttras  fötkränkande 
ej  ktmna  och  aldrig  hora  nedläggas  f»^  )9Ty  om  så- 
dana på  gifven  anle^lning  engång  började  nndersdk- 
aingar  skulle  tvert  afstadna,  de  inera  éL  mindre  skyl-- 
dige  utan  Tidare  åtgärd  släppas  och  Jifttas  i  den  tan* 
kan,  att  man  ^  för  vissa  considerationer  hvarken  ville 
eller  torde  mera  rSra  vid  dem;  sä  skuUe<då  följdut 


(    177    ) 

Mifv%  att  déMa  per$oi»er  mitte  i  deras  vidskepekee 
synd  mer  och  mer  inöfvas,  Satans  Terk  i  dem  stär* 
kas  och  vSgen  till  deras  omvändelse  och  salighet 
alldeles  igenstängas.»)  9)Gud,  utropar  Biskopen,  fSr^ 
härma  dig  öfver  våra  kallsinnige  oeh  fritänkande 
tider !  O  låt  aldrig,  min  själ  komma  i  deras  råd,  som 
så  litet  ifra  för  dig  och  din  ära.  Han  insåg  väl,  att 
man  borde  gå  varsqpit  tillväga  med  straffet,  då  slikt 
Satans  gyckel  börjar  öfversvämma  hela  landet;  men 
"vid  ransakniogen  finge  mart  ej  gå  som  katten  k^ng 
het  gröt.  B:8  nit  att  befrämja  Guds  och  forstora  Saf- 
tans rike  hade  föranledt  honom  att  Hofrättens  om- 
bepröfvande  detta  aldrakraftigast  öfvérlemna.  Saken 
vore  Herrans.  Genom  Landshofdingens  steg  ^  skulle 
de  gå  visserligen  förlorade  och  satan  få  fritt  spöka 
med  dem  och  flere«  Väl  skulle  han  akafSa  att  det 
vid  nästa  Riksmöte  blefve  prestestån4ets  geniensam^ 
ma  sak,  men  oviss  om  sin  lifstid,  ville  han  ^  afbörda 
sig  detta  försvar  på  Hr  Presidenten,  förrän  han  in-* 
gick  för  Guds  domstol.  »Pres.  både  kunde  och  vit* 
le  säkert  hjelpa^  hvad  ur  sin  första  ock  lagliga  gång 
ryckt  blifvit.    Dixi  &   salvavi  animam  meam.^» 

Emellertid  tillträdde  Troil  Erkebiskopsstoleo  — 
tåsom  Westési  yttrar  sig  i  HofCL  Hist.  ^mtan  sia  e- 
gen  förmodan  eller  egen  ansökning,  taHket  mtm  $4 
mycket  iäkrare  känner  deraf,  som  han  tftakte  och 
dniskade  att  få  sluta  sina  dagar  uti  sitt  kära  Weatra 
AroB  9) 

Under  d.  13  Juhii  i758    (fol«  301^202  i  RofB. 
(ixDel.)  '  lÄ 


(    178    ) 

^rot)  har  Kyr&oh.  Ekman  berättat  ConditoHuvi    att 

han  efter  dess  befallning  under  d.  2  Maji  bevistat  ttr* 

tima  tinget  d.  7 — 10  Juni^  att  han  både  fornt    och  i 

Häiradshöfdingens  närvaro,  dels  tillika  med    Prosten 

Nordnlan,  gjort  dem  anklagandom  de  kraftigaste  f5re* 

ställningar,  än  hårdare,  än  lindrigare,  men    att    alla 

blifvit  ständigt    dervid,    att    de,    skrämde    af    härd 

medfart  och  tillika  fdr  att  nndgå  den  vidare,  samt  pä, 

de  frågor,  som  i  anledning  af  den  förstas  bekänndse 

blifvit  till  dem  gjorda,   af  tvång  oeh   frnktan  bekant, 

fast  utan  skuld;  att  den,  som  först  bekant,  sagt  sig  ej 

fSrstå,  hvarifrån  henne  sådant' förekommit;  hon, Back- 

kari,  hade  eljest  allena  i  2  timmar  haft    handklofvar 

på  sig,  så  ock  stått  vid  sin  bekännelse  tills    Lands- 

hSfdingen  lagt  i  Fahlun  Biblen  for  henne    och    bedt 

benne  göra  ed  derpå,  att  hon  verkligen  farit  till  Blå- 

kalla,  då  hon  tagit    sin  bekännelse  tillbaka.    Under 

A»  12  har  Prosten  Nordman  berättat  Consisf.  att  han 

fått  begge  dess  bref  af  d.  2  o*  9  Maji  och  sökt  jemte 

K.  Ekman  förmå  de  anklagade  till  bekännelse,    men 

att  de  betygat  sin  oskuld  och  klagat  öfver  tvång  och 

hård  medfart;  att  de  flesta   varit  i  salighets  kuaska* 

pen  väl  underrättade,  att  Erik  bekände  slg^  diktat  allt 

samman  n.  m«    Under  d.  7  Aug«    vidare,    att    han 

e#h  Ekman  sökt  förmå  de  anklagade  till  deras  första 

bidkännelser,  men  att  de   anstäadigt    påstått    sig    af 

trnisi  pinande  förmåtts  till  dessa*  Prosten  ansåg  qvin- 

norna  ha  större  tecken  till  oskuld  än  drängen;    bada 

sökt  få  alk  genom  förlikning  nedläggt,  visste  ej  om 

de  gjorde  väl,  som  voro  der  emot  do.    I  bref  af  d. 


'       .         (     179    ) 

28  Oct.  1758  bar  Cons.  i  anledning  af  HofRätlen» 
dit  aflåtne  bref  af  d.l2  AprJnsändtde  tilldel  ytterli-^ 
gare  undersökningens  bevistande  förordnad^  preste- 
mäonens  Memorialer,  beklagande,  att  sakea  blif?ic 
så  underligen  borttrasslad  af  dem,  som  icke  •  veder* 
bort :  Bilade  oekså  Cons.  en  afskrift  af  Erkeb.  Stigzelii 
och  Ups*  Cons.  bref  tiU  d.  v.  Presidenten  i  Svea 
Hofrätt,  skrifvet  d.  15  Magi  1675,  hvars  otjginal  Bi* 
skopen  innehade,  r&rande  det  satans  raseri,  som  äc 
oeh  kallas  verkelig  translation,  förande  och  himlatt- 
de.  Nog,  säger  Cons.  derpa,  flera  gravamioa  finnae 
i  synnerhet  mot  Gylioks  Brita  oeh  Back  Karia.  Gud 
late  dem  af  fruktan  för  det  timliga  straffet  ej  kasta 
sig  i  det  eViga«  Om  presteme  blott  gjorde  stal  skyU 
digbet,  skalle  det  nog  komma  framdeles  i  ljuset* 
Gud  har  sina  horas  A  moras  dbo. 

Därefter  följer  förteckaing  på  *  de  medfbljahde 
docnmeaterna*  1.  De  för  trulldom  angifae  qrinfol- 
kens  berättelse  om  deras  pinande  under  v.  HUradshfd. 
P*  Ekmans  domstol;  uppsatt  af  Caai:ster  C.  J.  A  velin 
i  Ål.  2  Coraministems  Inlji^ade  om'  berättelseRS 
sannfördigh^t.  3  Comm:strne  Magr«  Ihrmaos  och 
Mgr  WretUnds  samt  Adj.  Mgr.  Erelii  protocoller  yié 
föyfaSr  med  ea  anklagad  hustru  i  Fahlu  Iqrrka;  bal 
originali  lemnadt  af  Hr  Landshfd.  C.  till  Hiradsbfd. 
Seraander,  vid  den  af  KongL  HofR.  befalll»  uadei- 
sUcning  om  orsaken  till  qviafiolkaas  åtdaade,  hmsi 
strax  åsidolaggdt  och  aldrig  af  S.  frainvist.  4.  Sappn 
af  en  U«td  qvinnome  till  Haffl    ^.  Titt  JasiitiaN 

12^' 


(    180    ) 

Canslern    StockenatrSm    om  en  Actor  m.  m.  ra,  in# 
Ur  D.  1  må  meddelas: 

Httåtru  Kari  Larsdotter  från  Kilen  bekänds 
att  hon  utan  att  taga  mat  med  sig,  följde  stämnings- 
karlarne  till  tings,  viss  att  snart  som  oskyldig  kom- 
na igen;  att  hon,  som  nekade,  fick  handklofvar, 
sä  hård  t  åtskrufvade,  att  kött  och  hud  veeko  undan 
för  jernskrnfvarne  och  blod  rann  ner  åt  forklät;  att 
Länsmannen  Carl  Tillberg  sjelf  med  egen  band  slog 
henne  fast  vid  golfvet  i  arresten,  med  händerna  sft 
nära  golfvet  som  ett  halft  finger,  och  befallte  vakten 
99då  den  djefvttlen  att  ryggen  small  a&9,om  hon  böj- 
de sig  så  djupt,  att  handklofvrai  rördo  golfvet.  Så 
stod  hem  från  skymning  till  midnatt;  då  hon  lofvade 
bekänna,  bara  hon  släpptes.  Då  hon  nu  släpptes 
och  lofvades  mat  från  prestgården,  blotthftn  bekän- 
de att  hon  varil  i  JBIåkttlla,  der  länsmannen  ^ock  sa- 
de ug  varil^  ffågande  om  det  ej  var  en  röd  gårdi 
dertill  hotad  att  Ui  hängd  om  hon  nekade,  sål  ång- 
sten, bviits  hvad  hea  skulle  hitta  på  att  bekänna^  lär 
hon  Jakat,  men  fick  strax  samvetsqval. 

Pigan  Anna  Eråsdotter  fr.  KU  berättade  hnni 
hon  giok  gladeligen  iill  tinget^  viss  om  ^sin  oskyldig- 
het;  huru  bod  fängslades,  huru  v.  Pastor  i  Al  kom 
der  till  henne  och  sade  att  hon  ejborde  bekänna  på 
sig  det  som  var  osannt;'men  derpå  kom  Länsroan- 
nen  med  handklofraröch  svor  de  rysligaste  eder, 
jbnru  han  skulle  drijf^a  ^Ua  dj.  uc  henne.  Till  slut 
Mgade  bon.  domaren^  hvad  hon  skulle  säga  och  sa* 
de  eft^.9llt   hvad    som*  forestafvades.    (länsmanaeii 


(    181    ) 

jHgRde  en  annan  att  skaffa  sig  smlSrja,  fSr  att  strj- 
ka  på  sin  jagtbössa,  så  att  hon  alltid  skalle  träffa. 

Anna  Nils  dotter  från  Gugnqf  berättade,  alt 
hennes  Caplan  Berglöf  kunde  be  för  henne  att  släp- 
pas lös  från  de  i  golfvet  fastslagne  handklofvarne^ 
men  att  så  fort  han  gätt^fick  samme  drängs  som  an* 
klagat  henne,  skrufva  dem  på  henne  så  hårdt,  att 
Jernet  gick  in  till  benen.  En  annan  förmådde  vak- 
ten gå  till  sin  prest  att  bedja  honom  komma,-  men 
liänsmannen  hade  förhindrat  budet  gå  fram  och  kom 
i  stället. 

.  En  karl  i  gråkläder  med  stora  knappar  hade 
talat  med  en  annan  qvinna  så  99djapt>9  huru  man 
kunde  vara  troUkona,  utan  att  veta  deraf,  att  hoa 
Bvimmat  i  förskräckelsen,  hvilk^t  togs  som  bevis  mot 
henne.  En  hafvande  försäkrades,  att  om  hon  ej  be« 
kände,  blefve  barnet  en  trollunge.  Sedan  de  bekäo^ 
men  ångrade  sig,  hotade  Domaren^  att  de  för  tvetalan 
skulle  mistan  äran  och  plikta  400  daler  s.    m. 

Giölii  Enka,  hvars  dotter,  en  skrifvares  hustru, 
var  anklagad,  blef  imanad  i  häkte  såsom  den  der 
lärt  sina  döttrar  trolla.  Fjärdingsmannen  skar  hen- 
ne ett  blodkors  i  nacken  med  en  knif,  hängde  henne 

-         rf 

på  en  stolpe  i  ett  portlider,  der  en  mängd  pojkar 
fingo  slå.  henne  och  hennes  hafvande  dotter  skulle 
8tå  och  se  på.  Blodet  ntgöts,  emedan  en  TroUpac- 
ka  ej  ansågs  kunna^  förtrolla^  den,  som  kunnat  såra 
henne  så  att  blod  flutit.  De  fleste  vaktkarlar  beröm- 
mas dock  såsom  beskedliga,  liksom  presterna,  hvilka, 
synnerligen  Comministrar  och  Adjj.  berömmas  af  de 


\ 


(    182    ) 

fådgne  oeh  som,  i  hvad  de  skrifvit  St  dem  och  om 
dem,  ådagalägga  ömhet  för  dem,  oaktadt  Domaren 
bkef  dfv^rbevhad  att  ofta  ha  hotat  dem  me4  kappans 
jföf  lust,  såsom  varande  orsak  till  att  de  anklagade  ej  be- 
kände ^y  Halfupplysningen  rasade  —  då  som  alltid. 
Ej  allt  var  fanatism  likväl.  Länsmannen  lät  för  att 
se  till  om  några  kläder  voro  vrånga  —  hvilket  var 
ett  bevis  på    trollkone    egenskap  •—  afkläda  den  17 


♦)  Det  heter  i  Hof Rättens  utslag,  att  Domaren  hotat  Läns- 
mannen med  6  par  spö,  för  det  han  en  söndag  löst  jcrnen 
från  qrinnoma,  befallandes  att  de  skulle  fastskrufvas  så 
hårdt  att  blodet  ginge  ut  genom  naglarne  och  det  braka- 
de i  skinnet;  att  han  vredgats  för  det  presterna  ej  gjorde 
sin  skyldighet  i  att  förmå  dem  till  bekännelse,  hotande 
att  de  bättre  borde  akta  sina  kappor  m.  m.  Det  är  så 
mycket  berömligare,  att  det  lägre  presterskapet  tydligen 
rar  på  de  anklagades  sida  och  "medelklassen,"  bland  pre- 

'  sterna  tydligen  intagit  en  juste  milieu  mellan  partierna, 
då  Biskop  och  Consistorium  stodo  i  full  rustning  mot  Sa- 
tan i  kött  och  blod*  Det  synes  som  Domaren  verkligen 
rarit  grym  mot  de  arme  qvinnorna,  af  öfvertygelsc  att 
derigenom  plåga  Satan,  och  ej  blott  af  naturlig  ondska 
och  yngtingakittslighet.  Under  ransakningen  tog  han  mögel 
ur  ett  gammalt  Möt-horn,  smorde  dermed  en  spik,  lade 
denna  i  Domsalsspiseln och  ropade :  hui  väder, i  förvän- 
tan att  spiken  nu  skulle  fara  genom  skorstenen  upp  i 
vädret»  Och  detta  gjorde  en  E.  O.  Notarie  i  Svea  Hof- 
Rätt;  en  omkr.  20  årig  Jurist,  af  HofRättea  utmärkt  be- 
tygad  för  kunskaper  och  skicklighet,  sedan  vår  nu  lefvan- 
de  JastlkieStatsminister  redan  rar  född  och  en  af  våra 
Seraphimer  Riddare  redan  var  i  kronans    tjenst!  —  Dock 

.     Mertzenhieimska  h^storiea    är  ett  blad  i  d  a  g  e  n  i    Dala- 
Chrönika! 


(    183    ) 

årigé  Sara,  syster  till  skrifi^arne  Anders  AndenTsons 
histm,  alla  kläderna  utom  stramporna,  och  befallte 
benne  att  Tisa  hvad  bon  dock  med  händerna  siikte 
skyla*  Skrifvarhastnin  fick  ej  träffa  sin  man,  blef 
frän  forståndet  och  bekände  hvad  Domaren  irille* 
Fenrik  Jan  perssons  Enka  fastspikades  lika  i  gålfvet* 
Länsmannen  stod  bakom  henne,  och  hotade,  da  do- 
maren stod  fram  for   och  frågade. 

Dessa  berättelser  uppsattes  d«  25  Febr.  1760  af 
Com*  Avelin. 

Ur  n«  3  må  meddelas. 

Com.  Ihrmans  protocoll  upptager  61  frågor  pi 
hvilka  de  förskräckte  qvinnorna  i  Als  tingsstnga  sva- 
rat ja  och  nu  finge  i  Fahlu  nya  Sacristia  svara  nej ; 
ban  var  dertill  uppdragen  af  Hr  Hofpred*  Dr.Stiern- 
man.  De  försäkrade  srg  ej  känna  en  enda  klok  *) 
menniska,  ej  ha  lärt  någon  konstjhade  aldrig  skickat 
xåt  storm  eller  dunder^  aldrig  tett  genom  glas^  kunde 
ingen  fortjnta  **),  visste  ej  hvad  händt  eller  hända 
skulle,  hade  intet  skrifvit  till  Hin  håle  med  sitt  blod, 
kunde  Met  fara  i  Itrften^  eller  förvända  synen  ^^^)t 

*)  Detta  Tar  högst  förlåtligt,  ty  nog  lär  mängden  af  men- 
niskorna  rsnit  bra  oklok,  der  slika  ranaakningar gjordes. 

**)  Förlåtligt,  synnerligen  för  den  72  åriga  Gumman. 

***)  Man  ser  af  alla  dessa  frågor,  huru  trollbegreppet  upp» 
kommit  Tid  de  okunnigas  syn  af  Wettenskapens  första  a- 
tiingsfulla  försök.  Nu  kunde  ej  alla  dalkullor  neka  till 
alla  dessa  frågor  like  tryggt  som  då;  än  mindre  när  1919f 
enligt  Fuselbrenners  förutsägelse,  man  Tid  hrar  srensk 
gästgifvargård  har  att  Tälja  mellan  resa  till  lands,  till 
kanab  o<^  till  lufts. 


<    184    ) 

* 

men  bada  af  skrSmsel  oek  pina  bekant  hvad  goasen 
diktat  på  deni«  De  hade  aldrig  h5rt  omtalas  det 
minsta  de  bekant  förrän  Tid  tinget.  Fr*  12.  Hafven 
j  aldrig  sett  den  onde  antingen  som  prest  eller  ber** 
re  eller  djur,  svart  eller  hvittf  Fr.  15.  Knnnen  j 
göra  att  nfägon  ser  ut  som  en  ko  ?  Fr.  18*  Kunneii 
j  mjölka  annans  kol  De  anförde  härvid  sin  fattigdom, 
men  tro  på  Guds  försyn.  De  lärde  må  svara  lärdare 
på  31  Fr.  Tron  j  att  djefvulen  kan  vara  god  eller 
göra  godt  som  Manichsei  och  Priscilliamsterna>)  (Ma* 
rintion  och  Preschilionisterna?)  i  tingsprotpcoUet)  trott! 
Dalkullorna  svarade:  Han  måste  inte  vara  god,  han 
är  det  högsta  onda.  Gud  allena  är  god.  Andra  frå- 
gor ge  ett  än  mörkare  begrepp  om  de  svenske  Blå-^ 
kuUaphantasierne.  38.  Fr.  Hafven  j  haft  biläger  med 
Satan?  42  Fr.  Talar  han  med  eder  genom  munnen 
eller  genom  buken  ?  43  Fr.  hafven  j  sett  eller  gjort 
spD^ken  eller  necken?  Den  spionerande  Ömheten  om 
den  regerande  Ofverheten,  som  efter  1756  blef  så 
stor, hinner  dock  sin  höjd  här,dåqvinnorna  tillfrågas, 
om  de  hört  djefvulentala(förmodIigen$//a)derom.  En 
fråga  bejakas:  Om  de  fruktade  Länsmannen  mer  än 
hin  ondef  Ihrman  intygade  med  skäl  att  de  stått 
sin  examen  väl.  Com.  Vretlinds  protocoU  uptager 
frågor  till  och  svar  af  3  personer,  en  Gumma  af  72 
år,  en  annan  af  52,  en  piga  af  I7  år.  Äfven  han 
frågar  hvad  som  efter  den  tidens  begrepp  borde  kun- 
na i  slike  casus  förnekas,  men  visar  sig  öfvertygad 
om  deras  oskuld  och  Jåter  dem  svara  på  slike  frågor 
ipm:  Hvad   var  i  fängelset  eder  tröst!    De  visa  sig 


.  (     183    ) 

kiiMtgare  i  Gula  ord  än  säkerligen  alla  derae  plå- 
gare Jtmied  stora  knoppar  i  rockarnen  Tarit.  Magr. 
Ereliiis  framställer  i  sitt  protocoU  53  frågor  till  2 
^Tintior.  De  bekände  sig  öfverfygade  att  gossen  E- 
rik  lodkato  att  anklaga  dem  af  den  ena  anklagades 
svågrar  Per  och  Erik  Olsson,  hos  hvilka  han  arbe- 
tat. De  hade  alltid  gått  efter  hennes  argaste.  Hon 
kade  Täl  varit  på  kocpbacken,,  gående  der  vall  med 
boskap,  men  der  intet  trolleri  föröfvat.  De  öfrige 
hade  aldrig  sett  denna  backe*  I  N«  8  finnes^en  kort 
historik  af  detta  mål.  Der  nämnas  dock  ej,  hvad 
Dr.  J.  M.  Bergman  anför  i  sin  Be$hrifning  om  Da- 
larnoj  Fahl.  1822,  p.  214,  att  redan  1742  ett  troU- 
domsväsende  börjats  i  Mora,  der  17  barn  gjorde  sin 
bekännelse  för  prosteil  WalleniuSt  Men  här  börjas, 
harn  1757  in  Juni  Skomakargossen  Erik  Janson,  söm 
0edan  blef  soldat,  hos  presterskapet  i  Ål  angaf,  hurn 
han  natten  före  Cbristi  Himmelsfärdsdag  allena  gått 
upp  på  Korpbacken  med  en  Bibel,  Psalmbok  oc(i 
knif,  och  då  han  blåste  i  knifven  sam^  haft  flera 
upptåg  för  sig,  fått  se  10  å  12  stycken  af  dess  gran.n- 
folk  komma  ridandes  dit  i  luften  på  kor,  käppar  de, 
slagit  en  ring  kripg  gossen  och  dansat,  under  det 
bin  onde,  som  stod  bak  om  ringen,  spelat,  samt  lili 
slut  kastat  ut  några  ovettiga  ord  emot  gossen  och 
alla  så  farit  bort  som  de  kommo.  Gossen  hade  gått 
dit  efter  en  gammal  mans  råd  och  blåsit  i  en  knif, 
smidd  af'7  slags  stål,  vid  7  slags  ved,  för  att 
£å  se  alla  käringar,  som  förtrollat  hans  mors  kon 
Nu  kom  Erkeb^Troilius  och  angaf  saken  hos  Lands- 


\ 


UtfdisgMU    1757  in  Ang.  under  Häradshfd.    Sernac-^ 
ders  .opasslighet,    förordnades   v*  Moiariea  i  KongL 
HofR.  P.  Ekman  att  hålia  Extra    ting  i  Åls    socken* 
Genom  oerhörda  pinosfttt  jakade  de;  men  införde  till 
Fabians  länshäkte  återtogo  de  sina  bekännelser  både 
hos  Landshöfdinj^n  och  Stadens  presterskap.    Afren 
sedan  Landsbfdn  slttj^t  dem  lösa,    måste    de    ligga 
flera  yeckor  under  Doctorer  och    Fältskärer  i  staden 
för  den  hårda  medfartens  skulL    Den    ena    faustrmi 
var  nära  döden.    1757 .  i  Nov.  skedde   ny  undersök* 
ning  af  Ord.    Häradshfd.    Sernander  Tid  Ord«    ting, 
då  gossen   bekände  sig  ha  ljugit    odi  dömdes  till  30 
par  spö,  ärelös  och  att  förvisas  häradet^ samt  att  be- 
tala till  de  oskyldige  300  d.  k.  m«  expenser,    gossen 
fördes  derpå  i  arrest,  tUls  HofRättens   utslag  följt  *)« 
1758    in  Janio    höll    Sem,  ny  nndersökn.  på  Ho{R:s 
befallning,    då    knapt    någon  enda   af  de  32  vittnen, 
qvinnorna  åberopade,  fick    komma    fram  och  gossen 
nu  återtog  sin  första  anklagelse»    1758  in  Dec  utföll 
Kongl*  Hofrättens  dom,    att  gossen  borde  undergå  3 
veckors  föngelse  vid  vatten  och  bröd,  samt  betala  300 
d.  i  expenser  till  qvinnorna,    och  befalltes  ny  under« 
sökning  om   pinandet,  hvilken  befeiHning  dock  ej  blef 
hörsammad. 

Följer  nu   protocoUet  vid    »GeneralVisitationenn 


'^)  Från  en  obillighet  tiU  en  annan!  Om  Länsman  och  Do- 
mare,    som  Statens  högre  Embetsmän  tillsatt»    haft    ett 

.  uns  rett,  sä  hade  gossens  upptåg  ej  haft  den  ringaste 
följd;  men  från  den  ene  uslingen  till  den  andre. 


^    187  J 

1757  d.  11  Jalii.  Närv.  Bisk.Dr  Sam.TroUfais^Matb. 
LectorD  vid  Gymn.  i  Westerås  Mgr  Ax.  Hellbergs 
Kyrkh.  i  Al  And.  Ihrstadias;  v.  Pa8t.Lars  Ihrstadias, 
Com:st  i  Gagnef  Hr  Er.  Berglöf,  Com.  i  Ål  C.  J. 
Avelin,  Adj.  Pastoris  i  Orsa  A.  Ibrstadias,  t.  Kro- 
nobfm.  Mart.  Engman  samt  Kronolänsm.  Carl  Till- 
berg. Derefter  följa  Tingsprotocoller  och  HäradsM. 
Sernanders  remiss  till  Hof)tätten,  der  han  yäl  ogil- 
lar L&nsmannens  hårda  medfart,  men  hoppades  san- 
ningen skulle  komrr  a  framdeles  idagen,  som  rättvi- 
sade  sjelfva  Tingsrättens  förfarande,  förordar  Eriks 
losgifvande,  som  blifvit  i  fängelset  af  skörbjugg  an*- 
gripen  o.  8.  y.  Sernander  hade  hindrats  att  med  det" 
ta  mål  skynda,  af  sina  urtima  ting  öfver  den  af  ^öné 
Landberg  anställda  anläggning  tiU  uppror.  Följer 
Advocatfiskalens  H.  C.  Risbergs  fullmakt  att  beifra 
Qvinnornas  lidanden,  samt  Provin.Läkaren  Kalmeters 
intyg  att  Giolis  Brita,  55  år,  var  aldeles  stel  i  ven- 
stra  armen,  fingrarne  kunde  ej  röras,  bandlederne 
hudlösa,  kunde  ej  sofva.  Armen  kunde  aldrig  hjel- 
pas.  Fingrarne  vissnade  sedermera.  Soldat  Mexens 
hustru  Kersti  m*  fl*  illa  handterade,  svujlne  <&c* 

Trellprocetien  1757—1763,  Tom.  IL,  af  lika 
storlek  med  Tom.  I.,  börjar  med  ett  Landskansli  Pro?- 
tokoU  1760  d.  7  Julii.  Sedan  följer  ett  concept  till 
en  skrift  ingifven  i  Svea  Hofrätt  af  den,  som  åtagit 
sig  Qvinnornas  sak,  huru  Of.Lieut.  Gref  Pontus  De- 
laGardié  underrättat  honom, att  JustitieCanzlern  nämnt 
det  undersökning  skulle  ske  gemensamt  både  om 
Qvinnomfis  behandling  och  Trulldoms-mdéerna>9  i  Da* 


(  '  188    ) 

larne.  Som  härigenom  ett  långt  uppskof  för  dt 
oskyldigt  lidandes  ersättning  förbereddes,  erböds  i 
förskott  hela  Urtima  Tingets  kostnad*  Derefter  fo- 
refinnas  Urtima  tingsprotocoUerne  år  1760. 

Trollproceisen  t  Dalame  1757—1763,  Tom.  III. 
är  något  mindre  voluminös,  innehållande  dels  origi* 
nalerne  af  de  i  föregående  Tomer  i  Tinj^sprotocol- 
lerne  ingående  Yisitationshandlingar  o*  d.  dels  Hof- 
ilättens  och  K.  M:ts  slutliga  domar  i  målet.  Nlbm» 
den  befriades  från  allt  ansvar,  emedan  ingen  öfver- 
läggning  skett  med  dem.  Länsmannen  dömdes  vH 
HofR.  till  8  dagars,  af  K.  M.  till  14  d.  fängelse  vid 
vatten  och  bröd.  v.  Häradshfd.  P.  El.  Elunan  fick 
lejd  att  fly  ur  fäderneslandet  eller  21  dagars  fän- 
gelse vid  v.  o.  b.  och  att  plikta  till  Qvinnorna  6000 
daler  s.  m«  men  som  inga  tillgångar  fnnnos^  betaltes 
hälften  af  Allmänna  medel.  (Ekm.  hade  då  redan 
rymt  ur  fäderneslandet).  Märkligt  att  intet  ansvar 
lades  på  Örd«  Hhfd.  Sernander,  som  tillåtit  Ek.  för- 
rätta sin  domarsyssla,  oaktadt  hans  förra  förordnan- 
de var  förlupit  och  intet  nytt  ankommit.  Likaledes 
befriades  fogden  från  allt  ansvar,  som  dock  var  Läns- 
mannens förman  och  var  i  tillfälle  att  känna  allt  bana 
förhållande. 

En  Sluterinran      • 
rörande  detta  och  dylika  niål  må,    till  någon    ursäkt 
for  den  allmänt  aktade  Erkeb.  S.  Troilius,  anföras. 

Ehuru  det  är  visst,  att  de  12  Qvinnorna  i  Al  ej 
i   luften  ridit  öfver  Siljan  på  qvigor  och  qvastar,    så 


(    189  J 

torde  d^t  ej  derJfSre  vara  lika  visst,  att  de  i  TroIIéri- 
taUen  voro  8&  okunniga,  som  deras  ädle  och   npply* 
ste  actorer  från  Stockholin  gjort  derm,    då   d«  talat  i 
deiras    namn.    Hof^Rätten   ansåg   bekännelserna,   si 
orimliga  de  än  i  sjelCva  verket  voro,  dock   vittna  att 
åtminstone  flera  bland  qvinnorne,  såsom  Vdlor   varit 
initierade  både  i    den    populära  magiens    språk    och 
föreställningar.    Det  hade  tillhört  Biskopen,  att  skra^ 
pa  sitt  Vord.  Presterskap  for  uraktlåtenhet    i    allmo'* 
gens  npplysning  och  endast    åt   det   hållet  vända  siit 
ransaknings-ifver.    Men  sjelf  inne  i  tidens   foreställ- 
ning   om  dämoniska   inflytelser  på  den  yttre  verlden, 
kunde  han    ej  lemna  de  okunnige  åhörarne  ur  sigte, 
och  olyckan  ville,  att  oförståndiga    och  elaka  menni* 
skor    kommo   att  verkställa    hans    olyckliga  forslag. 
Och  dl  politiskt  partisinne  blandat  sig  derin,    kunde  , 
ej  Mössan  och  Halten  i  striden  taga  en  annan  ställ- 
ning  än  som  skedde.     Begäret  att  ställa  sig  in  ho; 
en    vid    Riksdagarne    äfven  i    verldsliga   mål    högst 
myndig  EVkebiskop    torde  ock  eldat  den    unge  Extra 
Hofrättsnotarien,    att    per   fas  d;  nefås  skaffa  något 
annat  än  mus  ridiculus  ur  det  Erkebiskopliga  partu* 
riunt  montes.    Af  ömhet  om  Erkebiskopens  anseende 
i  detta  fall  torde  dessutom  Prosten  Ekman,  om  han  var 
beslägtad,  som  det  synes  troligt,    med  E.  Or  Not.  P. 
E.  Ekman,  eldat  denne  att  göra  sin  flit.    Ty  Utg*  kan 
svårligen  tro,  att,  utan  slike  s.  k.  politiske  bevekelse* 
grunder,  så.  mycken    immoralitet    kunnat    utvecklas. 
Men  sådane  considerationer  ha  i  alla  tider  kunnat  ut- 
ofva  stora  grymheten    Om  allt  detta  ^'enstenit  kunde^ 


(    190    ) 

Erkeb*  T.  Tflrit  alldeles  oknnnig.  OA  Mit  kunde 
han  vid  sin  visitation  blifvit  upprörd  vid  berättelse 
om  trolkult  af  verklig  hednisk  färg.  Ty  att  en  sådan 
dä  kunnat  finnas, '  tviflar  ingen,  som  törbän^a  sjelf 
träffat  ännu  värre  orgier  bland  sina  okunniga  åhöra- 
re eller  grannar.  Utg.  känner  en  prest,  som  ej  just 
så  längesedan  blef  underrättad,  att  en  »Trollqvinna^v 
förehade  en  i^agi  med  flera  andra  qvinnor  en  Julnatt 
och  begaf  sig  till  det  anvista  stället*  Han  fann  der  i 
sjelfva  godselhögen  en  tiop  nakna  qvinnor,  som  ned- 
gräft  sig  ända  till  armarne,  sittande  der  och  kärnan- 
,  i^  —  i  det  hopp,  att  derigenom  kärna  allt  grann- 
qvinnornas  smör  under  blifvande  året  ur  deras  in  i 
sina  kärnor.  Väl  bör  sådant  väcka  harm  blott  mot  d^t 
fitånd^  som  fått  folkets  uppfostran  och  upplysning  sig 
närmaiM:  uppdragne,  och  mot  de  Auctoriteter,  som  med 
allvar  borde  tillhålla  löntagande  personer,  att  göra 
«in  pligt,  men  harmen  kan  ock  sträcka  sig  till  arg'- 
heten  i  sjelfva  galenskapen  och  ingifva  den  önskan, 
.  att  en  ')rapsakning99  måtte  ske,  som  lägger  fram  i 
dagen,  på  hvad  punkt  folkbildningen  på  många  stäU 
len  står.  Så  önskade  Troilius.  Men  olyckan  var 
r  att  den  så  kallado  medelklassen,  som  skulle  ransa- 
ka,  ej  befann  sig  på  en  synnerligen  högre  bildnings- 
{mnkt,  än  folket,  hvarom  skulle  ransakas*^ 

Vi  blygas  emellertid  öfver  slika  svärmerier,  dS 
de  framstå  i  hexdrägt.  Men,  afdrag  de  mystiskt-phi- 
losophiska  kläderna,  och  samma  hexa  står  åter  — -  i 
sjelfra  Svedenborgianismen,    hvilken   nu  snart  torde 

A 


(    191    ) 

ét  DocCor   TaléJ  i  Tyddand   förklaras  fSir   Sv€r^e$ 


ra. 

Svedeuborg  $^n^  Potitisk  tmlmrfi. 

Då  Utg.  méd  föregående  artikel  torde  miitgkat  i 
någon  tankande  läsares  Ögon  hetgenghrmn^  i  fornti-* 
da  meaiog,  ofnkriag  Aasesiior  ^vedenborg,  så  vili 
han  med  en  annan  artikel  ersätta  detta  fel  och  visa 
fram  Assessorn  i  den  helgongloria^  som  gftllér  i  vår 
tid. 

Att  Svedenborg  borde  till  mo^^oma^),  torde  före- 
falla  mindre  o  väntad  t,  men  att  han,  som  deltog  så 
ifrigt  i  Andeverldens  politik,  kunde  med  så  Riddar- 
hasiske  eldphraser  deltaga  i  partistriderna  vid  Riks- 
dagar,   torde  vara  något  oväntadt. 

I  härv.  samlK  finnes  ett  af  hans  t^,;  på  d  ark 
med  fin  stil,  tituleradt:    .  >  .       :  <: 

Ment  9var  pä  friska  »at^er»  .  w- 
Bedicéradt  Hr  Bidenm$  R^nlmrn^ 
håUit  vid  Riksdagen  d.  2  Mart^  1761,  l^vilket  ej  Ar- 
dan^s  vi  att  jemnfSr as  nied:  många  hepciaade  oppo* 
aitiernstil  ^  vår  tid,  mai^  må  afs&.4>atrk4iai9eii^  andan 
eller  phrwierna.    Rikil^d^n».  ^oMep.   pch    Paki'^ 


*}  Sie  lind  \achtmfitsen. 

'  •  y^i  »  c  :  Kung  rredrik. 


(    192    ) 

ifiémas  åra  syntea  troligen  fSr  mången  ald«lea  äeå- 
alagea  efter  talets  uppläsande,  ehuru  intet  vidare  in- 
flyttande har  deraf  förmärkts  hos  Svenska  National- 
minnet*  Utg.  vill  lemna  ett  sammandrag  af  detta 
vidlyftiga  och  likväl  rätt  intressanta  tal: 

Först  visas  att  Borgmst.  Renhorns  bemödande, 
att  genom  sitt  i  ms.  utspridda  memorial  väcka  med- 
lidande med  oéh  advocera  hos  Allmänheten  för  2:n6 
af  R.  Sts  förtroende  mindre  fortjente  och  redan  ut- 
märkte Herrar,  Baronerna  Palmstiermi  och  Scheffer, 
vore  Kogst  otillbörligt,  oeh  att  det  borde  ftej^of,  att 
en  som  vill  anses  for  lagfaren  och  välsinaad  riks- 
dagsman ville  visa  sig  så  kärlekslös  mot  nationen 
att  han  kunde  göra  en  .  mot  I^ag  sa  stridande  och 
iirqffbar  utläggning  öfver  de  grofvaste  riksbrott  — 
högmålsbrott  —  Crimina  laesi  regni,  som  med  all  la*» 
{ens  stränghet  böra  anses. 

Derefter: 

Att  den  soni  direete  eller  indirecte  något  mot 
Allmänna  bästa  och  rikets  rätt '' söker  är  en  Allmän 
Lagbrytare,  hvllket  ingen  annahän  vettlösa  oeh  dj^- 
vulstinnade  menniskor  förnekar,'  och  att  den  som 
sådant  gör  eller  gjort,  bör  pro'  intentione  délicti  da 
jnre  A  iheto  eheif  lagen'  döhimas  och .  afstraffas,  är 
Mka  ovedersägligt  — ^  tiär  bö¥  ingen  invänding  nnK 
tåfofl)^  utatt  att  den  soiti  déiremot  något 'sökt  oeh  be- 
fordrat skall  sine  exceptione  derföre  under  laga  till- 
tal och  qfstrqffixnde  ställas,  9mb.  utaa  uppehåll.»)  — » 
Derefter  apostropheras  Renhorns  fdrsök  att 


(    193    ) 

pl  folkets  opinion  till  »Lemeratfon  ^ti  'ti  massira 
hogmålsbrotti  som  rodaii  kostat  riket  Sfver  20000 
q'ålar.» 

tivad  älltagseaheti 
S.  D.   hade    ansett    dessa  2  herrar  bSra  ntgå, 
8.  Till  bereda    dem    rätt    att  åter  få  i  rådet  intrft- 
da. 

Hvad  formätenhet! 

Ingen  klok  menniska  kan  inbilla  eller  fSreställa 
aig  att  så  grofva  högmålsbrott  mot  riket  och  hela 
nationens  rätt,  så  många  tusen  tunnor  guld  •  -  - 
qvidande  faderlösa  barns  suckar  och  tårar  ens  skulle 
na  vara  dermed  fSrsonte  att  3  af  de  brottslige  ändtl« 
•fter  5  månader  flyttas  ur  rådsalen. 

Hvad  orimlighet! 

Man  straffar    till  lifret  dem  som    blott    bjudet 

sin  att  kränka    friheten    utan    att  de  lottat  en  fluga 

döda  el.  skada  göra,    men    fSr    dem  som  ej  allenast 

kränkt  lag»  frihet  och  rättvisa  i  landena,  utan  jemväl 

tillstält  detta  land  och  folk  förderfvande    kriget  /Sr 

ati    utOräda    miunojdi  folkj  Rr  d&täu   dkuU    talat 

jnan  högt  med  vida  läppar«    Ja  den  som  fräckt  inför 

den  allseende  Guden  och  inför  R.  St.   in  pleno    ple- 

laov*  i  Konungens  höga  namn  på  heligt  ställe  nppen* 

barligen  med  öfv^rträdelse  tält  lögn  emot  Herranom, 

ortttt  och  falsi^  ord,  den  utropar  man  högmodigt  med 

mycken  berömelse  och  undransvärdt  att  han  ej  ^fått 

jpatMdon  för  så  httrligt  uppförande. 

(IX.  Del.)  13 


,  (    194    ) 

Hvad  lider!  hvad  Seder  I 
Man  anser  SveniJce  män  och  medborgare  »ont 
»lafvar  .  .  ;  .  Sådane  gerningar  prisar  man  till 
trots  mot  sjelfva  himmelens  herre,  genom  tidningar  1 
aUa  landsändar,  oaktadt  hvar  man  1  rike*  méd  innerl. 
»amvetsöfvertygelse  och  smärta  vet,  att  större  iSrrä. 
den  mot  Gud,  medelst  religionens,  mot  riket  medeW 
lagens,  och  mot  nation  medelst  deras  medbröders  npj- 
offrande  aldrig  har  kunnat  och  aldrig  kan  hända.  Ja 
att  värre  uppror  mot  Gud,  emot  Öfverhet,  Lag,  folk 
och  fosterland  aldrig  kunna  mellan  himmel  och  jord 
andas,  än  sådane,  som  missbrukat  lag^  och  Embe- 
ten,  folk  tiU  förtryck,  förderf  och  förkufvande. 

Hvad  må  man  då  tänka  f 
Här  skrifves,  här  talas,  här  klagas,  sa  att  ste- 
narne  1  väggarne  måste  deraf  bevekas.  Men  si»  de 
församlade  akta  sådant  förringa.  Alla  ja  alla  hvar- 
om  annan  vråla  vi  som  björnar  efter  Vatten,  men  n. 
här  är  ingen  —  —  De  brottsliges  fel  vi»a  ja  «y*** 
att  de  dragas  med  de  svagaste  menniskosintaen  ofch 
dM  ät  Nationens  värdighet  for  där  att  regeras  ut  be- 
smittade  händer  .  .  .  Man  miste  se  till  att  den 
■om  sitter  vid  styret  ej  sätter  skeppet  p&  klippan  ... 

Ch^d  -ultral 

Sjelfsväldet  har  ock    hannit  fiU  en  sådan 

böjd,  att  man  ej  engäng  får  läf  att  begripa,  hnm  5  i 
600  personer  understundom  blifvit  en  privatmans 
skattedragare,  derför»  att,  genom  de  nndergifo» 
Trälarnes  utplundrande,  han  kan  f8»må  nndethäUa 
voderbSrande   Embetsmän    med    skäliga    pensioner. 


(    195    > 

hTaremot  de  åter  hMla  honom  fyggen  fria  från  mfall 
och  rojelsa  .  *  •  Uppenbara  Cassastölder  befin<» 
nas,  men  med  högsta  sorgfölKgfaet  doijas  f5r  sjelfra 
St&iderna  *  «  Som  en  hjert^v^m  vän  för  Lag  och 
frihet  kan  jag  på  menige  hopens  v&gnar  ej  fördraga,  t 
att  en  ntmärkt  person  så  listel. '  söker  att  insmyga 
och  accreditera  forsåtU  anläggningar  till  ovärdiga  per- 
soners åtenipphjelpande  i  missbrukiide  säten  •  •  •  , 
Sådant  föder  ett  heifvetefrtuert.  •— *  Talaren  aluderar 
sedan  på  att  Renhorn  var  enögd  eU  hade  skada  på 
ena  ögat;  men  slätar  med  försäkran,  att  om  dessa 
store  missdådare  frikallas,  från  stsaff,  då  silar  man 
myggor  och  sväljer  kameler^  då  kränker  man  frihe^t 
och  befäster  sjelfsvåld,  då  försätter  man  hela  Ri)cs- 
kroppen  i  en  sådan  skakning  som  vänder  upp/  och 
ned  pa   allting. 


IV. 

Från  »^''deverldens  Linné')  må  Utg.,  som  i  närv. 
Del  kommit  att  förälska  sig  lAdertonde  Seklets  min- 
nen i  härvaranc^e  Archifsamlingar,  öfvergå  till  den 
man,  som  ingen  ännu  dristat  kalla  »Blomsterverldens 
SvedenJborg,9>  till  den  sjelfständige 

Carl  t*  Linné* 

« 

Vi^*  anier  fng  ha  anledning  att  i  DelaOar* 
dibim    ArcAwetf    äf ven    om    det    vore    ett  slägtar* 

0 

chif   allena,    ioiymma  någon    plats    åt    minnen  af 
C*     v.     Linni,     en     anledning     som     torde    fote-^ 

13* 


(    196    ) 

komma  én  hvar  låiare  ofSrmodad.  UpplygnlDgen  Ir 
af  säker  k&IIa^  «—  af  Rikshistbriographen  Jonaa  Hal* 
tenberg,  Råå  en  timmas  väg  från  t.  Linnés  födelse- 
ort^ näst  Linné  den  ryktbaraste  af  Smålands  Söner* 

Iliadam  ab  ovo!  sade  de  gamle.  Der  ligger  i 
lyelfva  forskningsandan  ett  oemotståndligt  begär  att 
spira  det  märkvärdiga  ända  till  sin  första  begynnelse. 
Det  tillämpas  nog  i  den  politiska  historien,  ofta  tår^ 
mycket,  å&.miiitiinkany  som  merändels  förJiåller  sig 
till  tankan,  som  ett  miåtfo$ter  till  fottret  och  ett 
miiiijud  tilt  ljudet^  följer  Ariadnetriden  i  händelser-' 
nas  labyrint,  sedan  den  rena  klara  tanken^  som  äl- 
skar sanning  allena,länge  sedan  ofvergifvit  de  mörka 
irrgängarne.  Men  inom  vettenskapens  och  konstens  om- 
liden,  der  dock  den  nödvändiga  Naturen  är  långt  mäk- 
tigare Sfver  den  fria  slumpen  än  i  menniskovärfvens 
tike,  träffas  dessa  forskningar  mera  sällsynt» 

Hvarifirån  fick  Linné  sin  hjeltemäktiga  kärlek 
till  Blomstren  på  jorden  f  Ett  bfef,  som  vi  strait 
skola  läsa,  svarar  pä  denna  fråga,  med  forntidena 
oskuld  och  enfald,  att  han  »aflades»  under  föräldrar-^ 
nfs  blomtterk&rlek.  Hvarifrån  hade  Fadren  fått  en 
kärlek  till  botaniken,  så  stark,  så  verksam,  att.  han 
redan  som  fattig  Comminister  i  Småland  skaffat  sig 
dSOO  species  utländska  vexter  i  sin  trägård  (i  Rås- 
hult)!  Dertill  svaras,  att  han  otvifvelaktigt  fltt  den 
naturliga  fallenheten  utvecklad  hos  lAn  mofi>ror 
Sven  Tilländer,  pastor  i  Pjetteryd,  med  'en  Kten  bo-^ 
tanisk  trädgård  i  granskapet  både  af  Nils  LinnsriL 
fftdelseorl  och   boningsställe.    Hvarest   hade  denne 


1 ' 
>•". 


(    197    )      , 

SfflfiliDdske  pafttoni  fStt  tin  k&rlek  fSr  blomtler  térå 
éBL  denna  vettenakapliga  tendens  t  Derpå  yHjti  vi  nu 
avani. 

Hr.  Sven  Tiliander,  född  bland  Ijnngftlten  i  San- 
aerbo,  hade  som  Haspredikant  hos  GeneralGouver- 
.nenven  5fver  Bremen  och  Yerden  (1666— 92)Falunsfc» 
och  GeneralAmiralen  Frih.  Henr*  Horn  ej  blou  fått  lära 
Tyska,  si  att  knnde  utgif va  en  ofta  åternpplagd  Tysk 
Grammatika,  utan  ock  lära  trädgirdsskdtsel  i  den  skep- 
nad den  na  hos  Tyska  Furstar  och  Magnater  bedre&u 
Och  demnder  utvecklade  sig  hos  den  unga  'Huspre- 
dikanten en  sidan  lust  f3r  blommor  och  trädgirdar, 
atthan  ^jelf  anlade  en  dylik  i  Bremen  kos  General&mver- 
nenren,  och  troligen  underlättades  genom  hans  der  vun- 
na bekantskaper  inskaffandet  af  si  många  utländska 
specier  till  pastorsträdgårdar  i  Småland,  bland  hvil- 
kas  härlighet  Carl  Linnseus  sedermera  akuUe  båda 
nafias»  och  uppfostras.  Linné  hade  således  ett  be- 
tydligare minne  af  slägtens  beröring  med  Horniska 
familjen,  än  det,  att  hans  ena  syster  hette  Sophia  Ju^ 
luuia.  Se  här  en  beröring  med  vår  Aristokrati  oeh 
en  inflytelse  af  våra  ty^ka  eröfringar,  som  också  ni- 
gon  giog  kunde  tagas  i  betraktande,  om  ej  fÖr  an- 
nat, dock  för  att  afvexla  monotonien  i  den  klago- 
visa,  hvars  nottecken  äro  —  siffror. 

Utg.  vill  här  meddela  den  kortaste  och  .  bästa 
biografi  af  C.  v.  Linné,  >)hvars  minne  letas  nu  i  hun- 
dra skrifter,})  som  han  läsit.  Han  har  läsit  sig  trött 
41a  Äreminnen  Öfver  Linné.  Afven  de  blomstrigasta 
Imuia  falla  uf  nnaken*    Men  ett    Åreminne    Sfver 


(    198    ) 

denne  tekalarman  bår  han  ej  aUenatft  läait  en  gång 
med  noje^  utan  tio  gånger,  oéh  vid  tionde  genomM»- 
ningen  känt  sarania  varma  tår  tränga  sig  fram  vi4 
den  liaiva  ekiMrlngen  af  Linnés  barndom ,  af  den  rö- 
rande Jälaftons-scenen,  dfi  Hr  Carl  kom  bförnfodadt 
hemy  af  det  än  mera  rörande  uppträdet  vid  den  gnm- 
le  pfBStens  dödsbädd  o.  d»  som  ovillkorKgen  fram^- 
bröt  vid  första  läsningen.  Ja,  Utg.  értnrttr  sig 
knappt  någon  skillring  af  det  goda  på  jorden,  ftom 
alltid  vissare  rört  honoro,  än  läsningen  af  denna  Br<N 
delliga  minnesteckning  om  ej  de  Henimttvetrände  nt 
Franzén.  Och  det  Qöda  bär  i  slika  stnndér  ganska 
systerligt  liicnande  anletsdrag  med  Det  Skifia^  Som 
Vig.  för  14  år  sedan  nedlade  detta  docuntent' bland 
DelaGardiska  Archivets  skatter,  anser  han  sig  nu 
kntiha  blanda:  detsamma  méd  minnen  af  9>storm  och 
Modig  klädr(ad.9\  '  Ty  Linnés  minne  samljnder  väl 
med  våra  hjeltars,  liksom  ett  valdthorn  i  dalen  med 
Askljndén  ifrån  aflägsna  berg. 

Så  snart  Arch.  C.  v.  Linné  dött,  utvalde  Små« 
ländska  Samhället  i  Upsala  sin  Curator  (som  Utg. 
vill  minnas)j  den  till  Docens  i  Historien  nyss  förut 
constitnerade  och  som  en  man  med  Europeiskt  rykte 
nyligen  hädangångne  Jonas  Hallenherg  att  hållapa* 
rentation  öfver  Samhällets  vördade  Inspéctor.  För 
att''fa  nigra  uppgifter  om  Linnés  bari)dom,  vände  den 
ntnedde'  Parentatorn  sig  till  ^kn  aflidnes  bi^oder,  Pro- 
isten  éeh  Bikungen  Sam.  Linnéeus  i  SterfbiFöbnlt.  Dn 
drag  af  de  2  derpå  följande  brefven  skdiä  tdrhändn 
afUdd  lisAs  med  samma  n6j'e^ :d&  loikrfl^t^fvef  den 


(    19^    ) 

ta  mannefi,  som  bä(ra  sin  tids  vidtaljgheteförgtf  föv* 
blakna  för  en  tid  99af  andra  phraserj)  9)Den  store  iVa- 
turkunnige /pnsa&  bäst    af  naturens  egen  vältalighet! 

Emellertid  skref  Hallen^^erg  några  rätt  tröga  la- 
tinska versar  for  att  säga  bättre  hvad  brödren  Sa- 
muel sagt  i  skön  enfald. 

Sedan  i  det  första  brefvet  af  d,  26  Febr,  J778, 
Prosten  S*  L.  mjcket  betackat  Sxnål.  9)Nationen»  for 
all  den  ypnest  den  visat  hans.  sal,  bror  så  i  lifvet 
jsom  på,  dess  döda  mull  och  ursäktat  sig  att  han  om 
Aeii.  a;Qidne  känner  så  föga,  helst  Carl  var  11  år  äl- 
dre och  reste  till ,  Akademien^ ,  då  Samuel  kom  till 
acholao,  så;  , 

9?Dåvår  salige  fahr  år  1705  flotte  til  Råshult, 
som  är  Capellan  Bostället  vid  Stenbrohult,  anlade  han 
en  liten  trädgård  der  (ty  han  var  en  stor  älskare  af 
Botaniken ;.  fast  den  ej  den  tiden  var  som  nu)  i  theur 
Ila  planterade  han  åtskilliga  väx.ter  och  helst  sådane 
s6m  hade  vacker  blomma.  Hans  unga  hustru  nygift, 
gom.  ej  förr  sedt  sådane  (nej  knapt  någon  enda  Träd- 
gård) tyckte  om  Trädgårdens  behagelighet,  I  denna 
Trädgård  hade  sal.  Fahr  sjelf  med  egen  hand  gjort 
ep  upphöjning,  såsom  ett  rundt  bord,  rundt  omkring 
s^gar,  örter  eller  bui^kar,  som  skulle  repraesentera 
gåsterne,  och  blomster  af  bildade  rätte^rne  på  bordet. 
'Vår  Mohr  besåg  thetta  som  oftast:  und^r  denna  ti- 
den siflades  min  biK>r;  åt  sena  hösten  framvistas  «täc« 
kav  blomster  för.  he^ne,  gjoi^de  lienne  langande  eftej^ 
■YMen,,  då  fl^exe  skulle  sig  framte.  ^  En  from,  god  och 
gn^fiml^^C  Vi^ktk  gjorde  för  henne  ^den  J&ort  .till  våh* 


(  aoo  ) 


^ 


rtik  D.  13  Maj  1707  bleC  för  hmne  en  lorgédag;  M 
hon  framfödde  med  atörsta  sTårigbet  och  lifsfara  en 
vtlskapad  aon :  fy  hon  önskat  att  barnet  varit  af  det 
idlare  kSnet,  och  sade  hon:  na  har  jag  skfilför  det 
jag  dSgt  h.  e.  ntstått.  Men  mannen  blef  desto  gla- 
dare och  hans  glädje  betog  henne  sin  sorg,  så  att  de 
med  glädje  befordrade  thetta  sitt  förstfödda  barn  till 
dopet  d«  19  samma  månad.  Så  snart  barnet  begynte 
det  minsta  kunna  attendera,  begynte  Fadren  som  var 
nyfiken,  och  ganska  högt  älskade  lilla  sonen,  pryda 
vaggan  med  åtskilliga  blomster,  helst  då  han  kom 
af  trädgården*  Följande  året  tog  fadren  den  lilla 
sonen  med  sig  nt,  stundom  i  trädgården  och  stundom 
ut  på  gärdet,  läggandes  ofta  barnet  på  jordai  i  grä- 
set, och  lemnade  thy  ett  litet  blomster  att  roa  sig 
med  i  handen.  År  1708  flottade  föräldrarne  till  Sten- 
brohult,  då  vår  far  var  blefven  Pastor  i  stället  för 
Comminister  förmt.  1709  anlade  han  en  Trädgård; 
transporterade  både  trä  och  örter  från  Råshult,  fast 
ej  alla,  ty  en  del  stå  der  ännu.  Pilten  begynte  gå 
och  var  fadrens  största  nöje,    jemte  Trädgårdsarbe- 

4 

tet  Carl  såg  då  sin  faders  möda  såsom  af ,  vigt:  be- 
gynte strax  få  tycke  djerföre;  och  såsom  han  var. en- 
de sonen,  så  fick  han  ock  sina  sängar  uti  Trädgår- 
den, att  sjelf  så  och  ränsa:  hvilket  uppeldade  bana'' 
lust  Desse  sängar  förbyttes  sedan  i  ett  qvarter, 
hvilka  kallades  Carl»  Trädgård.  Carl  skulle  begyn- 
na: läsa:  nog  fanns  qvickhet:  men  bågen  var  ändå 
mast  i  trädgården;  modren  bannades  häröfver,  me*, 
iadren '  tålig,  tog  An  enda  gp^se  alldd  i  beskydd  mk 


(    201    ) 

IBrsvar.  ,  1716  Tar  torgH^  då  angå  Carl  åkalla  tfll 
Waxid,  men  än  ikier  då  baa  1717  introducerades  i 
Scholan.  Då  rarande^  RecCor  Sefaol»  Mgr  Daniel 
Lannserui,  fadrens  intima  Tän,  bad  liUa  Carl  som  of- 
tast tHl  sig,  ftfVen  att  gå  i  trädgården,  att  båda  roa 
sig  ocb  äta  bär  (ty  Reetor  var  äfren  stor  älskare  af 
det  som  hörde  till  örtkänningen).  Reetor  frågar  Carl 
fiHe  efter  några  örter,  om  han  veste  den  eL  den  ot" 
tens  namn*  Carl  svarar  färdigt  och  'frågar  äfven 
Reetor  tillhakas,  Fick  ej  allenast  undervisning,  utan 
ock  tillstånd  satt  fråga  efter  fl^re  örters  namn.  Rec- 
tors  ynnest,  som  således  mer  och  mer  tilltog,  gjorde 
att  Carl  lille  fant  sig  mycket  nöjd,  att  vistas  i  Wexiö. 
Under  ferierne  hema  roade  Carl  sig  med  sina  syskon, 
kände  vid  minsta  deras  sjukdom  på  deras  puls,  gjor- 
de sig  af  trä  ådeijern,  likasom  skulle  han  dem  åder- 
låta. Stundom  uppsökte  han  örter  att  sina  systrar 
dermed  curera.  Reetor,  god  vän  med  då  Lectoi^  och 
Med.  Provincialis  Rothman,  talar  om  lilla  Carls  lust 
for  Botaniken,  hvilken  kallar  Carl  till  sig,  tager  ho- 
nom i  sin  trägård,  fattar  otrol.  tycke  för  pojken  och 
gifver  honom  frihet  städse  gå  i  sin  trädgård,  der  fle- 
re  slags  örter  funnos.  Carl  gör  förbehåll  hos  As- 
sessor' Rothman  och  Reetor  Lannserus,  att  de  ej  skul^ 
le  yttra  hans  lust  för  föräldrarna  hvilka  aldrig  kunde 
föreställa  sig  annat,  än  han  riculle  bli  Theolog.  Al- 
drig besinnande,  aU  deras  egen  åtgärd  laggt  grunden 
bos  honom  till  Botaniqven.  Carl  gick  i  Scholen,  lä- 
sandes sina  läxor,  ej  för  annat  än  blott  sken,  och  att 
Mippa  hugg  samt  se  sina  kamrater  gå  ifrån  sig  i  Claa» 


\      f 


(  2P^  ) 

•erntf.  .  En;  ^  de  största  Bvårigiitlef  l^lef  för  Carl  qtt 
våga  upptäcka  ;siU  utvalda, Tjtsa  g^nus  för  föräldrairae 
För  modren  vågade  han  det  platt  iotot.  AndtL  wBk-r 
dq  ett  behageligt  tillfkUe  ^r  (lonom:  några, goda  vän- 
ner kommo  .till  Stenbrofault:  Fadren  tager  diem;  med 
8ig  i  trädgårdjan^  de  ^ätta  sig  kring  ett  litet:  bord^ 
der,  på  dertill  gjorda  säten,  de.  talas  vid  pnder  dét 
några  glas  öhl  utdruckos.  Under  discurerandet  sii* 
ger  Fabr:  Ja!  det  $hér  alti^^  det  man  har  Imt  for^ 
det.  har  man  lycka  tilL  Carl,  som  altid  var  med  nar 
någon  gick  i  Trädgården,  tager  desse  orden  ad  no- 
tam.  När  Herrskapet  var  bortrest,  och  Fadren  gick 
till  ora.talte  bord,  går  Carl  äfven  till  honom  och  frå- 
gade  om  det  ägde  grund  som  K.  Fahr  sade  när 
Herrskapet  var, här?  Fahr,  som  altid  var  af  gladt 
sinne  orh  skämtsam,  frågade  hvad  det  vore  han 
sagdt!  Men  Carl  ville  ha  positivt  svär.  Då  säger  Carl 
fadrens  ord.  Fahr  svarar,  att  det  aldeleS  hade  sin 
rigtighet,  så  v4da  lusten  faller  pp,  det  som  är  godt^ 
lade  han  till.  Derpå  säger  Carl:  Ja  min  fahr,  så 
bed  juig  aldrig  om  att  bli  prest;  ty  det  har  jag  slätt 
ingen  lust  före.  Åj,  detta  var  ett  dunderslag  for  en 
fahr,  som  alltid  hyst  så  stor  kärlek  för  sin  Carl.  Han 
förmådde  näppeligen  tala;  men  ändtligen  häpen  och 
bestört  frågar  han  hvad  han  då  ville  bli?  Jo  säger 
Carl,  jag /vill  slå  mig  till  Medicin  och  Botaniken. 
Fahr  svarar:  Du  vet  dina  föräldrars  fattiga  villkor, 
och  att  det  studium  dii  vill  utvälja  är  mycket  kost- 
samt. Carl  tX{f!tM  fahr  på  orden  och  säger;  äga  de 
orden  grund  aom  min  fahr  /Sagt  .M   förser  väl  Gucl 


(    503    ) 

offrets  Ffa  jag  sfi  lyelwy  som  Jag  liar  liiat,  al  faftai 
ej  .ntvägar  lor  mig.  Falir  svarar  med  tårfulta  5goh 
och.  bédrdfrat  siane:  Si  gifve  dtg  Gud  lycka.  Jag 
skall  ej  tvinga  dig  tiU  det  du  ej  har 'lust*  Fahr  se^ 
efter  Carls  böcker,  så  vore  d,é  förvandlade  frSn.  The- 
ologlska  till  Med.  &  Bot.  Fabr  vågade  på  1  år  ej 
Dpptäeka  för  sin  egen  så  kära  hustru,  att  Carl  var 
Medicus;  ty  det  h%de  oroat  henne  mer,  om  det  mer 
kunnat  t>roat  henne,  än  om  han  cbangerat  religio- 
nen. Mor  får  detta  omsider  ined  grämelse  veta:  ha- 
de när  fått  slag.  Hennes  enda  tröst,  att  hen  hade 
'åntå  en  son  Samuel,  den  man  borde  akta  för  Träd.* 
galen.  Emellertid  tyckte  mohr  huru  matsäck,  var  be- 
svärl.  att  tillreda  innan  Carl  skulle  till  Wexio.  Men 
trösten  af  Samuel  som  aldrig  fick  gå  i  Trädgården, 
gjorde  sorgen  for  Carl  lindrigare.  Under  vistandet 
på  Gymnasium  var  Carl  föga  af  Dobentibus  afbållen, 
det  af  Assessor  Rothman  des  mer.  När  han  till  1727 
både  frequenterat  Gymnasiom  utfärdades  han  till 
Lunds  Aeademie,  der  bån  förmodade,  att  Prof.  och 
Doraprosten  Humems  efter  löfte,  skulle  befordra  ho^ 
nom,  ty  Humems  var  Hr  Carl  TiUanders  styfsou* 
Tilländer,  min  fabrs  morbror,  hvilken  uppfödde  12 
styflbarn  i  Lekaryd,  Uand  bvilka  Humerus  var  en* 
När  Carl  Linneeus  kom  ihernpt  Stadsporten  i  Lund, 
ringdes  med  alla  klo^orne,  hai)  frågade  nagon,^  för 
hvilkea  ringdes:  svaradéii:  för  firofess.  Humerus.  Här 
var  då  ett  bevis  för  unga  Linneus  att  det  ej  är.godt 
tr5sra  p&.ménniskor,  deär^en  iträkftlig  r^^rataf.IJan 
\A%V  d«M;fc  sMit  af  Prof .  Itieh  lAcchiali  KiUai)  Stob^uii 


<    204    ) 

tiw  An  flhrdighet  1  B^lanilEm  härbfirgad  n^  m 
Han  t$nt  dock  att  Botanikea  ej  var  idi  i  flor  i 
Lmid,  som  han  åntondade.  Han.  begaf;  aig  r4erfilre 
1728  hem  ooh  strax  till  Upsala* 

Jag  bör  nämna  här  hvad  jag  i  hast  fSrbig^tt.  I- 
från  1724  till  27  var  hans  syssla  dä  han  vistades 
hemma  i  Stenbrohult,  om  dagen  att  läsa  och  samla 
5rter  och  insecter*  Örteme  inlade  han  i  böcker; 
akref  några  nota  vid  dem.  Insecterne  lade  han  i 
ett  Rtet  skåp  på  nålar.  En  kista  hade  han  stenar 
nti.  Mor  var  dock  glad  att  han  med  fUt  använde  ti- 
den på  dygd  och  ej  hvad  lastbart  van  Fadren  be- 
fordrade hos  henne,  den  tanken.  Dels  Carls  nog  ha- 
stiga sinne,  dels  och  att  ej  hindra  honom  från  sitt 
atudinm  ändtledigade  honom  från  informationen  (or 
Samuel. 

Då  han  fiiga  öfver  ett  år  bevistat  Upsala  Acade- 
mi  blef  honom  uppdragit  att  vara  vicar.  i  Bot.  for 
Prof.  och  Arch.  Rudbeck.  Detta  gjorde^  att  han  an- 
vände både  dagar  och  nätter  på  arbete  pä  det  studi- 
om  han  hade  lust  före,  hvilket  gaf  honom  både  fS* 
da  och  heder.  Nu  ombytte  sahl.  mors  förrut  nästan 
kallnade  sinne.  Hon  såg  sin  son  vioar.  Professer» 
aå  nng.  Hon  var  förut  i  den  tankan,  att  han  ej  kun- 
de bli  annat  än  en  fältskär,  och  i  det' stället  férspor- 
de  hon  honom  läsa  Tét  en  Professor  då  han  ej  var 
atort  mer  än  tu  års  Student,  Det  var  nästan  oh&rt. 
Ar  17^2  blir  honom  anbefalt  resa  åt  LappmarkoDt 
tan  tager  sina  föräldrar  tiU  råds:    Modreii  afråd4«» 


(    205    ) 

fruktande  att  en  el  ftfVentyrlig  reea  iknlle  g5ra  deta 
njgs  erhållna  glädje  Ofth  hopp  kart;  hon  skrifver  till 
honom,  jemte  flera  bevekande  ikdl,  denna  Clansel: 
Ui%  ditt  Itmd  du  hlif  och  ho;  der  bruka  dig  i  em 
rätt  troj  der  »kall  d^  Gud  täl/oda.  Men  far  stil- 
ler det  i  Carlfl  eget  godtfinnande.  Du  har  ej  mer 
åm  ett  lifj  il^er  han,  att  torja  for;  Jinner  du  det 
blffha  tUl  dim  framtida  befordran^  tå  anropa  Ond 
oai  hjélp  kan  år  alle»t&de$^  i(fven  i  de  vUdaite  ffät^ 
len.  FSrtrSitäpå  Aonom;  mina  böner  till  Gud  $kih> 
htfilja  dig.  m.  m.  1732  om  vintren  besökte  Linnae^ 
ns  sina  k&ra  föräldrar,  eller  rättare,  kom  han  hem 
Jalafton  nnder  det  att  föräldrarne  läste  till  bords. 
Och  med  h¥ad  glädje  blef  han  då  emottagen!  Haå 
talade  om  ^  sin  öfveretåndna  Lappska  resa  och  hnm 
mänga  äfventyr  han  genomgått*  Hans  uppresa  var 
för  både  honom  och  föräldrarna  så  mycket  eensibla* 
re,  som  han  yttrade  sig  aldrig  mer  få  se  sin  sjuklig 
ga  och  hulda  moden  Yid  pingstiden  får  han  vets 
det  hans  k.  moder  d.  6  Jnnii  1733  var  blefven  död» 
Brist  p&  pengar  gjorde  att  han  ainlet  sina  bekanta  ej 
tala  om  hans  sorg,  ty  han  förmådde  ej  kapa  svarta 
kläder.  1735  under  resan  till  Tyskland  de.  besökta 
han  sin  kära  fahr,  h vilken  ehuru  han  gladdes  åt  sin 
k.  Carls  hemkomst  högel,  bekymrades  att  ej  kunna 
lemna  nödiga  resepgr.  Carl  visar  fadren  en-  ator 
pang  med  Rdrr  dem  han  förvärfvat  sig  genom  Colle» 
gler  i  mineralogien.  Men-  beder  sin  fahr  endast  om 
ett  lent  skinn,  hvaraf  han  l^t  göra  ett  bälte  med  3 
rader  i  bredd  af  ducater  att  sy  in  på  lifvet,  att  i  fall 


(  sm  ) 

,  aaoat  blefve  honom  firänitiilit,  .skulle  4ook  delta  be* 
hållas*  Åjr  1738  blef  åter  U  från  utländska  resor 
återkommen,  med  hjertans  glädje  af  sin  kära  far 
emottagen;  helst  han  i. gubbens  egne  händer  fidc  lef* 
yerera  många  sina  atgtfna  böcker;  böcker  i  ett 
ämne  som  fadren  hade  största  lust  uti.  När  han  se* 
dan  sporde  honom  gift,  och  gjort  ett  så*  hederligt 
gifte:  fått  försäkran  af  Riksens  ständer  om  Profes* 
sion  och  än  mer  erhållit  1741  fullmagt^  I^lef  gubben 
dubbelt  glad:  Ena  bngn^liga  tidnuBgen  förebracktes 
sahL  Fahr  efter  den  andra:  e.  g.  denMedailien,  som 
slogs  till  hans  heder  174}^sp8rja  honom  Arehiater  1747: 
hans  glädje  of  ver  en  välskapad  son  m*.  m.  slikt  allt 
gjorde,  att  Gubben  oftfi  sade:  Ja^  imråå  många  ve* 
dermälen  fJff  Gudf  nåd  och  godiei  fir  mina  Barn^  dem 
ena  posten  täl  min  giä^fe  ifier  den  andra^  att  jag 
ej  kan  dö\  Det  gjorde,  att  då  Gubben  1748  lag 
sjuk,  befalte  han  alla  sina  heromahTarande  barn  stal* 
la.  sig  upp   för   hans  sjuksäng  dagen  i(ör  hans  död* 

Yi  måste  alla  4  ställa  oss  efter  åldren,  mea 
Carls  rum  skulle  stå  ledigt  och  öppet  Dernäst  An- 
na  Maria,  Pastoriska  i  Wirestad,  dernäst  So^u  Ju- 
liana, Pastoriska  i  Ryssby,  så  Samuel  Adjunctus  Pa- 
storis  A  Patris  och  sist  Emerentia,  Bfman  .  Brantings 
fru.  Sal.  Gubben  stMde  ögonen  länge  på  sina,  bara; 
men  sade:  Carl  är  borta.  Han  .  har  gjort  mig  etor 
glädje*  Gud  har  välsignat  m^  med  5  barn,  som  alla 
gjort  mig  glädje  och  aldrig  sorg.  N«  vill  jag  lem^ 
na  Eder,  barn!'  ffith  faderl.  välsignelse  \forrän  fog 
går  från,  Bder^    Carl    är  borta.79     Sedan    önskade 


(    207    ) 

tian  välsignelse  5ftFer  honom  och  ^^Am.  fian»  hus  och 
familj.  Sedan  vtisignade  han  med  hinders  päläggf^ 
ning  en  hvar  af  the  andre^  önskade  ett  gladt  möte  af 
dem  i  himmelen:  och  ville,  sedan  . icke. mjcket  .tala 
med  barneQ.  Carl,  erhöll  således  begge  s^n^  föråldras 
välsignelse,  .  i  .  . 

Tbet  kan  och  hända^  må  och  inflyta  sedan  jag 
begynt  vara  vidlyftig  ofver  alla  måttan:  En  ganska 
stor  Lind :  del  i^örista  träd  jag  sett :  står  I^q.  emellan 
Landhult  och  Jonsboda  från  bviiken  gård  Lmneme 
ha  sitt  nrsprmig.  .  Af  denna  Lind  (ogo  2:ne  bröder 
som  bodde  i  Jonsboda  och  begåfva  sig  till  Scholan 
sina  namn,  kallande  sig  Lindelius.  Deras  broder  eller 
Broderson  Ingemar,  som  ock  bodde  i  Jonsboda  i 
Hvittaryd  S.  hade  2  söner  som  ock  gåfvo  sig  till 
Scholan^  den  ene  Carl  och  den  andre  Sv^.  De  kal- 
lada sig  af  denna  lind,  Tiliändetj  den  förre  Pastor  i 
Lekaryd,  den  sedn«  Pastor  i  Pjetteryd,  begge  lärde 
män.  Sven  har  ntgifvit  en  Tysk  grammatica.  Carl 
Var  dock  lärdare.  Desse  Tiliandrer  hade  en  sy- 
sterson, het  Nilt^  han  kallade  sig  af  san^ma 
lind,  LiiméBUgf  Carl  Linnés  fader. .  Utaf  Linde- 
lierne  ac  en  bekant.  Medicin»  Doctor  i  Wexiö.  Af 
Tiliander  en  Theoi.  Dootor  i  Jönköping.  Men  af 
Ldnnéei  2ne  Doctores,  fader  och  son,  bagge  Professo- 
res.  Lidnen  står  än  full  med  så  kallade  Marque^ 
itar;  har  bestått  af  3  stora  afdelningar  såsom  ^n  af 
de  gamjl^  på ,  altfiten  befintlige  Ljgsastakar*  Den 
•oa  ftst  nislfaUeii,  Lindelii  elägt  är  utgåogen  på 
manslinien  och  ingen  Lindelins  är  qvar.'    De   andre 


(    208    ) 

florera  io.  Linnen  hålles  före  af  4e  yldskeppftge  fSr 
att  vara  ett  fritrS,  således  blir  tion  ej  nedhuggen  man 
f&rvarad  såsom  en  antiq?itet  *)« 

Nu  findtligen  skall  jag  vftl  hålla»  •  .  •  .  • 
1778:  25  Apr.  skref  S.  L.  återigen  till  J.  H.  —  — 
Linden  står  mellan  Jonsboda  i  Hvittaryd  och  Linds- 
"^olt  i  Stenbrohult  jnst  i  gränsen*  ^  Qvistarne,  som  ial* 
la  af  den,  såsom  farliga  att  r5.ra,  kastas  på  rottn, 
hvarigenom  linden  g5dslas  och  blir  frodig. 


*)'  HäradiproBten  i  Sanncrbo,  Kyrkoh.  i  HTktsiTd  K  S^ 
Forssander,  ddd  1836,  skref  från  Stockholm  d.  H  Aug« 
1823  (der  han  bevistade  Riksdagen)  till  Utg.  som  då  i  Up- 
•ala  samlade  materialier  till  Sreriges  Litteratorhistoiias 
**Hrad  den  celebraste  af  alla  Hvittaryds-boar  angår  -^ 
Jag  menar  den  store  Linné,  så  finnes  ännu  en  siagt  ioom 
Bondeståndet,  som  vet  uppgifva  sin  geneaiogie  med  sal. 
Archiater  Linnés  Fader,  som  rar  f5dd  1  Hvittaryds  socIkmi 
och  blef  sedan  pastor  i  Stenbrohult  ....  Den  stora  (in- 
den  med  sina  telningar  fir  aldeles  utdöd,  men  kTars  för 
oågra  år  sedan  nedfallna  och  oranligt  stora  stam  förvaras 
Sn  i  dag,  som  en  helgedom  af  gårdens  egare,  ty  man  har 
å  hela  grannskapet  den  fördom,  som  Jag  gema  förlåter 
och  ej  Till  utrota,  att  det  ej  skall  rara  Ijrckligt  att  bort^ 
taga  den  minsta  spån  af  den  stora  linden,  fairilken  med 
sin  ruin  öfrertficker  en  stor  steorösja  på  den  odlade  å- 
kern.  (I  Utg:s  samlingar  har  sedan  funnits  en  friat  af 
denna  lind,  sänd  af  Hr  Prosten  F.  som  länge  hvilede 
samman  med  en  qrist  af  Gustaf  Adolphs  lind  på  Sfurtsjd 
och  en  trädbit  ur  Gustaf  Wasas  barnkaromargolf  påLind» 
holmen.)  Man  har  försäkrat  l)tg.  att  den  andra  "stora 
afdelningen  af  linden"  nedföll  med  Unaeche  oeh  daa  «isiii 
med  TQiaadrame. 


(    209    ) 

Besynnerligt  är  att  itoin  sal.  fars   morbroder  Hr 
Sr.  Tilländer  var  en  stor  älskare  af  örter;   han  hade 
en  vacker  trädgård  r  Pjetteryd:  then  är  väl  nu  förfal- 
len men  Insthaset  och  en  del   fruktbärande    träd    stå 
Sn  qvar.    Om  Hr  Carl  Tilländer  anlagt  grunden  tUl 
den  trädgård  som  är  i  Lekaryd  vet  jag  ej ;   men  det 
vet  jag,  att  han  varit  en  lärd  man,.   Af  allt  jordiskt 
nöje  var  botanik  det  största  för  min, sal*    fahr;  mån- 
ga rudera  vittna  än  derom  både  i  Rå&hnlt  och  Sten- 
brohult*    Jag  undrade  ofta  huru  han  kunde  ha  elt  så 
interesseradt  tycke  härför,  ty  så  högt  värderade    han 
den  minsta  och  osynligaste  växt,  som  den    skönaste 
välluktande  blomma :  fast  silke  ejeller  felades  i  Träd- 
gärden i   hans  tid;    han  Önskade  flere  species    altid 
än  han  bade«    Han  hade  öfver  400  species  utländska 
växter  i  sin  Trädgård.    Dagen  förr  än  han  blef  sjuk 
sade  ban:  jag  går   nu  aldrig  mer  i  trädgården»    Un*^ 
der  sjukdomen   frågade  han  icke  en  enda  gång  efter 
trädgården;    fast  det  var  3  Maj  gamla  stilen,    Han 
dödde  (Christi  him:f.dag).    Men  lönen  blef   att  vara 
far  för  en  så  stor  Botanicus.    Jag   har   ock    väl  en 
naturlig  lust  för  Botaniska  sysslor,  dock  ej  så:  Men 
mina  döttrar  beklaga  sig  att  de  ej  blifvit    af    andra 
könet  och  fått  profitera  af  deras  farbrors  information, 
då  studium  Botanlcum   blifvit  af  dem    ntvaldt,  så  att 
inclination  för  Botaniken' måtte  ärfvas  och  propageras 
på  barnen.  — .i—  — i 

(IX  Del-)  14 


(    210    ) 

i] 

H  3 

I  i 


sii 


J}i 


i} 


I  ; 


I   5 


ii 


1)  ATMHlator  pi  Brllutad,  f.  1633,  gift  1661.         *)  t.  1674. 
PrMt  1704.     C«n»lr  17M  i  »Hnbroholl.    PasL  lUd.inB- 


(    211     ) 

Af  C  r.£»)tii^f^gnabref  må  fSrst  meddelas:  ett  tuy» 
tifications  bref  öm  en  bjerteskakande  fSrlust,  genom 
den  tknKga  dödeii5  här  forvatadt,  hvilket  bättre  än 
alla  loftal  målar  glöden  i  hans  själ  och  förklarar  det 
annars  oförklarliga  i  hans  Terksamhetsförmåga* 
Edle  och  Högachtad  Hr  firnkspatron  *). 

Med  mycken  smärta  måste  jag  notificera  Herr 
Brukspatronen,  som  altid  vänfast  tager  dehl  i  mina 
oden,  den  hjärteliga  sorg  och    afsaknad,  som    hånde 

Död  1748.  ')  Systren  \iina  Maja»  g;,  m.  Past.  Hök 

i  Wirestad,  Soph.  Juliana  g.  ni.  Past.Collin  i  Ryssby; 
£iitereiitia  g.  m.  Befm.  Branting.  *)  f.  17i8y  Stud.  i 

liund  1738.  Piest  1741.  Magr  1745.  Pait.  1  Stenbr.  1749. 
lltgaf  en  god  bok  om  Biskötsel  1768.  <}  Stud,  1660. 

Past.  i  Lekaryd  1678.  Död  1697.  Hade.  till  ralspr^k  Gky- 
peus  In  Te  Sperantibus  (Carolas  Ingemari  Tilländer  -*-af 
Tilia:  Lind  -^  Smotandus).  ,«)  Stud«  1678.  Past.  iPjet- 
teryd.  Död  1706.  Han  rar  först  Huspred.  hos  Gr.  Henr. 
Horn,  derunder  han  på  en  dennes  egendom  i  Bremen 
^'anlade  eii  räcker  trädgård.^  Hans  Tyska  Grammatika 
har  fått  många  upplagor.  ^)  Regementsprest  ytå  Tre- 

männingarne.  Brödren  Abiel  Pastor  i  Pjetteryd,  död  11^24^ 
•)  Th.  Dr.  éc  Pr.  i  Jönk.  Riksdagsmtan.  Död  1764.  ^)  Tb. 
Dr.  ife  Pr.  i  Wirestad,  öfrer  hrilken  parenterades  rid 
Lunds  Akademi  1822.  '^)  Astron,  Obserr«  i  Lund.  Be- 
sjungen af  Es.  Tegnér.       }^}  fÖdd  160O.  Magr  1632.  Pa- 

"  stor  i-^Längaryd  1646»  *  '')  Past.  i  Qrenneberga.  Dö4 
1715.  ")  Past.  i  JönkÖp,  «♦)  Prorincial-Mcdicus* 

>«)  Med.  Doct.  i  Rheims  på  1680talet. 

*)  Frans  Bedoire,  Grosshandlare  i  Stocikk.  bror  till  Öfrer- 
Ceremonimästaren  Välb.  J.  de  Bedeire^  hrilken  1767  rar 
Rongl.  Agent  i  Lissabon,  berömd  som  ''ourieux  på  Natu- 
rstiékabinetter/'  och  som  torde  skaiFat  sin  bror  Brukspa- 

14* 


(    212    ) 

våg  och  min  k.  hustru  i  går  kl.  3  ^ftermid».  att  ifrån 
oss  rycktes  genom  en  oformodlig  och  hastig  dod,  det 
lilla  vackra .  Diuret  Agathé,  som  Herr  Brukspatronen 
täckts  så  gunstigt  förära  oss,  och  som  varit  så  mig^ 
som  besynnerligen  min  hustru  så  alt  förkiärt  och  be-* 
hageligt  at  intet  diur  i  verlden  någonsin' kärare  ibland 
alt  lefvande  jag  ägt  och  änteligen  mistat,  näst  mine 
barn,  tillstår  jag  att  ingenting  gått  mig  mer  till  bjer* 
tat. 

Jag  blifver  rättnu  rädd  och  ledsen  att  bafva  nå- 
gra angenäma  indiandska  Djur,  ty  deras  mistande 
rorer  mig  så  bierteligen,  att  de  förkorta  min  lefnad^ 
detta  aldra  mast. 

Min  hustrus  heta  tårar  och  mina  läskas  med 
d^B  debi  Hr  Brukspatronen  säkerligen  tager  deruti. — 

'Gud  bevare  Herr  Brukspatronen  ifrån  sorg  öf- 
ver  allt  det  sig  kiärt  är. 

Jag  förbi. 

Edle  och  högaktad  Hr  Brukspatronens 
Upsala  1767  Ödmjuke  tjenare 

d.   13  Novembr.  Carl  Linné. 

Afven  förvaras  här  ett  papper  der  Linné  ritat 
åtskillige  blomsterfigurer,  hvarom  BergsR.  Dalberg 
upplyser,  att  det  Bkett  på  Ekolsund,  då  Linné  var 
der  för  att  bevaka  Med.  •Fac:s  i  Ups.  bestånd  mot  de 
försök  att  störta  densamma  som  gjordes  af  de  3 
Stockholmske  Professorerne  Martin,  Bergius  och 
Schultzenbeim. 


tronen  den  gäfva,  hvarmed  han  fägnade   och   plägade  Na- 
turforskarnes  Konung. 


(    213    ) 

Man  har  ntgifvit  flera  bref  af  Linné,  skrifne  då 
lian  redan  var  den  Terldsknnnige  mannen,  hvilkadet 
varit  bättre  att'  lenina  samma  uppmärksamhet  som  de 
naglar  han  afklippte.  Utg«  fann  deremot  i  Akademi- 
ska Bibliothekets  skräphögar  några  långt  märkvär- 
digare bref,  som  den  unge  studenten  Linnaeus  skrif- 
▼it  till  sin  lärare  Stobaeus,  bevittnade  hvad  L.  sjelf 
ansåg  sig  skyldig  Universitetet  i  Lnnd«  Då  Utg.  kan 
anse  som  sin  förtjenst  att  dessa  bref  funnits  och 
förvarats,  torde  han  ock  ega  rätt^  att  gifva  deras  af- 
skrifter  i  DelaGardiska  Archivet  rum  i  närvande 
Del. 

« 

Ädle  och  Högtförfame  Hr  Doctor 
Höggunstige  Gynnare. 
Med  hvad  för  hiärtans  fägnad  jag  bekom  d.  4 
hujns  Högl.  Hr  Doctors  förnämma  skrifvelse  itf  d. 
18  October  kan  jag  aldrig  nogsamt  betyga,  hälåt  som 
jag  för  en  tyd  sedan  beklageligen  nödgades  förnimma 
huruledes  jag  var  uti  Hr  Doctorns  ogunst  råkad^ 
hvilket  mig  sannerligen  för  Gud  var  största  sorg  iag 
någonsin  hafft  här  i  verlden ;  besynnerllgen  som  mitt 
sinne  altid  frätte  den  stora  obligation  jag  står  titi 
hos  Hr  Doctorn,  hvilken  är  större  än  hos  någon,  näst 
mina  föräldrar  i  verlden,  som  jag  för  hvar  man  måitté 
och  skall  tillstå.  Och  huru  jag  lönt  godt  med  ondt, 
hvilket  är  djefvulskt,  detta  bekänner  jag  ångrar  och 
dep'recerar.  Förlåt  derföre,  förlåt  Min  Hr  Doctor' af 
ditt  vanliga  ädla  sinne  mig  som  derom  så  träget  böh^ 
fdler^ch    mitt  brott  Vill   afbedja. '  Jag  aflägjg^tr  eå 


(    214    > 

ödmjuk  ta<!ksfllgelse  för  H«  R  Doctorng  bSgtSrad» 
bref  och  önskar  mig  än  en  gång  blifva  aå  lycklig  ä« 
ga  aamma  fromma*  Hvad  de  avarta  corpora  sexan» 
galaria  angår,  så  erkiänna  de  för  sitt    original ,  den 

n  _____ 

ji»Dma  Eruca   caudata,  som  jag  sande  i  flaska    med 

jipiritos'  vioi    eonserverad  och  aro  ej  anna(   än    dess 

exorementa  a»  faece$  alvin».    Medan  han  ännu    lefde 

hade  jag  honom  uti  en  stor  flaska    och    gaf  honom 

dageligen  friska  folia  salicis  till  spis,  hvilka  han  lät 

sig  vara  mycket  angelagen  om^samt  gjorde  sin  syssla 

utan  försummelse.    Så  att  jag  undrade  högeligen  att 

en  så  liten  mntsk    kunne    åstadkomma    en    så    stor 

qvantitet  om  dagen,  som  väl    gick  till'  3  manipel  se. 

corpora  sexang.  och  till  propertionen   så    stora»  ^De 

tvenne  herbae  innominatie,  var  efter  Hr  Dbetorns  ut*- 

aago  den  första  Triglochim  Riv.,  men  den  andra  lilla 

Hciifua  foliacéus  homilts  önskade  Jag  vetta  hvars  namn 

▼oro,,  ty  Jag  har.sfikt  uti  så  många  böcker  uti  Bota* 

niken  som  jag  nästan  Öfverkommet  på    Bibliotheket, 

lAen  här  tills  aldrig  ännu  funnit  samma,  mer  än  alle*» 

misi  uti  Burseri  Berbariura  vivum,  hvUket  är.  30  To- 

larer  in  folio,  som  han  själf  väbl  och  nätt  inlagd^  och 

gifvit  till  Bibliotheket^    Uti   dett    kallar    han   denni^ 

Cariophyllus  marinas  pumilio  flore»  men   utan  all  ci^ 

tation  eller  al^ontet.    Dett  är  vist  att  d^nna    är    al* 

drig  beskrifven  Methodice    af  någon^      Om  ,min    H. 

Doctpr  kan  ärhindra  sig,    så    skänckte    han  mig  en 

^rt,  sorn  var  inlagd  på  ett  qvart  papper  som  han  ha4 

mig  söka  ^f ter, J^y jlket  är  Amni. .    Häruppe    tviflaf 

|ag  på  lärer  fii?naft;nfgra  petrifi^ta  i  n|igoo  ^vaip^« 


(    215    ) 

tet.  Tj  iiir  Sr  hvarken  kalluten  eUer  ffinter,  nen 
Itrjbrd  är  hän  Jag  har  allenast  funnit  några  petrifi- 
cerade  tråd  men  inan  ej  vähl  haft  stunder  söka  myo- 
ket  der^er«  Häjr^  omkring  finns  en  stor  hoop  af 
Wnk  och  malinarter,  hvilka  jag  skall  skicka  neder 
första  jag  får  någon  samling.  Ifrån  Dannemora 
jernbrnk  har  jag  allredan  fått  och  från  någr^i  andra 
rantar  jag.  När  det  kommer  till  sommaren  om  Gud 
gifver  hftban  har  jag  tänkt  resa  omkring  uti  Bergs* 
bögden  och  till  bruken,  att  bese  cnrieusiteterna,  hvil- 
ket  är  ett  gammalt  maner  för  Med.  studiosis  här  up- 
pe; då  jag  tror  mig  lofva  något  rart.  Hvad  orter 
här  uppe  finnas,  skall  jag  och  communicera  så  väl  de 
som  finnas  sponte  som  in  coltis  ex  horto  Academico, 
brilken  dagligen  förfaller,  så  att  knappt  nu  fins  2 
hundrade  uti  hela  horto  Botanico  och  ej  öfver  100 
rara. 

Profes.  Rudbeck  läs  om  sina  Åres  '  Svecanas^ 
hvilka  han  så  nätt  och  vähl  med  sina  egne  coleurer 
afritat  att  det  syns  ej  vara  menskeligit  verk.  Jag 
skttUe  %nslut  Herr  Ooc^orn;  sågo'  dem,  han  skuUe 
sannerligen  fil  sin  förnogelse  deraf.  Den  lilla  £ige« 
len  som  ir  så  lik  en  Motacilla,  bvilken  bief  uppstop- 
pad på  Hvitsiofle  nämligen  Charadrias  s«  Hiaticala 
flavipes  jRiMf&.  diflfererar  från  den  somAldrov«pag.536 
afmålat,  hvilken  senare  Rudbeoken  kallar  Char.  s. 
Hialicula  fnlvipe«,ty  den  senare  har  vassare  aäf  ooh 
nJgot  «nnor  colenr.  Men  .  .  •  flavipes  har  mn. 
niire  näf  och  liusare    coleor»  samt  är  af  ingea    här 

beskrifvea. 


(    216    ) 

Han  har  ock  gjort  mäBierprof  på  CåpéUdc  $.  Va-^ 
Bellus  JBa/,  så  att  colearen  ändrar  sig  äfMr  «oiii>'iuiii' 
vännes  mot  dagen,  och  hiiruledes.  pår.Masi  'är  Qäd-^ 
xarna  i  stjerten  med  många  coieurer  af  jivärt,  jodti 
&c.  målade  men  på  foemina  bara  -svartvi  Papperel 
tillåter  ej  mer«  Ty.  forblifverr  jag  städse  * 
Ädle  och  Hdglärde  Hr  Doctoms 
Upsala  d.  8  No  v.  Ödmjakaste  tjenare    * 

1728.  Carl  Linnsus. 

P«  S.  För  all  ting^  beder  jag  Höglärde  Hr  Doc- 
toten  är  så  gunstig  anmäler  min  ödmjuka  respect 
hoos  Fru  Doctorinna.  Likaledes  boos  Fru  Svenonial 
och  Hr  Bäntemästaren*  P«  8.  Ibland  Rogbergs 
rariora  fins  en  qvarters  lång  sprecklot  orm  med  2;ne 
hufvud.  Dito  en  Lacerta  volans  s.  Draco.  Yingarne 
äro  lika  nattblaekevingarne  och  kroppen  en    ödla. 

Edle  och  Högtförfarne  Hc^r  Pjrofeasor, 
Min  Höggunstige  Gynnar?* 

Att  jag  så  länge  underlåtit  giöra,  genom  min  en*- 
Caldiga  ,  skrifFolse,  min  ödmjuka   appvaktmng    hoos^ 
Hr   ProCessorén,  har    varit  de  många    beställningar, 
hvarmed  jag  på  en  tid  har  varit  öfverhopad,  aldeles 
orsaken   till.    Jag  har  opponerat  ett  par  gånger,  jag. 
var  i    Dannemora  3  veckor,  jag  har  haft  att  beställa 
hoos  JDoctor  Celsius  dagL  förutan    nu    si^ta    vecka 
dubbelt,  då  han  gifte  bort   sin  dotter  et*  sexcenta  a- 
lia.    När  jag  var  vid  Dannemora,  ditt  jag  reste    for' 
Pinges  att  informera  en  studiosus   Medieinse  •^  uti  Bo- 


(    217    ) 

^tiåMif  tig  i»g  måéga  rariteter  ad  aBk  'tiia>  regna 
Mtam.  Uti  V0getiAa%:  Beätsktia  heptäpkyUo^  IW 
XII8,  Orchir  pftlmata  flore  ?iridi ,  Orobaiidhe  rådice 
deRtata,  Viola  martia  alba;  Viola  itiartia  palnstria 
flore  obftolete*  Laareela  offieinalis,  Bietoi«a  alpina 
media,  Aloe  pftlastrii,  Sånioiila  oflficinalis,  Ophioglog- 
snnsy  Fsagaria  parvi  pruni  niagnitadine,Verohicå  ser- 
pyllifitta  flo^e  albo,  Saxifraga  verna  annua  humilior 
T:  MÉftéos  gqVamcftniB  dendroidea  repens  T^  <&g. 
och  ganska  många  andra.  Uti  regno  mmali  där  jag 
ännn  ej  år  hemma,  fant  jag  många  inseeta  e.  gr. 
en  scarabsMis'  (salvo  errore)  med  antennis  '  qvartera 
långa;  en  liten  fisk  Aculeatus  Schonfeld^  och  många 
andra,  som  Exemplaren  bättre  kunna  visa  än  jag 
dem  beskrifva.  Uti  regno  mineralt  fails  inga  petrifi- 
cationer,  ej  heller  har  jag  dem  fannit  sedan  jag  kom 
upp.  Jag  var  100  alnar  neder  uti  gmfirorna  och  sök- 
te efter  stenar.  Jag  fant  några  magneter,  finores 
chrjstallinos,  Asbestus,  omogna  granater  och  andra 
roalmarter,  som  Exemplaren  med  fSrsta  bud  bätre 
skola  säga  än  jag  dem  nämna  kan.  Jag  hade  med 
jmig  så  många  stenar  jag  beqvämligen  kunde  fSra 
nied'  mig  uti  våtsäcken  från  Dannemora,  af  hvil- 
ka  alla  Hr  Professoren  med  nästa  bud  skall  få 
part.  Uti  Dannemora  såg  jag  continuerligen  på  Tri- 
valds  eldmachin,  hvilkens  kraft  är  så  stor  att  hela 
gmfvan,  huset  och  all  dess  behör  ristas,  bjelke»  på 
h vilken  Axis  sitter,  som  är  af  3  timmerstockar  svick- 
tar.  Jag  skalle  mehra  tala  om  denna  konst,  där  jag 
iek^  förmodade >  att  hon  voie  så  vähl  är  Prc(fessoren 


* 

baf  j«g  ^^q.Jlhrftp  repq«i^m4i^9  mig  ;  niilltög^drr 
f»rp«  Hr  ^fpfi^psq|:«n8r  vanliga  giiQst  opli.  IckbUfisfff^  \ 
ÉéiiMifitk  B»giföifajKne; Hr  Prrfeasotaik     > 
Mia  Häggniii^tig^  Q;iinar«a  v.     ,i»^^ 
Upsala  d.  23  Junii      ^  •  4)diiij«iia  tj^ii^a 

1729^  .  Carl  UtiiMMIi!.   . 

H^rr  ffrofo^sQcM  dr  sft  gii|i«iig  .b^kat  Mif^  Ptp^ 
fessorskaq*..^,....  ^  m  ;;. ,  .. 

.D^^tor:,Celi|ii^  comn^liniceF^^  me^  mig  Ht 
Prof^f84)reIl^  Afethodu».  lUo^ris  ^^miasa  p.  scani^ni,, 
hviiken  vaf  härlig.         -.     . 


«  » ■ 


Ädle.  och  .HögtföcfarnQ  Hr  Professor   ,.^ 

Höggunsöge  Gynnare!    ^. 

I  b^g^pnelsen  af.Fel[i>!raario   hade  jqg   den  stora 

ähran  och  hiä^ans  nSjet  blifva  hugnad  af  Hr  Profes- 

soreoB  högtärade  skrif velse.    De  små  stenar  $  fasit  af 

iptet   värde,  hoppas  jag  H»  H.  Professoren  redan  be- 

koninii|«    Hvad  angår  0^/«it   <{^  bönderna  och  skall 

wra  g0d  att  bota  m^dj  få  är  Osten  icke  casens  utan 

O^stenj   sive  lapis  cum .  anteposiio  O,   eller   lapis   O 

dictqs.    H|lr  i  brefvet  skickar  jag   litet    koppar,  cu* 

pruui  statim    saum»    (si  ita  dicere  liceat)    hviiket    är 

tagit  i  Falun  vid  koppargrufvan.    När  arbetarne  grof- 

vo  OiDh  bruto  i  g4;Hfvan   ftiQno    de    på   en  v^H^ådra 

som   ränt  ut  af  bärget;,  om  något   järn  lades  .i  vat« 

net,  (som  stadnaée  utanför   ådran)  sattes  på  dett  ea 

skotpa   per  appositionem  externam,    och    säger  åbvl 


(    219    ) 

mm  mig  gaf  di$ita  att  delta  ktp^at^  dlar  .Vitffil-rat» 
ten  imiterade  sjelfva  järnet  till  koppai^  begyiitiaiidea 
på  yttre  sidan  och  sejian  sen^im  införe  ^  h?ilfaet  jag 
ej  vH  om  jag  skall  itro.  Det  är  visat  att  deftnu 
skorpa,  som  medskickas^  har  tiåtr  sig  9ifiA|ä  en  järn* 
)itör  på  24  timmar,  hvilket  ar  sälsamt  nog»  Nu  be» 
gynner  vattnet  tryta  hvarnded  många  experimenter 
akedt» 

Jag  ekickar  ock  ianelyekt  ett  litet  insectnm, 
som  jag  håller  rätt  sälsamt,  hvilket  är  faller  ett  spe- 
-^cies  af  de  gambles  Cimices  sylvestres,  fast  dett  icke 
bar  några  vingar*  Jag  kallar  dett  sjålf  Oriodachnm 
dorgo  fmiem  huvåanam  representans,  I  förstene  fanf 
jag  bara  ef%  meA  sedan  j&g  lärde  att  dett  var  sft 
godt  sambla  insecta  om  vintren  nnder  maseis  arbo» 
reis  aom  om  sommaren  bar  jag  fatt  nåånga.  Acb  bur 
mång  otalig  gång  Jiar  jag' ångrat  min  dombet  i  Laqd, 
däräst  var  så  godt  tilffälle  att  lära  stenar,  att  jag  al- 
drig far  lika,  då  jag  så  väbl  knnn^l  fl  lära  tiiig 
känna  namnen  och  stenatna,  men  s^  lideligen  dett 
fdrsnmmade*  O  mi  preteriies  Jupiter  st  referas  an» 
nos.'    Jag  bad  Dr  Koldas  att  iidka  få  skrifva  af  dett 

v 

åbt  mig  men  frustra.  Ty  blef  jag  så  bierteligen 
glad  när  Hr  Professorén  lofvade  mig^  fa  hela  catalo^ 
gen,  hvilken  gunst  jag  aestimerar  mebr  än  jag  någon- 
sin kan  afsäga.  Jag  beklagar  att  jag  där  em^t  in* 
gen  ting  kan  prestera,  utan  dett  vore  en  uppstoppad 
Lagopus^  som  jag  redan  bar,  m^d  12  st.  andra  upp- 
stoppade fåglar*  Fiskar  har  jag  ock  begynt  att  in^* 
Jäggäy  nemU  af  b  vårt  slag*  en  liten;   fingerslång,    ty 


(     220,   ) 


propörtiaihéii '  ttr  Mdenif;    men  härmed  har  Jag  ej  så 
långt  hiat  ty  jag  har  nys  begynt.    Den  lilla  Nyåhrs- 
gåCva  iBom  jag  gaf  Dr  Celsias  låt  jag  afskrifva,    men 
ekrifvaren    var    så    vårdslös^att    jag  ej  vett  onljag 
törs  visa  hemAe  ej  heller  hafrer    jag    nu  tid  att  låta 
afskrifva  henne  om  igen.  Detta  fula  biuggpappéret*) 
tillåter' ej  mehra.  Ty  nödgas  jag  sluta,  men' förinnan 
beder  jag  att  min  ödmiuka  respect  må  anmähias  hos 
Fru  Professorskan»    Jag  förblifver  med  vördnad 
Ädle   ooh  Högtförfame  Hr  Professorens  ' 
Min  Förnäme  Gynnares 
Upsala  d.  25  Mars  ödmjukaste  tjenare 

1730.  C.  Linnsevs» 

Jag  ritrifver  pro  more  solilo  illä  hvilket  jag  oek 
pro  more  solito  beder  må  ursächtas. 

Jag  förmodar  att  Dr  Kdulas  redan  lärer  vara  på 
Tyska  botnen^  ty  skrifver  jag  honom  intet  nu  tiU, 
om  icke  beder  jag  han  måtte  hälsas. 

Prof.  Roberg  är  illa  sjuk  af  en  grufelig  stor 
bölder  emällan  skulderbladen;  Herre  Gud  lösse  ho- 
nom' ifrån  denna  världen,  oss  till  upbyggelse  sig  till 
Pris.  Men  kommer  han  sig  denna  gången  räds  jag 
han  dör   aldrig. 

Kunne  den  önskade  catalogen  öfver  Hr  Prof:s 
Mus.  min.  lämnas  till  en  ung  adelsman  Cederhieltn, 
som  är  där  vid  Academien,  så  skickade  han  honom 
dll  mina  föräldrar,  då  jag  finge  honom  i  sommar  till 
mig.    • 


■M- 


*)  Pttpperet  Tittnarrerkligen,  liksom  Arvid  Hoi-ns  ungdoms* 
bref,  om  deo  skrifvan4es  fattigdom. 


(  aai   ) 


Dr  Rt^as  oéh  BeiM^tlwts  Jiäbaa  ofmBrmfittati. 
Edle  och  HögUrde  Hr  Professor 
.  Fömäiiio    Gynnare!  -. 

På  dett  Jag  ioke  aldeleH.mi  synas  äft^raSttia  mia 
skyldighet^  tager  jag- mig. den  dristigheten  nnhesi^ä^ 
ra  Hoglärde.  Hr  Professoren  med  min  upvachtmng 
och  mitt  tillstånd  notificera  Hoglärde  Hr  JProfessorep, 
90m  jag  vet  altid  tager  dehl  af  min  lycka*  Jag  bå- 
de långt  sedan  den  äbran  få  ett  brcf  af  Högläcde 
Hr  ProfessorM^  som  jag  intet  haft  tillfälle  för  mån. 
ga.  expeditioners  skull  att  besvara  förr  än  na.  Der 
till  med  skref  jag  ock  på  samma  tid  straxi  förut, 
som  jag  förmodar  koin  fram.  Angående  den  minera 
martis  magnetizans,  så  hallar  jag  henne  så,  emedan 
bon  drog  järn  som  en  itoagnet  straxt  då  jag  tog 
henne  och  lärer  än  i  dag  tisa  profvet.  Osten  är  .0- 
sten,  lapis  O  dictus  forte  Olsten  lapis  suillos  9  male  pro- 
anntiatus.  Men  lapis  snillas  vet  jag  nog  dett  aldrig  var, 
men  jag  kallar  honom  som  jag  fick  honom,  I  No- 
▼eiriber  holt  jag  coHegiom  uti  Botanicis.  och  hade 
många  af  Adelsmännerna  och  Baroner  förutan  mån- 
ga andra.  J[ag  fick  mast  1  Sp.  Ducat  af  h?ar.  I 
9omma)r  fsån  Påsk  till  Midsommar  läste  jag  uti  Hor- 
to  Academico  publice  för  Prof.  Rådbeck  och  hade 
mest  altid  200  å  400  auditores  däräst  Professorerna 
fällan  haf?a  öfver  80»  Och  hoppas  att  jag  altid  gick 
frå  mig  texten  med  heder.  Vid  midsommarstiden 
fick  jag  Conditioti  boos  Prof.  Rådbeck,  med  hans 
små  Herrar^  däräst  jag  na  mår  väb)*  Jag.bafver  3 
stycken  disciplar  af  bl^s    barn    med  sista,  fnin    och 


(  22i  y 

derCftr  atkna^i  50  4aK  Smt  om  åhrét.  Efi  haos  uöU 
med  förra  fmn  vkall  jag^  ioformera  i  Medicine  vid  le^ 
diga  ständer  och  bar  derföre  40  dal;  Smt  oiii  åhret 
och  i  adpeadiiim  60  dah  Smt^  sä  att  jag  na  nog  ge-' 
nom  Gods  nåd  kan  ha  ihio  ntkotiist  Mia  samling 
af  insécter  bai<  stigit  na  dll  400  och  nfigot  öfver,  al« 
la  med  egea  band  samlade.  Af  dessa  äroPapiUon» 
84.  Libell.  15.  IckneumMesSI*  Båmbglid.  13»  Musc.tö^ 
Locusta  21.  Orsodaehna  s.Cimic«sylv>Mtres  19.  Mra 
apes  och  Rhinocerotenji  kan  jag  häi"  uppo  ej  fi.  Giäir# 

,    na  budo  jag,  om   jag  det  vågade  få  vetta    hvad  man 

skair  stryka  på  ålas    papilionum  att  de  ej  mista   sia 

'     fian,  jag  har  brukt  här  tills  fämissa,  méa    de  mista 

litet  glantzen ;  item  barn  spialar  Aranei    skola    con« 

.  serveras»  4e  mista  coleurai^' di  4e  inläggas  hehl  hoop*  i 
Na  har  jag  fått  några  Mabnartor  från*  Wärmeland 
som  jag  skall  äfven  skicka  vid  fSrsta  tinfölle*  Om 
Höglärde  Hr-  Professpren  skiille  äga  någon  qvantitet 
af  Nammis  Brattenburg^sibus  skulle  jag  Sdmjakast 
anhålla  om  ett  enda  exemplar*  Jag  lofvar  per  deos 
immortales  att  om  jag  nigonsia:  för  någon  sftlsam 
sten  igen  att  jag  skalle  hoUöm    straxt    ebmmonicerft 

med  Höglärde  Herr  Profesisrorenl       ' 

■••««' 

Jag  recommenderar  mig  nti  H^lärde  Herr  Pro- 
fessorenv  gaost  och  näst  ödinjak  kålsniagl  till  desa 
fSrnäina  k.  Fra  lorblifver 


Edla  oeb  R8gläfi(fe  Hert  FrofiBssorens 
Upsala  d.  1  ISept.       »  "-^     >  vOdmjaka  tjenare 
.    1730*         ^  <'C^r#ias  tinnaeas* 


(    223    )   ' 

Catnlogiis  AfUssev  Aliii«i^U»  D.  StobséL  Ach! 

• '  •     HSgftdle  och  vidtförferne  Hr  Pfoféssw 

Hoggtinsäge    Gynnare!    •         ' 

Ätt  jag  så  lång  tid  uteblifvit  med  min  skyldiga 
nf^vachtnring-  skalle  '|ag^  béfafa  redan  stöt  mig  uti 
Hpgädté  Hr  Professorens  mis-credit  därnäst  icke  den 
gamla  frömlreten '  mig  tröstade,  hvilken  niig  ej  han- 
terad såsom,  eii  prseceptor  sin  discipel  iitän  som  en 
mild  fader  enda  sonen,  ty  Mler  jag  äfven  nu  mia* 
frofl^me  fader  itill  fota. 

Jag  har  nu  något  bättre  måst  erfara  huru  dyr  ti* 
defi  är^  som  mästadelen  måste  användas  på  andra,  att 
den  svåra  oeconomia  vehtriculi  och  kroppens  rätta 
och  nödiga,  intradier  mage  obtinerai^.  Sedan  jag  nu 
en  tid  titat  uti  Thexapien  efter  Hoglärde  Dr  Profes- 
sorens rättsinta  förmaning,  hafver  den  intet  fullit 
mig  mindre  behagelig  än  själfva  Historia  naturali,'  * 
hälst  såsom  jag  någorlunda  fått  en  liten  anledning  af 
D^Bösen  men  hiar  dock  ej  tilirätle  få  freqventera  sjukstu- 
gan och  lära  af  den  svidandes  egna  mun,  såsom  fordom. 
O  mi  praeteritos  &c.  men  barndom  och  visdom  follj^s 
ej  åth,  hihc  illae  lacrimsb!  Min  Historia  naturalis 
har  bu  ej  så  fritt  inträde  men  smyger  (lock  underti- 
den in;  Hoii 'minner  mig  ock    på    hvaid  hon  säg   uti 

dett^  Ijufva  Musséo  Stobseanb,  men  mäsfadels  såsom  i 

.  ■  •       •      I  .       ' 

en  dröm. 

JTsig  skutle    ock'    nog    Snska'   bliftä  nti  6ti    par 
lakW'tindérr%daä,  d^r  jäg  icke  HSj^Iärde  Hr  Profes-    . 


(    224    ) 

sorens  talemod  sä  ofta  missbrukiide.  Men  gomUa 
ordspråket  plägar  ofta  giftUa,  att  den  som  tagoc  den 
fala  i  båten  måste  ock  föra  honom  fram,  et  per  bo- 
naro  similitadinem  Hoglärde  Herr  Professorn  slftc* 
ka  min  appelit,  som  ban  siälf  alltid  af  mig 
blifver  tillvitad.  .  Jag  erhindrar  nug  sedt  v  ibland 
de  rara  örter,  äfven  en  blomma  under  namn  af 
Jloi  auricula  qff*  hvilken  blefven  bracht  ifrån  Siberien 
af  fångarna.  Så  mycket  som  jag  kan  påminna  mig 
såg  hon  tämmel.  lik  uht  Asclepiastram  Jtmieu^  att 
jag  nog  undrar  om  dett  är  samma  eller  ej. '  Aller  om 
Äsclepiastrum  och  flos  auriculse  komma  geoere  öf- 
verens.  Frågas  alltså  om  floa  auriculn  in  Herbar» 
Stobseano  har  calicem  eller  ejl  vel  qvaleml  qvot  pe- 
talaf  och  om  stamina  och  pistillum  sine  laceratione 
ipsius  floris  kunna  synas  huru  många  de  äro?  eller 
om  stamina  och  pistillum  äro  intricata  et  coalita,  ut 
in  Asclepiastro  ?  Vore  det  re  ipsa  Flos  auriculse, 
hvilket  blifver  klart  af  partes  floris,  meriterade  dett 
iiogare  consideration. 

Jag  ärhindrar  mig  äfven  sedt  uti  Högl.  Herr 
Professorens  Musaeo  instructissimo  en  särdeles  ro- 
strum, af  temmelig  stor  mole,  men  pondere  levissimo, 
och  undrar  nu  mycket  cujus  generis  avium  han  är. 
Om  jag  mins  rätt,  hölts  han  för  att  vara  rostrum  pe- 
lecani,  men  som  jag  sedt  uti  Coliegio  medico  Hol* 
mensi  rostrum  Onocrotali  och  boos  Professoren  min 
Patron  Plateae  (tagen  i  Österbotn  med  hela  foglen) 
hvilka  begge  komma  af  Orqithologis  sub  nomine  Pe« 
lecani,  lärer    den  vara   ];ostraip.  alius  ayis    ranorit 


p 


t    ^25    ) 


'%koA^'  J)^  Sfisktidtf  éch  tiog  vetta  hvad  andrå  kpe^ 
•tiéi  Étviiliii' Hfögflärde  Hr  Professoren  saniblat  uti  sitt 
Mdsaeo^  fj  här  uppe  Sr  srårt  efter  stenar  men  v.  t. 
gedt  efter  ätskilUge  hähda  foglai^,  kanske  jag  kunne 
^äna  Hr  Professoren  med  några  exaviae  af  dem.  Jag 
badé  fiNikt*flt  den'.fll%imden  resa  neder  öfrer  JuhI- 
hSlgen,  så  vAltiU  att  fått  häl»a  pä  mina  gamle  föpi 
illdnir,  som  vähl  verkeL  förnämst  att  ännu  en  gång 
£&  se  den  inig  «ti  min  enfaldighet  i  Lund  af  hlärtat 
undé  så  mycket  godt,h vilket  jag  ej  kan  mebr  än  med 
0n  gråta  recordatione  aftjäaä.  Men  nu  ser  det  täml. 
olikt,  sker  det  icke  förr,  tor  väfal  hända,  att  jag  kom- 
mer mSstkommande  rfitemanad,  der  Gud  gifver  hälsan 
<&e4,  nedföre  då  jag  önskade  kunna  fägna  H.  H.Pro- 
feMoren   med   några  fogleskin»  / 

i  Af  allt  biärta  giör  mig  ondt,  så  ofta  jag  hog« 
kommer  Årdi.  Bromels  död,  som  skedde  fora  hans 
Sfecimina  Litliogr.  Svecanie  blefvo  completa,  men 
giatuUfae  oss  ändock  att  vi  hafvom  iiaccedaneum 
.  ulétridssimiim .  &  leqvipöllens  uti  Högl^ji.H*  Professoren 
(Gud  gifve  hälsan  och  lifstiden)  som  jag  vett  och 
.  har  redan  persvaderat  allom  häruppe,  giör  de  ^  sven- 
dkei  nati(n»\en  odödelig  ära  i  stenar.  Hela  societe- 
tan  gratulerar  sig  deråt.  Figurerna  voro  extraordi-^ 
nairt  vähl  expriraerade,  men  gifve  Gud  att  detta  ge>* 
nioili  disputalioner  droges  ej  fér  långt  ubt.  Man  sei; 
så  0iåoga  terribla  exempel  huru  många  härliga  verk 
blifvit  om  intet,  dels  genom  det  att  Äuotor  velfait 
samma  ailt  för  vähl  expf^era,de}s  att  han  förlitat  sig 

(IX.  Pel.)  15 


(  tm  ) 


«i 


pA  nminifkripto^  bvilket  rtdaa  varit  Ardigt  mw  i( 
ofSrståiidiga  sncceuorci.blifvit  å«dosatt|  bvill^  matt 
om  nigonsin  någoratAdet  hftlst  af  vira  har  atl  fdr* 
vftnia.  Man  vet  ock  att  Fatma  är  oianibai  Litei^åiU 
iavidum* 

Ibland  alla  methodieps  sam  Jag  ftanu  tadl  traa* 
tarat  Lithographion,  så  vftbl  som  da  aadra  partealli* 
f«a.ri«e '  ikaturalis,  bar  jag  änau  ej  aedt  oågoa  sgin  va- 
rit rfttt  angelägen  pni  sjelfva  ajrateniet,  tjr  kanna  4a 
på  int^t  vis  mad  mindre  vara  obseura,  bvilkat  ej  hel* 
ler  ftr  att  undra  på,  emedan  ingen  äanu  rätt  rafinerat 
Systemet  eller  vist  dess  necessaria  reqvisilBy  bäraf 
bar  uppkommit  så  många  Tabal*  synoptio»,  så  mån-  ^  < 
ga  galna  Sectioner,  Genera  oeh  Species,  ja  mä^ta-  W 
dels  bvart  och  ett  confust  namn,  hvilket  dock  hlr- 
tills  ej  attenderats,  emedan  alla  kommet  Mverens  u- 
ti  .ett«  JBehagada  HSgl.  Hr  Professoran  med  sina  sta* 
oar  håmti  g9ra  en  refoimatian,  blefva  baa  ännu  fftr- 
träflfligara  och  alltså  räknades  som  Minemlogiaas 
första  nestanrator,  jag  önskade  få  munteligen  tahla, 
då  jag  något  klarare  skalle  persvadera,  men  Jappeti 
lobl  ej   långt  argumenterande* 

Min  bortås  Uplandicas.emplojerade  jag  vid  Jolii 
s!ut  i  Stockholm,    och  t^kulle  .af   en  Bokförare,   soni 
hMom.tog  sig  på  upplägga,  få  allenast    100   Exem- 
plar, .men  ännu  är  han  ej  på  begynt  att  tryckas.  Må 
flia  ofriga  luic|ibrationes  bar  jag  tänkt    hoa  Tyskarna^' 
Sf^lra.    MoQ  det  intet  äfven  iolet  skalle  behaga  HägLi 
Pr  Professoreo  på  samma  sätt  alleaast  man*  fingo  aå^ 
gon  resonabel  btfokförare,  ty  äUiest  fruktar    jag    att^ 


<    327    ) 

\ 

4 

min  Stora  ap^Ul  bUfyer  »Utför  låogi  odi  Mot  mät- 
tail.  Aet.  Literariii  Societaäs  äro  nu  nu  under  ttyc* 
ken,  oqh  det  lilla  «om  HögL  Hr  Professeren  befalte 
mig .  blef  .^»rrigerat.  Jag  sade  och  nägra  i  Societeten 
min  meningi  som  ej  visst  med  tillbörlig  tack  bemdtf 
de  bärliga  observatjifiiier  som.  insändes,  de  sade  sig 
då  stramt  skola  skrifva,  om  så  skedde  vet  jag  ej. 

Prof.  Rådbeck  har  fåljt  ^  Studenter,  som  skola 
renskrifva  hans  stora  *  verk»  Qoh  därfare  bekomm|i 
^ipieii^am.Regittm,  så  at^  mHjeligl,  att  det  i  hanif 
lifstid  kan  se  ljuset  som  älliest  wit  omöjligt. 

På  ja||  var  i  somras  i:  S^ckhp)A|  fipkjag  en  ptor, 
bjfp,  sop^iftr  af  åtskilliga    sorter  oqh    Tilie    alltför 
l^s^a  ^ommanieera  dem  'me4  Högl.  Hr  Profesiorai^ 
oqa  jag  vjsfe  jag  både  oågra,  npni  ej  fitniMNp   ib}iM4 
Hl:-  Pxpfossoreiis.  •  Lappen   tillnflgejp  ^  mehr,  tf  mi^ 
s^  jag  slpta  och  in^g.  uti.HöglJEIr  Pr«»fes«oie^S  van- 
liga  grost^  seeoinniendejii.   Ji^  frwmbJkfi^t  sl^dse 
>       JQi{»g(pdle  och  Hoglärd^^Hr  Prof^tsprens 
Afin  Höggunftige  (Sjnnarts 
tjlflfja  4731  .       ,  Ödmjukaste  tjenace        ^ 

Qc^fc^  ii?.  Cari  LinB«us. 

r  :  Pu:^  Arl^C  Badbfckr  son^  fum  nftstkommaada 
ii^  linkar  >es$)ca  de  m\if^k^  orier,  bar  jag  pfrsva. 
dfi^t  yHqtxk  ett  ihr  i  Lund/  att  profitera  af  Bögl.  Hr 
Briff^ffpr^u ;  .  han  ■*  lärer  komma  dit  näs4^oiii|«tfi4a 
PAlit^,  J^ske  äfyen  då  komma  ^mo; undre  MedieiiMi 
s^fji^i,  iff^n^  ing  nästan  rs^nq.  pesolveTi^l  äfrw  be- 
tifP»  Ifg,  «f  WW»«  försson. 


(    228    ) 

'       'Edlé  öc6  nsglärde  Herr  Atchlåter'  ;'     "    ' 
' '-' ,         Höggunstige  Herre  och  Gynnare! 

Straxt  efter  min  afresa  från  tJpsala,  hade.  jag 
ibréf  från  Prof.  Klingenstiernå  att  Hans  lil(aj:t  haffat 
bögl.  tTcrr  Archiatren  hogkommen  imed  ett  nyttaiig- 
mént  på  väihlfdrtjent  heder^hTartill  jag  af  hjértat  gra* 
tulerar,  och  ser  alltså  att  reritas  triumphat,^  ticet  sé- 
ro.  ^h  omsider  efter  stor  möda  och  stadigt  resan- 
de är  jag  kommen  dit  jag  dnskat  mig  könima  meii 
iiu  dnskade  niig  rara  entledigad,  ttäral.  pä*'  iftersta 
Qellryg^en.  Hår  nifl  jag  väl  säga  att  jag  ^  vet  ibitf 
lif  visst  på  ^4  timmar,  ty  lapparne  som  altid  gä  om- 
kring  i  'sina  ti^ångsel  på  sjnteri,  äro  räddat e  ttt  félk 

«  Sh  for  ramen,  nu  pekade  äht  mig  med  bBssatf,  tneil 
Aktämd  flydde  dock  'att  jäg  den  resan  slapp  stl  mäbl; 
Be  gfofvéfiga  floder  och  forssar  öch  de  smä' lappho- 
pa^  hafva  en  läng  tid  prSfvkt' modef  Kdmmer  jag 
med*  Mlsari  och  IlfVet  liem  åei  jas  fäknbi^  IBr  ett 
särdeles  itnderverk^  Ville  jag  éj  resa  saiiima  f3r 
2000  plåtar.  Jag  gratulerar  mig  dock  att  min  resa 
ej  arffifäng.  '  En  stor  hoop  foglar  har  jag  mig  Råt^ 
som  jag'tvillar  'ä^o  Beskrefne;  Insecta  nog  iteånga. 
Ölrt^i^^bar  ^jag>p^«nf  tid  ej  serdeleé  mäga    rara    be- 

.  kofnnfil.  forn  på  9  dagar,  sedan  vintren  gStt  ^ér, 
srååom  CamerariaVii 'Dill.  'Viola' rafart.  albå.Tioltfro- 
mr/a$f6liå  ramos^a'  flore  iuteo*  Astragalois  %inima 
^^''^'K'  ♦  graminéi  nog  liiänga  artiga;  Bej^nnerl. 
CaHöek,  Salices  13  Spbcies«  Aconitam  galéa*^anga- 
sta.  Betula  nana  mesomora,  Campan.  SerpllL  Bistor-»-' 

ta  embryonibiis  foliaceis,rectius  vivipara  dicettd%deti 


(    ^9    > 

to 

lilla  alltf3r,.täi«)ka  Calc^lus  liaponam  pnsillua^uiiif^h 
]ja%    Bipdbeck.  Ae. 

(  BUTQiH^n  ocli  Siälen  har  jag  fått  anatomicera^ 
fcrfraii.eUeriTi^liraseii  examinera.  Några  .  carieuaa 
ftdcar  har  jag  fådt  såson^Truttas.S  Species.  En  Ulea 
HHDirfiniui  vid  alrftnderneLapoius  Qolaensodus  .dictos» 
Stenar,  iiar  jag  Hfyen  fMt  en  tämlig  qvandtet  men 
lieldageligen  ftnoA.  ing^.  petrifie^^Ei»  Malmarter  tåmU 
lii^ngi|y:såi  i{id  braken  som  beejmnerl.  vid  floder,  der 
bfegcii.firo  sonderjbratne  elfer  af  vatnel  löste.  Jojrdr 
aiBtai^eil  hel  hop^nägta.serd^lesi.euQieiisa  ombvilka 
vidare,  inid  bftttve  ,tiU&Ue.,  Silfvermalm  har  >g  här 
ooh  dåf  ;i  ftodernH  pä  »de  slipade  stenarne  fuanit  men 
åsna  ipké  något  berg*.  £lt  alegc. ateOr ligger  hl^r.  ijiogy 
aom  jag  ej  föhrtår  mig  pfi*.  Se  ut  aldeles  somldi^  vo** 
M'comj^otierade  af  pura  mnslortar  s.  ¥«  Coasistancea 
äir  talkaebtig^ser  ut  som- horn/ eller  bäathofVar««Bjel-t 
per  Gud  »ig:hein  med  allt  detta  akraplet  skall  -  jn^ 
vara  coromunicabeL  Jag  talte  i  Lappmarken  vid  Hc 
fiideiroitts  Bror^Om  Ilr  ^ Arobiatren  bär  samma  gunst 
föt  n|ig  eora;  tiUförne,  budo  jag  högeligen  attblifva 
xeeomnienderadi  till  reseraynt  nti.Stipendio  piperifinoi 
lifter  Dr*  Koiilas»  b  vilket,  mig  kan  giöra  .  mäobtigara 
än  Högl.  Hr  Archiatren.  dett  beder  jag  ödmjukast  i 
norden,  och  forblifver  ^^- 

Edle  och  Höglärde  Hr  Årchiatrens 
Lapon.  jug.  Ödmjukaste  tjänare 

d.  12  Juä.  1732.  ,  C.Linnaeus. 

I       ..r 

Fragment  (Rörande  sexuahystementi' uf^^nnin^) 
•    •    •    J^S  genom  dem  skulle  på  mig  draga  al-» 
la  Botameorum  ogunst  i  hela    Europa.    Men    sedan 


(  S3d  ) 

tkair  jag  inga  cMrpafo  tnéd  MåCfABpinnéié'  jäg^  tt^ 
en  ftrlig  gosse.  Men  min  method  de  NtffMta  |>lMMfi^ 
ram  *)  g5r  jag  aldrig  ifll  eir  gemefl  disj^tifiiHM,  utan 
skall  risa  kvad  han  dager  ilU  om  jag .  imgbtisla  fit 
den  lyckan  reso»  Hall  syna  mycket  MfaMg  acfi 
atdid  på  narrai^httgb  Uwbt  åmlt  veijagfallar  stpiiA^ 
gen  tager  reda  pi  héVHHtt  sMi  ej  ha^  clavan^  Jag 
kar  vist  Jndelningen  (5r  Societeten,  som  iitlkle  iHli>* 
Ét6ne  atf  jag  var  galen^^))  Men  når  jag  fick  exfUoam 
men  mening  bdllo  de  aig  frin  Idj^  ocb  Mtarie  alg 
akéla  bafräinja  miaa  ttppsfii.  SpOring '  Kaf  ihtaa  gtfMs 
aågra  dbséwati^nar  Hanu^  ja^^trot,  i^  jiéltMr  ksmoår 
ém  mytk^U  Hisinriena  patoralia  fic  fcMt  ibitft»  IL 
H.  Professorens  enrieUse  abservaboner  Till  jag  gi 
karl  Are  ftro  de  bäsia  som  komarit  och  blefro  asod 
atérata  nSje  npptagfiOt  faat  aomliga  bliida  döma  ,om 
filrgen.  Jag  tackar  tfvermåttaa  Ar  NnmaioÉ  Brat- 
tonburgensea,  som  jag  aå  Ittnge  önskat  fi  ae  ined  Al- 
tention.  Kan  jag  aågoninn  med  dylkt  illlar  annat 
sådaot  reeompeoseni)  skall  jag  ej  uoderlåto.  Dock 
▼oro  alla  mina  s&nder  och  de  mftste  af  Soeletettfns  i 
btefren  söndergåtigne.  Några  dagar  för  Jnhl  fick  en 
Student  en  raptus  att  teaa  till  Småland,  med-  Homliiii 
skickade  jag  några  stenar  af  min  e-^,  men  hcftl    kmå 

•  ,      m 

*)  NuptiflB  pl.  med  det  förstår  jag  min  nova  methodos  plan- 
tarum  men  ej  det  jag  för  ett  åhr  sedan  dömt  resonerade 
om  samma  sak  förn  jag  confererat  naturen  genom  authopsten. 

**)  BäsU  beviset,  att  Linnés  uppfinning- rar  sjelfstindig 
ock  för  d.  y.  Svenska  vetteaskapen  alldeles  ny«  Detta 
bref  skrefs  före  det  nast  föregående,  då  StobflBus  ej  ftnntt 
Mifvit  Archiater. 


/ 


(    231    ]f 

Mtytkm  så  stora  soni  en  ärt  af  slagst,  emedan  han 
Tille  skicka  dem  därifrån  på  Idösposten  om  hao  bolt 
ord.  NärJägtigare  tilI£aUe  gifves  skola  fallkomligare 
SQrcken  sändas.  Af  samma  var  N:o  i  M  ^  från  Ui? 
terbäéks  gi^ufva  i  Carlskoga«  N:o  2  Ahl  grufyesten 
N:o  3  från  bondegrufvao  uti  Beilsbro  (1)  Socken  i 
Nftrkie*  N:o  4  i  Wrettgmfvan.  N:r  5  från  Tiärne» 
grufvan  iLti  Carlskoga  bergslag  i  Wermland.  N:o  6 
Pl^rsbergsmalm  vid.  Philipstad  är  kostelig  malm.  N:o 
7  Tagen .  vid  Pbilipstad  i  Wärmland  i  gamla  kroppa- 
grafvau'  heter  Ajrns^viks  gmfvan*  Han  lortar  sig  el-  ^ 
ler  fäster  sig, vid  masugnen  om  han  ej  med  annoc 
melleras. 

Jag  slätar  och  recommenderar  mig  uti  H.  H. 
Professorens  vanliga  gunst  oeh  jag,  näst  ödmjuk 
hälsning  till  Fruen  förblifver  stadigt 

Edle  och  Hoglärde  Hr  Professorens 

Ödmjuke  tjenare 
Carl  LinnKus» 

Jag  har  sannerligen  stor  försyn  bortskicka  ^tt 
så  illa  skrifvit  och  confast  skrifvit  bref^  utan  till  kit 
renskrifvat,  men  nödgas  nolens  volens  att  antingen 
denna  gången  lämna  aldeles  eller  låta  gå  oförska- 
mat.  Hoppas  dock  att  min  ungdoms  fehl  nu  ^spm 
förr  nrsächtas. 

,    Höglärde    Herr  Doctor 
^Mächtige  Befordraret 

Här  uppe  i  landet  fiM^  ing^  petrificationer,  iy  jag 


(    232    ): 

bar  ioke  en  teoda  funnU  gedafi    jag   kom  iqip,  ebura 
flitigt  jag  har  eftersökt  •  « 

Metall-arter  skickas  några  som  mast  är&  tagne 
vid  Husaby  Järnbruk  hvarest  brukas  getiienllgen  .3 
sorter.  '" 

lo»  Järn-metall  som  tages  i  sjöen  Asnen,  hvil- 
ken  är  lik  Järnhagel;  åf  denna  blifver  ganska  skiSrC 
jarn. 

2o.  Järn-metall  som  tages  i  siöen  Sahlen^^at 
denna  blifver  något  segare  järn  än  som  af  den  för- 
ra, hTarföre  denna  ocb  tillägges  den  förra 'att  det  mi£ 
blifva  så  mycket  bättre.  Denna  metall'  tiatver  ,Hr 
Doctorn  (om  jag  mins  rätt)  tilirörna ,  men  något  ffa- 

'*«*«  •     . '    i     ii:?'    \    •    i  •  ^.  ''. 

tare»  » 

3o.  Järn-metall,  bvilken  är  för  ett ,  ahr  sea^n. 
uppfunnen  ocb  fins  i  en  sio  som  ligger  ^  i^ibl  frän 
Husaby  Öster-nor,  vid  en  gård  kom  beter  Snogge; 
uti  denna  fins  alt  här  ocb  där  små  bobi  ocb  altid  i 
dem  små  kulor,  lika  den  Järnmetall  som  No  2  om- 
talas'; på  denna  metalls  ^fre  sida  är  föst  én^pnr  ocra 
helt  göbl.    Af  denna  nietall  blifver-  ganska  'siegt  järn. 

4o.  Järn-metall  som  understiindond  (dock  sal- 
lan)  fins  i  Asnen;  denna  bar  en  särdeles  form^  han 
är  rotundus  och  på  den  eiia  sidan  tiågot  conVeitns, 
samt  bar  en  särdeles  form,  men  hvaraf  kan  jag  ju*st 
intet  säga*  Häraf  blifver  ock  ganska  segt  järn,  ifken 
fins  icke  i  någon  omnoghet.  Der^öre  nödgas  de  bru- 
ka endast  No  1  bvilken  alltid  fins  till  öfverflöd  och 
lätteligen  kan  föras  till  brukcit*  i.  .ua  i 


.'  i 


t »  ■ ' 


(    23i    );< 

fUMnp  f^wiikrifne  initaHev  bnikatf  aUn  tijHoibf' 
Järnbrak « tillika  med  No/ä^écbrö.'  ' 

5o.  GrÖMten  denna  fijOJi^  ^{estädes  här  och  där 
i  skogaj^oa»  är^  li^  ^i^gefär  £f «^n^  SCf^P^^  <^®n « myc- 
ket mörki^r^  $  4«iuia,  ^{linderslå', 4^e  pcb-li^lapda  ihppa 
med  malmen,  hvaraf  4e  ifäg^e^  flufsep  eJi^I^.i»  myc- 
ket befodras :  och s  sl^gg^ t  liättre  .skilja  ^.ifrå  j&rnet 
Denpa  stej^.sjiga  de,9cl|  g^aU u^nnabiUa   något  litet 

60.  Är  .fwwa  s^A  ii^W  Np  5  .ftf:  ifWt^M  s|. 
dan  spjki  baHMfiös  sedaniliaiii.viänt  w  8&a|t  ^  Mtnnlt' 
mogea  oeh^Hr  bdpgdigi    ;  >  •  :     t  .;  ,. 

7o.  SsAd ;  af  Sake»^ettn  <  baoké  (Båt  i  .Socktie» 
belägtn,  oeh  ligger  hAa/inidd^lM^iirttgen^en^mil  ifrån 
Sk&nslm  j^tsen)  2^  slag.tfe» ?eii^..&r *  rSdare  oeh 
.  ligger  lösare,  dock  är  han  in  loco  suo  Jiaturiii  täm- 
ligen: eowpaet|  atii  man  ÉMiA-möda;  kan:  itola  bonpm 
med  kaifven».  .  ' ..  ^    '-■■'.' 

80.  Den  2dfa  är  något  gråare  odi  Ijnifire,  sismt 
mycket  hårdare,  men  när  han  blifver  torr  är  han 
snycket  friabel.  Ibland  dessa  sänder  fins  inga  andra 
8t0«ar  ån^ gemena  gråstenar, . /Min  .ganska  rait  om 
man  finner  några  mioaa  aureåSM  sådana  som  .  ibland 
N#  7  ea  liten  ligger.. 

9q*  Ett  sl9gs  sten  som  lär.  tagen  på  ett  Säteri 
Bom  beter  Mödkelsnäs,  hliratäst  ett  ganska  stort  berg 
ligger  «ti  qon  (SJ9n  heter  Afoklsn)  som  innehåller 
allenast  såditn  stton,  bvilkt|n .  ligger  ofvanpå  s&  Ide  atir 
m^n  kan  skra|^  &f  :Samlna  sådnna  stycken,  som. här 
skickas ;   men  ju  längrp  mi^n -kommer  neder  ja  hår* 


c    234    ) 

iif  U  han*    håsjt^nkk  aatoa  alt  dttla  sbaU;  vam 
ett  slagi  Malm  och.  aottiiiga  gUaa  Jttfnmakiu 

'    '    tw  t&o\égic\s*   • 
'      1.     Insecttim  al  ireiigiiciiliia  qnfdam  iriridis,  pna- 
ctis   albis  ndtårtus,  iitéd  ett  1|ten  ndå  riå  t^ttenyhaU 
vudet  bar  én  form  ni  6ii  hjertä.' 

2«  Aiiqim  eöif ora,  formam  babéi^a  lajridnm 
asteriaa  eolomnarea  tit  pniö  didornni,  A  an  talet  la« 
pides  tinl,  talia  eorpora  petrificata?  får  jag  det  Téta 
skull  betkrifniftgen  p&  Mil  iäi^xi  ffllfa. 

3.  Kfdus  iiiaeeii  eu^aAliniBt  ia  tamifl^Eriett  tiiU 
garii  ab  arena  A  materia  palad68«|  fairÉnfinimi  si* 
mUi,  fakr<&K«.    Loeiuivti^eii  (of  i  eti4l»n 

4  Inseatmtl  ^jMUfcin  Toiaaa  ét  alatam,  Kk  eii 
bamla^  Anres  dafmcana,  cdle^cHs  incanlsi  niavolia 
aigris  Dotatis.  • 

Araifeåi  nrténais  sc^rpromim  pedibas  similibas, 
instructa.  An  speciea  seorpionun^,  eorptis  omaino 
^oadrat  eam  årane»^  . 


1730  den  siste  Nsnr.  sktef  Olof  Celiäaa  til}  8td- 
haas  oeh  tacka4e  f&r-'det  faaa  aåndtd^ni  en  så. snabb 
discipel  in  botanicis,  som  Dn.  Linaftus  är«  >  Man  hfi-% 
ée  ^abdttriigerae  hdnom  m^A  ett  KongK  stipend^  tillä 
bftttre  fiagea.  LitiÉifti  otcb  Koolas  herbariei»  hade  vi-' 
sat  C.  att  skånska  Tegetatiwaii  i^mi^rlig^fi  samMan*- 
föll  m^i  den  Danska  ^  Tyska.  (Di  m  Nav.  1731 
begärts  C.  få  applysning  af  K.^  St  htmtB^fitä  PaäHMå 
/åge  —  på  Seland  eller  Jatlandt) 


« 

Arån  C.  lr.  limtffc^ttiMI  Mra^oMi  (tåledtr  fl& 
ten  ng«jelf)  bté^iélulll  ItfMÉiiétt  firåb  ^^^^^^ 
liU  Prof.  £«  G.  Uébkék  ^åMémMétfBm^måk  s^^énét^ 
på  Mbgolfyet  i  Prof;  A.  liillMN^k»  MdtrblM^  se4iitt 
auctiooerf' Var  Mot  'oéft  .bV^r  tagit  sitt.  (Deribland 
bref  frän  78  andra  mftrky.  lamtida  — -  att.  nu  blott 
ninma  Alb.  v.  HaHei^.  Utg.  d«poiimiiie'nfr#f  Jfttéi^b*- 
hågats  niedgifvande  alftiamttMi  pi  K|il.  Unfiv^  Mlb 
i  Land.    BréfVen  Vfi^a  VLfb^éÉf»^  aéitf 

den  tidan  gjordeiT  i  Ltind  för  Nat  hist*  o^h  bdra  dar 
bemärkas. 


..  -y'   ^{h  ^.-    :],,.    .    :.    •         -..  .    :;.i    ,  . 


HT  ....  ,    ,  , 

Medan  Utf*  SiiéirfbitflttttViÅg  inom  18de  seklet, 
ma  bär  också  meddelas: 

< 

länt  krig  mot  ifvii^fi' tt.itibéa/i ali{|#arrii 

ifttéri^y  h:  ;  \     '.';■'•  j 

Plai$ani€f^i  .^åH^it  iill  Leopold  (som 
man  tror  af  Magitter  Säventolpe)  J  ni  af  ton  1798. 

Figurin  fSresttfflérli^i^stjefttBn  l-ä  MMhiankad- 
Jade  band*  På  déi  Ittratn  bdnést  iMet  A*  B.  C.  étcl 
tUl  J,  Å.  Ö.  9it4U  im^M  (minåre):  St i^ggåadi- 
grunderna.  Få  dat  tnri|a '.  (fo  imindre) :  JRMa^oatlea. 
På  det  fjerde  (mycket  mindre):  Snille;  på  det  Um- 
tB  {taåm)  ^mtA.  19tg^9fii$' jHHö-aenm  M  - 1&  MdDa  ifi^ 
dan  elversatt :  hittar  ej  hem. 


'  -       -         f! 


••  •  ,  .      •  •        .  t      ,-         f  i  •  >  ■  I        ,  •  I 

*)  Errfigt  'tillen  a  doeumefitet,  afskrifvet  sanimå  ar'  oéh'    af 
åamina  hand  som  nämnts  här^fvan  p.  131. 


.   .»I    '.::. 


FliiiiiiiftQ4eJSiiitt«t80M  4ffMd8| j((>r49o,  mj^^Vm  i./ 

Täiibftft«,(lieDii»d['titi»lei|:vbeAMt  I  .;:  .1  .7(ri<f  11 
Tagy^faitlll  .'Min,  kÄd:dtt:ti*gt.viif  ^färd   ;|^  «^[  ^  , 
■.t;i-.»!      .11*        ..     -,:S(tje»Bnn  af' nox4Bi}^,;,, .•.,./ 

Tf^.hewe  biMM ^  bättre  Sn  s\»m  ,;  ^   ^  ^,^. 

Seg.  ifoAerN^tprifMi^fltrf  9lji|B|ld^,rl|f 

.    ..Saip;d|nnl/irQi 


•  '  ■  '.     .     »  .  •»>  Il 


Krälande  larfvena  förgängliga  träd 
Virkad  till  band  ut^f  Nattfårgena  svärta, 
Fäate  vid  tecknet  af  Thron-IIerrskarns  nåd 

.      LyoUuig^liarlQartak  ' 

Låghetaaa  va)ior>  föraktar^ en.  Vh:  v 
Ljasa  Exempel   han  etifÉir/aijLgeivla:> 
Du  yid  en   kedja  af  bog  AniUis 

.  \        läste  \dtox  ftjerfiart  s  . 


7     .    T 


»  >     •• 


»        ^         ^  ». 


Qlkidf^  liesi  kUrfc  |^  Ditt  li9gb?Blfda  broaå 
Hdgd  af  det .  Jägor,'  sopn  bifiona  derinne ! ' 
Gttndre'  hojn  .Sn:  i .  dSn  eedaejite  b^st,  r 

1.  tUngdoniens  mkiaé^    . 


«       • 


Memkloekan^  sMr  UttSexi^min  Tän  ocb^bedrjririB^ade 

■  •    nriii  ténga: 

Hon  h5r  fördenskull   opp  i   qväll   att  vittra  qväden 

I       .       .  sjunga: 


i 

■ 


!«*.i*     t 


,  v,  J^BW»  sfiiBw»  ta^m,.  ie^ipke,.  är,  i^&^illnilfi^^mSrk 
för  den  mattare  blicken    af    ett    blott  proiaiskt.^l^ 

» gam  f(»8ipi§ft:Wfiyw.  *^  pw:»i?4w!  ■»»Jl?»»,  viW;.*9t 

(,tpHJ^«*.'PW«    ;  ..i-.'.!  .,...;         ■. ..   :;-  ,!  ,t.:i  :.,. 
.  ■•  i;..)  ;•)•.{   T  •>  ^irart,^an^an  J.     ,-.  ;_,„^  .;,.v.„.'. 

...  .111.-..,;  ..:■/  ..fjtetiikriftfeii' ■  •  ■■  •'■''  .''!«.;:  1 
hrni^fleti  m^titåUVt^Smtiinte  Aiigsyklop«d«tt^,'En 
jaf  eiidksté  !  tot-sbåUa  AcMdeltaiML 


\V^i    i\ 


...  •    'HL*.    .; 


•t    •«    < 


».'»'..•.      »  .••.»" 


.  (  'k 


'    Il  •.  . .  ; .       .    •      .         •      '  .  *    .  f     «•  .     '      ?'     : 

'•♦•ill»,»         ',  ..•'  •.<•, 

'  ».  i  "  ,      •      t 


4e.  -S«aati  'pi  1129  iitlén  'SfiitÅiiltka  mi^åiilii'  éii'- 
fBirtij.nii  hvad  aom  denrid  tänktes,  åtminstone  bSrja 
i  derniä  IWR-'  ' 

I.    JSr.  Carl  TJL  (9nftB^1«lt4de  Delen  p.  1 ISJ. 

--'■''■■•■•m  iimnitmd^m  'tief'%^^*ämk^mj^  va 

'V/veyié  eder  ii^é' ftVSölIe  åi  vjr ^feMlle'>l(«ési;& 
}f^o'.Sih>rlg-é  fdlliAiilaf  KiifVel^oCll  kMna«-'«l'^  Rlgtt 
d.  fséspteiMbrif  metf'  ik  Jentii^^)  täiil1tt^JltUti%ådfe 
Svenske^' Ftiiiky,  %Vd^;'  ]3U(té^/  tfoj|ei^  öcfa  ]^ler* 
när  som  fienden  fornaftiU^^åit-^^Vy  med  alfvar  hade  i 
éiéhét,  éC  ahfifechea  *  IXigi^/' tyéhté  *  hatr'  ifräillWi^den, 
dyt  han  begaf  sig  der  han  hade  foréSkf  AMera^Lk^- 
QrmsoQ  med  sitt  (o^viå^^Äkåen  der  han  litet  ut* 
rättade.    Men  efter  h^|^,  fffXSftRV'  fJ  ^^^^   komne    til) 

hast,  och  så  gådt  Bf^,}^,fmH^k  99\f  *>mJ?^f  ^f^ 
at  skantza  och  grafva  omkring  sig.  Men  när  Ty  uti 
iyre  dagar  hade  legat  for  Ryga,  hegaf  sig  fienden 
närmare  Dynen,  och  rycfite  sfnXäger,  som  han  ha- 
de haft  vid  Wenden,  utan  tvifvel,  der  at  formode  nå- 
gon mere  hiälp  af  Hertigen  at  Carland,  effter  aqm 
skedde,  med  någre  hundrade  mann,  och  elliest  af  Lit- 
toven,  och  på  två  myl  när  vårt  Läger,  vid  ett  gam- 
malt Slått  Kirkeholm  henemht,  på  hvilken  stad  och 
var  itt  vaad  ntöfver  Dynen.  När  vy  thet  fSrnomme 
knnne  vy  oss  intet  med  alfvar    emot    Ri|[e   fSjtetaga, 


dlied  0cb  ined  Gttj;^  nidMwft  tflMl^P  lAUfilig  hadt 
ikietkmiMit»  tywr  vy  ffirAi^w  b#4ff  :  bljWi;  -  ifnraad^ 
chJi , njut !krigfi4k,  aåfoln, 4b^.  ^vs^,  Inf v{ii^  ojd»  lilsade, 
9iftefr  fjgre  N» .  b^^A  ^0\niiptå^  oi»,  trik\ig;^f.  Abn 
9lot  bU  föjrfaopii^ii^  nå  b}fi«f  y4r  <>f (itliiiiHI  l^iet  e& 
I   t«rb>iiini«m  TÅit  kncf fftlk  höjlQ    ^U    intei  bM  t^ 

««•  I9&M1  09h  I|l99ftdi^  hil4ff»    liM^  flydda  utaC  mair** 

k^fy.f^f  M  riiigii  hOi^  4f^r  dA  TQrf  4:  »Mer  5  empi 

briir.<f><b  69  aCfiiB^M^o;»    (hA    l^ta  'Amn^^Mg  4a€bt0 

0«b  sK  mg  tbittlf  Qob  rfl?if teld«  afs  på  platxm,  efter 

eifi^  Ȍ  nu  hi^ar  Qqdb  sj^m^rlig  ifd^e  hade  h^lpit  4>ft$t^ 

BlKr  eoeiL  yj  biide  v^t  abaf^n,    eljer   Mmeii    iiait^^ 

oii  flii9iriQb  d«(  )7  $Mtiiflie  i  deMoe  dag  iH^y^rKgei^ 

MfiU^  AEttfinf,    oeh   #eti  I«>9eiidere  vid  nampp  Hen^ 

driok  4ifi  Wi-edejleke  ba^  bplpit  oei,    j^å    ijiii.tM^tfl 

^an|;dft:bnde  vy  kuwfnet  )ef vandes  eller  d3de  i  fien^^. 

decnee  bjMden    M^d  vy  taeke  Gadb  alsmecbtig  nam^ 

ote.  nidelif  aidanoe  laedell  sk^ffadei    så  alt  vy  icke 

komme  v^re  fiender  i  bj^fid^r»    Ock  nHr   yj   ti|l  faäs^ 

igwikomiie  Vore»  9$  vM)  som  m^an    vy   g^o.    till 

fo«l,  förwla&te  våi^e)  både  Byltare,  oeb  Kne^bter,  ^^t 

dh»  ^fcoie  slå  oss  by»  00b  vl^iye  sig  emQ^  Aeodeq»  el?' 

ter  dfit  vair  ringe  folk^  lill  ut  iage  eep»  sM^insie  stopr 

mykmikeeii  men  ^UenusS  forgäfves^  mw  Ippp  ii9daii, 

cell  late  baka  sigr  i  i^aken»   spsi   een  ^9^,  bSiMb  så^ 

smn  ée^  ksuMie  bHie  mftrke  goin  derifrån  kvMVWs  Sbro. 

Ofth  oftér  foésan  så  olyi^kliget  sfg   bafver  tUdregit, 

oeh:  våft  f^lfc  såi  firoligeii  ^b  skepdteHgf o  epot  tf s 


(  24a  > 


\] 


mn^  gjiMt :  ohÉ  byt  filbala,  till''  «t  gi&ra'  vär  dtafriM 
flyt^  at:-betitiia  'vår6  fieOitiiiogMr;  så  de  Miot  fieådM 
i  dmtia  vittter  '  kttniié  l9r«rTaradjer  nrt^a^  aåaélb  '^a 
fftrkoppas,  efttét  han  icka  liéltor  aå  liaatigt  'kliftlca«H 
ttaa  pi^båilan,  utan  och  «tflilimtoHgéii  *ftr  *lda|^pat:'på 
fipgrenf,  dotih  leka  så  som  sknlt»,  odi  iSntttt  huda 
gifrit  oss  dem  i  httnder«  Mlén  effter  de  såga  att>Vy 
icke  ville  slå  theni,  så  tsklv^i^de  de  •  deris  lyf,  <'och 
Siagö  oA  såsoitf  i  framdeles  V^é  jptw  mångii  Bfk*  I 
sens  iStalkder  derom  tilketooe,  Jioni  det  s^' ifrfafbe-^  i 
gymielaéffi  <»ch  tUl  ftndelychteti  hdfver  tildragié  med 
någfe^  jÉtthfétdige  vitneshdiMhy  Unrn  faeéla' handdiaa 
kåfreir  si^  tild^agit,  så  måste  ry  sldaanii>råf  olyds 
mirticmr  vare  sytider,  att  *tAié  ^haft^a  kommit  del  'tiH«- 
Tftgé;  ttti  Vy  äro  af  Qudh  fdrlåtue  tbrdne,  och  fien^ 
den  bafVer  hebéllit  -Sejgeren,  det  ^iest  fSr  meniiisk- 
lig  5gft,'omoyeiig  iiynt2,'0ch'q^iin^rlig'at  vy>hade^all 
fördtel  på  vår  sy  do,  väder  och  vinden^  ^hSy^eor  oclr 
alt,  det  vy*  kunna  önska  af  6ndh,  bch  finge  fiender^ 
des  fördel  itin;-  hvilka  måtte  vyka  för  oss ,  ntaf  itt 
högt  Sandberg,  fält  sitt  lägre  och  gaaf  till  prfss,  och 
finge  vy  skitits.<med^våre  feltstycke,  hvart  skott  i  håns 
hoöp,def  han  doch  icke  kiinde' skada  oss  eii  meiii« 
ska,  utan 'fitrläto  både  läger 'oéh  skytti  och  nlr  vy 
icke  brukade  deh  lycke,  då  vä^de  han  om  aåson  jlea 
4cr  despiiréretTttr  odi  ftrsSkte  det  yttersie  emot  ctta^ 
bvilket  béhom  lyckades,  och  détmed'beiidlt'Segéfii, 
och  eftet^  som  förmält  ftfar,  saken^  så  •  dyekiigen  &r 
afgånjgen,'  och  nd  tr  stämpfelt  mMie  ^d  dlw  Hj-- 


(    Ä4t    ) 

beilst,  ilfldl»  édttr  Mtn^teL  tit  wtterlig^  åétttn  t<« 
gé  ryi^erDa,  alt  i  fördågtinga  meå  ianma  m^  pi 
iflgiHi  trilm*) '  intitl  itnn  43h6iåh  liiélp»  #ii  in  iBgrket 
Igen»' töcli  in0«l>  fogelighet,  ftå'  all  det  iek»  allé0le< 
gilr  oAiBRJKtiamt  af^  sfi  (^nart  Gndh  vill  vy  hafve  be- 
8tilk*oiii  4i^crtrtingattie,  söm  tillförrende  förmfttile  ftr, 
vy  vel#>  nléd  aldrafömia  ticgifi^a  osa  til  Sver^  o  A 
ma  (jlaCk^  Itpiiiir  helsan,  skall  ider  om  allo  aaker^tl* 
dara  kémigt  varda,  förse  oss  fSrdentk^U  till  iéor 
att  i  som  Erlige  trogne  Rädzpersoner,  utr&tto  Och 
stfillo  alt  hvad  i  kanne  dptänckie  Gudi  till  ähra,  och 
idert  iKJ^rnesland  till  nytta  oth  gagn.  Dat.  Moge- 
ixinÅ  d;;24  t^ejitémbris  Ato  IQQS. 
Åfsknéiit  ntur  1605  åhrs  Registratar  P.  3:  Lit.  QC^. 
föl;  183.        (I  M,  G.  DelaGardies  tid.) 


4-     »      1.   ; , 


Tbei^  H5gborne  Furstes  och  Herres  tierr  Carls 
ordning  och  Beställning,  ther  effter  H:s  Furstl. 
N:de  vill  at  thet  Svenske  krigsfolket,  så  väl  Ryt- 
tame  som  Knechterne  skolo  varda  underhålldne, 
och  bekomma  theras  BesoUdaiilg  bide  iithi  fri- 
delige  och  feide  tyder.  Actiuki  Åbo  d.  &  Janna- 
'    ry  ährl6b2; 

Ryttare-Beställning. 
F9r|^«ki|l  byar  Fahne-Ryttfiro  v^ra  Trebiiiidf»<lo 
4tilli(  ^h  bvfurkm  mera  eller  ipindf e  $    hvilkM  ^bne 


(    242    ) 

ftårk  jck^i^il  då.:  skftl  Byä^Si*up«Bt  ,låffit 
lå^^é  måogaat  åntQga.så  at  th«ft  «aUet,4iIifiQprv,fiil|j^ 
dodc!  skal  hm  ue:^  bradk  folk  faMii  anH^ili^  «å  al 

dugeligat!  ^Ilk^p,  !9^wi  nedh  ^7|tanc|i,alUfiligl(iHilFir« 
piQgldt,  aVf  r.i^ata.  th^ruthianan  at  akifika^§^I^«ioS|9iii^ 
itiAlaoda  tM  ecbipgea  gtnta»;  Ryttflraj  wm^liStar 
Utit  aft  fajttla  s^«fre  BMd  A9  tra  hftistar)  ^  nMiuiBjiti* 
»éatat^  ifilå  hällda  feyn,  och  Xe^lanMtep  : Afb:<  Fwh 
^rich^n  fyra.  .  :     -  » 


fr  Of»    i 


*/ii    9^'- 


Till  O^t  andra,  flii  Bj^fUpaatare  skal,  ,(ig|f ^|^ 
till  åhrlig  BesoUdning:,  spanoemåhl  tyå  kä^t^^r  ;|^  j^eOL- 
njfngar  Eubuodrade  dahlecy  klädniogar  två,  'tbaa  m^ 
om  fyrtie  femb  daler,  pch  |,theb|  an^ra  om  adérM>n  iia<*. 
lar*  Leutenanten  och  Fendricheii  skola  hvar  bekom- 
ma ttthi  åhrslöön  balfannan^last  SpaDnamåhl,  odi 
femtio  dabler  penningar.  Qvartermästaren  tivga  dahU 
WacbtemiUtaren  tiaguL  dahlr.  Barberaren  tiuga  dahtr» 
]^re(Iili^nt^9  tiuga  dal.  Monsterskrifvaren  äu^  dal* 
ProDlfoss  femptoi)  dal/Forierfemptön  aaL  Tramel»- 
re  feniptaQ  daL 


Miu    »I- ..f       -  ^  "  -■  *^ 


^  Till  th^t  tridi^^.  .Madh  tbe,gfi(ni«Be.«Itytt9^.€^  skal 
så  hållas  sam  ber  effter  föUier:  När  tb^  icka  are 
på  Togh,  då  skola  tbe  bekomma  om  åbret  toIfT  tyn-^ 
Bor  spannemåhl,  eller  och  penningar  therföre,  kvar 
lynnä  räcbnat  till  ii^^  ^årk^  désilytost  ^4l^^c^IllaI^ 
kläda  och  ottå  lass^  h&^  bvtlke  pärzedlar  så'^lil^<^«it' 
spannmålen  penningarne  och  böe^    skola  jh^qr    af 


\ 


(    543    ) 

4|iwf|ii0É  åffF«iigdten,gifne  och  l6lv«rer»4tu<bfifva^ 
och  the  som  hemman  hafva  j^om  mindre  Ränjttsi  4ån 
tolS  tynnor  eller  så  mycket  i  penningar^  då  sfcal 
Föxigåiéii  hVadh  som  feblar  af  åhrlige  Rfinttan  op- 
fylla^  ^S  att  hVar  bekommer  sine  tolff  tynHor  oéh 
ottä  läéis  hbö  till  fyllest»  Men  t^äntta  hémmiinen  me- 
ra,  då  skal  han  sättia  &n  én  häst  till,  och  hvad  som 
sedan  d^^å'  ihen  hästen  kan  féhla  at  hemmanet  icke 
giät  fylieirj  tiTl,  di  skal  Fougdten  det  npfyUa,  så  at 
h'dn  bekbmtaier  lyke  för  théh  hästen  Soim'  f5r  tfaen  an^ 
dra.  ^  Under^  denna  dMning  skola  och-  the  af  adelen 
vara' bé|frépiie  medh,  %ottt  icke  så  månge  godz  hafva^ 
at^Ränttah  kan  stigii  till  thén  värdering  som  privile^ 
giernä  ntbVjrsa;  HvarfSre  och  bär  medfa  skal  vara 
fSrbifdifaiické  flere  nthlif  ädélen  skola  vara  om  én 
häst;^  öch^  the' som  icke  hafva  så  många  godz  at  thé 
theraf-I^nna  hålla  en  bäst,  då'  dkA  Foagdten  eflfter 
thenna  v|r  giérde  Ryttare  ordning  thet  opfylla  hvadh 
som  then  nthi  kan  fehlas.  The  som  och  mera  godz 
hafva,^iså  atr  Ränttan  stiger  uibofirer  ordningen,  ther 
•fftor  en  häst  bSor. hållas,  då  skiela  the  bMla  två  hä- 
star, och  hvad  som  på  then  >  ena  hästen  felas  kan, 
thet  skal  Fougdten  nthi  lyka-  måtfio  i  effter  then  ord- 
ning opfylla.  De  som  inga  hemman  hafva,  de  skola 
uthi  then  staden  bekomma  pennngar  effter  som  nu 
bemält  är,  sam]pt  olta  lass  hoö  ther  till  medb.  .  Och 
på  thet  the  ändå  icke  skola  hafva  orsaak .  at  besvära 
sigh  theras  fordehl  vore  bättre  som  hemman  hafva. 
då    vele  vij  för  thet  höö  hemanet   kan   räntha,   gifva 

.  ,  .       •  16*    ..  . 


(    244    ) 
Afm  M^  ikeraairtmåém  ibga  béflnuoi  häftig  oum 


•    1  a         « 


'  JVtr  tii6  draga  pä  Tm\h  ^^  skola  th^;  kfkoimiiaf 
om.  månaden  fyca  daler  på  bäsUn,  och  så  förut  på 
handen  ett  qvartal  nembligen  tolff  dalr-  Såsoni  och 
Iber  hoös  behålla  theras  hemman  frj,  och  therofvan 
tippå  bekomma  sex  allnair  kläde,  och  sedan  skola 
the  försona  sig  siälfva  medh  kost  och  andra  .nodtQrff- 
ter,  och  vara  så  medh  h^rnesk^  hästar  och  värior 
stofferade  som  thet  sig  böor. .  Och  på  thet.  |it  the 
desto  bfittire  knnna  framfordra  pnedh  sig  proviant 
och  fairadb  the  elliest  nädtorffbeligen  behöfva,  och  ic-* 
ke  hafva  orsaak  at  rjkia  ifrån  theras  fahnor;.n&r  the 
are  på  Togh.och  sökta  ^ffter  theras  Trod«  spm  ge^ 
menUgen  skie  plligar,  9a  veie  v^  bestå  at  the  på 
bvar  tre  hästar  migis  hafva  eH  dräng  Och  enkiärras 
theroppå  vij  velci  gifva  fyra  dal.  oal  niåiiadeni  dock 
skal  drängen  icke  rara  yng^re  än  itU  lemptoli  år, 
och  hafva  en  kort  och  lång  Byssa  hoös  sig.  Kärrer-> 
ne  skola  odcså  vanla  giorde  som  vij  .  thenk  mnnster 
f&rställandes  vard^^  fher  opå  the  skola  o<^  Sramfora 
fyra  Spesser  vid  hvav  kärra. 

I 

Knechte  Beställning. 

Först  när  the  äre  på  Togh,  då  skal  Höfyitzman- 
nen  uthaf  then  Fogdtan,  uthi  hvilkens  Befallning  han 
boendes  är,  bekomma  af  årliga  Ränttan,  o<$h  af  oför- 
länt  Kyrkiotyend,  så  och  Prästens  Tax,  till  åbrlig 
loön  och  underhand,  Spannemål  tiugufyta  tynnor,  oK 


c    i45    ) 

ler  ti  inAiga  ftRftingftr)  ^åebnandM  hvar  tymm  Kt 
0B%  mark,  dbon  odi  för  Boifjlägé  SpafMi«taiål  tolff 
tyiiiior,  oth  en  gtrd  frij,  Iheit  hHA  boor  opå.  B8f- 
iritBnMåns  InteDonpt  och  fMdrioh,  akola  bekoninia  af 
ili^ge  Rhittaii  ofilrlftath  Kyiktotfend,  fil  åhrlig 
isan  odi  uDdetfaålM,  aff  the  fogdter  ther  cho^  Irs 
boendM  Bpatiiiaiiiil  aexton  tynndr,  aåiotn  öeh  till 
Borgläga  tijo  tjDDor,  deiamkest  en  gård  finj« 

PfSdiicaaten,  qvartermlUlareii, .  fendrioben,  lutlie-» 
namptan^  Muaslarskrifvarei^  Wachtmäataren,  Pro- 
phoia  ocb  fiarberare,  akola  bakomna  till  årUg  looa 
QjQh  uAderhalU  af  ärliga  Räiittaa  oeh  oförlänth  ^  Kyr-* 
kiotyeAda,  tolff  tynnor  SpaDnemil,  och  till  BorglSga 
otta  tynoon  Farierer,  Tromslagare  och  Piparen, 
tfkola  faafra  nijo  tunnor  Spannemål  til  årlige  nnder*^ 
hålld  o<A  f5r  BorglSge;  hvar  ÖfverRootmästare,  akal 
for  nnderbålld  oob  Borgläge  bekomma  fyra  tunnor. 

Men  med  the  geme^  Kneobter  skal  så  hållas, 
at  the  fyra  årlige  dagsverken  som  Bönderne  pl&ga 
jitgiöra,  skola  ther  til  opbäras,  hvart  dagzvälrkie  räk- 
nat for  3  5re,  ther  af  skola  Knechterne' bekomma, 
the  som  hafva  tiänt  30,  29,  28,  27,  26  och  25  år,  be- 
jcomma  et  helt  Borgläge,  thet  är  sex  daler.  The 
som  hafva  tiänt  24,  23,  22,  21,  20,  19,  18!,  17,  16,  15 
skola  bekomma  |  Borgläge,  thet  är  fyra  dal.  The 
som  hafva  tiänt  14,  13,  12,  11,  10  skal  tildelas  | 
Borgläge,  thet  är  tre  daL  The  som  hafva  tiänt  8,7, 
6,  5  år,  skola  bekomma  i  Börgläge,  är  två  dal.  The 


i  m  y 


ttiei;«$g<it  Togb  giiprt  liHfira» .  eller  }9ch  såikambiodiii 
at  n^oyi)  dpor  xiiid&li  af .  de. ;!  {[atilble  iKnaoliteryj  ucUéi 
o^h  ^r  af  OfveffbM^  fötioff.af  liittiteiif  irdå  >sMfl( 
t(if  bk^pmma  tbet/iwdethålU  och  Bor^ag^i  toto  thi 
andre  h^det  ■  <*  »;  .  .  j 

Men  när  the  äre  pä  Togb  emot  ffi|]käiens^fien- 
dér,^  då  skola  the  bekomma  som  här  Rrj^mältvai^der: 
Böfvhzmannen  skal  bel>ålk  hitthemniäh'  frftv  'oeh 
bekomma  the  tinga  fyra  tyndor  Spannémål ''soi&i-  fib^ 
ilom  fSrordnade  äre!  till  sin  bus^iis^  tippehäW, '  beh 
sedan*  skal  han  få  måiiadz  besolldning  femV ' ti aler; 
Leutenamptérne  skola*  och  nitttha'  thétafs' 'Ném'm'ån^ 
och  behålla  theras  Spantiemåls  underhålld  dll  theras 
hustrurs  "uppehälle,  sexton  tynnör,  öéH  bekomma  tber 
till  otta  allnar  kläde,  och  månadspenningar  fyra 
dahlen 

fl.'  'i 

I  en  Hert.  Cark;  F^gdelnstf^ction  .  (for  fogdar- 
na i  hela  rik^t)  bjudes,.  att  fogdarna  vid  Mickelsmes- 
setiden  skola  räkenskaperna  utgöra  och  vid  Distin- 
gen resa  upp  till  Upsala  och  redovisa.  Pe  måtte  ej 
lefrera  något  utan  H.  F*  Nådes  underskrifne  bref. 
Samma  Mynt  bonden  utgjort  skulle  fogden  lefrera 
efterseende  att  Länsmannen  och  rättarne  ej  eller  for-, 
vexlade  mynt,  vid  straff  som  orättrådig  tjenare*    Ha- 


iMdgade»  :.««!.  hQndeii<)gftlllBdél8»  n^i^geii^ll^iiMå  hd 
Appai^  p&< CroBOflkdgarob  a(St^^å9fi^éythJig^^;''^^jégMéi 

ä^  MtidQO,torch/4»ili!ip;  <(Had«i'fliir4  sig!»  likiittehem. 
iDali<>idM•gt^ap*»lriK.id00|Ar.  bd^  kbnde^,  «kiilié 
<Q8d<4i  4aIiBUifgd«fpån9deAanaiipiA»4jaftds£  J- 

déV  sMkréliid  KronbUgUfa  ^Landtl^RBör,  stTt^^^ 
bor /rare   Äé  f&tv^^W%lHät^^ 
43«r,  KraiimnAet  ■6iM'åaé'ié  äém  Wemman'  Åcb  gäri 
(lår 'föHfiiriié  äto  ahtitrl(^"6l!'6^1i^irg  el.  lifslid;  dt^ 
beéittabtii' 'Bräka,  éboWi^'  Hclsi;  -ISilå   W  '■  hhåwftt 
Bom  arrartf  ländtböh^éiri'  ^'^i'ÉH  hns  htartfit  skall 

upprättas  ånyo,  oni\sä  g5^'Véftbf;''5  $.  anharé  gffa 
en  I  mark  böter  och  dessutom  hvad  hnset  skolat  ko- 
sta  efter  mätisiti.  ordom.  6  $^  Rar  éj  byggts  på  3 
år,'«gér  hwibofidé  IfbiMfni&arlkSra-otti  han  tHI.  7$. 
Has  ,akola  I  lemikar  i  [iffinfim  '  ski«k'de  '  mottiogos,  'så 
vidt  moj).  Tarit.  8  $.  Laga  byggnrng  skall  vara  20 
famnar  .läng.  Ny  gä^rdesgård  b^art  år.  9§.  skall 
bonde  20  alnar  nytt  tak  ,åi*I^g®i^  täcka  och  nyo  stan* 
ger  (27  famnar)  nytt  djke  dika;  stången  9  aln.  lång 
Diket  ofvantill  3  alnar  bredt,  en  aln  jpå  botten.  Flod- 
diket vid  Äkerändarne  likaså,  och  efter  en  stångs 
längd  falla  i  stora  diket/ 10  §.  Som  Sverigea  lag  ^ä- 


c    Ä48    ) 


g«V  att  isti^  U.  Idntm  nödpr^iUlk  fogi«Hi»  iMm 
IMI  0j  itUfMde^  afitoMMMiéi  iféintétt*'  13^  liiitiHil* 
i>oii4«  %g9  4fii6»ii  40  MrngBf  bomlegåfd  ^4  6ot  3 
&re  erhg4'i  t|i|ii^%  tiHn,  4«b  fionaa  200  Mtagfr* 
j7  {.  iftidUan  gUt:  «r  micli  lit  bårant,  ckaU.  famt  bon*. 
df.rö4i|l  å^«r;^})Ar  Mng  27  itibigar  liUgt  Mii^  ^linrit 
(•tt  orfs  land.)  ApflUfi,  om  nijiigt  varit,  b9le  att 
balf  Biail^  i$^  §v:  Kj^rkffbatkaa  bjadler)  att  aédcÉebon^ 
da  skall  7  hnåM  ptaat.bjggi^  niaii  ptast  buagöoitta 
(vårda).  19  §.  Fagda,  Häradahdfd«  och  att ooknenäflid 
skola  lika  ala  baadfi».  ifompc^  i  bStar  aam    i(J    lag 

Ijdt.  ^3  §.  Ö&^rheMi  käni^a.  vid  bvart  U9^e  o^iur 
gadt  Bvin^. sedan  tjälen  gått  ur  jorden.  Fog^  och 
länsman  late  drifva  dem  till  närniBta  slott.  24  {.  Bä* 
rande  trä  äro  Appel,  Bok,  Hasfiel,  Oxel,  Hägg,  äro 
fridlyste  elter  K.  Gnstaff  mandat  1558.  37  §.  Tjän- 
stefolk, ifom  legolöst  g^  5fver  7  nätter  mellan  hvar 
stämmedag  skola  inskrifvas  under  knektarne  eller  ta*' 
gas  il)  på  s|ott  och  (kungs)  gårdar. 

2.    Berté  Carl  Piä^^ 

,  Carl  Pbilipp  med  Goda  nåde^  Sveriges,  65thea 
och  Vändes  Arffarsle»  Hertig  till  Sudermaaland,  Nä* 
rike  och  Wärmehiand, 

Vår  nådiga  lielsen,  synnerlig  gunst  och  benägen- 
het, ,  med  Gud  Alzinechtig  tillförende,  Wij  yele  ider 
Herr  Gabriel  Benchtsson  '^),  hermedh  nådeligen  icke 


*)  Oxenalierna« 


(    249    ) 

ftfholU)  bsf  i«M  h9iimA  4iåliifc|iå  Btkrnäé  ilågt^ 
gliJiir  imfae  figgiondés  bvifice.niftdeii  .^vj j  lek»  Sr»^ 
benägna  midap>Tåft  fans  Eikilliina  ot».  fSr  lilui  MMbå 
0^<T«diieflag  alt  tillbytlMIt  Jia&e  irq  Clri(lei|t|»iU  t&t 
gfidt  t  nosade  ridar  ma  detta  vårt  nfpsat  förnima  Ifiiiiai 
nå^^gait  begaraiida%  att  i  of%  JOicu  l^rtill  J  ivMgi^ 
odi  naaade  äre,  mad  nftrTaranda  oocation  lålbp  i** 
gtn  fönttodiga.  Oeh  der  Yij  om  ideH  cooaent  äre 
blefm  fSMäknide,Tehlo  TiJ  aådaa  ibland  vart  arf  och 
eigit  i  Vpland  låta  gods  dtt  lika  rftntta  optolde  oeh 
ider  till  vederlage  inryme.  >  H^rarirpi  t^  förTialeider 
resolntion,  förblifvandee  id^?  medh  ynneit  och  nåde 
altidh  vSlbevSgne^ '  Och  befalle  ider  Gadh  alzmech'- 
tig.  Af  N:flcö|^ing  den  11  Aprilis  åhr  1020. 

Carolus  Philip  m.  p. 

3.    K.  Guitaf  It  Adolph. 

År  1608  skref  Hertig  Oostaf  Adolph  i  en  Hi; 
Volrad  von  Watzdorffi  Album  t 

€audeant  Adfiit^i  Dexierm>Fmari99i  som  öC^ 
Torsatts :  Oie  bedräagten  soUea  soh  meiner  schiit«' 
2enden  Hand  za  erfreaen  liabén! 

Man  bSr  känna  att  en  V*  v.  Watedörff  var  en 
varm  anhängare  af  Luther,  uti  hvars  skriftelr  håii  om-^ 
namnes  såsom  jen  ifrig  motstfindade  af  dén  ofvermo- 
dige  Cochlaeus  uti  Worms;  och  som  då  det  blef  frå-' 
ga  om  att  uppbränna  Luthei^,  var  /ärdig,  att  till  och 
med)  om  det  kommit  till  det  yttersta  och  han  fått  rå- 
da, med  handkraft  försvara  honem.    Stamboken   Var 


L  aD^JB#abtiak»-'B{bUoili6f 

■Miilph,'  bViirä  '  ve AitällaDdft 
"  så  MörSraj  tiaar'  älg  'Sfvea 


».ft^  'om-.  G)r'^  Brahe'  dat. 
h^m-r-  •'  •'■  ^  ..  I  .  : 

Ic^rligh,  hälsan    med'  .Gud 
Aisnmcntig,  nu  ocn  aiuah  tiUprende:  .   ^ 

Thernäst  hiertans   kät;^    s^ter  kan'   jagh  E.  K, 
icke  lorhoUa  att  Jagh    hafver  E.  K.    syaterlige     och 
kärlige  Bchrifvelse  bekoipiui^.  hvaiiutbaf   iagh    hafver 
fBrnummit  É.  K:ts  tnin  Fru  moders,  Broders,  och  Kä- 
lestas  goda   belsa  och  TfilmSgo,  hvtlket  hafver    varit 
glada  och  goda  tidender' fdr  Mig  tilliltt  höra  och  {1}t- 
niniina;'hrfn'r  och  therfaoB,  iltfa&f  £.  K.  htt£  first&t 
att  K.  M:tmin  fi'u-mo^r'8igh;na  guttstoligare     mot 
min  käresta  ställer  finthl  jagh  var  hos  Jder^ .  hvilket 
migh  sannerlig.hSgelJg  ^aifver  fröjda^  önBkaodes     at 
thet  måtte  länge  varat  Theroäst  kan  £,  K.  iagh  icke 
förhälla  at  iagh  väl  straxt  K.  M,  med  min  skrifvelBe 
theroin   bemQdat,  dock  ej  annat  än  tvifvelachtigt    och 
förmenlight  svar  ther  oppå  bekommit  (som  £,  K.   väl 
vetterligit  tte)8ä  att  j^g  är  blefren  fSrorsnkat,  Hennes 
M:t  therom  än  en  gåogb  till  at  bemiHia,  hvar    nu   nuo 


(  2at  ) 

Sj8ter  hoida  KoiM^hitfailir  bmntmi  imiémiÉit^E.  K. 
ville  migh  sfi  myclif*^(liltiU]ji»rgiUimoBb(«^gU    iså- 

il. .i    inx)ri   ^no^.^'vyyit  (vtf^oeubob  Ijjaiuttiillfgaiibjnåib 
r.s]l'^    (hivhnh     fnif  j/f    }.{ffiaiÉMmiiAd«l^hå«it{  iu.i 

Att.foregåeiyde   Afskrift  ftr  med    Originalet  isoih 
^i)a|[)^  méd4lelts  fr  Bibliotliék  likalydan^e 

WjgV'  :>      :  n/.  vi      .01       J*  Äl  Thorslund. 


.  i't  ^    . , ;   .  I  '11  im  I     '  :  .  : '  t  i  I  )  \ ; .'    I 


Gtfffir^  jI^o&A  $angt^é¥^é^^^hlacht  het  LUizen 

.foigénaeii.  Psalm.:  ,. 
.  ,.  Yerzage  mcht,  .q.  H^aflem.kl^ia!. .    , .. .,  .  , 

.:  DicJiigtedkhvza.yttrBliirMt'::.  /^ />rauu\\    ><• 

/;  Und' tliokén  "dcd«eii  IJiiMVgaiig        :    t  l<w*f:;i  .^^ 
DåVOnWi"  -wlird   recbt  'atagst  nöd  bän^l  ^ 
Es  tdrd  öicbt  länge  wålirén.  '-'^''J'      » 

Troste  dlch  nur,  jdass  deine  Sacb' 
,    Jfat  Gott^^' De^n,  bqiiebl  dip.Rach^       i  .  i    :>  i. 

.        Er  'vmd  dulrch  MnAi  Gidé^ii;,  v  .i 

•  *       Den  Et'irahl  wcissj  dii»  hfeffen  scboh;     *     '  '^  '• 
^*'       Diéli  ulifd  stin'  Wort  erfcalten;  -  i"  "•' 

Sö  wahr.  Gott  Gott  ist  und  Sein  Wort  .     ,"i 
Mas/i..T^afe]|^  Welt  npd  Hell^pfort 
Und  fWaaM^^m.  thnt  anhang^a 
\     JEadlioh  vvetfden  zu-Hiriiii  und  Spott, 


.-.«»•   ••».»•^w  ft^an-^^r 


(    2fi2    ) 

m  Unglack  fiber  meiiMrl  Ainée  vtrhängen   werde; 

•  émm:  flie  Mtiwokell  diabeaifliitf  vergewén,  letsan  mir 

auf  misk  •  iåfr^  ZamnMi  r  lénd    werden    dadarch    allsu 

^./  j(6pttfried  Schujze^s  histQrischcp 

••^•Ctyonikon   pag: '241/' *  ÄÄhb^        ^ 
1660).     Se  Sreriges  SkOsia  Ijitte- 
(A.  A.  Aftélii  handstil.)  -nter  }t  p.  199^202. 

P.  16  n  7  läs  £an«n  ^.  40  r.  8  läs  Gieriten.  P«  59  näst 
sista  raden  utgår.  P.S.  l>lé(  ^' af  taget  i  plajichen,  helatnamn- 
teckning  finnes  af  C.  érd!''^örui  i  Allmtinliétens  händer.  P.95 
r.6  Tid  Äkad.  umgg^  €kk*krH.  P:'971y6railn/åx'kas/ 'att  nam- 
net Himmelåiierna  uppgifiSM  éi  WéliÉlas,  NyttMf^'  di.  tt.i  men 
Sr.  Riddarhuset  lär  ej..W&|ifii|t|i%cit  di^nim.  !MrBkki.ach 
mend.  Dr.  Faxe^hos  hnlk^M^  .U|g,.f|fkt  i(p||Iy^fipg  ,f^^  den 
der  säkrast  kunde  meddela  ^  dylik,  har  y^rat  den  fdrniodan, 
att  det  allt  för  glänsande  nan^net  antingen  är  .(^n  dansk  persi- 
flage,  eller  ock  att  dét  Veirklf^én  iäf' Winstrup'  begärts ,  'af  K^ 
Carl  Gustaf  1656  hifållits^inen' att  mån- Tid  intnrductionen  1660 
(under  n,  636)  tenit  hetinldliigt  att  det  '^tredncerai'^  Vapnet 
blef  emellertid  3  VindMt^t/   1^4  135  r.  1  .Trén^^  bjSe  rara 
9S,200.    P.  141  r.  a  läs  Atfi|ii(|^;,  P.  151  Paf^T^te^s^  ^Jitfiejufe 
bör  ej  sUnta  ögat  för  ha^^ij|^  förbi.      F.  153.  r,  4  ,tUl^g  »as 
framför  och.    P.167.  J3lanå^'*in.  m/\  efter  de!  upprepade  Skrif- 
terna mi  ej  förgätas  Floäert  Hahdll.  rör.  C  Xlls  hijst.  isyn- 
nerh.  3  Delen.     P.' 174/ -  noten.  Beskydderskan  *Var4redaVi  gift 
med  Gr.  P« DelaGardie,  4å.^ykt«»kclti  till  henne  oih  de  Hdan- 
de.    P.2i0.  \\Ålng9mftriJt$m*4UJimé9ått  bör  stå;i.«M  tltér 
$on$Qn  #/  J^n$  i  hinn^gårien. 


THE  MEV;  YORK 

PIJPITC  LIBRARY 


ASTO  <,  LF.NOX  AND 
R  L 


M^, 


Xo 


ae9i. 


'O  XXnfit^ 


n/z 


sf^ 


■ 


s 


mk(^ 


^H>c 


'trc/t^Ji. 


^Efa(^arlii^6a  $Jrcfiöttt 


eller 


Handlingar  ur  Grefl,  Dela^ 
I  Gärdiska  BibUotheket 

'  pa  Löberöd. 


TIONDE    DELEN: 

« 

j  Biographiska  och  Statistiska  Handlingar 

!  upplysande 

« 

Svenska  Historien  i  sjuttonde  seklet, 


UtgifTen 
af 


v 


t 


( 


! 

r 

t 


Lund^ 

frän  Lundbergska  Boktryclrarie^ 

1838. 


MPI 


mmmmmmrmm^mmm^mmimv* 


ma 

r 


t 


Planchen  tili  10:de  Delen 


innehfiler^tiU  omtetliitg  af  de  hilfvudsaklig^nridtferli^niimii' 
teckningar  å  förra  pianeh«rnei  den  enes  af    ref^rmatorernei, 
5  Erkebiskoparflj  9  Biskopars  och  Superlntts,  alla  från   16:de 
och  17:de  seklet,  3  utmft)rkta  theölogers,  samt  2:ne  andre  i  lit- 
teratur och  kyrka  namnkunnige  mäns,  nemU  n»  1  Olauå  Petri, 
namnteckningen  tagen  ur  uppsatsen  p.  ix   samt  namntecknin- 
gar^ tagne  ur  de  anförde  Alba  p.  221  följ.,  af  n»  2  Abrah,  An- 
drea AngermanAUM  ÉrkeW  namnet  skrifvet  i  fängelset,   n«  3 
Nicolaui  Olat  Bothntentu  Brkeb»,  n*  4  Olau$  Martin*  Erkeb,, 
a»  5  P*  KiHiHuå  Erkeb* ,     tu  6  Ir»  Paul,  9othu$  Érkeb»  f  n^  7 
Joh*  Bothwidi  Bisk*  i  Linkbp» ,     n«  8^  Joh.  Rudbeehiuu  Bisk» 
i  Westerås,  n*  9  P.  Benedieti  Bislc^  i  Linköp» ,      n.    10     Oi. 
Siephani     Bisk*     i  Westerås,     n*     11       N,    Krokiuå    Bisk« 
i  WeiLlö,    tt.  12    EritUB  tXci  Bisk«  i  ÅbO^    é»  13  Syh.  Phry- 
giut  Superint»  i    Götheborg,     n»   14  Joh,    Vngiu$^  S»  J»  i 
Calman    n»  15  P.  Melmtopam  S«  h  i  Mariestad»  n»  16  ^gid. 
HunnittSf  n»  17  Leonh,  HutMtut^  ('^Luthérus  rediyivus")*n»  l8» 
A,  EL  Francke»   n»  19  /.  BureuM^   n*  20  Skepperu$. 


\ 


i   #  > 


Ji 


'  ■'.'      •  ^ 


FÖRORD. 

••  •    ■      ,  '  ;  .  . 

j}e  h  Gar  diska  iArchipet  bar  haft  den  ärani  att 
i  LUter.atar-Bladety  iifgifvet-qf  E.  Gf*  Oe^er^  n.  3^ 
Mara  Månad  1838,  Ugft^f  ^tUl  ^rund  for  den  geniali* 
skf^,  häfdatecknarens  confe^sion  rörande  sin  närva» 
rande  nppfattning  af  historien  i  allmänhet  och  deii 
svenska  i  synnerhets  Härvid  gores  den  rättvisa  åt 
förläggarens  frikostighet  mot  våra  minnen  och  visas 
det  öfrerseende  af  Utgifvarens  brister,  att  beggtt 
känna  sig  skjldige  den  utmärkte  häfdaforski^reii  sia 
npprigtiga  tack&aqahet*  Förklaring  på  de  skonsamt 
meddelade  anmärkningarne  tillhör  ntgifvaren  att lemna. 
Planem  mindre  klarhet  härrör  till  en  del  fråa 
brister,  som  ej  låta  ursäkta  sig»  till  en  4el  från  den 
erkända  öjaskani  att  tillika  meddela  en  curmu  di* 
piomatict^$  i  sammandrag.  Derigenom  invecklades 
planen  något  för  mycket,  på  det  läsaren  skalle  £S 
se  exempel  på  så  m^ga  siag  af  acta,  som  ett  rior 
ga  utrymme  kunde  medgifva.  Derjemte  önskade  JJtf^ 
i  synneirhet  vara  yå^a  Biographer  och  Tapograpjiec 
till  tjjenst^  spm  vid  i^ki^^kfare  sktllringi»  med  tack- 
snmihf^t.  cioiatlAga  af v«Q  ciqgwre  9i|derr&tt«eflsei»    Uttt 


(IV) 

de  kuÉna  meddela  något  om  föremålet  för  nio  be- 
ekrifning  från  äldre  tider.  Deraf  dessa  många,  ofta 
•i  obetydliga,  bidragen  till  en  utförlig  svensk  bio- 
graphi,  hvilken  skalle  göra  tjenst  som  ett  lesicoH 
Tid  historiens  studium ;  deraf  de  många  efter  domsa- 
gorne  anordnade  bidragen  till  tvemha  jordens  historia, 
»•  m.  Med  registren,  som  föija  der  Iftde  seklets 
curs  slutar  (i  5:te  D.),  och  som    skola    träffas    der 

• 

17:de  seklets  curs  nått  sin  fullbordan,  som  lär  ske 
tned  12:té  Delen,  torde  dock  dessa  handlingars '  be^ 
gagnande  fordra  mindre  besvär,  än  om,  efter  en  an- 
nan plan,  hvarje  del  innehållit  några  handlingaf  från  ^ 
Iwarje  tekei^sS  vår  historia  eller  planen  varit  alls^ 
ingen. 

Hvad  *»if«  enäkildej  i  anmärkniugamé  éj  rättade 
'inUitagen^yi  angår,  så  torde  observeras,  ätt  uppgiften 
1:  p.  22  ej  är  af  Utg.,  som,  enligt  hvad  han  angif- 
Ter  I:  p.  11  och  p.  13  ur  Riddarhusets  'Archif  med- 
delat Stamtaflorna  p.  15 — 38,  utan  att  dervid  vida- 
Te  granska  denna  quasi-officiella  uppsats.  Rättelsen 
^r  annars  riktig.  Att  Amalia  Bat^fdd  kallas  IV: 
101  Mauritx  Stures  i  stället  för  Mauritz  Lejon-- 
hftfvudi  enka,  har  blifvit  rät^adt  på  det  sättet,  att  i 
Registret  i  VD.  p.  XI, det  anförda  Kungabrefvet  ci- 
teras till  Leyonhufvud:  Amelia  (IV  p.  99.)  För 
isnmärkningen  att  Collegium  Antiqu*^  fast  under  det 
vppgifna  året  flyttadt  till  Stockholm,  först  1692  fick 
sitt  nya  naihn,  måste  jag   utan  all  undskylian  taoka. 

Rörande  K.  Carl  Xlhs  däd  såsom  ett  verk    i(f 
i^tländsk  politik^  framkastade  jiig  en  förslagsmening. 


iini  |Bg  bor.4é  ItingSi^  ii.åemr  syitcif  tfii  'H&dfHi'  httfr 
«Ufonkare;>  som  Hr  G«ijer, i; likson»  Hr*  Crotibolni»: 
hifilkeii  åter  fdrbondU  fnig.l«e4  M  lluafiJcHfsrik  te- 
eénsiM  i  Sv^  UiU  Fot.  Hdn,,  otjmnottk*  Likväl  öii« 
skftr  jäg^  Hit  större  nppmä^ks^iobet  fdstais  af  Beeeii* 
séatertte  yid  Gr^f  Dela  Maries MemoMrf»  bas^Flo4e- 
ms*  Af  Hr  Cronholm  gjord  uppmärksam  pä  ScA/ei?^ 
sers  ]FttVaiide  i  hans  Qefckiekie  der  XVUIJahrhuU'- 
dertåi  fair  jag  genom  CötlSgj^arens  relationer  silbftr 
skaffa  jnig  alskrifter  af  brefin^LUogi»i»  mellan  Herti- 
gen af  Orleans  och  LafidiGkefveii  af  Hessen  i  Frw-; 
skii  R)b8Ar4^bivet  Cartoo  K«  146«*  Då  de  inl9pa,  skp«; 
1»  de  i  en  foljende  del  med^elliSi  Schlosser)  sont 
läsit  denfia  brrefvexling,  Tittnår,  jatt  »4a2^y  Vt#Af( 
der  Regent  von  Franh^reick  dn^e&e  JRoUe^  d£é  gai\ 
mufkchtr.m  ^9trH  Tagen, 'tomifiiiierAq/i  $p(i$ft.n  Då 
iniUli  känner  den  frcpmka  propagandannt  role,  qi^ 
nei  4^8aa  orden  iBoebärsi  mycket*  H<in  tillägger; 
i^WUt^ft^en  darUber  $eine  bqndMchrifili^hei  Corre-, 
$pon4e9^  a^föhren^um  %h  bett^i^^n,  da^i  derLamU^ 
Qrttf  VO0  Kaågel  schan  ta^r .  dém  Töde  Cmh  XHf 
darfl4{f  t^cbnteie^^  da»$  sein  SeAii  de»  .  Scbweduchem^ 
thtkf^  MMteigeH  werde^nUli^g^n  l^visa  pemots^*; 
ligen»  at|||ertig}^i^  Regenttm  ietr0sserade  sig  för  Hes*-. 
aieka  thro/iia^en,  i  nit  dennu  fft-e  )K.^<?^rh  .^od  föiK. 
erbetntSf  oeb  att  Frrask«:  Kab}netteis  .  chef  läst  ^^ 
pif^geo;  dcirvié  -m  tc^moskdi^^ -s^  fjfiietj  )>Iptt  är  ^a; 
att»osa  4iU  dencbnmkltri^pg  llsjrtigf^n^af  flplsleiii,,' 
denne  som  mottog  6000  dalr  s.  m.  af  conspiratörerne 
vid    FredrikshalK    I  sitt  svar  på  LandtGrefvens  na* 


» »  ' 


X 

tifiMtiM  din  KofttttifeM  bottgiiRi^  lyckimhkin  M^^é* 
géti  LfliidcGr«fWii«  «oii  tiU  un  thf«ii  ^-^^^  d^lUvMliil 
Ih»  la  M^rqae  hhå»  upp4r||g<  att  ljM>kB0kii^l3lffi«å  £4 
kotiora  i  blifikeii  af 'K«  Cirlé^  8tu|MUÉde;  ScU,.  'te 
KlUKHii' MiM  riss,  att  Chii-L  m^nAats.  Skttl>  iill  méi'* 
tOfika  oefe  ufiéeriöhfiftg'  sy^iM  mig  änéå  Tani^ftf 
JiMden. 

Uppgtften  rörande  »ifägarsfao tcaii^  -^  keritttl^  ft^ 
tf^efiAl  Vig.  ganska  ovkyldigt--^  Jkf  ettattoii;  db^  in* 
fS^åtiJet  fir  ett  fel  uf  en  synpmkf,  nr  kTiHéen  ^l}tg/ 
giHaii  &8^r  briitit,h vårföre^  också  Archivet4iat¥<%a  «f* 
gflrig.  |>enna  99n}4ctérhet»^  i  «rval  kan>i4NA  €$  hftr^ 
}eda«{  af  bt4st  på  >isti4«wil#rftndW  händUnga»?^  i  Skm-» 
Bligen  ärVrik  i  dethi  hfitiMetidl^  men  ej^  ISf^^  föi^ 
lffti^vari»itdé  genera(ioii« 

Anna  i  denna  deitorde^mirvaktn  #J  t^al^i^  nog 
stt&ngt  i  anseende  till  imävkirgriÉngheten. -»Mleti^  äfWn 
denna  har  sinft  gradet*  £ä  bio  t.  «x«^  bé»grépke^ 
finna  rätt  märkvärdigt,  att  i  Fättniaridca^kéi»  -Lflliea^* 
matkämmare  -^  denne  stympade  k^ttåg^Hdéäre^**^ 
träfffi  en  del  ef  Luthers  akriftier  -^  Aen  ebdlr>  baken 
jKr  .w  järnte  hans  giasSgon  oek  en  tmndlJirtislÉiktf 
bland  28^  fanor  och  stanAal^ery  so»  FdfcmaimbÉilkeW 
B^erlPgen  sjell  ettfrat;  *äkmm  ém  naléJrå'^  énj^ 
svÉrdét  ^tned-fotgyJdt*  kera  »ek  'MlMbA||eh)>n^^g^ 
vand  den  &åf  hän  gi^  ^ef  tbklhf  *^4  '-Hiå  kan^  det 
i 'Své^skb'  btMÉitng«lifsteMf»n^  synAantångén  nb^^mifk^ 
vfttdigt,;  fatt  vetft  «h<»ni  kétt  fSS  idté^W^^tltihéé-  >iff^ 


(     VII     > 

-  ^  I 

MiaiiAd  '99ail{i  Medicin»^  Doctorer  och  Apodiekari  i 
Stockholm»  ej  kände  bären  af  RbamnusGiEitharticti»,'*) 
o.  8.  V*  Jag"  bar- 5askat  att  sa  .meddela  starått  oeb 
stort,  på  det  att  genomläsaren  måtte  liksom  tycka 
sig  ha  genomlefvat  några  stunder  af  den  tid^  hVilkeii 
ar  i  fråga^  hafvande  derunder  genomrest  delar  af 
Bverige,  träffat  ett  märkvärdigt  ögonblick  hos  man- 
gen pniärkvärdig  person  och  månget  betydelselöst 
Kos  namnkunnige  män,  bevistat  domstols  och  här- 
bergs-uppträdeo,  *'^)  idort  »^käbbel»  mellan  en  Bi- 
skopa och  enÖfverste  pågråmunkaholmsbron''^^^),  an- 
märkt  ursäkter  af  en  Generals.  &e(;ei»f,  som  slagit  en 
ikrifväre,  att  han  neml.  trodde  det  var  en  borgare^  *{") 
o.  s.  v.  och.  detta  allt,  utan  någon  plaA,  som  förut- 
sätter qågon  fullständighet,  men  tillfälligtvis,  liksom 
^et  sker,  när  man  färdas  i  sin  egen  tid*  Slikt  mö- 
ter väl  ej  i  Historien.  Men  i  ArchiverHe  bor  det 
ha  mött  dem,Nom  skrifva  historien. 

Gåfvor  tSl  DelaGar^ka  Manostriptaamlingen^ 
kft  nedan  aisia  redovisningen,  ej  saknats.  Här  må 
aaf&rass 

i.  Från  D.  D.  M.  M.  Konungen  och  Drottning 
gen  af  Sverige  och  Norrige:  Bref  af  åtskillige  re- 
gerande personer,  afskrifter  af  bref,  söni  vid   yigtigä 


\ 

y 


»*)  T*  ex.  X*  p.  144.  DL  p.  9. 
*♦♦)'  X:  p.  102. 

-ifTÄ  P»:96*     '^'^'"'^^     '■ 

(     VIH     ) 

\ 

I 

tidpapktor  infloiil^  facsimitier  af  qffieieUpi    h^U  ,  fifo 

JNapoleon  fii..:inii  '    '     «    ; 

%  Frän, B,  Mqf,tJS;a»u^  LUJ}VIQ    t   B0, 

a.  Aulographer  af  Furstar  qf  Bayerska  '  huseU 
fchurf ursten  Ferdin.  Maria  \Q1%  Ch.F*  Maa:  Ema- 
nuel 1690*  Kejsare  Carl  VII  1742,  Ch.¥.  Maxrnv- 
lian   ioseph  III  1749,  Ch.F.  Carl  Theodor  1796. 

B.  •—  —  —  —  «/*  Zweihrilciiske  huset:  Hert 
Gustaf  Samuel  Leopold  1724.  Hert.  Christian  III 
1734.  Hert.  Christian  IV  1752*  Pfalfz  Gr.  Frie- 
drich  Michael  1767.  Hert.  Carl  II  1774»  Kooimg 
Maximilian  Joseph  1797:  —  allt  utgörande  bref  till 
andra  Furstliga  personer. 

3.  Från  H.  K.  Ä  AUGUSTA  AMELlJSlBer- 
iiginna  af  Leuchtenberg :  Kon.  Maximilian  1809. 
B.  Kejs.  H«  Prins  Eugene  Napoleon,  ett  bref  till 
Hertiginnan,  hans  gemål,  skrifvet  då  Han  var  t«  Ko-^ 
nung  uti  Italien,  samma  dag  han  vunnit  en  seger 
1814;  Prins  Augusr  Napoleon,  eit  bref  skrifvet  1829, 
dåihaii  l>eledsagado  sin  syster.  Kejsarinnan,  till  Bra*^ 
silien.  K.  Ludvig  1830:  —  allt,  utgörande  enakllde^ 
bref  till  Hertiginnan. 

Bland  documenter,  som  ökat  samlingarne,  niå 
vidare  anföras: 

Ett  Jtejs.  Pauls  bref  till  K.  Gustaf  III,  der  han' 
1787  undertecknar  sig  Svenska  Konungens 
/  le  tres  devoué  pareht 

-    '        Paul.      ' 

Bref  af  Benj\  Consiant  och  Lqfayeijt^ ,  å^t^  Wiå^ 


c  w  ) 

mre  en  gåfra  ajf  Qf  S#  ^fii*  v^  Snebteléii;;!^!  blail 
ar  en  skrift  af  Wuikmgi^ns  egen  '  Kand^  gifvet  af 
NordAnier«  Miakllu^n  Hagfaes;  håndteekitinjg^  af  Ryeka 
Kejsaren  Nicolaui^  bref  af  K.  Z«^i^'XVfiI,bref  al ' 
Prinsen  af  Oraaien  (till  K.  Gustaf  IIIl784'*-87)  ».m. 
Ett  bref  af  J»  O.  Oa^^ttiemm  ^W  Ol  Éergklint^ 
har^  gifvits  af  Bergklints  inåg  Bir  Kyrkoh.  /.  Z. 
Hyllengren  i  Lekaryd;  bref  vet  är  skrifVet  från  Wi- 
en 1772  näst  efter  Revolatienen  oeh  Tilas  död,  myc- 
ket bfide  mförligt  dcb  intressant*  De  äldre  hand<^ 
litigarne  hafva  ökats  hied:* 

^enbän^g  nppifats  af  reformfatorn  OtaUi  Petri: 
tben  22  Martii 

Undfick  Hans  Nades  breff  iatt  inzetie  ij  Myntei» 
iBestérens  achter  tlUike  10  mk  lödigt  söllfiVer  Tét 
gillet 

D.  26.  /        Ölans   Petri. 

K.  EHk  XIY^  bréfäU  Jacöb  Henricsson  att 
flachs  sände  till  Wastena  béskeä  ötn  hvad  Söm 
sändts  Warberg  äll  undsM^ttning  d.  1'  Nov.  156S. 
'  Ratnftti  Ludvigssonk  qvittd,  ati  Welbördige  Her 
JSrén  Pedersson  lefreradt  igen  de  achter  från  Sal. 
kdn*  GiSstafs  .tid,  faan'  hade  länt;  dat;  Stbckh.  d.  2 
Mart*  1580.  ' 

R^  Droi%.  Nf  GyllewiUemau  aédeV  tflt  att  sätt- 
ja  till  Her  Hoffepskiltz  räkningar.  Fnglevik  d.  16 
Ang.  92. 

En  Hertigin.  Sophias  egenhändigt  skrifha  bön: 
Så  bedie  vij  "tigh  Jeaw  båld 
Ta  högst  i  Himmelsthrone 


(é 


(   a:  5) 

Och  all  vår  synd  f^rsbim  '     .:'./'    >n  i:< 
TPy  ta»  ÄSi  di«n  di^obr  dlw       .      ^  '  f»/ 

.KiiQ- bmim.  Qcbfttfttsin  älU  -  -t 

£Uio  tigh.ftcsttfir  dcb  linamdh         < 
Then  skikki  eviiiaerliga    falla»     . 
...      '      '  Ann^  Cf.  1567  SOPHIA*.  .i 

4ess  dagboi^^  för  1571.  UpfKtagcir  .antoakdii^i:  f^ 
livar  dag  från  d.  20  till  d.^^i  ^n  af  årota  ;  wåiM^ 
d^r,  bvarundef.  jhfA  4^^]'^®  gSnSj^f  nurfäk^^''  de 
Musko\viter  frän  i/e^  Hvtia  Rytsland.  i;  * 

Märkligast  jMr  w  W4$^€^^ef§  ift^uir^qfl^  or)ginal 
af  K.  Erik  XIV*  •  den tf/^fi  %i^^,  ^i  W^aavatA^r 
Det  omgifves  först  af  alla  Svenska  provinsernag.;-|/;|i» 
pen.  yt|i|i*s|9,.  rj^ransen  utgöres  af  de  med, K.  ^uset 
beslägtade  adlif  a  a)%.tet||As  viipeii :  Ék»,  Stiir? ,  Ba- 
ner,, Kruminedif^h,  iPinnou, .  Bjelkv^  !K?®»> .  TinvlrJ^ 
ner,  Afarine^äner,  von  j^Ui^ingpn^iiJ^iQ^tfi^.aläft, .  Ud-; 
gislasöner,,  Bran^  Spärra  ocb  vcm^  Fitzen.  Vapnen 
likaom  Qfrifj^.^prj^i;  äro  af  KomiagfA  fäi^belafda; 
namnen  p^r^i^tade».  Inkc)pt}^p^;  i^nl^ioma  efter  fi-^;;  £• 
Gr.  Wetterstedt. 


i      «i  . 


.    ■       l     •■  ...>:■.:■'■:  :\ 


tJ*CIF 


GIFVAR^H. 


•v  '. 


1<        •  Il  •  •  f         •  j 


oi:.»'nf»?''>in5it*i  i  )».'•:«    «  i 


(  •'  *      t*     «    •« 

r  »  '  *  M      • 


f  •« 


ÖRISTA    AI?DELNINOENa-,!  J  .^i  "-v 


Stographiska  Sändttftgut*; 

MJeiJonbergf  p.  1./  Leifonprona  pu  2.  Leyohhufimd 
p.  4.    Lichtone  p.  ?♦    X/«7?ie  p»  7.  LiUiecrona  p.lO. 

Ldliesträle  p.  t  O,  Lilliequist  ^^*  11.  .  Jf^i/lierot  fA2, 
v*  Lillienhielm  p.  13.  v.  J.  Linde  p.  13«  Jjinne^ 
riui  p.  14.  Lundiui  p.  15*  X^^i^otiPiP  ,p\vli5(k  Jtfac^- 
Aer,  Mifrdiftif^  MeyeryMelli^f.tQ.  Mäpp0t  f.i,'^^ 
©.  if*  A"aé/wp..i8.  Og-itofe  p^  19.  (N?j|»«4«t^Ai,>^Qr^ 
ekartwm  pKCO.^  Orr^élt  p»  21.  Oxenåfi^rwA^if 
p.  21.  ££»ffi  p.  31v  CVm/  fu.  32.  £r/Å,pw>3a. .  (^ 
il»ir«/ pv  34.  j  fi«<li7/^irefM«m  p.  35*i/:C^r£7^^  €Ss^ 
A^ifé?»^  ^p. .  3B.  ( '  Jbfftcm»  Ax9léäom  p^  87..i  \Q:vifmtf£t- 
miiku  Mnnéd^kkén^  4U      FäHitzMb^fJSmimqviåt^^fi 

JMhééff  i»iknnii^ni  ie  11  B.)  V  ^* '  >it^ie«^r»Mfl 
p.  69j.  AiHréMttMé  vp«  ^:.  i<it«aii#éiiMi#2)  pi  >7il .  ^^Jb^ 
««ri?»/^^  jRi^dM*?  p.  Tfti  ibfi»M^  jRo&MiTp>7a 
ÄrWi«%  ifeÄilk^^  Scliiroie¥ut  p,  Wi»y\}j5e*. 

re  p.  81.  iS^^(tp»^«8i^A19^M»»»lv'^.^^^.  v'iS^^ 
hielm  p.  87.     Stiernstråley  Stigzelius  p.  89.     &«/- 


(     XII      ) 

urm  p.  90.  Siålkandikej  Soedbej^  p.  91.  Svinhu/- 
fmd  p.  92.  Taube  p.  94.  Taube^felt  p.  95.  Ter- 
terui  p.  97*  Tessin  (t)  Thegner  p.  104.  Tortiens" 
$on  p«  106.  I7(^t».  108.  VlfelU.Waebimeuter  p. 
109.  Wädman  p.  111.  WHienberg  p.  112.  »Viw- 
g^e/  p.  113.  Wrede  p.  116*\  Yskuilt  Ztmmerman^ 
Äkerfelt  p.  118*  dm,  Prins  af  Lappland,  p.  119. 
Om,  Bothvidi  sdner,  p.  120*  örnfigcåt^  Örnh%fvud^ 
p*  121. 

ANDBA    AFDELNINGÉN: 

*  *      • 

.  Btaiisfiska  Handlingar: 

•  ^  '•        •        .    •       '   '  ■  •  .  ...  , 

Lagit^tande  Makten;  fiikidMgelkindimgmr  p^ 
12$. .  Si^^n^^a  Riddarhiåiei  p.  132.  Mänken  p.  .  133. 
Lagik^amie  Jfakt :  Sven  H/ffJR»U.  |).  135.  6^/a 
Vnfi^äti  p.  138.  KrJgtrmer  p.  138.  Lagman$  odi 
Baradirimr^  Svea  nk#  och  Norrland  p.  139.  .Göta 
rike  p.  147  Ror>  Wettenskap  och  kontt  p^  153.  i!«- 
AJ^)»  p«  156.  >  Grf  k.  reform,  katbel^k,  .Sv.  Kjrka9» 
BiMtryckstunnéii.  *  Deolaraito  Gleri  \1647  de  libi><, 
l3i)riB^«  Jas  l^MioikfU  JBkoHj&mi  p.  176#  iBy^ikci  .Cohm^* 
ptgniet  Weilerriktitisii  xkeppsbj^^s^le^  Al^ikenska 
Comp.  (htindiiika  C«  fifaltC  -  JjftfHa  :<  K«hiisl«liei^a 
fiAet.  SkofS!f^9mmw^yM0kiH/^e  ^^nteiOiM^ar  p.  18S# 
Bfärag  täl  Sveuåku  Hf^fvudnäringim  Hå^ria  p^  204^. 
Upplysning  om  4  i.  ki  Albft  iLbi^Sd^  BAlMh^  ' 
p^illM.  .  j9%iig*  i.  \Klpp$(f^k,siik  i^edeiOfirgi  aAJ^ 


«■■■■■■■■■■■ 


Tillägg  och  Rättelser. 

JlDgle4:F,  68.  Rörande  BelgAnékhohntmöM*  Bsslui 
må  ai^fdras,  att  Utg.  i  ett  nianuscript  p^  Strö  *)  af  Qlof  E^tei». 
hexg  träffat  den  försäkran,  aU  Hfeig^andsholmsmötetH  besliie.  af 
1382  omftörmäles  i  ett  af  honom  sedt  Räfsttings  bévu  åt  1413 
.föiraradt  i  R.  Arch.  P.  197  r.  14.  fo»,  läs  Ärarsö/i.  JP.  .JMS  K 
12.  1778,  läs  1788.  P.  238  r.  8  neri^  1748  läs  1478.  Ill  a  P. 
.147  r,  i  Se  p.  370. 133.  lä?:  37  och  136.  P.  177  r.  3*  nerifr*  163Ä 
lä»  1732. .  P*  230,  r*  7  nerifr.  1648  la»  1691-  R  236  n  14:  1565 
lä»  1656. 

WI  DwUn:  2idra  sidan  r.  11  ncrtfr.  Axels  lä;s^  Brik  Aicek. 
.soQs.  P..130  r.  8.  grad  .  .  läs:  graTamina. 
.  .  VIII  Beien  2:dra .sidan:  Johannes  De  Qeert  tillägg  -jÉé*' 
»tuor.  P.  89,  r.  8  godt,  läS:  ^arft.  P.  .90  r,  3  läs  bUlif^.  -Pi 
150  r.  19,  Se  t.  Sticrnm.  Höfd.  M.  II:  189.  P.  209  A  210.  läs: , 
Beaulieu.    P.  250  sista' raden,  läs:  vränga. 

IX  Delen:  P.  16  r.  7.  Mxs  Baner.  P.  37  r.  1*  läs  incom- 
moderar.  V.  54  r,  3  nerifr.  Far^  läs:  Farfar.  P.  71.  r.  15 
Toro,  läs :  vara.  P.  145  r.  11.  står  1756  läs  1759.  P.  164  r. 
2  nerifr.  2  Oct.  läs  2  Dec.  P.  167  K  7  nerifr.  Briefwechsei 
III:  8*  144.  IV:  8.  230.    SUaattAnxeigen    He/t    XXIV    n.  6 


*)  Strö  Manuscriptsamling  är  af  stort  Tärde.  Katalogs- 
utdraget i  Skand.  Samf.  U«  Vill  är  allt  för  knapphändigt,  för 
att  derom  ge  tillräckligt  begrepp.    T.  ex.  Titlen  infolio  n,  27 

o 

^^AtskilHge  Comedier^*  innehåller  samma  svenska  tbeater-styc- 
ken,,  ^varom  utförligare  handlas  i  Sveriges  Sköna  Litt.  lll«p» 
4901.  n,  74*  Fru  Henrikssons  «  4  läs:  Jon  Henrikuonå  o^s^  v** 


(     5MV     ) 

•id.  ^»  8chhM4ri  Qeuikhf  deg  XVIII  JakHiundérti  nd» 
202.  P.  21L  Här  anförde  bref  träffas  förut  tryckt  i  Biskop 
Agardhs  promotionsprogram  Luad  1826,  meddeladt  från  h*  r* 
Archif»  .  -    * 

X  DeUn:  pM.  r*  5  E*  Läs:  L»  P>  4  r.  16  läs:  ytterli- 
gare»  P»  8  n  13  läs  hölU^  2>.  P«  11  noten  n  2  råder,  i&s: 
råiM.  P*  13  T,  13  läs :  innthålla.  P«  14  r.  9  läs :  yoier^  P. 
18  r«.  2  synes  läl:  ^not»  P*  23»  r.  4  läs:  isareU^  P.  34»  Ir.  4 
l&s.:  1640  (dog  d.  28  Oct»  s.  å»)  P»  35  n  1  nerifr»  års,  Hta: 
rfam.  P.  89  r»  6  läs:  Ocrttens.  P.  98  Ifts:  MmMé^  1 4  § 
U#]  MteUllus.  P.  99  ''in  BibU"  läs:  »Wii  fiibliotlMlkairi*^^ 
P»  ^ll'«n  2  läs^  mu»gynmiar9r.  P.  121.  läs:  åumm$tkupp^. 
P»  lai  år  1658  St.  €»  143^  P»  135  r»  16  läs :  kSrai,  R 
140  läs:  WulUutnna,  Fårentuna.  P»  144  n  3  neriTr^  ddi- 
lef^t  att  de  «  «  läs:  .iehle$^'^  mém  kärades  mtt  dt:  P»  tSi  R«r. 
W»  d;  K»  Härefter  rättas  Sv.  Sköna  Litt»  IlL  p«  514  eeh  til. 
Ifij^  p.  515.  P»  161»  V*  11  läs:  suis»  P»  162  r.  9  l&l:  S9«. 
cm»  P»  170  r»  5  nerifr»  läs:  éecundariam.  P»  17$  läs:  K.  Dtf. 
nid^  P»  228  in  med.  Cland,  läs :  Bland»  P»  22%  6  nerljfr»  1: 1» 
Ifts:  1:  T»  P.  230.  r«  4  nerifr.  läs: yi^nr.  P,  237>  rl  9 ner- 
ifr^ Ha:  exegeti«kav 


I  "A- 


*    iW  ■<  i^ 


"V 


i 

i 


I 

\ 


Dela  Gardiska  Archiyet 


\  FÖRSTA    AFDELNINGEN: 

Biographiska  Handlingän 


E. 

(Forts.  fr.  O  D.  p.  i21«) 
Leijanierg. 

«—  JfoKi  Envoyi  lili  Engtandy .  Baronett  ooh 
Itiddare,  tkref  fr.  LéadoD  d.  18  Mardi  16^  till  B. 
CaoaL  M.  &•  D.  om  ain  ftoftlaa,  att  Mr.  nCarlilla)» 
d#(Eererata  commisioaea  äll  8? erige  och  i  lyanorhot 
öfver  det,  att  han  ea  så  elak  Ssorsteraro  med  sig 
hafver,  som  icke  väl  skall  kunna  exprimera  sig,  som 
én  tolk  bor«  L.  trodde  sig  knäna  skaffa  honom  nK 
pell  och  en  annan  förordnande,  så  snart  han  dfirer* 
lemnat,  med  alla  ceremonier,  den  medhafda  Orden^ 
Men  som  han  är  en  stor  favorit  hos  0äe  de  Bao- 
lungams  och  Arlingtons  parti,  som  nu  sitta  i  hSgsta 
eredit  vid  Hofvet  och  lära  förot^aka  stora  förändrin- 
gar  i  affibrene,  ii  miate  datta  hanligan  ftmftsnmm» 
^   (X  DlL.)  1 


(    ä    ) 

L.  trodde  Tisst  att  Philip  Medow,  som  var  Protec- 
torns  Minister  i  Danmark,  lär  bli  inan  kort  employ- 
erad  i  hofvet  i  en  sådan  charge,  der  han  kunde  go- 
ra  Sy^rige^  som  hiin  är-  du  Cdeur  et  de  TAme  tiffec-  . 
tionerad,  stora  tjenster.  lian  har  här  hjelpt  L.  att  * 
sätta  Sverige  i  stor  credit,  hv^rfSre  L.  ock  sökt  att 
gätta  honom  i  credit  vid  hofvet 

LejfoncrénaJ 

—    Johan j  (Holm),  Hof skräddare  och    Kammar- 
tjenare,  son  åf  Ryttaren  Ola  Holm,  adlad  af  Drottn. 
Christina,  förmodligen  i  den  afsigt  Findlings  författa- 
re uppger,  blef  1665  som  •  lloflntendent    af    Agneta 
Horn  erinrad,  att  låta  henne  betala  sig  de  lånta6400 
d.  k.m.,  och  återställa  henne  det.  2  frelsehemman  han 
hade  i  underpant  ocK  hvilkas  ränta  utgjorde   10    pc« 
fSr  lånesumman.    Han  ville  '^eic  ej  hörsamma    ben- 
nos ^enares  tillsfigelséir  att  nf3rfilrdiga99  räktiiifg  och' 
ef  eller  läsa  det  documeni^  iom  Notan  Publ.  honom 
httron  tilhtallde:    Dä  han  ldS7  d.  2  Au^.  dOft,  le^* 
mitte  han  \A  anienlig  egendom  efter-  sig>'   dock    så 
gftldbunden,  att  skulden  lidå  afrérgick    egendomens 
viorde;     Enkefrun  Barfcara  Dorodtea    befultmäktigadé 
deffföi*é  sin  inåg,  KiigsCoiBmittmrieh  sedermera  Lands-^ 
h|tf£Bg^n  Mårten  Trotsig  och  sin  son  Seoret*    sedaa    ' 
EiivoifeB  Cbristopher  LejoacrMa,   att    boéts   affA>e^ 
öMnrta^a,  bibehållattde    SSdeifora/  b^tc    und^é    iAtt 
sty^rsel)  dTter  hennes  ddd  öfTertbgs  directfoAeii  åf  1)1- 
rsioKIr  Gyld^nstedt; .  1724' vår  snesta  skalden   gtitöén, 
så   att  kian  kunde  skrida  tUI  godsenilt  dell^g^ ;  G^l- 


denstedtska  sterbhuset  rar  då  graverad  nied  404%$ 
d.  skuld  till  massan,  hvarom  det  lagfordes  af  Léjtitf^ 
kronska.' 

^—    Chriiiopher,  Skalden,  skref  som  Svensk  En- 
voyé frän  London  d.  18  Febr.  1696   till    Qrefve    F. 

Wrede. 

•  ■  ■   . 

HSgvälborne  Grefve  KongU  M ajtts  Båd    och    Ff »^t 
d^nti  KongK  CammarCQl\egio*  .     / 

Nådige  Herre  I  -^ 

Såsom  ifitet  af  mig  hogré  öMskåft  än  |»å  hägot 
liätt  att  känna  vyså  dhen  störa  ålrå  jag  hafir  ätt,  i- 
genom  mijné  5dnijukäiä<e  ijéiistéf,  fullgöra  hiih  pliké 
och  skyldighet  emot  fers 'Hiié<3^^fl.  £xélt:s,  sä  kiindé 
ej  élter  något  tiiig  Inerå  f&^nä  äh  att  {ornimhiä  af 
Eders  BögGreS.  Exell:s  ^'aéiga  skrlftetse,  dhét  iHan 
in  nom  kort  hafver  hit  att  förvänta  Hogvälborhé  Herr 
Grefv«n  Eders  HogGrefl*  ExelUs  Herrson,  då  jag 
hoppas  vinna  tinfålle  att  gifva  vårkliga  tecken  af 
dhen  sanskylls  vördhadén  jäg  drager  for  Eders  Hög- 
Grefl.  Exell:s'  och  alle  dbes  HögFörnäme  anhörige. 
Dhét  är  sant  att  min  foriuåga  pä  ett  sätt  eller  annat 
ftr  aldeles  ingen,  men  jag  skall  så  uppfylla  dhen  bri- 
Sten  igenom  ren  veritable  nyt, ,  att  lätteligen  skulle, 
Stå  dheraf  att  domma,  dhe^  jag.  och  alt  det  Tjnga  jag 
kan  eller  förmår  är  Eders  Höggrefl.,  ExQeJhs  ra|.^gle|| 
tillhörigt  och  skall  jag  mig  så  förhålla,  att  Högväl- 
borne  Herr  Grefveif,  EderA  ^ggrcfl.  Excelhs  perr- 
son  må  gilla  Jtminstone  min i  vilja  ocb    åtrå   hvarom 

•      .  ^  *^       ..u  ..  ..    ..ii.    di*    e«.r    .,'    .J^      '■.   .       '  - 

i* 


\ 


(     4     ) 

Jag. mig. 8å  mycket  laeraTörsälorader  giSr,,sODi  hvar 
och  ea  både  kSnd  och  okänd. eij  tillfyllest  kan  b», 
römma  Högrälborne  Herr  Grefvens  store  mentes 
och  hQgstbesprislige.condaite:  hvarfor  jagok  med  så 
nickel  större  .längtan  förväntar  ankorasten,  och  vore 
önskeligt  dhet  sådant  skidde  före  håfvets  afresa* 
Hvad  eljest  här  kan  vara  nti^st  värt  af  ett  eller  an- 
nat att  observeras,  skall  o<ih  gienast  vid  *håiiden  gif- 
▼as,  så  vijdhe  min.  ringa  kunskap  sig  dher  nthi 
sträcker. 

Eders  HögGrefl.  Excelks  täcktes  i  Nåder  ef- 
terlåta  dhet  jag  mig  af  dhetta  tillfallet  må  betienai 
att  åtejr  på  dhet  ödmjukaste  tacka  för  all  dhen  höga 
Nåde  mig  vederCaren,  och  ännu  dagligen,  vederfares 
Af  Eders  Hoggrefl.  Excelhs  samt.  uthi  dhensamma 
hilga  nåden  mig  ytlerlivare  ödmiukast  ^tt  recommen^r 
4era,  såsom  dhen  dher  uthi  diapaste  vördnat    fram* 

härdar  ^^ 

Hög  Välborne  Herr  Grefve  . 
Eders  Höggrefl.  Excelhs 

ödmjukaste   tro|;naste 
och  hörsammaste  tjenare 
C.  Leijoncrona. 
Om  denna  Ltiyoncrona  se,   Hammarsk.  Sv.  Wit-. 
terh.  2difa  Uppl.  p.  133,  139,  191,  der.  han  högt  upp- 
skattas som  skald,  men  der  9)hans  jordiska  vandringn 
är  aldelés  obekant. 

Lejmhtrfvud. 
'  •— '  Äxel^  Oréfvé^éll  I^sborg,  B.  B.    panlskref 


(     5     ) 

■ 

1613  d.  28  Not.  i  Stora  Haseby  éU  Wälb.  Bodet 
If Fason  till  Ffidsore  &v  7000  gando^  godo;  äkta  och 
oförfalskade  Rdr  soni  i  Danmflrk  ooh  annöratädes 
ginge,  en  mängd  gods  otk  gårdar  i  Norrige,  faviUda 
modren  Ebba  faonoln  skriftl.  nppdragit:  förat  på  >iio* 
menket:  Sorin  soekn  Skede,  räntan  3  pund  malt^ 
Giester  de.  Edtmoldi  i9ckn^  Habellstad,  Ftendium» 
OndoUen,  Qpsud,  Arstad  do*  r-^  SéllSer  <&c»  och 
fairad  yttermera  gåniar. ooh  egendomar,  som  kuntia 
nppspörjas  noss  att  tillkominen  i  .  Norrige  med  all 
ain  härlighet,  förbehållande  sig  A.  L.  att  få  h^  på 
Hnseby  sin  tislelse  någon  tid  lång  samt  tiU  nödtorft 
få  bygga  och  fSrbättra  gården.  Ett  documen^  som 
torde  f&rrjena  att  'af  Förpantarens  arf vingar  in  exr 
tenso  staderas.  Desse  Norrska  besittningar  Toro  är£r 
de  från  exkangen  Måns  Bryntelisoii. 

—  Amåka  Bai:^eld^  g.  UK  RiksDrotz  Maurits 
L.  hade  1608  llUit  K.  Carl  till  Riksens  gagn  oeh  bä- 
sta 1  fkepp  oeh  iOOTVor  sp^nmål,  som  lo(vades 
åter  f&Ij.  året,  oeh  ansökte  betalning  Kos  K.  G«  II 
Ad.  En  kdpman  S.  Sevin  hade  bjodt  henne  för  sk^^ 
pet,«h vars  tackel  och  tåg  yéro  från  Lubeck,  halffjer- 
detnsen  -daler.  Spanmålen  hade  ^amraarråderna 
henne  fråntagit  1610  tHl  K.  M:s  hoffortäring,lo{vaade 
strax  vedergällning;  slätande   Gr:n  sin  supplik: 

*E.  E.  Mtz    ) 
• «    ödmjuke  och  anderdåtHge  thienerinne 

Amelij. 

*     Ktäfde  ock  i   anledning    deraf    att    Stegeholms 
DonaHonsbref  andar  én  Enl^greffkina  500  daler  des* 


(    ö    ) 

•t  fluniiiei  ^om  iRr  3  ir  berSfvade»  iMifies  &väruior, 
måän  K.  M.  1^  taga  Grefskapet  frin  Hennes  Nåde. 

Kamm^rRåderoa  Nils  Andss*  och  And.  Nils»  in- 
tyg »af  ^^ekholraa  slott»»  i.  10  Jolu  1610,  innebär, 
att  de  tagit  50  T:or  tig  oeh  50  Tror  malt  fräii  Gref- 
vinnans  skeppskapten  till  sin  Konangs  oeb  Herrea 
Hoflfbrtäring,  »»nti  stort  trång  pi  spanmål,  hvUket  vi 
villeligen  tilHörse  oss  att  Hennes  Nide  hvarken  oss 
eller  honom  (K.  M;t t  Skeppskaptenen  f)  derom  f5r«. 
tftnkandes  varder,  elter  éet  ftr  i  största  trftngden  skett, 
ooh  Ti  härmed  lofve  och  filrsäkre  med  det  första  uti 
höst  vilja  redeltgen  och  irltgen  betale$n  dculle  hen- 
nes Nåds  tjenate,  så  fort  fogden  i  Arb^iga  inbärgat 
säd,  der  £ä  hämta  lika  mycket  igen.  —  Ännu  efter 
iiera  år  var  skaldon  ohetaidé 

—  Guiiaf  Adot]^,  RiksRåd,  Fältmarskalk,  skrof 
aftt  tostamonte  d.  2  Åpr.  1654,  deri  han  bjuder,  att 
då  hans  säner  blofvo  10  år  gamle,  skulle  de  sättas 
tillenTheol.ProtiUpsalajatt  gå  till  kost,  b  vilken  Qcb 
skaM  hafva  inspeotian  öfver  dem,  och  en  Capabel 
TheoK  Stodiosns  att  dem  informera ,  natt.  de  i  deraa 
unge  år  till  Gudsfruktan  mage  ofvade  och  hållna 
blifva  men  när  de  begifva  sig  på  sina  rraor,  om  de- 
ras pmsci^tor  är  theologisk  eller  politisk  kan  vara 
lika  godt,  iet  han  eljest  är  en  skicklig  och  sedig 
person«99  Jacob  som  äldst  skulle  under  sin  visteiso 
I  Holland  eller  Tyskland  få  åriigen  3000  Rdr,  men 
då  han  vistas  i  Frankrike  eller  Italien  4000  Rdr; 
hmåimn  Gustaf  2000  Rdr  på  förra,  3000  Rdr  på  sed- 
Afura  atfllet.    £nkan  skulle    inreda    £Hen|^    Kyrk9f 


(     7.     ) 

•pm  liao  lltit  uppmura  ooh  losa  den  i  Sthm  hp- 
•tällda  aUartaflan  för  250  Rdn  Choren  i  i;r8ta  Kjtt 
^«  fkall  repareras  och  ny  predikstol  ocli  altartaflll 
gifvas.  Han  skref  oftast  Gustavus  Adolf hu$j  tiljägy 
^ande  stuttdop  Conte^    stundom    C:te    Lewenhaupi. 

Lichtone. 

—  Rolert,  Grefve,  K.  Råd,  Fältmsk.  skref  å. 
7  Febr.  1689  tifl  d.  v«  Landtmsk^  Gyldenstolpe,  att 
han  ej  kunde  anse  det  obilligt  begärdt,  att  hans  hu-  , 
strus  brorson  måtte  vid  Riksdagen  företräda  hans 
ställe,  ty  han  visste  exempel,  neml.  att  tjröbn  FaL 
kenberg  ur  2:dra  klassen  förträdde  en  och  annans 
ställei  i  2:da  classe,  undrande  att  Jacob  Fleming^  na 
lagt  sig  mot  Lichtones  svågersson;  nöjd  likväl,  att 
Landtmsk.  gifvit  honom  en  förnämare  vicarius. 

Laiie.  (Se  V:te  D.  p.  47—49. 

—  Axelj  Grefve  Fältmarskalk,  efterlemnade  i 
sin  rustkammare  48  byssor,  13  pistoler  några  ii|sd 
hjullås,  några  dubbla,  3  st  bågar  att  skjuta  med  ler- 
kulor,  en  stälbåga  att  skjuta  med  lod,  en  Nurn1>er« 
gerstålbåga  med  lod,  Svensk  stålbåga.  Turkisk  flitz* 
båge  med  kpi^ber.dph  7  pilar,  Ett  stort  slagsvärd 
iii«é  förgyld  '  kröitz,  3  fyrmossare»  En  falk  af  träd 
att  fånga  lärkor  med,  rapphönsgarn  att  bruka  på  sn3, 
garn  méd  strängar  att  fånga  lärkor  med  om  natten, 
13  gamla  standarer,  10  .  Q.  fanor,  1  Hillebårdj^  >)2 
hvita  (i  pfrgasftents  band)  Lutheri  böcker,»  ett  par 
glas5gon)  en  Wn   kastorbatt,  50   st.  messingkgädde- 


(8    )         , 

krokar,  an  hand  IJniitaka,  ~.  I  ivq^fet  i  Spm> 
liogs  hal  var  Bit  meuingiakSp ,  '  m  knplåckod 
kitta  full .  med  bref,  ett  timglaa,  3  rnUar  contvrfegr, 
ClaneralM»  nrrädenhattf  *). 

—  Axel  Axelitom,  Landtbafding  i  Upwila,  fSr- 
dfl  Jooroal  onder  tio  ntlftndska  reia  1661 — 63  bSrjad 
d.  3  Maji  1661  i  FBrrara.  D.  7  böide  faan  ao  iköa 
musik  af  nonoor  i-  Venedig,  begagnande  Jean  e  Pan- 
loa  tidskola,  säg  d.  18  på  Chr.  Hfärdidag  en  proces- 
sion på  Marcnstorgét,  der  Dagen  gick  med  Påfl.  o. 
Ketjeerl.  Atnbaisaddrerna  på  hvardera  sidan,  däref- 
ter Senatorerna.  Besäg  d.  26  det  mm  i  Trenta,  der 
Tridentinska  mStet  bSlls  d.  11  Juli  i  Angsburg.  Till 
hel.  kors  l^kao  har  Drottn.  Christine  gifvit  5000 
Rdr.  dä  hoD  der  bSrt  Magister  Beis  predika.  D.  38 
Jnnii  1662  i  Schweiti  och  staden  Mattre  beslgsCarls 
af  bargnad  grafrård:  De»  Opt.  Max,  Caroli  iitelifti 


'  *)  Ett  bref,  lom  Ug  bland  dMne  GenenU  conc^ler: 
Hanbaffte  Herr  Corporall 
J  bu  loff  «t  koniMA  hijl  och  qritten  Ruitkuumain. 
EibiArn  Bkall  blifra  hoSourerar. 
Petter  Berndiaoa  höll  brfillop  i  illndagt. 
HOr  TErfru  krig:tfu1k,  lyttare  ocb  dragioner:-' 
I.a^fer  nioB  roiter  ocb  byuor  i  eder  alida  nBr  j  kOBUu. 
Igen  Till   reu  till  kopparberget  efter  ayittt. 
a  fort  1  Sonitatorp,  dock  akrif  mig  till  en  Ja. 
Je  gir  b&r  i  sin  aaklinodigbat 
ljuger  allt  det  han  sSger. 
4  d.  13  Dec.  Men  Jag  fCrbUfrer  Hr  Cor^ 

poraI«iif  trogne  nia  ocb  Renare. 


(     9     ) 

# 

AMMmi  eswreUuif  Mwratwm  oMdeni  pjb  Hehedik 
eoewut  k9C.  mi  mamumenium  reliquU  1476.  De  Ro- 
meraka  aiitiqviteterna  i'  Frankrike  beskådas  med 
uppmärksamhet.  I  Oct.  anträddes  Spanska  gränsen. 
I  Madrid  besöktes  Comedien.  Erkebispen  i  Toledo 
tjente  for  1000  dacater  om  dagen.  Bibliotheket  i 
Escnrial  egde  18000  bäcker  i  24000  tomer,  alla  i 
lika  band,  förgylta.  Borden  äro  af  marmor  och  por-» 
pbyr.  Manaeriptsamlingen  ston  Apotheket  litet. 
I  KoogL  Slottet  i  Madrid  fans  en  comedisal,  der 
Kangen  lät  ageras.  I  Orleans  i  Frankrike  sigs 
Pttcelle  gjord  i  metall,  med  nedfallande  hår  och  kask 
och  harnesk.  —-Universitetsstäderna  i  Europa  besök- 
tes i  synnerhet.  Resan  kostade  11,305  Rdr.  Märk- 
ligi  är  att  se  huru  Sverige  då  valfärdade*  Ofverallt 
träffas  Svenska  ädlingar  med  sina  Guvernörer.  Everdt 
Horn  var  med  Lillie  på  dess  resa.  En  prophetia  öf- 
Terlemnades  de  Svenske  Herrarne  af  en  lärd  man 
från  England,  der  det  bland  annat  heter:  De  Svenske 
skole  gä  in  i  Italien  och  intaga  de  förnämsta  städer 
1609.  Rom  skall  af  Carolo  (X)  omvändt  bMva  1671. 
•—Man  ser  här,  hvad  Svenska  namnet  blifvit  i  Euro- 
pa och  kan  deraf  sluta  att  resor  fÖr  svenska  ynglin- 
gar den  tiden  måst  ha  ett  eget  behag» 

—  Axel  Jokan^  Of L.  vid  Pommerska  Cavalleriet 
stadfästade  och  förökade  sin  Moder  M»  E.  Stenbocks 
inrättning  af  ett  hospital  vid  Löfsta  Herregård;  an- 
befallande Kyrkoherden  i  Kimsta  och  Löth  att  hans 
gåfvobref  i  Kyrkböckerna  inskrifva  och  öfver  efterlef- 
naden  noggrant  vaka.    Hans  enka  Agnet (^  JFdbi^m^ 


'  (     10     ) 

ri9//«r  Wr^de  bestämde  i  sitt  teftameme  af  Mefl«vill 
d.  28  iunii  1730,  24  $.  att  oya  ryttare  af  jero  ekulle 
sättas  på  Kimsta  Kyrka,!  2&  ^^.  bestämdes  att  2  8Qner 
af  enCommtoist^  i  Stbm  skulle'  under  Prof.  Celsii  in<- 
speetion  underbåUas  tills  de  kunde  få  Wrediska  sti- 
pendiet, m«  fl.  gåfvor  till  Kyi^kor  och  Hospitliler* 
Svärsonen  €hr.  M.  J.  Dela  Gårdie  blef  Exsecutor  te« 
taménti. 

'  Lilliecrona  j 

—  Gustafs  Eongl.  Råd,  Canzler  ofver  Lunda 
Akademi,  skref  som  resident  i  Danmark  till  Grnn  M. 
S.  DelaGardié  på   Krapperup  em  dcss^  förrymde  gäl- 

denär  Wadel: Cest  un  homme^    qui    a    seloa 

que  j'entens  de  tres  nieschantes  intrigues  et  il  y  a 
grand  apparence  qu^  a  la  fin  il  se  mettra  soubs  la 
protection  du  Roy  de  Dennémarque  pour  estre  dåns 
l^asyle  des  banquerots    a  Fredericia. 

d.  28  Maji  1674.  *). 


.  *)  EKura.ihömi^  t>ll  18;de  seklet,  ma  JfnstitieCsuisl.  J.  V. 
LiliestrÅle  (så  skrifver  han  i^amnet  i  sina  bref)  här 
ine4  några  ord  ihågkomnias.  Flera  bref  på  vers  till  H.  E^ 
Gref  Pontus  DelaGardié  och  hans  unga  son  (DélaG-. 
Arch*  Förläggare)  förvaras  hiir  iinder  Litt.  L.  '  De  andas 
alla  mindi^  åarti  och  sundare  moral^än  hela  den  mor  a  Ii. 

t  •  e  r  a  h  d  e  G  uiita  iranska  scholaHM  vitter  hetsverk  tiUsammaii» 
Utg  erisrwr  sig.häririfil  Qn  J[>e]|rä^telse. af  Leopold, som  hed* 
rar  honom.  Då  han  först^  gången  var  på  hofvet,  var  K* 
Gustafs  fcirsta  frästa,  hvad  han  tyckte  om  Fideiconimisset. 
X>eopold,  som  qogsamt  kände  att  tonen  i  hofvet-  var  atC 
"blottn>elé*  \left^af  ICohung^n  Ullbäkasatté  ioch  martafläga-» 


(  11  ) 

— .  Aiid€it$  NUnunj  KrigsCommbsafias,  avise- 
rade 1662  R*R»  Forbus,,  då  denne  vistades  i  Abo,  ola 
hvad  som  vid  hofvet  kunde  passera:  £tt  bref  vid- 
rör Rysl^a  Gesandterhas  affärer,  som  J.  Ekebla  skilt» 
rat.  Conferenses  med  dem  af  B.  ^^kytte^  G.  Kurek 
oeh  G.  Posse  hade  hållits  i  CanzIiBådkatnmaren  från 
Åtta  om  morgonen  till  Tn  eftermiddagen.  DrQttn.^ 
och  Regeringen  är  om  L  m*  i  Cantzliidt)  om  je*  in«  J 
€oIkgienia  (nb*  då  RegeringsHerrarna  ftso  i  8|aden}« 


nade  mannen  af  en  äldre  redbarare  tid,  svarade  dock  med 
att  upprepa  en  stroph  ur  poemet,  der  Ingemund  råder,  att 
inför  Kung«r  ej  tala  det. som  kan  skada  en  med-undersä» 
tes  opinion  hos  hans  Konung,  hvarefter  K.  Gustaf  yttrade 
sig  med  aktning  om  mannen  och  hans  arbete. 

En  mängd  förbättringar  och  tillägg  till  Fideicommis- 
set  lemnades  åt  den  unge  vitterhetsälskaren  Gréf  Jacob  Dela 
Gardie.    T.  ex.  att  tillägga  p.  9  näst  efter  136:te  rersen: 

Den  som  ej  tror  odödlig.het,gör  klokt  att  dygd  förlåta* 
Om  ingen  Evighet  är  till  &r  d^tta,  lif  en  gåta. 
Ett  trolöst  hjerta  litet  är,  så  lågt  och  klent  som  vrängt, 
Att  kunna  liitta  stora  ting  för  inskränkt  och'  förtrångt. 

Tin  H.  E.  äref  A.  P.  Bernsdor£f  sände  han  ett  exem- 
plar med  följ.  dedication: 

Danmarks  Skatt!  vårt  tidhvarfs' heder! 
Bernsdörffl  anse  blidt,  jag  beder, 

Att  dig  här  en  okänd  hand. 
Vill  ett  vördnadsofTer  bära 
Dygdens  folk  dig  allstäds  ära^ 
'    Utom  som  inom  ditt  land. 


(     12    ) 

•—  NU$^  Grefve,  Ambassadeur  Tid  iera-  fred- 
•lot  och  Tid  franska  bofvet^  KMgL  Råd,  Akad«  Canz* 
ler  skref  1694—1703  till  Gn  Fab.  Wrede,  9>KongL 
Råd  ocb  KongL  Cammar  ocb  Comiberdepresidéntsv 
från  Haag  med  srårläst  bandstil  om  den  politiska 
ställningen  i  Enropa  under  fredsTerket,  bTatof  man 
kan  släta  till  Gabbens  (han  Tar  60—70  år)  raskhet 
och  iniaisteri0lla  snille,  till  presUonen  liDieroots 
stora  fSrtreende  i  det  ministetiella  för  prestsaaen  A<> 
kerhielm  samt  om  Wredes  öfvcrlögsenhet  öfvcr  sina 
samtida  i  styrelsen,  till  Enropas  d.  t.  höga  uppskat- 
tande af  Svenska  kabinettets  opinioner,  till  svårighe- 
terna likräl  att  försvara  Vestphaliska    och    Nlmveg- 


HSr  ett  samfunds  väl  uppdagas. 
Nar  dess  ungdom  rätt  ledsagas 
Stora  Statsmani  du  förstår. 
Srerges  barn  var  detta  gifvet 
Men  dét  ftr  f6r  verldvm  skrifvit 

Om  det  BernsderffsH^ifali  får. 
*  ■    '  Eders  Exellences 

ödmj.  4^iiare 
Joach.  Vilh.  Liliestrålc!» 
f.  d.  Sveriges  Rikes  Just.  Canceller 
och  Ridd.  af  K.  N.  O. 
Skriften  bl^f  emellertid  ver  terad  på  Danska    af    Mentz 
Rynning»  sokneprest  på  Vinger  i  Norrige,  l^r.    i   Köpenh» 
1791»  under  titel:    En  provet  Faders  sunde  Raad   til    en 
lykkelig  vandring  igennom   verden.    Utgiwen  af  hans  äld- 
ste Son  Sigvard    Rynniog.  '  Recenserad    i  Köpeohamska 
L»rde  Efterretningér  för  år  1793  n.  1. 


(     13    ) 

• 

ska  fr^^svionL^garne,  och  skydda  Svenska  haadlso 
under  Hollands  gch  Englands  inbSrdes  .afnnd  och  ge- 
mensamma afvoghet  mot  Sveriges  uppkomst  som  hand-» 
lande  stat,  likasom  till  fortfarandet,  äfven  efter  det 
Carl  XI:s  formjndarregering  blifvit  dipplöst,  af  svå- 
righeten for  ministrarne  vid  de  utländska  hofveii 
att  få  att  ej  säga  sina  löner,  men  sina  förskåtter,  of- 
ta genom  lån  till  hög  procent  ersatta.  De  utländ- 
ska Ministrarna  Bnna  mit  intresse  fordra,  att  hos 
Svenska  ^Ministern  titulera  Svenska  Konungen  fÖr 
9)£aropas  Medlare'),  hvarigenom  man  kan  se  att  Carl 
XI,  oaktadt  jemnt  verkande  för  fred,  stod  högt  i  Eu- 
ropeiska kabinetternas  omdöme.  Brefven  innehåller 
till  en  stor  del  aviseringar  om  dagens  politiska  ny<» 
heter. 

ffon  IdlUenhielm.   , 

Johan  Khemany  adlad  1630  s.s*  Secret.  i  Krigs- 
Collegium  och  som  varit  K.  Carl  II:s  General  Krigs- 
Commissarius  i  England  har  i  flera  docnmenter  för- 
svarat sig  1652 — 54  mot  misstankan^  att  han  hade 
inom  sig  ej  redovisade  större  summor  för  koppar 
som  han  åt  Fältherren  Gr.  J.  DelaGardie  försålt,  på- 
stående att  han  ej  efter  sin  fångenskap  i  sista  danska 
fejden  sjelf  vållade  ryktet  att  han  var  död  m.  m» 

t^.  d.  Linde. 

Erik  LarsiOHy  först  köpman,  sist  Kammarråd^ 
&r  tiil  R.R.  Lor.«  v.  Linde,  skref  fr.  Hamburg  1651 
d.  10  Mpji  till  Forbus  med  tacksägelse  för    all    ära 


(  14   ) 

oeh  eonrtdisie  i  l^tetllii,  der  Lasse  hnåé  étt  dttppeH 
gåt  niiiss,  och  derigenom  gjorde  det  fblleboha  felet 
att  gl5mma  en  commission  hvarfSre  han  )9ropade  odi 
skriadeT)  om  ganstig  fSrlåtelse*  Att  han  reste  undan 
fSrrftn  Königsmark  kom  och  gick  miste  om  dess  f>s5- 
ta  och  angenäma  conversation»),  smärtade,  men  pa- 
tientia  par  forca  (sic)! 

'  —  O.  P.  Bisk.  J.  Linneru  äldre  br5der,  Bibli- 
oth«  och  Itaspred.  hos  hos  Gr.  M.  G.  DelaGairdie, 
sände  1685  d.  23  Oct.  till  Grefven  specification  pä 
de  utländska  nyss  inkon* ne  höcker  som  de  främman- 
de bokforarne  infört.  Skickade  dervid  en  afskrift  af 
de  Artiklar  som  i  Paris  äro  sammanskrifne  och  till 
Strassburg  öfverskickade;  den  bar-  väl  namn  och 
sken  af  förening,  men  var  grofva  Papismens,  hvaref- 
ter  skall  ske  öm  ej  med  skäl  dock  med  svärd.  9)6ud 
traste  dem  som  der  under  lefva  måste  och  låta  sin 
rena  Christenhet  upprätthållen  varda  f  ')I  Onsdags 
hade  de  Werldslige  och  Andlige  Herrar  första  gån- 
gen conference  i  RevisionsKammaren,  hvarest  Hof- 
Canzlern  Hr  Lindskold  merändels  förer  ordet  ang. 
ttyrkordningén.  Presterna  fingo  oförmodligen  en  dis- 
cr^tiön  vid  prinsens  begrafning»  Man  begråter  här  att 
fältmarsk*  Königsmark  ingått  i  Venetianernas  tjenst 
(för  12000  Rdr.  om  året).  I  går  afse  har  en  stor 
björn  stående  vid  Slaktarhuset  med  raramarne  rifvit 
till  sig  ett  barn.  Kungens  hundar  hitsades  sedan  p& 
björnen*    lägen  Canzlér  ännu    förordnad    för  Lund. 


(  1«  > 

skrefs  öm  ifirftttandér  af  eft  iliani]fi1bifcliothek«  .S*  PaK 
trum  9cripta  Toro  falUtftndiga  i  Carlberg,  Om  Ro^ 
merska  AntiqniutMainlifligeii  Ai.  begflrtes  ordret« 
Tigande  till  siat  hnra  han,  som  pi  sina  resor  sam^* 
lat  sknid,  ej  på  en  E»  0«  .  profesdonssportler  kunde 
fod^  sig. 

.  — -  Carohitl  lur*  Prof.  utfärdade  >»på*  Lagmans- 
rättens  vägnar  utslag  af  tJpsaia  d.  15  Apr.  l679. 
1711^  d.  15  Jul.skref  han  fr.  tips*  till  Gr.  F.  Wrede, 
hum  han  efter  den  Kongl.  Senatens  befallning  kom 
till  Stockholm  och  i  Kongt»  LugCommissionen  emot- 
tpg^  den  Nya  Lagbokens  förfärdigade  Jbalkar,  men  be- 
klagade att  han  oaktadt  ansökan  ej  kunde  få  personK 
litlträde  till  H.  JE.  förH.  É:ces  binder  skull  odh'  el 
for  en  hotande  sjuk%hét  dristacle  längre  '  vara  från 
beniihet,  ömkande  H.  É.  långvarig  helsa  99på  det  iag 
och  alle  redelige  Patrioter  niå  häivå  Öfver  en  s^dån 
dyr  himblaskatt  0M(  att  iffarna^^ 

'     -'  '  Lgibécken  * 

—  HaraM,  Bei-gsRåd  ■  skrel  ffi«}jt  1097  «rf 
Höfjunker  Äbbl  Re^rtstiét>nå  fhårt  Stora  Kopparbergs 
grufva^  Kopparen  var  h^årrhegkrfig.-  K^ps  riftgast 
för  166  eller  167  ofri.  D.  8  Jan.  invägdes  och  sål- 
des 160  skeppand,  intet  under  167  i  daler.  D.  3 
tebft  Ki>ppareii  gäller  hd  169 A  n.  170  å.  k.  m.  Loo 
Sr,  här  och  inspectéfréé  -^éVtfai    ¥fir    koppainAUif' 


•v 

il 


(  la  ) 

St  myekM  &tttg,  hSUaBde  2  fr  3  p(oe.lc^fW  edi  40 
å  '50  proc  jeni.-  Dager  d«rfor»  »j  i  mMiiogsbralc. 
D.  21  Mars,  kopparm  giller  na  175  daler.  D.  .3  Jo- 
Ui  179  ddier.    D.  2  Oct.  190  daler. 

M. 

MacMier. 

—  Jo&m.  Så  tkrifver  tig  den  man,  v.  Sdernm. 
i  AdLMatFe  n.  513  skrifver  Ham  Makeller^m  Baro- 
nen med  42  anor,  som  flydde  Cromvells  regering 
och  blef  handlande  i  Gotheborg.  Brefvexlade  med 
Hfigerstjerna. 


Mardefelt. 

—  Conradj  son  af  en  Tysk  Hofslagare,  dSd 
gom  Svensk  Frih.  och  Fäkm:sk.  samt  Commenderan- 
de  Svenska  Armcen  i  Tyskland: (1677)  har  som  Öf- 
verste  och  Commendant  i-Demin  1649 — ^52  akrifvit 
en  mängd  href  till  v.  Gouv.  Forbus.    , 

AX  Meyét  (Meyerfelt). 

JEreiirtt,  fina  en  mängd  bref  från  den    tiden 

han  var  Öfvcy-Inspector  i  Estland*  (Han  adlades  af 
Carl  X  Gnstaf  for  sitt  biträde  alt  intaga  Gliickstadt») 
Hans  son  J.  A.  M.  Gref ve  R.  B.  och  Gen.  Gouv. 

MelUn. 

—  Ber%éU^  Landshfd.  i  Kexholm,  klagar  1676 
I^QM  Kexho](marne  flydda  friln  hoa  och  hem  då  JSap* 


m^m^^^m^^^m^m 


(    17    ) 

ten  P«  Späng  (GjUenspitig)  kom  som  Tftrfvare.  Hans 
son  Jjrfffi  sederm.  R.  R.  Fältmsk.  Gen..Gon¥.  skreC 
1697  fr.  Stade  till  Gr.  Wrede  och  Gr.  Ä.  J.  De  la 
Gardie  om  de  Bremen-Yerliska  angelägenheterne. 

Mom  er. 

—  Carl,  Friherre  af  Tona  Pr«s.    Gen.    Gouv. 
R.  R.  som  hela  natten  efter  G.  II  Adolphs    dod   låg 
under  den  vagn,  der  man  v  satt  liket    skref  fr.  Tuna 
leai  d.  16  Maji  till  R.  R.  Ax.  Lillie,  sin  Hogirälborne  Heit 
biertans  käre  Broder,  huru  all  spanmål  i  Lifland  och 
Ingennanland  blifvit  arresterad,    ntj    (är)   min  stora 
trångmål,    så  att  jag  derofver  med  hastru  och    barn 
må  förgås  och  svälta  i  hjäl,  och  såge  så  gerna  fien- 
den tagit  mig  ifrån  som  mig  nu  i  så  många  år  händt 
är,  att  oansedt  man  håller  sådan  rusttjenst  oeh  con- 
tribuerer  mer  än  man   förmår  >  Kka  Täl  måste    man 
underkastad  vara  att  se  andra  få  14 å  16  Oaler  (forl) 
en  Tunna  råg  och  den  andra  skall  6  mista  och  för- 
gås för  armod. och  med  de    sina  , förhungra  och  fö|r* 
svälta^    Nu  hafver  jag  mig  bos  Regeringen  besvärat, 
då  mig  svaras,  att  af  den   ingen   förbud    är    gjord 
någon  Spsinmål  på  Sverige  att   utföra,    utan  aHenast 
på  främmande  land«    Likavist  arresterar  han  i  Narf- 
ven  på  kronans  vägnar  både  amtmannen  och  spanne- 
juålen  och  lägger  han    dermera  uppå  än  de  någonsin 
mägta  gifva   eller  betala^n    M5rner  hade  då   han  sa- 
de  Bina  complimanger  till    Drottn.  Christina   fått  en 
STimming,  och  sedan  vid  bordet  en  liten  slagattaque^ 

—  Ham  Qeargj  Gouverneur  öfver  Ji^nköp«  och 

(X  Del.)  2 


(    18    ) 

Eronebergs  län,  skref  från  MalmB  1059  tHl  H.  B. 
Forbns,  hvaraf  vill  sjnes  att  Forbos  haft  dfverbefilct 
SfverMilitien  i  Skåne  och  MSrner  varit  Commendant  i 
Malmö.  Han  brafvexlado  1685  med  Landsbf.  Ax* 
Lillie  iUpland  om  jordebocker  och  rusttjenst  längder» 

N. 

r.  d.  Noat. 

*-  Thoma9j  Fr  A.  och  Gen.  Maj  i  var  son  af 
Hr  Lamoral  v.  d.  Noot  till  Risor  Nylandt  och  Ser- 
genboss  dbc.  Gouvernenr  af  de  GraTe  éeh  Ofverste 
till  bäst,  g.  ni*  Friherrin.  Lncretia  v.  Stoekenbroch, 
dotter  af  Thomas  Ton  St,  General  5f.  Holländska 
Cavalleriet;  nedstämmande  från  en  Venetiansk  rid- 
dareslägt.  Farfadren  var  Hr.  Lamoral  v.  d«  Noot 
till  Btsor,  Öfverste  för  Pritos  Moritz  af  Oranien  Uf- 
gardie  till  bäst,  g.  m.  Anna  v.  Hartien  till  Marcbett, 
dotter  af  en  Gouvernenr  i  Ostende*  Farfadrens  far 
var  Hr  Carl  v.  d.  N.  till  Risor  oeh  Heist  Riddare 
och  Öfverste  till  Häst  och  fot,  g.  m.  Märg.  ▼.  d.  AMh 
till  Heist  och  Sefveaar.  Carls  fader  var  Hr  Wolltér 
v.  4*  Noot  till  Risor,  Carlo  och  Wästwesel,  Riddare, 
g.  m«  Cath.  Hinekart  till  Ahaim  odi  Hanj*  Gi^nerai 
Maj.  Th.  v*  d.  N:s  mor  blef  som  enka  g.  m.  R*  R^ 
Knöt  Kurck,  hvarigenom  sonen  Thomas  blef  i  Sveri- 
ge uppfostrad;  1649  Hofjunkare.  Utgick  som  Fen* 
drik  i  Carl  X:s  krig.  Sårades  som  Capten  i  Norrige 
1657  och  som  Commenderande  på  ett  örlogsskepp 
i  sjöslaget  med  Hölländarne  1658.  Sårades  åter  utan 
tot  Hall  i  Norrige  1659,  då  han  så   litet  frågade  efter 


(    19    ) 

v 

i^t  i&itt  i  hufviil^t  att  han  tfrigt  jagmée  fim^m  ut 
■kanaarne  tills  han  utmattaé  neddignade  och  hum 
som.dSd  af  soldaterna  till  lägret.  lédO  Major.  1662 
g*  m.  Maria  Hägerstjerna.  1665  OIL*  och  var  di 
Marskalk  på  B«R.Gör*  Flemings  Ambassad  4ill  Eng- 
land*  1667  Öfversté  för  WestmK  Rgte«  1674  Baron. 
S.  å.  Env.  E.  O.  till  General  Staterna  och  Prinsen 
af  Oranien,  då  han  bevistade  fältslaget  i  Zenef*  Ut* 
stod  sedan  med  ntt  R^te  i  Demmin  8  ^veekorS  be« 
lagring»  1677  garnisonerad  med  sitt  Rgte  i  Stral* 
sund.  Ulnämnd  till  v.  Commendant  i  Stet^  s«  å» 
och  befogade  sig  dit  med  1&  ^h  1!^  personer  genom 
skogar  och  moras.  S.  i.  Gea«  Maja  ehura  brefvet 
derrai  {Brst  framkom  eftéir  hans  död.  Ty  då  han 
faemUgen .  practiserat  sig  in  i  Stettini  grep  han  defén- 
sionén  manligen  an,  men  en  granat,  som  träffade  ho- 
nom då  han  bland  20  personer  utdeMe  ordres  pfi 
muren,  spräirgde  hnfvndskålen  så  att  hjeraan  börja* 
de  ge  sig  och  han  i  3  dygn  niåsto  utstå  gnifliga  plå- 
gor förrän  han  dog*  En  rik  correspondenso  mellan 
honom  och  fru  innehåller  många  dagens  nyheter  och 
kärlek  på  blandad  fransyska  och  svenska.  —  Utur 
kabinettet  i  Stettin  hämtades  1679;  Der  Lebenslauflf 
der  Sel.  Hr  Gen.  Ma|eurs  und  Freyh.  v.  d.  Nött.  --r 

O- 

Ogiluie^ 

-^    Patrikf  skref  som  Landshfd.  ftfrer  Kexholmg 
Ita  till  Märg.  Boje  nFru  Fm  Baronina'9^   som    villa 

2^ 


•^^^■■^p^mm^^P 


C    20    ) 

»matnrera  EexHoImiske  rubinerna.^     Emellel^  slir- 
åb  Xiandsh.  dem  i  en  låda  till    Prosten  i  Peraa    att 

de  sedan  ktinde  komma  till  H«  N.  i  Helsingfors. 

t 

Ollanhergh.        :    ,     .  , 

'  —  Thore  0/f(^foa«,  till  Rrfsbofaolm"  och  Aspe- 
berg,  testamente  ftr  dat  2  fir  efter  det  dödsår  v. 
Stiernm*  i  Adelsmatr.  n.  416  ut!Éätter.  V9(Skiedde  på 
BTTsbeholm  d.  16  De  c.  1682.)'^  Den  raske  Guerillas 
Chefen  var  nu  >95fver  70  år«)9  Gaf  sonen  Häradshöfd. 
Acndraas  några  hemman,  utom-  de  4000  Rdr  han  på 
kastat  dess  sendier  och  peregrination;  likaledes  Olaus 
Jacobus  2 1  frälsehemman  och  ett  torp;  .  sonen  Caro-^ 
lus  Magnus  (blef  Öfverste  och  Friherre)  flera  henman, 
deijemte  O.  &  C.  hvardéra  af  Ryrsboholma  .  sSteri 
3000  Rdr  till  studiers  och^  pfregrinatieps  fortsättan*^ 
de,  som  Anders  skall  betaift.  SubsQrit»sit  IilgeUn« 
Petri  Pastor  in  Råda*  Th»  ^OUonbergh  var  Inspector 
of  ver  Lecko  Grefskap.  :>  < 

Orchartoun. 

•t  •  .*  «  '  *' 

-~_  Johf^  Sv«  Adelsm.  n*.   681«  Q£L.    yärfvado 

*  * 

128  n^aii  och  gick  Éied  dem.i^Si^iendk  t^énti  under 
conduicte.^f.OCv*  Bar.  Craiistoa^  favtUcahan  lät  mön- 
strå  i  Stift  Bremen  men  tillsatte  i  den  svåra  Thorn- 
ska  )>elägringen,  och  hade  derefter  i  3  år  legat  utan 
tjenst,  alltjemt  utan  sold,  då.  Uan  som  en  »mnderdå- 
nig  tjenare»  ansökte  befordran  l^os  Gen.  Maj.  Fprbus. 
Hans  svärfar  Robertsons  50-åra  tjenster  mot  Irronan 
Sverige  åberopas   också.    Han  blef  Krigs-   och  Goa- 


s  • 


c    21     ) 

vtor&eiBéntsråd  nägarstädes  efter  Ad.  Fr.  Schlezer,;^ 
samt  bad  för  hans  barn,  hvilka  voro  utarmade,  sedan. 
Cburfiirsten  af  Brandenbui^  confiscerat  fadrens  e^ 
■gendom  för  hans  trädande  i  Svensk  tjensti  1666 
bjtte  O.  9>Major  f.  d.  under  KongL  Prinsens  lifrege- 
mente  till  fot,  och  arfsittiai^e  till  HageVik,n  hemman  i 
Upland  med  Gn  M.  G.  D. 

Orrefelt. 

•—  Etias^  Sv.  Adelsm.  n«  533,  Ryttmst.  under 
Gen.  Maj«  Fab*  Berendts  regue,  blef  i  det. stora  sla- 
get fSr  Warsaw  af  en  styckekula  till  döds  skjuten, 
hvarefter  Brödren  JLiienten.  Gust.  Orre  anammade  al- 
la hans  saker  med  trug  och  förskingrade  största  de- 
len, icke  besinnandes  att  den  fallne  lemnat  efter  sig 
en  enka  med  5  fattige  omyndige  barn.  Enkan  supp- 
licerade  om  hjelp  mot  sin  svåger  hos  R»  R.  Forbus 
omkring  1660 — 64. 

Oxenstierna. 

—  jlr^/,»Grefve  till  Södermöre,  Friherre  till  Ki- 
snitho,  Herre  till  Fiholm  och  Tidön,  Ridder,  Sv.  Ri- 
kes Råd,  Cantzlär,  FuUmägtig  Legat  i  Tyskland  och 
hos  Arméerna  så  och  det  Evangeliska  förbunds  Di- 
reetor  derstädes  samt  Lagman  öfver  WesterNord- 
landen  med  Lappmarkerne,  Jemtland  och  Herreda- 
lerw  *),  skref  till  Knut  Classon  Ståthållare  öfver  Bor 


*)  Magrare  än  att  rara  Churfurste  af  Mayntz,  ehuru  han  af . 
patriotism  föredrog  Lappmarkens  lajpnansddme. 


(    22    ) 

^|a  ooh  Rassborg  Slockb.  d.  4  Oet.  1616:  Bfin 
g%  belsenn  och  allt  annedi  godt  med  Qad  altmack- 
tigh  na  oeh  alltjdb  tiUoreades.  Gode  Thlii  Knudh 
Classon)  Jagh  täcker  eder  f5r  allt  godt,  det  jag  ger^ 
na  forskyller.  Och  hftrmed  vänligen  af  eder  begftrer 
att  eflfter  Cobmn  besvärer  sigh  dedt  Fongdten  i 
Borgelän  tillfogar  bonom  myckett  orätt  pä  de  Bönder 
honom  der  gifne  ähre,  derfSre  begärer  iagb  af  eder 
vänligen  dett  J  ville  förhålla  f3rbe:de  Fougdte  att 
han  dermed  afståår  och    lether    bonom    niathe  den 

'  fryhett  som  bonom  pi  dem  gifain  ähr,  sä  frampt  han 
vill  icl^e  tiene  sigb  otack,  om  Cobran  bär  om  sigh 
för  b5ga  9fverheeten  nödgas  att  besvära,  Jagh  iörroo- 
dar  att  i  bonom  till  dett  som  rätt  är  förbjelpe.  Och 
befbale  eder  bär  roedt  nnder  Guds  nådiga  beskyddh 
till  all  stadig  och  lyckesam  välmåga  och  lijfs  sund- 
bet^  vänligen.  Af  Stockholm  den  4  Octobris  Åhr 
1616* 

Eder  gode  v. 
Axell  Oxeqstierna  m*  p. 

Sedan  man  här  sett  RiksCanzlerns  anspråkslös- 
het, då  hans  ord  var  mäktigt  som  en  Konungs,  torde 
man  i  nedanstående  se  samma  hållning,  äå,  han  mntet 
aå  sjelf  är  vid  hofvet  stadder.99 

Wälbome  Her  Gastaff  Oxenstierna 
*  Elskelige  Kiere  Broders  Son. 

Efter  dett  att  denne  Johan  von  Bierkholltts  ähr 
bijt  till  migh  kommen  och  jagh  fof  dette  hafuer 
kendt  hans  föräldiyr,  såsom  ock  hans  person  den  ^dt 


(    23    ) 

jagh  vaar    stadder  i  Maijntz  i  Tysklandz,    då    han 
tvenne   resor  ähr   vorden  tagen  af  fienden  till   fånga 
och  af  mig  loöss  giordh,  bafuer  ocb    på  dhen  tijden 
ansedt  honom  för  en  vacker   pareli;    nu  hafver    han 
sedan  hollett  sigh  oppe  där  uthe  under   Krigsfolckett  . 
EUjest  om  hans  persson  och  väsende    uthom    detta^ 
veet  jag  inthett  sjnnerligitt  att    berätta.    Så  emedan 
Jagh  niercker  att  nöden  honom  någott    tränger    och 
fördenskull  hafvor  han  sin  högste  tillförsicht  till  KongU 
Maj:t  vår  allernådigste  Drottningh   att    blifue    medh 
Konungsligh  Nåde  for  sin  giorde  tienst  ansedd,    der- 
fÖre  efTtér  jagh  inthett    så   sielf   ähr'    vijdh    Hoffett 
stadder  ocb  kan  vare  honom  på  hans  begeeran  befor- 
derligh ;  thy  bafuer  jagh  veeladt  recommendera    ho- 
nom min  k.  Broders  Sohn  till  banda,  vänligen  begie- 
rändes  att  han    ville  boos  H*  K.  Maj:t  i  underdånig. 
het  för  honom  Intercedera  ocb  förhielpe  ^ honom    till 
dett  8om  H.  K.  Maj:tt  nådigst  täckes  sigh  emot   ho- 
nom förklaara.    Hvilkett  jagh  inthett    ttiflar  att  han 
ju  tacksammeligen  varder  boos  min  K.  Broders  Sohn 
erkännandes :  ocb  jagh  dett  gjerna  j  lijka  måtto  igen 
förskyller.    Ocb  befaller  honom  ocb  hans  heela  vård- 
nadt  j  Guds  dens  högstes  mildha  beskyd,  till  all  ön- 
skeligb,  långvaracktigb,  godb    Väälmåge,    Vänligen^ 
Aff  Tidöön  d^n  13  Augustj  A.  1647^ 

Din  trogne  Faderbroder 

emedan  Jag  lefver. 

Axell  Oxenstierna. 

A  tergo: 
Kongl.  Maj:tts  fså  ocb  Sveriges  Rijkes    troman, 


(    24    ) 

Rådh  och  CantslieRäd,  den  Edle  och  Yäälboroe  Hor 
Gustaff  Oxenstierna,  Frijherre  till  Kimmitto,  Herre 
till  Toeresöö,  min  käre  Broders  Soho,  detta 

Vänligen* 

Joh.  Birckholtz  anfdres  väl  i  v.  Stiernm.  Adels- 
matrikel n.  94,  men  förf.  känner  blott  om  honom 
hans  hustrus  och  ffträldrars  namn.  Man  synes  deraf 
kunna  sluta,  att  Gref  Axels  recoramendation  bliffit 
fruktlös,  och  att  han  »)den  vackre  karlen»  med  sitt 
recommendationsbréf  af  den  store  Axel,  fått  dö  som 
Ryttmästare.  Han  var'  säkerligen  för  gammal  att 
utmärka  sig  i 'Hofupptåg (introducerades  redan  1625). 

Tvenne  Tal  af  den  märkvärdigaste  svenske  un* 
dersåten  må  meddelas. 

Högborne  Förster  dc« 
Wälborne  cfcc. 

Hvadh  opå  den  Stoormechtigste  Högborne  Fur- 
stinnas och  Fruss,  Fru  Christinass,  Sverigess  Drott* 
nings  Storhertiginna  ikc.  vår  aldranådigste  Drottning 
och  Fruss:  Och  Högborne  Furstes  och  Herres,  Her 
Jahan,  Sveriges  de.  Så  och  dhe  välbårne  Herrars 
Bijksens  Råda^  förste  inlaga  och  proposition.  I  sam- 
teligen  octi  synderligen  hvart  ständh  för  sigh  Svarat 
och  edher  förklarat  hafve,  det  hafver  hennes  Högbor- 
ne  M:tt  välCprstådt,  intagit  och  förnummit  och  befin* 
ner  Hennes  M:tt  uthaff  edher  skrififtelige  betänkian- 
dhe  och  svar,at  alla  städerna  ähro  til  sinnes  at  bliff- 
va  vijdh  Nörköpingz  beslut  uthi  dheu  punct  Regerin- 
gen belangess  i  Högborne  Furstes    och  HerreSi  Her 


c    25    ) 

I 

Gustaf  Adolpbz,  Sveriges,  &c«  Vår  INådige  Herres  o* 
myndiga  åbr;  Hvilkens  innehåll  är,  att  hvadh  H.  K* 
M:tt,  nu  mera  saligh  hQos  Gudh,  nogot  dödheligit 
vijdhkommer  för  än  hans  förstl^e  nådhe  Her  Gustaf 
Adolph  korame  till  sina  aderton  åhr,  då  skall  hane 
F.  N.  Hertig  Johan  san^pt  Hennes  Maij:st  och  någre 
andhre  ärlige  infödde  Svänske  män,  som  H.  K.  M:tt 
uthi  sitt .  testamente  der  till  farorna  kan,  stå  -Reg»- 
ringen  före  till  dess  H.  K.  N.  Her  Gustaf  Adolph 
upfyller  sitt  18:ton  åhr  c&c*  Så  betackar  Hennes  Mai]% 
statt  Rikzens  ständher  alldranådigst,att  the  icke  alle- 
nast i  hågkomma  sine  forne  jordhe  lyffte  och  tillsä- 
gelse, uthan  och  effter  b^sluthes  innehöll  och  lydhel- 
se  ännu  yttermera  uppdraga  H.  K*  M:t  och  håns  F*' 
N«  Hertigh  Johan  målsmänsdömmet  och  förmansvijs 
Regeringen;  men  all  den  stundh  H.  M:tt  icke  eller 
en.  sådan  Regeringh  för  Rijket  e£fter  denne  närvaran- 
des lägenhet  nyttigt,  och  H^  M:t  ingen  ting  Så  högt 
åtrår  och  åstunder  som  menige  Rikzens  och  dess 
ständers  långlige  stadige  välfärdh;  hälst  mädbanHög- 
be:te  H.  N:de  Hertigh  Gustaf  Adolph  Hennes  M:tz 
älskelige  käre  son  var  nådige  furste  nu  är  stigen 
och  inträdh  i  sitt  adertonde  åhr  (Hvilket  Gudh  låthe 
Tara  sket  i  en  lysaligh  stnndb)*  Och  H.  M.  nthan 
tvivelsmåll  förhoppas  at  H.  F«  N:de  skall  her  effter 
siélff  kunna  förestå  Rijket  sitt  fädherneslandh  och  det 
effter  Sveriges  beskrifne  lagh  Christeligen  och  väll 
Regera:  derföre  hafver  H*  M:tt  hoss  Sigh  beslntitt 
sigh  icke  medh  nogon  yttermera  Regering  att  befatta, 
mhan  vill  så  mycket  H.  M:t  står  tilgörandhe    dhen^ 


(20) 

•annnia  bafra  npdragit  rin  älslcelige  käre  son  ILF.  N. 
Hertig  Gastaf  Adolbp ;  och  begärer  H.  M:t  aldranå* 
digst  ajflf  edbers  F«  Nådhe  Så  och  edber  goda  Herrar 
och  män  Rigsens  Rådh  och  ständher  att  ij  ville  kana 
H«  F.  N:d9  för  niyndigh  och  den  ringa  tijdh  som  än- 
nu  kan  felas  nti  H«  F.  N*  Hertig  Gnstaf  Adolphz  myn- 
dive  åhr«  npfylla.  Och  H.F.N:de  för  edber  Konnngh 
och  Regerandhe  Herre  känna  och  om  •  •  •  och 
sosom  H.  M:t8  intz  tviflar  det  H.  F.  N:de  ju  altidb 
skall  sigh  om  edbers  f.  N:de  så  och  aUas  eder  väl- 
färd effter  högsta  mackt  och  förmdgenbet  beffita; 
altså  vill  ti.  M:t  jämväl  och  altijdh  Hans  F.  N.  mo- 
derligen  förmana  och  påminna  om  alt  dhet  som  Gudh 
Ican  vara  till  pris  och  ähra,  H.  F«  N:de  till  beröm 
och  menige  Sveriges  Rijke  till  gagn  och  välfärd;  så- 
som H«  M:tt  och  är  edhers  F«  N:de  med  all  modber- 
lijgh  benägenhet.  Hvilket  H«  M:(t  min  aldranådigste 
Drottningh  mig  allernådigst  hafver  befallat  och  upå 
lagdt  edher  berätta  och  förkunna. 

Detta  taal  hade  j  deras  förslL  Näde  och  Rik"^ 
zens  Ständers  nährvaro  effter  hennes  Maj:tz  Drott:g 
Chrisdns  befalningh  d.  17  Dec.  1611. 

Äxel  Oxenstierna, 
R.  Canceler* 

Tal 

hållet  af  RiksCancelleren  Grefve  Axel  Oxenstjeraa 
vid  Grefve  Magnus  Gabriel  DelaGardies  andags  Bröl- 
lop d«  8  Mars  1647. 


(    27    ) 

Stormechtlgste  Dtötning 

Allernådigste  Fröken, 

Wälborne  Edle,  Wälbördige  godhe  Herrar, 

Fruger  och  Juogfruer 

Ded  Christelige  och  fSrneme  Eclitenskap  som  är 
ordentelig  «ch  med  alla  hogh  och  förneme.  intere^ 
senters  rådh  och  samtycke,  ior  någon  tyd  sedan  be- 
gyntt  emellan  nu  närvarande  Brudegam  me  och  Brndh 
den  Högvälborna  Herr  Magnus  Gabriel  Gr^ffve  till 
Leckoo  dc«  och  den  Högborna  Fru  Maria  Euphrosi- 
na.  Boren  Phalz  Grewinna  vid  Reen,  i  Bejern  till 
Gulich,  Cleve,  och  Bergen  Hertiginna,  Grewinna  till 
Leckoo,  Friherrinna  till  Ekholmen,  Fru  till  Koska, 
Kide,,  Hapjial,  Dagdoön,  Magnusboff  och  Runsa;  ded 
hafve  vi  j  gfiår  sett  på  dette  stelle  och  i  dette  hög^ 
samquämbs  åsyn,  att  fullbordas,  uppenbarligen  för- 
klaras, medh  ChristeKg  Copulation  och  Sengledning^j 
sollenizeras  och  medh  Gudz  välsignelse  invigas.  — 
Så  alldenstundh  alt  ded  som  till  ett  Christeligt  och 
vformeligt  Echtenskap  hörer,  först  af  Contrahenterne, 
sedan  niedh  Kongl.  Maj:ts  allernådigste  rådh  och" 
tillstijrkande;  och  sä  med  den  Högborne  Furstes  och 
Herres^  Her  Johan  Casimirs  Phalz  Gréfve  vid  Reens 
c&c.  såsom  Brudenes  Herr  Fader  och  rette  förmyn- 
dares, samt  dess  höge  anhöriges  Ja  och  samtycke, 
nu  ähr  fullbordat  och  till  endskap  brachtt  vorded; 
Hvad  som  och  derjempte  så  på  fall  af  longlig    sam- 


*)  Fönt  skrifvet:  vijgning. 


(    23    ) 

numleffnadt  som  på  endera,  eller  bfigge  contrahenter* 
nas  dödlige  fråofålle,  pISgar  och  bör  j  sådane  boge 
och  fornäbme  giftermålshandel  (ages  i  achtt,  det  ähr 
i  lyke  måtta  for  en  run  tydh  sedhan  affhandlat  oeh 
niedh  Giffltermålspacter,  breff  och  segell  aller  redha 
ajBTtalat  och  stadfest  bltfvit  och  aff  alle  dem  som  ve- 
derbör underschriffvit  och  förseglat.  —7  Så  ähr  och 
aff  Eder  Her  Bencht  Skytte  på  Bradgummens  vegnar 

uttlåffvadt  att  alt  sådant  forbftttras  odi  i  dag — - 

med  Tittne  åå  Glaffuen  hållande  i  det  höge  och  for- 
näme  sambquämbd  effter  vårt  Fäderneslandz  sedva- 
na, på  nytt  betyges  och  sterkies  skall.  Hvarfore  lå- 
,fher  H.  F.  N:de  Phalz  Grefvcm  Johan  Cnsimir  Brud- 
gummen gunst  och  kieriigen  påminna  sitt  lyfte,  med 
begäran  att  ded  alt  såsom  utloffnet  är,  nu  efterkom- 
mit, och  sedan  medh  de  beschreffne  händelser  verk- 
stäliigt  giöres  och  fullbordes  måtte*  Efter  nu  alt  ge- 
nom  Gudz  forsyn  så  vidt  ähr  -~  —  —  och  lagligen* 
kommet,  så  afträder  Hans  F.  .N:de  Brudgummen 
Målsmansdömet,  sin  faderliga  respect  och  vyrdniog 
sig  förbehållandes;  Intet  tviflandes  att  ded  således 
blifver  hanterat  och  öfvat  som  ded  sig  bör  medskääl 
och  som  i  sådane  delar  aff  Brudenes  condition  och 
qualitet  äskas  och  bét^rfvas.  Och  önskar  fÖrden- 
skuldh  aff  et  faderligt  hierta  till  bägge  Brudgumens 
och  Brudens  Christeligen  nu  mehra  fullbordade  Ecfa- 
tenskap  lycka  och  i^lsignelse  aff  den  högste  Gudh,som 
ähr  Echtenskapens  rette  Instiktare  och  beskärmare,  att 
alt  i  en  lyckosam  stundh  må  vara  begynt,  Christeligen 
fullfölgdt  och  nu  väl  fullbordat  så  att  de  lenge   med 


(    29    ) 

semie,  K&rlek  obh-  gott  åtn^Je  mSge  leffva  tillsa ni'^ 
mans,  tillTexn  I  Barn  och  bldmma,  och  vara  såa  åå 
den  eene  som  andre  sydhan  alle  höge  och  fornäh* 
me  int^ressenter  till  tjenst,  adsUtensi  och  hägnad. 

Hans  F«  N:de  Phalz  Greffven  Johaa  Casimir.  se- 
dan  Bruden  sielf,  si  och  alle  des  höge  anhörige  haff- 
ve  stoar  orsak  oeh  sinne  sig  obligtrade  till  all  taok* 
samhet  emott  E; -K.  M:t  för  all  den  gunst  oeh  godhe 
benägenhett  sonf  £•  K.  M:t  H.  F.  N:de  och  des  faele 
hos  nu  j  ^å  måiige  måtte  och  till  öfverflodh  Tidh 
denna  collation  haffver  bevyst  och  görligen  låtedt 
päskine,  j  ded  E.  K.  M:t  4ette  Echtenskap  sjelf  haf- 
ver  bejakat  befordrat  och  befremiédt$  Sedan  med  e^ 
Pfen  onikostnadt  låthedt  forrettft  desse  sollenniteter, 
dem  i  egen  Kongl.  person  byvestatt  och  således  prj* 
da  och  hedra  lathedt.  — •  Men  så  finner  H.  F.  Nrde 
dertill  icke  så  böqoäme/ordh  som  des  intention  och 
hiertelag  vet  och  nogsampt  kan  tiththydha,  allenast 
ntt  H.  F.  N:de  É*  K.  M:t  niedh  få  ordh  aff  ett  tillge- 
vet  hierta  och  sinne  försäkrar,  pa  sine  och  sine  EI- 
skelige  käre  barns  vegnar,  att  med  all  devotion  de 
nndfågne  välgärningar  altieh"  ihugkomma,  och  vedh 
lägenhet  efter  dess  krafter  altidh  fliteligen  och  till 
ded  högsta  sökia  att  förtiena,  medh  flitig  bägäran  ded 
E.  K.  M:t  emott  honom  och  hans  hus  och  höge  an- 
hörige medh  vanlig  favör  gunsteligen  moth  continuera» 

Eder  alle  sampteligeo  oeh  syjiaerBgen  som  detta 
SoUenitet  och  Hans  F.  N:de»  Elskelige  käre  dotters 
Brudens  Högtydz  oeh  Ähredag^  håfve  så  godvilligt 
och  i  en  sådan^stor  frequens'  felét  byvista  och   vyr- 


(    30    ) 

« 

da  och  dtrmedh  allet  eder  godhe  beiAgeiiliet  förkla- 
ra  Betackar  H.  F.  N;de  medh  Bmden  oeh  flere  ^  dea 
bege  anhSrige  ganska  fliteligen,  tkall  aokia  lillfella 
sådant  emot  bvi^r  ooh  en  efter  dea  stindh  och  värda 
att  lorskylla* 

1828.  Ur  Tid5  at ehiv  (eftar  Jorloppet  aC  trfiaaa 
aeoler)  emottogs  denna  skrift  af  en  Ättling,  igea* 
känd  igenom  Sitt  ftlskvärda  umgängessStt  ock  Sitt  af 
bftfderne  ftrfda  nit  for  uppritthållandet  af  den  Monar* 
ehiska  principen.  Fredric  Ridderstdpe. 

Föreskrefne  tal  liållit  af  RiksCaacelleren  Herr 
Grefve  Axel  Oxenstierna  och  dess  egenbändiga  con* 
cept  ar  mig  benägit  j^äokt  af  navarande  ägarea  till 
Tidö  gods  och  BiksCancellerens  ^teriämnade  niaiHH 
'scriptsamling  Landsbdfdiagen  ooh  Riddaren  Friherre 
Fredric  Ridderstolpe  den  2ft  Januarii  1828  *). 

Jacob  Dela  Gardie* 

Här  fSrvaras  och  ett  fragment  af: 

Memoria  all  lUmo  et  Ecc:mo    Sig.   Conte    d^O- 


*)  Om  Brudgummen,  sjelf  en  utmärkt  talare  oeh  nu  i  titt 
snilles  rikaste  rårtid,  väl  ej  i  detta  men  i  ett  dylikt  talj 
der  ej  hiifligheten  lade  band  på  hans  omdöme,  fann,  att 
talaren  ej  rar  så  fullt  *'mäktig  språket'*,  torde  det  yarit 
bland  de  förlåtlige  ungdomsfelen.  Se  DelaG.  Arch.  VII: 
p.  190.  Man  kan  emellertid  af  dessa  tal  lära  en  sak,  som 
i  Tår  tid  är  Tärd  att  Täl  betänka.  Def  hör  tUl  *'den  ny* 
tidens  idéer'%  att  taga  den  störste  talaren  för  den  största 
ministern  och  låta  en  mästare  i  parlamentarisk  discussion 
undantränga  den  risaste,.  utan  talang  att  tala.  Kanska 
Tar  forntiden  i  denna  punkt  klokare  än  Tår  tid. 


(    31    ) 

xenstiérna  per    «    •    Marchest  Pompeo  Aysolin  alla 
Corte  i\  Sattia. 

—  J^m^^yFrih.RiksStallmastare  (Resare  B«Dgt) 
akraf  fr.  Riga  1639  till  DitrchK  GroMin«  Köaigin  AI- 
lergnedig^te  Frevlein,  en  recommendaiion  för  en 
Fenrik  Tid  Ofvergta  Afvthonis  Regemente  att  fa  con- 
firmation  ä  en  donation,  for  att  encoaragera  '  honom 
till  trogna  tjenster. 

—  Bengtj  Grefve  och  Canzlipremdent,  befallte, 
att  af  de  Bönder  som  ville  aflytta  från  ett  gods, 
eknlle  uttagas  t*  ex.  begrafningshjelp  för  Innehafva- 
rens  fader.  3  Rdr  spec.  Städjepengar  då  Innhafr. 
tillträdde  3  Rdr  sp^  Brotlopshjelp  vid  första  gif- 
termålet 3  Rdr  sp.  Begrafningshjelp  efter  Inaehafvui 
första  gemål  3  Rdr  Sp.  BroUopshjelp  vid  andriC  gif* 
tertnålet  3  Rdr  sp.  Stödja  hvart  6te  år  3  Rdr  sp. 
S:a  18  Rdr  sjp,  9)8om  är  ett  allmänt  landsbruk  och 
rätt.»  1687  d.  4  Julii  donerade  K.  Carl  till  Gref  Bengt 
flera  Ingermanländske  gods,  jemte  det  han  i  nåder 
tryggades  vid  en  fri  och  orubbad  possession  af  de 
andra  Ingerm.  godsen,  välförståendes  så  många  honom 
uti  arfsskifte  efter  dess  sal.  Föräldrar  till  delning 
fallne  äVe.  1676  4.  22  Dec.  bjuder  ett  Kungabref 
Red.  Colkg.  att  finna  på  några  förslag  till  Grefve 
Bengts  förnöjelse  i  andra  gods  på  oförbudne  orter» 
))alltså  gifve  vi  eder  icke  allenast  det  ;  härmed  utan 
och  befaller  Eder  nådél.  att  j  så  lagen  det  bemM 
Hr  RiksRådet  må  aldeles  utan  skada  blifra,  och  icke 
allenast  nöjaktigt  vederlag,  utan  och  ain  melioration 
till  godo  njata.>9    1683  d*    12    Oet^    confirmation    I 


(    32    ) 

gods,  tills  Gr.  B.  O.  med  andra  gods  benådas;  K. 
M:ts  egen  annotation,  hvarom  Red.  Comts  bref  till 
orten  afgiclc  d.  26  Febr.  1684  m.fl.  donationer  under 
Redactionstiden.  Hans  dotter  Märta  Juliana  uppsatte 
sitt  testamente  1728,  der  hon  gaf  Gr.  Måns  Stisnbociui 
dotter  Era  Juliana  5000  Bdr  jemte    sin    stora  röda 

damastsäng,  som'  hon  sjelf  gjort. 

—  Carly  son  af  B.  Canzl.  Erik  Axelsson,  Mini- 
/iter  i  Wien,  en  af  förläggarna  till  Bodbecks  Bota- 
niska rerk,  inlade  efter  1676  följ.  sapplik: 

Stormäektigste  Konung 
Allernådigste  Herre! 

Eders  KöngK  Maijttt  hafver  uppå  var  underdåni- 
ga supplique  den  3  sistledne  Junij  allernådigst  resol- 
Terat  och  befallt  att  E:s  Kongl.  Maijttts  StatsContor 
skulle  iippgifva  vissa  medel  till  betalning  för  de  3641 
Bdr  16  öre  12 1|  pr  Silfverm:t,  som  fSr*  Bergsham- 
mars  gårds  och  halfva  Stallmästare  gärden,  hvilka 
E:s  Kongl.  Maijitt  af  vår  sahl.  Broder  Grefve  Axel 
Oxenstierna  åhr  1673  sig  tillkiöpt,  ännu  återstå  och 
restera;  men  såsom  Ed:s  Kongl.  Maj:tts  StatsContor 
sedermehra  sigh  uthlåtit  och  svarat,  att  till  berörde 
Summas  förnöjning  inga  medel  förr  än  tillkommande 
Ahr  finnas,  och  E:s  Kongl.  Maij:tts  BeductionsCom- 
mission  nu  i  medlertijdh  hårdt  strenger  och  poas- 
s«rar,  det  värt  Sterbhuus  ofördröjeligen  måste  afstä 
530  D:r  23  öre  4  p:r.  Silfvérm:ts  Bähta,  för  sädana 
gods,  som  vår  Sal.  Farfader  fordom  ByksCantzleren 
Grefve  Axel  Oxenstierna  emot  decourtering  af  dess 
innesläende  löningar  ifrån  kronan    sigh  skall    hafva 


(    33    ) 

dUkiopt;  Åltså  och  •tmdan  Altemådigtte  Konnng 
och  Herre,  m^hrbetii:te  3641  Rdr  16  öte  12  |f  pr. 
Silf?erm:t  härröra  af  ett  riekfigt  kiop,  och  -eSiet  Ets 
KoDgl.  Maij:tts  nådiga  villige  ofch  bi^fallning  sampt 
kiApebrdfvets  innehåld,  hade  bordt  för  9  åhr  aedai^ 
då  godsen  tiU  E:s  KongU.  Maijut  och  Cifonton  afträd- 
des,  utfalla;  .Ty  supplicere  hos  E;8  Kongl.  Maij;tt 
och  Grenan  vij  å  nyo  uti  underdånigheet  attE:sKongL 
Maij:tt  täcktes  i  nåder  anbefalla  £:s  Kongl.  !  Maij:t8 
BeductionsCommission  niehrbem:te  Summa- lift ^  betal- 
ning antaga  och  afskrifva  för  vårt  Sterbhuus  nppå 
den  post,  som  af  oss  fordras  för  kioplar  gedz  emot 
ISningar^  hälst  emädan  slijka  godz  äré  genom  delning 
komne  uti  tridie  och  fierde  handen  och  Eders  KongL 
Maj:t  och  Gronan  like  synes  skee  förnär,  när  rich** 
tigt  emot  richtigt  beräknas  och  afskrifves.  Förblifvo 
in  till  vår  dodsstundh 

Alleroådigste  Konung  och  Herre 
Eders  KongL  Maijt:z 

Underdåhnigste  och  trooplich- 
tigste  tjenare  och  undersåhte 
uppå    sambteL    arfvingarnass 
vegnar. 

Carl  G.  Oxenstierna. 

— -  Erich  Aa^elfson^  R.  Canzl*  brefvexlade  som 
Gonverneur  i  Estland  om  politiska  märkvärdigheter 
med  A^  Forbns  v.  Gouvémeuren  i  Pommern  1647. 
Hvarken  sak  eller  föredrag  eger  synnerlig  utmär- 
kelse. 

(X  Del.)  3 


(    34    ) 

•^  Gébfiei^  Frih.  nS^eriges  Rijkes  lUgeninde 
Rådh  och  Dråtzett^Prsesident  uti  den  Hdge  Konangs*- 
lige  Hofrfttt,  Lagman  ofver  Westergödandn  skref  d. 
10  Fet>r.  (dog  1640  d.  2$  Oct.  b.  å.)  till  sin  fogde 
i  T5res5  (Tyresjo  skrefs  aUtid  så  i  gamla  tid«n),litt« 
H»  lian  med  förtret  iörnnmmit  af  fogdena  bref,  att 
kronans  båtsmän  liafva  varit  dernte  och  huggit  en 
hop  med  timmer  på  Winåckers  skog,  beropande^  sig 
på  att  halira  den  Konnngsliga  Regeringens  tillstånd 
och  befallning,  >9hTilket  Sr  en  uppenbar^  I9gn  och  o- 
sanning.n  SiDu  skall  fordensiuill  sSga  dem,  att  de 
nu  genast  vänéa  igen  med  sådane  orimlige  upptag, 
eller  skola  ié  bdkxrtnina  fånen  till  tacka,  demppå  de 
«iå  visst  förlita  sig.9)  Begär  så  veta  namn  på  Skep- 
pare och  Kapten  samt  om  någon  af  Jon  Perssons  folk 
af  Artilleriet  der  fällt  någon  ek«  Bönderna  som 
tillåtit  det  ske  och  tagit  2  öre  I5r  stabben,  skulle^ 
så  snart  de  ändat  vinterkörsslorne,  sättas  i  tornet, 
dertill  ersätta  all  skadan.  Timret  skulle  foras  till 
gården.  Sten  till  Kyrkbyggnäden  skulle  i  vinter  med 
all  makt  framköras. 

Dess  Memoria  luctuosa  hällen  i  Åbo,  tillegnad 
Brödren     Gref    Axel     af    förf.     Petrus     Petri    Phil. 

o 

Adjunct  i  Äbo,  in  original!  förvaras  här  äfvenledes* 
Orationens  delar  utmärkas  in  margine*  Arg.  1.  a. 
Generrs  prosapia  a)  ratio  1  a  familia.  Familise  jcom- 
niendatio  ab  Antiquitate^  Sedan  följer  jemnförelse 
mellan  fami^en  och  oxen.  Osicep  dricker-  ej  ur  ;snmp 
utan  ur  källan:  Oxenstjernska  familjen  har  ofver- 
gått  tUl  och   blifvit  vid  Lutherska  Ifiran*     Oxen   drar 


(    35    ) 

tunga  lass:  0«  familjen  bar  jemt  haft  tnnga  stats- 
sysslor  ätt  uträtta.  Oxen  tar  uti  starkast,  der  vägen 
ir  niest  obanad:  sic  •  •  de. b)  ratio  2:da  som  blifver 
en  råtioiiis  per  digressionem.  I  denna  stela  schola- 
utiska  form  hade  verklig  sak  lika  svårt  vid  att  fram- 
träda, som  sedan  i  de  Akademiska  phraserna*  Man 
far  dock  veta,  att  Drotzet  föddes  1588  pä  Toreso, 
att  Jonas  Rothovios  var  båda  Gabriels  och  Axels  o- 
fSrtrutne  lärare  i  Upsala,  Rostock  och  Wittenberg,: 
der  theologien  ifrigt  studerades  af  de  svenske  Ädlin- 
gårne,  sedan  i  Jena,  der  den  klassiska  vitterheten 
fSmämligast  lärdes;  att  äfven  Natural  historien  in- 
gick i  studii  omfånget  under  resorne  m.  m.  Bland 
de  regeringsåtgärder  Drotzet  egnat  mesta  kraften, 
synes  Bibeltryckniog  och  Bibelspridning  hafva  varit, 
jemte  Gymnasii-organisationen.  .  Han  bada  ansett  att 
Bibeitrycksiunnan  borde  utgå  ur  kyrkans  tillgångar 
tiU  Nh.  BAeltryckning^men  ock  derföre  Staten  bestå 
kyvkorne  Biblar,  att  dessutom  på  skattkammarens  be- 
kostnad Gastaf  Adolphs  Bibel  borde  utges  och  säl- 
jas ttU  ringa  pris.  Han  nitälskade  ej  blott  med  ord 
litan  ock  med  mynt  för  hvad  hån  älskade. 

— -  Gustaf  Axelssans  personalier  förvaras  här 
också  in  originali.  Född  1608,  studerade  han  under 
Lenaeus  i  Ups.  och  var  i  2  år  Rector;  blef  sedan 
vid  19  år  Kammarherre  hos  Konungen  och  förestod 
som  Marskalk  sista  året  dess  hela  hof.  Dog  vid  21 
års  ålder  i  lägret  vid  Marienburg  i  Preussen,  éi  20 
Aug.  1629  efter  4  års  fältsjuka/   Fadren  hade    kom« 

3^ 


(    36    ) 

mit,  men  måst  aflägsna  sig  innan  'sonen  dog.  JSaw 
hade  då  ångrat  ätt  AaH  drifvit  sin  son  ftir  Kårdt 
till  studier  ^).  Botwidi  satt  vid  hans  dödsbädd'  med 
Religionens  tröst.  Tro]«  har  Botvddi  skrifvit  >di»nto 
uppsats.  Den  är  aldeles  flärdlös,  betraktandet  täfren 
de  höge  såsom  syndige  menniskor  och  aftecknar '  én** 
kelt  fadrens  och  sonens  ånger  och  sorg,  samt  >sant 
Cfaristlige  tröstegrnnder. 

—     Gustafs  CanzIlRåd  och  RiksRåd,  g.  m..Må£ 
ria  Soph.  PelaGardie,  lemnade  vid    sin  död  1648  en 
enka,  som  nära  ett  hälft  sekel  med  kraft    styrde    de 
egendomar,  som  frän  Oxelistjernor,  DelaGardier  och 
Braher  stannat  hos  henne  (död  1696).    Mån  ser  der 
fäderneblodet  i  fredliga  yrken.    Hon  nppgräfver  sten- 
kolsgrufvor  vid  Danska    sundet,  hon  anlägger  vahdt* 
verk  vid  Töresö  nära  Stockholm,  hon  infor  åkerbruk 
]på    egendomar    vid    Peipns    och  Ladogas    stränder, 
hon    uppgör  accorder  med    GeneralGoavernearer  om 
att  lemna  munderingar  till  regementer   i  Skåne    och 
Liiland,  hon  försäljer  till  en    köpman    på    Gottland 
kläden  och  lärfter  och    juftsadlar  på  en  gång  fol-  öf- 
ver  1000  daler,  egande  sjelf  sina  skepp  och    skepps* 
kaptener,  isom  förde  det  sålda  godset  till  in    och   ut- 
rikes hamnar^    I    våra    Manufacturers    historia     bor 
henAes  minne    nämnas  med  heden    Hennes    sväger- 
ska slred  med  liberalismens  vapen  emot    henne     (Se 
DelaG.  Arch.  VIII:  p.  l4l).    1668  fick  hbn    genom 


*)  B<lr    märkas    noga.    Mången  kände  samma  ånger  försent, 
uch  snart  torde  hela  tidshvarfret  fa  känna  den« 


(    37    ) 

sin  svågert  RiksÅQiiralens  ynnest  pä  eit  till   Spanien 
afgående  kronoskepp  afsända  från  Landskrona  några 
100  tolfter  ')fyrskarne))  bräder  och    spanska   balkar, 
hvilka  bräder,  7   alnar  långa  och    utan  qvistar,    hon 
köpt  på  Gottland  för  40  hvita  runstycken  hvar    tolft. 
De  hade  från  Klinta  hamn  på  Gottland  fdrsändts  ge- 
noro Goav:8  på  Gottland    Linnart    Ribbings   försorg, 
hvilken  ock  åt  henne  uppköpt  allt   som    till    en     ny 
skuta  erfordrades.    Till  Erasmus  Ihre  sålde    bon     d. 
S|6  Mars  1668  1000  alnar  lärft  och  blaggarn*     Köpte 
samma  år  Krapperups   gård  och  gods  för  31,750  Rdr 
in  specie.     Med  egenhand  skref   hon  s«     å.     concept 
till    en    supplik    till    K.    .M:t     mot    CommersCoUe- 
ginm.      Hon    hade    användt    på     Vandtmakeriet     i^ 
Töreso  16500   Rdr  sp,  sedan  hon  1664  fick  sina  pri- 
Tilegier,  (att  i  10  år  få  emot  \  procent    tull    inköpa 
alla  materialier  m.    fl.)'    inskaffat    snälla    utländska 
färgare  m.  il.  som    kunde    inöfva    de    infödde,     och 
nsökt  på  allt  sätt   bringa  det  här  hän,  att    här    ock 
en  gång  i  vårt  k«  Fädernesland    kunde    inrättas     ett 
▼ackert  och  väl  ordineradt  draperi,  hvartill  icke  litet 
forlag  och  omsorg   kräfvas,  mest  sökande  den    nytta 
Fäderneslandet  af  hennes  försök  och  exempel   kunde 
bämta.>9    Hvilka  svårigheter,  som    mötte    på    denna 
bana,  kan  man  bäst  bedömma    deraf,  att    hon     måst 
genom  processer  och  lagsökningar  inkräfva  törhända 
största  delen  af  sina  fordringar*       Se    vidare  DelaG. 
Arch,  VUL  p.  82. 

..      —    Johan  Axelsson y  {liksRåd,    RiksCanzIiRåd, 
Cansler  öfver  Greifsvald  Akad.  i^kref  1636  till  Amir. 


(    38    ) 

Cl;  Flemin|[  om  Fredrik  Menias,  som  haft  en  com'^ 
mission  att  ät  begge  uträtta,  tackande  for  Flts  aflfec- 
tion  om  0:s  fängsliga  svåger  Fältmsk.  G.  Horn, 
slutande:  noch  befaller  Ao^om  uti  Gadtf  protection 
till  själ  och  lif.  J.  O.  Axelsson,  Frih.  till  Kimlto.» 
1637  stadfästade  lian  den  convention,  som  Stararne 
gjort  med  presten  på  Mörkö,  att  Egaren  npptogTer- 
tial,  qvicktionde,  altarsmör  m.m.  och  sedan  lönte  pa» 
storn,  hvilken  han  ock  anslog  ett  nytt  boställe  nära 
kyrkan.  Utfärdade  1637  på  fadrens  vägnar  en  full- 
makt till  Domare  och  Lagläsare  i  sin  Faders  Friherre 
skåp,  åläggande  honom,  att  allt  som  '  på  tingen  före- 
kom, flitigt  protocollera,  skolande  ha'  2  domböcker 
färdiga  vid  JnleA,  hvaraf  en  skulle  sändas  till  Hof- 
rätten  och  den  andre  till  Friherren.  Med  sakorea  och 
domarpengarne  skulle  han  sig  ej  befatta  utan  nöja 
sig  med  den  anslagna  lönen  10  dir  k«  m«  for  hvarj» 
ting  vid  Kimitho  kyrka  ocb  5  dir  k.  m.  for  hvart 
ting  vid  Kyrksunds  skär  (observandum  1)  Han  skul- 
le dessutom  vara  skyldig  bevista  syneforrättningar 
och  som  rådgifvare  närvara,  der  Friherxens  befall- 
ningsman hade  extraordinaira  saker  fore«  S.  ä.  skref 
han  till  »^Biskop  Moster  Isak?)  (Rothovius,)  undanbed- 
jåndes  sig  den  af  Biskopen  ditsände  Capellanen,  be- 
gärandes consens  till  brefvisarens  anställande  till  pa- 
stors hjelp;  beklagande  att  Biskopen  rest  hans  dörr 
förbi,  lofvande  att  sjelf  snart  besöka  Biskopen  (sin 
Fars  lärare  och  vän.)  Han  anslog  ett  hemman 
till  den  nye  kapellanen  och  ålade  de  båda  ka- 
pellanerna    i   kimitho    att   hvar    annan    eller    hvar 


*      (    39    )       . 

tredje  sondag;  predika  i  kapellerne,  boran^oftijlfih^AH 
annat  år  upptaga  ujppborden  af  bönderna.     S.  ä.  ut- 
färdade han  å  Fadrens  vägnar  Instra.ction  för  en  fog- 
de å  friberrskapet.  1  $,  som  upptager  3  sidd.  iii.   foL 
upptager  hans  prmcipaleste  pligt,  att  g(Ara    presterna 
bistånd,  att  Gudsfruktan,   /dygd,  tukt  oeh  goda  seder 
i   länet  må  tillvexa.    De   skulle  predika,    lära    och 
förmana,  han  varna  och  der  det  så  behöfs,    tillbörli* 
gen  straffaé    Kyrkans  medel  skulle  väl   mainteneräs. 
Fogden  skulle  laga  att  pastor  och  kapellanernå  finge 
sin  rätte  tionde '^h  inkomst.    Pastor   skulle  vid  tin- 
gen underhålla ^C^agläsaren,  fogden   och    deras    folk, 
samt  Nämnden,iivarförehvarje  bonde  skulle  till  pastor 
betala  ^  kappe  säd  om  året.    Ingen  annan  tingsgärd» 
Ladugården  skotes  af  en  Tysk  Joh.  Altendorff»    Der 
var  inrättadt  ett  skönt  9)foorverk,79    en  tegellada,    åt- 
skilliga   kalkugnar  •  •  Yid  Weskelax    ett    kosteligt 
inarmorstensbrott,item  mjöl- och  sågqvarnar  samt beck- 
brännerier.    100  tolfter  bräder  skulle^  årligen  försäl- 
jas. Bönderna  finge  ej  sjelfva  ha  skutor  och    handla 
på  Sverige  eller  annorstädes,  utan  Fogdens  lof,    haf- 
Tande  annars  skuta  och  gods  förbrutit,    utan'    hållas 
till  åkerbruk»    Fogden  fick-  ingen    seglats    medgifva, 
förrän  bonden  godtgjort  kronan  och  länsherren,  men 
ändå  ej  medgifva   att  bonden  sjelf  eller    hans    barn 
eller  folk  fick  med  resa.     ^»Gör  någon  häremot    haf-^ 
ver  godset  förbrutit,  eller  hvad  han  derföre  får    och 
vare  fortäokt  att  svara    derföre  inför    min  k.  Fader 
sjelf  eller  den,  som  af  honom    förordnas    kan,     att 
upptaga  sådane  saker.')    Om  denne  unge  Herres    e- 


(    40    ) 

konomi^kff  iBttällning  må  några  upplysnii^r  till   slut 
medddas. 


Ea^tact  af  Gr.  Joh.  Ax\»  Bt^vudbok  1641—49. 

Inkomst  U  ex.  1641 :  af  K.  M:t  för  Grefvens  ut- 
stoffering  vid  Legatiooen  i  Tyskland :  7000  daler. 
Tractamentspengar  10^0;  af  Grefvens  arrendatorer 
och. handlingsmän  20,478.  Föräringar  af,  R.  CanzL 
7000«  Grefvens  Salarium  6001.  D.  21.  öre  13  i.  Or- 
dinarie räntorne  i  Sverige  17,375«^  £•  O.  räntorna 
3852*  Hörningsholms  arrende  1158.  Tiillgarns  ar- 
rende 76  (uppsteg  sedan  till  1756)  dess  trägård  119. 
Hörningsholnis  trädgårdsarrende  i  frukt  352.  Sträng- 
näs  trägård  60.  Arsvexten  vid  gårdartae  17S2.  Angår 
2897.  Kalkbruket  vid  Tullgarn  155;  på  Ödaxen  250, 
vid  Horningsholm  (1643:  400  d.)  Legooxarne  240. 
de.  de.  Summa  101,726  daler  26.  18  ^V  Bland  ut- 
gifter förekomma  Hofförtäringen  10,107.  Lonings- 
staten  9589.  Föräringar  3331.  Husgerådsinköp  5194 
Stallet  7997.  Grefvens  kläder  3275.  Grefvinnans 
2337.  Byggningar  och  graf var  1492  de.  S:a  76069. 
29:  19|. 

Till  slut  må  nt  Oxenstiernsha  miiiiie#&oA«ii  (hvar- 
om  se  DelaG.  Arch.  V.  p«  52  ^)  några  utdrag  for 
17:de  seklet  meddelas* 


v  t  • 

*)  Angående  Författaren  till  densamma  må  upplysas  att  de 
äro  4:  1)  Furstl.  Rådet  Frih.  Bengt  Gabrieisson  Ö.  ^)Rik8- 
Skattmst  Gr.  Gabr.  Bengtss.  O.  3)  Canzll  pras.  Bengt  Qabrss. 


c    41    ) 

Anteckningar  af  Rih^Amirahn  Or*  Gfibn   Bengfgon 

Oxemtiernä^ 

1606  d.  12  Marti  kom  jag  från  Frankrike  tiil 
landhoimen.  1608  d.  18  Oct.  höll  den  Välb.  Fru 
Christina  Sture  min  Trolofning  med  Jungfru  Anna 
Sal.  Gustaf  Baners,  Riddares  till  Djursholm,  Ekenäs, 
IfVärder  och  Wärpels.  förd.  Sv.  R.  Råd  och  Mar- 
skalk, äkta  dotter  i  Sal.  Thure  Bjelkes  hus.  1610  d. 
17  Oct.  gjorde  Välb.  Fru<  Ch*  Sture  mitt  bröllop 
med  Jungfru  Anna  Baner«  1611  d.  23  Aug.  blef  jag 
i  Danska  fejden  för  vårt  läger  vid  Ryssby  genom 
mina  begge  armar  af  fienden  skuten,  1612  föddes 
yår  dotter  Sigrid  Gabrielsdotter  i  Singo  prestgård  i 
Nyland  under  resa  till  Reile  (blef  g.  m«  Thure  Oxen- 
stierna.) 1613  d.  1  Sept.  föddes  Christina.  1615  d. 
5  Maji  föddes  Beata.  1616  d.  13  Aug.  föddes  Gustaf, 
som  dog  1617.  1617  d.  9.  Nov.  föddes  Margareta 
(blef  g.  m.  Axel  Sparre).  1619  d.  6  Mart.  föddes 
Gabriel  (blef  R.  R.  RiksMarskalk.)  1620  d.  4  Maj 
föddes  Anna  (blef  g.  m.  Gr.  Dohna.)  1623  d.  16 
Julii  föddes  Bengt  (Canzliprsesid.)  Den  vid  snart  sagdt 
alla  anteckningar  förekommande    suspirationen  är  här:  / 


O.  men  detta  allt  är  dels  afskrifvet,  dels  skrifvet  afCanzli 
pra^aidenteiis  ^(Uid.  4)  Rn  ogift  syster  af  denna  sednar?, 
Vden  4:de  systren"  (se  1654  d.  22  Oct.)  jemte  Sigrid  Hr 
Thure  Oxenstiernas,  Margareta  Hr  Axel  Sparres,  oqh  Ån- 
na  Hr  C.  Dohnas  husfru;  med  3  gifta  hrödér  Gähriel, 
Bengt  och  Gustaf  Oxens tjerna.  HonanfiM^eJpå  Fryxelska 
^"  tabellen^    **  -* 


»  t,  ... 


(    42    ) 

Gad  late  hMiom  Qppyéxa  tiii  sin%  namns  ära,  oss  till 
hägnad  och  honom  sjelf  fattig  barn  till  ett  ärligt  lef- 
verne  och  efter  detta  lifvet  till  en  evig  salighet  och 
är  han  född  i  kräftans  teclcen.  1624  Mich.  d»  föddes 
Catharinas  1626  d.  16  Mart.  föddes  Gustaf  (R  IL 
Rikstygmästare«  Nu  vidtager  som  d^t  syna  Canz^ 
lipréBsidentens  Bengt  Oxenstjernas  anteckningar , 
som  dock  renshrifvit  allt  det  föregående*  1585  d.  10 
Febn  är  min  K.  M.  Fru  Anna  Baner  född  på  Djurs- 
holm. 1586  d/18  Mart.  är  min  k.  Fader  Gabr.  O- 
Xenstierna Bengtsson  född  på  Lindholmen!  WesterGtl. 
1610  stod  deras  bröllop  i  EnkeDrottning  Catharinas 
hus.  1646  d«  19  Jan.  dödde  min  k.. Moder  vid  Rosers- 
berg.  S.  å.  d.  12  Dec.  dödde  min  k.  Fader  vid  Eds- 
berg. 1639  d*  21  Mart.  drog  min  \u  Fader  med  Ja- 
cob DelaGardie  tillWermland  att  lefreraDrottn.  Maria 
Eleon.  sitt  lifgedinge,  D.  13  Apr.  talte  Hr  Axel  Spar- 
re  min  syster  Margareta  O.  till  och  har  han  älskat 
henne  ifrå  då  han  var  11  år  gammal.  Ar  1640  d« 
10  Maji  blef  syster  Fru  Christianas  mor  Gr:nn  Fru 
Elisab.  Juliana  af  Erpach  död  i  hufvudlägret  for  Sal- 
felt.  S*  å.  d.  2  Julii  forlofvades  broder  Gabriel  med 
Fr.  Marcka  Christiana  af  Löwensten.  I  Dec.  drog 
Bror  Gabriel  åter  till  Tyskland  till  Morbror  Fältmsk^ 
Johan  Baner.  1641  d.'30  Aug.  kom  han  åter  med 
samma  morbrors  lik  samt  hans  hustru  Markgrefvin. 
en  fröken  af  Baden  benämd  Johanna,  deii  -  han  vig- 
des vid  i  October  förrän  han  dödde,  hvilket  skedde  d« 
10  Maji  i  Halherstad.  •—  Nu  vidtaga  anteckningar 
ulqf^en  af  froknarne    Christina^  Beata   0Jier^  Con 


,  (  >43    ) 

tharina  Ojtemtiéma,,  1641  d.  21  Nov.  drog  bemftl- 
t«  MarkGnnna  ner  till  Kungs-Norreby  i  ÖstG.  om 
T&ren  därefter  drog  hon  ut  till.  sin  fader  igen,  sedan 
fick  hon  en  Grefve  af  Torn  och  dödde  så  i  Persow, 
4et  Droctn.  Christina  nnde  henne  i  sin  lifstid.  1642 
d.  26  Nov.  kom  Marchgrefven  af  Baden  intill  Stock* 
fcolm  med  stor  prosess  till  den  acht  att  hans  Bröllopsdag 
Anlle  skee  dagen  derefter,  hvilket  blef  förhindrat  i-^ 
genom  en  stoor  eldsvåda  som  blef  loss  på  slottet  om 
aftonen  då  dee  alla  dansade  på  den  sijdäh  åth  siön 
de  kalladee  Papistiske  Kyrckian  Och  skedde  en  tämbL 
skada.  1642  d.  30  Nov^stod  Marchgrefven  af  Ba- 
dens bröllop  på  Stockholms  Slott  med  Högborne  Frö- 
ken Christina  Magdalena  Pfaltz-Grefvifikia  af  RiigeQ 
och  giorde  Drottning  Christina  deras  brölopp«  Ar  ' 
1643  d.  20  Januari  drog  hon  med  Marchgrefven  ifrån 
Stockholm  och  fölgde  Drottningen  med  alt  fmiitimbret 
dem  ntoni  staden.  1643  d.  3  Febr«  leckte  vij  med 
H:s  Maj:ts  Drottning  Christina  värdskapp  på  Slottet, 
och  var  där  intet  främmande  fruntimber  i  samma 
leek,  mer  än  som  syster  Christiana  och  vij  alla  nthur 
Vårt  huss,  och  H:s  Maj:tts  fruntimber.  lt)43 
d.  13  Nov,  blef  min  broder  Hr  Bengt  Oxen- 
stierna Rector  Magnificus  i  Upsala  Accademia, 
1643  d.  26  Nov.  Wigdes  St.  Jacobs  Kyrckia  i  Stock-  . 
holm  och  var  Drottning  Christina  och  allt  fruntimb- 
ret  där  i  Kyrckian  när  det  skedde,  Gud  late  det  va- 
ra skiedt  i  en  god  stund.  1644  d.  17  April  Gick  Sy- 
ster  Fröken  Christiaufi  i  sitt  brndfaad  i  stora  badstu- 
gai^  och  Ql^tle  vij  nfnttma  aft<wen  i  Morbror  ^f  Lar^ 


(    44    ), 

Sparres  hiius  på  Riddarholmen,  och  skedde  måldjden 
där  om  aftonen,  oeh  vore  ^där  mydcet  frantimber  och 
CaTalliers  tillslädes.  1644  d.  1  Maj  stod  min.  ju 
Broder  Gabrilz  brdlopp  med  Högvälbtna  Fröken  Ma« 
ria  Christiana  baren  Grefvinna  af  Zuvesten  i  tbc 
Lars  Sparres  huns  på  Ridderbolmen  och  var  däc 
Drottning  Christina  och  både  dee  Furstelige  .Frdk«! 
name,  Fr.  Maria  och  Fröken  Eleonora  och  giordo 
min  morbroder  Hr  Peder  Baner  deres  brök^.  efter 
min  morbroders  Hr  Johan  Baners  begiäran,  efter  han 
sjelf  intet  var  här  i  landet,  för  sin  tiänst  skull,  och 
bestod  han  hehla  deu  omkostnaden  som  hennes  k. 
Stiuffader.  1644  d.  4  Maij  fördes  hon  i  min  brodera 
hnns,  hvilcken  giäste  i  min  Faderbroder  Hr  Bengt 
Oxenstiernas  hans  på  Ridderbolmen,  och  var  min 
Bror  Öfverste  den  tijden  for  det  :  blå  Regementet. 
1(344  den  22  Maij  1  opp  .Skeppsflottan  uth  tiilX>alerööu 

• 

ifrån  Stockholm  till  det  Da^iska  kriget  och  var  Hc 
Claes  Flemming  vice  Admiral  som  förde  Flåttan. 
1644  d.  30  Maij  Drog  H:s  M:t  Drottning  Christina 
och  mast  af  Rådet  sampt  en  god  debi  af  Fruntimbret 
med  sine  männ  och  droge  mine  k.  föräldrar  och  vij 
med  till  Daleröön  att  see  på  flåttan  när  hon  gick  udfa. 
1644  d.  1  Junii  lopp  flåttan  till  sjöss.  1644  den  3 
Janii  kom  H.^^Mrt  till  Daleröön  sampt  mine  k.  Föräl-. 
drar  och  vij.  Och  var  H:s  M:t  vår  giäst  i  vårt  Paw- 
lun.  1644  den  15  Junii  kom  H:s  Mtt  sampt  vij  dll 
Stockholm  igien.  1644  d.  13  October  Sloges  vare 
Skepp -med  deé  banakes  och  vtinno  våra,  och  när 
R^  ttalsf  Flénrrniing  U^f  slageil>)få  i^fläftan^  så'  neg 


(    45    ) 

Hr  Carl  Gustaf  Wréigel  på  var.  fléUa  otb  förde  fok- 
ke^  ocb  kom  'han  ifrån  den  Dsnttk0  sijdan,  dijt  han 
•var  för  kommeti' méd  krigzfol^^f,  och  var  han  ved 
Amh  lijdén  General  Major  om  jag  mina  rätt.  1644 
4»  28:^ctob«  var  Hennes  Mig^ti  Sttoi^e  Kyrck|%i;i  och 
kkéddé.  den  tabk^ägeken  for.d^n  S0ger,  som  då  sked- 
de fdr  det  vare  vunnet  med  flåttan.  .1644  d,  2  Nov> 
koQimn;  2:ile  Danske  Skiep  trii;  Stockholm,  det  ena 
hei^tPatieittia  det  andta  OldenbHrgL  1644  d.  19Deb^ 
Drog  mink»  Bror  GalN^iel  Ml  WaiSmeland  m^å  allt 
sitt  felek  att  ligga  däl-  emot  Jaten*.  1645  d.  11  Julii 
var  min  k.  Sj^stér.'  Margareta  i  Brudbad  i  steenbastug. 
1645  å*  16  Jtilii  stod  min  k».  Syster  Margaretas  Bro- 
lopp med  Wällh:ne  Herr  Axiel  Sparre  H*  M:ts  Ka^a-* 
marheirre,  i  Stockholm  i  Hr  Lars  Sparres  huus  på 
Ridderhalmen,  och  vigdes  dee  åf  Kyrckioherden  Doct* 
Olaf 'Laurelio,  och  var  H»  M:t  och  både  dee  FutstU 
Froknarne  sampt  andre  förnamblige  Herrar  och  Frän- 
timber  tillstädes,  och  var  det  det  första  brölop  som 
skedde  uthan  måltijd,  som  K*  M:t  påböd  och  förord- 
nade. 1648  d*  30  Junii  förreste  Hans  Farstl.  Ntdé 
Hertig  Carl  till  det  Tyska  kriget  och  Hans  FnrstL 
«Nåd0  blef  då  Genérallissiinus,  och  bod  bah  min  k« 
Moder  god  natt  för.änn'  han  reste  bort  och  fölgda 
hcrnora  min  k,  Broor  Gustaf  och  Broör  Niels  Baner 
tall  Armen  «  .  »  «  A:o  1650  d.  28  Sept.  kom  Hans 
KongL  Högheet  ifrån  Tyssland  och  min  Bror  Gustav 
saaipt  flere  af  Adelen,  som  fplgde  honom*  1650  d. 
16  Octob.  Reste  Drottning  Qhrjstina  till  Jacobsdahl 
och  blef  der  efver  natten,  att  hon  skulle  tagas  in  med 


(    48    ) 

dagen  afsade  Drottning  Cbristifta  sig  med'  Regemen* 
tet  och  aflåde  sin  kläde  habit  och  sjelf  tog  af  si^  siit- 
Kongi,  Ctona  och  alla  dee  andra  Regalierna  och  lef- 
vererade  det  atb  Regeringen  som  där   voro    nämbde 
att  bära  det,  samma  dagen  blef  Hans  KoogL    Maij:t 
Konung  Carl  Gustaf  den  10  krönt  i   Upsahla    doiii^ 
kyrckia  till  Sveriges  Konung  emellan  3   och    4    om 
aftonen  och  skedde  idla  Kongl.  Ceremonier,  men  den 
afftonen  ékedde  måltid  och  ingen  dants*   —    1654  d. 
7  Junii  Svoré  all  Adelen,  Frestarna,  Borgarena,    och 
Bf3»4er  Hans  Maj:tt  på  Upsahla  Bargård,  samma  dag 
blef  Douglas  en  Skåtsk  af  Adel.  antagen  på    Ridder* 
huset  till  Grefve,  samma  afftoii  giorde  Hans    Kongl. 
MaijUt  ett  Étort  Panquett,  hade  Hennes  Matjttt  Drott'- 
ningen  till  giäst  och  skedde  ingen  dants,  samma    aff»' 
ton  emellan  11  och  12  förreste    Drottning    Christina 
ifrån  Upsahla  och  till  Stockholm    på    sin    resa     ath 
Tyssland,  och  fölgde   Hans     K.    Maij:tt    henne     till 
Märstad,  Rådet,  all    Adelen     sampt    Fruntimbret     sä 
mänga  som   voro  i  Staden   med     stoor    procsess    till 
Flothsund,  där  de  vända  om  igien,  och  dan   8    Junii 
kom  Konungen   till   Upsahla  igien.  —  1654  d.  9    Ju- 
nii Reste    min  k*  moder    och  vij  alla  till    Rosersberg 
ifrån    Upsahla,  och  den  20  kom  min  k.  Fader     effter 
ifrån  Upsahla*     Ar  1654  den  22  Junii,  kom'  Hans    K* 
Maij:tt  ifrån  Upsahla  med  båth  till   Rosersberg     och 
fölgde  Honom  5  af  Rådet   och  een  stor  debi  af  Ade* 
len    spni  en  dehl  af  Håfvet  och  den  23    reste     Hans 
Maijitt  bart  ifrån    Rosersberg    till    Stockholm     med 
båth,  och  den  24    Junii    kom   Han    till     Stockholm) 


(    4»    ) 

slod  ock  alt  Borgmrtkapet  i  ^eribr  00b  imlfiekt  Bm  00111 
•n  sådan  Herre  lidfdes .  • .  1654  d.  12  Oct.  kom  HeBnei 
ForslL  Nide  Fröken  Hedevig  Eleonora  i  Skären  till 
DalardSn  med  skeppen  och  reste  Hans  K«  Majat  någ* 
ra  dagai  f&mth  tili  att  möta  henne,  och  den  17  Octob^  ^ 

kom  &nnes  FurstL  Nåde  till   Carlberg,   och   skedde  i 

4at  med  stSrsta  pracbt  och  fölgde  H:s  FnrstL  Nåde 
två  gesanfter  en.  af  hennes  Hr  Fader  och  en  af  hennes  « 
Fril.  moder  hennes  Häftmästare  Hans  Fru  och  6  Jnng» 
fmr  och  hennes  Fru  moders  gambla  Håffmästerinna, 
hvilka  straxt  reste  tiUbakars  när  bröllopet  Tar  öf?er-^ 
atåndit,  1654  d.  22  Octob*  Reste  tij  4  Systrame  in 
till  att  bära  up  Hennes  Farstl.  Nådes  Frökens  släp  på 
hennes  bröllop,  som  blef  befalt,  samt  S:r  Fröken  Bea* 
ta  Stenbock*  1(654  d*  24  Octob.  Vigdes  Hans  Kongl. 
Alaytt  på  Stockholms  Slått  på  RijksSahlen  med  högt* 
be;te  Hennes  Furstl.  Nåde  Fröken.  Sedevig  Eleonora 
af  Erchebiseopen  Doct  Johan  Leneus,  samma  dagen 
då  hon  vigdes,  fördes  Hennes  FnrstL.  Nåde  Bruden  in 
på  Slåttet,  och  foIgde  Konnngen  sjelf,  sampt  alla  af 
Adden  henne  ifrån  Carlberg,  och  mötte  henne  på 
Bårdgården  Drottning  Marfa  Eleonora ,  sampt  alt 
Frunämber  och  folgde  intet  niehr  bcjpne  afFrnntimbrit 
än  Förstinnan  Maria  Konungens  Syster,  hennes  egit 
Fruntimber  samt  Fru  Margareta  Brahe,  Grefvinnan 
och  vy  4  systrar,  som  blefve  befalta  achta  på  Hennes 
Furstl.  Nåde  Fröken  alt  Brölopsacten  öfver  att  bära 
släpet  på  Hennes  Furstl.  Nåde  Fröken  och  satt  K. 
Maut  i  Brudsängen  med  sin  Brud,  och  stod  sängen  i 


(  »  ) 

t 

H^miMtfit.  Don  2S  Oetdk  skefld^  ett  miéoH  Airéttiv 
kerie  ocb  dants»  h  vilket  intel  skedda  dfenafftoiieii  dém^ 
vigdea*:  1654  d«  25.Q(äob.  Krootes  Héniiet.Kgl.  Hdg« 
h««t:i  Stor  Kyrckian  ock  nilr  b<m  femii  i  kjnRckioddteii 
mötte:  Henne  Erekebiskopen  oeh  andra  Biakopar.  soni« 
läste  bönor  öfver  beané  ock  föj^es  i  Ceret  ock  akedda 
^  predikan,  sedan  blef  hon  krönt  af  Erckebisfcapen^  >och 
8t#d  intet  Frniptinibelr  i  Cborefc  melir.  åw  Knnnngens' 
systrar  odi  Grefvinnan  Fru  Margareta  Brahe  oob-vl  5 
^em  böllb-  npp  Hennes  Maij:tts  släp  och  skedde  nifil* 
tid  menJngen  danta  den  afftoaen.  1654  d«  27  Octobi 
skedde  måltid  oeh  ,dantz  och  hvar  'gång  hennes  M:tl 
dantsade  fdlgde  vi  effter  och  höUo  up  i^pet  1^54 
kommo'  begge  deras  Maij:ter  till  Edsberg*  sedan  seni 
all  Crönittgsactea  var  of  verstanden,  och  besökte  mine 
k.  Föräldrar  i  sin  sjukdom^  sampt  Lantgrefvén  Flrijfs, 
nfigre  af  Rådet,  oeh  andra  af  Adelen^  Och  reste  b^g* 
ge  deras  Maij:tter  samma  affton  i  Staden  igien  »  « «  A:o 
1655  den  18  Martij  stod  RijksCantzelereits  begrafiring 
i  Stockholm  i  Store  Kyrckian^  samiiia  dagen  afsomna- 
be  Drottning  Maria  Eleonora  på  Stockholms  slått  oéb 
den  "24  Martij  lades  H.  Maij:ts  liyk  i  kijsta  och  blef 
béfalt  Frantimbret  att  blifva  der  uppe  tillstädes,  så 
länge  lijket  lades  i  kistan  hvilcket  skedda  af  Grefvin* 
nerne  och  Fröknarne  och  voro  och  vij  befalte  alt  vara 
der '  tillstädes,  och  gihgo  aHt  Fruntimbret  både  i  fafif'* 
vet  sampt  af.  landet  klädde  i  vijtb  slögbr  och  vakades 
där  alla  deé  nätter  af  Rådet  ech.  af  Adelen  sampt 
Fruntimbret*  1655  den  25  Martij  Bfgrofs  Hr  Er^ 
%ning.  i  Stora  Kyrcklan  och  var  den  endéstfe^r^  *^n 


(    51    ) 

.jAäebten  Ryningania,  d.  26  9f rfrtij  Teit»  vij   till  Eån^ 

*  he9g  ifrån  Staden  och  den  1  April  reste  min  k.  Fader 

och  S;r  Chattarina,  Bror  Hr  Axel  3  dée  stSrita  iShér- 

'iM  att  seé  nppå  Cerewdiimrne   nSr   Itegalierha  ladeg 

.  tithi  Drottning  Maria   Ebonoraa   kista  •  •  •  A:o  1655 

.  Aen  13  Martrj  begrpfs  brottningen  med-stoor  prosess 

.  i  Btddarholms  Vyrekta  i  Stockliolm.   1655   den  3  Jalii 

.  ^o|^  Kofiiii^pn  $Ah  Påland  med  sin  Armee  och  följde 

.  Drottningen  min  k*  Fader  sattipt  det  andra  Rädet   och 

A^den  i  skigren  och  d,  9  Julii  lopp  Hans  Maij;tt   iith 

>  till  ijSss  med  skiepsftåttan  ^-^  samma  affton  kom  Hen-^ 

hes  AfaSj:tt  Drottningen  fill  Stockholm  igien  «  .  .  165ä 

den  9  Novembt  Cbristnades  den  nnga  Printzen  i  slätts- 

kyrckfaan    och  kallades  Carl  och   bars  i  kyrckian   af 

Furstinnan  Muria,  och  har  bfide  mine  systrar  släpet  iip- 

•p&  Pript^ens   kiortel  och  Fröken  Ehha  De  la  Gaardie 

och  b&ltz  till  dopet, af  Cfref  Per  Bijksdrottzen  och  Er-  , 

ddehiskopen  christnado  honom,    och   den  14  Deoemb^ 

Irkiides  min  k«  SvSger  Hr  Axel  Sparre  yed  oss  på  Bo- 

sersbérg  på  sin  resa  åtb»  Påhland    till   Konungen   till 

ntt  5nska  llonom  lycka  af  samptelige  Rådet   till   den 

.nngo   Arfprinfzens   fSdelse  •  ,  ^  1656  d,  25  Jnnii  kom 

ett  allarm  {Stockholm  att  Ryssen  skalle  vara  ved  Gryn- 

delkrog,  hvilkef  var  en  stoor  skräck  och  var  det  Gndi 

lof  intet  sant  •  t  .  1658  den  9  Jannarii  kom  en    sådan 

häfftig  vinter  med  ett  sådan  t  starkt  nrväder^hvilckethölt 

på  i  3  veckors  tijd  att  snön  var  så  diaper  på  vägarna  att 

Ingen  kandé  komma  fram,  och  dee  som  bodde  i  skogen 

fHpd  stor  n&d  kände  komma  uthiir  deras  huus,  och  sto4 

4* 


(    52    ) 

itu  ftora  kBMsn  in  lill  den  33f  Martij^  att  Uke  JBlr  dsg 
var  tSvädar  elbr  rSngn  dftr  emellan,  oeh  i  deit  et^fa 
kdlden  ladee  alla  stoora  »Sar  att  Haas  Kotigl.  Maystt 
då  kände  gä  med  faehla  eia  Armeeiii  pä  Ojiurna  oeli 
Sftland  athi  Danmarek  odi  den  3  Martij  £ago  vi  vata 
att  H.  M:tt  var  kommen  tnpå  Seland  athi  Danmandc^ 
oeh  den  24  Martij  kom  H.  MÉiij:t  Konnngvn  ifrän 
Oanmarck  och  tHl  Gi^teborg  sampt  Hennes  Maq^tt 
'  Drottningen  affton  tilMSrende,  siste  Marty  ffd  Haas 
MaiJ:tt  min  Sväger  Hr  Axel  Bijksjfigmäsfare  lienÉten 
åter  igien,  som  togs  ifrån  Honom  då  han  reste  jäil 
Gåttland  att  bllfva  Guvernear,  hvilcket  skedde  1657. 
1659  d.  10  Aug.  41hr  Fnrsten  af  Helsten  dödh  blefvén 
drottningens  Hr  Fader.  1660  den  6  Febr.  Reste  bror 
Gabriel  och  min  Svåger  Gref  Dona  till  Bahuas  att  be- 
se fästningen,  den  8  kommo  de  igien,  samma  natten 
blef  Kojiungen  siiik  af  ett  häfttigt  fleckfdier  och  blef 
straxt  häflftig  betagen  och  mycket  svag,  efter  han  dien 
2  febr.  förr  blef  så  starck  att  han  gick  uppe  diremei« 
lan  och  gick  likvfthl  intet  uth  och  d.  10  febr.  fSrente 
han  sig  med  Gud  bittigt  om  morgonen.  Anno  1660  d. 
.  12  Febr.  afisomnade  df*n  Storm och^igste  Koniingen 
Carl  Gustav  i  Gi5teborg  och  d.  26  lades  Hans  Af aij:tts 
1^  i  kistan  och  den  22  Febr.  lades  Regalierna  I  Id- 
,  stan  dee  som  blefvo  biirne  af  Regeringen,  och  lades 
:  neder  af  min  bror  Gabriel  Rijksmarschalken  och  Hr 
Gustaf  Påsse  giorde  thalet,  och  voro  befalte  Rådet 
Rid(ler8kapet  och  Adeleh  och  Fruatimbret,  att  visra 
däruppe  så  länge  dee  acten  halde  forrittai.  1660  d.  3  i 
dito  Reste  min  Svåger  Gref  Dona  och  Bror  Gustaf  O* 


c   6i    ) 

xMAtorDa  titt  Skåne,  Gref  Dona  titt  lägret  och  sédäÉ 
till  Fatster,  det  honom  bkfgifvit  af  Rfidet  och  bror 
€ra4tiif  tiH  iina  godas  dom  Konangen  hafver  undt  ho* 
mnkMi  nampa  iEngeUo&aa  ;16§1  den  2  Octob*  krist- 
nades mia  Iflla  "brors  dotter  b^s  Drottningen  oeb  Uef 
kaHoi  Cbritftiana  ^)  Jaliaaa« .  1661  d.  1  DecenA» 
Sicedda  taeksäjelse  i  si^re  -ky rekiån  f8r  den  Ryske  fre- 
den Oieh  Tar  Konungen  oeb  Drottningen  där  tillstädes 
otAå  var  det  de»  första  gängen-  att  Konungen  var  i 
dan  Kyrckian  dch  var  haä  då  ^ä  sitt  7:da  åbn  1661 
den  30  Decemb.  bran  Drottningholm  altsammans  np 
sedan  Drottningen  samma  dagen  reste  där  ifrån  in  i 
Städeiiy  oteb  bafuer  bon  varit  4är  hebla  Helgen  öfver 
laedb  Konungen. « * « 1666  d;  14  Febr.  kom  den  Frän- 
aSibé  iBesanten  Pompona  till  S^Mricbolm,  d.  16  hade 
Hr^^ésanten  Audients  hos  Konungen  oeb  Drottningen. 
1666  d.  27  Martij  Begrofs  Rijkdlådet  Hr  Arwed  For* 
bus  f  Ridderholraskyrckian)  samma  dag  kom  Drottnin* 
gen  i  S:r  Christianas  rum  att  see  på  Prosessen,  där 
hon  intet  hade  varit  på  en  god  ^jd.  •  .  1666  d.  2  Ang. 
Förlåssade  Gud  Hr  Gustav  Carlsson  Baners  Fru  med 
sin  son  Carl,  d.  5  Aug.  giorde  Hr  Doct.  &ick  Gabri- 
elsson sin  Waletspredikan  i  stora  kyrckian  och  var 
Konungen  oeb  Drottningen  där  tillstädes  med^  oeb 
blef  han  Biseop  i  Strägnäs,  samma  dagen  vigde  han 
in  Kyrékioherden  som  blef  i  Hans  ställe  Hr  loban 
Rudbeokitis,  d,  15  Reste  S:r  Cbristiana  oeb  iag  till 
Resersberg,  d.  16  kcnn  bror  Gabriel  effter,  d.  17  Ang. 


*)  Obs.    Ej  Chriitiiia  <Befgii  namnkunniga  maka). 


(   .54    ) 

k^nf  IJeaiieA  Maij:tt  Drotmingeii  till   Ro«érsbéi|^;   d./ 
20  åfh  Hipne^  Mitt  och  vij  aHå  i  Atpélaodeii   i   trtl^> 
gäV4eii(  l)A;a1Uin«ji^  som  4ee.   kalla    Katteborg.     16dS; 
d.  2^  JVov.  giorde.  Oratfn^ngeA  en  mfiMtj^d^  oéh   ht^t 
K(Nl«ng9A  ofih  RegetiitgiCAlofib.Radet  tjil  glitH  oeb  tuff 
hwsamtiilfc  en  dehl  af  Fntptliirtirpt  i  Sebiefei^klUer*..*..' 
A:o.l6aB  d^  6  Jaii«  LekfiBA  pfi  idibiet  eti  Hdite4»  vbd-^^. 
ri(ap,  den  20  äfar  Gref  Doaa  kMnmen  med  vm  hiMtlftf 
och  barn  ifrån  Holland  ofih.tiU  Eogeland  inrA?K<lBi»ii«t^ 
gens  i  Engbland  Galeia  tfllfaUi  biviata   deo:  fing^duif* 
traotaten^ « «   1668  den  12  Maij  var  bror  GabiSel,    $:r. 
F»  Ghrietiana^Crr,  Gabriel  bforaon  Gabriel,  odi   iag 
ooh.  en  af  Koonngen  Häflynncker  Tabenbetn.beNMM' 
på  fågelleek,  ocb  ekiot   tyAter  Christiaoa   en   kiMer.r 
bitägt  ont  morgonen  ved^eereberg  på  krokntad  im^- 
derleek^  d*  15  Maij  r^ate  nw  Systerson  Gabriel  ^lar-r ' 
re  åther  andra  gångon  Ittitf  till  Brehmen  till  Felthorren, . 
den  21  Maij  död^e  min  k.  Svåger  Gref  Donii  i   Sug^* 
landh  där  han  då  var  Äinbassadeiir,   oohi.Ytir   froden' 
bek  sluten  emellan  Bngelaad  och  oas  nttr  hon   dodde. 
3  Teekor  därefter  reste   S:r  fm  Anna   Oxonaiioraa. 
med   sin    SabL    Herres   lijk   och    fSlIie   M:  Stadej. 
der   han  blef  med   proseas   igenomferd   och    till    ain 
Gåsé  Nykloster    i    Mecklenbnrgb* .  •     1668    d>    5 
Ootob*    kom   Sahl;   Gn   Donas   Ujk  ifjråp.  WisMar 
med  ieH  Grnneskepp  och   sattes^  skeppet.  i4d-  Djiirs- 
hoIni«     Den  6   Octob.   kom    Hr    Carl    tjU    Stock- 
holm att  berätta  oss  att  lijket   var  dytkomniet»   sona 
han  och  hafver  ofverfolgt  ifrån  Wismar.    Den   8  OeU 
kom  det  sahl.   lyket  på  skieppet  till  Beekh(rimen^»dftr 


(    Ö5    ) 

fi^somitiir  afftontntings  opp' otb  c^tces  i  8t  Jacobs 
B^iKhiä,  adifr  togs.  med  JaiUilerlfefinskiéppél  oek  iSr- 
•basrMjt  fraiHi>tfll  Staden  oöb^imr^dftr 'alla  jofina  3  bro* 
dnr/meH  oth  såriaånga^flf  Bädeeocb  Adelen    som   då 

^nMToii^stadflnf  nfir  rfet^^aM^^fiji^^t  sattes  i  kyrehtan* 
If^.déki  26^A{Lwtq  bofiofs  m^  SabL  k.  Svåger  6^ 
•Döonå  ISåfgR  liypokian  i  gvafvén  sohi  äir  iChorOt  ocb 
iMirsiAUbnr  :8t.  Jacubs  Kjvekiaoc}!  folgde  Drottningen^ 
4ihirf  Mas^i  B&lr8ti*né,  Fä«8lli  Friken  af  Oarmstadt» 
EsgeHngén,  saaipt  Sädei  sbi»  di  iroro  tillstädes.  ie6§ 
4.  30  ApHI  bom<ien  Engelske  Oéianter  inedRi^ideror^ 
den  ifrån  KwttAgen  iJEiigeland^den  San  silnde  vår 
Konung  Clarld.  II  till  attJcotnma  i  samma  Riddetor- 
deii..inled'KdMngen  i  ^geland;  1669  d.  3  Jmiii  Be* 
gwfs  ErdiiaBiseopm  i  Upsakla ,  Jobaanes  Lenens  i 
ikDmbkjrrckiaa  som  dodde  då^han  rar  96  åhr  gammaT, 
mb  '^AT  Droitniogen  sampt  fi&gm'  af  Regeringen  tiil- 
Aäde%  d«  14  Junii  kom  l>ottnirigift  från  Upsahia  till 
fiosenbivg  osb  dén  x$6  traste  Hennes  Ma{|:tt  till  Stock- 
hointigUB»  De»  7  Jblti  blsf  den  Engelske  Gesanten 
iStef '6aslis1é  inbamj^ta^  till  Stockbeim,  medtrtoorpro* 
•oss^oth^äidésri  Fettkerrens  CIref  GaH  WraiigAls  bana 
d»  10  Jalltbade  -ban  Aadientz  ocb  bléf  tracterat  af 
Konungen  1  sitt  bhda  i  7  mähmjden  166»  d.  29  JnKi 
eioi^des  H^obvng  Carl  till  Riddai»  pä  Rijks  Sablen  af 
liie:te  EngeUkte  (xesMt  på  de  maneer  oth  vijs  som!de«i 
Ofden  med^f,  ocb  skedde  nved  stort  pracbt  ocb  stååtg 
slmiala  afftbo*  sbedde  d^  nlåbltijd  ocb  rai^  ingen  an* 
nan  till  måbUijds  ån  Konai^en,  Dfottniogen)  Gäan* 
SM%  iRogeringeå.  'otb  Ridet,  ocb  skedfie  med  stort  soIt 


(    56    ) 

J«nilet.me4  Maiiq¥e  och  fkistnibt  ^^  30  JaKi  gnf 
Drottniii|[ea  KoDongeti  tn  Baal^  ooh.  skedd»  i  taåbt- 
l^dnttiUeiiy  och  Ttr  Ri^rtdngMi  qA  Bideft  snnit  mfc^ 
k9t  iniotimber  af  A«l«Ien  dijtbnailiia.  D.  1  Aiq|f^ 
Mkedåe  ett;  skdnt  ForvIdkeiSe  på  WanmanSStai  pak  vot- 
Mfk  FigureroA  be|;ge  KoRimgarmit  Bani|»n  i  S^zrigB 
^e^b  Eageland  och  Riddare  St  Swrg^n  samft  aodm  Fi<- 
jarer  eam  tiH  en  lådao  order  tjeiia«  Saimna  dayen 
;dddde  Konnogeoa  Håffmaffaehalck  Hr  Ledx^v  pä  aljU^ 
m  .  .  It  69  d.4  Sept  ko»  bror  Gabriel  och  Sgrster  till 
Boterebejig.  0«  7  kom  Engebike  Geeanten  till  Roeerii^ 
berg,  itajiit  Öfveriteii  Hpmnieltoh  och  Capiten  Macklon 
Den  28  Sept.  drog  den  Eogeleke  G»uioten  Gr.  Cail 
tillbakare  igieo  med  en  Engelsk  Galeia  och  f&rå  .fr&to 
Stockholm  m^.aior.  precht  och  akintande  och  sIdMM» 
1^70  d*  22  April  Reste  Konungen  fihrsta  ^gången  ut  på 
kiäderleek  på  Hr  Svanfee  Baners  skoog  och  fOlgdoBror 
Gabriel  och  Hr  Sien  Bieldce  sampt  flera  betiiate  nieé« 
O.  23  Skiöt  Konnngen  den  första  kiäde»  på  samma 
I^ek.  D«  27  Reste  han  åter  till  Frosaevijks  skionig  och 
fölgde  dee  åter  hentoni  otA  drog  han  där  ifrån  och  till 
lacobadaU  till  Oroitningen.  Oea  17  Junii  Begick  Haaa 
KongI.Mai;^tt  fficsta  gången  Herrans  Nattvard  i  Slåtta* 
kyrckian.  Den  4  Aug.  Reste  begge  Dieras  Maijtter  till 
Kongsohr  och  sedan  till  Östergiäthland  och  Wadstena 
att  jaga  där.  J671  d.  31  Julli  Dmgo  D.  M:tter^  Håff4 
inästerinnan^  och  en  sloor  debi  af  Frutttimbreti  saupi 
Rådet,  min  Bror,  Hr  Sten  Biddce,  .€ht  Niels  och  Br 
UUfedt  9B9ipt  min  S.  Son  Gr.  Giitstfir  till  Åhlaad 
på  Älge^ Jachté    De&  9  Septembtr  SrgMe  Konnngeii 


^h  IMkllliitgén  if^  Åbltiiid  dfrer  hafvet  i  ett  stoort 
4i%Hfi  #ch  i^go'  oéh  nfigra  dagar  éérétttr  komnio  deo 
tUl  Stoel^Itii.  ieH2  å.  iOJuKi  KtfKi  Drottnitigetis 
Sröör  Foméii  Aitölph  af  HoIUten  Och  Éissképen  af 
&yl»»€k4tUt  Stoekboinié  D.  7  Ang.  Begynfte  Kbnun*^ 
g^'fiied  iKkahtttMS  stormande  på  LadQgärdsgi&rdbt^ 
dito  'iBonsCrade  flaii  al)a  sina  Ryttare  af  Adelen  ved 
fiérgsbaitimar*  1673  d.  27  Aug.  kom  Kontmgeh  och 
Opottnii^iéii  iftåto  skmizen  sedati  alt  var  förrättat  pft 
-tiaMgii^dsgittHet.  *  D.  3  Sept.  blåstes  Herredagen 
-^sta  gången  Oniy  och  var  min  Bror  éfistav  Länt- 
marsebatck  oeb  fick  Konungen  sjelf  honom  Sdlfstafveii 
1  bandeifi  1673  d.  16  iMaij  Drogo  begge  Maij:tter 
tiH  Dl<ottninghoIm  oeh  då  gick  min  SahL  k.  Broder 
op  tilt- Konungen  odi*  fBIgde  honom  med  till  tagnen, 
Éédan  lades  hän  heft  éch  hUIet  till  sågn.  D.  31 
Fftrente  han  sig  nitfd  Gud  som  skedda  af  Ht  Svebe- 
llo.  den  9  Jnnii  Béfi^kle  Ii«  M:tt  min  k.  Bror  och 
når  han  gick  ifrån  honom  gret  han  tagandes  afskied 
df  honom^  med  dfesse  orden,  jag  hoppas  ånnn  altCInd 
lijelper  min  Hi^smarséfealck  till  halsan  igien  fdr  min 
ttkull,  oeh  ééT  Gud  skulle  kella  honom,  '  så  skuHe 
han  intet  f5rgäta  och  bevisa  hans  barn  sin  gunst  fSr 
hans  goda  o^h  trogna  tiSnst'  han  hafver  bevijsat  ho- 
liém !  Den  12  som  'VBi'  en  Onsdag  dddde  min  hier» 
länrli  kiäre  Broder  Bijksmarscbalcken  den  RogTiilb:ne 
ilérre  Och  Grefré,  Gr.  Ghbriel  Oxenstierna  på  Stock* 
hcAms  SStåtf,  en  dllendl^ehkhgelig  éAg  för  hans  Ii* 
letfde  bani'  och  oss  alla,  Gbd-  frdgde  Hans  edle  och 
%SM»  SMhl  •  &t  hvar  dag  och  BgnaUeck  iag    hafver 


(    58    ) 

utåt  bvftom<,  p2p  ^23  Jwi.  «k^0.ett  paii%«ffl:  .  ]»& 
lillieholmenrliii  yllete  $th  PdnzitotaD  af,  Di^iiiaApd* 
Den  26  Oi«b  JMiifälte  P.riMe$}ia.  bi)rt  tiU  $jkt  bfölop 
mch.iSlgdo^begge  MaijtUer  tW  Dftbleröön»  4er  mmS^ 
Son  GttstaF  S^fre  benige  ftrd^  jh^  eH  sblfi^c^jiffcf 
SiSa  .till ' I]ol4it(Bi| . o^b  reste  bun  s^dan  lnoAt^tSfffin.itiil 
fttn  Qr,  Fndev  Furitten  af  Wuftanberf  der  ibr^lope/t 
^tod.  Den  27  J[iinii  kommo  btgfi^  der^e  ,Afo||ifier)^ 
^tockbolm  igeen^  D.  2&  Hok,  Jl(0iii)ng»n  ^l^it^^^hf 
med  en  boop  Jachier  på  Fi^leli  dc^>dee  keJJ^  4iHd4- 
liähien  ntaqgl&r  Gråmunckbolnp^^epm.  6«dan  blef  kal^ 
W  KongsfiftUdi^  och  fotrde  JKj^onngen.  d^li  bdgr 
fa  Fljglea  och  Rvlke^Voiimi^,  den  väiistr^j  ^Ifft^^m^ 
Den  apBegafvo  sig  begge  Mnij^rne  »ifMl.^obt^r  PiU 
Ulbund  och  Jt^da|l  landtv^gen  ti^l  Usiergiotbbod:  och 
Öhland»  Den  30  4v|g«  i^egaf  R^in  k*  .Bi:4ir  ^^uftay 
c^iff  .nied  Immra  ocb  barn  tiH  AeA»  ^ch  a^n  Xiandt» 
vtlgen  till  Iiigermanlsid  odi  Jrente  han  aejda|i;titk  Mim* 
CQV,  dijt.  ban  bl^f  j#$dfpr  fixj^r^iordipari^.  Ai)|basfia« 

■ 

deiMr:0€h.f#gdQ  banom  min  B^o^son  Gabriel  GafcH- 
eUsoo  Osceffstierna  c^nipt  «mii  §.  Son  Hr  Jcrhaa 
Sparta  4xel^ii.  1674. d,  24  Maij  begroli  mia  hiftr^ 
lans  k*  Broder  Högvälborne  Gref  Gabriel  On^eiistt^i^ 
na.GrefTe.cill  Kor/isbolin  och  Wasa  Rosi^iiAerg,.  oc|i 
Capnrie,  Friherre  af  Mil^bj  ocb  Liadholmea,  8|sfri* 
ges  jlijkeil  Ha4  Qok  Rijk«i9«cfichsjck»  sattipt  Håna  lu 
Huasfra  Hägv^ltMr^a  fr.  Grefvjpna ,  Maioi^  Chri4tia^ 
na  af  LoT^quiten  och  C^i|ras(en .  Å^>  iGrefvhma  tU| 
Korssholm  o^lf  WasafirjfJtQra  Kjyccikian  t  Qfsk  '  f^ig4^ 
i^oaungen  o^ ,pjrcittaing0|i  a^^d j^fJk  .rar    ai|    AUMMr 


(    5Ö    ) 

Bengt  QjSjÄRlrttema  sig  i(ir4P  ,§^qkhol^  .j»M  #in  .  fci 
l)Qfltra  9cb^arn  till  skio{Wf  ^b  Ww^x^uf^  Pfld^ 
4ärifiT^\lU|Wwn  dijt  iBin  är  ^n^  ii(  ^.  .}M:»  rKiN 

reii^i  att  4i;^i|ra  ;ai%  fred  emellan  SvedgQ.  dfh  /JK^jn^ 

Tme^  Ttqrei^scfn  Ox^Jisii^raa  slagen  f$r  Wo^^t  a| 
CJ^mfufsteiKV  Ctdlf,  4it  han  b|ef  Cömroend^rat  af  Feltn 
i||af|^clia}pk;en.B^ardef«Uv0^b,geojc  \^^u  dijt  Hied  aitt 
Qgit  Regemente  s^otn  hap  nelf  iiA^e  värlividt»  ^cb  ba«^ 
de  bai|  7  dödeliga  såf^depn  han  tappei:)!^  %^1  och 
i^a^ligfrp  t^yer  fä^bfadt.fQre*  Den  29^F^tMr«M^r^HiaiMI 
Zariske.M,  ;Ållecy;^i  Micbailouitz  dpd  bl^vfl^  9<tb,  vae 
baa  9ii  ^jy^ket  djrgdig.  ocb  Irogoi  Penie  .rfofm.  pnta 
Srerrig?  jnjgk^t  gaU  •  .  1677  d.  1  J^IM  ftafejr  yåt 
fi&tta  och  åfe  Danske  f6<iit^  Q<;h.  liaf^Ffr-  iifafpl'  ett 
hårdt  fi^an^^  qich  i  f^ttuna  slag  .b|e(  mifi  &  S«n 
HerrCfim^fiSiianre  myekel  i)Ia  blanemt)  Öwd  vara 
Lpf  att  hyn  ^|fl^    iijf^et    kom    dsi^Crån..    Pf n  8  kom 

han  heifi^;till;.ai9  hnsuu  mycket  .il^i  illfik  v  ^f  skottet 
han  fr^k  f)S  s^i  skiep  ye^Qs^  D^i)  .  4t  S#pt.  •  k^HH 
FeJ^mafSchplqlWQ  Helmfeltz  lijk  till  3tnekb4<lli:  Wm 
hjife et  ired},^]^^  D.  12  9^|e  mif  }fiq4f^.Qtei  fiiö* 
s^  ai^N(fs|^Hmg:tU1.9^t.tahl^  t9ied  ^^llnifigcik  aoc^ 
8^^  på  a)c^{|tz^^,,d^omkriog;«  ♦  ♦  1678  dy  24  JnHj 
drog  åther  min  k.  Brorson  neder  till  Skäne  och  nAr 
han  kom  dljt  neder  sä  hade  Konungen  gifvet  hans 
folk  åth  en  annan  Lind  benämbt  \  .  1680  d.  24  Ja* 
nnarq  kom  min  broder  Gref  Bengt  tOl  Stockholm  i* 


(  60  :^^ 

trått'  Nftttweg«n  éår  hmi  Ambassadeur  var,  oeK^ '  lem- 
nade  han  -aln  linstrii  och  barn  qva^i  Nimwegen.  D. 
17  Dee.  tyntéfs  lArsta  gangén  den  stora  eoifttefeil  om 
aftoneC  1681  ii  18  Octob.  Reste  Hans  K^.  'Matjrtt 
till  "CongsShi".  Den  32  difb  hade  hans  M:tt  en"^  ^^ye- 
ku  i^deC  bart  bröth  benet  af  rig  nhfed'  hftstéh.'  Dén 
28  Réste  begge  Msij:ter  till  Konungen  fSr-  hans  o- 
passligheets  skall.  1682  d.  6  April  Dödde  Hr  Doc^ 
tor  Dyfge  en  man  ved  80  åhr,  som  har  Varit  i  Sre- 
rige  i  mångi  åbr,  och  vår  han  en  berHmllg  och  lärd 
nian  i  sin  konst.  Åhr  1683  d.  2  Jan.  besKts  Rijks- 
dagen  och  Ueef  den  unga  PHntzen  vaM  af  alla 
MCflfidermi  och  när  de  togo  afskied  hfllsade^  de  den 
unga  Pi^infeéfl  i  Drotltntngens  mm  och  hade  '  Gref- 
vtnnart  Fru  fieata  Stenbock  den  unge  Pmtcén  i 
knfiä.  D.  é  d:o  begynte  Konungen  sin  Cbur  fSr  den 
ékadån  han  fStt  i  kM  ved  Kongsöhr.  D*  31  Mara 
kom  ett  hHfftfgt  åskeduoder  med  hagel,  '  ^égn  oeli 
Hnngande  och  en  sådan  stark  kiöld  som  Tar  ohorlig. 
Dén  30  Octob.  Svor  H.  Kgl.  Maij«tt  édk  'Ryssarna 
den  eviga*  freden  den  Hans  ExelletttåtCIri^ 'Bengt  O* 
xenstiertoa  staf viide  för  H,  Kgl.  Maij:tt  i  Slibra  &yro^ 
k)«m  nléd  stora  ceremonier.  Den  2  Nov.  itéste  dee 
Ryské  Legateriia  bort  med  Skiepp  \Miéic^t  sktedde 
fiied  Étolir  pracht  och  voro  de  väl  föriié^dé  näkr  de 
reste  bériv  (Anteokningaroe  afbrjrftls^  'iiled  Febr;^ 
1684).  '  "'  •-•  »'••    ' 


•i    ;• 


t  '  r   \       .  J 


{    61     ) 

.  •.  '  '^* -'  '  u 

Palhttzkij 

åå^tHnM  Ffiii.  (»rasid.  Vid  Pommttike  SlaiMh 
böd  1670  9i6réfvintt.  N«  Forbm^  Gr^vtfiiia  ifll  LidGift 
Ag«94  till  begrafning  efter  sin  mor  Fru  ftegiim  KmU 
wetihellerY  boren  af  Wlndesgrätx,  Friherre  lillAiéiie-f 
berg,  Landflkrona  oeh  Warberg,  Fru  liU  Juliley  såll 
Paul  Kehwenheliere  efterlålna  enka.  ^.Till  honom,  väd- 
rande i  Wolgast,  skref  från  Rom  1673  Pierre  Con. 
^hetM  Maislre  en  fait  d^armesi  med  I§fte  att  i*  Rom 
vara  hans  «dner  till  tjenst. 

Palmqvtit 

Chtsi.  KammarRåd,  skref  1663  till  Gen.  ForbttS 
om  99KrigsJördeboken.n  Hans  son  (?)J«  Resident  skref 
från  Paris  d.  16  Jam  1691  till  K.  M:t  tiil  svar  på 
2:ne  Konungens  bref.  Om  saltfrågan  talte  han  strax 
med  Hr  de  Croissy,  påminnande  om  Franska  Konun- 
gens löfte,  att  söka  skaffa  Svenska  folket  saltet  för 
bättre  köp,  redebogen  att  genom  sina  undersåtare  lår 
ta  ditfÖra  det;  väl  inseende  det  o  verkställ  bara  häri, 
dock  för  att  erinra  om  ett  prof  hans  Konungs  vän- 
skap. Han  svarade  att  Kéngen  redan  befallt  Hr  de 
Pont  Chartrain,  att  lata  komma  köpmännen  för  sig 
och  dem  till  detta  verket  uppmuntra.  Besked  var  ej 
ännu  lemnadt  om  utgången»  Kungen  hade  Ipfvai 
sjelf  vara  delaktig  om  förlusten,  ifall  kaparne  under 
kriget  uppsnappa  något  skepp  med  salt  till  Sverige* 
Kungen  ville  dock  priset  skulle  nedsättas^    Äfven  be-* 


K21. 


(  ea  ) 

bflffftrte  P»  Fr.  att  KungM  mitte  återkalla  de  Seig^ 
nelays  utfärdade  befallnings  .^varades,  att  det  ej 
kunde  uppenbarligen  ske,  men  att  sa  skulle  mena- 
g9inUy  att  avenriearne  ej  skuUe  klaga^  BktiAk  Mi- 
niif eln  WgSrté  Frmiska  KangeAS  bltifida  ho$  '  S^* 
Jbligeo  tiU.  bandelsff ibetens  försvar*  Bondni  -svarftr 
4eur  Att  Svefigef  egen  njrtta  vore  tillfiicklig  lieirekel- 
ilegruiMi»  J  hafvep  ment,  sade  den  danidce  ät  mig» 
Att  det  4^  skulle  yara  Danmarks  allrar,  fSr  dess  uii- 
derliandKngar  med  EngL  Ot  Holland ;  men  iSvejige 
lärw  ju  pu  ögonskenligeii  kunna  S0|.  sade  han»  att 
det  ej  yill  sticka  under  stpl  med  dem  och  ahså  aä«- 
kert  kunna  sig  på  Danmark  i  d^tta  stycket  förlita: 
Fr.  Kungen  yar  myckft  oojd  öfver  den  svenskes  be* 
alttt,  att  ej  låta  2.  skepp  af  fiendtlige  Nationer  gå  ut 
från  Götheborg  med  mindre  ån  24  timmars  mellaa-* 
stånd.  Följa  så  dagens  nybeter  deribland:  Hofvet 
fick  i  går  tidning  genom  en  enspännare  från  Rom, 
att  Påfven  med  Inqvisitious  Collegii  samtycke  och 
inrådande  bar  bland  andra  lärdomar  fördömt  det 
Franska  Presterskapets  angående  hans  myndigbet, 
1693  d.  4  Julii  väntade  han  Gref.  Fak  Wrede  till 
Paris*'  Grefvens  bref  vore  2  månader,  då  de  framt-^ 
kommo.  1698  d.  10  Jan.  skref  han  till  K.  Carl  XII, 
huru  han  väl  kunde,  då  han  var  utan  charakter,  lef- 
va  i  Paris  på  3000  Bdr  men  ej  med  charakter  af  Re^ 
sident,  b  vilket  här  har  somma  heder  som  En- 
voyé.  Den  Danske  Enyoyén  har  3  dubbelt  mer.  Of- 
ver  4500  Rdr  måste  han  årligen  utgifva.  Hade  nu 
der  tjeastg^ojrt  i  17  §r.     Han  nödgades  h^ra  ni^  ip   i 


j 


(    63    ) 

él»  Ilöstiil  gUft^;  brttlnitade  fSt  sig  sjVIf  én  TraétW, 
glS^mde  sin  fiklk*  kostjyengiir;  Måti^aéltg^ '  kbstn^if ; 
Eli  :tneil«lmätfig  mötderad  Våning  60  RdrJ  Traktöreh 
fåif  kMtm40  Rdr.  En*  S^creter  tfll  Kost  och  löh 
2{1  '5-  El*ipf^st'im  koist  liWena,  efter  fönen  af  K.M. 
ftéUtåii^  a0'Bdr.  Ert  kmnmarrfénhrekést  o^li  lön  15. 
É»>kttäk  13,  3  drängar  å  II  Rdr.  S:å  223  J;  foder 
Ok  ^  bastår' iffed  bc^fÉtlagaré  och  sfallr^ska^  44  Kdn 
S:a  267  f  Som  gör  om  året  Bär  3210;  Je^iite  allt 
annat,   om  året  4510.  «— 

Piper 

—  Öorr/,  Grefve,  K,  Rad,  skref  d.  16  Maji  1700 
fraii  Malmö  till  Gr.  Wrede,  huru  K.  M:t  är  helt  otå* 
lig  öfver  den  släta  anstalt,  som  ifrån  Stockholm  gö-r 
res  (ilf  K.  M  armés  subsistence  här  i  Skåne*  Hvar- 
ken  kommer  någon  spanmål  eller  pengar  och  forrå-r 
det  är  sa  knappi:,  att  det  intet  förslår  till  8  da* 
gars  underhåll.  K*  M.  v?II  intet  lemnas  hjelplös.  P, 
renionstrerar  väl  medellösheten,  men  det  heter  blott: 
det  måste  anskattas,  79så  att  jag  ville  önska  jag  vore 
långt  härifränj^  Fr.  Humlebäck  d»  10  Aug.  skrifver 
han  till  Wr.  såsom  sin  högiärade  k.  Bröder,  huru 
han  gefna  vill  recommendera  Wredes  soq^  Han  ha» 
de  haft  lillfiUle  2  ggr  framslyula  dess  .  avancement 
for  K.  M:t;  jmien  som  min  Hr  broder  nogsamt  är 
bekant  att  trät  faller  der  intet  i'  första  "  bugget,  så 
skall  jag  intet  försumma  vidare  tillfälle,  helst  som 
jag  ickb  helfer  kunnat  märka  att  han  mig  önå* 
digt  ahhört.n  '  I '  dJ^g  .  afskickas  cpntiibulionsplacatet 
Ull  Cam.  Coll.  att  aftrjcljas  *'pcli'  sedan    publicerar» 


(    64    ) 

Gad  gifve  fSrm^fUi  hos  uaiiorsilirM  tamUM  titt  •ti 
pr»8tera  hvad  d^rotinnan  påbjudes.  LaU  d.  l4Jatt. 
i70U  C^ndolerar  Grefyeo  öfvar  dais  lona  d5d. 
yäntade  saart  vandra  aamma  yftg  i  aniatnde  ^ 
sinna  krämpor,  Soikar  fred,  utan  all  ulfigt  dertilL 
Det  ftr  illa,  att  några  si  raadt  försäkrade  K«  HL  vid 
dess  afresa  om  si  minga  pengar  haa  istnndade,  der 
han  till  deras  förslag  täcktes  samQreka  o^h  att  de 
s^mme  visa  en  si  liten  effect  derat 

»Jag  fir  allt  för  ofta  h3ra  snubbor  derföre  m&- 
som  en  soni  ofyertalte  K.  M.  att  låta  de  placaterae 
utgå.  Det  lyckas  intet  lika  hos  denne  Kungen  som 
hos  dess  sal.  Hr  fader  att  slå  stora  spikar  och  lof- 
va  rnndt  men  blifva  tillbaka,  derföre  bedrager  den 
sig  som  förmenar  med  sådane  konster  att  göra  sig 
hos  honom  recommenderad.  Jag  hafver  detta  året 
utstått  mera  äfventyr,  förtret  och  vedervärdigheter  i 
det  jag  som  oftast  har  måst  lägga  mig  emot  det 
man  intet  måste  skrida  till  sådane  expedienter  som 
på  engång  kasta  credit  och  all  commerce  öfver  än- 
da, än  uppå  alla  da  förre  11  åren  Jag  suttit  vid  ex- 
peditipnerne  hos  öfverheten.  Men  hvad  hjelper! 
Efter  regn  kommer  solsken.  Sluteligen  vill  jag  3n- 
ska  min  h.  broder  hugsvalelse  af  himmelen»  •  «  • 
Altranstadt  d»  2  Apr%  1707.  Piper  hade  gjort  sin 
flit  att  tillvinna  Bar.  Sparre  K.  M:t8  nåd  för  sin  af- 
resa utan  permission  och  afsked  ur  K.  M:ts  ^enat 
och  engagement,  mot  tillåtelse,  i  fransysk  tjenat. 
Pel  stod  hardt.    Men  för  Gr.  Wredes  förböns  skall. 


(    65    ) 

9kalh  han  Sn  vidare  fSrsoka*  ~  Eit  bref  af  en    P. 
Piper.    Stockb.  1682  förvaras  här.  oek. 

Palus 

* 

•—  Tiomoij  på  en  gång,  liksom  Piper,  Friher- 
re och  Grefve,  begge  å  StatsRåds  stolar  jemteKangl. 
.  thronen  vid  K.  Carl  XIIs  kröning,  då  alla  deri  sågo 
en  vink  att  inga  Kangl«  eL  RiksRåd  skulle  finnas 
(se  DelaG.  Arch.  VIII:  p.  141)  skref  från  Malmö  d. 
4  Julii  1700  till  en  Friherrinna,  huru  han  hos  K.  Af. 
föredragit  hennes  sak  och  huru  K.  M.   hänvisat    till 

CamraarCoU.  och  en    Commission,    der    Hjelmberg 

*  < 

for  ordet,  och  de  Kongl.  Råden,  som  upptaga  Ja- 
stitzseker  de.  de.  Troligen  blef  Baronessan  af  det- 
ta svar  ej  synnerligen  slug.  Ännu  1734  itigaf  9)So*- 
phia  Polus,  En  hogtbedrofvad  värnlös  Enka?)  med 
många  sina  omyndiga  barn  (trol.  Gr.  Jacob  Thoros*- 
son  Poli  enka)  sina  besvär  till  Landshöfdingen  i 
Nyköping  mot  Gr.  M.  J.  DelaGardie  rörande  en  rå- 
gång. 

Posse 

—  Knut,  KungK  R.  Öfverståthållare,  skref 
som  Gen.  Maj.  d.  5  Jan.  1703  till  Gr.  F.  Wrede, 
huru  Kungen  d.  3  Jan.  med  Drabanter  och  jGardet 
gått  öfver  Weichseln,  Arv.  Horn  med  Drab.  och  P* 
med  Gardet.  D«  30  Maji  i  lägret  för  Thorn,tiIl  dens. 
huru  Kungen  genomgått  den  resolverade  curen,  huru 
(xDel.)  5 


(    66    ) 

p&  6«n.  Liewen  annan  dag  Pingst  diter  affonsångeny 
då  han  itod  jemte  Kungen,  begge  benen  afskotos. 
Blodets  forrinnande  förrän  han  blef  förbunden,  förde 
honom  kh  11  om  natten  till  sin  dod«  H.  M:t  har 
låtit  balsamera  honörn  och  sjelf  med  samtl.  Genera- 
Utetet  laggt  locket  på  kistan.  Wi  stå  nu  här  vid 
Thorn,  men  dock  icke  utom  deras  kanonskott.  H* 
M:tt  står  bakom  en  trägård,  men  måste  likväl  styc- 
kekulorna, som  de  skjuta  sin  lösen  med  afton  och 
morgon,  uppletas  vid  hans  tält  eller  strax  bredvid. 
H.  E.  Gr«  Piper,  som  stod  i  ett  hus  närmare  linien 
har  med  Canzliet  uppbrutit  på  ett  säkrare  ställe,  e- 
medan  de  begynte  att  igenomborra  skrifvarnes  tälter 
med  åttapundiga  kulor*  H.  M:t  har  i  begynnelsen 
ridit  staden  temligen  nära,  men  nu  begynner  han  att 
akta  sig  litet  mer.  Den  fångne  Gen.  Lieut.  Beyst 
rijder  understundom  med  honom  med  sin  röda  rock, 
dock  skona  de  ingen.  Deras  öfver  1000  skott  ha 
ännu  ej  gjort  oss  skada. 

Q. 

Qveckfeldt 

Gustaf,  HofRåd  och  ÖfJntend.  hos  Dr.  Christi- 
na brefvexlade  lö93  med  sina  vänner  från  Slaftehalt 
(var  g.  m*  en  A.  M.  Slätte). 

—  Bengt  skref  1667  från  Roipt  till  Landtrådin-  ] 
nan  E.  Gertten  om  rättegåhgsärender,  deri  Åpostolo- 
rum  testimonialia  åberopas. 

—  Eric  CrUitqfy  HofR.  Gustafs  son,  Gen.Lieut.  | 


j 


(    67    ) 

en  af  de  tapprare  Caro^inérna,  skref  som  Corpbrdi 
vid  Drabanterna  1732  ett  förord  till  Gr«  M.  J«  De- 
laGardie  för  99den  fattiga  och  förtryckta?)  'Fru  Söpb. 
6«  Morner,  under  sin  svåra  process  med  sin  svåra 
och  rika  contrapart  Studenten  Löfberg. 

R. 

Ramel 

—  Hansj  Herre  till  Löberöd,  Hviderup,  We- 
sterstad  écc*  brefvexlade  pä  1670  talet  med  Christian 
Foss,  Canonicus,  sedan  Prof.  i  Lund  och  Pronnsens 
Läkare^  Foss  hade  d.  19  Jan«  skrifvit  till  R.Canz- 
lern,  Rålamb^  6ripenhielm  och  flera  i  sin  '^bogtäradé 
vänsn  sak,  så  att  vederparten  9)fann  vist  annat  aft 
fornemme  end  ligga  och  gjdrei  ehrligt  folch  hinder  i 
deres  eijendom.')  R.  köpte  åf  F.  dess  gods  i  We- 
sterstad :  Paarup,  (n.  v.  Påarp)  WestetWedagra  och 
—  —  —  for  3000  Rdr  sp.  I  hans  archif  fans: 
K«  M:ts  sköte  pä  17  gärdar  i  Sirköpinge,  1547.  Claus 
Biides  faders  pantsättning  af  Westerstad  län,  och 
sonens  inlösning  deraf  1519.  Frederici  2di  sköte  pä 
W.  Garstong  till  Parsberg  1561.  Freden  2di  magi- 
skifte med  Hviderap  1562.  Magéskifte  mellan  K. 
M:t  och  Hack  Ullstand  till  Hickeberg  om  Wester- 
stad län  1577  Ac. 

Reenstierna 

.    «-     Gustaf*,  om  honom  fins  antecknadf^  att  han 

5* 


(    68    ) 

fSddes  d.  8  Oct  1687  under  det  Tagnsh&itarno  ske- 
nade med  modren  som  skalle  ika  ifrån  Södermalm  i 
'Sthm  och  satte  tvers  öfver  vattnet  till  Kornhamo, 
dit  de  qied  ragn  och  mor  och  hennes  nnder  ångsten 
födda  barn  frarokommo.  Han  drunknade  sedermera 
d.  12  Oct.  1700,  så  att  han  kan  sSgas  både  född 
och  ddd  i  rattnet» 

Rehnskiöldh 

Gierdi  Anahoniy  BegeringsRåd  i  Pomem  och 
Universitets  Curator  i  Greifswald  skref  som  Ofver- 
Camrer  i  Pommern  134  bref  till  v.  Gen*  Gouv.  i  Pom- 
nie;rn  Forbus,  hvarpå  som  prof  må  meddelas  ur  desa 
bref  fr*  Stralsnnd  1652  d.  27  Dec:  Uti  ingen  enda 
Garnison  fins  till  längre  ftn  £  1  Jan.  ett  stycke  bröd 
i  förråd,  ingen  licent,  ingen  tull;  hvart  skall  det  ta- 
ga Tfigent  Mina  egna  medel  har  jag  redan  för  kro- 
nan utgifvit  och  dertill  satt  mig  i  gäld  hos  hvar  man* 
Har  så  blottat  mig  att  jag  har  intet  att  lefva  af,dec- 
före,  att  jag  huttias  för  pengar  af  hvar  man*  Bref- 
ven  äro  fr.  1645 — ^58* 

Af  Ribhing 

•—  Arfvidj  Terseri  välbekante  correspondent 
(Se  art*  Terserus),  är  den  å  planchen  aftagna  namn- 
teckningen, ur  ett  egenhändigt  kopebref  af  1670* 

«—    Ldnnorm^  skref  1623  d.  14  Maji   som    Ståt- 
^  hållare  i  Wadstena  till  R.  Dr.  M.    Brahe  rörande  de 
1308  tunnor  spanmål,  Gr.  Brahe  förskjutit  till  Krigs- 
folket i  Lifland  och  som  K.  M:t  befallt  Ribbing  con- 


(    69    ) 

Cantera.  Men  all  kronospanmålen  i  ÖstG.  rar  redan 
malen  till  mjöl,  och  då  Gr.  Brahe  ej  dermed  var 
tjent,  sä  skalle  R.skrifva  till  K.M:t  att  lemna  anQan 
anvisning. 

Rohertsson 


•  « 


—  J.  Svensk  Adelsm.  n.  231,  skref  d.  26  . 
1656  från  Dorpt  till  Bernh.  v.  Gertten  •  .  «  Adolfus 
Robertsonias  hatt  seine  frawen  im  Teilen  Math  heff- 
tigh  verwundet,  sonsten  bier  nichts  notables  .  .  . 
Denne  Adolph  var  son  af  Lifniedicus  Doct«  Jac«  B. 
och  forrattnade  sedan  lefvande  på  en  gödselhög  i 
Dorpt» 

Rosenhane 

—  Axel^  Landshfd.  i  Linköping  uppköpte 
d.  23  Febr.  1676  806  T:or  spnm.  till  Örlogiottans 
utredning  af  Gr*  Ax.  LilUe.  L.  sade  sig  annars  fått 
14  daler  T:an,.nien  R.  försäkrade  sig  köpt  for  11, 
11  ^,  12  d.  och  bad  honom  som  en  god  patriot  ej  af 
kronan  begära  det  högsta.  De  dalrarne  skalle  ej  sak* 
nas  i  hans  pang.  R*  kände  för  12  d*  få  spanm*  der 
som  den  dock  måste  genom  for  allmogen  besvärlig 
skjatsning  framföras*  D*  15  Mars  erinrade  Landsfafd, 
i  Linköping  Landshfd.  i  Upsala,  håra  nu  alle  länen 
redan  nppsatt  en  Artillerihäst  af  50  hemman,  krono, 
frälse  och  skatte  lika  räknades,  och  att  ändtligen, 
Uppland,  som  ville  vara  delaktigt  i  försvaret»  måt» 
te  ock  göra  sig  delaktigt  i  de  ext.  ord.  besrftren»^ 


(     70    ) 

—  Glist a/j  president,  Poet  (Skogekär  Bärgsbo) 
lät  1674 — 1680  Hägerstierna  lagsöka  sig  för  79opäteQ 
mat,  svår  att  betala'9  —  452  dr  2  ore  kpm*  capital, 
som  innestått  sedan  1647,  så  att  räntan  utgjorde  650 
d.  s.  m.  samt  rätteg.  kostn.  132  daler,  dervid  Hä- 
gerstierna  vann  vid- aU^i  da^istolar;  Men  ännu  1683 
måste  Öfverståth.  Gyllenstierna  hota  med  exsecution 
for  att  kanna  dem  utbekomma  till  H:s  enka,  som  nu 
var  presserad  af  utbetafningar  enl.  Ständernas  for- 
dringan  Det  synes  äf  handlingarne,  som  Poetiska  om- 
litärtdigheter  kunna  hinna  Apblios  söner  äfven  ä  prae- 
sidentsstolar  '^)^  1655  bfef^exlade  6.  R.  med  R.  R. 
Forbus  om  én  egendom,  som  Öfverste  Carl  Ruuth 
haft  i  förläning  och  som  G.  R.  ansett  sig  ärft  efter 
denne  sin  slägting,  men  som  K.  Carl  X  förlänt  F. 
F.  upplyste  dervid  9)Hr  wiss  precedenten»),  huru  Carl 
B.  ej  synnerligen  väl  a{  fofrläftU^eti  tjent  sin  herre 
Gustaf vus  den  store,  ej  heUer  denne  Kungeo»  utaa 
Mtit  hi]3  nedfalla,  %mt  igMVexa  <&c,  så  att  l^.  C.  G. 
CQelf  anmodat  F.  taga  (UspOfdtiQiien  Aerofv^r;  G^  Ro- 
flenbanes  bf ef  är  lika  fullik«mligt  i  styliJStifikt  hänseen* 
de,  s^  Förbi  svar,  skiiftet.  å  brefvel,  är  bristfälligt» 


.  •  I " 


\  *):Ria«ii«gen,  för  1647— 48[,  ö|giQ?de  1701  daler  18;  å  hTil- 
kfn  summa  1651  oph  1^652  bptsilt9  12^  d.  16.;  oeh  reste» 
452:  2  antecknades,  hvarföre  Rosenhanes  klander  af  en 
en.  gång  erkänd  räkning  ej  kunde  äf  domstolarne  godkän- 
nas. Han  hade  kö{>t  garnltures  poiir  damesV  skriftyg  a# 
silhrer,  cofta  d>Itali6  itöiiV  tapetef  k  la  Royafe,  Chapeau 
de  Castor  fin  <Jbe.  <fe£.« 


(    71     ) 

—    Gynter^  Öfverste  och  Comnnendant  i  Lands- 
kfona,  skref  till  Forbus  i  Helsingborg  från  Landskr. 
D.  17  Jan.  1659,  hura  han  enL  H.  ExeUonces  ordres 
sändt  2  hal^a  cartoar  med  lavetter  till  Malmä  samt 
6000  jna^kStkulor.    Borgerskapet  dör  ut,    krigsfolket 
inajiiknar.    D.  5  Febr*  Oe  ankomne  fångarne  «kalle 
sändas  till  Malino,,  de  väntade  till  Christianstad.    /)« 
16  Febr.    Till  Oommendanten  i  Malmö,    Öfv.    Joh. 
Hård  var  brefvet  säadt.    Hä«tar  att   hämta  mastträd 
kände  m  ej  skaffas,  ty  R.  ha4e  nyss  sändt  3Q0  slä- 
dar efter  skeppsforhyggningsvirkft  i  skogsbygden*  D. 
5  Mart*    Kungen  i  Landskr.  tänkt  resa   till    Dalby. 
A  17  Apr*  Borgarne  i  L.  lemnade  siite  vapen   ifrån 
sig  i  ett  fritt  mod,  visse  alt  hela    la»det    snart    gor 
sånmal^des*    R.  hade  utfärdat  eét    circalär    till  ^la 
prester  atl  Kungens  plaeat  uppläsa  och  förmana  fol- 
ket tiU  underdånighet.    IX  28  Maju    R*    sände    sin 
hustru  till  Tu|esbo,som  Kungen  houoai  donerat.  .Onr 
skade  snappfaanarne  ej  måtte  tagd    hennct«    Streckefvr 
bvarmed  skarprättaren  3  juatifierat,  skickadea  på  be» 
gäran.    £«  3  Juni  skickades  några  fruntimmer,   som 
ville  dll  Köpenhamn.    Doctor  Foss  bror  escorterade ' 
dem«    D*  6  Oct.  om  Mastträn   och  utskeppningen  af 
H.  Excellences  boskap.     D.  19  Nov.  Osterbottningar- 
ne  voro  sände  till  Croneborg,  Finnarne  till  Helsing- 
borg, Polska  dragonerna  till  Barsebeck  c&c.     1660  d. 
26  Maji  till  F.  i  Sthm.   Bjelkenstjerua  låg  färdig  att 
med  skeppen  afgå  mot  Sthm.  d.  15  Sept. 


(    72    ) 

Rosetutråle 

*r-  Btrge^  StSthällare  och  ElfsborgsISsensCom- 
nissannsy  sände  1619  sina  söner  med  en  Informator 
till  Ups.  Universitet  och  fick  följ. räkning:  Anno  1619 
å*  9  Febr.  förreste  vi  frän  Ostergdtl.  samma  ging 
bekommo  Vi  med  oss  pengar,  16  daler  3'  mark,  en 
förgylld  credentz  om  27  lod«  Noch  pengar  27  dalen 
Silfverremmare  1  om  14  lod«  Pengar  11  daler  D.13 
Martii  lät  Jag  deponera  Smi  Jnnkerna  och  påkosta- 
do  deras  deposition:  Mester  Jonas  Rector  Academiae 
2  daler,  M«  Benedictus  decanns  2  daler,  Depositor 
2  daler,  Cursor  2  mark.  För  Badstuga  20  öre.  För 
inskrifoing  i  Academiaeboken  1  daler*  Till  Cotniitet 
(Conventet  i)  Svenskt  öl  2  T:or,  5  fjerdingsfot.  Pen- 
gar 7  daler,  Brennevin  2  kannor  2  daler.  •  OxeQer**» 
ding  6  mark,  får  5  mark,  Gödt  svin  3  daler,  Noch. 
fårfjerdingar  2,  2  mark.  Grisar  3,  18  öre,  Gåft  1 — 2 
mark,  3  höns  12  öre,  1  stop  honing  2  mark,  för 
bröd,  kryddor,  ljus  och  andre  små  persedlar  gef ' 
värdinnan  upp  1  daler.  In  Augusto,  när  vi  3:4]a  re- 
san •  förreste  till  Upsala,  lefrerade  Wälb.  Herren  med: 
oss  till  att  betala  i  berberget:  silfkanna  1  om  13  da- 
ler. Reda  penningar  14  daler.  En  ung  häst  12  da- 
ler: Man  jemnföre  härmed  DelaG.  Arch.  VIII.  p.  192. 

Mudebeci 

-*  Paulj  Antiquarien,  skref  från  Wexiö  d.  2 
lan.  1678  till  RiddarbusSecret.  Wallenstedt^  huru 
han  ännu  intet  kunde  komma  till  Riksdagen,  emedaa 


c    73    ) 

LandshofcKngen  i  Wexid  bedi  hononii  medan  han  är 
Tid  Riksdagen,  Landsbfd^  tjensten  fSrettä,  och  »ihär 
vid  gränsen?)  alltid  något  förefaller.  Utg»  kan  ej  un-^ 
-derlåta  att  anmärka,  huru  sällan  Wexw  träfias  nämnde 
i  äldre  handlingar^  £n  resande  har  på  1650-talet 
skrifvit  ett  bref  i  Wexiö  på  en  liten  lapp,  ursäktande 
sig  hos  den  höge  tillskrifne  patronen,  att  i  staden 
papper  ej  lans  till  att  få.     " 

Ruutb 

•^  Carl  Didricksson  skref  som  Commendant  i 
Landsberg  60  bref  till  Forbus  1646—50,  dock  vill  det 
säga,  såsom  det  bort  erinras  vid  alla  andre  Förbi 
correspondenter,  underskrtf:  ty  de  Svenske  Coromen- 
danterna  ha  med  möda  79Stakat99  ett  balfläsligt  namn 
under  de  tyska  skrifvarnes  ypperligt  pingerade  bref; 
någon  gång  träffas  svenska  p.  s.  like  deili  sådane 
böiider  nu  hopsätta,  som  knappt  anses  kunna  skrifva* 

Rålamh 

-^  Claoi  B.  R.  skref  frän  Posen  d.  2  Maji  1656 
till  R.  R.  Forbus  i  Sthm,  barn  landets  rebellion  vållat 
allmän  osäkerhet.  Sedan  den  Polniske  Generalen 
Czemecki  smygt  förbi  K.M:t  och  gåttöfver  Weichseln, 
och  ntspridt  i  de  provinser  och  Woiwodskap  som  ligga 
på  denna  sidan  Weichseln  de  tidningar,  att  han  lem- 
nat  K,M:t  efter  sig  som  en  ruinerad  fiende  hafverhan 
derföre  dragit  en  stor  del  af  Polska  Adlen  till  sig  och 
går  nu  att  belägra  Posen.  Från  ftltlägret  vid  Kö- 
penhamn d.  2  Febr.  1659  tiUskref  han  samme  R.  R«  t 


(    74    ) 


Helnngboi;^  «B  stftllaiiigw  i  listet.  1660-^  bref- 
mxlada  4e  om  Rålambs  »Torlfiuke  penninfar»  oeh 
eMttiibatittner  ni<  m* 

S. 
Saltza 

* 

— -  Berendy  Arfherr»  till  Lichleaaa  i  Mei&gen, 
son  af  Henr.  v.  Saltza  och  Elisab.  v.  Spitznasen: 
meå  rum  å  Friberrebänkon  i  Rewelska  Riddarfaaset, 
FarCarsfar  till  Landfthfd*  och  Geo.  Major  J.  L.  v» 
Saltza,  bevittnade  en  Gr,  Jac.  DelaQårdies  transaction 
d*  16  Nev.  1625. 

Schmieden 

« 

—  £ra»iiff«9  Adelsin.  n*  1126^  Oberfaaaptman 
öfver  Gref  J«  Ca8«  DelaGardiea  gods,  sist  Assessor  i 
Dorpu  HofBAit,  skref  till  Giefoen  1632  ex  sedibusPa- 
tientise  in  vico  Miseriaram»  En  Elisabeth  v.  Schm. 
skref  från  Kegleholm  1685  d.  20  Aug.  till  Ga  M.  G. 
D.  huru  hoQ.  nu  sftnde  en  h(df  fim  KijrsbftrsTia,  de  hvi- 
ta  hallonen  toto  fta  iotcft  mpg9%  P.  20  Sept, ;  huru 
hon  förrärdigat  ^tt  ank^r  |»vitt  B^jIonyiH  o.^h  en  half 
åm  rödt.  Mera  ^öd^  hade.  £3tts  om  hpn  fått  assistence 
vid  hallonplockkiiDgen  af  flera  äa;  c^nes  barn  och  ijen* 
stefo^k*  Soeker  fim  ni^  ej  tili  CaQ^ri^f^areue,  se- 
dan det  anvtodts  m  insylt^  kreivirsfogler  till  nådig- 
ste  Öfverhelens  bekof.  T^bdre^j^t  f^JRstöfide  gip- 
set i  9)Franska^  Kongens  KamsMce^n  O»  9>  Apr.  Bjock- 
lag  oeh  ToUetrttttt  savibMles  na  som  bKst* 


1 


(  75  ) 

Sskraéhrus 

—  Laurentius  sände  till  sin  vän  fiskal  And, 
Jacobsson  i  Finland  Gen«  Goav*  ö«  F.  Gref  Per  Bra- 
hes  bref  contrasigneradt  af  M.  Lillieholm:  feer  Brahe 
(&c«  Helse  Edher  And.  Jacobss.  •  och  kunne  härmed 
ej  obemält  låta,  att  eharu  väl  Landtmätaren  ofver  Ny-^ 
land  och  Tavastehus  län  Laur.  Schr.  är  altsedan  1649 
af  Staten  utsluten,  der  dock  likväl  han  sin  tjenst  ef-^ 
ter  ordre  fliteligen  förrättat  hafver,  jämväl  en  god  del 

.  .  o  '  ■ 

af  sitt  Geographi ska  arlbete  uti  Abo  Canzli  inlefreradt, 
dock  ganska  ringa  en  tid  bortåt  till  lön  bekommit, 
hvarigenpm  han  skall  vara  råkad  i  stor  fattigdora* 
Ältså  har  den  KungK  räknekammaren  formedelst  dess 
oppa  bref  till  oss  af  d.  20  hujus  forordnat  bemälte 
Landtmätare  på  sin  resterande  löns  afbetalning  700 
d.  s.  m.  af  Edre  ransakningsmedel  i  Finland  och  O- 
sterbotten  att  bekomma.  Hvarföre  är  till  Eder  här- 
med  vår  befallning  <&c.  Detta  var  dess  resterande  löix 
för  4  år*  Han  hade  rest  till  Abo  att  få  visa  origma- 
let  for  fiscalen,  men  kunde  ej  utvänta  deäs  hemkomst* 
Fick  intet  svar  och  måste  å  nyo  sollicitera.  Efter  ett 
år  l^ade  han  fått  hänvisning  till  Bokhållaren  of  ver  O- 
sterbotten  Petter  Strålman,  att  hos  honom  få  sin  re- 
sterande lön;  men  när  han  dit  kom,  blef  han  icke 
allenast  med  skamliga  ord  öfverlupen,  utan  måste  der 
i  Wasa  fåfängeUgen  i  14  dagars  tid  blifva  uppehållen. 
Fick  ändtligen  hänvisning  till  2:ne,  neml.  Fogden  i 
Norra.  Prosteriet  på  350  daler  s.  m.  och  till  Ödes- 
foffden  på  lika  mycket.    Reste  så  till  Ulå  och  så  till- 


(    76    ) 

baka  igen  till  gamla  KBuAehj  öeb  bekom  pä  den  resan 
af  förra  fogden  24  daler  24  öre  8.  lii.  sägande  denne 
sig  ej  mer  kanna  utbetala,  förrän  nya  ransakningsme- 
del  kunde  inkomma.  Ville  Schr.  ej  vänta  fick  han 
medlen  sjeif  uttaga.  Odesfogden  betalte  228  o.  9|  öre 
s.ni.  nekande  sig  mera  åt  Schr.  vilja  uppbära.  Om  ut- 
bekommande af  resten  solliciterades  i  de  ödmjukaste 
bref  ännu  1657.  Ödesfogdarne,  som  skulle  ansökas^ 
hade  många  dött  utan  att  lemna  spik  i  vägg;  andre 
hade  uppvisat  fribref  från  sina  restantier.  Och  under 
det- en  inhemsk  Geographis  författare  så  behandla- 
des, utströdde  Drottn.  Christina  tunnor  gull  till  ut« 
ländska  rimmande  och  orimmande  narrar!  Vivat 
Regina  Maecenatrix ! 

Sinclair 

-—  AnderSj  Ofverste  och  Commendant  i  Calmar 
1676,  skref  d.  12  Dec.  1657  som  Kapten  och  förlagd 
i  Calmar,  till  Forbus,  varande  i  Nyköping,  huru  fol- 
ket i  Smal.  och  Blekinge  blef  så  discontent,  då  deras 
kistor,  som  de  för  att  ej  rötvas  af  Snapphanarne^ 
insatt  på  fästningarne,  der  ofta  blefvo  uppbrutna. 
Ett  pasqvill,  som  funnits  uppspikadt  pä  hus  och  kyr- 
kor i  Köpenhamn,  sändes.  Kungen  sades  vara  så  led- 
sen  vid  Danskarne  och  sin  ställning,  att  han  ernade 
flytta  till  Norri;2:e  och  ej  längre  vara  ibland  dem.  Pas- 
qvillet  kallas:  DMurs  zuischen  em  Hofdinner  undt 
ein  burger  Zu  Dannemark.  Hoftjenaren  upplyser  om 
Friedrichsoddes  ofvergång  och  And.  Billes  förräderi.  Bor- 
garen frågar  hvilka  skälmar  och  tjnfvar  skaffat  honom 


(    77    ) 

dit  till  Commendant.  H.  aj^pljser  att  demim  ira  tillbor 
de  bjernlose,  äreförgätne  lättfärdige,  mraedige  Riks- 
^afvarne,  Biksförrädarne,  .Riksförstorarne  — -  RiksRå- 
det  mente  han«  B*  önskar  att  Dunder  och  Blixt  må 
slå  ner  ibland  Herrjirna  och  Kungen  låta  hänga  dem 
i  galge*  H«  beklagar  då,  att  Kungen  ^  så  gor*  Sal. 
Christ  IV  skulle  med  egna  händer  länge  sedan  tuk- 
tat dem.  B«  försäkrar  då^  att^  om  Kungen  ej  kan  sjelf 
skaffa  sig  hämnd,  hjelp  ej  skulld  uteblifva.  H. 
anser  detta  vältänkt)  förrän  Badet  hinner  behandla 
Danska  Kungen,  såsom  parlamentet  behandlat  Kun- 
g^en  i  England.  B.  lofvar  nu  siti  arm;  och  slutar: « 
,Wär  dieses  mitt  mir  nicht  so  meynet  uudt .  tutt,  den 
.Tertilige  der  teyff  leib  nndt  blutt  ^^  Se  bär  drag  af  en 
liberalism,  söm  rödjar  despotismen  väg.  * 

Sjöbladh 

—  Carl  Johami.  Frih.  General  skref  99itnder- 
tjenstligem)  såsom  Commendant  å  Croneborg  till  B. 
B.  Förhus  såsom  ho^gtB  ständige  Befälhafvanden  i  de 
eröfrade  coiitinente  provinserna,  residerade  i  Helsing- 
borg d,  12  Sept.  1659,  huru  H.  E:ces  tjenare  tillvitat 
honom  att  ha  tagit  de  kor,  Major  Pontus  skickat  H. 
E.    Sådane  beskyllningar  gjorde    honom    af    hjertat 


*)  Afskrift  af  documentet  är  meddelad  Det  KongeL  Danske 
SeUkab  for  Fétdrelandetå  Hinorie  og  8prog  i  Köpen- 
hamn. 


(    78    ) 

ondt  Hall  hade  lälit  dém  gå  bland  sina  kor, 
som  Majoren  begSrt,  efter  han  inga  ryttare  hade  söm 
dera  f5r  många  tttcommenderingars  iStknll  vakta  kande« 
Äfven  forevites,  att  S*  lät  tnycken  boskfip  passera  of- 
ver  Sandet,  om  hvilken  man  ej  kunde  veta  om  den 
hade  pass.  »HvarfSre  jag  så  noga  räknat  med  E.  E. 
så  förhoppas  väl  vara  fri,  att  ingen  boskap  med  mitt 
pass  öfverfores  ty  jag  vore  allt  for  ringa  och  borde 
blifva  straffad,  om  jag  min  nåd.  Konungs  ord  re  of- 
verträldde,  ty  på  sådant  sätt  gäller  intet  mitt  pass  u- 
tan  K.  M:ts  nåd.  ordre  och  pass  är  uti  liiin  skyldig- 
het att  efterfölja.  I  det  öfriga  forblifver  jag  dfC^n 
Gaf  Major  Månéstjerna  qvitto  på  97  man,  lefrerade 
i  Helsingör  d.  19  Sept.  —  D.  14  Nov.  Krutsåll  må- 
ste str&x  sändas,  annars  måste  krntqvarnen  stadna  &e. 

Skatte 

— >  Bengt ^  R.  R^rinlemnade  i  en  process  med 
Grnn  M.  S.  DelaGardie  en  libell  på  2  ark  egenhän- 
dig  och  en  annan  på  9  ark  fin  stil  af  annans  hand 
renskrifvén*  1678  lät  han  Hägerstierna  lagsöka  sig 
for  én  vexel  dragen  i  London  1663  å  200  Rdr  6p« 
samt  ränta  1  pc.  i  månaden  380,  postpgr  2:  11.  S:a 
582  Rdr  11  sk.;  hvilka  H.  kraft  då  Sk.  kommit  till 
Sverige,  men  hvilka  han  ej,  före  sin  åter  utresa  be- 
talte 1679  skref  Sk.  huru  Ht  lofvat  ej  blott  efterskän- 
ka detta  utan  ge  dertillen  servis  af  Engelskt  tenn 
för  den  välgerning  och  stora  tjenst  Sk«  honom  och 
en  af  hans  slägt  gjorde  i  saL    Kungens  tid;    att    H. 


(    70    ) 

sknlle  consi4«réra  det  importanln  Jefiibriik  (troL 
Kroppa),  der  alla  de  store  Herrarne  vor6  emot,  bara 
Skytte  balp  dem  att  bekomma  af  K.  M:t  salig,  och 
Med.  Doct.  Duriets  sjelf  skall  kunna  attest^ra. 
Sk.  ville  sin  ed  aflägga,  att  samman  såsom  efterskänkt 
aldrig  blifvit  kräfd.  Bad  H.  ibugkomma  Guds  be- 
fallning pä  tacksamhet  och  att  hålla  löften  c&c.  Ha- 
gerstierna  bekände  täl,  att  H.  £:ce  alltid  tillsagt  ho- 
nom sin  höga  aftection,  men  i  sjelfva  effecten  visste 
han  sig  intet  ha  åtnjutit.  Någon  gåfvaaf  tennservis  hade 
han  hvarkea  tänkt  eller  sagt.  Dock  hade  han  sökt  ac- 
commodera  H.  E.  med  hvad  han  kunnat,  t.  ex.  den 
slädan,  H.  forskref  från  Dantzig,.  h vilken  var  mycket 
väl  utarbetad  med  seltyg  *och  en  skön  stor  Persiansk 
tapet  med  släddyna  och  allt  annat  tillbehör.  Jernbru- 
ket  angick  ej  H.  som  deraf  ej  någon  penning  haft 
oeh  kan  de^re  ej  vara  till  någon  discretion  oblige^ 
rad.  Bilade  så  attestata  om  hans  kräfvande  och  löfte 
om  betalning.  1660  hade  Sk.  låtit  sin  Fru  Christina 
Sparre  «)  försälja  till  H.  Solfta  Sätesgård  för  24,000 
daler,  för  att  betala  på  de  stora  skulderna  för  väx- 
lar till  Hambuif^  de.  Obetalta  räkningar  funnos 
från  164&  för   sHfver   och    guldspetsar,    silfver    och 


*)  1  Humburg  d.  3  Åpr.  1658  gaf  han  en  här  med  G.  Stiern- 
hielms  yidimation  försedd  fullmakt  till  sin  k.  Husfru",  att 
för  min  resas  oeh  andra  nödige  sakers  fortsättande  skull, 
antingen  panteris  upplåta  och  försätta,  eller  och  aldeles 
att  förj^ttra"  en  del  af  hans  gods,  stenhuset  i  Sthm  och 
'lösörer'*. 


(    80    ) 

gnldband)  tllCirtrliattelMiiid  •«  d.  p&  mdkn   7- 
dalen 


:i  I  ! 


—  Johan^  R.  R  skref  jemte  Johan  Sparre  frått 
Gripsholm  d.  22  Oct.  1623  till  Fru  Britu  Pontnsdotter 
De  la  Gardie,  wdett  vq  befare  att  KongLMtz  och  Ryk- 
2en8  Regalia  som  uthi  Stockholm  ähre  forvarade  scho- 
la  fahra  illa,  eflfter  ingen  haffVer  kunna  der  inkomma. 
HvarfSre  vij  här  roedh  begära  att  i  vele  oss  nycklar- 
ne  förseglade  medh  ett  visst  budh  tilskicke,  som  till 
samma  Canimar  lyda,  att  man  ännu  i  tijdt  må  kan- 
na det  tillsee  och  all  skada  vetta  förekomma^»)  Brita 
D.  var  dä  g.  m.  Riksskattmst  Jesper  Matson  Krus* 
1649  d.  9  Maji  tillskref  J.  Sk*  d.  v.  RiksskattmsuFrilu 
Gabr.  Oxenstierna* 

—  Håkan  Nänan^  (AdL  ätten  n*  154),  Öfverste 
oeh  Commendant  skref  d.  15  Ang.  1659  frän  Christi- 
anstad till  Forbns  i  Helsingborg,  huru  han  ej  kannat 
ännu  afskicka  de  4  faivetterne,  dä  de  af  brist  på  jern 
ej  kunnat  bli  färdiga*  Jern  fanns  ej  vid  fästniDgen* 
99 Anlagande  karen,  sä  sitter  han  i  Blä  tornet  i  Köpen- 
hamn, om  han  icke  redan  hänger  i  galgen.  Han 
hade  prälat  med  ducater,  och  blef  så  tagen.  D*  20 
Nov.  Fästningen  saknar  ammunition,  särdeles  krat. 
Christianopel  och  Bodekull  (nu  vätande  Carlshamn) 
ha  härifrån  hämtat  sina  förråder*  Vid  Bodekull  ligger 
ej  allenast  skeppet  Falken,  utan  och  Westervik  och 
Phoenix.  På  Falken  är  en  Fenrik,  en  Sergeant  och 
13  knektar;  båtsmännen  äro  alldeles  blottade  på  klä- 
der*   Allt  hemställes  till  £*  E:ces  försorg* 


»  \, 


c    81    ) 

1  Sparre-attens  genealogi  befinnas  här  utförligt 
utarbetade  tabeller.  len  svit  af  dylika  upptagas 
331  Sporrar  från  och  med  Hc  Sixten  till  Toftaårl200 
till  och  med  en  Ulrica  .Eleonora  Hoffröken  född  1724. 
—  Deirur  må  anföras  för  17:de  seklet:  Erie  Spar^ 
re,  R.Canzl.  hade  12  barn:  Brtta  g.  nu  B.  Soop,  Si- 
gismund gift  i  Polen,  Gustaf  Pålack,  g.  m.  en  Öster- 
rikisk Friherrinna,  Paul  f  nng^ Beata^  g.m*  1)  Abrah, 

_  t 

Ericsson.^  2)  Lars  Philipsson  Bonde,  JMagdalena  *\ 
ogift.  JoAaUj  R.  It.  KammarR^  Xiegat  i  Danmark, 
Catharina  g.  m.  G.  Leyanhufvnd ;  Lars  'R.  R.  Lands- 
höfding.  Pehr  ti.  B.  Presid.  Thure  R.  R.  Carl  «S* 
R.  KammarRåd.')  —  Lars  Eriks  san  hade  8  barn: 
Erik  "R.  R«,  ^Svante  Landslvfd.,  Gustaf  R.  R.,  Carl 
Gen.Maj.  Gouv.  ö.  Norrland,  Ebba,  La  belle  Comtes- 
se,  Päder  Gen.  Fälttygmst*  Ambas&ad.  m.  11.  —7  Erik 
Larsson  hade  7  barn:  Carl  stupad  1700.  Lars,  ClaSy 
Gustaf  m.  fl.  —  Carl  Larsson  hade  14  barn: 
Carl  sköts  som  General  på  Morea,  Thure  Öfverste  i 
Holländsk  tjenist,  Jacob  Casimir,  Major,    (R.  R.  Carl 

*  * 

Gust.  Sparres  Fader.)  Erik,  Gen.MaJ.  f  i  Venedig 
m.  fl.  —  Päder  Larssons  son  Lars  Magnus  blef 
Öf.L,  i  Fransk  tjenst.  —  Pehr  Eriksson  R.  R. 
Prsesid.  hade  en  son  Pehr  R.  R.  -—  Carl  Eriksson 
S. R.  KammarRåd  hade  9  barn;  Christina  g.  m«  Bengt 
Skytte,  Aa;el  R.  R.  o.  Of.  Ståthåll.  Erik,  Låndshfd, 
m.  fl.  —    A  a;  el  Carlsson  hade  15  barn:    Gabriel 

(x  Del.)  6 


c    82    ) 

Ö(L.jCarl  KBmmBtherrey  G fMqf  Adolph jAnAnl^  Aa;ei 
Fältmsk«,  Johan  (^(L*,' Charlotta  g.m.  B.  R.  S.  Cron- 
hielm,  Ebba  Maria  '^den  skona,??  g.  m.  l}.Hofinsk«  B« 
Rosenhane,  2)  Er«  Stenbock,  Erik  Gen.Lient*  i  Fransk, 
sedan  PSltmsk.  i  Svensk  tjenst  R  R*  Ämbassadilr  fiH 
Frankrike.  Lan  Of.L.  m.  fl.    —    Gabriel  Axels^ 
$on  Öf.L.  hade  13  barn,    —    Brödren  C  ar  t  K:herre 
hade  17  barn:  Car/ Brigadier  i  Frankriice,  Conr^  Of  v. 
Christina  g.  tn.  A.  A.  v.  Wasaborg,    Henrik^   Fransk 
Kapten  i*   1    Namur,    Fredrik  Henr.j    GeneralLieaf. 
Landshfd.  (Far  tilt  Ofirer^tåth.    Carl   och    R.    CanzL 
Fred.  Sparre.)  '  Erik  Fransk  Kapten  m.   fl.   -^    G  »- 
staf  Adolph^  Amiral,  hade  5  barn  deribland,    Clas 
R.  B.  och  Amiral  (G.  A:s  son  Axd  hade  en  son   Gr. 
Gustaf  Adolph,    anläggaren    af   Konstsamlingen     pä 
Kulla  Gunnarstorp.)  —  Erik,  Ambassadeilr  hade  so- 
nen Axel  Wrede-  Sparre.  —  Cla9  B.  B.  och  Amiral 
hade  15  barn.    Af   den    hållshoggna  B.  Canzl.    Erik 
Sparre  ha  således  hundratals    ättlingar    nedstammaf, 
Och  må  man  ej  undra,  om  .stundom  våra  Kungar  bäf- 
vade  vid  ryktet  om  det  12,  15,  17:de  barnets  födelse  i 
slike  familjer,  vid  tanken,   Jiuru.hoga    tjänster  skulle 
kunna  skapas  åt  dem  .alla. ;  5  af  Erik   Sparres    söner 
ingingo  i  BiksBådet;  och  ha  en  mängd  af  hans  ättlin- 
gar  der  suttit,  utom  mellan  1680 — 1718,  —  vintertiden 
i  Aristokratiens  år.  Mäjrkligt  att  en  ättling  Fred.  Spar- 
re skulle  blifva  Sveriges  siste  BiksCanzler  och    sätta 
namnet  så  i  mi^scredit,  att  man  måste  utvälja  ett    an- 
nat namn,  långsläpigt  som  Chalcedo-Constantinopoli- 
tanska  mötets* 


(    83    r 

Af  R.  Canzler  Erik^  broder  R.  R.  o.  Amiralen  Jo^ 
.ran,  (begge  voro  söner  éf  Riksmarsken  Lan  Siggeg^ 
10»),  Stamfader  för  ^arrar  täl  RassvA  och  Roma^ 
har  blott  en  enda  inkommit  i  Sveriges  Rådskammare, 
Fredrik  Ulrik  en  ibland  dem,  som  ingingo  i  Rådkam-^ 
maren  d*  25  Maji  oeh  entledigades  d.  22  Ang.  1772. 
Denna  ätt  hann  ej  ens  npp  ofver  AdL  bänken  n«  7,  dä 
deremot  af  Eriks  släkt  uppkdimmo  3  Greil.  ätter  tu 
63,  66,  74  samt  5  friherrliga  å  n.  11.  Roasviks-Spar» 
rame  sparade  sig  dock  ej  i  fädernejslandets  tjenst» 
3  Broder  följde  K.  Carl  XII  i  elden.  Man  ser  häraf; 
att  Eriks  martyrdöd  gagnat  hans  ätt  och  att  ätten 
Tetat  göra  sig  gagn  deraf.  Detta  innbär  ej  ett  förne* 
kände,  att  många  ypperliga  talanger  funpos  ibUmd 
dem,  ehuru  stamfadren  torde  i  detta  hänseende  stå 
främst. 

— -  Pehr  R.  R.  Talaren,  brefvexlade  med  broder 
och  Svågrar,  liksom  hans  maka  Ebba  Märg.  De  la 
Gardie  1660-80-taIen.  Från  Cöln  skref  han  den 
2  December  till  ^^Sveriges  Rijkes  Canzlen?  ett  bref 
undertecknadt  också  af  Edv.  Ehrehsten.  1685  d. 
24  Sept.  skref  han  till  R.  Dr«  Gr*  M.  9)en  ödmjuk  re* 
commendation  om  Rnbenii  (Linguistens)  befordring 
vid  Ups.  Acad.9)  Genom  Dr.  Skunks  död  lär  Biblio- 
thekarietjensten  bli  ledig, emedaii  Prof.  Schiitz, som  den' 
härtill  dags  förestått  tamquan  supranumerarins  i  fac« 
theol.  lärer  tvifvelsutan  bli  ordin,  och  qvittera  BibL 
Som  gemenK  plägar  förestås  af  en  hnmanista»  ,Sp.  ha« 

b* 


(    84    ) 

de  beordat  sin  son  att  infinna  sig  i  Sthm  vid  den  tidy 
då  befordringssaken  Irande  fSrekomma. 

-—  Petter^  en  föregifven  son  af  R.  CanzL  Erik 
Sparre.  Om  denne  finnes  ett  docament,  copia  från 
Strö  BibL  jemte  en  p.  ra.  af  Hr  Erkebiekop  Carl  von 
Rosenstein.  dat.  d.  20  Mars  182J : 

»9l  Linköpings  Gjrmnasii  Bibliothek  har  jag  fun- 
nit ett  Manuscript  innehåHande  en  beskrifning  pä    eo 
Petter  Sparres  besynnerliga  ödep*    Han  var    en    son 
af  RiksCanzI.  Eric  Sparre,  som  miste  hufvndet  på  Lin- 
köpings torg'år  1600.    Efter  fadrens  olycka  gick  han 
fSrst  i  Polsk  och  derefter  i  Österrikisk  tjenst,  och  pä 
Spanska  flottan.    Vid  en  expedition,  till    Manillema 
kom  hans  fartyg  nr  kosan  och  sedan  hen  '  länge   drif- 
Tit  på  hafvet)  landade  han  på  en  obebodd  5,  då  af  he- 
la skeppsbesättningen  endast  han,   2  matroger    och  2 
qvinnor  voro  öfrige.    Matroserne  dbgo    snart   undan 
och  han  med  begge  qvinnorna  bosatte  sig  på  ön.     En 
Engeljsk  sjöfarande  skulle  40    års   tid    derefter    hafva 
träffat  honom»  omgifven  af  afkomlingar   i    2:dra    och 
3:dje  led,  såsom  patriark  af  en  liten  väl  inrättad    stat 
och  i  välstånd»    Detta  docurnent  har  inga  bevis  på  sin 
authencitet,  men  icke  heller  bär  det    stämplen    af   en 
dikt.    Af  en  förteckning  på   mannscripter    hviika  fin- 
nes   på  ^rd  och    blifvit  ditflyttade  från    Hogsjo    har 
man  sett  att  i  ett  band  under  n.  101    bland    folianter 
finnes  Petter  Sparres  lefverne.    Man.  önskade  derfore 
veta  om    detta    kan  vara    samme    Petter  Sparres  och 
huruvida  genom  jemnförelse  af  uppgifterne  man  skul- 
le kunna  komma  till    någon  säkerhet    om    documen* 


(    85     )        , 

temas  riktigliet.>)  —  Derpå  säodes  till  Erkebiskopen 
en  afskrift  af  härv.  berättelse.  Huruvida  den  fimnits 
öfverensstämtnande  med  den  -Ltaköpingska,  upplystes 
ej  sedermera*  Utg.,  som  ej  finner  något  orimligt  i 
berättelsen^  ifall  documentet  verkligen  kommit  utifrån, 
anser  dock  som  misstänkligt,  att  denne  medlem  af  en  vis- 
serligen vida  kringspridd  familj,  skall  hafva  samma  dop- 
namn, som  en  af  dess  i  Sverige  qyarblifna  broder^ 
Som  Utg»  ej  har  tillfälle  till  någon  pröfniAg  af  uppgif- 
ten, lemnas  ^ftryckqingen  iills  vidare. 

Spegel 

—  Haqutnus,  sist  Erkebiskbp,  skref  som  Biskop 
i  Skara  d.  26  Jan.  1686,  till  Gr.  M.  G.  Dela  Gardie, 
R.  Drotz  att  Skolmäst.  i  Warnhem  hörsammast  är  be. 
fordrad  till  Caplan  och  at^t  Cons«  skulle  söka  skaffa  en 
skicklig  person  1  stället  till '  Sofaolan*  Skrifver  sig 
99Ed.  Excellences  ödmjuke  och  hörsamma  tjenare:» 
(den  tiden  skref vo  dock  de  fléste  sig  underdånige  i) 
skref  soAi  Biskop  i  Linköp.  d.  26  Febr  1694  till  Gref 
Lillie,  att  om  det  föregifne  jus  patronatus  till  Kimstad 
i  Consistorio  ingen  kunskap  finnes,  utan  är  det  der 
kändt  som  regalt;  men  får  Grefven  jus  itian  utnäm- 
ningstiden, skall  Cens.  sig  dei:efter  hörsamt  rätta.  Bö- 
rande valet  af  en,  som  kunde  gifta  sig  med  Enkan, 
kan  Cons.  blott  lofva  att  efter  Kyrkl.  den  man  exami- 
nera, som  Gref  ^en  enskilt  eHermed  församl.  behagar  pre- 
sentera. D.  30  Julii  1702  tillskref  han  Gr:nn  Agneta 
Wrede  rörande  några  Hennes  bönders  ingifna  skrift, 
4er  de  påstå  att  Cons.  gjort  något  9)per  male  narrata»') 


(    86    ) 

A)b&  dét  vore  ej  så,  utan  eoL  KungL  fdrordaing^  bvil- 
ken  bönderne  borde  vakte  eig  att  ej  visa  sig  fl(iis8ii5|- 
de  med,  då  det  kunde  ftlra  till  vidlyftighet. 

Stenboch 
—  Gust€{f  Otto  RiksAmiral,  yttrar  i  ett  bref 
tnr  Forbus  (fragment)  •  •  •  efter  jag  i  det  coUe- 
gio  är  och  hafver  frän  miii  barndom  gjort  profession 
af  soldet,  mig  icke  lättelig  skulle  kunna  förbigås,  så- 
dant vacerande  Einbete  att  bekläda  med  mindre  man 
icke  eljest  en  deseign  helt  och  hållit  tänker  att  stöta 
mig  för  hufvudét;  min  H«'  Forbus  gifver  jag  sjelf  att 
judicera,  om  jag  af  ofvanberörde  dödsfall  skull  och 
mina  utan  beröm  att  tala  om  gjorda  tjenster,  icke 
gknlle  hafvå  hoppning,  näst  Guds  nådigaste  bistånd, 
att  mig  samma  Embete  icke  anstå  kan;  efter  som  jag 
icke  tänka  kan,  att  utan  Begeringen  någon  är,  som 
kan  vara  i  vägen ;  inom  Regeringen  heller  ingen  va* 
va  utan  riksamiralen  och  min  S(våger}  RiksCanzlé- 
ren,  som  något  härom  tänka  skulle,  så  skulle  jag 
dock  likvist  mena,  att  de  det  icke  åstunda  skola,  al- 
denstund  man  icke  många  exempel  hafver  att  af  de 
5  embeten  det  ena  ud  det  andra  förbytt.  är,  och  hvad 
orsaken  var,  att  sådant  skedde  med  S.  RiksAmiralen 
Gn  Gabriel,  det  är  väl  vétterligt.  Eljest  skulle  det 
ock  kunna  gifva  lägenhet  att  *  tala  om,  de  Embeten, 
>8om  vacera,  skulle  så,  ifrån  andra  collegier  besättas, 
när  någon  uti  samma  collegio  är,  bvarest  embetet  va- 
cerar,  som  kunde  komma  i  eonsideration.  Men  så  kunde 
docklikvisst  uti  detta  stället  detta  koipma  mig  i  så  måtto 
till  det  bästa,  deremot  all  hoppning  RiksAmiralen  skulle 


'       (    87    ) 

kaoi(aforb]rtashteiiib«teiitiföllh«rretjensten,i>ch  mig  i- 
gMi  uppdrogos  RiksAdiiiirals-Einbetet;  ty  den  tjenaten 
skulle  jag  änddigen  genom  Guda  nåde  kanna  förestå; 
men  skulle  min  Svåger  RiksCanzleren  blifva  falther- 
rcy  så  vore  jag  incapabel,  att  bltfva  RiksCanaler  och 
allt  så  vid  ett  sådant  godt  tilirälle,  som  nu,  att  blifva 
avancerad,  jag  aldeles  måst  stå  tillbaka,  det  mig  sedan 
i  alla  mine  lifsdagar  agga  skulle,  men  jag  hoppas  al- 
'drig  att  miii  ss^åger  RiksCanzleren  mig  ett  sådant 
stycke  bevisandes  varder,  hvilkeC  sannerligen  intet 
godt  blod  sätta  skulle.  jSud  vet,  att  jag  aldrig  någon- 
sin äregirighet  älskat  eller  älska  skall,  allenast  att 
jag  ock  icke  med  så  beskaffade  sake^  skulle  hafva 
någon  ambition.  Det  kan  Forbus  considerera,  min 
H.  Forbus!  Jag  har  här  någet  vidlyftigt  låtit  mig  ut 
emot  min  H.  Forbus,  sc^m  emot  mia  fortrolige  gode 
vän,  med  ^enstig  ansökning  min  Hr  Forbus  behaga- 
de svara  mig  härpå  med  det  aldraförsta,  gif vandes 
mig  sin  goda  meiiing  härom  till. känna,  eljest  såsom 
ban  ser  det  min  intresse  •  «  •  Det  synes  häraf, 
som  hade  den  kloke  forbus  velat  draga  Fältherrarne 
Pontus  ocb  Jacob  Dela  Gardies  d.  v.  9)Lord  familiae» 
Gr.  M.  G.  O*  undan  politikens  irrgångar  in  på  det 
militäriska  fältet.  I^yckligt  för  Gr.  Magnus,  om  han 
der  mera  foljt.sin  gamla  fäns  råd,  än  rättat  sig  efter 
sin  svågers  intresse. 

Stiernhielm 

—    Georg  uppgjorde  och  jemte  J*Adler  Sålvius 
ocb  J,  Apelgrehn  underskref  en   vidlyftig    räkeaskap 


(    88    ) 

1651  d.  3»  4  oeb  5  Febr,  mellan  Gr.  Jac.  Dela  Gi9rdiB 
och  General  Fältq^artermst  i  Lifland  G.  v.  Schwengetn 
v.  Schw.  hade  i  Arrende  för  forläningar  1649  remit- 
terat tai  Holland  de.  16,230  Rdr. 

Några  dagar  f5re  srn  död  (enligt  anteckning  ä 
brefvet)  underskref  han  med  darrande  hand  följande 
bref: 

Hogtärade  Rr  Secreterare! 

Jag  hafver  altyd  varit  i. den  goda  forhoppningen 
at  blifva  försedder  med  et  anseenligit  Salario  fSr 
mit  Pra^sldentskap  uti  CoUegio  Antiqa»,  eftersom  min 
Nådige  Öfverheet  hafver  icke  sJlenast  muntligen  mig 
det  som  oftast  fägnat;  utan  ok  igenom  ett  synnerlig! t 
bref  förvissat  om  1000'  d«  s*  m.  åfarl.  förutan  min 
KrijgsRåds  lön  och  den  af  H.  K«M:t  mig  allel^nådigst 
foruole  Pension,  at  niuta  aldeles  oförändrat  uti  mijn 
lifstijd.  Men  nHr  jag  seer  till  är  det  icke  annat,  än 
att  hvad  på  Prsesidentskapet  opfores  är  dragit  af  min 
KrijgsRåds  Iqr  ;  altså  emedan  jag  således  finner  mig 
bärutinnan  icke  yära  något  benefieerat^  icke  heller 
vist  hvad  orsak  min  Nådiga  Ofverheet  skall  hafva 
mera  at  förminska  KrfjgsRåds  lönen  för  mig  än  for 
någon  aonan  af  niijna  CoUeger,  beder,  jag  Hr  Secret* 
ville  hos  H.  H.  G.  Ekc.  H.  R^  Cantzleren  ödmjukast 
anhålla  det  min  K.  Rådslön  och  allernådigast  förunte 
Pension  måtte  efter  K.  Maj:ts  Special  bref  blifva  till 
myna  död-dagar  vid  makthållit  och  oföräodrat.  Och 
der  H.  K«  M:t  allernådigast  behagar  i  anseende  til 
mijna  långliga    och  redeligen    giorde  tienster,  depn<* 


(    89    )         • 

f 

tera  mig. något  hederligt  för  Fftesidefttskopet,  att^eC 
måtte  koniaia  särdeles,  och  icke  ikopblandae  med 
Pensionen  och  kcijgsstaten.  Dessförinnan  tII  iag  ger* 
ira  vara  benögd  nied^det  iag  (lafver^  ^å  det  logeu  O'^ 
reda  upå  Krigsstaten  sig  yppa  n|å,  eller  iag  på  Pen- 
siohcin  någon  forändring'  lijda*  Jag  fiftnes  Hr  Secrefr. 
til  all  tienstvillighet  redebogen  igen*.  Och  befaller  ho- 
nom Gud],  förblifvandes  '         . 

H.  "Secrétts  Tjenstvilligste  vn 
G.  Stiernhielra. 

*  ... 

Stterustrålé 

—  Jöéan^  Astron.  &  Phys»  i  Ups.  sedan  Jtiris 
Profess;  i  Dörpt  samt  AsSess.  i  •  HofR.  och  tillfSr-' 
ordn.  v«  Canzler  vid  Universitefef  ibid*  Häradshfd. 
i  3  län  i  Ingermind  m.  m.  ski«£  till  Gr«  A*  J.  Dela- 
Gardie  d.  21  Febr.  1677  nied«  förord  for  sin  son  Gu- 
staf; d.  21  Apr.  1677  till  Kapten  B.  Jah.  v.  Gertten, 
bedjande  om-  skonsmål  för  lians  bönder*  St.  yille 
hellre  betala  sjelf  fSr  dem  än  indrifva  af  dem.  Miss- 
-vext  och  durchmarcber  ha-  gjort  att  aldrig  ett  fatti- 
gare tillstånd  varit  i  Lifland  på  landet:  1681  d.  22 
iVbt?.  skref  han  till  Elisab.  Wachtmeister,  Öfverste 
B*  v.  G^rtsens  maka,  att  Falkenou  blifver  visst  re- 
ducaradt^  ty  det  har  varit  ett  andeligt  klostergods. 
Stj.  som  hade  det  i  pant^  kunde  •emellertid  ej  mepr 
penningar  lemna  *derpå. 

SitgzelitiSf 

—  Lars    Erkebiskop,    skref    1660    till    Wäl^ 


(    «0    ) 

nmMf  RoqiMt  LangiMdoc  (d.  t»  HSgersttera»)  sia 
lornftiB»  Tin  att  bM  gerna  UDimde  Hr  Iieyoncrooa 
4a  goila  L»  bjadi  honom  i  GStheborg.  St  börjar  si- 
na ktpabraf  o*  d.  »Jag  Lars  Se.  dan  Helige.  Skrifts 
Doaeor  och  Erkebishop  i  Upsalan.  166S  länte  han 
titl  Gr^  Gabr.  Oxenstierna,  mot  8  hemman  under 
Rosersberg  i  pant,  2000  Rdr  sp.  å  8  pC. 

Stélarm 

-^  Axely  Grefve,  PrsBsid.,  K.  Råd,  skref  aom 
Landsbfd  ofver  Nyland  och  Tavastehus  1676—78, 
30  bref  till  Gr.  A.  J*  I^elaGardie.  Helsingfors  d. 
Ocl.  1676,  Officerare  af  Adelsfanan  bada  klagat-kos 
F^ältmsklfieuteaanfen,  burn  '  dera  inom  Stålarms  län 
tvärtemot  KongL  Oiircbtågsordniagen  vägrats  både 
skjuts  och  tractam/Kote*  Landshfd.  svarar  å  deaae 
klagomål,  att  han  i  stfillet  ernat  anklaga  deras  Anfö- 
rare Gyldénloo,  som  tvertemot  Darchtågsordn.  2:dra 
panct  ej  underrättat  Landshfd,  om  sin  «marcheroote, 
ntan  sjelf  oppbudat  skjnts  och  f^rplägning  af  lande^ 
for  4  hästar  tagit  7  o.  s.  v»  På  det«a  sätt  Uefve  det 
en  Landshfd*  omöjligt  hindra,  del  allmogen  ej  betun- 
gades öfver  K.  Mus  f5rordningar.  A  22  Feir.  1677. 
Brefvet  märkligt  såsom  bevis  huru  Landshfd:rne  re» 
dan  dristade  tillsknfva  RiksBåder,  Stålarm  hade 
fått  förebråelser  från  'högste  Miliiärbefölhafvaren  i 
Finland,  derfore  att  Adelsfanan  från  hans  län  var  aå 
fåtalig  mot  den  från  Åbolän.  Der  hade  76  uppkom- 
mit. St.  fordrar  ej  mindre  än  satisfaction  for  en 
^k  förebråelse,  åberopar  sina   utfärdade    publicatio- 


(    91     ) 

neréee.^)»  D.  4  M^i  StSdeme  vSgrade  att  moita- 
ga  inqvarteripg,  vilji^nde  blott  utgörii  hvad  de  1675 
vid  Riksd.  beviljat;  ville  ftnimrs  %  från  .  »tiderna 
fl^cli  Ui  boodes.  C     . 

Stålhandske 

•»  Törst  en^  General*  dfver  beta  Ca  valleriet,  fi6k 
omkn  1640' ^)  ett  iiréf,  deri  säges  att  Scbleinitz  var 
f5rd  till  Landsberg»  Ganzleren^^Gdtzé  hade  fått  sin 
eharge.igen    af  den  wigä  Churprinsea. 

Svedberg 

'        '  '  .        •        *  • 

— ^    Daniel  Isahion^  (»»Hr  Daniel  på    Syeden») 


♦)  1676  d.  4  Pee.  utfärdade  han  ordres  till  alla  fogdar  om 
den  allmänna  Gleneralmunstringen,  i  anseende  till  närva- 
rande tids  svåra  och  osäki*a  tillstånd.  Adeln>  civilpersoner 

.  och  préster  skulle  d.  15  Jan.  1677  inställa  sina  Dragoner 
Tid  Tavastehus  slott,  i  lagg^lle  gode  öch  Tullé  munderin- 
gar vid  IQO  d.  8*  m.  straff.  Hvad  fotfolket  aAgipge,  skul- 
le vid  samMa  tillfälle  hvar  lagskrifven  bonde  sig  i  egen 
person  tillika  med  sin  legokarl  inställa  och  presentera. 
Kommer  någon  annan,  såsöni  Gubbar,  kjärringar  eller 
barn,  då  skall  denne  i  fängelse  insättas,  tills  den  lagskrif- 
ne  sig  inställer*  och  honom  utlöser.  Detta  bref  skulle  upp- 
läiws  'från  aila  predikostolar  D\ed  de  aDvarsamiinaste  för- 
maningar. Mönstringspengarne  4  d.  s>  m.  $if  hvart  hem- 
man skulle  dervid  ock  lemnas  RiksRådet, ,  lika  af.  krön  o 
och  frälse,  men  rå  och  rör  undantagne. 

*)  Tog  Öfverste  Schleinitz  fången  vid  sin  seger  öfver  Sach^ 
sare  i  Méisen  1^9. 


(     92     ) 

dess  son  Pehr  Daniel$ton^  Bergsmän,  Biskop    8ted« 
bergs  Fadef  ock  broder,    brefvexlade     1660-^70talet 
med  Higer/Hierna.    P*  D.  B^edbei^  namnteckning  är 
den  vackraste  namnteckning,  Utg.  snäst  sagdt  sett    i 
Svenska  docnmenter  från  17d«  seklet  och  liknar    nå- 
got Biskopens  (se  Skands  Samf.  Handl.  XVII).  1666 
sAnde  Hfigerstieraa  Wäkt  Daniel  Isaksson  i    Fahlvn 
en  räkning  der  Debel:    upptager    voKlar' .  fill    Mona. 
Petter  Svedberg  emottagne.i  Amsterdam    och    Ham- 
burg 2625  d.  Crcdit  kopparzedlar  997  d.  —  1670  var 
Credit  för  koppar  2427  d.    Brodn    Idak    Danielasoo 
kunde,  underrätta  Petter  Svedberg,  då  han  Var  i  Goss- 
lar  hos  Myntmästaren  'Hemming  Schiiter,  att    Kongl. 
M:t  befallt  KammarCollegium   af    styckegjutnlpgsge- 

.  vinsten  lenina  bemälte  yngling  200  Rdt*  stipendium 
rtiiW  sin  bättre  capaoitets^  görande.n  Emellertid  skul- 
le han  göra  sig  väl  imderrättad  om  styckegjutningen 
i  Söderlanden*  Men  Instrucfionen,  som  var  sänd 
med  Gr.  Dohna  vid  dess  Ambassad  till  England,  ha- 
de, i  anledning  äf  Grefvens  dod,  ej  konunit  P.  Sv.  i 
handom.  1668  i  Maji  skref  han  från  Leipzig  tUlHä- 
gerstierne  Om  sin  ifver    i  att  genom  framtida  duglig- 

.    het  belöna  ^^Hans  Nåde?)   för  sina  förskotter. 

%  ■ 

Smnhufvuä 

9 

—  Carl  Carlsson  (adK  ätten  n,  199)  skref  från 
Calmar  d.  16  Jnlii  1658  såsom  derst.  utnämnd  Com- 
nipndant  i  Nystaden  till  R.  R.  Forbus,  huru  Johan 
Mårtenss.  Annelood,  som  var  Commendant  i  Gamla 
staden  och  på  fästningen  ej  akiar  Sv:ds  fuUmagt    af 


(    93    ) 

E«  M:t  titiiii  bebsndlar  honom  sem  en  stadsmnjot^ 
begärande  artt  fa  flytta,  om  han  ej  finge  njuta  sin 
fnUtaiakt  tillgodo.    Han  v^r  der   qvar    ännu  1660  d« 

20  Ang.  skref  värre  än  någon  skomakareräkning  nu 
toMe'  skrifras  i  Sverige. 

•^  Björn  qf  Qvajstué  (adU '  ätten  n.  145)  skrfif 
till  samme  9)GdVeiior  och  Patron»  fr«  £lripsvald  1649t 
huru  Borgmst»  o;  Råd  Irjndit  honom,  som  etter  Of* 
yerste  Hatniltojs^.afresa  är  forordnad  till  Commen- 
dant  L  fästningen  en  99serviv'  som  foga  •  fnotsva^ade 
hans  embete  och  stånd,  bjudande  honom  om  Teckan 
allena  1  Rdr  tillika  med  en  blott  säng  i  ett  pdehus; 
ja  de  voro .  så  oförskämde^  ett  de  vid  hans  ankomst 
ej  bödo  bonpm  qvartex,  utan  måste  han  först  bo  hos 
sin  bror,  som  var  Lieutenant  under  Qvartermst.  Må- 
nesköld,  pcb  sedan  måste  han  bo  för  egna  pengar  på 
värdshuset,  men  såsom  ej  9)comunderat'9,.  måste  h^n 
9)demovra»  sådana  skäl,  som  kunde  honom  ^j  99ac- 
comondera.9)  Väl  fick  Erik  Månskiölldh,  som  ad  in* 
trim,  då  Öfv.  Hammelthum  var  åt  Sverige,  här  com- 
monderade,  rntet  mer  om  veckan;  men  sakeai  var,ptt 
Han  fick  9  Bdr  deraf  Frun  behöll  de  8  och  gaf  M^ 
som  blott  af  H#.  var  trllsatf,  1  Rdr  men  Sv.  var  lika 
Commendant  som  H.  o.  Gen«  Gouv.  täcktes  skafia 
hjelp!  — 

—    JSrtcA,  skref  från  Bfönbo   Lätosmansgård    d* 

21  Oct,  1677  au  Gr.  A.  J.  De  la  Gardie  i*:  Fablun, 
huru  han  efter  Fältmsk:s  ordre  varit. i  W^sterdalaroe 
att  recrätera  det  afgångna  manskapet,  mén  blifvit  ill» 
mottagen.    Allmogen  vid  4Bkrifningen  i    Lyma,    satte 


(    04    ) 

•Ig  iiårdt  einat;  iSto  sig  dock  ofvertala'  tttmi  i  Ma^ 
Iwig,  hvarest  fallnXgtige  af  alla  socknarAe  föraanlats 
dcb  5fVertalt  med  hvaraodra  litt  icke  en  man  låtk 
skrifva  eller  g&  af  landet,  med  'ofiferdådigt  skri  oeh 
rop  att  de  ville  hvar  gä  hem  fiH  sitt  och  iagen 
skrifning  tillstftdja,  hvarm^d  4®  och>  alla  nr  So^kne- 
stngan  fSrimnnO)  allenast  nftmnden  btef  qvar,  byillqi 
8v«  effer  en  timmas  fSrtopp  ändtl;  tiH  skfil  öfvertalte, 
sfi  att  de  dlhtadde  skrifning  t  de  dddés  och  rymdes 
stfille,  men  i  de  fingnes  och  på*  Stskillige  orter  efter- 
blefnes  ville  de  icke  en  man  tillsätta,  hvilket  Sv.  for 
att  nndgå  uppror  nBdgades  consentera.  Na  fiterkal* 
lades  A^llmogen,  sonf  vnf  i  nftsta  bj.  Blott  40  per- 
soner bekommos.  Sv.  bad  få  slippa  hafva  med  des-^ 
se  oskäliga  sällar  mer  att  beställd*  Lima  skans  var 
af  Sv.  nppbygd,  men  mycket  återstod,  om  der  sknlle 
knnna  ske  defense*-  Bondeirtia  f5raktade  .både  Sv* 
och  sin'  Landshfds  bref  och  fogdes  ord ;  men  finge 
de  sa  Kongens  egen  hand  ooh  ordre,  då  ville  de  upp- 
fylla allt  hvad  på  deras  tal  felte.  1i|en  förrän  till  vä* 
rea   släppta  de  ingen  man  nt. 

T- 

Tanbe 

—  O.  jR.  brefvexlade  ss.  Gouverneur  i  Dorpt 
1675 — T7  med  Le  Baron  et  Lientenant-General '  Jean 
Jacqne  Tadibe'  Gen.  Gonv.  en  Ingrie  —-obekant 
for  Rosenhane  och  Uggla  —  och  med  Gr.  A.  J.  Dela 
Gardie  Commendetir-General  de  la  Milice  ponr  sa 
Majeste    en  Finland  et    Ingrie  a  Narra  d  Abo    ro- 


(    Q5    \ 

rande  då  pSgfi^nde  krigsratfningar  mot  Danmark. 
Utan  i^å  elt  af  brefven,  dev  det  nndarrättats  om  ro* 
relser  äfven  i  Ryssland,  har  Gr*  Dela  Gardie  skrifvk: 
Gud  vare  oss  een  vUldigh  borgfa  ocii  förlåte  sjnder^ 
na  v8ra!  D.  29  Oct.  1675  hade  Fältherren  Gowon- 
sky  Hans  Zariske  Mäjsts  ordre  erhfillit,  adlen  ocb 
krigsfolket  att  församla.  KrigsColiegium  bada  genom 

BaMfe  Childeiifapff  aäiidt  T,  värfningsmedel  7  dakr 
och  kläder  till  hvar  karl.  Han  hade  uppdragit  detta 
till  sin  ÖfversteLieOtenant  Carl  r*  Falkenberg.  Da- 
gens postnyheter  inneslatas  på  qvartlappar,och  half* 
ark,  haft  som.  vanligt  vid  slik  correspoiiidena  mellan 
Goavarneurer.  Här  handla  slikii  om  krimska  Tårta* 
rar,  Coasaeker,  Stralitaer,  Dolgorucki,.  Piingesaors  io« 
g&ende  i  kloster,  monatiriagar  Ae. 

T^fuhenfelt 

— ;  G.  H.  AssistenceRåd  och  Conseiller  i  Skå- 
ne,  sist  Landsdömare  i  Bohusläti,  skref  till  Forbus  i 
Helsingborg  fr.  Landscrona  d.  21  Nov.  1658,  rådan- 
de att  en  god  officer  utsändes  med  några  ryttare  i 
Skåne  att  ransaka  om  oordningar  som  ske  och  taga 
de  orolige  vid  hufvudet,  vare  hvem  det  vill.  Ty  det 
är  visst,  att  blifva  icke  de  sjelfsvålder  -  tidigt  styrde, 
som  på  den  fattiga'  allmogen  bedrifvas,  då  lär  i  läng- 
den landet  gå  till  grund  och  både  Ryttare,  knekt  och 
båtsmän  sedan  lida  nod,  K.  M:t  till  märklig  otjensf. 
Våra  ryttare  taga  stundom  dubbelt  mot  anordningen, 
derofvan  iitpanta  de  för  skjutsning,  tagande  sjeifie 
eKtiecutionsarvodet  Kanske  vore  bäst,  att  Gen.  Audlt. 


(    96    ) 

J.  Cronenbiifg  fioga  ordve  resa    omkring  L.  landet 
och  opptega  deasa  allmogens    klagomål    oeh    råna** 
ka  deiom*    Tjr  här  g&r  ^saaaerligen  31a  till.    Mmlmo 
df  &  Dec^    En  H.  Ereea  nukicl^de  hade  kommit   att 
bastlilla  H.  E.  rum,  hållit  på  att.  slå  en  Secreterare, 
io^ebäril^d^  sedan  att  hån  trodde  det  Var  en    borga- 
re.   Som  H.  M:t  beCallmSgtigat  T.  att  på  stallet  Tara 
att  dllse»  laglig  ordning. och  sUek,   hade    han    4åtit 
karlen  arrestera  tills  H»  E:cek  tidare  ordre.  Ltmdgcr. 
d.  27  Dee.    T.  faAn  på  H.  E:ces  iSrCrågan,   väl     att 
ingen,  föräran  lag  ock  dom  är  gången,  kan  hafva   aia 
egendom  foi^bmtit;  likV&l  om  bodLapen  är  tagen     på 
sjelfva  Snapphanarnes  gårdar,  och  icke.hörer   någon 
annan  till,   tyckte  T.  intet  betänkande  behefra    vara 
att  låta  slagta  den  för  garnisenens  räkning.'     D.     30 
Dec.    De.  Seländska  knektarne  ha  en  god  tid  legat  i 
Cinibritshamn  och  väntat  på  farkosten  för  att  komma 
öfver  till  Pommern;  men  na  har'K.;M.«  beordat    50 
till  Cbristianstad,  20  till  Chrisliai^opel,   ^0    till     Cal- 
mar  och  de  öfriga  till  Halmstad^  ocb  instickas  bland 
de  andre  regera^nterna,  men  icke  brukas     till  vakt 
Der  äro  nvi,.170  ^mene  med.7  corporaler,  6  und.oflf^ 
3  Sergeanter,  6  Lieutn.  1  Fenr«  1  Kapten  och  1  Ma- 
lor.    K.  JMt  Jiade  skrifFit  T«-  till  oq)i   befallt    honom 
återkomma;    men    kunde  ej  aflägsna  sig,   förrän   de 
Seländske   Knektarne  afg^tt  till    sina    destinationer. 
Han  var  qn  sysselsatt  att  utreda  K.  M:ts  skepp.     £- 
mellertid  iipge  expeditionerna  i  Canzliet  h^ila*   Mal- 
mö d.  9  Apr.  1659.    Fogrfen  frän  Heckeberga     hade 
uppvisat  Jordebaken    för  T.    Han    tfllstyrkte  B.   R 


(    97    ) 

Foribns  att  välja  en  annan  oeb  Ifita  fogden  bortföra 
^t  han  kiinde  bevisa  vara  sitt,  så  vida  han  svurit 
Kungen  tro  och  sedan  ej  brutit  den.  D.  19  Mara 
ikref  hiin  till  K.  M:t  med  forslag  om  compagniemaa 
fBrlSggande  i  Skåne.  Jemte  ett  P«'  S.  huru  Borgmä* 
stare  och  Båd  i  MalmO  ej  under  sitt  till  K.  M.  i  La^ds- 
öpöria  aflsmnade  bref  satt  Stadens  insegel,  utan  Borg- 
mttstarne  Evert  Wilfangs  och  Hans  Henrikssons  pipi- 
vaia. '  Den:trbdje  Borgmaslaren  Jacob  CIassoa,.om 
hvilken  man « har  den  bästa  opinionen  här  på  orten, 
Sr  i  lorseglaAd^  förbigången.  Honom  var  berättade^ 
att  en  halS  ^U  från  Åhus  $kall  vara  en  hel  skön 
haam  vid  Landön  m.  hi. 

Terserus 

>—  JoK  Elat^  Biskop.  tJii  dess  handbibel,  tryckt 
i  Leyden  1633  finnes  hans  egehh.  lefrerne  från  1605 
till  1662,  sedan  fortsatt  af  hans  måg  Erkebisk.  JML 
Sieuchius;  afskriften  härstädes  är  af  Sam.  Alf.  Dernr 
må  meddelas:  Anno  1605  i  sista  åkfore  fSddes  jag  i 
Leksand  i  nya  byggningen  \  väg  från  prostgården* 
]MHna  Gudfkder  voro  J5na  Danielsson  och  Albrecht 
Hansson.  1609  Mormesse  tid  blef  min  SaL  Moder 
Anna  Danieladotter  doder,  född  i  Wika  prostgård 
af  Wälborna  Hr  Daniel  Danielsson  och  Brita    Nils- 

o 

dotter,  &k  fogdes  dotter  på  Åland.  Om  hösten  stod 
min  sal*  faders  andra  bröllop  vid  Kopparberget,  hon 
Hr  Erik  Anthelium  Monocnlum,  med  Margaretha 
Hansdotter, .  född  iiti  ^brå  i  Ängeimanland.  Var  Hr 
<iDEL.):  :  7 


(98    ) 

Hanflei  Pastoris  dotter.    1617  nSgot  efter    (Hammt^ 
san  Uef  min  sal.  Fa(terM«Elaa8  Terseras  dod^född 
i  Umå  af  Eogelberto  (Nai  oeb  Brita  Eiafsdotter;  Eor 
gelbertni  var  fodder  i  Rdcksta  i  Helsingelaod»     Ont 
bSsten  1618  stod  M^Yoonia  Troilu  Btöllof  med  mm 
Styfineder  Margareta  Hamdetter    nti    Leftaand.     -— 
Kom  tal  Westeräa  schola  1619  anbreelorata  M.£rkt 
Hollstenii,    jemte   Brodreir  Aiiolph*    Bfin»    pnee^ 
torer  voro' först  iEschillM»  Petrseus  vid  den  lid  »ia 
fader  deg^  dfi  sfad*  Ups.    sedan  Dv  1%«  A  E^p^  Ab« 
2.  M«  Jonas    Celnmbns    t.    Past.  i  Lekaand^  sedan. 
Prof.  i  Ups.  nn  pastor  i  Hiisbjr.      3*    Petrns  Jon* 
Hebingns  Sapr*  CoIIega  ScbolsB  Aros.  sedan  paater 
i  Mora,    nu  Tid  Kopparberget.    1624  Mids*  tid   sän- 
de M«  Uno  mig  undan  från    Hol&tenio    till    Örebro 
Scb.  der  jag  vat  unåe^  tIL  ^iae.    Rudbeckii    hand    i 
tre  år.    1626  aandé  M.  Uno  niig  till  Westeråa  igen 
tiU  Holstenium,4er  jag  UcC  Notatias,  sedan  CoIIega« 
1627    reste  jag  med    Jofaanne    Radbeekio  <te.   (se 
Rbyzelii  Episcopia.)    T.  kom    strax    tiU  .  £rkeb.  P. 
Kenicins  att  informerax  bans  soii»    1683    ni9tfe    han 
K.  Oi  II  A!S  lik  i  Wissmar,  följde  Fäkmsk.  Bauér 
till  Wittenbergj  och  kom  till  disk  hos  Dr.  JacMar- 
tini.    Reste  så  andan    fienden  till  BanenÉ'   reisideiifr- 
stött  Egelen.    Der  fick  jag  Baners    stipendiam     och 
fdljde    Srigselios  och  M.  Mylonius    tifl    Heimstadt; 
CfMsfade  hos  D.  Thom.  Clubiasv    16^4  iM.  reste  dll' 
Jena.    Gästade  hos  D.  Joh.  Gerlmrdi;   i  Erfurt   bos 
Jbh«  Meyfart.  Reste  så  genom  Frankrilce  tUl  Frankf. 
am  M«  med  Andr.  Schederus.    I  Maintz  besökte  han 


(    99    > 

Qegiii  Cane.  ooh  blef  så  satt  till  Bibliothecarias  SS- 
Ter  alla  Bibliotheker  i  Mainu*  Yocationsbjrefvet  da- 
terades i  WofiDS  d.  17  Febr*  1635.  (Rhjz:ii  uttrj^ek: 
n$n  BibL?  bör  härefter  rättas.)  I  Magdebarg.  blef 
han  Fältinsk*  BaMra  Hofpred.  i  Nic^  Magnelii  ställs. 
Följde  arméeUtäl  Helmatad,  j^ck  af  Baneren  stip^pi 
oytt,  gästade  bos  D»  Conr.  Homej  i  1  |  år.  1636 
gästade  haa  hos  s.  Salnas  HofGaazleren  i  Hamburg 
och  tog  undervisning  in  Babbiaids.  och  af  de  lärde 
Jndärne  DaT.  Gofaen  ooh  Benj.  Mnsaphia.  1637  da 
han  hemkom  blef  han  ej  blott  Lector  Grsec»  åter, 
utan  Rector  Gynnasii  perpetuas.  Om  hösten  1639 
blef  han  forordnad  med  schelan  undan^  pestilentiati 
till  Fahlam  1640  i  Jan.  Toro  han  och  hans  braideär 
Biksdagspre^tér  i  Nyköping.  Sonen  Elaus  fSddes  i 
Åbo  d.  18  Sept.  1640.  Uno  d.  16  Deci.  16^,  fadd-  . 
rar  Bisk.  J.  Bothov.,  iBscb.  Petraens,  StierDbeök,  6. 
Bosscamp,  Lisbet  Bibbing,  Kersti  Grabbe,Sajra  Kl^ 
verblad.  Dotter  Kersti  föddes  i  Leksand.  1648  d.  19 
Jan.  höll  han  sin  inträdes  oration  i  Ups.  D.  30  JttU 
1648  föddes  sonen  Ericvs  Troilins  Terserus  i  Nån- 
dala  p^estgård  (f  i  kopporna  1650.)  1649  d.  29 
Apr»  begyntes  Bibelöfversättn.  efter  Dr«  Christinas 
först  muodtl.  sedan  skriftl.  befallning.  8.  å.  d.  13 
No  v.  föddes  D.  Margaretha,  d^tes  i  UpsalaDomkyr^ 
ka.  1651  d.  1  Dec^  föddes  Adolph  Tersems  f  1^2. 
1653  föddes  d-  Anna  d.  14  Juli.  1655  d.  19  Maji 
föddes  d.  Sara.  S^  å.  d.  4  Juni  dog  hustrun.  1657 
d«  24  Apr,  irplofvad^s    T.    med    Anika    Perlidotter 

7* 


(    100    ) 

€}nibb«    Bröllop   d.  12  Juli.    Afireste  med  Bin    nnga 
hustm  d*  17  Juli  att  begrafva  sin  styfmoder  i  Lek- 
sand.    1658  d.  16  Maji  föddes  Sonen  Petrus.   D.  15 
Maji  vocerad  till  £p.  Aboelis»  på  Cleri  suffragio     af 
K.  C«  6.    D.  28  Juli  vocerad  genom  Cons:ii    EccK 
och'  Sen.Acad.  bref.    D.  15  Oct.  fick  han,jenite  Ca« 
nonicatu  Lundensi   och    1000  Rdr  s.  m.,    löfte    om 
2  bönder   vid  Ups«  och  6  vid  Åbo.    1659  strax  efter 
pingst  började  T.  jemte  Erkeb«   Lenaeus,   Lincopén- 
sisy  Aros.,  Gothub.  Stigzelins  och  Emporag*  revisio- 
nem  ordin*  Eccles«  efter  KongL   Vocationsbref    dat. 
Götheb.  d.  3  Juni  1658«      D.   16  Juli    ab^olverades 
Tevis.   Ord.    Eccl.    och    valedicerade   '^Ledamöterna 
hvarannan  in  Vet.  Consist.    »D.  17  begaCT.  sigttll 
Åbo.»  D«  1  Ang.  visiterade  jaff  Praeip.  Alandici  Boetii 
forsamling,  der  jag  ordinerade  M.  Jbh.   Liljecronam 
till  prest*    D«  2  Ang«  visiterade  jag  Jomala  och    af- 
«atte  Past*  Dn.  Olanm  Beckium.»    12  Aug«    ankom 
lill  Åbo  och  3  dagar  därefter  solenniter  antagen  till 
Biskop  i  den  sv.  förs.  dagen  efter  i  finska.    1662  d. 
11  Juli  föddes    d.    Elisabeths    Bland    Faddrar    Fra 
Märg.  Forbus  född  Boije,  Jungfru  Soph.  Jul.  Forbas* 

Bisk.  Terseri  bref  till  Gnnn  Agneto  Horn, 
Fältmarsk.  Gustaf  Horns  dotter  och  R.  Ganzl.  A.  P- 
xenstiernas  dotterdotter,  finnes  iiifördt  i  Supplement 
tet  och  Reguter  till  Ö/vera.  af  Fr.  W.  f>.  Sckfiierfi 
Sv,  Kyrkoföffatin.    Lund  1^05  p.  74—76. 

Här  förvaras  äfven  en  ^fskrift  af  Terseti  bekan* 
ta  bref  (på  2  ark)  till  Öfverste  Arvid  Ribbing,  hvar- 
af  något  mä  meddelas* 


(     101     ) 

>5EdIe  och  Wälb*  Hr  Öfverste  H.  Art  Ribbiog    min 
gunstige  Herre   och  Mistgynnare! 

Tvenne  Hr  Öfverstens  bref  äro  hit  af  honom    i 
detta  innev.    år   lefrerade,  hvilka  hvarken  jag    eller 
någon  annan  af  Consistorio  läsa  kan  ej  eller  knnde 
Ti  väl  förstå  hvem  de  tillskrifne  äro,  ty  utanskriften 
lyder  på  en  som' heter  \Dociror  Tarsiui  sampt    Kap- 
pitulaus.    När  H*  E.  Hr  And.  Lilliehöök  ännu    här 
var  och  Chr.  Nor.ström  var  vår  Notarins,  som  voro 
vana  med  Hr  Ofverstens  stil,  hade  vi  ingen   möda.') 
Nu  var  det  svårt.    Man  visste  ej  ens  om    det    var 
Ryska  eller  Runska*    Notarien  hade  dock  dechijBTre- 
rat:    J  vet  en  huru  skamligen  i  mig  svarade  i  Stock- 
holm pä  Gråmunkeholmsbron  OQh  kallade  mig  kåppla- 
re^  derföre  eder  hade  bort  något    annat  foregi/va. 
Oförskämde  mun,  nu  har  mm  nådigaste  Konung  gjort 
mig  till  Öfverste  om  Jag  allenast  får  njuta  den  nå- 
d^n  af  Tarsms  &c.    .    .    Brefvet  af  d.  15  Oct.  be- 
gynnes  så:    Ehuruväl  jag   har  stort  betänkande  att 
göra,  eder  den  äran  eller  vördnad  utan  vore  ovärd^ 
visa  Eder  mitt  Kongl.  Bref  eh  bevisa  eder  att  jag 
hafver  varit  Öfverst  Lyfthatt  till  häst  och  nu    Öf- 
verste, wen  for  eder  foraktelig  skamlige  och  nesltge 
iyttilar   i  synnerhet  Biskopen  sjelf  ej  velat  erkänna 
mig  för  Öfverst  Lyfthatt  .  .  .  så  sänder   jag    eder 
kåppia  af  min  H,  o.  K:s  brrf .  .  ♦  Jag  har    så    kå- 
månderat  att  jag  aldrig  stått  for  någon    kråpprätt 
(käpprätt?)  eller  på  någon  Riksdag  iort  orätt sioner 
eller  återkallat  fntna  ord  och  gemingar  de.  och  un- 
der brefvet  P.  S.  Hvad   mina  förfäder  uti    500    ^ 


(     102    ) 

hifva  varit /Sr  Harar  och  Patriotter  höet  kvar 
man  och  kunna  betyga  hvad  Tar8m$  fötföder  hafva 
varit  kan   och  vara  vetterligit^    T.  förklarade    här- 
vid, att  B.  hört  illa;  han  hade  ej  kallat  honom  håpp^ 
lare,  utan  käpplare^  då  han  sade  sig  ej  vilja  stå  och 
käppla  med  Ofversten  på  gråmunkeholmsbron,    midt 
under  det  menuiskor  strömmade  fram  och   äter     och 
undrade  på  dem.     B.  hade     öfverfallit   T.     med     en 
mängd  beskyllningar  mot  sin  Kyrkoherde  -Hr   Hans 
i  Trähörna«    T«  bekymrade  sig  foga  om  Arfv.  B.  var 
Major  eller  Ofverst  Lytthatt  eller  Ofverste.  Rörande 
det  att  Hr  Ofversten  pekade    på    Terseri  afsätfniilg 
från  Biskopsembetet  i   Abo,  ville  han  svara,  att  nan 
väl  och  kunde  bli  afsatt    från    sitt  n«  v«  Biskopsäm- 
bete:   Dittills  hade  dock  ingen    menniska   förekastat 
honom  detta.     Gud  leder  slikt  efter  sitt  beha^.    Han 
viUe  att  T.  emellertid   skulle  predika  i  en  af    Sthms 
folkrika  forss.  till  mångens  omvändelse  och  salighet, 
och  sände  honom  sedan  till  Ostgötarne  att  visa  dem 
Salighetens  väg,  och    önskade  han  kunna  äfven^  visa 
^ensamma  for  denne  sin  trätobroder.    Börande  åter- 
kallande af  ord  ock    Biksdagsorationer,  kunde     man 
väl  vara  viss  att  B.  ej  kom  i  slike  äfventyr,  då  han 
näppeligen  kan  skrifva  sitt  namn  och    om    han     än 
kunde,  är  han  i  Götheborgs  Riksdag  incapabel  gjord 
att  komma  på  någon  Biksdag.  »Menar  Hr  Ofversten 
mig  dermed  att  jag  i  min   predikan  på  slottet    skall 
hafva  återkallat  min  ord,    som  jag  hade     sagt  i  aiin 
oration  i  kyrkan,  så  är  det  liksom  en  blinder  skulle 
dömma   om  färgor,   en    döfvan  om  muis^k  .  eller     ea 


(    103    ) 

åsna  om  strängaspel;  ty  både  oration  oeh  predikan 
hölls  på  latin.»  Han  både  der  sagt  efter  sägen  odi 
ljugit  efter  lögn.  Att  B.  kallat  sina  förfäder  för  Ao- 
rar  var  oanständigt.  Alla  visste  hvilken  ärofull  fa- 
milj den  Ribbingska  varit  och  är,  hvarföre  den  ockr 
så  allmänneligen  blygdes  för  Arfvid.  Ribbing,  hvil- 
ken T.  ej  hört  en  enda  mennisk^  berömma,  sedan 
han  .för  5  år  sedan  först  hörde  hans  namn.  Han  är 
Täl  Öfvertite  för  0000  soldater,  men  iet  heter  så: 
när  en  menniska  är  i  värde  oeh  hafver  ej  förståndet, 
far  hon  hädan  som  fö.  »Han  förevifer  också  i  sitt 
bref  mina  förfäder  men  såsom  det  är  en  odygdig 
igenniska  som  intet  annat  har  att  berömma  sig  af 
än  sina  förfäder,  så  är  det  ock,  säger  Syrach,  .en 
groi  menniska,  som  föreviter  en  annan  sin  slägt.» 
Dock  trodde  T.  sig  ha  ära  af  sin,  oaktadi  hau  ej 
vill  deraf  ha  någon  berömmelse.  Fadreni  Mäster  E- 
lof  och  farfadren  Engelbréct  hafva  varit  Kyrkoherdar 
i  Lexand  .och  Prostar  i  Österdalarne,'  och  hafva 
verkat  sig  så  af  höga  som  låga  berömliga  namn. 
Såsom  hans  Biskop  förmanade  han  honom  till  slut 
att  afstå  från  Vrede  och  Kif,  som  voro  dödlige  syn- 
der, lofvande,  att,  så  snart  Hr  Hans  kunde  befor- 
dras till  annan  lägenhet,  låta  honom  till  Kyrkoherde 
den  han  begärade^  att  Consittorium  gjorde  detta  för 
att,  genom  eftergift,  så  vidt  samvetet  tiUät,  kunna 
föra  Ofversten  från  sin  bittra  sinnesstämning,  under 
hvilkon  Guds  Ord  visst  skulle  bli  utan  verkan  på 
hans  hjerta;  visande  honom  »till  en  valet  in  på  Chri"^ 
sti  Ord  hos  Mattheus  18  Cap.  15—18  versarn^  den| 


(    104    ) 

Hr  Öfveraten  ville  flitigt  Iftsa  och  besinna  ocli  vara 
härmed  Gudi  och  varom  Frälsare  Jesu  Christo  trolir 
gen   befallad.)9 

Tessin  (Tressin?) 

—    Ntcod,  d.  ä.  Rådman  var  i  Juni    1671    hos 
Gr:nn  Agneta  Horn  och    sijg    beklagade    öfver  den 
skada  som  hans  son  gjort  på  hennes  gård  i  Waadh, 
med  gårdens  uppbrännande,  erbjudande  sig  att   går- 
den nppbygga  och  betala  Gnnn  allt  skadestånd,  fa va^ 
före  Gr:na  ej   ville  honom  lagfora,  efter    som    han 
vill  godvilligen  allt  betala.  Werwier  åtog  sig  gårdeos 
uppbyggande.    Allt  som  bonden  misst  skulle  honom 
ersättas  efter  mätismanna  ordom,  då  han  kunde  med 
ed  bekräfta  att  det  uppbrunnit    Grefvinnaos    skrif' 
vare  anför  visst  på  det  enda  stället  namnet  förekom- 
mer: nRådman  Nicodemui  Tres9tn;n  h vårföre  de  som 
ha  tillgång  till  Stockholmska  MagistratsArcbivet  tor- 
de benäget  tillse,  om  en  annan  Rådman  Nicodenms, 
än  Tessin   fans  1671  i  Stockholm.    1674  Adlades  N. 
T.  1671  var  Nicod.  d*  y.  17  år. 

Thegner 

■—  Olofy  v.prsBsid.  skref  som  Landsh.  i  Upsala 
till  Pfaltzgr:nn  Maria  £uphrosina  d.  14  Aug.  1686,  till 
svar  på  furstinnans  genom  Prof.  Olof  Rudbeck  fram- 
gifna  bref,  huru  han  befallt  kronofogden  Litz,  att  hål- 
la smeden  J.  L.  från  Wennegarns  gård,  tills  dom 
fallit  i  det  han  anklagats  för,  kunnades  jag  fnlkr 
intet  med  något  verkliga  utdrifvande  ifrån  krogen  be* 


(     105    ) 

nom  ansattja ,  emedan  mig  ej  är  bekant  pä  hvad  ac- 
cord,  han  den  innehafver,  saken  också,  under  domares 
decision  hänger,  att  man  alltså  intet  kan  skrida  till 
sådan  exsecution  af  utdrifvånde,  tiden  ej  eller  det 
synes  vilja  tillåta,"  emedan  som  han  sitt  utsäde  bör 
njuta  till  godo  .  ♦  .  Uti  ofrigt  af  niin  pligtskyl- 
digbet  förblif vandes  ^'  ' 

Ers  Furstl.  Durchl:htets 
hörsamste  tiänare' 

Olaus  Theg;ner. 

•   .    ■, 

—  A.  Thegner,  sonen,  skref  1700  till  Gr.  Fab. 
Wrede  vid  dennes  sons  död  ett  bref  h varur  må  anfö- 
ras:   •»•—•—    cette  maison,  plus  illustre  pur  sa 

4 

vertu  et  par  son  merite,  que  par  ta  grandeur  de  la 
fortune,  par  la  magnificene  et  par.tout  l'ecIat,eblouis- 
sant  qu^il  puisse  je  voyois  tomber  en  grosses  gouttes 
de  vos  yeux,  allieurs  si  pleins  de  feu.  si  vifs  et  si 
penitrants  •  •  •  •  Il  sufit,  que  tous  les  soupirs 
de  Y«  E.  etoient  autaut  de  poignards  daus  raon  coeur. 
Je  craint  votre  presence  Monseigneur,  je  la  fuis,  la 
qnelle  me  consolait  —  autrefois*  Et  je  sens  une  e- 
spece  de  tremblement  de  tristesse,  et  je  ne  Scais  qnoi 
lorsque  je  dois  entrer  dans  votre  måison,  ou  j'ai 
trouvé  plus  de  centfois  mon  asyle  •  .  «  Mais  on' 
nl'emporte  la  douleuri  •  *  •  •  Qnand  ce  premier 
coup  de  fottdre,  d^une  douleur  si  extrenié  soit  taut  si 
pen  passé  •  •  Je  brule  d^impatience  dPéUler  voir  le 
Boi«  Utg.  bar  velat  visanigra  drag  .ur  det  i  anse- 
ende tiU  tiden  fUrsta  bre^jned  begär  ätt  vara  t  den 
stilen  vältaligt,  som  hfif^nEMUt-  iif  svrasfa^hMid^ 


(    106    ) 
Af  Torstensson 

—  Linnardtf  Fältmarskalk,  finnes  60  bref  och 
documenter  1635 — 49.  Bland  obetalte  reverser  (hvars 
antal  ej  är  ringa),  träffas  här  slika: 

Effter  till  Årkl^sStaten  härute  hafver  gjorts  be- 
faöf  nagré  gode  hästar;  allså  hafver  H.  ^*.  Fältherren 
på  Cronones  vägnar  meddelat  migh  sine  egne  tolf 
hästar,  som  220  Rdr  ähre  skattade  före  hvilka  jag 
ock  härmed  qvitterar^.  Tviiler  intet  at  de  i  Sverige 
aff  Cronan  blifva  godegjorde.  Signatum  Elbing  d.25 
Sept.  1635.  Linnardt 

Torstenson. 

Aldenstiind  jag  till  min  reesas  utstoffering  haf- 
ver hafft  tvenne  lijfhester  af  nodhen,  hafver  H.  E. 
Fältherren  på  Cronones  vägner  öfverlåtit  mig  2  gode 
hester,  hvilka  som  skattas  till  400  Rdr«  Jag  under- 
tecknad qvitterer,  förmoder  att  de  H.  E«  Fältherren 
aff  Chronan  i  Sverige  schole  blifva  gfode  giorde.  Sig- 
natum Elbing  d*  25  Sept.  1635. 

Linnardt 
Torstensson» 

Äf  Lorinska  annotationstecken  och  deras  hop- 
lastning,  synes  som  de  varit  presenterade  till  inlösen 
af  RiksDrotzet  Gr«  M.  G.  D«  hvilken'ofta  klagade  att 
inga  slika  Gontraräkniogar  från  iicmom  accepterades 
till  qvittnin^, 

I  ett  fiffentl.  bref  af  fiarät  1641  kallar  T.  sig  H. 
K.  M:t8  lihdDefo  Beiohe  fiobivedeQ  wie  auch  Oero 
confottteÉtf te»;  respectiise  l(atb^  Cboeral  ond  Fältmar- 


(    107    ) 

•  0 

skalk,  nuch  GeneralGouvernenr  in  Pemmern.  1641 
d.  19  Junii  skref  han  från  Stockholm  tillFältmsk.Lillie 

> 

»le  Maieur  'General  et  Gouverneur  de  la  haote  Pome* 
ramie  å  Stralsund ,»  STar  ä  4  ankomne  bref,  der 
ett  notificerat  onuFältm.  Baners  död:  9^Den  flogb:te 
regeringen  hafver  na  å  H«  K*  M.  vägnar  mig  aller- 
i>åd:8t  pålagdt  och  befallt,  att  jag  skall  begifva  mig 
ut  till  arméen,  verket  derstädes  bjelpa  att  sustfnera. 
Och  ehuruväl  jag  härföre  mig  emot  dem  i  all  under- 
dånighet undskyllt,  förebärandes  min  svåra  olägenhet, 
hvilken  min  k.  broder  och  andre  flere  nogsamt  är 
bekant;  men  så  hafver  det  dock  intet  kunnat  hjelpa* 
Jag  alltstå  funnet  min  skyldighet  vara  den  höge  Re- 
geringens nådigste  tefalning  i  underdånighet  att  ef- 
terkomma, är  ock  redo  den  förordning  gjord,  att  jag 
med  den^secursen  af  folk,  som  här  hu  för  handen 
är,  skulle  med  ällerforsta  begifva  mig  öfver  till  Tysk- 
land, dertill  den  Allei-högste  Gud  mig  sin  mildrika 
välsignelse  af  högden  förläna  ville,  på  det  allt  må 
väl  och  lyckeligen  afgå  till  Guds  heliga  namns  ära, 
såsom  ock  lända  fäderneslandet  till  tjenst  öch  nytta*» 
1641  d.  23  Oct.  gaf  T.  som  Gonv.  i  Pomern  »inii- 
cion  på  ny buhåff''9(enl.  Forbus  egen  antéckniug  a  ter- 
go.)  1642  d.  17  Mart  Hufvudqvarteret  Saltzwei- 
del,  skref  T.  till  Lillie,  huru  han  nu  efter  8  veckors 
qvarliggande  stod  med  hela  armeen  in  prseparato- 
riis  begripen,  att  uppbryta  ur  de  ödeslanden  och  di- 
rigera sin  marsch  derhän,  att  H«  K.  M.  stat  kunde 
blifva  försäkradt  och  det  gemena  väsendet  derjemte 
upprätthållet»  2:ne  Gesandter  MnLuneborgarea  vei?o 


(    108    ) 

remitterade  tUl  H.  M.  och  Hc^<%    regeringen.     1643 
d.  26  Mari.  Cillskref  T.  H.  M.  Drottningen    ett     re- 
commendatioDsbref  for  Ofverste   Burdtt,   som    sökte 
Gouvernenrskapet  i  Lifiand.     En    mängd    bref     till 
ForbuB  1643 — 1651  röra  behof    af    penningar^     ar- 
meens forändringar,  rörelser  o«  d«  Efter  återkomsten 
tiir  Stockholm  bar  merändels  >9intet  nytt  passerat^  som 
är.värdt  anförtro  pennan.»    Ett  bref  är  en  flitig  re- 
commendation  för  en  Juris    Studiosus.    Någongang^ 
har  belsan  ej  tillåtit  honom  sjelf    underteckna     sine 
bref.    Som  Stylist.är  han  foga  framom  Forbus*       P* 
Siterne  äro  oftast  af  hans  egen  Ijand   och   A    alltid 
svenska  fast  brefven  merändels  äro  tyska. 


U. 


Uif 

—  MaithioB  Erihi,  gifte  sig^  1640  med  Maria 
Geete,  dotter  af  v.  prsesid.Eric  Tranowardins,  nobil. 
Geete  n«  167  till  Svidstad  och  hans  andra  fru  Märta 
Bock.  Tid  deras  bröllop  hade  alla  tillstädesvarande 
djursnamn,  såsom  Brudens  fader  Erik  Geete^  hen- 
nes moder  Märta  Bockyhennes  Morbror  Bengt  Bock^ 
dennes  Fru  Anna  Uggla.  Bröllops-Marskalken  var 
Axel  Räf^  Förridare  Bromi  Gyllenmärs,  Måns  Dra- 
ke och  hans  bröder  OrrAaitef,  Kyrkoherden  i  Adelöf 
Björn  Gudmundsson,  Landshfd.  Bengt  Bagge  och 
Torkel  Qrtt  •  ♦  .  Utdrag  ur  Riddarhus  Geneal. 
Familjen  Ulf;  hvarvid  den  anm.  får  göras,  att  pre- 
sten  hette.  JSili^  att    bröllopet    stod  1653  d.  5  Sept» 


(    109    ) 

edr'  att  poemet  8r   mycket  felaktigt.:  <&    D«  fa  6. 
Arcik  VIII:  p..  18^  187. 

•  -  ^ 

Ulfelt  -:.,.,■ 

^  Ebbe,  Sf.  RiksRäd,  gaf  såsom  »Dero  K. 
M;t  iniDanneihatkeq,  M^weg,  meihes ,  önedigsten 
Herrtftond  Köaigs  terordénter  StadtHålier äuf  Ösel, 
héstdtert  fieneral  Majdr  ond  Oberstec  m  Rosa  nod 
F4iss»,.  i !  ArtisÄairg.  il»  24  Julii  1645  ett  bref 
tiU  Eans  TOn;  Esseii  jä  1  hake  och  liiénffisshig  an- 
ånt  Mvnell.  H.  v,E.  Tar  n«, gammal  JMh  hade  ringa 
tiHgåi«ap,  likväl  (»pget  låtit  bruka  81g  .i  aagelägaa 
tji^stiiV  wMer.mer  ^n.  40  år,  dels  .pä  Aiensberg. 
slot^  dels  annorstädes  i  hela  landet,  i^  raf  U. 
der  ännn  qvar.  1659  d.  20  Oi^t,  skr^f  han  ur  fält- 
lägret för  Köpenhaift{i'^tiÖ/'fiar.  Förhus,  sin  hogtära- 
de  k.  broder  i  Helsingfeorg.  K.  M:t  hade  nu  hämtat 
Bin  caret  du  sig  till  W6rdingborg>.  U.  Önskade  For- 
biis  ville  på  fBrsta  férja  låta  hahs  hiistro  komma 
ofver  till  hoootP  från  Skåne. 


.  ■• ..   W.       ... 

fl  ,  , 

TVachtmeister 


^     & 


~  Sreckert,  GéneralLicnt.  Landähfd!  (Gr.  Han- 
ses  broder)  skref  1690  (ill  Landshfd.'  Lillie,  huru 
ten  ej  kunde  hjelpa  i.IndelningsverksfrSgan,  helstK. 
M.  ensamt  åt  Landshfd.  Lovisin  den  saken  uppdra- 
git, der  W:s  recommendation  litit  lärer  uträtta.  Han 
hade  aig  i  denna  commissioö  ej  »Mellierat»,    dock 


(     110    ) 

t 

•kall«  Han  ge  en  "»Hopttnaiiin  Rossling  tttt  miaisl»* 
mént})  Tid  handen,  inenandes  säkert  att  Lilliesba 
hemmanens  conservati-on  derigenom  skulle  vinnas, 
recomenderande  sig  i  Grefvens,  sin  Hr  Broders, 
grfice* 

—  Hans  d«  7*  Gref»,  KongL  Råd,  GeneralÅmi- 
ral,  skref  1659  d.  11  Juli  (t8  år  gemmal)  tiH  sin 
Grossmutter  om  sjöslaget  mellan  Holländska  oehSF« 
flettlin.  1683  till  Landtmsk.  En  Lindskold  fr.  Carls- 
erona,  medSchbutbynachten  Fr;  Lou  att  bK  ursäktad 
f5r  dess  ntebKfvande  från  Riksdagen  för  H»'-  M:t8 
^enst,  emedan  han  vore  omistande  i  Carlscronå.  Fr, 
samma  ställe  sfcref  han  1691  till  A.  J.  Dela  Garéies 
Grefvinna  Sr  1I«  Forbas: 

Högyälborna  J3jgdiga 

*  ■  *  '  * 

,    Greffinna*  . 

.  .  •  ,1 

Medb  sepaste  post  ankom,  mig  et  breef  •  vthi 
hvilken  hon  mig  den  Ebran  giShr  att  gnnstigt  an- 
modha  et  hennes  imposante  anliggiande  favilket  be* 
stodh  dervthi  att  Commiss.  Spaak  nu  på  en  thidh 
mötte  permission  erholla  och  blifua  i  Stockholm  till 
des  hennes  under  hender  haffande  proces  vill  Gaudh 
innora  kort  en  lyckkelig  enda  vinna  kunde,  — ^^  Jag 
skriffer  honom  Spaak  i  dag  offer  detta  —  ehrende 
til  et  svar  på  hans  breef,  vthi  hvilken  honom  til  sin 
héisass  restitution  den  begierda  permission  tillåtas^ 
önskandes  medh  en  oferrigat  passion  et  han  möte 
reussera  utthi  min  diigdiga  grefiinnans  ärende  så  at 
mig,  innan  kort  af  hennes  sköne     handt    det  ,glädie 


(   111  ) 

l^sngiorat  moUe  mig  som  ingen  i  rerden  ofitor  drtffa 
gkall  en  eele  utlii  alt  hvad  hennes  person  angåhr» 
dho'  framledline  thiders  oniinnelse  verplichta  mig  til 
at  sådant  hvilke  mig  der  hooss  medh  böelista  vordna 
iospererar  at  fer  liärda  in  till  «dödhen  min  fi]Ierdiig« 
d%ste  greffii^nanp 

Carllsscrona  Odbminlcligste  tionstvillig$to 

I  1691  d«.ll  lunni.    .  tienare, 

Hans  Wacbtmeisiter. 

Frän  Carlscronai  skréf  bak  ock  d.  21  Juni  1697 
titt  EL  EL  Gr.  F^  Wrede,  tackande  för  dennes  löfte 
att  Tilja  besöka  Carlscrmia,  skolande  W»  ej  under- 
låta  att  låta  förfärdiga  en  sådan  till  alU  delar  exact 
99Plantan  af  denna  staden  och  bamnen,  som  H.  £- 
begärt. 

Af  Hans  mor  Agnes  Margar.  v.  Helmstedt^  fin- 
nes en  mängd  bref. 

Wildman 

Arved  Tonnessofij  Sv.  Adelra.  n*  89,  Ståthållare 
.på  Wiborg,  jemte  Fältherren  J.  Dela  Gardie^  R.  R. 
Jör.  Boije  och  R.  R.  H.  Horn  fullmälctig  i  Wiborg  , 
rör.  H^rt^  Carl  Philipps  val.  (Se  vidare  om  honom 
Hallenb.^.^.  II  A.  Hist.  III:  11)  skref  till  ^^General- 
Fältberreii^^,  ndi  Ryssland  den  Edle  och  välb.  Hr  Ja- 
|cob  Dela -Gardie.  sin  synnerUge  gode  ven  och  bro- 
der tillbonde  brodervenligen»)  från  Nyslott  (datum 
bortrifvet)i;  hora  Berendt  y.  der  Heiden  orätt  kla- 
gat på  W*  rör.  tpU  och  Elfsborgs  lösen,  som  belöper 
sig    af    hans    handel*    Ty  strax  som  H«  K.  M.  var 


(     112    ) 

från  \^borg  fSrrest  och  lian  fick  besked  på  det  US- 
de  soni  D.  hade  inbeställt,  hvilket  K.  M.  lät-nådigst 
npptaga  på  Cronones  betalning,  så  besökte  både  han 
éch  hanscontractsbroder  hans  skrifvare  W.  om  da- 
lation  på  d6n  tall  dem  botde  utgöra  åf  det  andra 
godset  som  de  inskeppat  hade  och  'det  medgafs*  Ett 
Engekkt  sändebud  hade  på  resan  från  Moskau  kom- 
mit till  Nongorod  och  Tille  ofver  -Norrbotten  till 
K.  i  'Sverige»  W;  ernade  ledsaga  det  genom 
Nyslotts  län.  I  Kexholms  län  hade  den  härjande 
tjafvehopen  förjagats  af  Manck.*  Deras.  Boodeö 
ste  blef  tagen  till  fånga»  De  undflydde  byggde 
dan  '  ed' 'i&äns»  •* 

*     Af  Witténherg 

^.  Arved,  R.  R.  Fa}tnisk.,  träffas,  60  bref  till 
v.  Gouv.  Forbus  1648—55.  1648  d»  25  Junii  efter- 
frågades  en  Kapten  Barnekov  i  Stralsund.  Vid  den- 
na tid  skref  han  sig  Dero  K.  M  und  Crohn  Schwe- 
den  bestelter  Reichszeugmeister  und  General  uber 
die  artillerie  auch  Obrister  zu  Ross  und  Fuss  ArffVed 
Wirtenbetger  von  Debern.  I  ett  bref  requireras  100 
skeppund  harnisk.  t)ock  handlas  här  ej  blott  om 
Statens     afKrér.    '  Herr  Arfved  W.  och  Hr  Arf.  F. 

T    - 

hade  ett  skepp  i  hop,  Salvatol",  hvarfor  de  betalt 
1600  Rdr  hVar.  1655  skref  sig  W.  Graf  zä  Newen- 
borg,  Freyher  zu  Loiniiocki,  Herr  zu  Yltiss  und 
Illista.  1651  köpte  han  20;^  hemman  jordégods  af 
kronauj  En  B.  Wittenberg  högtbedr^^  Eaka  (efter 
Fältmsks  son)  skref  1693  till  Gi".  A.  J.  Dela  Gardie 
om   sina  pos&essioner   i  Estkind. 


(.   113    ■) 

■     -  •       '    ■  Wrangel    '  '     '  •  '  '''■>»"-'■:!" 

.  ,     »^  .  Bemh.  Joh.  då  nyss  ankooimen    Cpnii;(ien«- 

dant  .öf^er  Artilleriet  i  Kexholin,  sJkref  siu^  dato  ^U 

Gr.  A«  J.  Dela  Gardie,    huru  han     begärt   ..krigsrätt 

pfver  Constapeln  Thomas  Carlsson  och  huru    krigs- 

rätten  medgifvit  hans  oduglighet   tiJl  kronans  tjenst, 
..    ,    .  o  .00.  ^        ■•"♦V-  ^  '•'4 

ID9B  att  målet   skulle  underställas  H«    £1    Wi:angei 

hade  emellertid    insatt  sin  son  Henr.  Wilhelm  i  stäl- 
let; hoppandes  nu  till  allt  H.  E:ces  bifall*., 

:  •  Carl  Guitqfy  Gr.  Fältmarskalk,  ha^  V^  J^^^H^ 
jefter  8^:ti)i  åminnelse  139  bref  till  Gpqv^:.|^r.^f^, 
Lillia  och  f.  Gour,  Frih»  Å*  Forbus  m^  fl*  .Ifi^^jjd» 
13  Marti  stod  han  Tid  srtaden  NeuBrandenbnrg.  :16f^ 
d.  13  Mart.  hade  han  med>  armeen  conjungerat  sig 
'  med  Marskalken  Tnrennes  armé.  DV  8  Mfajt '  hadd 
han  inryck  i  Wiirterabergska  landet,  i  Gfi^flo/jpama 
angripit  fienden  och  slagit.  i4X)  nifin.  Fältmarskalk 
Hpltzappel  hade  blifvit  i  den  actionen ;  Ifkåi^'  Öf- 
Tersterof  Bocca  Magior  och  Hensser,  2  i^Sfh^i  \  ^^^^ 
krjgscanzliet  och .  bagagen  hade  fallit  i  .^llVr^pgels 
händer*  Gen.  Königsmarck  hade  anfört  yenstrailjcj 
geln,  Marsk*  Tiirenne  atantgardet.  Af  Sv^sk^rne 
hade  dervid  bjott  Ryttmästare  Fersen,  Maj^  Ritzen- 
stein  och  Kapten  Sperling  med  några  få  rin^am 
stupat*. 

Bref  ven  under  tyska  kriget  äro  alU  uppsatta  af 
ikickliga  {  iaföidingar,  som  nyt^a  då  btukliga*  ter- 
]aino|o{^e|^ii  !cättftfrågor,  hvilket  tvoligen    varit    daa 


(    114    ) 

undertecknande  föltmarskalken  lika  obegriplig,  som 
Bjelke  fann  den  han  hörde  i  Stettin.  I  en  utförlig 
historia  om  30-ira  kriget  böra  desse  bref  rådfrågas 
så  väl  som  Torstensspns,  men  ega  annorstädes  mer- 
endels föga  intresse* 

Seglats  ordre.  hvarefter  Amiral  och  Capitenerne 
^å  efterföljande  skepp  skola  hafva  sig  att  rätta.  Da- 
tum Skeppsflottan    under  Gripzvaldz  ön  d.   10  Aog. 

1655* 

1.  Skolé  samme  skepp  tillika  med  sjélfvé  A- 
miralen  lyfta  sina  ankar  med  första  foganda  vind 
och  sedan  J  Herrans  namn  gå  till  segels,  noga  ob- 
serverandes  uti  seglandet  den  ordning  som  efter- 
följer. 

3  Leijon 
Postijttaren  Förgyllte  Leijonet 

Mercurius 
Falken  *  Måti«ti 

Carolos 
.  Phoenix  Apollo 

Andromeda 
Jägaren  Hökén^ 

2«  Finge'  de  mellan  hel  och  här  en  stark  bl-^ 
Jiggare,  sa  att  flottan  derigenom  blifver  förskingrad, 
dä  skulle  fitersamlingen  ske  i  Putskérvik.     '  ' 

3*  I  annat  reghleres  efter  ordres  méddélte  i 
fraiarön  d.  9  Julii. 

4.  Ej  oifendera  örlogsskepp  eller  annan 'frSm- 
mianide  farkost,  isom  möttes  i  sjön. 

" ''  5.  Möttes  ett  eller  tu  danske  örlogpsskepp, etfer 
ftäffades  i  hamn,  svensk  eller  dansk,  skela  d^  tielsa 
dem  med  svensk  lösen  och  ej  låta  tvinga  ^  till  an^ 


(  in  ) 

* 
Mt|  bevkaci;  men  Toro.3  «bet>p  odi  derutofver, ''Ikon 

1^  de  Jemte  Svensk  lösens  8kj^tande  fälla  på    dei^fei 

9UNre  loppsegill  så  länge  de    kontma    flottan    förbi 

flbae  ock  deil  i  hamn  satt    hafveir   Och    så  den    eon 

T|ig)6|i'Som   deli  andre  ingftlimda  stryka  fiaggarne;n 

CG.  Wrangeli: 

/  Ord  re.,.  hVarefter  Officer  erne  oppå  närskrifnö 
KT^gl.  Maj;tt.och  Crononeä  Orlogsskepp  sig  nti 
43iii^i|tåend9  iresa  skola  bafva  atttätta*  Datara  nppå 
skeppet  Amerante  uti  Putskerwijk  d«  8  Nov.  1655« 

..v!  1>  »I.ftUande  ordn«  skttUn  skeppen  afgå  från  P. 
ti)l  Wissmntt    , 

Ämeraiite 
Gripen  Postrj^ttaren 

Månen. 
Svanen  Wismar 

Andromcda  .       . 
Fortnna  Omen. 

D^  25  Febr.  1662  skref  Wrangel  från  .  W.olgast 
till  Forbns,  bara  Pommerske  Canzlern  Henr*  Coele-; 
stinns  von  Sterenbach  å  H^  M:s  vägnar  rest  till. 
Churbrandenb.  Hofvet  angående  inveetituren  yid.Keir;| 
serliga  hofvetf  något  att  proponera  och  negotipra»; 
Bar.  Pehr  Sparre  var  ock  som  I^.  O.  Ambassads  .a£* 
gången  till  K^ejsaren. 

—  DtV/rt%K.  Råd,  Presid.  skref  som  Landshfd. 
i  Qfitei:bpttens  län,  dat.  Korsiio^m  1676  d.  2  Oct.  tiU 
Gr.  A.  JL  DelaG.  bura  Grefvenq  bref  ankommit^  det 
Adl^f,.i  anseende  till  osakerbeteq  på  Ryska.  gria« 
sao^  skulle  nu  i  till  utsatt  GeneralniqmtriBg  pragterAs 

StM 


7    '  .  "    .     •  Ii*  •   .'   # 


livad  på  LandcdageA  utlofvato.  Hftr  iillitt^i»  dcHik  e| 
till  köps  hvad  som  f5r  nlundértng  reqnirerades.  HéK 
de  dock  tHIskrifvit  faefrédagsmännen  fr.  ÖdteAdktett 
att  sådant  ined  sig  hienitöra,  som  här  br«s€.  'I^K$lét 
vore  bättre  hålla  i  Wasa  äo  G.  Caileby^  JO.  2  ifi^i 
Befallhingsmännén  uppburo  nu  Mönsterikostpeogarne 
4  5re  s.  m.  af  hvarje  mantal.  Menskhiptt  vid  ut- 
skrifiungen  besteg  sig  till  20»  mair.  D.  ^17  Apr.ie^ 
då  manskapet  aa  afiharskerade  till  Åbe^  för  mlt'^ 
dan  segla  till  Stockholm,  hade  R.  Droti^et  (P.  B»a- 
be)  frikallat  sina  civil-betjenfte  i  Cajana  fir  det  be- 
Tiljadé  rytteriet;  men  j^resternas  5  st  ryttare  n^éslto 
medfölja. 

Wrtdé 


;/' 


—    Fabian^  Gr.  £.  Råd  och  President,  tr&ffas  i 
18:de  seklets  curs. 

-—  Henrik^  Ryttmästare,  Caspei^s  far  Och  Fa- 
bians fiarfar.  Om  hononi  heter  det  i  eit  i^iingabref 
af  1647:  .  •  &nc(ock  vi  befinne  RiksCamniar  Rådets 
besvär  på  skäl  funderade,  vi  6cti  fuller  kunde  hafva 
feg  och  orsak  att  vederkännas  urider  psä  bch  crotian 
ffUå  de  skatter  och  hemniaa  som  Hindrik  Wl*e)}es 
ef^erlemnade  Enka  och  hennes  barn  ihe^a  batvb  nja* 
trt  och  sig  tillegnat,  än  som  uti  sjelftra  donafioqa- 
bt^efvén  ^xpresse  äf  iBrmält  och  dé' eniöt  des/s  rätta* 
fSritåad  sig  tillegnat  hafva,  såsom  *6ck  te^nderät 
rftntaA  tiil  oss  och  tronan,  för  så  mänga'  åt  de^lBte- 
sktefne  dflige  skatter  faåf va  njatit:  flkväl'  emeihm 
framledtte  fader  hafver  år  1605  u&   Kerkholmsslageft 


(    117    ) 

,  icke  allenast  6tg  tappert  och  jnanligen  förhållit,  ntah  nti 
sjelfva  slaget  unilsatt  vår  sal.  Hr  Faderfader  K.  Carl 
deo  Nionde  H*  i  å.  med  sin  egen  häst  uppå  valsta- 
'den  och  i;jelf  derigenom  blefven  slagen,  hans  efter- 
"fåtner  barn  och  eljest  hela  Elima  fjerding  alt  h&rtiil 
njttdt  och  äf  våra  f.  d.  varande  förmyndare  oCh  Rik- 
«ens  Regering  år  '1634  eonfimerat  vordef,  hvarfSre 
..  «  •  Likaledes  1  ett  Kungabref  af  1682:  bura  K* 
Mt.  ehnrnväl  de  utaf  Landshfd.  Fab«  Wrede  under- 
idånigst  insinuerade  skäl  angående  Elimä  gods  i  Ky- 
nienegåfds.  län  ej  borde  någon  reduction  nnderka- 
stås,  K.  M.  dock  remitterat  frågan  tiil  Red  Com:É 
utlåtande,  bvilken  vid  handen  gifvit,  att  betörde  gods 

.  ingalimtda  borde  dragas  nnder  redaction,  emedan  de 
1)  ej  ärö  förfänta,  utan  före   1632  allodialiter  done- 
rade; 2)  ocli  detta  ej  skett  per  male  narrata  utan  på 
grundade  skäl  och  efter  moget  öfvervägande,  och  3) 
någre  få  veckor  allenast    sedan  revocationén  äf  fö»- 
läningarne  var  skedd,  men    ej  ett   ord  deri  namnes, 
hvartill  kunde  komma  att  ingen  kun^e    tro,    det  K. 
Gfistef  ^dolph  skulle  någonsin 'haft  i  sinnet  att  åter- 
taga ifrån  denna  slägt  ett  så  ringa  foeneficium,  då  pri- 
mus f^cquiréns  satt  sitt  lif  i  sticket  för  att  frälsa  Ko- 
nungen pch  dervid  betingat  sig  nådig  ihugkommelse 
för  sina  barn  och  efterkommande,  h vilken  action  ef 
allenast  1  atla  tider  Utan    ock    hos    alla    Konungar 
förtjenar  både  nåd  och  beröm,  n vårföre  -—  donationen 
confirmeradese    Ny  coiificination  1698  d.  1  Mars. 


'i-  i;  ,  v. 


(    118    ) 

s  Y   •  ■ 

Yxkull  . 

-  »    .  *  ■        » 

-^    Conrad*  .  1635  d.  15  JuU  utfärdade    Pfarrer 

• .  •      •  • 

Mage.  Jo.  Jacobus  I^andwogt  EccL  ad  S«  Qviot.  Pa- 
rochus  und  Juraten  öder  Eircbeo  Pfleger  der    ^farr 
Kirchen  zu  S.  Quintini  P.  Bieidtback,Ph«Kenmcben, 
A*  P.  Straus  m*  fi«  (deriblaod  en  Apotbekare)     med 
9  egepb«.  namn  och  sigiller    fSrsedt    fors&kringabref, 
att  för  de  till  Kyrkan  gifne  50  Rdr  peb  Hr  Öfversce 
Ärf,  Forbug  bön  sknll,  Öf.L»  Tid  hans  Beg:mte  Con- 
rad Yxkull  skulle  få  sin  graf  i  Kyrkan  samt  rum  å 
inuren  fSr  ett  vapen  med  målning  och  fanstång»  Haa 
räknade   anor  från  kämpar  som  874stredo  mojtNorr- 
männerna  ocb  nr  brilkas  ätt  Påfven  Clemens  II  skall 
utgått.  C»  Y.  var  förmodl.  Sv,  Friberren  n.  30  Krigs- 
Rådet  v,    YxkuU    Gyllenbands  (introduceirad    1652.) 
morfar. 

Zimmermann 

—  Didrich,  Major,  Sv,  Ådelsm.  n.  812  ansök- 
te fr.  Ké^^holm  1676  d.  9  Oct.  en  Commendantsbe- 
ställning  bos  Gr.  A.  J.  DelaG.  i  anseende  till  sina 
trogne  tjenster  åt  Svenskarne  i  94  månader,  hafvande 
vid  Rigas  belägring  af  Ryssarne  i  C.  G:s  tid  förlorat 
all  sin  mundering  m.  m. 

o 

il». 

Akerfelt 
^-    Hermun  bad  Gr;na  M.  S,  DelaG*  i  bref  från 


(    119    ) 

/ 

f 

NyiA  d.  4'Jiilu  1660^  fiorbarma  sig  Öfver  brodrw 
Urban  Akerfelts  små  omyndige  barn,  att  de  måtte- fi 
njuta  till  godo  hvad  deras  fader  for  Gran  uUaggt  pä 
hennes  prodessrar,  som  ban  fSrt  Dem  vjtr  omö^igt 
hålla  rustaitigen  appe«  Hermans  ooh  Urbans  la^blef 
Sy.  Adelsm.  n»  387. 

Utaf  Örn 

—  JV.  »VPrins  af  Lappland»),  (hvarom  seWarm- 
bohz  BibL  Hist.  SvioG.  1:  n.  709.)  fins  här  ett  märk- 
ligt href.  Denne  äfvenlyrare  härstammande  från  d^ 
]iirkekarlar,  hyilka  Lapparne  ansågo  för  sina  Her- 
rar och  Regenter,  ända  tills  Gustaf  Wasa  kunde  förr 
må  deiii  erkänna  Sveriges  Konung  för  sin,  då  de  bod<» 
de  öster  om  Norrska  fjellen.  Då  man  erinrar  sig 
den.  stränga  på  anor  grundade  eiiquetten  i  franska 
bofvet  och  ser  denne  bränvinsälskande  Lapplands- 
(dräfigen  jemte  en  Cardinal  vid  Kungens  stol  i  V^r* 
saille,  så  blifver  det  ej  så  otroligt,  att  han  bland  le- 
gionen af  Tyska  prinsessor  kunnat  vinna  en  älska- 
rinna* Fördomen  om  det  förstliga  blodets  egna  natur 
e^er  öfvern(|tur,  bidrog  här  att  skaffa  det  transbal- 
tiska  Europa  ^^traff  för  sin  okunnighet  om  det  cis- 
baltiska. 

■ 

Han  skref  fr.  Paris  till  Gr.  Fab.  Wrede : 

Högvälborne  Herr  Grefve,  nådigste  Herre. 
^'     Såsom  iaglMn  Lappland  min  ringa  persoif  som 
£äers  Exellens  sig  väl  lefarer    påminna,    effter    iag 


((    1122    J) 
MH.dttr'  eft«ilénidtt  en:  eakm  Bb#  Ö.'  *£iiidlerti#     ma 

'  .1  .    Reirdl  d.  17,0ct  l«8ft. 

H9gt^lborn€i  fir^ ;  €fvefina  Fru  QieoaralGwMoSraka 

JlSgtftrade  Crjmiiimna  .  .  . 
.  iagh  in :  inte  tilfyUat  bei&rifi^  mtd  hyaé  a#rgk 
ifvghficfc  de  ^$Jkn  éeni^rmttA  Itter  blir  så  olykeli^ 
ge  och  inte  få  Hei;  GiéneHiI.Gmetndm  litlika  mei 
fru  grefinan  hit  i  hö$t,  heller^  det  ui  då*  så  alle  haf- 
ue  gjort  oss  hop  oni)  och  meate  na  när  så  mänga 
sak?r  kom  lonit,  n.då  i^IIeivara  s^e  nog. i  vårt 
hop,  pu  är  åter  ^nsl^gh  g«db  vet  vi  are  rät  o- 
Jyclcel^e  och  (^ekt;iegh  .^om  in^db  få.  hijer^i^ns^  for- 
lengtan  har  åefåffj^  öa&kat  så  leogeocb  igenoii|  så 
stor  fömietenhet  ,{prvi«83t,  roig,ot|i,Jiiutta  deir  lykan  i 
denne  höst  så  vist^  tfck  frogdat  .w^nga  flere  ^ont  fa 
den  ärea^f  fm  gref\nans  när  var^lsjer»  att  d^a  joiåtte 
få  se  bvadh  föx ,  eif  fultkonunelligh  mäiiiska^  i  all 
ciuilitef,  skiönhet  och  allt  hvad  som  fiilk9^af4i  kf^i 
hos  en  maniska  finas,  det  är  d^r  af  gud  inte  hos 
fra  grefinan  förgete^derom  är  och  alle  niädh  aåstor 
lengtaa  tillikttrbed jmigh  obskat  nu  fåt  albida.  den 
deged .  alts  la  £Qå.;grffiaatilutt,. nu  beklagar  ;alla  lii- 
like  Hiedb.  niigh  ratt  vi  iinte  koiia  .  .niatta  den  lykaa 
och  vil  au  .éoisrka)  att  Ailkanmiaiide^Maji  inåte/bringa 
l»s  den.  mayJBJotttan 'vrssare  ia  i  ^dätta  fii«ir  är  sket^ 
soia  osa  ikiaai:blef:,lQ{vét-  •  •v -Glid,  troiigeiibefiii- 
let  iUnua  iSddoB^ida  iill  fiffi:(å»:JjJQelai&.  Mgra 
gaaild.:fraaskB{  i^tec  )tyi>  2;t9siiiTör84^:ar  »all 
PC!||-'2 'Tieviihiiatev'-'  ili.:.'  •''..:.-.  i-.: .  ;:;u....'..:i.  .,.  41,  : 


II  ■  I II  lin  !■  lilfaiBaBBUpinB 


^ia 


1       >         I  t       • 


i .   ' 


^'>>   Jj^  i4;    ••»{    ^:!' 


•    < 


( 


I  '  ..  .  .      ■       , 

•         •      »  -  '^  •      u-      •        .       ,. 

.    Lagstiftande  [Mahten*      , 

Bikidagshdndtingar. 

JLryltka  finnas  till  ganska  stort  tintäl  bländCo- 
dices;  Blahd  ^cfa  inlade^  blött  hvad  ej  redan  var 
Inbundet,  nå^  den  nya  indelningen  åntogsi* 

Ti  Tilja' ur  dessa  acta  meddela  forl7:de  sekleit: 
Mentghetem  s^ar  VUpland  1602, 
synes  Vara  uppsatt  i  Hert,  Gark  CanzH;  åtminstone 
-ftr  dictiionenvsä  lik  den  /Hcrrtliga,  synnerligen  der 
9?HrNils9)  visat  sig  99Stdrk  i  Svenska  språket,»)  genom 
att  i  skrift'  förvandla  Hertigens  kraftiga  utgjutelsen 

T^Yij  menige  man,  andeligé  och  Värdstige,  som 
^bygga  och  boendeä  äre  i  Enköpings  stad,  Trögd,  Å- 
snnda,  Simtntta,  Torstuna  och  Laganda  Härader  uti 
Fjärdhundraland,n  ^ora  i  ett  vidlyftigt  nöppet  bref?) 
iretterligt,  att  då  de  1602  d.  8  Dec.  församlade  vörö 
i  Enköping,  den  Edle  och  W&Ibt  Herre  Herr  Magnus 
Brba(sii2),  i'Ut>pland  och  alt  Wester  Norrland  Lag- 
man, och  Wyrdelig  och  Höglärd  Man  Mester  döf 
ElckeBiskop  i^Upsala,  voro  utskickade  af  Rtfeets  Re- 
gerande At#iJri9t0  Hérn  Carl)  ihed-foHmAkt  alt  ban<l** 
la  med  nieBi|^eii)  de  upilftste- #iå:ittig«    bretii& 


-  (    154    >  --" 

giogiie  dll  Atihiditne,  att  "vvdeiläggä  de    beskyllnin- 
gar, en  part  oröKg^  menniskor  af  PIFnaka  anhanget 
gjorl  Herf.  Carl,  såsom  vore  ban  skaNen  till     ofri- 
den.   Menigbeten  förklarade  na*  att  ingen  sknlle   tro 
deilsa  sniädeskrlFter  Oeh  mandtliga     sqvaHér.    99VeIe 
de  nu  med  dj  ef  räls  logn  oéb  falskhet  gerna  upprifrs 
öeh  sönderslita  de  lofliga  förband  som  jnellan  H.  F« 
N.  ocb  Sreriges  Stönder  gjorde   äro.»    Erinrar   me- 
nigheten ock  alla  brefvets -läsare,  håra   de  påfviskes 
art   är  att  aoställa  blodbad^  i^såsom  4^  -djefralsnien- 
niskoraes  -art  är^n    Svénskarno.  \ille  ej,  eller  ISggas 
nnder  Pålackame,.    Ea  hvar  som  brote  mo|  Hertigen 
borde  sköoslöst  stcaffas  såsoj^i  en  .  edsbrytare    efter 
SverigéÉ  lag.  .  Folket   och  meoige  prester  ville  vara 
H*  F.  N.  underdånige  m.\ini 

Bland  Riksdagsp^peir  från  Carl  Xlrs  tid  befin- 
ner sig  concéptet  till  R«'.o.  A:s  eUusula,  som  .  dea 
bönföli*  måtte  infli^ta  i   K.'M:ts  bref  rörande   Hertig 

Adolph  Johans  sak  vid  Riksdagen  1664,  én  del  troL 

#  *     ■  ... 

dicteréd,  efi  .,del.  egenb^  skrifv^n  af  d.  v.  R.  CanxL 
Den  åisiyftar  authores  hnjus  consilii  såsom  turbatores 
tranqvillitatis  pi|blic8a,  h  vilka  na  eller  framdeles,  atan 
exception  af  ly^ad  stånd  och  .värdighet  sem  helst, 
boe  ipso  facto  skulle  blifva  sina  ben^ficier,  tjenster 
och  villkor  förlustige. 

Fråp  1^8  itffk  BU^dag  anmärka  vi  ett  bref  (rån 
Anna  Thomes4otter  i  Kungsal^^^sinofti  k«M&n,Diridi 
Sejt^r  jQt^vairande  Herredagskarl  i  Slpckh^lm  —  ba- 
■trnkRriKgcm»  («itl.'  utaqskriftm),  <d«)r  tbm  .^Iagar»4|tt 
QioU»bnMoB;»dwå,H»méaa^«itl».wfefei<r:;V<iatfc». 


och  Pariiinialn,  så  att  hon  ej  får  pliVja  eller  så  hvnd 
DiHk  tt)>podlär  f  å^lM  iHtfnalrfe  |  >id«iTe  hai»  OM  skie- 
liiti^t  itfkteé  a^^ttfNHlE!  Voré^lt^^é  på-'  Sto«kk« 
ikvtti  déif&t»  Ätt  hafr  JcallRf  Htéitotii^gétölo/i  M  Hk-. 
Vfi  lilkMnif  iiiirdt  V^ré!  aii  4E)iiik  i^  '  ba«« '  QI<«f< 
^tk  BlfiMl»  gnW-éiik^iåt-^lit  H<dUijko^  ätit '^eWt  upp' 
«>ihtnMP  ttfro^liftiiUiffl^  it<nm^#  ki^  rfl  hli>!rifc,méB 
evt» lAttBr<tttfg''8^  iefl^'tii^<Kpräketfr  j^kÉ  'yéfie--  dba' 
ébé  ^tf  feJÄÄ  i»*rf  wéené.  • '  »  "    '    ' 

a»m(  M\gi  i^ihét^.    Ahthdiii -  PritQ  hks»  hUtvh 

fiandelsm.  HansD.Seseman,  TrOMiénbrjrgé,  ii.t'Iöb-' 
WWh^^aäs  ^^^sBto^fl^h ->!^«r«,^  eVftffttHgif  <Hih-'  oåt- 
sp«rdt^'>'4i«:^«é^^iiB'|]aii<ré]sitr.''Hi'  'Schinikt;'  iheii 
«;^  f^onAMft  ^V>y[tt^i  nr  deras  mnlittdii'''haBdf 
•fn»ft^rtta«I*i'€fr«aB«''',Dl/'  éc^rte  •«:  4  Sspé.  '  att 
»sVgMsti  '6<«-  Bl^lfiiäte  (»[ifffh '^rén  ^R  föriichiritagf 
A^tfeöl^téUå'  ået0  Ei(ikd8h3/fti%«nt  nä  C^åffidipéstén 
af^l^K^M  6'>1V()Ti'iV»«^ai«»  aMia'eJ'ér{ap^aa.  LikifSP 
fthk' m^mäy^ixn"^akj«é>^i'^  h\iTfit '  éM.ht^iMef 
8^  bSr  dtfilrdadiif  T^biiEpersk^tjliriniflre;  hatod»-' 
T#rb«riB  e«h' »Enibetsiitaa») '  * j  i  W^bbrg;}  äåt^  3  Sept. 

i>    '•l^lm  iMMie  ^  Mt  tfM'  sTWii^a^  -kind*  ej   st»^ 

,  !,•();;.■'.;•.''.>•;■;  ■•■.::w:l  «•)  i  ■.•  !  ;■■;',  ':'■'■''■.  ',,:  ;:■■■:]  .;■; 
.f),|)«^^^beftr441»f:a|**)>«*si|>S«<  ..pniijSnntf  gftHer  g^  ton-; 
,;  4efi  <t}!w»  i!ll«»»«n  i^>  <*»-  imWali  jtfm,  %*«,  m&o», 
,..^^_  o*  med  i_J»«d4ttf|i«.fj^r,   .....;,;,;,,.„  ./y; . 


t 


•        t  *' 

.;  F^rMi  Jjiev^ini^g»  nmpKVfi  .hon  Adlf » , .: :  m^ 

Ade|^5<rhi||V  i  Ef^ltHiUd  «dlfii,,lf||^9tr  #A  4»1-'9mM» 
å  l|vaif,:^k«Hf^ta^,  ;hwiJ^,4^i»«l  b9viI]i4||gu4W:  ^»» 
anslagen  Öfv.  Bar.  Welliog»  som  i3r  ^^  jM»f^  ett 
nsgnnei9t#.j^ir^€i  j60^  d#lejp  u.  m.  ^mi,t(«i).:  sista 

J^Br.ffällfJjft".  Popdp5lpp4et.ÄkuU8,föpjfe  .<ft«mni  i  ^4w^ 
tider, jttRa  ^^igfide^f fl«ir  Adlffl*  fingf^  jämka  .^t;  vffp^n^. 

Men  WéfiieftiBM^  ;IW.«  1*4  Jk^SF»^  »«  foydfs,  det 
4dJfi|i.  sl^lie  yttr^^jSig  fdrst^inRÄ  Bandwt^v  holljd^t 
«P9»Pläigt  Hf  yiV«!  A4!«Ri  »9»:  fpripäikt .««  Bonrdesl^. 
▼ateidel  ftelfe  ;p«*;  u)f^m  fkuljejlika  4eltag%i  fo- 
sterl^Hidets  föj|svanr,  ,^  föf ha}a  tidf n.  B.  p*  A* '  aiK 
fördfr  häTOÄ  wi  inéwg4  bsvispé  Skattebond#ns  s^r- 
re  lycka  än  frelsebondens,  som  måste,  utge  allt  braA 

mot  skattejorden  ville  frälsejorden  gifva.  Visades 
så,  huru  all  obillighet  låge  i  en  högre  pretention^ 
hvari^genom  Bondest  ville  tntberå  Mlset.  DtfH  lind- 
ring soitk'  skedde  JRrehét^  köiiiimo  ja  fSrélseboridén  och 
blott  per  indirectnm  adl«n    till  godb«    Hade  '  adlen 


(     127    > 

Bédndoni  :t«9i>ore  neéessitoliBtippoflMt^inalTl^iigM 
Urtyilegier,  boir.én  sådiam  4*^»  ifle!  -  ej  'Itadadeot 
till  prsejudifz.  Sk«^ebbndeb8  lycka  väf^  ååkådtigadec 
Kf,  fi||;:,Mllril^df^r<  skåttfjurd  i«frtito.;tänAsUi;^f  af- 

T  IlikaAlK«iriH)>^«fterl«SaTUéd  fgcttl^.pciätiofis^ 
iiigif|l«flgRry*hvA«å,iN4|tijg:k  otil/  Jbttiilftiad4»ciileMK>lnti0riiÉ}r 
milie.  Vå^MhnM  >4N^Väm  lti8Q'fo)jd«^)  tidigt  a.  a^ 
f(ii'K0iii^«  )ym>'r««oluöoii  i  79  pai^Men  Myciket  set 
•ol¥f^rMlef|,jd^%  Wem  ainQ¥<>l^i^<l^  fes»lveras,  :  Fqc 
mifmHtU^  :kii8É3^bareM;fÄWf|ndli^g.li  fappat?rlig|> 
4lggai;f;ilR«nioiii«i<  o«b  :l>«Bk4gillca^> stfM^éa ,  ait  .H&Kfcil' 
f^9«')96hT  .'esiiimtaa;  élad^  biteaciake  mhianstillaa;! 
lerkan  «|6h '  t>^  ingen^  énxw^n  ort^o  >  Vidu^coinaitaniaa;» 
liQH  aiU.  Jh  ;NaU<»ard.UnfitMoingé[n  .peaningaffac  Ok 

i4te9bé  fin0ft>4  ilackaiiatftfiit»^»  ofm^kk^mmmB.  Dih 
HlaraiiArtttoi^aM  «ldleiiM.aiiiaQttrcr.'ah^  Okaaal 

bogSfao  aU  nSmnd^tf  ..skidUnirala.  ^  ftalaebSadér^  iCa 
M.  lofvar  här  friheter  äfven  åthitforfarae .  embfjlisliito. 

;!.  Sa  faftr  iHiJRikMagaifiaaMfuHoiagt^ipotti  'Boniji^ 
alåttdet;>  ^TiU  denna  au  beréuaiaade  alllvi«  RikM$g:  a( 
H/KfclM.  ^4  A.  K.  )a.  Ii«  4.  lr$  -fiådigsi;  ar  påbudet, 
fdr^tagas  skall,  bafVb::H4£xo<;E(9gv«  ;Gr.  HrAx.Lie)^ 
,  lieariindefdSnigo/tjetiaraioah.li&adeil  .uti  Lougbolm» 
liUi^iicH  HaUand  Ibfifallmagticfal, ^  « '4  på  4eraa  Yäg^ 
Kar  till '  Hagstb..  deatiaaiade  Bikildsg  .att  cohipaeérB) 
ttadéÉdåoijaippLtoatioa  iagifvaiqehf  aedaa  att  göra  och 
lata  'de^vte;  fb.  äaéxel  nBdarsitiKi),  ibui^ :  :ée    igelfvié: 


■  pq 


(fas  )  : 

••iMligé  der  :tftH«iades  van  Till  dterar  ytltimi«ni  vii^ 
lo,  är  detta  9ied  Eiäradels  niigill  beliAftadt»  Ihit. 
KiSffinge  å.  13  Apg.  1672.    (L.  &)        . 

Adieii  likiom^fpermiueradee  frfti '  tjénttgMng  å 
Riddarhaset.  -Ea^maDgd  excneer,  oftatt  akrifoa  så  att 
man  förändras  8frer  bfidningeni  tillstind  inom  Rikets 
nförata»  stlndv  trilffas.  Aitt  ädiidgii^,  9ifatiig  karl^y)  €J 
knnnat  sig  tAlrflckligen  éqvipera,  ir  ej  bi«nligc  ddl 
för  ateUifvandet.  Hr  Brunte  Papegåjå  fir  fihth  sjok 
och  ofärdig.99  Det 'synes- ovedér8dgKge,^^tt  4>Iott  2 
slag  af  adel  knnna  bK  anitat  äii  én  ^aSrriötllnr :  iiend. 
*riht  doteraå  itdkl^  %o3ak  i  sina  dobatioiien  ränta  har 
sia  lin  och  sitt  otn bete  i  lagstiftande  kammaren,  der 
den,  såsom  beatiis  possidena  kar  Attf  skydda  det  fte- 
fiåendt  mot  e}t  <för  obefänkt  framskridande  från 
^éras  sida,  sömii  fntmiidm  se  ih&let  för  sin  atrtf^ 
Yan;  samt  tt^Mgre  emietmanfui-^ukl^nim  i  sia  18n 
har  sia  donation  och  sitt  einliete  uioat  verkstidlande 
eller  lagsktpande  maktens  område.  Men  bär  gftllw: 
•^  Allt  bafrer  sm  tid^     .  . 

Carl  XI  npdbrot  det  förra  och  nppljftade  det 
sednare  slaget.  HTärf^edet  sMhare  daget  mindre 
vnnnit  både  historiens  och  folkets  ynitest  torde  raést 
Ugga  i  misstaget  att  inom  det  saninia  bibehålla  den 
ärftlighet,  som  var  en  af  gfundidéerhe  inöm  det  för- 
ra. Utom  det  misstaget,  skulle  K.  Carl  Xis  refom 
eller  den  .stats,  utveckling,  som  skedde  ^under  booom, 
burit  helt  nndra  frnkier  än  som  ricett.  ämbeten  fordra 
en  helt  annan  skkkHghet,  än  den  man  kan  födan 
till;  men  äterhållskraifteii  inom  lagsttftmngeD^  för  att 


(    129    )    . 

g^td  aået  närväremde  en   åt>t  fStflutnat    och    det 
åommandet  barmoni  kaii    genom    enskild  uppfostran 
inom  ett  slutet  stånd  fä    sin  tillräckliga  vigt. '  Snatl 
sytié8.K..CarrXI:s  verk  hafva  hatt  tm  tid.    Och  un- 
der  dugliga  regenter,  som  i  massan    af    de    adlade 
embetsm&nnen    och  deras  ättlingar    fSrstodo    utsöka 
daglighetertae,  har  äfven    detta    hans    aristokratiska 
trindelningsverk»  haCt  sin  blonjsfring;  då  det  deremot 
vJsfcerKgen  icke   såsom    den    uråldriga    aristokratin 
/y»l'e,  bäst  just  då    regentljuset    fBrmSrkats.    Tiden 
f3f  en  njr  formation  har  emedllertid  ingått;     således 
fifren  den  tid,  då  en    opartisk  dom  kan  fällas  ofver  ' 
de  3:he  föregående  formationerne,  hvilka  begge  ford- 
ra, såsom  stora  historiska  phenomencr,  en  t>c«e«<<«p- 
lig  uppfattning  for  att  fa  pn  rättvis  dom.     ' 

^  ■  N  »I 

BevUlHingen  från  1625  m  1671. 

1625.  QvarntuU   130000.   boskapspgr  287247.    Städ. 
contrib.  33888.  ,  ' 

16ii6.,QvarntQii    153244.    boskapspgr  298900:    Städ 
contrib.  33888. 

1627.  QvarntuU    170254.   boskapspgr  435054.    Städ. 
contrib. '33888. 

,  1Ö28.  QvarntuU    243043.    boskapspgr  576318.   Städ. 
contrib.  34308. 

1629.  QvarntuU  261107.  boskapspgr  ^2320.  5mr|cs. 
hjelp  314524.  Städ.  contrib.  52151. 

1630.  Q.  236830.  fi,  501485.  5  m.  306709.  S.<i.  76889. 

Ulskrifningspgr  919612.  Rotepgr  ^914 
(xDbl.)  9 


\   • 


(    130    ) 


i631.  Q.  280909.  B.  4J&1139.  5  n.  26»54.  StiBd.a 
75475  R  p.  60358* 

632.  Q.  305711.  B.  49886a  S.  C.  75617. 

633.  Q.  215502.  B.  465490.  R.  p.  ad65ft  Knisli|Blp 
29338.  S.  C.  78225. 

634.  Q.  208829.  S.  C.  42856.  Begrafn.  ,bj(*lp  34307. 

635.  Mantalspgr  251214.  B.  161411  B^p.3189.  I^C. 
35408. 

636.  M.p.  245815  B.  151327.  B.p.  4357<  8.,C.3533ai 

637.  M.  247550.  B.  148299.  R  3411.  S.  C..  34590. 

638.  M.  245449.  B.  161366.  R  1281.  S,  C.  34&»i. 
Bågbjelp  78163.  • 

639.  M.  253211.  B.  t56754.  R.  1782.  8.  C.  28239. 

640.  M.  259521.  R.  148884.  B.  2486.  8.  C.  30467. 
Bäghjelp  71616. 

641.  M.  256567.  B.  149532.  B.  5124.  8.   C.  27904. 
Bhj.  68274. 

642.  M.  263369.  B.  124452.  B.  4320.  .S.  C.   28641. 

Bhj.  86000.      • 

643.  M.  252090.  B,  122328..  B.  4314.  S.  C.  ij4523. 

644.  M.  246313.  B.  127249.  8.  C.  27904.  Biksdlrslij. 
72256. 

ti45.  Äf;  240000.  B.  120000.  S.C.6082Ö,  Bhj.  143800. 
Biksdälersbj.  75000,  Riddarskåpets  bevill.  iOOOOa 

646.  M.  d>  B.  297557.  Bhj.  124803  kdlrsbj.  64000. 
Rddbev.  60000.  St.  C.  60620.         . 

647.  M,  «fe  B.. 314095.  St.  C.  30217-  '.   . 

648.  M.  *  b;  J94508.  Utskrifn.pgc  l$49ll. 

649.  M.  17;2560.  B.  7040Ö.,  Slyutsfärlislyeip    1^35. 
KijSniBgsgärd' 128904. 


C  m  ) 

1650.  M.  108992.  B.  89^4.  tJtefcr.pgr  149256.  Skj.hj. 

80000.  ■.  .••'.• 

165L  M.  191530.  Stj.hj.  8»*55l : 

1652.  Mv  211500. 

1653.  M.  197631.  B.  92345.  SkjJij.   89698.  Rddber.: 

1      ."     17697ft  •  ■■,ji-:     ■         -..i^i  . 

1    1654.  M.  224820.  B.  83005,  Skj.hj.  92912.  IMdkew 
■  '■■'   152640.     ,  •■•••..-.  ^    • 

!    M86.  M  225000.  B.  77085.  :Rdghj»  81100^  lMli!!ih|i 

I  54800.  Skj.hj.  81033.  St.  C.  16828.  ..;;.: 

f    16S6.M.  212906  B,  78469i  KlgHr.  6O140i  lUUijelp 

38150.  Skj.hjV  77290.  8.  Cl  16828,    v  ^uh-iyn  , 

1657.  SL  Cl  14353». 

i     IföS,  S.I«;- f 45353.  !  r-  .la Vh-.iH  :■ 

l«S9..S*c;  1^9.'        "  ,„,     '. 

1660-  B.  75015  Rddbev.  80303.  S.  c.  14000.  BegrfU}.^ 


:  !  I 


204364. 


'■^  '■■>.  ■  .'.\ 


45445.  skj.hj.  63575  «.:«»  154l8l:  ''  .■:,   ;f!.  .'^ 

1662.  M(  206440.  B.  69645.  ,Skj.lisr.  59861.  &  a  l«KMt 

1663.  M.  202840.  B.  65547.  .«kj.bj.  6491»;  S.  c.  16000/ 

1664.  M.  217847.  B.  70255.  Skj.hj.  66936.     I 

1665.  M.  214233,  B.  71032.  Skj.hj.  57232.  Skeppshi 
82234i.  ...  ,../. .,  *^-  *!* 

1666.  M.  220999^  B.  67169.  Skj.tj,  54235».Sfce».«li|i. 

1667:  Ali  2811161.  B.  72341.  Unkrpg»  983»  JBMAli 

■  '-  -60367.      •  ■  ...■.-.■!••   •  v, 

1671.  Krig«yalj»éH  167430.      .i  .  ,,, 


■  ^      V 


(    132    ) 

Båghjelpen  beT»lja4e  pä  1t:dagén  '  1644  af  1 
T:a  råg  eller  3  d«  af  mantalet,  med  8  T:or  rfig  af 
hvart  64  mantal  af  presterskapet:  Gaf  1645:  13748 
d.  1660:  122278.  1661:  101,974  Skarab.  län  1045: 
6468.1660:10754.1661:887.  Calmar  län  1645: 
8368.  1661:  4553.  Deremot  Stockh.län:  1645.  8187. 
1661:  12436.  . 

Biktdalerthjelpen  beviljades  oqk  1644.  6  d^  s*  m. 
låmt  adlenft  6  mrk  bjelp  af  hvarje  5  mrjc  roattjensta 
ränta. 

Hiåndemai  fördubblade  contrAui.  1646  öppgiefc 
i  taxeringen  55537.    Utgick  55537.  .     . 

Adelns  4:  dalen  hjelp  efter  hvarje  mantal  1653: 
i  Stockholms  län  14669,  Ups.  1.  9286.  Sdal.  9Q7BL 
Ö.G.  14059.  Calm.  8629.  Croneb.  10822  do.  Sa 
163567;  •'  »'-^  '•-*-  »  .  .  . 

KHgihjelpen  efter  1668  firs  beslut  i  15  mark  af 
1  m^kl  167130.  DeHbland  af  Malmöbas  län  14142. 
Christj.  läi|  7046.  Bohtts  9247.  Sthmsr  Itta  ;1373S. 
Elfsborg  13029.  Hudiksvalls  län  15636.  ibo  15048. 
Wnrml.^o.  Dal  9022  &e. 

•  '  '  •  ^^  . 

Svenska  Riddarhuset 

♦    •  I 

uppbyggdes  genom  gåfvor  och  åtagna  contribntio- 
n^t>  af  aélen.  Härvid  påtecknade  somAge  sto^a  sum- 
mor i  sin  yälmagt,  som  de  dock  uppskoto  ililMala. 
BäAm:it<qs;r  sedermera  oth  blefvo  arfijugar  Ugsokte 
f5'r  betydliga  sammor  —  någongång  bicagta  till  det 
armod,  att  de  friade  sig  med  99CEittigeden.^ 

Graf  Magnoa  Brahe  antecknade  i  inskrifnings* 


\ 
\ 


<    133    ) 

boken  200O  d.  s.  m.  —  per  mark  6^  i  Rdt  1809: 4; 
16.  EnU  resolat.  d«  22  Dec*  1682  intresse  å  lOfC.té 
å.  1  Jan.  1673.  till  d.  20  Oee.  1663  —  2046:  27.19» 
S:a  3916— IL  .       * 

Gref  Jacob  Dela  Gardie  för&rat^enl.inskrifningi- 
boken  1629  d.  14  Febr.  2000  d.s.ra.--18^  d.  3  5re« 
1638—40  å  20  Rdr  per  häst  •  780. 
1641--42  å  10  Rdr        —        26Q. 
intresse  f.  d.  1  Jan.  1661  till  21  Mart.  1666. 
å  10  pC.  ä  1974  (rest.  det  öfriga  bet)    947. 
intresse  fr.  21  iMarc.  1696  till  1684: 10  pC.  3470. 
rest.  efter  en  inbetalning  1666  af  M.  6.  D.  5570. 

1683  blefvo  Gr.  Jacobs  arfvirtgar  lagsnkte.  For- 
klaringen  uppsattes  af  Gr.  M.  G.  D.  Deri  finfores, 
huru  den  desolatefamillien  obligeras  ihågkoninia  Hr 
Oiivekrantz,  som  så  soleniniter  låtit  exdatera  sin  n* 
niinositet  mot  Dela  Gardiska  huset»  I  riddarhusdi* 
rectionen  sntto  då  Clas  Fleming,  Fab.>  Wrede,  6« 
Falkenberg,  Johan  Olivekrants;,  SecretJ.Gylienkrook» 

1689  aflade  i  Hofrätten  Grefvarne  PontnsFr.och 
Ax.  Jul.  DelaG.  sin  ed  nviå  Gud  och  på  hans  helga 
Evangelium)),  att  de  ej  hade  någon  ograverad  och 
redbar  egendom,  att  strax  uppgifva  till  deposition  I 
denne  saken,»  h varefter  fordran  lär  fiSrfallit. 

Banhien. 

9»Herrarne  af  Bancbn  ntlemnade  1661  300  daler 
kopparmynt,  hvarpå  A.  Forbns  gifvit  dem  invisning, 
att  taga  af  Bar.  Gustaf  Perssons  assignation. 

Bancolånen  måste  ej  elllfam  godtgSras  genom  by- 


(    134    ) 

poihdcemes  Orsttyniiig  .ei^secatifi.  Reversen  till  Ban« 
fM>  äf  tfyckt,  med  tpjnmm  att  ifylla  vid  aDväodning. 
Upptager  ett  ark  in  palenti; 

1676  reverserade  M.  Elis.  Oxenstierna  till  mt- 
ner  Riksens  Ständers  lånebanko  i  Stockholm  3000 
Rdr  eller  18000  d.  kpp,  m.  mot  8  pC.  —  skulle  om 
halfva  år  omsättas,  om  så  bifölls.  Pantsatte  Uddeby 
med  dess  qvarnar,  hvarå  gravationsbevis  företeddes* 
Betaltes  ej  ränta  eller  kapital,  kunde  panten  säljas 
af  banken;dock  kunde  den  sedan  inom  1|  år  bördoi 
igen  af  låntagare  eller  löftesmän.  Yid  Uddeby  qvar- 
nar  voro.  då  1  nijölqvarn^med  4  par  stenar,  1  pap- 
persqvaro,  1  sågqvarn,  räntande  årligen  500  Rdr 
in  spec. 

Herrar  Con^missarier  i  R*  St*  Banco  fingo  1679 
ordre  alt  å  J*  Westerlings  vägnar  betala  till  Häger- 
stierna  96  ducater,  801  Rdr  263  Caroliner  oeh  20907 
d*  knit» 

1666  inlemnade  EongL  Commissarierne  i  Myn- 
teväsendet  Seved  Bååt,  Lon.  Creutz,  G.  Knrck^  Cl. 
Rålamb  och  H.  6.  Lindbielm  sitt  underdån.  betin- 
kände  rör.  frågan  om  koppar-  eller  silfvermynt  vore 
nndersåtarne  gagneligare  och  på  hvilken  valvation.  He- 
la landet  ropade  efter  kopparmynt.  Ett  skeppand 
koppar  borde  slås  till  53  Rdr.  å  19^  mark,  hvilket 
gör  258  d.  12  öre  kppm.  Pluraliteten  ansåg  dock 
bäst,  att  H.  M«  sålde  kopparn  och  köpte  derföre  stlf- 
ver  att  mynta^  Under  året  hade  till  d.  22  Oct.myn-» 
täts  310,000  d.  s.  m. 


(     135    ) 

Lagskipatfde  Makt. 

Svea  Hofratt. 

Gr*  Magnus  Brahe,  Riksdrolzet  och  den  Ko- 
nhngslige  Rättens  Domhajvande  så  ock  samtlige  be- 
sittare,  Jielsånde  med  Gud  allsniägtig  utfärdade  1617 
på  Job«  Baptista  Brasileas  begäran  en  stämning  till 
Prii  Brita  till  Toftaholni  som  är  en  •—  anhållan  ä 
K*  M:tz  vägnar  att  hon  ville  hålla  Brasilea  klagelös. 
Han  hade  en  skuldsedel  af  hennes  sal.  man  på  139 
daler. 

Frih.  Gabr.  Oa^enstierna  wDrotzet  och  den  Ko- 
nungslige Hofrätts  i  Stockholm  PréBsident  och  samti* 
n.  v.  Assessoresy  helsande  vänligen  och  valvilligen^ 
Knut  Posse  1634,  att  han  egde  att  exsequera  några 
hogmålssaker  och  fällde  domar  från  sitt  Ståthållar- 
döme  (på  Mörkö:)  En  dom  från  Holebo  härar  öf- 
ver  en  bond«  som  lägrat  sin  tjänstepiga*  Han  skul« 
le  plikta  80  daler  och  stå  uppenbar  skrift.  Eonan 
skulle  sedan  tingforas  och  dömas;  var  nu  dragen  till 
Stockholm.  Item  från  Hölebo.  En  soldat  och  bonde 
hustru  (ej  liämd)  hade  stulet  från  fen  bonde  2  tunnor 
säd  efter  hustru  Mariets  mans  (ej  nämnd)  råd.  Ma- 
nets man  är  for  rymd  och  säges  tagit  tiggarbref  af 
Stadsskrifvaren  i  Trosa.  Men  Mariet  och  knechten 
äro  dömde.  9)Resolutio.  Matiedt  och  Olof  (knekten) 
sko^e  gifva  målsegdnden  sitt  igen,  och  hvardera  bota 
3  gånger  så  mycket  som  tjufnaden  var  värd. 

Gabriel  Oxenstierna. 
Gustafsson 

^gidius  Girs«9) 


'  (    d36    ) 

Anna  Gr.  P.  Brahe  kände   kort  fatta    en     Hof- 
rättsdom,  En  dylik,  egenlu  anderskrifven  af  P*    Bim« 
hc^  Gosf.  Rosenhane  (skalden)  och  Gyldeobring, 
höfver  för  reciten  6  rader  och  för  resolationen  A 
der:  eller:  »^Rätten  finner  skäligt  det  Olof  Eriksson 
erlägger  och.betaler    till    E..M.  &  i    ett  för  allt  20 
d.  s.  m*  hvar  med  parterne  i  detta  .mal   skola     vara 
åtskillde*    Sådant  allt    med  rätta.»    »Utaf    de     skäl 
och  bevis  in    actis  finnes»   —  börjas  annars   merän- 
dels  resolutionen.    Stämningarne  äro    deremot  långa 
och  falla  af  courtoisie.    M.  S.  Dela  Gardiea    fogfde 
hade  så  illa  slagit  på  landsvägen  en  sillpatkare,  men 
ställts  på  fri  fot  på    hennes    caution.»    Fördenskull 
begärdes  1674,  det  Fra  Gnnn  täcktet  den  anstalt  gö- 
ra, att  ofvannämde  fogde  nu  strax  och  utan  uppehåll 
inför  den  K.  Hofrätten  inkommer.    nDå  efter  en  vec- 
ka ingen  fogde  af  hörts,  skrefs  ett  nytt  l>ref;  der  lik- 
som  till  ursäkt  att  åter  erinradei  ,  derom,    anfördes, 
huru  den  sargades  hustru  och  anförvante  oss  dageli^ 
ga  om  adsistence  ansöka,  jemväl  ocic  nu  för  dörren 
stå,  säjandes  om  den  slagne,    föga   hopp    till    lifvet 
vara.9)    Då  Claude  Hägerstierna  stämdes  inför  Hof- 
Rätten  att  svara  på  hvad  Gilius  Achtschilling  kunde 
ha  att  kära,   anfördes,  hiira  ett  behörigt  straff  följer 
på  denna  stämningsförsittande,     och     att  vederparten 
icke  dess  mindre  vederfares  hvad    lag    förmår. '  Oå 
Drotz  och  President  sedan  blifvit  särskilda   personer 
npptogo  dera»  titlar  stundom  hela    första  sidan.     O- 
laus  Thegner  står  oftast  under    —    på    Hofrättens 
vägnar» 


(    137    ) 

Kangl.  RiitBiit  Sentens  och  Dom -uti  den  ^f^ 
lerado  sak  ifrån  Cene.  Majeri  uti  XOfisala  emelk». 
Bokföeaten  oeli  Boktryckaren  HeBr.Ckiiiio!  genom  deai 
fuUni.  Prof.  01.  itudbeck  kirande  och  Akad.  derstä<* 
des  svarande,  angående  trycireriets  och  Bokhandlens 
forvahande,  jemte*  nägre  andra  pretenssioner,  hvar- 
om  tvistas:  afsagd  i  Stockh.  d.  18  Julii  1685;  upp- 
tager 4  sidor  in  foI.  Curio  hade  vid  sitt  äntrade  till 
tiycket  öfvertagit  .Gamle  Mr  Eskils  och  Joh.  Pauls 
tryck,  lof?ade.  lenina  det  omgjatet  tillbaka,  men  skaf- 
fade sig  blott  det  tryckeri  han  köpte  fÖr  300  Rdr  af 
JTansonins  1664,  lånande  pengarne  af  Akademien« 
Akad  hade  honom  afsatt  för  sin  o^aglighet.  Hof* 
Rätten  fann  att,  Akad.  egde  rätjt .  pfsätta  en  oduglig 
tjenare  lika  v&l  som  den  enskilte  att  en  dylik  vräka. 
Väl  borde  HofR^  »ifra  och  anse»  FuUmäktigens  ex-? 
pressioner  mot  Cons.,  men  som  Cons«  till  en  stor 
del  genom  olaga  hållen  process  honom  tillfälle  och 
anledning  dertill  gifvet  sig  att  beklaga,  profvar  den 
Kongl.  Rätten  skäligt  det  ena  med  det  andra  att  npp- 

faäfva. 

G.  A.  Dela  Gardie«  , 

Olaus  Thegner. 

Efter  1680  hade  blifvit  en  annan  ion  i  Stylus 
curi».  1683  d*  6  Oct  utfärdade  Kongl.  Rätten  sin 
sentens  och  dom  uti  den  vice  versa  appellerade  sak 
ifrån  Stockholms  Rådhus  d.l5  Julii  1680  emellan  R« 
B.  o.  Dr.  Gu  M.  G.  D.  å  ena  och  hans,  arrendator 
Landsh.  J.  Grans  Enkefru  å  andra  sidan.  Kongl. 
Rätten  hade  parterna  mundtl.  förhört;    fann    att  om 


(    138    o 

mnmkåmitn  »agotmeni  af  bfifiideriie  utfordfat  fin  la- 
ga stiulgar  lUlåtit)  bordt  haa.i  sfidant  mål  vedes- 
böcaada  aeh:  uKiet  K«  R.  o.  Drataen  väva  raaponsa- 
bel  o.  8.  v* 

Gdtha  Ho/rätt. 

På  then  Konungslige  Hofrälts  vägnar  i  Jonekö- 
ping öfver  Götha  riket  utfärdade  Carl  Cbristeassoo 
Måneskold .  ett  bref  till  Per  Stierna,  Fru  Karin  på 
Lejonlunde  och  Fru  Karin  påSkäriyö,  att  de  borde 
betala  Nils  Sölfversparre  9H>ch  vi  således  icke  mer 
härom  mage  mole^terade  varda»«  Befaller  eder  Gud 
allsmäktjg. 

Sednare  börja  Hofrättens  domar  med  Drotzets 
och  Presidentens  titlar.  Vid  en  rågångs  tvist  1688 
mellan  H«  Durchl.  Adolph  Johan  och,  Gr.  Ax^  Llllie 
hade  Hertigen  en  Jun  Doctor  A.  FJeman  till  om- 
bud. Der  omtalas  en  Svartorpe  Grufva,>9Som  i  ford- 
na,  tider  skall  lydt  under  ett  Bruk  med  masago.99 
(Nära  Härstad  under  R5no.) 

Krigsrätter. 

En  dylik  af  egeifi  art  hölls  i  Lägret  Dantziker 
Houpt  d.  14  Junnii  1656,  stannande  liksom  ettKyrk- 
råds  protokoll  vid  förmaningar.'  99Vi  undertecknade 
samtlige  officerer  som  hafva  varit  kallade  att  exa- 
minera den  tvist  och  oenighet,  hvilken  sig  emellan 
krigsprester  Herr  Anders  StephaniBergium  ochFendr. 
Lorentz  Llllie  tilldragit»)  —  Presten  hade  i  drycken- 
skap begått  grofva  excesser  mot  Fendriken  6ch  dess 
hustruj  hvarföre  fettdriken  instämt  honom.  Han  ång- 


.  \ 


c   139    ) 

rade  sig  faSgligéo,  goNuide  afb5a;  Ratten  bad  ftndr»^ 
ken  Tara  föriiODlig,  lofvande  Hr  Anders  aldrig  gara 
»å  mer.  Unéerskrxfvet  af  Bernh*  v«  .Gertlien  ...jemte 
8  andra.  Härvid  bör  erinras  att  »Pastor  Glarénsis» . 
nii  var  Pastor  vid  ett  finskt  regemente  (der:v«^  Gfort- 
ten  var  Ofverste),  men  bette  Olaus  Andrese. 

1695  d*  23  Dec.  hölls  Regeinentskrigsrätt  i  Go- 
theborg.  Praeses  Ofv.  G.Macklier,  Bisittare^  office^ 
rer  och  6  nndetofileeräre,  i  en  tvist  mellan  Fendr. 
Olof  Wallenberg  och  Kapten  Braun^  W.  klaj?ade 
att  han  måst  betala  Kapten  en  summa  fÖr  sin  befor» 
dran  till  Fendrik,  som  likväl  ej  kommit  Ofrersten 
till  godo.  Kaptenen  upplyste,  att  med  summan  be- 
täcktés  en  i^kuld  till  regementet  af  den,  genom  hvars 
afskedstagande  befordran  öppnades  fÖr  W.  «—  brodd 
till  accordssystemet. 

Lagmans  och  Härads-Rät  t  erne 

både  ännu,  ehuru  al|tm^  aftagande,  sin  ursvenska 
charakter,  att  landskapets  ypperste  man,  och  derige- 
nom  också  Konungens  man,  dömde  allmogan  å  tin- 
get* Här  finnas  utslag  i  de  minste  rättsfrågor  mel- 
lan 2:ne  bönder  afkunnande  af  Rikets  Marsk  såsom 
Upplands  lagmaa.  Rikets  Canzler  såsom  Westergöt- 
.  lands  o.  s*  v.  Jefiite  Lagman  eller  Häradshöf- 
ding  närvoro  ej  sällan  Landshöfdingen  i  länet  och 
fögderiets  Befallningsman,  som  i  Utslaget  alltid  näm- 
nas  mellan  Domaren  och  Nämnden. 

Svea  Rike  och  Norrlands 
I  2:dra  och  4:de  Delarne  finitoaUpplftndskaLag*. 


(    140   ^ 

jnans^oiifar  af  Gusfaf  Carlssoft)  Eoifaog  Carl   VIi£« 
tivägar  och  Clas  Fleming,   ÖCTerAmtpal   och    Rikets 
Marak.    1641  hUIs  Kkets  Marik  Ja^ob  Dela  Gardie 
i  3  dagar  rfttt  lagmans  ting  i-  Sigtuna  atad,  .med  ell- 
mogen  af  Tierp,  Wendel,    Oiand,   Långbandra,     Se- 
minghandra,  Sollentuna,  WoUentana,  Håbo,    Erliag- 
huadra.    Bro    och    Förentana    bftrader,  närv.  R.  R 
FAltmsk.   v.  Pres.  i  KrigsRätten  Herrm.  Wraogel  dB 
Skokloster  m«  m.,  Assessorn  i  KgL  Ilofrättea     Olof 
BäriiAg,   Underlagman,  samt  3:ne  lagläsare    i    Upp^ 
land  med    deras   nämnder    (36  de  anseddaste    bon- 
derne  -^  det  är  dock  en  djning    af    fordna.   tidea.) 
1658  hölls   lagmanstinget  å  AiQiral  C«  6.  Wrangels 
vägnar  af  Svante  Baner, Landshfd*  och  Ståth*i  Upsa'*» 
la,  närvarande  underlagman  Bärling.  1661  sattWrangd 
sjeif  å  tinget.     1664  den    märkvärdige  Revis.    Sekr. 
Nils  Skunck;  1673  den  ännu  märkvärdigare J.Stjern* 
hoök,   1674—76  Carolus  Lundius,    1687  N.  Gripen- 
hielm,   så  att  skickligheten  valdes    att  efterträda   det 
i  makt  och  nära  konungslig  ära  upphöjda* 

Från  Uplands  fleste,  om  ej  alla  domsagor,  fin- 
nas här  en  mängd  domar.  På  1500-talet  börjades: 
För  alle  the  gode  män,  som  thetta  bref  händer  före 
att  komma,  Bekännes  jäg  .  •  •  Häradsdom  i  Wärje 
hafvandes,  alt  år  efter  Christi  (Guds)  börd  •  .  •  den 
tid,  jag  laga  ting  höll  •  .  •  Men  på  1600rtalet  möter 
man  tidigt  den  kortare  begynnelsen:  Anno  «  ..  den 
.  .  .  den  tid  jag  N.  N.  fÖr  rätta  satt  och  rätta  laga 
ting  hölt  med  Allmogen  I  •  •  härad  å  Rätter  '  tings- 
timma och  stad  i «.  Ännu  år  tingistaden  ofta  i  klackar- 


.      (    141    ) 

•Iler  flÖGkenstufvAD,  ath  der  dömdes  Annn  ek^liimt^ft 
•rd,80ih  i  rätlen  suto  och»flereaiidres.99  1626  jdåAn-. 
ders  Andersson  ftr  rätta  sati  »rärttan  tingfttima^och 
mmd   i    Thenstad    fi^ockenstttfva^    närv«     K.  ^Tramaa 
Sråibåll»  öfver  Sthftis  och  Upsala  slott  och  låa^Law 
Si^ytte  sanit  krMans-  Befrnian  Jngblf    och  Näinii4«ii^ 
fk*limtlrädde  en  bon4e,  klagatrAe  att  två  andra  bönder 
éålt  ett  hemman  tvä  deras  systrer  oåtsporda;  d^mdea' 
im  de  skulle  gifva  hvad  systrarna  tillkom   eller  låta 
émia  tilfösa  sig .  beöderhes   .  del  > .  i    hemmanet.     1645 
billl»  tinget  i  Lena  aoc^ieastaga^nänF*  Landsbfitioran» 
GylbBstievna/   1662  imvan  Landsht  €1^    B^yMib 
#cb  Kroaanis  *Bef:maii« .;  1676  är  jemie    Hsbllliigan, 
^d^MesHor  P«.Salai»i4  .oob  Hr*  Bdmian  närv.  ^MerJln^ 
dcta^jtVistas.ém   gränser  i  sk<»gar  nuellaA    heoiiiiiao. 
Än*  fÉahdkäniliier  >en  idäf  s^Idat^nied  2  prettbeiis 'på' 
sin  dofhet,  och  att  .maskar  stundom  u\^omnia«iil'  ö<^ 
rofWiijinämnden  nodi  flera  akdk^xn  instämma  ockäoni- 
alolengés  heajém  hétyg  mtå.  ban    är    »akieklig '  tili 
krigstjenst     (1661).      An    erinras    nämndeii  .«m   en 
synv    9)Ta  tittsflordes  mängden  uti  gemen^:  ka^iiledes 
nied'iiai«rfila  'Syn  proeederat  och  ailopet  vaV^    Therifll 
4e  esMlKgen  svarade,  att  den  skett  mad  fik  öeb  a\U 
vdt»  —  hvarpå  dei\  stadfästes  (163^)^    Grefv»Q^  Ag*  ' 
netli  Horns  .'bdnder  klaga,  att  dems  bemibasr,  "iräkna-' 
de  for  heläi  ej.  kunna,  deriiied  bestå*  Gnnn  hade  dem 
fBrmedlat  tilMialfva,  såsom  de  fordom  varit.    Nämn« 
den  iätygade^tM:hr'Häradssignetet  bekräftakU    formed- 
Uligeä  (1669)i  vAndra  både  ej  f5rr   varit    förmédta^ 

åé^  nieii  b^äHe  nu,  på  Glinas  bref,    bli'  taédl;*atté/ 

.,  I-  ,  ,  .  »    .  «  '  ,     '  'I 


.•"   • 


(    142    ) 

NftmiiiiNi  UCftll;  *Låndskf.  Clas  Rålrnnb  fa«r  ••dan.pA^ 
tecknat  fftrraedlingsbrcfvet,  att  kronans  faetjentv  e^ 
sktilie  atCordca  mer  ém  eftmr  fdrmedlingsn  (1665*)  2 
Bdodef  i  Afarcita  beklaga  sig  att;de:i  år  haft  sA  siar 
ntsaai^esJI,  att.  de  omojligea  mäkta  utgera  utlagairy 
bei^aAde  derpå  Ting3Rftttoli/i.  altesl.  .Nftsit^ea  in* 
tygade,  att  de  fått  ingei»  våg^  oeh  blott  litet  groat 
kom,  och  förordade,  dem»  Rätten  gaf  den  begärts 
attelitiff  (1696)«  Andra  sum  sokite  förmedliogy  lia^e 
blott  på  hek  bemmnn  'fått  3  lass  hö.  Högre  .viieil 
(40*  mark)  på  akogsåvetkan^  graTatwnsbeni  o*  d« 
fdrekioAima  å&en.  I  p<totoeoUeFne  f5rekom.  doek  fj 
uimffdM  rérrän  i iSrdo seklet.  156&  skrefvos  43^-^53 
bokståfver  på'  radefi'^  >^'äénii  med  a%breviaä«iien 
1626iiikéle4e8,M(en  abb^.  hade  forsYnnnit.  1634'piteL' 
tadsft;pfii^.6p  bokstäfvet>  på  raden  af  Olof  Olefisoa 

tOm  ailmogans  stfiUaiag:  mlngongäng  undoir.vini 
mest  .  poetiskt  besjangbava  tider,  fam  slataa  af 
foljaade*  .  . ,      . 

Amos  1635  den  15ide  Maji  holtsLagaTlUg  med 
Almogah  a£Wåla  Härad  nti  Wåla  Soknotniga  när- 
våraado  på  Höga.:Ofverh^e,teiis  ochCronaall  .l^Sgnar 
Befalbitogsmannen.ofvec  Sal$bergs  Län  Wälförstån- 
dige  Jor^  Jöcedsson  saiapt  Nemden  Och  ^aiidre  go* 
de  »än.  ilbland  andra  &peader,.konrv' i|i>  for  Rätten 
Wälb?stälte  Fältväbel  Hsias  Gotalet  #cb:.  begärade 
ett  aaofdrdigtvittnesbönd  om  én  men  ben^md  Andenf . 
BeQj|^4940A   i  Golapboda  v  i    Wåla    J^ockeOy    hvUken' 

skulle  r^pra  kpmmen.  fdyr  någr^^  rOrs^kac  .  .J^^ill  i  stor 

—     "  *  -'4 

fattigdom.    Tå  frågades  Nemden    och    andra    gode 


c    143    ) 

nHtoy.  hrad  orsåkéo  dartiH  rart    Tå  bttattaé»  åw»  i 

sanoMlgfiilt  bemahe.  Anders:  Beogtgaan.  för  nägi^    år 

aedaH  iil«f.utskrifraii.'iili  kneckf,ocb'ik«Ue  vara.dcett 

aaiK]tf{1627.  then  ther  legde  «n  anaati  ititt  st^le  Jo- 

xei»  Mi<ke]««on  den  Skotten.     Beniähe  Jikötte  rar  på 

ett^  f^g  .ttli  i  Prjuss^ii^  Md^o  kOini  h^n  hetoi.  och    var 

n.S|ipt  <nii&r  än    ett  $r  heinma    st;adigt«.  I   m^lertijd 

Tgrmdie  ^Qtni^e  skotte  bo^t,  o<4i,    iftgen   viste,    hvatuC 

hi^9  M»g  yigepi  0Ghiogi med  sig  en. kaop. kläder  och 

ci04ra;ffirse4iaf  .ifrä.  ein  hcnde    Andefs    Bengtssoöi 

bvarii  ig9il^un  b^n^^n^jhlef/  fattiga  ;  Och    sedah    blef 

b^ndfH  fMfit^efi  l:siwniii^  ställe,  then  snarast  sagt  är 

%S^:eVMigj  «u4ian  iekfe  ägecklädetoa  jfkl  kropp^» 

ingrfiiet  <Wtdr0  titttbiSds  och  Qp]|>ehAlk,.tber  ban  uti 

på.fTfg  fQtHm  skaiL! .  Tkecnflst  hafver  ban  en  hoop 

s^å.^r^>  hvilkH  hiMi4.|if£i^ackt8r  genom,  hunger    för- 

gåa  tbereiidi!Qieh.ilD9niJUfi^erheten  icke  vill    bjelpa 

l^poii«    Till  ytternwca  staafä^elsé  att  så  i  saaaing 

heifittht  är.  vitna^  Laeliéäreo  niéd  sitt  samt.  HArada 

SigiMtér.    lActQifk  ut  supra.       :  . 

»   •     /      '  '      •    ;  T*     <C 

Anders  Andersson* 

1646  stod  laga  ting  med  Hölebo  'Härad  i  So- 
«termland«  Då  trädde  för  rätta  en  gammal  finsk  man 
i  Trosa  socken  klagande  att  Fru  Ebba  Lejonhufvuds 
fogde  velat  förklara  honom  vara  bonde  å  frelse*  — 
NämhdeYi  intygade  att  torpet  var  krono  —  samt  med 
Itnnens  egen  yxa  huggit  honom  10  blanader  och  ett 
Modsåir  i  bana  egen  forstuga.    Fogden  svarade,    att 


(    144    ) 

fnnfifi  bet'  h6«Mn  i  baiié«B  sa  mft  hhien  ratfttr.  *  X^- 
dm  ifciiHa  böia  för  slag  9  mark.  Finnen  fér^tiétl?  6 
maA.    Finnen  Iclagade  vidare  att  fogden  ^tagif   I^ms 
son  i  sin  nnttslng  oeh  fört  henbm  till  Orboholjii^-éer 
ban-ttr  dviog.    Fogden  visade  att  han    deitili     faaée 
Ifennes  Nåds  ordre«    Rätten  afsade  att  drängen  iefce 
kan   utan  hans  goda  vilje  tvingas  att  tjena  vid    Ör- 
boholm^    1653  anklagades  en  boti^ie    att    hto  gikpjit 
skogseld  sörai  föébsftnnt  för  €i!»£na  belli  nkbgéitt   4& 
Keesta,  dito  en  annan  b^mie^  som  sl^pt    sk^gfseU, 
och  förbränt  Silleskog.    Dito  ib  annan,    soÉi  :«ii^ 
eld  i  Hillestad  ^-*  detta  allt  på  ^ftf  ting,  visar  ttffC  ett 
idbemsU  kr^  érmm  jému    sjfieaaesjNidi)  kunde  lå- 
ta slå,  bonden '  och  g4va  hans  sén^UiU  skif,  méit  %^th' 
éen  konde  nppbränha  hennes  skogar.  ^SäHiiD  tt»'W 
neman ^ knnno t  anträffas..    Bér^rni  Bnlle»    t-  ^l^ross 
hade  tagit  ei^  båtlast  ved.    Joe  i  GU»  hhde  fiedhng- 
git  eir  gäf desgfird  iét  JGrmn.    Hm»  sade  clet  skett  pi 
9!fifiBS  £xi»lleni»s»i'(l)  bdTalléiqg» '  Fro^Sflf  stéd  län- 
ge om  en  gärdesgård  mellan  ÖfL.:  WeHam    Baiciay 
och  9)Hennes  nåd.»  (?)  Qfpneit.  vittneii  jäfvades,  sisom 
hennes  bö^o^er;    Barclays  vittnen  >9gråhåruga    inänM 
hade  motsMMen  .att.  intjga.    1669  kärade  »Landtrådet 
Cloots  sQn>v(ej  n^n^n)  å  Gr:n  Ebba   Brahes    vägnar 
å  en  bonde,  som  huggit  '^0  timmerstockar.    Bonden 
påstod  dem  vara  huggne    å  skatte  ägor.     »Dy  resol- 
verades i  alt  besigtning    skall  ske  Gadb  vill  fraipb- 
dehles, '   att    de  en  damm  uppbrutet  Domstolen  fana 
böndernes  försyar  laglikmätigt,  att  alla  dammar  Wal- 
borgsmesso   tid  böra  Öppnas*    Vid  en  syn    observe* 


(i    lAS;    ) 


,1 


Liilj,  aM<|8ä9^-  ;yM.att{|ig#iii|i^s  iii|ydMia^8vy|afidai 
ej  föratört  dessa   poetiska  fragment^*    1684  alllild!^ 

för  «Mffi^f^^er)uM|A  .^Pk  ^ris9i4#^  doofc  hugget  åéi 

33iflJiWi|i^f;^Meii  .$(i<M)l(^'  ri^^  .  Som  intet  ^^Mial. 
Qld^é(iiiipvi|iaie^..ä^  sjkesi^(c|af:efi%ty  prtfi^iiéé  rifr*^ 
t#%  ^,.i*<)pfhcsi^l#^,eft0r  ojf!lc^i?g;o^  öiietal  dolatt 
<Hd^  S|i4|ittr9l$4»  i^!^  ^^rd^^j^aUöa;  nieQ<^^ 
>lfe«W  ilf^d^^t^inffift  ffilwr^  1ifro|)aftion  cdiisld^ftflM^^ 
|ljAwMrgmti9tajg^ 

k^ilig^ll»^'''f|ritRa#v4^wf|i|cHtr  Utfvev  Mk^adi  1690 
tUlM|B4^£i|(.4r?(»,fIl  13^0^  e^évidn  T;i?i«iii  Li^taé 
%<Q00,t^ili;|iD4  åreiik^iii?}4  Knalla  ag«ii;  SMbfö^H 
4f8  (^l.^ftbqigmdn  34  (sre?  l|0{^p^liiMet^s«nt^i  laiMd 
s^  lii^ihi8si|t^4,,ji^|^tii9tMi^  09h  r  acMeté '  sitt; 

SkVgs^l^^  ibf ef !  lallsee^A^aa  4n«f<fc  MiliJcie»?  ifeay 
Ifl  v  irefl^iiMNB*    J^iifSrdft^/ln^olmlng  >  f>$gi^^ 
^JkMMbMnffM^  fön :  utk^Uti  va^t^ltill  ^  GNfvra :  esk  iij»^; 
.g|fivl»tl^|pak^^2@9    d.  mam  *  Qefdffiaits    ftitöjnineeii' 
l$vä|«tf^^bji0|h]miJbM'*inr<^  .  jorift  till!  proikGiebt 

I^rl^Myt^t^jskalLd^^  |)ö94#f«io  fcormnimiiisiras  titt! 
li^bjMli;  IJMjf^wbMinQqufvMaro  ,  J^fiMraude  beiäljiiarf 
B^4(^fft|KiA(JBomiif«^  «v;arii4«i^  ^tt4«  btaida  före  éon' 
naA»o9if«i;4ai].^fi^Ise(gAfvo:(lStl  krMat^hatfe  ^0  0»  W* 
tatoy,  dtom^^n<  fog.om  10  lai»  du^^äc-defiCfån  tigetf 
oi^ (<|tt  i«^  anbgdt^tia  joird,  heminaiiel  afsöodrad» 
Rftlt?fi  SM^Ma  bevis»  att  d«e  ej  gå&ro  mei<tiUkKK 
Ji(3t/i3i5pi)^r^''^  ■"■'■  :'i  y'^--''  '-''I  '^^'^'      ';■'  '  '40  -'v  '• 


(  iW  r 

ntMf  genom  utdragf  ar  kronans  jord^^botc'.  '  A%i  ikaf^ 
tohö  Tar  en  ny  pålåga  beviitea  an  odi  ie  "Ibnfinaéeup 
dertfriitt  af  rätten.  ,    .  ,     :<  .^ 

MKrkligt  fir  hnrn  MgetdidMaM  lagen^  tilÅra%  tfdi 
di  det    sker    merändéls    blott  ftoAéiti    (^lSI$ér*iioto- 
ridlsi  SveTtges  lag--slJMByggnin^batl^nya«Mdh»iiit 
som  Bygn.B«  20  Cap»  f^rmftler  o/8«  r.f^ '  t&Hi  'hM 
Hans  Hansson  Dobei^.  Stadsskrifraro  i<WfhitMb^  oUdlf 
Gronones  och  fhens  IRjKb-  Fnrsfiftn»'  nhderså^'   élv 
li^rare  i  Westerås  ScMofirtån,  ting  i  "SKéiidér  MMlfii 
Han   sldtar  en  sin  dom:    Oeh  bédjé  ols^  iå^Mmif 
Gud.  till  att  bjelpa,  att  vf  eSher  Vfr^^^^fbntäM^^f  bS-^ 
«la  vårt  samvete  0J  riktare  hafvé  Jcunna^déknTå*  Upp- 
repar så  aldrasist  åé  12  t^yr  antto    t'  rttttétt.    163$^ 
böils  ting  oeb  R&tgång    på^^^äter'   Kemngi^lrd  ^' 
Lainlfaf«  P.  Krnsc»,  Sfefm. 'oeh-  Liindif<)oniai^? '^Mtdl# 
IdkmåB  m  Nils  i  M%ra  ni  Tdlte  siäAcén'^ÉIifir:(ii«Én^ 
filr)  bron,n  fSr  det  kan  slagit^  ihfi^V  hkil^>  Si>éf««    SV* 
tnucr  oeh  druoko.    Jog  sfi  Nils  'sonens  ittAlim'''Oeh'' 
kantade  i  eti  skss.   Kbm  Mtebél  och  sMthli-MCiMiatf,^ 
Svamde   NHs*  tag  mhi  batt-  oéh  kasla' di4y^' Sfå^- tro* 
vi  lika  goda  vänner.    Men  sonén^ii«Aer^etfir^gyii|éi  i 
Utoen.    Blef  så  Nils  vred.    UåW  ålagsMÉktJ  *ntäék 
bm,.sin  knif  i   npo|ken^  att  hän   strila  dég^    'Bitten 
kttéde  ej  fma.    Dot;k  I  all  odmjnkhétfaéiiisaitlW  &l 
don  Högiofl.  K.  Hom^s  viAii^eiStkiarhig.l  K«ltt  se-' 
dan  fSr  rätten  én  soldatbustru,•käf1lndei(^lmlt  eé  sot- 
dat,   som   stiiokit  en  annan  soldat  ttft    dSda*  -^Bifi*^' 
puren  boddo  o^k  utanftr  bi^oav    De.kadeiÉItvt  drnt- 
kitSstép  öl,  och  skulle  på  lek  prSfra  sinadqfli^  tvStd» 


i  i^^   ) 


r     > 


un  p&  ^én  fill  Tyskkna;  Då  säradtf«  drS]^äl^I^'  i 
häéden.  1Så#ä[réh  Jkånmi  liå  nft  svärd  o«h  spmtg^ 
inéh  deh  sftfade  ISrflfljdr^obh  génoniborréde  hoiioiå 
pfi  flera  stftUen.  '^Siilmm^  dfötH  efter  2  kap.  i  Dråi^ 
mtläbalkJ  B^gé^  étW^éh^kÉtkå^  efter  enéMk 
rittnn;    f 621-  intj^gféfdé  '  Iltiderlagmannéii  i  Gesrrikt. 

f  ,  ■ 

Taird^Häiiis  LflrésortV  hvfttii  dl  K.  Mis  Commrssari^v 
llffllo  dttkMfnlttg,^  Ofir;'  fei^  And^rssdti  tilIsp<»lA 
wlRmag€n't6fände  nå^t^^WMlérj  hvarpidésne  gåfiré 
étt  visst  yunmdodérdftii  som  anfötes  oeh  bestyrkéte 
iiaéd'  UaderlagmatnéiÄi  sinnet.  . .   I 


t-^ii 


Göta  fike* 


^  I  Stim  D^fktgatff  énLagttaHtdoiii  af^^biif  ariOdfr^ 
aHraidige  Arvcfd^TrolIei  Beirekgii^le,  ÖstgSteLagniflå^ 
±411%  iO  dflig  Jul  h^i  bn  ting  i  KHiiga  iMd  Men- 
tffttgs  aUlnoga  i:  Rid4.>  JKt^r  JGirens  oärv.  odb  siä  »^ 
ti^Ifigfuap«»sXi]f  dike  Olöfslsoit  vf^pnarés;  ^  TorpetLniid  vid 
Norrkojikifg  tiUdSmdes  Magens^  Mftrtékisseii  ocb  Jiai» 
]9éaarf^^,ikrÄllalettfas4>bi^ef  af iaS7  vi^  6 matrk«v«»» 
ikéfärden  här  yttermera  påtalat^rfSrmiit^oiiK»  I  Nä|iitth 
Ae«  sacto  OiD  l]ftradsfafd;aeh  2'  WäpnaredesimtiMltbdiÉ^ 
Amp;  Äniittl6S3iitskifef  Bobergs  häradsrätt  ptotoenUek 
ibed^redbdkstäfveriradem  1680  halls tktgiAifiigÉi. '  , 
fi»  Viiéd  Alin^ea  i  Albo,  pär  v.  Aisess.  i,  CättaiiHAOt 
T«  Lagman  i  Tio  Häraders  lagsaga  och  Wiresmd 
friberrsfcap  så  och  Häradshofdioge  öfver  A^bo,  Tor* 
sttti^  Sintana,  och.  Asuoda  härader,,  desslikes  Nya 
och  •Ganilo  Bérqvara  mod^rluida  Frihejrrafcap 

10* 


'     J    ; 


f 

aktade  »i^DrHi.  PaliD  t)  tiy^^jmjick^sfite,,  mmt    Eco- 
iMDi  Bef:^i.  af  Jsr.  C!olHt|pi;..44  »^  bwi«m^   %med^ 

Mes  —  står  €j  hvanfrpfii.  o^h- brnrtiU   r^^  der  Uott 

»t  *  "*        _ 

fuiB  .5  Tnneland  iloBr  .c|^  ik^t^,  nqfkftatpr»    Både 

lagat  ode  Ar  de  8«ore'allfgoi9iie  4i«ll»    l&TTbaci^- 

tadaa  klageligen  iofdir  liagprrg^en  i  Kiii»ewal4,|.,bnfa 

90  enai^dNtnfir  in  på'  kr9p|^e  aldalea  atplaiidmt .  Al^ 

4erii  Pereaoe  i  Terstely»)^  fch;Mjk;i4»!ftf)ekiiD,.bfa^ 

III  tUl  pcb  ined  feQsterkajfinari|e    iijp>  kQj|et,-->,  aea 

IftljgadeB  att  förmå    Hercs^apet*,  till  TarkmsMBket 

1673  gaf  Paul  Radebeck.  ett.iiUjff^iiMd  Hänidi^jalg- 

net,  för  att  befria  en  bondeson    fr.    Knekten^    son 

qelf  var  balt,  Fad  ren  en  70-årig  balt  man,  två  broder 

4BfHK  oeb  dtaibar;  bvilka  ode  vi>fo  Mtat^ck  bsrfe  mist 

Anmsniedér.    166i  dolndell    å  WeJTtea  rHlLi«4^ 

ofvM:  Äboerne  i  ÖdeSt^gtt  aedkeii^.soiil  aUelee  «ppi- 

4btänilt  ébh  oedbrulit  i  gnm^.eltl^ri^  HfdMggil^^ 

^esgårdn^  nié   m*    Torpet:  <  tiW9rde    Gr^k^  AgfMi 

Boieki;  de  At^aHmdé  voro  <to  ^  Midde  «iedTff8#^ 

wm  så  beryktade,  Atftid  JKUbuNfi:»  l^^i^den    De    ler- 

liiijadtt  förde  intyg:  med  ^g:    af  flastor  i  MUnAiefc 

4&r/  Laageliäa  00b  fSi^sämliageM  sexSiEiny  alt  torpet 

jlåg  på  BoaieB&i^  odh  ej  på  iWies  egdr  i  Qdestiig* 

Jii^iaEålédes    a  Sv».  PedeiéffOd  .  fimjeni    LåneiMifr  i 

Hsliibeek»  gäU.    1700  intygedM  t  W^ii^itM  Uti'  Gn 


••  ^ 


^).  Céderlijelinarnes  stamfader.  En  '  hans  sönsoa  ékref  mg 
Friherre  till  Alfrestad-  Emellertid  Kar  liu  troL  in^ea  I 
Al6^estad,  l^irestad  oth  l^latida  begpe]>p  om'  atl^  de  ho 
å  PkHilBrnkaperfl  ruiner. 


(    149    ) 

Wfed»  för  16000  d.  ».  m.  1682  intygaiies  i  W«r« 
Aattio  att  Moséle  1)  Lnadé|[ärd,  bhikades  'änder  SA* 
téfiet  Hellmeruhfit  r->  {^fr^begSran    af  €r.'   Hellliiwrfc 


fogde  pi^Wisitigsboi^  bftde;i  inye« 
k^t  ifla  förfiifit.  Han  badet.  ex.  sjiolat  brygga!  i»tiintMi 
fierröl  af  en  tunna  inaity  meb  bi^jrggt  gabeka^  smgt 
hl.  Dermii  ransakadB  1693  4  TälboTdii^  ottfa  6  för- 
•igtige  män.  E^n  skulle  for,  Slbr^ggden  .betala  8^ 
Tior  och  5'skeppor  iiialt.  &  ha  tindérsknfvit. domen, 
deriUffnd  Henriciis.  Cassiodorus  .de  Reyna. 

Gr.  Jacob  DelaGardies  Förtnhare  hade  till  Lag- 
manstinget  1640  instämt:  Gr.  Pé  Brah^^  Thure  Axel»- 
mwis  barn  på  Wannaberg,  Olof  CkriistoffersSr  pi  De- 
g«b^g,  Clas  Fleming  pä  Biberg,  P^  Baner,  Ntts 
BjeHces :  barn  pä  Örngårdeirf^  M.  Soo^^  '  J.  UlfsparM 
tlH/Hedåkra,  Anna  Posse.titI  Sjogerå»,'  Jor«  Kaflé 
t^ll  Nygård,  Fru. Ingeborg  tar  Rjlanda.  Dh  mesta 
blr^^rört  synforrättoingeH«  lenite  stäirimngsmem^tfiå** 
let,  anfördes  huru  Hofditfeli  beCaHt,  iatt  TingsstufVor 
ofvér  allt  d^ulle  uppfaras  .^ch  begartes  besked  om 
medel.  P&rfrågades  afven  huru  di:ulle  fotbålhui  Aed 
böter  af  d«  inånga  horkonernej  sdm  behöfde  piftigar-^ 
nei  fÖr'att  fUa  barnen  i  den  dyra  tiden«'  1683  kitjr- 
gadésr^  i  GjäÉoaé'  Hdradsrätt,  att  mast'  bortfrätt  me- 
sladels:nll  säden  bos  .en  del  frelsébönder,  mycdcet 
liggfir  di^fdré  öde.  1674  döm^o-^iäradsbld.  Ollon- 
bbsf  i  en  ii^sist  mdls^n  RiksC&ihdfrii;M*.  G«:  ^IX  och 
Blj^mslu  Rnteask j»ld  mu   e9  -  iiari;^  cich    ett  >  lod|i^« 


(  1»  ) 

Far  harMi,  iwi  R.  nAéåm  sig  skjofit,    ftkulfe 
Kra  välja  do  p«Moii  i.nUsi»  jdog:  med  3*maiiiia  liig^ 
gfing.    Lodjaret  etbåode  IL  tig!  skJHfiti  mea  att  han 
deviiU  egde  fftU  eftar  JagtondniAgeai  14  art.    Oilaab» 
erinrar  dock  huru  generalia    regala'  Tariai    adnutftä 
exee^tioiieS)  qaia  iit  ih<  jbtai|ilMlt  rebaa  alii»,    ica    in 
renatiombaa  est  oecapatto  rei  vaeiue    tanuini    jvata* 
Men  nu  hade  RiksCanzIerns  skyttier  och  vhund  djaret 
rest^  fSrrfta  Ryttmsh  kom   åklandes    och   det    fftljde* 
Bjuder   ÖstgM.  L.  Byggii.  B.  36  kap.  att  ont  iiägoo 
reser  ett  äjar  och  en  annan  skjuter  det   inan  3    Mf^ 
ter  äro  förbi  ock  den  som  restet  bafver  dét  dfvergif* 
Tit  att  ftljSy  då  skall  han  ega  djnret  som  restet.  Det 
samma  dommer  Helsingalagen  Wederbalken  8    kap* 
att  den  skall  hafira   björn,  varg  dbe.  som  veder»    Tf 
dSmdes  secnndttin  Art  14  Jåcktordn.    att    H.    £xc, 
ricall  behålla  loakinnet  ock  Ryttmst.  gifva    det    iråii 
mg  ntaa  plikt.    Emot    denna  dom  appellerade    beg* 
ge  parteme.   '  1686    iorbödos    ä    tinget    i     Hnsby 
sockenstuga  alla  som  hade    Sqvalteqvarner    på  nj^ 
KtftUen  uppbyggda  sedan  1638,  att  dem  braka,  TM^ 
qvarnén  vidHnsel^  Closter  till  förfång^    De  som  ha- 
de äldre,  fingo  ej  lega  dier   låna    dem    till    andra. 
1667  hölls  ting  med  Gudhems    Härads    aHmdge    då. 
Gdin  Ägh.    Hörns  Be^^tnan  anklagade  RiksBådets  (t)i 
---  Crol.  Gast.  Soopv  •^:Qef:man  C.  C.s  för   det  han 
uppbådat  16  bönder,  och  befallt  dem,  vid  straff .  filk^ 
gllrättdes,  följa  sig; ^  ett  af  de  då  vanliga.  gi!fttiskri;i 
gen  —  i  ett  anfall  p&Gbnans  egor^   dervulffda  aad^ 
huggit  40  famnair  gSurdésgård^  m. !  in^ .  våldJ  I  (äwMmf^ 


cm  K 

iEbiijbyIto4«. på: sin»  drji^keBdkapii  JorflEpanées  Sif 
ipA'<ii|?9  men, måste  glikta.  för  bvAr  bonde,  haa  be- 
iallt  föijji,.40  mf^rk  enU  44  kap.^£dsB,  och  40  nmk 
Iwci^gfin  pemoa  enl.  28  kap.  fi^o^*  6*  o^  Q.  Ld 
:#ita4g9*  De. bönder  som  nUQ  o;*dce  madvero  plikta 
^jelCre*  Fé^  {[ärdesg.  plikta . ,  C.X^u.  .40  mark,  desa- 
nlom  för.den  boAdeii  skadade  hus,  som  «nellerti4 
lieJa  vimren.mast  bo  i  en  badstuga,  6  d.  21  öre  ^. 
m.  1680  d.  12  Mars,  då  ord.  Häradsting  hölls  i 
XfjNkö  Grefskap,  begärta  R«Cs  Camrer  Skragge  raj^ 
•aakniog  roirande  de  gravaaiina  Bef«m.på  Lindholmen 
And;  Acbrabamsspn  frapndragit  xörande  Länsman  Erik 
PerssqnS'  otillbödiga  procedorer  mot  Gr«  Bengt^  O- 
xenstiemas  bönder,  hafvande  R.Cz  befallt  att  Läns- 
jnpannen  akuUe  straffas  der  hai^  .brottslig  befinnes*  1. 
klagades;  att.Länsm.,  E,  P.  S.  4678  inkvarterade  en 
ryttare  här  i  grefskapet  på  3^, gård  och  1  Bdr  ii^ 
igraictering  af  hvarje  helt  heniinan  i  månaden,  def 
likväl  i  Kongadöroet  5  hela  hemman  allena  en  rjrtt^- 
jre  hade  haft  till  inkvartering,  och  1  daler  a|»  m.  ,al 
ile|nal^ulet•  Gr.  B.  Oxe[nstierna  begärte,  att  de  som 
T^lat  sådan  confasioa  måtte  det .  ersätta*,  r  Visades 
att  skviidéfi  l^g  hos  Ofiicerarne,  ej  hos  Länspa^» 
llai^  appvjste  hlat^i  ^lycket  annat,  en  sedpL  fif  Liem. 

J^r«  Lilti^hA^,  gifva9  d*  2»  Jäoii  1679^  «pm  befaUta 
Corp^9fal  Er.  A|örk,  ^it  uttaga  i  Åsse, Härad  tälfpea- 
gfir  2  A*  .^  .<nf>  »f  hyf^J^l  q^^af ^r  med  g^walt^  om  d^t 
Wka .  l(Hndck ,  n|ad :  ^p4p  .  i  ska.  Vidare .  aqdersökning 
filffs*0n5dig,  piär;  b^arfia  ändå  ej  finge  jg^n  bva4 
jqftnrM  t%gil  {Ör  fajfnk^^  .  Fr^et  vtiir  i    .$Um&nhi(i; 


(    15£    ) 

ItniDöt  tätt  tenirigare  villkor,  söm  kroMt  éoek  aléeiM 
ef  meiigBf  É^kett;  KiAgwJes  på  Lftnsmmi,  att  haft  aSnéeiw 
ulagtt '  ddrrat  «cb  ncdraekk  olet  bos  en  bonde^  dar  has 
rfcatle  utpantft  ntaotålspeligariié.  LänailiaiiDipi^påslad^aCC 
han  of verfBlIs  först  af  bondan  öcb^^bans  éotter^bTara 
-edar  anföras;  Klagades  att  6r«  B.  Oxts*  bönder  måst 
I  det  slemmaste  v^lag  föf ä  kbik  fr.  Kinne  bärad  titt 
SoUebrnnn  i  Elfsborgslftn  saint  betala    en    del  kalk 
med  2  mk  kmt  på  bvar  gård,  mist  säclcarne,  Öäakan*' 
da  veta,  efter  bvilkens  onfre.    Upplystes  att  det  yar 
K*  Mts.;  kalken  skoHé  till   Bbbns  föstfiSng,  1  taona 
ellör  6  :|:  s.  m*  af  bvart  beit  hemman  Sfverbela  lä* 
Bet.    Önskades  veta,  bvarför  Gr.  -B.  Oxens^  bdndrnr 
aknlla  för  3  år  sedan  kdra  tegel  lill  Läckö  loéh  re- 
parera nya  bron,  samt  framköra  timiner  till    Bloek* 
haset,  med  bot  att  den  ej  så  gjorde,  skalle  på  vak* 
ten  sättas*    Svarades  af  Ass.  Th.  Bondes,  Johan  E- 
keblads  och  M.    Ugglas  béf:roän,  att  de  aldrig    hört 
liär  af,  eller  deras  beader  lifigonain  gjort  något    dét 
ringaste  arbete  åt  B.' Gzl;    Dér  kunde  ej  opptXekas 
Bågot  annat  såsom  gnista  till  denna  eld,  än  att  någ- 
•rtlfljor  sjelfvilligt  på  en  rättares  uppmutKran'{den« 
lie  Bekadédoti^xierttll)' framkörts  af  några  bänder  itU 
•liya'  bron  och  Uockknset,  för  hvilka    betalning    er- 
yHåi    6r;  0:s  onfbi^  var  ^ISfdt  med  hvad  aom    na 
Tånsahadt '  vardtj   öhsfcatifda^Udtl  hädanefter  full  Kk- 
hét  mellan 'begge  herrskaperntfis  4]fSnier,  atl?'  ÉftkiA 
Ml  >)S«hAiugt^v    im   vid'tltig0t    i    Walla    Hlra4 
iaii$akljdes  *om  éa  ^tUkdC^ofAééw  Bééinåfta  >  på    tBS^ 


(    153    ) 

4 

14^70  A.  ki  m.  -^  ftfyokw  onrdtfvfpkiiii  diiii  iiileft 
4tfaf  ttli  4iii|iiati  i€66  1'ed'iloMades '^i^  4  #keppor  pfi 
/tinnsMi»  i  ntSiht  Uéut  S*  En  gannniil  skcffpn  b«lll2 
InunHin  1683  >hMk  itng HMid  Wallbo  Hämdi  Vitf^ 
wmié  dåmndeii  all  Ntrskir  fiMiéeci  i679  aldeles.  tk^ 
brSildt  TJMsa  htmniatf  ned  ali  åtearnes  bfttfla  egeii^ 
däm  att  ej  ett^  hus  hUi  beballet,  all  .  Ueegendom 
iflfirad',' flera  af  gånkiibé  aédati  legat  öde,  ejnoerU 
d#r  :{8fftldrafiie  émkominSt  och  de  omyndige  *  siledéa 
vSnilöie:  I  Valbo  Wåstnå^  B&nmelande  ^odcev,  Ilen, 
Nydtlebyn,  Stenatorp,  Torp, -Baeken,  Guntorp;  jRo«^- 
gierds  Sockenj  Boöa^  Z/erila/t  SoaåeHj  Bläs«on,  Jär^^ 
to  loeåen,  BäckebTarf,  Grösfttter,  Skjällesitter,  TWe^ 
fame;  J^gelanåa>  aodien  Tbenarsrndfa,  Yid  flera 
appgilvee  ej  ett  hua  oMUidt  och  oftast  Tar  lösdrebo- 
et  aidele»  botirSfradt, 

Rörande 

\\.  .  .  '  .  ' 

Wette^Imp  ofik  Konst. 

DakHergi  Kl  Carl  X  Gmt^s  HMoria. 

Carl  dc« . .  Vår  ynnest  de.  Såsom  Vi ,  H%er» 
stierna,  fornimme,  att  j  bafven  låtit  disponera  eder 
a«t  fevrneret  de  laedel  nti  Paiiå,  söm  ¥i*  "AÉsfinerat 
kafve  och  låla  de  afii«ni«fgar/ bi41ka  Öfiiiiem.  0abt 
iierg  dfrer  •  vår  -SaL  lietr ^  Faders  glory^digsi  i  -  åmi»- 
sielse  krigxaetionaf  gjort  liafvi^,^  sticka' uti"  koppar; 
tf  Jkt  ^ 'HUIgä  )vm»'04h«i  bdfalbring^^^t' ^J'  -tipp! 
kelMltv  Ö£i^  *l>ailibe>gii  ]^*>i4rali  hoiWi<?idlo^«lM- 


vid  iitt  anfaiii*  adi  Parit  liU  ofraab^n.  vårlåts  ^  facl- 

aittasda  fliåaiad  vtiia  aiedtl :  ténUd  4>bfm.  ijfi 
kaffa  ho«  vift  KaianlAvColkigialii  dta  Irrtrttwag 
gfort^  att  adev  efter  iiictfveifc:li«iildatioa,'  dattU  4alta 
Miof  fiteal^uHioda  aladal  df  dan  TttlMivari^ipå  j.  iSr 
adar  andra  priitensiaii  aarigiMada  ära^  akall  gt^élgjSh 
raa  oah  batabi»  Hvattaad  IfåMiiiB  dat  acMa  aii 
landar  till  godt  behag  oah  Vi:  brfalla  Mnts  Gad  alla* 
laliktig  nådal.    Dafnm  StodUiaiHi  4.  30  Nov«  1«6& 

Uppå  H9gitb.  B.  K.  M:tt    «    .    * 

Hedvig  ElatiiniMra* 
Par  Brahe  gråta      Garolas  Maaritina     Gost^Olia 
tm  Wiitiiigsbårg       Le)«reohattpt  i  IL        SitabMk 
&R.Oråtset.  Marabfaa^stella.   i  S^ft^AmiraL 

Magnus  Gabriel  ..      Claa  Bålamb, 

Dela  Gallie  Uti  R  Skattmäataraas 

S.  B.  Canzier.  atalla. 

Utanskrift:  , 

Till  ai 8  Elakalig  vår  Tro  Uodervila  Edel 
ocli. Välbördige  Claadias  HSgerstierna 

Nådeligen. 

TSttieme   Hr  jGlMifrqJ-TftlUSii^altarei   WaiMla  i 
JDrakcoMfdili  ■  SaMm:  ^4tb^  Claud»  H«f erstiMma  g^  ' 
JMi£r«r:liiH  éitfoaw^x^ttt  iiiwd(«ff«  2500  A«ic.till  Jat 
Arb«ée,lBo«irQr  OeL.W4Uk  £»lb  Oabib^rs  skaUlito 
förfilrd^tftfvfr  ;Sill  tKttnfKA^Itt  t^gs^ofr^  i  in. 


J 


(  m  ) 


lionoini  gam  nig  ^t  betalt  utaf  den  Tall|  på  hvilkea 

han  för  rine  ^mirm  pruiljeippioMr  wig^HW^  ^^*  ™^ 
liktdenLfftHni  ii$,,%nfa||^  )mpm  Ör  siiie ;«nj)|;e pre* 
tenia^ii^nrfdaii  ^vaJSrniyfl  peh  honoai  deid{ort  if 
fceviljadt  pfi  .andra  sina  utgående  varor  denna  snöi- 
ga att  få  deconrtera,  hvarf5re  är  CoIIégii  begäran, 
mt  1Ir'€feaetal'  TaUf.T.  sig  det  vflle  atttlta  till  efter- 
^itel^D  0^1  4e%  förordning  goi>a^  aét  de  ii(»'  Rdr 
hiéd  dera  löpande  rintresse  é  8  proC:t(i^^nl%#:bonMi^ 
HSgierstiénia,  uti  Tallen  af  do  vAvét^  «om  kan:  sjelC 
ntslceppa  låter)  må(8ic)  mot^vtttntng-göra  sig:  centen'» 
ftrrad' oohr  betald,  bv^fca  sedan  nppå. den  snittttia  gom 
till .  Cam.marens  iitfnd^nningar  förordnaild  bllfra^ 
Mcolo  deeo^rteras^  dat.  Sthm  d^  23  Dee«  1^6; 

^  '^    På  dragande  kall  och  Emb^  Vägnät 
dasttmTs  So^dev    -  Chistavu^  Soop»    ^  €la«a:  R^mb. 
Gastavas  Fe¥as^ti.'  Joachim  Sehttlehielui, 

G.  PälihqviM. '  >Antf.  h.  Lindebioliii.    Lars  Joenssoa. 
^^     *    fl;   i    '■''..■'   '     Uti  Kamerer  IHgeiNrtiemas       ' 
•   «  frånvaro  P.vEriok$«obi     ! 

Ofiransiåonde  23Q0  Rdr  i  vekel/80m'Öft.«Wtfbi 
Hr  Dalberg  af  mig  bekommit  hafver  •  uii  •  Fr hnkrikfi^ 
faafver  jag  bekommit -«i  specie  solf.  så  till  Capital 
som  Intresse,  nemL  41^83  daler,  (t)  öra  8«  n*.  hvilka 
4283  dir,  (?)  ore  s.  m.  jag  härmad  riktigt  qvittera> 
af  Stockholm  d.  29  Dec.  1669.    C.  Hågmtierna. 

Ofvanskrifiie  2S00  Rdlf'  äré  i6ig  af  Wälb*  Claa- 
4i»liägafatieriaå>eas|teiit»^fliad^a.liF^  W^bblf  iaiark 


(    i56    )' 

MtMM}  hmÉiotéitkår/t&r  ^ik  AéA  ^«Mi(r  -  ^llkéw^ 
Sgén  ^qtiCCénir,  ddtnm  StocMiolin  d.!lli69tbriéÄrf.l08ft 

KS.  DåhHlefglK? 

'  t  ilib.  Bigerttierna  U«f' betRM  jg;«ni9m    )ifl|Ti«tniiig 
'  i  lidl  för  nietdngstrid  fcän  Gugvms  mesftingHbrtd^  ' 

Bthobrunnur  —  Comedier. 

1602  iiiewDtfdbs  af  Jacob  Mdlfer  ^U    K.,.  Caii 
XI  eCt  ttenorial^:  hqra  Kqiigl*.  CoHtgMUn  ikall»  å€ec 
Ulft  QVplig*  SY.etigM  Saltbraanar,  aaia  i  %^  Goaiaf 
'   fcf  tid  nwiro  i  brf4E^;.hai!a  •AlMMkiAieCy-ETK.^rdtii,  Coa* 
faff«iia  iSiiilit  Cojnedihias  b&re  ni«d  Syei^^ke   män  Rt^ 
•aa»  afiinJuiMa  a))ebaii4a  frQinmM>d.a  spfHi;,  aåladaa 
dffiiniilaoiliia  da^  aT^nakft.aalHM^  ajtt  i^vitUera^  aiaa 
långa  riaaar  Qioialands  elUr.  perfectiaoapndaa  19ig  föral 
hemma,  på  4ei  de  freminanfde  \n^%  maite  .göra  gäck 
af  dämt  aedän  f5rgår  dein  väl  IHateiK^jlUtt  Ir^^vjCditera 
till   välluiti  fii»aima^de    land  så  vo^f^!^,%Quk  bfirin- 
Ifll  akete;  ^edea  lH$$p9riindes  i  j|»#|let  j^o  :  9QO/)00 
Rdr  aMn 'd«ia  aVf^ika  anjCdom^n  årligen   från  Sveri- 
ge bortdragar  $öm  vatl^abi.    Så  skulle   i  stället  at- 
länfdAIngeir '  kammti  Jiit,  syiuierl|g0ii  dcAäm^äro  även- 

I  fké.  lindahlålar. 

•       -      .  ....  .    .         ,   , 


' »  I        .   .  .  r 


Religion. 
..     Den.  (ireku^a,  .  _    ,      ,    , 


bitftmejr,  ^f  Itysfs^rni^,  ^^pi|i  sig  ad  fnstaii  0^  å^ 
|^o^iscpU.hållaod«  fojrw^ft^  •fUr,,  deras  eg9^^  0^J^ 
jlpil^^ brfi^ta  liU  strömp^sn  vid  SöderqTarnar   och, ,,9;^ 

^^rne,  ,kräii^{^pde|  j:äu  ia  proeinctu  ad  iter  nk^offjf^f 
(salv^fl  y^i^^aj)»  ^^fj^^^r  hafvud  oiÅ  lopp  hel  naV^p  -^S?*" 
ffin  öfver  åkar-  och  jerntorget  tillbakars  igen  uti 
roångn^climMi^Uk  vin  vv0l^.  mitenda  iiKeiilii8hai«t">asjn: 
^phjjiltgå  ,|i^fjj|ll5  §|ockholni  sett  den;  Af[tts|(<;)i|(tisk« 

'  Till  K.  Carf  XI  inlemnade  de  reformerta  »irefiK 
snesn  och.undersis^^re  en  väl  skrifven  iiien  Tidlvf- 
tig  supptik/om  religionsfrihet.  0e  utveckla  der j. 
biiru/r^^forniatiojiieo  nedstammade  från  den  Apoiftolir 
k|i  kyrkan,  hvilken  Rom  började  förtrycka  8091  hedr 
niiog  och  fortsatte  att  fbrfdlja  som  Pafvé,  huru  Gg^ 
st^f^^^olph  ömmade  for  Calvins  lärjungar  ,jb4,  vä) 
spm  Luthers,.  Jiiiru  vid  Munsterske  freden  de  .Cathot* 
sk^^inagterne  lemnade  Sveriges  Konung^arte  ,  Ij^no 
att  uppgöra  fredsslutet  efter  sin  önskan  .  allenai^t  att 
den  reformerta  religionens  bekännare  utslötos,  men^ 
hvärviiii  Sverige*  högsint  bégärte  samma  rätt  åt  dem, 
som  Lutherska  confesisionen;  huru  Gustaf  Adolf  jjelf 
öppnade  sitt  rike  for .  slöjdkunnigt  folk  af  denna  coii* 
fession;  huru  K«  Carl  Gustaf  i  bref.till  Cromwelj  a£ 
4.  23  Junii  165$  yttrat  att  af    I^apisterne.   förföljde 


\ 
I 


(    t58    ) 

tJhnstM  btrii  HHoiair  tilira  cféd^  reformert  llofd  Lii« 
Ibersk  religion;  horn  16^  K.  Carl  XI  sjeff  utliOm 
d^emtoterance;  haru  desalétfei  doppas  aii^j  sVara 
följder  IBr  dem  kunna  uppkomma  af  att  dé  I  en  ket' 
faafe  fSrordning  äro  anförde  jémte  Äiptétémet''  imm 
3e  kkiijaktighetér,.  sofii  fSrefinnae  mellan'  dénbi  '  oc& 
ILutKiiHranefne  ej  borä  kumia  skattat  lika  \äett  2et 
"éfiag  ^softi  kr  mellan  Péfve  och  prbtéstai^t  'ml  iiil'  ' 

;  '^    llff  hsr^  af  Hs^eréderna,  som  Ué»  én'^äåm%iÅ 
band.    T»  ex.  .  t>i.i:   . 

1665,  i  J9i)Ietl»afe  aor  UliiUet^^l  Mess.    B<^ 
et  le  Roy  (Pierre  le  Roy)  »  «  «  9  jin  pu^iiTi;a ,  bqmme 

f/éncöis'  '  .  .  .  .  .  •  ♦  •  t  /^  32» 
-w.  :  >,  12  Aiiui.  Paye  fur  le  billet  de  »Jfesa.  BoÖ 
ét^  Bonnevilte  a  uoe  pauvre  femme  frendse  '  '  d«  15* 
'  —  id  Aoat.  Par  billet  de  Ms  Boit^äa  16A.oast 
^"Nicolas  t^jolU  .  -  .  .  ♦  «  .  d.  15* 
''  —  9  Sept»  \  .  .  |es  pensions  des  enjla^ff  .  Phi- 
lipp  I^hiloqiie  .  '  .  .  ♦  .  .  .  å^  SL 
"'  ''^ Till  onämnd  person  gafs  genom  Bbnneville  d. 
lä' det.*' lOÖ  ducats  å  10  i  d*    ♦        ...    i050. 

1*666  3.  Jan*   å  Nicolas  Marigw  celbii    isia'  qvit- 
fance  .         .         .        ,        ♦        .        .      d,  200^ 

En  Margareta  Matzdotter  emottogstuirdom  gjlfvaa 
Cill  Pbiloques  barn.  filand  de  understödde  träflTas  naaK 
noh  Buberty  Carre^  Pierre  De  Ja  Valle ^  Capitaioa 
Mastra.  P.  äyder  a  la  reparation  dtine  Eglis^  bm* 
sle  en  aUegmangaa  12  Bd,  å  21  aiark      «        dU  63» 


99petit8  orpheIin8'9|  >  "'        ^ 

P.  le  loyer  de  la   lecfbre  d.  200*-      \akc\ 

Vtåasat   Må.  S:JttliiMl665^  lUI  d<  4  Apr«  t6673 


.'•-/_    »:!>.•''• 


"    •> 


^;  Z^''-'     •"  !  ^y-.^^-^    ^4402.  d.  29'8re: 

'lledi9 ^penningar 'Iiå^e  samtiits  génÖm     subscrip- 

äön^fattigstoclcar  c&cV  i^  vissa'  dynka  funnosi  t)ec,  .1665 

120  åocatéir/^^'!^^*  ifpec.  ]i^ancose<frar285  d.  <(c.d^c. 

jS:a  'i324'^^»".Iniressen'  agatvor,  iorrån  de  utdelades,' 

"PPpV?  *^!^^/^'.'"^         l^tarum  4402,'29* 

'  \  p  di^ler  betaUes 'till  en  iom  dppsi^tiil^do  almosor^ 
ai  en  fattig  ^atitteföhn.  réV  iSthm^  bland  bonderné 
kring  Droti^iiiiigniilml .  Hon  ha^é' samlat  61  daler^en 
gäng  och  10  d«  en  qnnan  gäng. 
"'  i^fnJeÖÖ  i/i;' Sépt.  titt  1603' J:' 2Ö  Ätaji  Inflöt 
5542  dl '20  ore,  som  fedö vistes 'sisom  utdelade. 
' l^ill  Amsterdams  fattige. sandesengåh 

•  :<  >    Ka^MénJMm  \ä!feii$4   • 

^      1^  V^"^  ^»"^^  ^^^  ^<^^»^  M^'>^  frän  Stock-  ' 
Bolm/^fveir  köpenhdtei/i,  sag  1' "Englftnd  btt  torh,  >)Som ' 
SaWb)rggt  på  en  -ftaépV'konk  fitl  RomUMaji  16S5,   ^ 
fick  näilétt  kyssa  Dr;  Chriistiilaff  hand    (Han    kallar 
liénne ' Bé}t' tiBi^eåi^yy),  %c^^^  adelsmiih  i  dess 

hof.    Sjnés  blif vi  t'  ifivrterd'  åf  'DrbtCningen  på  det  md-  * 
lier.hon  vid  60  år  Wilétia  kfaiide  förfog;  fick  T6Jveu$ 
pSUigneUe    afrésté  '  tfll  IVIf^  «érifr«ii  hån  reste  d/ 


(    180    ) 

30.At|g.  b1r«fnrU>dlag^ktft  «ta«piMé\  MAn4/haiift  ef- 
terlämnade papper,  finpaa  -åtskil^ge  ..^BEieieUik  fl^^-* 
neoifTj  bvaMifnian  moti  Imra  en  aftHlUog  liififuU- 
mägdgadee. 

U 
Ciincdiitbiqiie.  patea<  enidenter  i&iftotani  dt 
qvaltterdfe  l&tJunli  anni' 1685  Johaitneg:  filitt»-  €0^ 
etavi  Meln  ^^  civitate  Stocolm  in  Snesia  Nobilis,  a* 
tatis  sn«  annor.  25,  proti|  djxit»  conåparait  ^  pe^ona- 
liter  spoQte  in  Ofiicio  S.  Bomanse  et  'Univecaalii 
Inqiiiftitioois,^^.  jaddicse'  exposait.  se  4enuisae  et  cre* 
didisae.erroi^ea  d  baresee  Sectså  Lm)ieriy  ii)  ,4]^ibiii^ 
natus  atque.educatus  fuerai^  ac  petiit.afaiSolai  et  in 
ffreroiam  S.  M«  E.  recipi  d;,adtiiitti.  Quoclrca  die 
die  22  ejusd*  Juiiii  An«,  1685  anpr^dictus  Ja,  Meia 
in  exsecutionem  decreti  Sac»  Congregatipnis  S.  Of- 
fidi  abjuravit  juridice  haereses  <&  erroré^  d}cl8B  Sects 
Latheri  una.f^om  Qmoib^f.  d  qttibn8QQmqt|e  alii«  e^ 
roribas  éo  liaeresibua  quomodolibet  Sanctae  Cathojics 
A  Apostolicae  Rotnanse  EccleaisB  contrariis  <£  .sac* 
cessive  fult  å  R:mo  P.  fre^Thoma  Matza  å  Foroltoio 
Ordas   PraedicalOrniD  4lk%i\.  TbMh%.  Meiiibrro    Com- 

missario.  Gen^ralt  .<^icK8q»  ^fi^!''^  l^^iSTf^^'^^!^'^ ;  ^nlu- 
tus  in  Urm^]E>^QU$^fon^^^iJf^.^^  eKqofi- 

muniQaUonis  iprop^f^  pp^rej^ijl  Jncursa  <fe  S,  ^.  R 
reconcUiatus   injunctifi(.  f|i  p^^ei^t^^^liis  s^littajribas,  at 
in  aqtis  i$;c«  :  ][n  q^Qruni.fid^m  ^c^   pRtnjn    Roaiae 
ex  palatio  ^.  QSicii  hepdje  23  jlnqii  1035. 
,    Alexander  Sper^n^s.^.  RojQi|^»et!Uni:^ 
nis  Notjrius^    I  .dijii  f^/irskft^  %v|jr^al.%ui«afJ. 


(    161    ) 

.  fiéiMi  tigill  ser  man  ett  lejon  ISpande.röfver  3an 
strSmmar  .(?)•    ;  V     .  :    ,     v.  ^ 

% 

Unlversis  praeentes  literas  inepeetaris ;  edlateni 

in  DoBuliio.    Nos  iafraserip.  Sooietatia  J[0isii.Jl(Biligio*> 

«ns  Sanotisaiiiii'  Dai  iNosiri  Papae  in  Basilica  Pj^ipcSk 

pis  Apostqlarum  deUrbe  Poenitentiarias  Saii»ielLé.| 

'  Joannem  Mein  svecum  limiiia  Beator«  Petri  4£^9im$ 
ac  sedem  Apostolicam  porsönaliter  Tisitantem  A  ad 
poenilenä»  sacramentufti  bnmiliter  recarreateyi  in 
Saeramentali  eénfesaione  audivirous  A  «9  pfecalif 
sius  Apealolica  auctodtate,  injunoia  ei  poeailentia 
aaloteri)  alraalvitnaisi*  In  éiijos  rei  fidem  •  «  «  ^i» 
24  Junii.— *Etf  nyu  l^i^is  af  d«  14  /ulii  ttUc^e  e04an» 

Noa  iofra.&cripti  aaatirimna  ao  téatifieamnr,  Dt 

^  Joannem  Meyn  Sveeam  in  Romano  Hoapitio  extero- 

mm  ad  fidem    orthodoxam  tranaeuntium    per  noum 

menaem  circiter  pie   ac  réligioae    convii^iase,    atque 

>    poat  aufficientem  instructionem   abjarata  haereai    Lu- 

tlierana,  (prout  ex  fide  aiiarum  testimonialium)    Cäi- 

tliolicam.  auacepiaae  fidem  &  aacramenta   poenitential 

Cuchariatise  A  confirmationia  rite  percepiase»    QvanA 

obrem    noTurh    hnnc  Bom.  Eccl.  filiam  ab  omnibus 

^    ejuadem  S«  Matria  filii    A  Chriati  ficlelibua   fraierna 

charitate  complecti    vehementer     expetimna,    eiaqne 

eundem  ut  voti  compotea  aimna  in  viaceribna   Chriati 

commendamna.  Datum  Boiiise  in  noatro  hoapitio  De!- 

parse  Yirgimia  Gratiarum  atque  B.  Michaelia    Anno 

(X  Del.)  11 


(  i6ii  ) 

Ob.  f6B$  i.' it  "JtäA  Domiiiicvff    Acftmiitus    Säic^rdoi 
Cong:  nii  —  rii  in  Urbe.  Mathias  P.    •    • 

4. 
iK  IS  JdKi  fiek  Mein  ett  pass,  gSlIaiid#  6  mi- 
mler,  ^af  Cardinal  Carolns  Episcöpas  Sabinensis  K 
BoiB.  Imper.  A  incL  Nat.  Gertaan  Regnoråmqae  d 
Domtnioram  Haered.  Aagastiss.  Dömas  Aiistriaca 
Ffotactor. 

5. 
'CönsérvatoreS  Catnerae  AlmiaUrbis  Inelytam  Ur- 
bem,  Roitf^m^  onde  Joannes  Afein  Sf^cnm  JBi*  ann. 
85  stafnrse  altee  pilaminis  ea*  lator  praesentiam  reees- 
sityBuIlo  omnipotentis  dei  grada  Epidemi»  aea  pestis 
'  morbo  laborare,  nec  in  ea  ejns  morbi  snspelonem' 
aliqnam  adesse,  praesentioni  tenore  attestamor.  Pro 
8«  P.  Q.  R*    Dat  d.  16  Jalii  1685  .  .  .  Depotatus. 

Svetiika  Kgrkofu 
Bland  de   rackraste,  de  mest  protestantiske   an- 
stfllter  i  vår  Kyrka  uiå  man  med  skäl  räkna     Refor-  • 
paatom  Gustaf  Wasas  anordning  af  en    Bibeltnfd^ 
funna  af  h varje   Kyrka,  hvaraf  årligen  en     Måks-Bi-  \ 
helhuua  borde  bildas,  som    npplade  och    tilt    lägsta*, 
möjliga    pris  försålde  den  svenska  Biblen  till  folket,  p 
Det  är  aldeles  obegripligt,  «tt  denna  tunna  aIlQ'emt 
utbetalas,  utan    att    presterskap    och    forsamlingen 
aträfvar  att  få  den  använd   ^ier  $itt  namn.    Vi  bm 
aett  Bibelsällskapets  Biblar  på  uselt  papper  och  med 

qelftagne  uteslutningar  af  summarier  m.  m«  och  for- 

v. 

Indnngar  i  öfvers.  af  texten  utgå,  b  vilka  blifvithvad 


1 

(    163    ) 

OctAftipplagan  mgår,  tå  diaoreditoradei  att  dat  Ailil* 
geostädea  aasea  f5r  bevis  pi  andlig  sdmnaktigfaet 
hos  an  prest,  att  han  tilbgrrker  dess  spridning  blandt 
ataia  äbörwra*  Vore  det  ej  (id,  att  med  Bibeltrycks- 
tunnans  kapital  bilda  en  Bibeltryckskassa  för  en  ny 
ordagrann  ^)  Bibelöfversättning,  der  öfver  sedan  Ift-; 
rarne  finge  parapbrasera  efter  bftsta  insigt  ochSfret- 
tygfitse  i  siaa  predikninga!r,  di  de  hannit  lika  trStta 
sig  fljeUVe  'm»i  aina  homiletiske  betraktelser  dO' 
lahas  omnibas  dl  noAtiollis  aliis,  som  de  sftkerfigeti 
redan  tr&ltat  sina  åboxare»  Här  må  emellertid  nied^ 
delas: 

Kort  extract  oppå  Bihtieirychtunnan  uti  Sve^ 
r^e  och  Finlandj  hvilkeh  M.Ericu9  Schroderuiuthi 
^tenckrcne  landsähnder  pqfordf  ähr.   A:o  1635. 

'  ,  \  NeniL 

tJppland    170  T:or  spm.     Wessmt.       61. 

SodermK     49.  Köpparb.med 

Östgtl.       147.  Östdalarne    22. 

Smal.        262.  Norlanden  119. 

WstgU.     434.  Åland  8.  ; 

Nerike  o.  aoq  Öland  33. 

Wennl.     ^^'  Finland       101. 

S:a  1534:  Tar  spin. 

Kangi.  Mti  påbud  ock  fSrordn.  om  den    gamla 


*) .  Ad  modam  Thomandri. 

11* 


(    164    ) 

TtgAeräunnanf  huru  den  årl^en  sktdl  niga  ^  allé 
ijfrkokSrbergen  oeh  toéknaf  i  Riket  tUl  CélhgiiAn^ 
fijuitatum  underhSit  9th  ngiiige  Idtkerr  tr^cknnde^ 
JDat.  Kungsor  d.  20  /«^  16S2,  tå  ock  K0ngl.  Mts 
gedermera  föpkUtring  qff^r  någre  besvär^  mai  '■  leHe 
ti$nt$a  inkomne  vore.  Dat*  Siockh.  d.  14  Jv»i  1682. 
Wi  Carl  de.  GSfOm  Titterli||t)  att  emedan  Stre^ 
.  liges  Konnngar  häfra  allt  Ifi^ia  den  Evmfei  Reli- 
gionena  fortplantanda  i  värt  lädertiesland  isifidsé  dra- 
git ISrsorg,  håra  aå  i^l  Gud»-  Ord  oeh  Ib^a  i^éoom 
BiUens  och  andre  Gudel.  béekera  ttydkmA^  slkotte 
Qt/ipridas  och  formeras,  som  ock  andra  Terk'  odi 
akrifter  till  fäderneslandets  styrelse,  lagskipanda,  go- 
de  ordningars  Tidmakthållande,  Svenske  Historiers 
och  Antiquiteters  kunskap,  nyttiga  och  tjenliga  upp- 
läggas  mätte:  hvarföre  de  ock  forordnat  hafva  visse 
medel  dertill,  som  är  en  tunna  ren  och  strid  säd  af 
hvart  Kyrkoherberge  i  riket,  den  de  hafva  tryckeri- 
tunna  kallat,  igenom  hvilken  tunna  många  hSrliga 
böciker  äro  tryckte,  så  väl  Biblien  i  K.  Gustaf  l^tes 
tid  4540  som  sedan  1617  och  månge  andre  stora 
Terk  i  Kon.  Gustaf  Adolphs  och  Dr.  ChristinsB  tidec 
riket  till  stor  heder  och  nytta ;  alltså  emedan  vi  icke 
vilje  sådant  mindre  i  vår  tid  befordra,  ty  bafve  vi 
antagit  och  förordnat  visse  lärde  och    capable     män, 

I 

som  sig  företagit  hafva,  alleharida  nytti|fk  saker    och 
handlingar  att  utarbeta  och  publicera,  igenom  hvilfca 
också  reda  åtskilliga  berömlige  verk    Sre    upplagda 
och  än  många  under  händerna,  som  intet  kunna  kom* ' 
iha  i  ljuset  utan  m6déI,fordei^kull  hafvevigodt  fan- 


"\ 


/A 


(    i65    ) 

mtf  att  lata  bemsla  tiuina  dertill  allt  ftamg&td  «pp« 
Mras  ocb  anväoiiali,  ehitraväl  bön  atandem  har  vå^ 
rit  af  en  del  prästerskapet  ooh  scbolebeitjeBterae  an? 
illktadt,  Snt  den  afgång  oob  a&aknad  da  igenoiil 
Mämmh  tunna  klaga  sig  bafva  på  da  Kyrkpberb^rgeft 
aom  de  uti  afidningar  njuta,formenandea  benuta  ton* 
na  vara  förvandlad  uti  den  fyrtiondedelen,  som  öfver 
illlt  riket,  dels.  till  krigsinansbaset  neder  i  Wadstena* 
dels  till  Barnhuset  här  uppe  i  Stockholm  utgår, 
(detta  vederlägges) — — hvilken  tunna  skall  hlifva  sS 
här  efter  såsom  !  af  begynnelsen  använd  till  lärde 
mäns  underhåll  och  njttige  böckers  publicerande  uti 
andelige  och  verldslige  saker,  rikens  lagar  och  stad« 
gar,  Historier  och  Antiqyiteter,  samt  andre  nödiga 
handlingar,  som  till  fäderneslandets  beder  och  inva* 
narnes  undervisning  lända  kupna*  (Derefter  lofvas 
ett  forslag  huru  af  mindre  kyrkor  2  må  förenas  om 
en  tunna,  som  ersattes  af  4a  större  Kyrkoberberged» 
Inga  resolutioner  finge  häremot  åberopas.  Tunnan 
skulle  lösas  eftei  markegången  genom  Häradsfogdar- 
nes  försorg.  Hvilken  det  försummar,  skall  allt  ska- 
destånd  strax  af  sin  lön  och  egendom  igen   betala.) 

Carolus. 

£.  Lindsköld. 
Kongl.  Mts  nåd.  förklaring  utkom  i  anledning 
af  ErkeBiskopens  och  Consistorii  i  Linköping  underd. 
ansökan,  att  förordn.  af  d.20  Jan.  1682  måtte  bvila, 
fills  saken  något  närmare  iKammarColIegium  kunda 
blifva  undersökt.  Dervid  befanns  att  Tunnan  af  K. 
6.  I  gafs  till  Bibiens  tryckning,  den  tiden   då  kyrk* 


•> 


(    166    ) 


herbergSR  ftnnu  ini^t  vore  Biakopaniv,  Akademieme, 
Cfjmmaiiienie  och  Schdarna  anslagne,  och'  dä  dan 
firordniogen  långt  efter  åt  ^gjordes,  blefre  nttryok* 
ligan  undantagna  och  förbehåUna  alle  Tanllga  af- 
kortningar,  hvarunder  äfven  denna  Bibeltryckstuana 
vat  begripen ;  hvarfore  K.  M:t  befallde  att  den-  förra 
Forordningen  utan  allt  nppskof  skalle  gftUa.  Dat 
Stoekh*  d.  14  JaaU  1682. 

Carolos. 

E.  Lindskdld. 

Det  är  Utg»  obekant,  hvartill  desse  Tannor  an- 
vändas, men  att  det  ej  sker  till  Bibeltrj^ckning  är 
kllmänt  kändt.  Ej  eller  lära  deraf,  enl.  Sellings 
Kaminarverk  1817  p*  35,  lärda  män  underhållas, 
Itiksens  lagar,  historia  och  anliqviteter  publiceras  o. 
d*  Det  vore  tid,  alt  denna  fond  '^gjorde  skäl  för 
namhef^n  Annars  kunde  denna  tunna  få  stanna  in- 
om hvarje  socken  för  att  underhjelpa  de  fattigas 
Bibelkop.    Men  äfven    då  behofdes  god  förvaltning. 

Declar,atio 

Cleri  in  Comitiii  Holmensibus  anno  1647  congregati 
de  Ltbris  Symbolicis  Ecclesia  OrthodoxiB  teu  Lu-^ 
therana  ex   occasione  moia^  quastionU  de  iudem. 

Såsom  icke  den  ringaste  delen  af  dhen  åhågan, 
ether  Guds  ords  befallning  åligger,  huruledes  en 
stadig  enighet  uti  läran  kan  så  emellan  oss  uti  vår( 
kära  Fädernesland,  som  ock  med  dhen  rena  Cbristl 
församling  utomlands  nu  ock  i  tbe  tillkommaiida  4^ 


(    167    ) 

i 

der  Uifya  ^hålleii^altfå  ä^e  vi  a£  ^4ftle«9ki^t.  tUl 
dbeiHia  BiluidBg^jQ,  l^f  JU^adsea ja^ne,  iMaiid  dh  Aiidre 
Sondeti  fuHmliglige  b^r  i  Sl^Qkholm  försa^tlade  i- 
Uandi  unnjity  at  dherqm  i^äMlig^^a  bet^As  httFjfikdeil^ 
aU  iillfälla  till  en;  »kad^lig  skilj^gtigbet,  sjrnparUS^ 
ibland  Ls^rare  kun^e  undanb^jaa  och  aCski^a4;,.soji]^ 
pqh,  cc^iiieqyeDlefy  al  icke  något  missförstånd  iblaadi' 
dba  andre  Stender  af  Lärarenas  fikiljagtig^e|er  iv^^  ' 
te  for4>rsaka8,  och  «ti  Herrans  Tingård  föra|g^ig^ll 
up,växa*  Så  på  thet  en  sådan  onskelig  enighet  och 
frid  uti  Läroståndet  och.  nti  hela  Guds,  for^amlipff 
må  fortsättias,  ooh  altid  bestå  på  ett  oryggjelig^ /an^. 
dament  grund  och  klippa,  efter  Then  I]e|ge  Anfles 
formaniag  Zach*  6:  9.  allenast  älsker  ^sanning,  och, 
frid:  bekänDomvi  samteliga  aldrafor^t,  i^t  ingen  finr 
nan  lärogrnnd  finnes  stadig,  utan  allejdast  (hen  him* 
ineUka  sanningen,  nti  Prophetiske  pch  , Apostoliska 
skrifter  fullkomlig  och  vidlyfng  af  Guds  Anida  app-r 
enbarat,  och  uti  Symbolo  Apostolico,  ,uti*  byiikens 
bekännelse  vi  varda  döpte;  som  och  uti  Symbola 
Nic»no  och  Athanasii,  korteligea  är  författat.  £ph* 
2:  20.  2  Pet«  1:  10.  Galat.  6:  16,  Men  eftersom 
falska  Lärare  och  Kättare  ofta  sina  villfarelser  med 
sjelfva  skriften  besmycka,  icke  bämtandes  thet  cStta 
förståadet  af  Then  Heliga  Skrift  per  Legitimae  ipter* 
pretationia  medise;  utan  införaiides  sina  prsajudioi» 
och  inbillningar,  ibland  hvilka  Lärare  vi  nu  största 
faran  hafva  af  the  Påviske,  thernäst  af  the  Calviai-: 
ske,  efter  som  många  af  landsens  ungdom  nu  uti  de 
Cralnnieke  Academier  Stadera,  hyilka  icke  tMlfSrefte 


(    168    ) 

liti  artbmlts  fi^ei  nogcåMt  ire  ffindl6ffaé«;  oA  'eljeaft 
frfimmande  af  «aiiiiDa  rdiigieii'  -mycket  hl^li    landet 
ftikoiiima:  TherfBre  ftr  nödigt^  att  vi  iiemr»  €fA     ia* 
gtaire  ots  fihr1iiiid«  med  bvarandra  inbördes    «ti     vår 
bekåfida  religion,  vinlåggiaodes  oss  at  bålia  Aodaiis 
onigket  gen^m  fredsens  band,  på  ibét  at  nä  then  ena 
lekamen  ingen  skiljagflghet,  till  less  hftfas  må  ^arda 
infördt  ICon  12:  25.    At  vi    oek    sådaoé  -enigliet 
öcfa  frid  på  vår  religions  vägnar  på   alla  sidor    nn 
ock  titlkommande  tider  måtte  genom   Gads  nité    er-  ^ 
Mllatf^  beståodandes  i  enaa  anda  och  i  ene  siål,sam« 
teligea  kllmpandes  tinder  enahanda  föfte,  uti  Evange^ 
IB  tro  Pbä.  2:  2*  så  är    ock  vidare   af    nedeO)    att 
vi    våift    Låfroi    Symbolieoi    irjelfve    ftrkSftno    ocb 
namhgflvé,  hvilka  vår  egna  tro  och  religion  körteln 
gen  och  'klarligen  utlägga,  och    oss    sålunda    ifrån 
villfarande  andar  klarltgen  afskilja.    Hvarföre  såsom 
vfire  f $rfi(der,  och   vi  efter    them   vttryckeligén .  för 
thetta  bafva  bekän.dt  AuguHanam  Canfesiionemj    at 
*vara  oéb  skola  bKfva  en  L^er  Symholtaa  Ecela$\a 
Augustana  seu  Lutheranay  till  at  afsöndra  oss*  frstt 
den  vidskieppelige  Påviske  vantroh:    altså  vi,  ~soni. 
uti  thé  Lutberiske  Academier  och  Seholer  in-^  ocb 
utrikes  in  Theologi^    äre  informerade,  bafva  altid  för 
detta,  postnlante   occasione,  exf  resse    bekäodt  /br- 
fiéUf€im  concordiéBi  med  CatechUmit   Lulheri  pro    Ij- 
bris  sjmboKcis   Ecclesi®  vere  Lutberånse,    emot  fke 
Calvittister  på  then  andra  sidan:  såsom  .vi    na  p| 
tbenne  tiden   och ,  ahid    härefter    expresse    bekänna 
samma  bdcker  pro  testtra  et  nota  ver  a  Chr^mnm 


(    169    ) 
tM  fktu.  fikrsl&ndet  jtfr^r  ibkeii  Aigtbitfg^       hAi^ 

oonfMBiaoK  namn  mk  societater  pliga  befaeioi* 

?  ;  Yl    ^IjoiB  först  k^rtelitgen  med  skUU  b^vita  ati 

Zft^^i;  ffi^naoréim  mmå' Ciiiechifmi$  hnihejti  Sr»  rlUftf 

ligm  bw  ^U'  oöh  för  d6tta  hitdne  och  härefter  b&llai^ 

b?ra  filr>TSr  rena  för^aqiUngA  o«h  reUgiofiariid  8ve^ 

Tigei;tiif»ri«ji7mboUGi8,  aUnienile  Qidh  egnntfflige  kån^ 

neiyidfbe$  dch  Mdah  algre  fåfeoge  iasagor   bäraniM 

lorUgga;    Så  är  ior$t  nödigt  at  veta,  Kv#d  mm  &f^ 

står  m^d  sådana  libris  symboJicia,  |it  tfa^t  kfc»  var*' 

dec  ea.  »lätt  ^rdaträta  till   ingen  nytta,  ^atantiil   att 

aCväiuia  them  som  påböra  2  Tim.  2 1  14.    Så.  år  Li^ 

ber  å^bolieui  Augufiana  se»  Lutkertmi^   Made^ia 

a$:r0l$gion($:  en  allnien  bekäanelse    gpnaai     några 

theas  {Brsamliogs  rätta  lemiaar  ocfa:  lilfare/>  aC  Gada 

>  aaiina  ord  författadt,  dch  sedan  af  samkna  l&rMniUng 

um'iueUt  åeu  expreifte  samtyckt  joch  vedertagen,  på 

thet  éba  nti  enom  lekemeo  må.bénga  UilsamiiiRiiaaA^ 

d«r.  haCvadet  Christo,  och  than  ceoa    Ghids   föreiMn^ 

liag  ifrån  aecter  och  partia  genom  samma  boka  .  bar^ 

ktenalse  varda  afskild.    Så  blifver    doofe    f^atto    et 

tmrtHtntum  credendd  beståndaades    ifil»  précke  ikef'* 

fUif  i(t  sådana  böcker  äre  huemnie  ifijffhagm^  aaa  fff^ 

ctfft»  wwk€xpre$9iå  bevi/fade;  nian  tbenföi^  at    d»-  al- 

ddas  öCvacenaslänima  uied.  tfaéa  Heliga  skrift^)^  ^*> 

defnoftra.in  AftctorUatem  dmihatm  non  $åmplicii^i' 

human(M  tete  reiolvat*  ..  >j  .:.!:  o  v 


(    170    J    ^ 

At  Ti  fövbémMle  bSoker  13r  våra  4A»is  iqrmboS* 
di  hdr  itti  Sverige  för  4ett«  rMtHigen  4#kåtié«  bal- 
ire,  och  Snntt  bliftie  ai4cftiii^,'b«^t«6t  itf«4'il«lta-iAiliL 

l:o.  'tém  hifva  thésrsa  bäek»r  i^flr-i&sbm'«B 
firmiis  limcis  och  en  stmlig  ine<Mbs#fc|  geiic^iti^kTiika 
bos-  088}  som   oc^  bos  rårå  tros  oansnrter,     btefvea 
vMstengd  e«i  Gadi  imsshagelig   Stfmaritattisntusj-    be- 
blandat af  motstrifvaade  Gnda  tlenster- sådaa^  lioiii  de 
Samarttaiier  ofvade  2*  R^g.    17:  13.    Söm    oek     det 
på  bada  aidor  haltande  folket  -^  skiedt  är    på  Rika- 
dagen  nti  Nykiöptlng  anno  1611,tå  tben  första  punk- 
Nten  iblarid  andra  af  Riksens  Råd  och    Stender    vart 
H5^Ioflig  i  åminnelse  Konung  Gtistar  den  andra  och 
store  anderdåntgst  '4)ffererat  om  librt  ornieordisa    ap- 
probation   och    försHknng*    Nu     på    Riksdagen    nd 
Stockholm  nti  svary  som  på  närvarande  Prästerakap- 
sens  vägnar  gafs  DutéBo    CaMmlmcf  h\et  sammale^ 
des  liber  c^cordie  alleg^rat^  såsom  en    detlmrtUimi 
Sfter  eo^jPeéHåném  augmtanäm^  ifrån  hvilken  de-  ht* 
kände  sig  icke  vilja  gå;  bvilkef  och  desslikes  forta- 
Itt  till  den    förMttrade    och    anno   1614    utgangne 
bmidboken  iittryekelfg«n  förmäler.    Man    hafver  oek 
härtilldftgs  Ubrum^  cöueordinB  vedertagit  odi    brnkadt 
iiti  Scholorne  och  Aeademierne  här  i   Riket,  -   såsen 
en  normam  $etundarium  ocA  hypotyptsin    dBefriiim 
ChfMtatUB    in  fecii&»&u9  et  dispuiationdmi    pnhlf^ 
cii  et  ptHvatu:  Ar  och  iogen  fQnnen(så  mjcli^  sona 
oss  i^eterligit'  är)  som  ^sig^  för  en  sineero   Evaitgelico 
Hler  Liitherano  b^kän^  hafrer^  ech  dock^denaa    bo« 
ken  emptsagdt* 


c    171    ) 

BhrariSre    bå]ie>4i    råieligast    vara,    ät    man 
DU  intet  så  inycketr  hekyoirar  sig  oiå  noee  eH«r  ap^ 
jf0ttifitime .  Ubri  sgMälkij  om  denne  »å  kfige^   här   i 
Sverige  gillade  och  ^eiferlagBe  btkkep    skall    kallas 
Mcclesiarum  nostrarum  Liber  Éymbaiicuff  ulan  at  man 
på  närvarande  tid   sfttter  denne  .dispmaäon    afsidesi 
(alldenstnnd  hon  mast  beslår  pä  éceeptlotre  vocis    et  / 
illi  conformata  definitione,  om  hvilka  icke  alla  konir 
ma  ofverem,  OQb  man  märker^    at  af  denna   dispnta-* 
tion.  Tilja  vidlyftiga  oob  onödiga  \ooDt|^oversier    np- 
véxa,    som    på  thenna  tid  föra  en  mer  från   propo- 
sito  utilitatin  Ecclesiasticae  scopo.än  befordra  honom 
thertill :)  ocb  går  recte  på  r^m,    ipsam^    således,*    at 
Prästerskapet,  som  nu  i  Stockholm  församlade    äre^' 
som    sätter  sig  med  ordine  Nohilium  et  .reliqvormn 
om  libro  concordi€B^  och  om  alla  special  böcker^  som 
uti  henne  äre  författade;  särdeles   om  dem,  som  ick^ 
äro  härtill  expre^se  et  unanimi  omnium    in    Sveci^ 
Doclorum  ^  et  Auditorum  consensu   approlerade    och 
underskrifvej  at  de  samma  blifva  af   alla    ordinibusb 
som  där  nu  församlade  äro,  Hans  KongU    ]Vlaj:t  un- 
derdånigst    oJSererat,  med  underdånigst    begäran     om 
Hans  Kongl.  Maj:ts  approbation  och    försäkring    på 
samma    bok,  och  at  Hans  Kongl.  Maj:t  ville    sedan 
låta  henne  i  sinom  tid,  af  alle  andre  som  frånvaran- 
de äro,  expresse  gillas  och  underskrifvas,  af  de  mo- 
tlver.besynherligen,  at   för  månira  orsaker  skull    be- 
fruktandes  är,  thet  den  villfarande  Calviniske  Lärare 
sig  tarder  här  i  Riket  ineltnygaiides,  och  mycken    o^ 
red^,  så  i  det  Verdsliga,  kon^  At^deliga    Regementet 


iuisliftaade%  hracMcd  God  tket  aädéligtn    afiiSrjer, 
•eh  på  alla  aäct-lieoiie  fBrcbyggbiC 

Af  Upsria  Conaistom  dta  2tdYe  Marfii  bI»  1647. 

Jobannea  Cairati  LaasBiub 

Johaanes  Staleans. 

'liaarentias  StigselittSr 

Ericav  Braaaias* 

Puirmuii  o/ver  Siåmkm  Kyrhark 
K.  Ckriiiémi  ttoarii  Reeett  Cap^  4.  Arifle.  % 

Utdrag  och  i  ofversättn.  • 
,  De  som  sådana  Jura  Patronatas  hatva  eller  def- 
hied  så  äre  förlänte,  att  de  Kyrkorpes  inkomster  må 
brnka  o€h  npptärga  (?)/  må  ej  låta  kyrkorna  förfalla, 
så  framt  de  eljest  sådane  hogheter  och  benådningar 
framdeles  bebållar  ville.  Ty  det  är  obitligt,  att  sock- 
nemänhen  skulle  utlägga  deras  tionde  bch  rättighet 
till  kyrkornes  underhåll  och  dock  dem  umbära.  Lå- 
ter Patronus  kyrkan  förfalla,  då  bör  han  ersätta  kyr- 
kan uppbörden  till  sin  reparation  och  kyrkan  sjelf 
sedan  inkomsten  behålla  till  god  räkenskap,  dock 
under  Patrons  direction,  öfrighet  och  forsvar. 

v  '  » 

K.  Carl  XI :i  resolution  angående  Jura;  Pairo^ 
natus.     Carlshamn  d.  3  Aug.  1681.    [' 

5  II.  Hvad  jura  patronatus  beträffar,  isynner- 
het  dem  som  danske  Patroner  til|hoqge  äro,  vill  K* 
M:t  genom  Gen.Gquy.  låt^  iransakfi  m^d  hvad  fog  ea 
och  annan,  eger  slika  Jur§  Pat|?piia|[as  oe|i  hmra  de 
äro  dertiU  komnB|  då  faller  en    del    lärer  bli    som 


c    1^3    ) 

pme  4oturi!oner  torftallade  och  en  deliittlogt»,  dock 
mäste  Biskopen  alltid  och  for  all  ting  sa  tiler  påför- 
samlingens  bSslaocb  uppbyggelso  oph  KoogL  M:ts 
tjenst  än  på  Patronens  •  •  • 

Kongl^reductionsCommiitioneni  gifne  refolution  MaU 

mö  d.  5  Jan.  1687. 


■>  •'  I 


Ang^^nde  »bvad  Kyrko-Insp.  (Jph^Kruse)  i  den, 
tr^]QjpaAkten.(af  ingifvet  memorial)  om  demformä- 
Iftr,  som  hafva  Jar.  Patronatus  och  der  i^å  Icyrktion'- 
den.  emottaga,  så  kunna  vi  efter  all  institution,  KongL 
Förordningar  och  sjelfva  rättvisan  i  detta  fall  intet 
aaoat  forst|l,  än  fast  en  och  annan  hafver  Jas  Pa- 
>  tropatna  dU  någon  Kyrka,  sådant  likväl  icke  tilläg- 
^ev  jdensamme  ofver  ky^rktionden  eller  andra  kjfkpr- 
nes  inkomster  någon  annan  rätttighet,  än  att  varii 
Kjfkans  förnämsta  värd  och  kyrkdns  medel  till  kyr- 
kaM  förbättring  ocb  framtorft  (i)  att  använda,  men 
ingalunda  %^t  sjetf  tillvälla  sig  n^qt  deraf,  utan\  at^ 
bafifaallti  godt  behåll,  som  efter  noga  räkning  vi-, 
8^fi  bor,  ,^n  vara  kyrkan  och  dess  räkning  forbehål- 
lit, och  efter  det  fundamentet  förstå  vi,  att  kyrkans 
.medel  ber- handteras  så  väl  af  dem  söm  hafva  Jus 
Patf<mata^Sy  som  alle  andre,  efter  som  det  eljest  vore 
sällsamme  Patroner,  som  låto  pupillen  mista  joch  fa- 
ra illa,,  och  sjelfve  gjorde  sig  båtnad  af  dess  inkom- 
stet ^  fiDn)&r  också  derföre  mycket  nödigare,  att  kyr- 
kans' hristfälligbeter  måttet  ransakas,  på  det  man.  se- 
dan défaf«må  kunna  se  bvad  reparation  och    £ärfa|it^ 


(    174    > 

ttiag  «•!»   giiM.b^of  och  hmd  miM    ésitilt    i 
vändes. .  Datui  gD|>hi. 

R*  .▼•  Ascheberg.  G«  A.  LMeluelnt* 

KoHgl.  M:ti  Nåd.  Svar  och  forkfarmg    titt    Kongh 

Red*  Commtmonen. 

Vi  förniärke  med  Nide  •  •  •  att    J     med 

all  flit    och  sorgföllighet  till  alla  sina  omständigheter 
hos  Eder  noga  och  vål  hafva  dfverlaggede  tiH Edert 
öfvervågande  remitterade  momenta,  angående   rédtic* 
tlonsTerket  i  Skåne,  uppsatte  ntaf  Kongl«  Rådet,  Fäft* 
marsk,  och  Gen.Gonv.   Hr  Grefve    Aschenberg     och 
KnnimarRådet  Lindehielm,  betygandes  Eder    hämed 
Nådeligen,  att  vi  derBfver  fatte    ett    särdeles    nådigt 
i^djo  och  Tälbehng,  efter  som  ti  ock  i  ahledhing  der* 
af  5frer  hvar  punct  in  specie  oss  vele  hafva    forkla- 
rat,  som  följer: 

Angående  Kyrkornes  medel    af  tionde,    hvilken 
efter  K.  Christiani  IV:  recess  Cap.  4,  de  som     haft 
Jnra    Patronatus  och  sålunda  varit  KyrköneS  försvär 
pch  förnämsta  Kyrkovärdar,  jemte  '  andr»    kyrkornes 
inkomster  hafva   disponerat,  så  ehuruväl- man  kunde 
hafva  fog,  att  fordra  af  sådane  redo  och    räkenskap 
för  det  som  de  sålunda  di  sponerat  och  det  ifrån    s& 
lång  tid   tillbaka,  som  möjligen   vara  må  och  sedan 
uniform ^eten  introducerades  på  like  Sätt  som  här  np- 
pe  i  riket  genom  Kyrkoordningen  är  fSrrättadt^  icke 
dess  mindre  som    sådant  för  de  månge    niellaiikon- 
ne  krig  och  andre  förändringar  i  landet  nästan  skal- ' 
le  blifva  ogörligt,  Så  vele  vi  folier  af  nåder    sådane 


(    176    ) 


faafva  befriade^  dock  skola  de  derei»Qi.  Vj^li)!.  fåiflif^ 
tcide  a|t  r^ieparj^ra  af  .egna  meictl  ,  deras  bristfallige 
.  Kyrkc^r  med  allt  c^naat  sqbi  till  I^yrkaJ?  .ki^n  ländti, 
9&  lagandes  i  de(?.  hon  tUI  ^jn  iulIkoniUg^et  i  a(hsoii| 
uig  egnar  oeh,,böjr  måtte  blifm  förbättrad,  men  här^i 
€sfter  forWifva,.  .Kyrko?ne#  medel  förbebållne  ;  under 
sådan  administration^,  setn  uti  Kyrkoordningen  är 
stadgadt  och  vår  sista  deröfver  fattade  förordning 
formar.    Detta  .  .  Sto^ekfe.  d,  54  Martii  16S9. 


(/ 


c   I 


.  r 


C^rjolgs*. ' 


<  »•  j  f 


»  , ' 


O.  Piper. 


I  I 

'  ,:  ^^*^^^^*o»  Äraf^(^r'  Kyrkolmpectorerne    uti 

Bérttgdhmet  Skåné^  ibm    nu  Jor tiden  der  äro    eller 

de  'sam  härefter  af  K.    Mjts    CammarCQllegto    dit 

J9rordnadé  hlifva;  skola  hafva   sig  uti  siHe  tjenstert 

fSrrSttningar  hörsnml.  att  re^ulera  och   rätta.    Gif^ 

vet  Stockh.  d.  23  Apr.  1697*  '  * 

§  16.    Hvad  de  kjrkor  Vidkommer,  som  sortera 
noder  Jure  Patronati]%  sä.hafvcr  fulleff^^éras:  Pfetro- 
ner  igenom  likmätigt   KyirkoOrdDin^en    qeh    Kongl.- 
Mts  allernad;ste  resolution  dat.  d;  23  Jan.  1693  intet 
att  njuta  något  af  kjrkans  inkomster  antingen  af  ti. 
ende  eller  annat  utan  blåt  och  allenast  Jus  Vooandi». 
icke  desto  mindre  kjrkans  reparation    och    byggnad  ^ 
ske  med  Patroni  råd  och  minne,  och  så  väf  vid  des-- 
9a  som  andre  kyrkor  af  Inspecroren  hafva&injj^nde,  att 
medeln  rätteligen  flriM?Ä«i/a^,hvarfi)rö  jem^fil  riirtig  redo 


<    17B    ) 

ocb  riIteniidRp  gifras  skall,  éofk  deiw  i#tt  ipBfkrfäiiB 
aom  dit  kronb  och  kyrittionde  gvDoimrliftp  ook  -Jbyti 
ilro  beräRigadr.  •     .?      .  ;^ 

§  21.  Emedan  torae  hända»  att  nSgra  Kyrlcoi 
kände  hiifva  mera  medel  ån  till  deras  n5diga  tarf 
och  anderKäll  behSfdes,  så  skall  Inspéctoren  näst 
tommnnicarion  med  Goavernenren  ox;h'  Biskopen 
åtaga  föl*8org  ait  tädane  éiedel  ^åtte*  llifvä  utläs- 
te på  inires9é  hos  säkert  folk,  mot  pant  och  caatioo» 

Ékénimu     '  .  •     • 

Då  denna  i  medlet  odi  sednare  hälften  af  1600- 
talet  .började,  öfvergå  från  en  allmän  till- en  enskUd 
angelägenhet,  framträdde  som  en  ofvergångsbildniog 
deremellan,  Compttgnier  (Bolag),  helst  den  enskilda 
var  glad,  om  han  mäktade  taga  några  actier  i  .^de^ 
som  han  ej  ensam  knnde  bedrifva.  Vi  finna^  alt 
början  var  svår.  Om  några  dylika  försök  må  någos 
upplysning  lemnas:  -       .  ,    . 

R^iku  Compagniet. 

Detta  Compagni  fick  en  comikk  utgåtig*  1653 
stiftades  det  med  plan,  att  i  Ryssland  fSr  godt  kop 
tillhandla  sig  detta  lands  producter  och  dem  sedan  i 
Europa  foryttra^  En  ntländning  Pierre  Terreau  ha- 
de derpå  lofvat  25  procent»  Bland  participanterne 
träjBTa  vi  de  2  liberale  notabilileterne  Borgmst.  Alls 
Nilsson  och  Assessor  Nils  Skanck,  ^en  for  sina  re- 
sor och  sitt  stipehdiam  bekante  Truls  Kåhre,  Ränt- 
mst.  Borge  Olsson  P.  Jul.  Co^et,  Mårten  Lejonskold, 


(    iTT   ^ 

v  ■ 

Jacob  Leyel  m.  jR.  —  25  styck^h  uppräknaä'«ifi  «éft 
stäHe,  De  hade  insatt  från  20  till  2000  Rdr,  ^Bé 
antogo  participanten  P.  Terreau,  HägerstiöriÄb  feHlfi 
ger,  tiH  Coinpagniets  Handelsman,  beätåenaé  liötiBÄ 
lön,  resepengar  och  betjenter.  Förjfta  resan '^if^fttl 
träffligt.  Man  lade  vinsten  25  pG.  möÉ  '^l^pfiaigl: 
38000  Rdr.  I  andra  resan  nppkoptes  af  HÄiy^ferti 
ske  Majestat  Alexis  JVTichBéliiritseh  7746^^^  rféålp'. 
(244  pude  15  skalp.)  Rbabarber  Tor  3032»Rdr,36iia 
»om  äedan  såldes  till  Bo^vette  for  41,513  Rdr  12hE 
Kostade  honom  i  Hamburg  41858*  Rdr  39  sW  MeÅ 
ået  synes  som  Terreans  begär  att  Tinnå  ensaiti^bi^égé 
både  honom  och  Compagniet  på  fall.  Detta "  éirtBäi 
gade  hotfom  aiit  hemligen  nth  Rhabarbern  IHl^^^I^ 
gerstierna,  söm  sedan  med  sina  skator  kringspHddi 
den  i  Europa.  Terrean  dog  (1657)  och  efterléihnadé 
hSgst  ringa  tillgångar.  En  vidlyftig  process,  hkr/4 
fragknenter  förvarad,  började.  H.  ville  ge  den  6fori 
sålda  Rhabarbern  åter  (Zaren  hade  befunnits  blähc^ 
mycket  skämd  bland  den  dugliga)  och  all  betalning 
han  fått  för  den  försålda,  dessutom  en  ansenlig  sum- 
iha,  för  att  komma  ifrån  alltsammans,  titgangea 
torde  svårligen  kunna  af  fragménterne  utletas ;  meii 
man  lär  dock,  ait  ärlighet  varar  längst,  att  ihgeii 
vunnit,  alla  förlorat  —  utom  Hans  Zariske  Majestät, 
som  synes  narrat  alia.  Processen  utgrenade  sig  ock 
till  Amsterdam  och  Hamburg.  På  sednaré  ställéi 
hade  domstolen  ett  passande  motto  i  sitt  sigill  t  Fa^ 
iientia  ChrMtanorUm  Sapientia  (Tålamod  de  Christ-* 

(xDeL.)  '  '12     -' 


c    178    ) 

Mt  ^iilMt.)     Borgmst.    i    Amtterdan    hette  WT^ 
iah  81^hfr«    Del  Zaritkat  kSpebrefFet   §c    daterad 
jtfgve^Ti.  d,  2^  Martii  1653^    |Iao«    Zar.    Miges^ 
l^ml^iul  yoJTO   dfa  ho«  alU  Byatars  Zar    T^IIwairoddi 
Ijif^^jP^ui,  Eti;  OocLCzraman,  Bana  Zar^A^^Tnuif» 
]a^r  ^r  Jjah.  Boecken  Toa  Doelden   ooh    Köpmaa 
Bttcklipff.    Dar  aynea  ej  Terr^aa  9001  kopaft»     vtaa 
an  K&pman  Hiaeaiiig  el«  HiaiDg  i  Ham^ij^  kyaiig^ 
mm  fakaa  bkf  äo  svårare  att  reda«  .  Oearan    fiek  i 
sHHat  fSr  pepgar  4967  Skeppand    atångjacni    å  6  | 
Pdfv    38389  Hdr  3  ak.    ^aa  1672  45m4a«  lAnmdi 
nB;hi|barbc^rliaiidlep,99  19  år  efter  deaa  Mutanda.    Pih 
tiaotifl^  e^  Utigaotiam  et  jpAcnm  Stg^ieniiii^  X(8ff7  ha- 
ie  Öfrerttilb*   Axel  Sparre  gode.  la^m    eWL   QtrBk 
nat  efter  Terreaaa  b^pker,  att  JL  Mm  cedoc  af  han- 
deln befteg  sig  tili  16/)6SBdr  1^  s^.  derRfOSgen^. 
borde  gälda  7958  lUv,    $o|d  desie  ai^  K,  lOzc    yors 
till  storstfi  delen   anordade  ad  pioa    ^iw^y    OQelwdi 
Öf?er$t4t|iåUarcf|i  deras  spara  iobetaUiiqg» 

Westervikike  Skeppif^CompetgnieU 

i666d«28.Sept  nt^ngo  ur  Comp.  Maria  Sp|^hi|^ela 
Qardi^yGref  Douglas  arfvipgar,  Elofrédcttf^iea^nd^prfl^ 
Ips^t  Dan.  Leyoaeqcker»  Gen.  Tallförv.  Wilh^.  Drar 
kenhlelai,  Jeh.  De  Gei^r«  Abr.  &  J^Ct  Mqpid^  och 
iM^ptipjit,  Abr.  K;o^k  ni^d  saintl.  participa.iiteraef 
IHflltycke^  mdjTäe^e  fdr.  m^  inmatte  38^706  B4r  1^ 
sk»  in  specie»  SJceppet  Östergödan4,  Sk«  LeopardiMi^  - 
Sk«  Japiter,  Sk.  Piparen^  Bojorten  Unga  lamb^t  och. 
Boj.  Qfoppet    De  Geer  hade  insatt  16,056,  BL  S.  D| 


(    179    > 

Doi^Ias  iH4k{409FOiiaftlBir  hmrdeta  4200,  M[oUMiM4aB(l^ 
Drt^.pch  Kock  hvardera  iSlOO^  Fries.  1050|  rmwwm» 
fap4«f  friai  ,d|^  4iigm  nU  sarticipation  \  btrtmdi 
Compagni,  men  hri^A  vinst  som  forlust  anlafligait  deri 
pmticiperade  de  till  dato  lika  med  de  qvarståend# 
pérqvotar  Bland  de  qvarvarande  var  Joh«  De  Floa 
(AdlercronX  ;(b$de  iasaifc  4200  Rdr  sp.)  som  aéåsa 
sålde  ^  act|sf .  (k«illade«  4en  Uden  transpotle»  pi 
Compagniet)  ttUJiageraiiarnA  d,  7  Sept.  1668L  >Maa 
finner  hår  att  den  Svenske  Adlen  bildats  i  FrairkrK 
ke,  »der  Kunge'^  var  den  förste  köpman  i  sitt  rijce^n 
under  det  köpsli^an  ansågs  oridderlig    i    TyaUacHK 

Westervikske  skepp^Compagniet  fSrlorade  IfflO 
skeppet  Uppland,  1652  sk.  Stockholm,  1654  sk»  Ö- 
land,  165&iric.  Neptunas,  1660  sk.  SSd^rmlnd,  1662 
sk.  Phoenix,  1664  sk.  Småland,  1667  sk«  Falken» 
M&ék.  ¥ettirs,  1669  sk.  SöderstrSm  oeh  Éeäté.  Ds 
i|'sUtér'kontiflfo  Ikisd  ntredkiingar  och  laddhingilr  att 
ko'ste^2f5  dal.  8.  m.  Än  1663  en  Boyort  K.  Da* 
pid  benåntd^ 

Bhllantien  tin  1  Jam  1673: 

JDfiefc    .  CredU.. 

3  skeps^.  >(<l^f  1  Participanteras  Ca- 

sedvmera    föro^  pitalRdr    121,025 

Ijckadtoch;^ jQiDjr^  å  6  ^  tn.  s.  in.        196665. 

ortsf  84673.  Vinst  att  dela  1666 

PackbniivM    '       12009*  och    innestår    till 
Cas^an  340.  Kong]«  Revisionens 

tJisslåends  gftld    57149«  dai«  fallen  Sr  6120« 

12^ 


(    180    ) 


"  t'v:; 


OviM  giM  22469.  Partiei^anter^téyff- 

Oilngltge  faror  2463.  ran               ^      '  '   ^    1339. 

FdiliMten  34338.  Åtskfllige  andrife»    ^     ^76& 

n*  Hl»  Ulv  Bl** 


237884.5.  2^7884.5. 


f  Mött  34338.  3.  5.  Capital  ftr  Rdr^ 

OTiia  gftld     22469.  20.    12i015    å    d  | 

od.  Taror        2563.  7.  5.  mark  a.  m. 

Skada  å  sl^epp*  /t. 

Carolus         25000. 

Af  Capitftlet 

UifverbehåU 

Uti  i  mk.  8. 

m.  per  Rdr 

inalles  11239420:4. 


«t^ 


196665.20.  19665.  20. 

Di  Skeppet  Fi4keii  förlist,  förklarad^  ^N<9|^[^f 
på  samvete  och  salighet  till  Conipagi^etf  .^^ra^kott 
att'der  blott  bergats  ankare  för  120  Rdr,  stjnoker  1$^ 
252  och  Skeppsredskap  för  1100.  Kapten  Roloff  An* 
dersson  förstörde  mycket  utan  att  Ti]J9>  ejrsSlta^' 

Kort  Dednciion  ofyer  hvad  under  tfägerifier* 
nat  sjukdom  i  W.  skeppsComp.  panerni  ahg^eiéde 
f3exelbrefven$  accepterande  och  afietalakde  Jrått 
Portugal,  Tisar  att  1669  d.  24  Martti  Ränténlst.  Cro^ 

Ni 

neberg,  Secr.  Koch  och  Commis^Thaen  voro  deleglr^' 
re  i  Compagniet.  1666  d.  13  Mars  hemförde  ett  skepp; 
pfi  B:s  del  6  ris    Pa]jper,  confect,    18  Oxhofd  rSdtf 
Vin,  2  fat  sviskon,  118  torra  päron,  2  lådor   msdn,' 
3  st.  olifver.  1676  hade  H.  7036  daler  %.  m.  i  Corap. 


(  m  ) 

innestätodp,  ^om^tiraiispottorades  på  Kaiiiinarertt««i 
i  i^m.  CpU.  G.  GatbrU. 

Skeppet  Mars,  sam  afgiek  tiil  Portugal,  anajiga 
kogta  i  måiKiden  343  Rdr  el.  600  d.  a*  iii«    . 

Skeppet  Gustavas  kostade  24000  daler,  sk«Björ» 
nen  14500  d.  Boy.  Hoppet  55000  d.  sk.  Westejrvik 
llOOp,  Packbuserne  i  Stockh.  kosta  12000 —Summa 
iniof  1 530Q0.4«9«nif  Perjerote  feyggerieti  Westervik7728» 

Intressenterne  hade  insatt  79,028  d.  s.  m«,  deral 
Gr.  6.  Stenbock  1155.  Gref  KöAigsmark  4200,  Gr. 
Ga(>r,  Oxenstj«  1524,  Gr,  G.  Lejonhufvud  2018,  Gr. 
Gabr.  OxeBsg.  3925,  Er.  Rjning  4119,  G.  Hora 
2100,  Gr.  Er.  Oxenstj.  8247,  Job.Berends  2070.  Jör. 
Paykull  6300.  Job.  Kruus  3150,  Agn.  Horn  2100. 
Chr.  Horn  2100,  Hägarstierne  7036,  Job.  Beyer  2080. 
Jao.  Gideöu.  ik  Dav«  Gyldenklow  tivardera  700  m.fl« 
1674  bSila  en  stimma,  deevid  yttrades,  att  vinsten 
nu  flera  åi  blott  bestätt  i  siffror» 

Medlen  1675  d. .  1  Jan.  bestodo^  uti  reda  pengar 
d«  2862,  salt  571, 2  skepp  och  1  Bojort  44649,  deras 
utredningen  5330.  Byggeriet  iWestervik  7728w  Pack- 
hnsen  i  Stbm  12009.  Salt  i  Portugall  7676.  Jern 
ibid.  ofier  inköpet  1628*  JernsQrcken  i  '  Amsterdam 
958:    Summa  .83615. 

Utestående  fordringar  56405,  deraf  4840  förlo- 
rade, oviss  skuld  29371» 

Dröttn.  Christina  gaf  Gooipagoiet  Tullfrihet 
men  som  ej  i  sedan  aC  Comp..  observerades  ntan  nt«. 
gafia  dnödigtvia  årligen  minst  Bdr  5250.  Skeppen  (5) 
forot^i  bfiijan  iiraote  på  Portngal,  andar  tiden    med 


{    182    )     . 

iftD,  f8r  8U  der  fSrtjetia  på  frakt.  Foro  alttid  2  och 
2,  för  Turkens  och  Köpares  ricalL  Coirpagtii^  bSlI 
alltid  en  iactor  i  65theborg,  dit  skeppen  kände  s^- 
la,  då  de  sent  om  kosteii  ålerkomtno,  eller  der  nr^ 
lasta  sitt  salt  och  så  bege  sig  på  ny  resa.  BjBmea 
Ifode  ej  dfver  12  stycken  och  blott  18  till  20  mao, 
drog  likTftl  öfver  3000  T:or  salt.  Gustavas  fSrde 
Sfver  24  st.  oeh  38  å  40  man,  kunde  dock  ej  bårs 
»fver  4000  T:or. 

Cornelins  Jacobsson,  en  Holländare, uppraektade 
Westerviks  Scboops  Houpweris  seja  gunatigo  on- 
irricheit  med  sin  meritlista  1671.  BadiT  1036  mota^ 
gits  i  Compapniets  tjenst 

Högvälbome  Hr  BikiS^attmistare  Höge  oeb 
Yftlbome  Herrar  respective  Riks  odi  CaanmftrRåd! 

Såsom  H.  K.  M.  Vår  allernåd4  K.  Mh  Heriv 
och  efter  dess  ordre  det  Kungl.  KammarCoUegiun 
kafver  icke  allenast  1667  in  Aog.  Och  Sept.  utan  ock 
1670  in  Ang.  o.  Oet.  genom  dess  nåd%  bref  och  ooa- 
tracter  férsäkrat  Afrikaniske  Compagnieta  Interes* 
aenter  att  betaki  deras  140,000  Bdr  försträckte  Cs- 
pital  med  pålöpande  intresse  å  8  pC.  ifrån  den  ti- 
deki  samme  penningar  kommo  i  KongL  Ministren 
händer,  och  intill  dess  de  kunna  falleligen  blifva  er^ 
lagde.  Altså  och  amedaa  Wåld*  Clafude  Ro^neue 
Hågeratierna  kör  hafv«  aC  beité  Ca^alSOOt  iUr  in 
Speeie,^  hvarföre  tåcklel;  det  Kongl.  CaniitiairCölh  ^ra 
t^ra  den  forotdning,  jtt  b?m:)e  500  Rdr  ;iii    sptcis 


(    183    ) 

med  dess  intresse  å  8  pC.  ifrfin  detta  dato  och  tiU 
éesn  betalningen  följer,  måtte  bende  Ilägerstj.  rik- 
tigt erlagde  och  contenterade  varda,  det  skall  Tara 
Compagniet  emot  Vederbörligt  qvittans  god  be|al« 
ning.    Stockholm  d.  2  Maji  1672. 

På  Afrikaniske  Compagniets  vägnar 
J.  Lagerfeldt,    Johannes  De  Geer.    J.  P.  LillienhofF; 

Den  entrpp^enanta  Grefvinnan  Maria  Sophia 
Dela  Gardie,  som  anlade  Wandtverk  i  Tyresjö,  höll 
fyrbåkarne  i  Skåne  och  npptog  stenkol  i  Höganäs,^ 
hade  i  Afrikanska  compagniet  först  1500  Hdr  in  spec. 
söm  i  12  år  ä  8  pC.  uppgått  till  5880  Dir  s.  ih. 
Med  denna  tillgång  sökte  bemälte  Grefvinna  betala, 
då  Bed.  Commissionen  återsökte  Pedersöre  räntor- 
ne,  som  hon  ärft  efter  sin  mor  Grefvinnan  Ebba 
Brahe  —  ,en  förläning  åt  Fältherren  Gr.  J.  Dela 
Gardie,  som  der  anlade  Jacobstads  iitad  och  der  in- 
rättade en  schola. 

Redan  1655  insatte  Gen.  Gr.  Jac.  Casimir  Dela 
Gardie  1800  Rdr  i  Af  rik.  Compagniet. 

Ostindisha  Compagniet. 

1682  d.  2  Oct.  gaf  C.  Wallerij  från  Stockholm, 
fi  resa  till  Ostiodien  på  Skeppet  Purmer  för  Adel- 
bost,  Herrar  Directelirer  af  det  Ostindiske  Comp^g- 
li^et  J  Kammaren  i  Amsterdam  en  iilvisping,  att  de- 
ras: Edelheter  ville  betala  hans  gagie  till  hans  syster 
Cathar.  Elis.  Elders..     ^ 

.'Goaveraearete  öf.  Ost  Compk  och  RiddareO- Joa* 
Hsriw  skreC  fråa  LoadoQ  1690  till  Henr.  HUdebrand 


(    184    ). 

fftran^e  d^  Svedse  Convoyers,  hvaraf  manfinner^  9tt 
^Tcnskarne  deltogo  i  .ett  Ostindiskt  Compagoi»  forirän 
ftt  ^jlikt  organiserades  i   Sverige. 

Salt-Compagniet. 

1665  sålde  Lieutenant  Axel  Ornehofvud  sin  a&- 
del  i  Salt-Campagniet  2100  Bdr  spec,  ärfd' af  Afod- 
ren  Anna  iSneckenfeIdt|  till  Hägerstierna,  forbehål- 
lap^e  sig  blott  den  sista  utdelningen  10  proCento  och 
0  T:or  salt«  Modlien  hade  på  sina  4200  Rdr  capital 
fått  234  daler  10  f  öre  s.  m.  i  stället  f5r  36T:orsah. 
H.  betalte  Ax*  Örneh,  för  hans  2100  Rdr  2625    da* 

*   '  »        ' 

•  •  • 

ler  8,  in. 

» 

Phil.  P,  Emanuel  skref  från  Amsterdam  d,  16 
Mart«  1669  till  Hägerstierna,  huru  han  gerna  öfver- 
to^  (kommissionen  af  SaltCompagniet,  att,  då  läster 
med  bräder  och  jern  konimo,  skaffa  salt,  benojande 
sig  med  \  pC«  intresse  om  månaden  och  2  pC»  pro- 
vision. , 
I.  .■  ,             ^ 

1666  gafs  6  \  daler  s.  m«  for  tunnan  sak  i 
Amsterdam.  «For  samma  pris  finge  participauterne 
det  hos  Hägerstj.  men  af  Compagniet  betaltes  honom 
för  Directionen  af  nämnde-  Compagnl  på  året  744: 
17  s.  m.  SaltCompagniet  införskref  ock  oliicer,  ms*- 
sin,  \B^urdeaux  vin,  hvttt   vin,  frukt  Ht.  m« 

<    1669  d.  28  Maji  ttiiskref  Hägerstj.  H.  E.    Knut. 
Killi^k^  ^U  hedra  SaltCompagniets  nAssonible    gene- 
rale,»  såsom  son  premier  appuy. . 

Vid-öfversättningen  af  Eitiannels  f raosyrica  bret 
^or4e  Hägerstierna  8  aDmärkniiigar,  sönivilQiat  a<| 


c  töa  ) 

mmiifn  kfta^e  b^e  ffaDsyskan.  och  v?0ii«laui  bittra 
So  måog»  ;föi:iiäinei  i  bpcDS^lldloi^  Bäl(érligéii  haft 
ficholandemini^*    S^hn;,är,ftttmäirkit  vacker. 

Den  tiden  .C!Q)i|soinerM.^upgefarligea90Q00TaD« 
nQr  delt  .årligen  I  10  nirk  kint  i  tnll  pi  TunnaK  gaf  ^ 
22'5Q0O  d.  Deraf  K.  M.  fdrbebåHit  sig  halfpamn  i 
pengar,  som  göra  .112506  daler  och  såU  lika  mot  det 
H.  M.  fdrat  njatit;  den  andra  balfparten  i  salt  å  10 
d.  k«  ni.  tunna  =  11250  tunnor.  Förut  hade  H.  Af. 
af  fremmande  som  inländska  njutit  hvar  6:te  tunna: 
15000  T:r  Supcrplus  af  75000  T:r  ä*i  Rdr  på  Tun- 
nan gor  18750  el.  kppm.  112500  d.  Skillnadea  un- 
gefär 14000  d.  s,  ta.  Då  lindring  i  tull  medgafs 
för  salt,  medgafs  det  ock  för  Franskt  vin,  hvaraf  år- 
ligen Inkom  Tid  pass  5000  åmar.  Lindringéft  3  Rdr 
amen  belöper  sig  till  15000  Rdr  el.  30,000  dir.  s.  m.  ' 

Socker^Compagniet* 

Herrar  Directörer  af    Socker-Compagniet    voro 
skyldige  Häg^r^tiema  1669  d.  1^  Apr.     1574    daler,    ^ 
bvilka  borde  betalas  till  Commifis.  Wälb.    Nils    Ja^* 
hansson  Rosenflycht.    .      .  .  n     . 

1674|  isedan  Socker^Compagniet  lemnat    H.  150. 
skålp.  pudersocker.  Tar  skulden  tjll  H.bjott  34:  12. 

1669  sålde  Compagni^t  skeppet  Stopkhol^is  va- 
pen, h^ari  B.  ff de  xV.  >    ' 

Tjäru^Compagniet. 

'j.  r  H9gfrstierni|.  förlorade  |  af  det  kapi^I,hap,  deA 
VHi^tef^]j[n4^tt^  dock  åter  en  sniDjmä  i  4ef  xeitcp^exad^ 


(    186    ) 

Comptigtotot  1673»  JajB«  Steeekanbvri;,  Mae^  ftettth, 
Bakzar  Gyldrafaotf*.  Nik  Keder,  H*  Cri»iHitxerna, 
J«  Pryt>  m.  fl^  voro  hftr  omkring  H.  I  det  äldre 
Comp.  befaiie  ätt^n  NteftlåM  SkttA^. 

Directeurer  i  det  ayå  1079  tdre  B»^Ruitd^ 
M*  Bi^Dge  ecb  CK  Wilkéns^dä  de  Ilete  1500  df.k«ai« 
af  Kamrer  B«  Eldé 

1668  ftålde  Comp.  54  lå%M  bteck  å  il2  d.  k«  m. 
9288  liU  Hägerstj. 

Olans  Thegner  har  liär  intygat,  att  Tjäm-Com- 
pagniet  sålde  en  läst  tjära  for  96  d»  k«  m« 

Böhfiilandska   fitkei. 

Oerom  skref  Alex»  Cock  an  märkningar  i  anledo* 
afHrGripenhtelms  prcyécterade  fiftkeristadga*  Det  för- 
nämsta deraf  var  Makrill-Fisket,  som  skedde  i  Tårens 
början  (slutet  af  Maj!)  med  bottengarn  men  mest  med 
stora  not  eller  vader  af  100  till  140  famnar  långa 
och  8  a  9  famnat  djupa,  hvilket  Hkér  ifrån  Baskär 
inemot  Strontstait,  nien  btundom  fö^  Buskar  bruka  de 
inga  vader.  Makrillen  är  na  mager,  hlti^a  börjar  na 
äta  sig  fet  på  deli  unga  ock  imä  silbti,  som  finnes 
i  fjärdarne  i  stor  mjrc^kenbet  Mellan  midsommar  .och 
Larsmesso  fängaft  den  med  krokar,  dfi  han  är  fet, 
fläckes  och  saltas.  Båtar  af  7  å  8  dili.  köl  brukas 
dervid. 

Dernäst  är  Ostronfångsten.  Ostron  satt  vidklip- 

■■»■♦..  .  ,         , 

por  men  uppfångades  geném  ett  redsksp^    bestående 
$i  en  I&ng  ijtakei  pfi  bvars  ända  satt  ett  hvast    jettt 


c    187    ) 

oéh  hvarnnder  tu  kam  dl^påié  Mogdé,  Boff^e  Mg*' 
afts  «tt  klipporne  fingo  slå  fcidlysca  i  3  å  4  fir  étim 
mitronskördeii. 

Torsk,  Kotlior  Cfch  Grag«gh  itngaii  ineil  Tad«r, 
nåén  meit  med  krokar,  Ktifkeii  fisk  iiedatt  inlältas. 
Si  fångas  ock  Hvittlibg,  som  fiftckes  öch  torkaå. 
Hantmer  fångas  genonl  kupor.  Till  Flundror,  Ale- 
kassor  Ae.  brukas  rysjor*  Laxfisket  så  Väl  i  Göta 
elf,'8oni  den  iler  flyter  Tid  Qtistratnsbro,  är  inrättad 
•ftet  vanligt  sätt.    Detta  åt  Skärgärdsfisket. 

Till  fisket  i  Kattegalt  och  Nordsjön  brukas  sku- 
tor af  36  å  38  fot  köl,  som  kallaÉ  Backeskutor,  helst 
fiskredskapen  kallas  Baokor,  sola  bestå  af  én  stor 
lina,  hvarpå  många  snöre  och  krokar  sitta:  sådan 
redskap  kasta  de  i  yattuet,  när  de  hafvä  upptretål 
(sie)  i  hafvel  de  grunder,  bvarpå  de  äro  vane  att 
'fiska.  Dessa  ligga  vid  pass  20  mil  frän  Näs  i  No- 
rige  i  sydväst  från  bemälte  ort  60  å  100  famnar 
djupt,  hvarest  da  ankra  och  så  länge  ligga,  som 
vädret  det  tillåter,  till  dess  de  deras  fiske  förrättat, 
hvilket  förnämligast  består  Uti  Cäbliausfång  éller 
stora  Torsk  fång,  hvaribland  de  bekomma  långor  och 
Häljefiskar  eller  stora  flundror.  Cabliaun  bKfver  i 
tunnor  saltad  och  långor,  som  de  på  desse  skntor 
fånga,  insaltas  och  säljas  hela:  Af  de  stora  flundror 
göras  raf  och  räékling,  söm  sker  när  de  torka  den 
i  solen.  Desse  skutor  äro  med  7  man  besatte.  Det 
andra  slagetär  snöreskntor  s.  k.  af  redskapet.  Vid  snö- 
ret är  fästad  en  krok.  Fiskrarne  gå  ej  så  långt  ut 
iiém  dé  förrfge^    Dtoas  åkueor  tfro    af  äO-^St  fot^ 


c  m  } 

D«.fi«k«  pi  .ea  ftitibjl,  de  skatta  HoImoq,  pi  30  fani* 
9ail  Hinf  wg^é^  15  mil  frå»  SUingeffefi  veMtuydv^må 
nära  vid  det  eåjcallade  jatska  refvet,  d«r  de  få  deie 
stora  .cabUnoo»  icioe  i  aå  «ter  .  mypkeiihét,  soiii  de 
fSrrige  f kiitojr  ut^n  deriblaad  smftrre  fiak,  aiina  .  de 
kalla  Snanarfisk,  hvilbeo  de  torka,  i  solen  och  al 
aSlja.  De  få  atandom  .CabliBO^  Längor  och  Helte* 
flundror;  Deisa  akutor  äro.med  6. man  besatte.  Af« 
Tea  brnkfia  Backebåtar,  28  fot  långa,  atan  t  riUvér^ 
lopp'9,  med  5  å  6  man.  Merftndets  Jägges  fiaken  i 
7  lotter,  bveraf  redaren  bekpiamer  1«  Tiden  nSr  de 
fiska  är   från  Vårfrudag  till  larsoieasa*  * 

I.begynntlsen  af  freden  låg  fiskeriet  helt  oeder. 
Na  (13  år  aedaare)  förses  bärifrån  flera .  provinser, 
ja  bandd  sker  >från    Stockholm;:  7    år  fSrat     tu: 

stor  Guds  välsignelse   men  folket  ovatidt.att  fiika^ 

■  •  * 
SkogsCommtiswnen. 

En  dylik  appi*ältRdés  i  till ' AUmftnningsakDgimea 
vård  af  K.  Carl  XL  'Diroctär  deiSfver  blef  »JElJBirald 
Strou^eldt.  På  1660^90  talet;  skref  han  sålom  så- 
dan  flera  här  for  vara  de  bref^.  1694  iostänide  han 
Kcousiske  arf?ingarne  rörande  en  stor  allmänöing 
vid  Elfkarleby,  strädcaade  sig  till  Géstrikland.  Be» 
gärtOi  upplysning  af  Gr«  Fab.  Wrede  rörande  Sfttn- 
naa  preteasioner.  å  d^n  indll-  varande .  alknåaningea 
itté  m*.  4  <     ' 

Åtskilliga  anteckningar*    « 


t  ^86    ) 

Itku^  4éffrftsvon'feif^h^ffijd  M  hdgåHsttifinlai  ST:6t 
iA^,4:tén  111  rtat.Ilin¥lrAtf*<j^d  forklMl;^^ jléti  löst  imed  12 
di  ÉVW^  »Stärideift^  åtdgo'  sf g  «<n  gSfd '  diiMnel  mbt 
ftrra>å¥et8,  bcb  46m  ulgjorde  ^8-^96  daler;  der^l 
SMiHiiSeOÖ,  Gmb^h;/  l^ara  Norrköp^  och  Vibbrg 
fal^itf¥tlem  3000  ;'A^  3860;  llps.^  Nj^kopi  'Cätiiiäi^ 
Westeråsy  Arboga,  Gefle  hvard.  2400.  of.  «.  v%'<tnfil}stA 
gärd^ifr  10Ö  gafs  af  tténB,  Östhatiii^ar  boh  ^  ESenäs* 
*  •  i636^rf.  1  iStf^^i  ^H;  Iftt  liade  pi^iÄlegieWt  VSlb: 
T«Éhili%  AfåiBdIcFt  alla  Eél*gsbrak,  Me  ot^  i  fcrtlk^  '9{^ 
Véi*  hlAtf  K^rig^if  rili^,  att^em  på  'i4silé  bdMhi^otieir 
och  friheter  upptåga  och  förbättra.  En  1  Triils  A-' 
ftéDlilöte  aiitégs  Söm  tt^l^åUdfe  d^ld  äf  ^låaiÅtlige 
j^br&ip^ntérlté,  d«i^iblitnd^Ifiksfnar&kén« 

1641  d.  13  Apr.  tiilbetrodde  H.  K.  M.  Land^Hfd: 
f blK  be^lidés  adi^MåWblibrtért  af  Kopparbérget^i^Sal- 
het^ik  ^cb  NåsigåifSti  Mm  Land&hafdigedome.  -Bm 
sktftW^^VéméifStrera  Undersatarné  bvad  stor  liorda  dW 
fa^ge  Héfi^äi^he  bctitgelr  på  bah^n  ocb  således  fnplan-- 
ta '{'  d^W^bjfh^an  étv  g^é   nvetiing  oni  näri^.  riksehii* 
Btat*dcfb  fege^ente»,  "pit^dei  regleringens  ni^a  '  måite^ 
kUrinafl' Uadrigare  stf    ilen    större  adfeetion^    i^spe<jt' 
och  lydnad  de  forsporde;*  han  irkolte  ha  etririgupp- 
6i^'på'%lla  uppviglare  •dEK?.    Han    skutte  ha  noga  ö- 
gW^eh^-uppsigtttted,  att  Gtids  ord     blef  i  åtiä  förssV 
éttdr^gt^lige^^  rent,  ofdrfalskadt  och  flitigt  lårdt  öch" 
predikade,  -itfkramenten  värdeligen  'administrerhd^  én^ 
tfrfg  kyrkomsf^plin  observerasr  och  hållas  öfver    hela' 
i/äb ARMftte^i^  isynnerhet  tiHse,  ett  iligå    k&tterskfil^ 


\' 


(  m  ) 

o^ ,TiBftirfiii(fe  m^niligyir  iwntogAl  tlf ♦  Btna^^wkis^ 
U9  om  Ipiifi  qågot  «rf|igil  Bfrnmmw^f  fikn^^W  >Biito> 

ra,  'bjtdMjdts '  it^fli  lianden^  det;  ttrldklig  exsf^iniiw 
behdfdes.  Han  skalle  0€k  fUlsa^att  90bol^-  oiah  ha* 
apital^naaa  af  T^darböraod^  TidmaklhöUoa  mu  n» 
Inatru<^)ioqen  upptager  27  aid^r  Ja  folia»  .  dd.  p^Bfa* 
gri|pb?r, 

8  Mftrfii  1642  farbjnd^r  kro^aniF  tjänare,  a^  4rifva 
baadel^j  uppdrog  Lhfd. all  föi!atdpa.>«ui^  brtffajre^/Mop 
fcaode  Im  mat  #f»h  driaka)  Mslair  «eli  <vifgi|«fB  q^ 
vkluiJfiigjrannairnQ  au.  aig  b&r|  biirMa» 

164i  Dlgjord^  ]^iltoe^ia«n*itf  Xabak  i  %to^k|^1ja 
2174  d.   12  ly,  a.  m.  1642  till  d;.3a  Angv»  4.  .8  8^ 

1648  rasolveradfa  aU  LaM<m<iMr9y^ffail%»  Ira^^t 
fgyrflrdiga  Ceograpblaka  ta{to>r«  fk^lia  IUtt4fta#  i  #fiaf^ 
akrefoe  (aadskaper;  1  Uppland  och  W$^mfimkmi^ 
R  Meiiloaf  2-  SSdiaA.  o,  ^ir##,  M.  Pad^w.  Bo- 
i^ng.  Bqr  i  ÖFabra*  3^  &^a-r,  ik?^  JKcyij|p#rM<»:  jpetf 
Dalumé,  Jpqaa  Arfvedssan^  Bj^r  i  Bij  a^fci^  4, 
Ö^tGtlf  W^rmfani  ^^h  DaL  joban  de  Qpgier»  Bor 
vid  NorJkep»  \  Borgoapckep.,  §•  W^stgttl^p^MailmJU 
KieUill  Claaaoa»  bor  i  ijiotbab*  6.  JSmkiiPf:  p.  Ontm 
ito6«  P^er  ^onaaonr  OiiUka  (Pj^k)  Bor  Tidr  .  JonJ^op* 
7.  falmur  Läf^m^J  Ölimi  ock  Gc^Uiw4%  sl^fnbiom 
I,A|ra9on,  bor  i  Wadstenai  Q.  €ie$trikl^  j^lnngh 
Of  Herdalari^e:  Radera  Bögeaop.  Qadd,;.B(>p  i\  Soj* 
derbamn.^   ^.  BernSiMd  ,^  .   JIO,  FW«*flöf|9^  adj 


c  m  ) 

Ö9terhotien.  Qkf  Qlasion.  Bo^i  {]«»ft.  v«taAr  fh 
AbOj  Åland  oeA  jj^ome&org*. /i  JEinn^  .Hansson  bor  i 
Helsingfors.  IS.rlSaraffleAaff  och  i^tm^  Lärt  Lan- 
kon  ScroderHif  Bor  vid  Tavant^nil^»  å^  Nyfloit  och 

WAorg.  Erilp  Nilsson  AspegreHiBof  f^d  Wiborg,  14 
JKoxholnu  föll :;  Erik  Anderss^Q^llIltftfj^or  i  Kexbolm. 

Initructihnéf  för  LandtÉåtarnc  finnas  igen  i 
K4'^L  ^l||iifiar£oIlegii  Candis' registraturer:  1643 
lostr.  foI.  60;^;;  pvbstr.  fol.  9J^  Instf,  rrforiiiera4 
882.  FuUmakteQ;  ^3.  1644.  Qli^fii^^  reformerad 
502*  —  .<>  .v..i'7     • 

Om  Schrélélii  geograph.  irétk»'^e  Biograph«  af- 
disln^  jSUlroititfféir' < p.  75« .         .   .     ,j     :l 

1635  d.8  3m\A^hIn9truciik^/irJfkhmMrm9^ 
ton  huru  han^.jifg  förhålla  »kulf^  i,\  0^t  Bokhålleri 
of  ver  taUpctffiTtfch  krutbruken  ^fyfr  l^ela  Sverige. 
Desse  voro  Kfr^  uppdragna  4e^«  |rapsöske  Edel- 
manneii'  Fermin   Mazalet 

.  Siné'  datei  åiiae»  Fkaänakt  for  Lihrii  Impectom 
i  Kongl.  KammarArchivet  Måns  Pedersson  Blix^  bi- 
trädd af  Bengt  Jä<cobsji{on« 


4tv 


QvarntullSf  Mantah  och    Boskapipengar    efter 
Stockholm,  ijladi  förseglade  längder  164Q. 

Staden:     1^9 personer å 24 5re  1394:  S. 

64  hiMtar  å  1  mk     16: 
21  kor  å  4  5re  2:20. 

'  6  gamla  svin  ål  ore      6:         ..^ 


I 

47»  kÄ.'  21:  ^a* 

©6  gj  arviii.  4f  3t; 


.^ 


4^..•^ 


■j» 


130  ,n,  syixi,,  ..     2.   t, 


t  \* 


■  \ 
■«  1.'   . 


.i! 


2  tockp.  s  .    _^__^^^^j^ 

44  Mlstar.'-     '     ••*    lli    •  • 
72  kor.  9. 


113  a.  svin. 


•  j^^^-^^ééTa&ia 


'SMn'iN<lA»d3dlpérs.  1038.  ^^ 

58  hfistar.  14!  16.» 

142  fctw.  lTt24 

184  »»il».  5^.:44. 


- — r-^1076.„, 

«  »  ■  '  * 


«»■ 


Valvation  nppå  Svenska  fiafer  m9t,JRik$daler^ 

♦  ■    ■  *     . 

När  en  Rdr  gäller  ,  Bör  ett  svensk  Da- 

lerss tycke  gälla: 
6^  mark  4  m.  3  9re 

8  -■  ■  ■  ■■■•  ■■•5.;  3.     ■■ 

9  .  ■      -■=  :  ■  '•'  öi-  •  •■ 

10  6.'  '  6.  " 


11  '  7.      3." 

12  7.      |7. 


(    193    ) 


13 

8.      & 

14       • 

9.     ^ 

15 

10. 

16 

10.      6. 

Valtatio»  på 

kopparmynt  mot  fi^^rm^» 

Nir  1  Rdr  gäller  ■ 

—  löper  det    12         ~          QO.  , 

,  6J  mark 

m.        13           -           Ö9A. 

.8    .         - 

59i.       14           -         igei. 

»                     T-           • 

68|,        15           -         ti4. 

10                     — 

75|.       16           -,         122. 

11                     — 

84. 

Om  6utd  öth  den  vigt. 

En  Pottngaléuic  vfiger  lika  med  10  Ungerske 
gylden,  i\  asaken  En  dubbel  Portngaleax  ducat  vä* 
ger  2^  lingersk  gyllen.^  E«  rosenobel  väger  2  Ung. 
gyllen  ^  ort.  En  engelloot  vSgör  1  ung.  6.  ||  orr« 
&i  dubbel  ducali  vfiger  2  ung.  G.  En  Korseter  med 
ett  litet  kors  vfiger  1  ung.  6.  1  Fransk  krona  v.  1 
tt.  G,  2  Asak^r  mindre.  En  pistolett  v.  1  u.  G.  1 
Asaker  mindre.  En  milresse  v.  2^  u«  G.  En  Hin- 
richs  nobel  v.  1  j|  U.  G.  Ett  Rhenskt  Guld  v.  1  U; 
G.  Vjt  »i«>«lre.  En  Ung.  G.  v.  l^V  qvintin.  4  Ung, 
6.  vfiga  t  lod  1  orts  gyllen. 

Ett  Skeppund  har  20  pund  efter  våg,  15  Lisp^  ef- 
ter Betsman;  652  maike^;  En  mark  16  lod.  Ett  uns 
2  lod.  32  lod  är  1  mark  Lisjp.  20  mk  är  1 .  Lisp; 
1  Lisp.  fir  16  Skålp.  1  Skalp,  är  32  lod.  f  lod  fir 
4  qvintin.     1  qvintin  4  ort.    1^  carat  är  1  lod. 

(x  Del.)  13 


'* 


(    1Ö4    ) 

Ett  fodÄF  vin  är  6  åman  En  åoi  ^  kannor 
En  pipa  kanarievin  3  åmar,  Bastardt  I4  åw,  alekant 
3  åmar,  franskt  vin  2^  åra,  15  kannor.  Ett  oxhnf- 
vttd  82i  kanna.  .  En  båt  candisvin  3  åinafr^  En  «tor 
i|keppslast  25  T:or.  En  piumaläst  48  T:or;  en  liten 
lågt  Ii  T:or.  En  Tä  48  kannor,  4-fjerdingar.  En 
ny  tunna  52  kannor.  En  flerdiftg  2  "  åttingrtr.  En 
•ta  Skån  sitt  16  valäf,  en  vahl  20  kast,    1     fcaat  4 

sillar  ^ 

En  skock  ha^  60,  Ett  tiniber  40.     En    sug     20, 

En  mandel  15,  en  duan  12,  Ett  decker  40.  « 


«*HW(«»«i*«i«"*»*"*"-»*""  » 


Bonden  fnåstiö  M^^aflfa  recrttjec,  livilket  efftcr  pra- 
xM  U  en  9tor  gwi(atipn,  helat.  kvi?r  , soldat  .kostar 
nu  för  tiden  *)  1^  JWQ  d.  s.  m.  och  lii^ra  att  Iej% 
ehuru  K.  iM:t  «a4gat  40^  60  4.  s.  i)t.  På  bonden 
U^t  1  ä  2  gångor.  }im  hm  .Wg^  hga?  ^ta»  j^ifiUi 
gå  sjelf,  lemnande  heinnmpat  6<le,  bvÄrigenom  K 
M:ts  ingälder  formin*ka«.  Au,  ökas  m  KQpmn0 
ftjrka  mest  gpnom.  deii, bosatte  lftpdti?iRni»eM  conr 
s«f vation.  DerförÄ  för/Bslås,  för  att  skaffa  bondes 
alltid  tillgång  tiU  pefsonor  att  l<^pa  och  honoui  lill- 
iällo  att  bli  hemma,  att  m^n  roterar  20  kfteckterofar 
tiU  ett  corporalskap,  soin  fijelft,  finge  va^ja  48ig  en 
IlotemäKtare,  bji^ilken  yid  ingång^#  gjoieri^ttelae  om 
fn  4S9ldat|B,  afgång,  kallar  alla  rotarne  samman,  då 
hi;arbopd9:  skall  ha  med  sifi:  1  eU  1^  dalen  s.  ni.och 
lott  kastps  mellan  alfa  drängarnei,  hviiken  %  lotten, 
tage  pe^ipgarae  och  varde  soldat^  • 

*)  Uftdcr  304ra  kriget. 


(     195    ) 


.  Mxtrifct  vjver  åihoaimejt  tidet^yg  och  Alåiie  i 
Sveiige  ocif^la^d  med  dt  låtcorporerade  ptwi^er 
1687  eek  1689. 


t  ♦ 

Sidentyg. 

*SiIfverdult 
Oemen  dito 
Gylkndok 
Medel. 
Gemen 

Bloniert  atlask 
Ostindisk  dito 
^Satnftiet 
f*odefäänifnet 
ISnialt  sTdqpseyii 
Fylesek' 
Fodertaft^ 
Cärtéc  « 
tii.  th. 


T. 


168y.  1689. 
VaroTna  Tullen.    V. 

alii;  "ftdr 

•     86.      n.  45.  — 

SlÄ    122.  32.  — 

•8.     '  8.  ■  — 
136.      48. 

:  m/  97. 

30'64;    510.  32. 
18880.  1573.  16. 

71.,     23.  32.  —           ^ 

1862.    465.  24.  814.    193."  24 

2636.  ;  219.  32.  2277.    173.  17. 

3306. :  37Ö.  39.  418.     47.  43. 

299^    374.36.  3000.    408.36. 
44638.  ;?44l.    6.  10990.    647.    8. 


23. 

21. 

95. 

634. 


11  19. 

7.  26. 

17.  20. 

54.  42." 


m.  m. 


m.  m* 


-*-■-  -^~  ... 


Summa  , 


'i  < »  . 


7601. 


205&38. 


>•  J 


'  '   ■'  ■    .     ■  ■ 
Norderkläde 


Ö^d^n.^|iäsjnl«>n  121184.  30296 


29.   19.  1* 

12550.  3137.24.  5336.  1429.20* 

1137.   284.12.   —  — 

26046.  6511.30.  13682-  Ai^^J30( 


.  t  ••  • 


10312.  2977. 

13* 


(    196    ) 

Bnindbargerlakan  72^0.    181X  324. 

Dettatom  Meianiskt,  Slesiskt,  Skottsk,  Eiigeltkdt  dte. 

~  46105.33.  10692. 

Således  1689  —  Sjötullen  2600  Rdr  mindre^  Sn 
fSrnt,  i  anledning  af  förhöjd  tnlltaita.  F5r  viner  2O00 
Rdr  mindre,  och  50,000  Skppd  jern  mindre  otskeppadt. 

1694  d*  8  Jan.  bonföllo  Stora  Kopparbergs  24 
Siste  med  menige  man  hos  Gr*  Fab,  Wrede.  att  haa 
ville  skaffa  dem  deras  nnderdan.  gjorda  Forakotter 
ersatta.  Många  hade  sjelfva  lånt  forskottspenoingaff- 
ne  och  finge  dem  förränta^  hade  ej  br5d  i  boset 
m«  nu 

Forslag  till  inrättande  qf  ett  Jerncontor.  Na 
inkom  till  Stockh.  årl.  omkr.  200,000  Skeppand  jem. 
Efter  8  d.  å  Skepp,  uppkom  1,600,000  d.k.m«  såaoai 
avance,  100,000  till  K*  Mit.  1,100,000  till  bergslager- 
ne,  400,000  till  borgerskJ  i  Sthm. 

Stpra  SjdtuUe»  i  Finland  1664  rantade  29361 
Rdr  el.  58523  d.  s.  lin.  Tullkamrar  fuunos  *i  Åbo, 
Helsingfors,  Wiborg,  Trångsund,  Nyenskans^  Haa- 
g5udd,  Baresund^  Porkalaudd  och  Wekelax* 

Meamgibruken  hämtade  Gallmeja  från  England 
och  Polen.  Rhenskt  ler  till  Smältékrus  ochGjutstenar 
från  Frankrike  och  St.  IVfalo.  MessiQgen  såldes  i 
England.   Frankrike  och  Holland.. 

Sidentyger.  1695  reste  köpman  Lenerin  till 
Amsti^rdam  för  att  se  till  om  vinst,  skulle  blifva  alt 
i  Sveriffe  anlägga  sidenmannfactur^  Hans  lill  Gref 
F«  Wrede  ingifna  relation  Visar,   att  b  var   Brabants 


(    19:^    ) 


1  aln  skalle   kosta  förläggaren  5  d.  16  sk.  kppm. 
I  22  sk.  mera  pä  aln  än  den   samme    kostar  i  iokSp 
contant  i  Amsterdam. 

!  ,  ,  • 

^  Project  qfver  Kongl.  Mjti  och  Cronans  årliga 

^ferlu$t  i  Tiondejämet  qf  de  bruk,    som  förr    mot 
,  genant  er  uti  penningar  forpaktade  äro. 


Weiter  Bergslagen, 

Sal.R^Marskens  Gref- 
vinna. 

Gifver  for  tionden  af 

sina  bruk  a) 
Doct.  Joh.  P.  WuUen 

for  Helsjö  Hyttan  b) 
Östgöte    och    SödmL 

Bergslager. 
Ad.  Raddow  för  Bjorn- 

dams  brak  c) 
Debescherne  förTibb- 

ble  Brak  d)     . 
Adriaa  Tripp  för  Es- 

perad  e)  < 
And.Boy  af  Snaflanda 

O.Markebecksbraken 
Upp' och  Gestriklands 

Bergslager.      ^ 
Henr.  Leraoins  for  A- 

kerby  och  Hilleboda 
Gerh.Uebeche  af  Fors- 
marks.  Berklinge  och 

Wiggelsboda  braken 
Ger   också,  i  Ströms 

aCrad  1000  d.  s.  ra. 
Maro*  Kock  för  Nils- 

hyttan 


Genant 

för 
Tionde 


dal.öre 
Silfm. 

200. 

« 

100. 


Tillver- 
kar årl. 
ungefär 

Tack. 

jern 


100: 

106. 
150. 
200. 


Skep- 
pund 

1200. 
300. 


Tionde4 

daler  s.  ro. 

Skppd 


800. 

800. 

1000. 

1500. 


300. 


250. 


200. 


2640. 


3560. 


2000. 


daler  öre 


480. 


Cronans 
förlust 
.  (ilfm. 


daler  ttre 


120. 


106.22. 
320. 
400. 
600. 


280. 
20. 


6.22. 
220. 
250. 
400. 


1056. 


1424. 


800. 


756. 


1174. 


600. 


(   iöÄ   ) 


Ih^evuld     Knisbjöm 

för  Ulfshy tean 
Bergmst.  Elias  Peders. 

för  Tholefors  f) 
Werwirs  for  Dårkerby 

o/WäsIunda  bruken 
Betaler  också  i  ströms 

afrad  600  d.  s.  m. 
Joh.  v.  d*  Hagea  för 

en  Veckubrytning  i 

Dannetnora  grufva 
Participantenre  i    ti. 

årens  bruk 
Lorentz   de  Geer  till 

K.  RAknekaminaren 

för  Osterbr,   Döfsta 

och  Griinsbraken 

Philpitadoch  NefAei 
Bergslager^ 

Johan  o.  Gust.  Börje- 
söner i  Carlstad  för 
Tuteino  och  Heden- 
skog g) 

Erik  Johanss.  Vid  He)- 
leforssen  för  Saxhyt- 
Uin  h) 


2oa 

100. 
150. 


150. 
300, 


600, 


200. 


500. 
1000. 
2700. 


1200. 

tsoo, 


9000. 


lÖOO. 


20.]    100. 


200. 

200. 
1104. 


480. 
720. 


3600, 


400. 


40, 


100. 
954. 


330. 
420. 


3000, 


200,: 


20. 


Summa    |3320. 1 31 160. 1 12050. 22.|873Ö.22. 

Den  9|s:ada  som  kronan  igenom  de'hhå  1>rnkeb'i 
förpantning  i  frainledne  åren  tagit  hafver  kan  esti* 
meras   aldraringast  pa  100,000  daler  silfm. 

a)  Borde  ge  tionde  pro  An.  1656.    b)  Fdrfallea 
till  tioode  1657*    c)  Borde  erlSgga  tionde  från  1653 
inclus.    d)  Sammaledes  från  1654.    e)  Ftans  contraci . 
esLciperas  till  1657.    f)  borde  gifva  det  20:de     d[ep-» 
pundet  tionde  sedan  1653.    g)  6.  bord^   betala  öoni 


Aea  pro  An.  1656<    h)  tlftm  braf  exciperas    till  An. 
1Ö54. 

Börande  ^nanserne  1660—1672  (af  M.  G*  D.) 

.  Enligt  ^ora  InqvishioQs  Can^missioDS  0;x:4racte]^ 
finnes  derQnder  inbetalt  mer  än  ^fter  16Q:2  £rs  st^t: 


Till  KqngKIMlajits  Hofstal: 

339687. 

Finkedrbttn* 

8085. 

Hertl  Adölpl) 

35907. 

Fbrtifica^iQn^staten 

77J26. 

KrijikfglketH  ptredning 

200897, 

Ammiralitetet 

7Ö5137. 

BergsCoIIegiam 

209028,' 

JRiks  Stallstateft 

34471. 

IC*  M^:£fli  bt^grafningsomkpstnad 

184913;^ 

rältsjfcateii  i   Pommern 

2218808. 

Extra  krig«fiita)ten 

^5362, 

Bednet^ons^oIIegium 

18665, 

Jlese,  uch.^flrepengar  vid  inrjlkes  Com- 

1       < 

.1  .  mi«»io|ien 

205732, 

Div.  MilitÄrbetjenter 

520330. 

^k^^d^Hli^f  Gymnasier  och  scholor 

MM 

11702». 

Summa 

5938583. 

Brehmiske  och  Vehrdiske  Intrademe  ock  Sietien' 
4nr  fÖ62/ 

_  Jhtradeyne    295832.  8.    Staten  d.  238382, 

.'^.l   .  Ppmerske  staten. 

.i;-:-iu  L;:  tillgodo  32406, 


(    2pQ    > 

GSlds  aflMt.  25044.  & 


^45a  «. 


295832.  8, 


Sver^f  riket  med  alla  deu  underl^gande  pro- 
viMer*  årliga  och  ordat,  ^komtt  är  efter  1662  år* 
Qeiteralttat. 

Mn  3,735,588,  39  i  silfv.  m.  aoin  g5r  i  13  4e 

'        48,562,655.  25. 
utgiften    4374031.  28  som  gSr  i  13  år 

56,862.414. 
Bdaocen  af  1659  Var  3071979  —  större   än  ett 
helt  irs  ord.  inkomst. 


Sverige$  Riket  inktmi 

tieei.. 

Ordinarie  ränta  öfver  hela  riket 

509501.  19. 

Fjerdeparto  räntan 

50591.  15. 

Kopparräntan         , 

309391.  25. 

Stora  sjötallen 

757514  26. 

LUlaToUen 

191245.    4. 

Mantahpenningarne 

178462.  31. 

Boskapspenningarne 

57460.    a 

Skjutsfördspengarne 

•        52683.  16. 

Crevä^spengarne 

3300. 

Sakören 

2300. 

l^fFejr  till  myntningen 

12866. 

En  procento 

1409& 

Bornholma  vederlags  gods 

14000. 

2,153,353.  18. 

FMaud  —^  (specifierade) 

361801.  26. 

(    201    ) 


Siåne^  Haltmnd  och  Bhk. 
Ord.  o.  £.  O.  ränta 
Si;  iJdmllBn 
JUUa  Tallen 
Siadarnes  eontribntion 
Ma^lgpengar 
Fyringar 

Bohuslän. 
Ord.  R. 

Oontribution  och  Sölfskatten 
Arbets  och  Sk|ntsfärdsp:gr 
Arstaga  samt  laodtbodaler 
St.  Sjdtullen 
Itf»  Tallen  och  accUen 

Lifland  *) 
Cdlaod  ««) 
Ingermanland  ***)    . 


1709^  13. 


;ii:ii 


12000. 
14475. 

18000. 
5250. 
2000. 


302648.  13.  ' 

27700. 
15300. 
12120. 

3475. 

18422. 

1500.*. 


•»•mmamm 


685^7. 

307493*  iU 
54535.  8. 
5082L 


♦)  I  spedficatloneii :  J  af  donationeme  1400a  Slaggskatten 
33676.  8.  LiceDterne  131,717.  Cootribatioa  i  Riga  och 
Dorpt  1100.    Landttallarne  i  Riga  60000. 

♦♦)  I  apec.  Adelns  ^arntull  18199.  laceoten  24986.  SakS- 
ren  500.  Recognition  afSpanmåls  utfdrslen  10000  IpC.  250. 

«*►)  1  apecif.  \  aC  ddhat.  16000.  Stftdeniea  Contrib.  1170. 
Station  14000.  Fiakerier  410.  Uceaten  786t.  Lille  Tullen 

4ooa 


(    202    )) 

Pommern  ocb  Witmar  «)  140583. 

Bvthmen  öeh   Yerden  **)  2958^2*  24/ 

BergBCollegu  perionrile  utåt  1660  --  34836r  29/ 
1661;  38037  9.  %.  v.  till  1672;  34805:  2&  CoUegii 
hmett  reparatipQ  fr,  1660  itill  167^  1480  4ce,  Sum- 
ma Summaram  1660—72,  097278,  9;  livnrtiB  pneiid 
fitU  efter  statsanordDing  7^1005,  de  ofrige  mååt 
skaflfas  fr.  lindra  häll*  IJppb^rden  ptom  unordniageii 
uppgår  lill  8$066r  ?8f 

KrigiColhgH  anordning  fill  |>etjen|e  1660;  14139: 

daL  «.  m,  16.  1661:  33,135;  1662;  54,070  o.  p.  y. 
deasutoni  of  ver  staten  166Q;  prra  årens  rei|(  3052,  Auj^- 
ment  700,  att  n&sta  fir  kortas  508  o*  8,y.  Sampna  ftSr 
ter  och  ofver  Staten  1995^  4r  30  Sre  ^  n>.      Samm» 

t660-t2,,>27m» ' 

mCfitt^UCollegii  anprdningar  poli  aflSDingar  16G0— 

1672.  Siinuna  silftu..  1690800.  nenil.  1660  efter 
Staten  104,500;  1661:  107550  ^  till  1672:  1,104^925. 
uppbärder  utpm  steten  79349 

Camm^rCQllegii  betjentes  afloning  öfver  och  u- 
lom  staten  1660:  38218,  1662;  42555  &c.  8:a  855^. 

ReductionsCollegii  betjentes  afloning  öfver  och. 
utom  suten  lj660:  2353;  1661;  5473;  1662:9850;  1663: 


*)  Licéi^ten  70,983^  Qraink  pch  ScheffeUteuren  60,000.  Små- 
tullarne  6000.   Wismars  Stadscontribution  3600. 

*♦)  \  af  doiiatt.  2^078.  Licent,  tull  och  accis  33060.  Landt- 
ränterierné  3890.  IStädernet  conént).  1^15850.  Städernei 
B.  Oréy  tievllhflug  112,60^.  Stadens  Brehmtnfl  ^oda  Contri* 
bution  2i5dä0^  Man  érinre  ^igNtis  Bjelkes  breif  DdaQ^ 
Arph.  Vl:,p.  ai.  .  .     ' 


j 


(     203     ) 

114068;  1664:  11940    o.    b.    v.      Summa    1660—72; 
130304:    19.    Man  finner  att  Staten  fick  drygt  betala 
vidimationerne  eller  hvad  detta  Collegium  då  förebå- 
da.    Se  PelaG*  Arcb,  8  D.  p.  J94. 

Job.  Eké))|a8  anmärkning. 

CommerceColiegii  stat.  Sta^env  tillordninglööO: 
16125  1661:  14725  Ac.  ^nmron  1660—72:  2>1060. 
Utpm  ocb  efter   Staten  Sijmma  1660^72:  196062. 

Nb.  Räkningarne  rörande  Collegiernes  i^tåt  n^p^' 
taga   en  mängd  columneir  så  ;  Debet  som  Cfédk. 

Sluthalanee  med  gamla  Banken  Ull  )673  df  \  Jan^ 

Debet  Credit 

Fruktbart  ca-  Lön  och  bp3tällning  :16315t 

pital  42244.  Gälds  betåln.  57930* , 

Ofr»  d:oo.in-  Ambassadörer  och 

tresse  52457.  Commissioner  2445. 

94702.  Debitorer    skyldige   50315.; 

K.  M:t  ocb  Kronan  Kongl.    Reg«     till 

betalt  för  inlöste  gifvet  12176. 

.Bankofedlar    m.  Cronan  skyldig       125456. 

jiu  ^70067.  2(j4770. 

S:a  264770. 
Styckehandehvimten  1660:  —  1661:  5046  d,    kt 
riU  1663:   78185,  1666:  382275    Ac.    S;a    i660:~72: 
1182905.  ' 

Alla  ofvananfSrde  uträkningar  synas  vara  af 
Lars  Dalman,  som  uppger  sig  för  den  sista  revisorn, 
dervid  uträknande  att  om  styckehandelsvinsten  an  vändts 
till  Ammunitions  och  vapeiis  anskaffande,  hade  dylika 
Jiunnat  fås  till  mer  än.  53,000  Skeppunds  vig[t. 


i 


Bidrag  till  den  svenska 
Hufvudnaringens  Historia. 

MJpn  SvMtka  hnfTadparingeii  BrftnviiuI^ranDingeB 
bar  äfvan  aiii  bistoria,  för  hvars  bearbetare  man  ock- 
aå  bpr  akaffa  materialier,  heUt. detta  ämne  bar  i  vår 
tid  upptagit  en  ator  uppmärksamhet  och  man  meran- 
dela  öm  Hakens  historia  har  många  ohistoriska  be- 
grepp. 

Redan  i  K.  Johan  ni;s  första  regeringsår  var 
brftnvin  ej  mer  ett  »^plågomedel,»  såsom  i  K.  Erik 
XIV:s,  utan  ett  medel  mot  köld  och  andra  olagenbe- 
ter;  bvarmed  skattedragaren  kunde  betala  sin  skatt 
K.  Johan  III,  som  gaf  sin  bror  fn  förgiftad  ärtsoppa, 
var  således  den,  som  först  i  Sverige  gaf  sité  foll^  den- 
ni|  dryck  som  en  näring*). 

Johan  <&c.  Efter  det,  trogne  undersåter,  vi  for 
närvarande  Krigslägenheter  skull  måste  ännu  pä  nä- 
gon  tid  hålla  vårt  Krigsfolk  tillhopa  Tid  våra  och 
Sveriges  rikes  gränser,  till  att  förtaga  fienderne  att 
göra  infall  här  inne,  så  på  det  de.  af  kjöld,  som  nn 
bäl*efter  tillförmodandes  är  så  ock  af  andre  orsaker 
icke  måtte,  fara  iUa,  derföre  bafve  vi  låtit^ägga  vire 


*)  Troligen  hade  Krigsfolket  under  Liflfindska  kriget   i  K^ 
firiks  tid  fatt  smak  på  denna  källa  till  hjeltemod. 


9 


(205) 

i 

tr^lgiie  unddrsiter  i  fitftderne  en  liten  ^elp  nppS»  till 
att  utgöra  i  Brennevi».  Ooh  är  vår  gunt^e  Tilje 
och  nådige  begfiran,  J  vele  vara  obesvarade  ett  ut- 
gjdra  af  vå«  Köpstad  Jönköping  En  fjerding  Brena»- 
Tin,  lefvererandes  det  till  vårt  ftltläger  med  det  alv 
lerfSrsta.  Såsom  vi  oek  vele  guneteligen  eder  här- 
med hafva  befallt  »tff  allt  det  brennevin,  som  J  eljest 
lomnen  komeNi  åstad  Or  penningar  måtte  i  likamål» 
to  bUfva  f5rdt  till  förenämnde  vårt  fältläger.  J  vele 
ock  eljest  vaim  fSrtänkte  att  gSra  tilHÖfing  till  lägret 
med  alle  andre  nödtorfter,  éerom  J    vare    Mi^rtfveise 

rf 

tHUorene  hafve  bekommit,  gjörandes  demtinnan  som 
oss  är  behagl.  Dér  J  trogne  nndersåter  vele  eder  ef- 
terrätte.  Dat.  af  vårt  Läger  Hvalstad  d.  22  Kov.  An. 

(Originalet  i  Jonköpings  Stads  archir.) 

1619  köptes  2  kannor  bräbvin  å  2  dalei'  till  ett 
depositionskalas  i  Upsala,  då  de  unge  Rosenstrålarf- 
ne  blefvo  studenter  (se  härofvan  p.  72.) 

MnA^  kriget  i  Lifland  (1627)  måsft  Riks  Mar- 
sken Gr.  ip  DelaGardie  låta  bestraffa  en, soldat^  s<im 
Jf^rat  en.  qvinnfi,  bvilken  burit  bräovin  ^tiH  honom; 
Grefven  förböd  adelsmän,  som  bodde  å  hans  förlänin- 
gar  all  hr^itiqubaiidteriDg. ,  Men  nnder  Orottn.  Chri- 
s^iiias  tid  bSqar  **^<m  märka,  att  adlen  hade' 
brännem^ijtf^re  i  sin  tjenst.  Under  K.  Carls  XI;s 
fojTinjndarregéring  nitälskades  fÖr  svens|ia  bärviners 
tillverkning  (se  härofvan  p.  74>  1683  d.  12  Mara 
limn.  Qouvern^ren  ofver  Norrland  Jöran  Sperliog  aö« 


(  im  ) 

filckt  ittindre  oreda  föder.  4lMå myckna  eeh  -  <h 
▼»bolige  hreonevijns  briMititfrtjel  uppåLwdotaf  sigi^ 
i  tby  au  teke  aliiHa9t  knafMnde  9lår  i^k  dheriUk 
miMan.0ei,  »är  Qudk  ifäUiigMfJaådei  medk  godke 
åhr^.gr^tr  mit  éJ^éeå  oci  mfHua  ttddgi :Afdi    iM 
samme  9htt4$lige  Mhri^g^  dt^fvkiidaB  dhen    till    mn 
<ådan  eyeete,  alt   all  Aaft  aom  i  landet  ti jatat,   b&- 
de  BoMater  oeh  boader,  dragaji  <iU.   bMmiavillisdria^ 
Jcaaito,  Q€b  aåUdasSMÉfira  båda  hUsaii;  aeb    madaH, 
otch  fpRMiAina  både  cdstir  pdb  ^eaat;.,tiU«litft.|prtyga 
hvadh  slaganiåbl,  dråp   aoh  andra  a]ägi»iih^flier  dhar 
^f  flyta;  Fdrdeadbttll  .baffar  jag  icke  kunnat  förbigå, 
medh  mindre  Eders  Kongl«  Maij:t  jag  i  djopest^  mor 
derdånigbeet  sådant  uptäekie  atkaHe^  b^jj^oi^^ndeä  diter 
boo,9  mine  underdånigste     och    pförgrijpl^ge    tankar^ 
här  dFvér;  Att  jagh  nenibl.  intet    seer.  härd     dbetta 
forderfvelige  oväsendet    på  annat   sätt .  skall    kanna 
forekoinmas.  än  om  Eders  Kohgl.  Maij:t'  täcktes  for- 
otdna,  fktt  antingen,  ttthom  Pi^ste^skapéti  tnge    flere 
på  Iftédet  itf '  giesfgifi^are    finge    braka    brehnevijns 
pannor,  etter  ^'ch  att  alle  dbe,-  som  8héfR'  nyttja  vil- 
le, skalle  obligeras  att  utfagiFra    tlH    Eders    EongK 
Maijit- något  erkleckeligit  dberftreom-ihlret.  I  med- 
lertijdhj  oicfa  till  dhes  Eders  Kongl.  Mkljité  nåéigste 
resolution   här  ofvér  inkommer,  har  ja^h  f>efalH  Be-^ 
&llningsmennen,  att  dhe  vidh    alle   pantningar    och 
executioner  altijd  först-  skalle  '  angrijpa    brennetrjnä 
panfneme,  dher  igenom  i  något  att**  skillja    bonden 


.(    207    ) 
f|^vi^het««C|ta^hMMIP^^$  il^#«iM»MefM       9)Ka4i(r  och 

;/    ^Qi^IUfUd  bl^-  I^fiungens    iippti|Si?]^sainhet   s& 

Jiif^e)f,%  åt.^d^iUi    ^ceodey  ;jitt  i  Kyrkfcigao,.   som    äi|«ii 

,^lfl^^,:!^(S:  CAPr24j,pcfiSterne  tiIkad^s,|iU  såframt 

J^9^e),fiU^  jB^f^lmm^i^^fåd^.k^  och  h^^mtUering 

s^m  4'(Nn  CMsb  cberaH.eiQib^    intet    ^ii«tåm|  hviirljll 

j^mnmdM  i>rS9fViii!»  al<i|åfy{lpadf,  skulle.  ^  luista  siaa 

^li^ii^R  iOdh  ^^^faetffTt  —  Yi4  jenmfiljrjUMle  här  af 

i^.00h\frtt^H'kmimft^  tAM»  liv$d  l^g    eg0iitlig[9^ 

JViU  ^tiga  i  Svflrtg?*   .ÄJfip.^aannn  år    litfardad^s    w 

*«Mk  p4  ^«cis  §  Miivjift» ;  Brygg^r^rol^    i  Stock- 

M|ins,s(»d  #%k  tiHätfk^  ;flU  få  Migep  bänpa 20,000 

JX^nDfNT)  spw^lÄt,  4ftOÄ>  fi#]MC«|s.  ^t  to  .PäIcjt  j^ilf,  m. 

MMiiiM}  *)  /(Sc^Qbft^^^rygf .   E«*b*  fick  forbräiin^ 

•lS0O.'Xmil9r,  ^i4i«>;ri  C«rf;5CrouÄ  600  Tupnor.  u. 

..::.. Rå  dqt|^  4r^.bar;(^pk;^ldrig  kunoat  v«x^  la^ir 

Ä^fn^itaf   »t  ^^g^.    jpå  åetiM   ^a    börjat    tnpgnii, 

Iipp|riid49 :4ti^r{|^KMi^m^o  må  9in  f^^t  riktad  i«>^ 

roten.    Vi  Mmä^k^:;  :      t  . 


I  r  11  ■  i  I  É 1 1 


•*)  Denna  förmån  fick  Stockholm  hårde  gälda  d.  S  Jcfnii  1686;* 
dS  eidén  blef  lös  i  en  b  ra  Ii  ti  nsb  ränn  a  ned  hus  på 
Norréma^m^  hvarvié  i  «20  tinttnar  50'qvarler  af^N".  IVialnt' 
'  mod  200(1  hus  och  deribknd  mQr  än  60  kofttligeo  uppmu- 
rade lades  i  aska.  Öster  om^Brunkeberg,  Westei*  iinda^ 
till  Drottninggatan  och  Norr  ända  till  Rännarebanan  ned- 
brann.    Danska  Ministern  ansåg,  att  om  det  varit  starka- 

..  re  vind,  hela  Norrmalm  blifvit  förstörd.  Om  man  hade 
räkning  på  hvad  Sveriges  städer,  förlorat  genom  yådqldar^ 
utgångne  ur  bräiiQener,  skuUe  man  hupna. 


(    208    ) 

r 

VUmtMi  odk  oftrgr^L  fti^^hfg^   fmru    Umåm 
kudde  någorl.  hjelpéi  uimr  åinfMigdom    heåj^mmerl» 
den  gemena  wumnen  ock  åiermaimeny  eei  kSgm   ^ 
perkeien  laitmre  bekomma  .$inn  rWtgkeier  ack  émgåf» 
der^  $å  oek  kväka  tblamd  éro  enakema  tät  déft  M^ 
manna  irångmäM  4  landet:  ^enåndi  tUl   MSgvåå^ 
i&me  Hr  Bar.   ock  Landik.  Nih    Qripenkåéhm    -om 
föredragae  uii  Secret.  Viskaiift  vid  K.  Mne    Siåw^ 
dere  $ammankam$i  <  Sikm  WW*    Sftadt  fn  Fahlvn  ti 
Kyrkoh.  ^kmati.  Det  n«dédad«t  Gjdnrdl  mt  Aammk 
E.   F*  Hjärne,  bedjande  G.  i  Ml    artikel    i    om    tim 
tidning  läsaren  att  med  uppMirkianiket    låsa   pwM* 
ten  n*  9.   '»•om  liaindlar  om  det  sjal  oek  kropp    fih>* 
derfvaade  bränvinet  och  horn  ofSravarligéa    «let    aa- 
der  den  svira  misivexten  i  C.  XI:8  aieta  år  fiktirde 
många  1000  tunnor  spanmål  odi  sikért  fSrkortadadek 
genom  supande  delr  genom  boager  många  1000  nanaH 
skors  lif;»  iilifiggandes:   »^Vår  ninr.    Regeriiig  väte 
derf5re  af  Gud  välsignad  som  botat  en  så  farlig  aotii 
Den  nämnde  punkten  är:  9)  Jag  vet  att  i  Sthm  1697 
accisades  till  bräovinsbrännande  till  70000  T:r  qpaa* 
mål|  då.  dock  det  året  rar  missväxt,  som  haa  berätta* 
de  som  hade  inspectionen  öfver  acciseo,  forataa  del 
som  intet  accisades  f5re  och  stals   fram.    Hr    Arcb. 
Dr.  Urb.  Hjerne  ^)  uti  i|in  Surbruns  l>ok    som    sist 
upplades  åf  1679  nämner  på  andra  år  större  summor 


*)  U.  Hjerne  hyllade  samma  principer  om  ratten  fon 
den  b&sta  drycken,  hvilka  nu  åter  gdra  sig  gäUaade»  diuni 
man  ej  aktat  detta  "Hjernes  testamente.'! 


t    009    ) 

«<tn  liMTJiliMt  ueistt  fBr  ifiiltili;'  Brftitfltt^    %W 
giméMi  fåfi  30&  år  iMdMH  sftfodes  som  én  Tysk  MtfActtt 
iM  QMMi  Fjwcmcw  Jod  skrifv»^  ^Bml.  uti  Aj^bé^ 
Ina  liftÉ<leftili»tal  Spiritat.  vioi  efter  det  gi^åéW  åi 
yfb^rnSmtuW!k.ht^k^åw  a}leöa«t  i  Apothekeh  siséifl 
•tfr  meMtnMiBy    étt  krafiYaUen  att  iraga  kråher  odl 
Mfmr  utjic  ifter  ockMrjrdéor,  %  •    Omsider  fiiairéfnf 
AfDlhrimse^^säU,  som  b^^ntesvipa  denne  sififliiii/ 
inni  och  Iftt  sig.  d^  behaga  ooh  lärde  hän  si  éli  bcljr^ 
gare^att  destillera  samma  spiritos^  och  han  sedai^  sina 
gmniiar  och  'så    har  bå<)e  destillerlcbnsten  och  sapjB* 
bruket  p&  300   år  utbiredt  sig  som  na    tillgår ;  ;  me& 
somi.  i  No^landen   inga  drnfvpr  funnos,    så  grepp  de^^ 
den  ädla  itlideh  att  destillera  deraf  bränvin»    UtL  K^ 
6*  1:8  tid  Tar  det  intet   i  bruk  men    sedan    tilltagit 
småningom  och  ändtligien   blifvit  allmänt.  'TillförenV 
attt-iffén»  Vetldeiiv  begynnelse  Tar' det  oknnnfi|t    och 
folket  lilåade  Täl  och  lefde  länge.    Hvad  yer^Bn  det 
hafver,  så   kan  det  hafva  någoii  nytta  med    sig,  när 
det  brukas  som  en  medicin  el.  som   ett  meipst]*iiu|9,; 
aiU  draga  kraften  ,af  kryddor  som  sedan  brttklia<  till 
Biadioiii«(  /Mea  medicinen  skall  inlet    oftare  '  brakas* 
äit  man  den  behUver,  el.  jtist  gör  den  skada.   Eljéist' 
tytkes  det  Teder^Vecksi  déh  solh  den  brukar,  'si  här'^ 
det  sig  så:  när  den  spiritus  frumenti  el.  bränvinfån-C 
gan  kpivinicir  |.  magen  och  delar  sig  i  kring  kroppen^ 
så  goj  hi^n.  spifMus  vitales  tf»  aaimalee  (lifsandsnrné) ' 
rörlige .  och  uppfriskar  dem ;  men  något  dérefteir '  |^  "^ 
bräAvinsångan.  hmtt  Bi  kroppen    och    tager    med  af! 

(i  Del.)  V     i4 


(    Ä«0    ) 

AtOm  Mr  MM  att  *i  am  jtftMft  rfg 
•it  brak  4«tt^irifca«  imtt^mtam  4b  &mI  ofta  ■&  ^mk 
k»  4««inir  Mk  4m  bio«iMåi«Mi  går.  bort»  aå 
llpuMi  4*9'  •■  Amåtftt,  tm  fikonaln»  «j 
f(#  oaMi4or  iiHfva  4i4ia,  ooai  firfarfMbotm 
liwr  .o«h  4et  vinro  ir,  ariMkakaa  br«a«iB  <iil  ^ff 
iMt^fiUmn,  trttor,  ■«0f4eB^  iksiDiil» 
bvilkM  btlairiaMMMbrak  arfmöa  «åv  ^vitt 
lighttM  Mia  Cbiiataa  oM.OrtMffat»    - 

CarlXIIs  krig  hade  fitmiDBtone  den  nyttan  med  mg, 
att  ef  lemna  nigot  ö/verflod  att  fSrlränna.  Men  mef 
fkAndetnM  f riket— iVX  folkförtryck  inkom  också  den 
friheten.  VI  fallfSlja  för  aaniiiianhangets  skull  deor 
M  Terldiknnnigfi  drycka   hiatoria.*}    Vid  Ilikada|;eii 


*)  pe  gaaUe  GftroUiiefne  IteaiaSktet  vader  fi4fc> onaHitB- . 
latittande  af    allehanda  krftaipqr  och  baijaée  f^pae.^   aN^. 
flera  fUskor,  för  att  fördrifva  dessa  lieaderi  an  d^  hade  aränL 
I  en  Råiambsk  fökiebok  från  1720-Ulet  och  en  dylik,  som  tOl- 
lidrt  FnMr  flifenbock,  StfemskÖtd  och  Säck,  deri  recepter  be- 
Sfat  alfkflfras  É667,  omtalas'  r9Ä  fO  slags  brånTin,  hiFaribluid 
ett  h«bMur  ''jBireaiwi  goét.mét  Oi  aatfl^  kviiket  AfrsaMee  ami 
bAfTer^U  bJtaigaUa,  hntlok  m.  ai-  Maa  iaafr  daik  a£  all^ 
att  raran  ännu  ansågs  soni.en  apothelMtran^efuifu  da  ^nuii. 
gå  husihödrarne  sträfradc  att  lära  sig  bereda  ett  så    alloiaa- 
nödigt  ISkemedel;    Af  en  tunna  sj^anmål  ocH,  en  skeppa  l^ifré- 
a^M  %0Me' mått  A  24  kanAor  godt  brånrin.    lieCU    bereddei 
deelci  Miien  åfenebfir»    rimibae,    kirAir,    ittfl^eblr,   blftliv 
pm4iilw?a|.  hrett,  myrs^aoiiar»  Mbtrmié,  m-  m.  oéh  fick  ll^ 
•kilU^a  n^mn  ofta  beräknap^e  att  göra  sin  ||pp^a«ra  .^tf4>- . 
lig»  t.  ex.  :^  BiUtttuu  bränvin,  slaget  på  angelica,    pimpinelU 


(   äii   ) 

f?8l  tfoTgé  Éig  fMiiémiii  ttU  nSsta  iiliåiki  iiden 
n^a  btSrwMiaeciieni^  otd^iSratt  Inlda  åérsit  W^  Mi^ 
rhigéghM,  sMi  ktmd»  tåla  dcatt,  ålades  iGiiigifv^rit^ 
Ordfiingm  ifH  hraij»  Chntgiftiire  ätt  tartf  ^  fSimdilt 
ntéd  >ii£éfir'o«å  dubbeli 'éi^knnti^.  Blott  2  å»^  eftei^^ 
d«t  aedå  herikéåts af  briiA^ia niåÉte E. M.  fiåål¥.ém^^ 
tMJIg  oeh  aryékanricÉf»(l^)ntgå,af  h^HrW  våfåiis' 
våfrätfdelr' blött  M  tiMfc^ktiappt  förbättrad,  up^aga/* 


•^  ', 


4bc.  bra  IB#  colik;   Säl  Fru  W^åefa  HttmmartkUldk  kfafn» 
wmkn^Mfm  Imh  éeftsiamt^rst  PrSlierrinnaii  Råiamb  1729,  der 
fcaiMfki  IranYin,  rar  yW  da^tmffring .  kiryddad*  med    gria   ▼öb-a 
*dol,  bi^^n^en,  ff|t,  bäfrnga^i  u^.  ipi.     mortåJgrU^mt,  iep^ 
aldrabästa  ef  ur  tal,  Hi^mäMarinnati  Fru  Maria  Berni^,ma^\ 
nérj  som  var  des|fciileradt  af  franskt  bränrin  på  ett  ^traxWe^V 
fälld  dof hjort' ryckt  bjertä  (hjorten  skulle  skjutas  8  dar    före 
BarfiioltffkiåBinatten);  lagdt  i  blinken  i  a  kannor    spanskt    yih. 
No4kattnet  vkvNe  åtfétja»  mmt  4et  feta  borttagas.  Bal,  Ort f. 
£^i7»f4l«MPiefis  hl^a  åropp/^flirinag€uafikati  fMh^ka^v^. 
tfir,  der  lilMticka,  L^;pum  sanctiu^.  ni.  m.    stilUts    I    st^pjifti 
Franskt  branTiiv  Éjelkei  elixir  eller  j^eåibränvm  ;  SJ fUfejiff4fg..^ 
halaamj  destillera^  af  ^piritus  vini.    i  Droitn.  Ulrica  Éleonor 
räi  maghaUah  ihgredierade  af  ven  enhörningshorn.  Andra  brän- 
vitier  fiiigo  namn  af '  sina  dygder  t.  ex.  Stenhränvin,  sönderbrytaii- 
de  sbii^  bidtides  af-  hafreMalti    kipydéades    med  Mienbtacki 
(saSifrafaV  SkallfS,  tagits. på  ^^nykttr  laaga^  SlugirmkPi^  ^^ 
Äni^utki^d^  ^d|^  jpfoct^r  D^rieti^  9r4inisra  ''ajrkteripåtVrnM 
Tissa  lyukdoinar,    BränvinsDosts  v^r  —    "en    ipatali^ed    ^ftfix, 
nödtorften.^'   Oå  såddjes  hvad   söm  sedan  vext.    Då    rar    det 
mediciii,  inéri  knkift' företog  sig  hela  svenska  nationalekonom^-"' 
en 'åti  koka' tfäiirer  för  det  stora  rikslazaretfet.  ■  '  *   -i^A 


jCf 


.1 


(  21ft  ) 


.    TU  Aiknl.  J334  vmmim .  niai»in  i  ati  foitslmi 

Im,  Bjfk  M^nriiiateäMii.    likvSl  var  40|i   fhmt^f»* 

ftinaé»  vv^M^a  tfikrsi» .tuMrkånai»)  li8M«  ej:  tillie 

taabtrofli  t%  hni  dm  MriMte»    Hmm  åQ^pMUaft- 1 
å0  not  bsiniteidieteii  Ar  ftHnitet  himl^   Ocb     hnt 
MidSaio  om  dmtk  fmtakm  g^b%  wn  giSr  .ntonudcMy 
nticapad  till  ett  Guds  belite,  Ukare  ett   Mtaiis    baM^ 
fa»,  Tftdcta  står  appmärksamhet    hoa    bida    Stlnder 
och  RegariDg  1756:  odi  B^ariagfo  ▼Spdi^  ^  1757, 
afitar  briaviaiArbodat,  gaDon.  praatarakapct     till  Ut' 
kåta  agM-Mvartygalia  ooh  edkta  vatka   data   frifWi- 
ga  Sfrai^gtfraiide  af  en  förrind  diet*  JuetitieCanslani 
EL  StoekenitrSia  anbefallde  1758  Coasistorierne^    att 
tillhålla  pregtcfrtkapet,   att  oppmana.  folket,    att    for 
derai  egen  välfärd  Avi{  bortlägga,  mil  Imi    tiU    daa 
skadliga  Taran  odb.  söka  komaia  dfraraaa.  oek    .gica 
tig  lUCIoai  ea  lag  emellan  att    aldrig    brikma    eller 
fiSrtttra  brflnrin.    Snart' knnde  Regeringen  intyga,   att 
att''Iliogt  mindre  antal  criminetle  mål  Vid  rättérnefS- 
rekommit    än     förut,    anseende    K.  IMu    dan    tidea 
Tara  den  rfttta,  då  iobyggiirfi^  i  riJket.b^t  stode     itft 
Sfirertygas  oia  den  allroftanfi   ayttail  riket    tiHakyndaa 
skalle^   derliat  bränviasbvinning  istfodigi  TOre  a|qphS- 
faoées.    Oeh^  heter  det  i  ett  K;  JMbr  btef  till   Biako- 
pama^aldenstund  det  skäl  som  af  én  sedigare  lefaad 
tages,  egentligen  är  del;  ämne  som  af  prf^jsitc»ri^|iet  jr- 
kas  bör,  såsoni.  hörapde  tiU  dan  ohijatUaedal|faprty 
hafva  vbfnpinit  oss  föranlåtna  eder  härmed    i    nådar 


'         t    213    ) 

totibefftila,  ået  J  tflhikri^en  Presterskåpet  {  edert  ån- 
fSftriydde  Lån  (Stift),  titt^  de  idkeligen  och  ^8  det  be- 
>rekligaste  sättet  fSlrestiilA  riliiif^en  itédTftndigfaeteli 
att  tffftåmedtälverhningen  ocå  nyitjandéi  é^  ek 
^h¥a^  k&äkéh  éj  aUenawi  léOO  å)r$  exempel  ifiéét  M» 
ra  mldéiet  umhärl^j^uittn'  eek  hvars  ngtfaiieäan  déa 
tUlverhnng  €  denna,  $ednare  tiden  upp/itnnen  if^éåf^ 
ibarU  ock  Ut  tå  ringa  ätt  denmmma^  jen^rä '  m^ 
éen  otroliga  ikada  minbmiet  både  i  andlig  ochtimlig 
måtto  medför  er  och  kvMä  gMigen  eJforekommoM^kaii^ 
äå  länge  brHnvintbrännande  br^at^  éj  bi^r  e/«  käå 
komma  i  eomiderationj  då  J)råga  är  om:  Hkett 
étmnAgtdiga  nytta*  ^^..^  8&  kanna  vi  ej  annat,  dt 
deeseförettftllnifigar  gilras  af  dem,soinejiifindre  i  efr 
terdöme  äiiJära  b5ra  andra  f5rély8a,än  g5ra  osafSr* 
liO)ppnmg  om  en  si  dhsklig  terkan  deraf  att  Jiögek 
Jth^  hr&ntinArånnande  ef  9ig  MJelffHifuHer  obh  eå 
J9tiigtigare  huihållmng  i  itållet  antagei.  Yi  Ofirer- 
bmlne  beaSijandet  af  sHt  detta  till  edert  vanliga  nit 
Mh '  haf ren  i  att  binda  pi  Ftéetenkapett  eamvetén  t 
fall  de  wåtfenl^  tä^fallcj  iom  9^  nu  yppat ^under^ 
iåta  åif  nyttja  alla  de  ikål^  iom  både  €rud$  ord  oek 
en  $und  ^ertanka  g0ha  vid  handen  till  ett  $å  nyt* 
f^  ånéamåle  ff^nande.  (Centras,  af  Carl  Amell.) 

Die^ealfCe  vtddades  af  Regeringen  en  Dr.  Ste» 
pban  Héleii  ttaeiat:  F^fman^g  täl  bH^iivåuiupare^ 
ibeé<K«  CeUk  Méd.  censur  tryckt 'Sthm  17S4  m.  nr* 
Oeben  yiUmttm  inan»  knhdé  snarti  ett  tryckt  bref  iiitygiiy 
hora  efter -%»MiifiAsf&rbttdsabbats<-  och  hdjgtfdsdagar 
inÉea  må  auMiidigt  i%v^,  biWop  afltipo  niu  bnl- 


<  ai4  ) 

|«r<vsli  pro,  matt  ii%eiiitlU|^  vOm  viU#if  I   mwr 
WikobwMi,  baedlTtrkArcni  b«4e  wi    fritttd  Hd   ski 
^fb^t»  i  ttftUnt  for  pi   krogen,  nakar    kfida    ea^n 
^dpamt  wb  praitar  bada  tid  Ull  nyttigara  .aj^uielaatt^ 
mag  W^jjj^*  »Maaige  man  §r  för  iin^yft  alt  iaka  kuaaa 
m  d^aaa  mftrkliga  njttao  oeh  nir  da  tUlika  .bat8|ik% 
att  don  tfattiga,  aom  i  denna  birda  tidan  sftkart  för- 
CittaC  kaagar,  no  far  brdd  till  ttiqpehillcy«&  vAlaigna 
da  med  iaaarlig  glUja  höga  Öf  varbaten,  som  mod  daaea 
.viaa  anatalter  förekommit  en  aliia&n  ndd.     Man  bas 
fruktat  att  an  ai  baitig  omväxling  åkalla    fömiaaka 
ji%ra  qnkdomar  bos  dam  som  bmkat  denna    dryck 
p4^m  dagligt  bröd  .    •    »  men  tvertom  är  mig  med 
a&kerbat  barftttadt,  att  bcKnfinssnikara,  siMB  lega^  tiU 
aiags    nndar   hela  den  tidan  dfayras    bifiairuifiloiTad 
?ar  tillräckligt,  gå  nu  mnntra  ock  bafira  aa  g;od  hel^ 
aa*  Si  stora  ting  äro  genom  brinvinaförhiidataMltta- 
da.  pä  denna  orten*    Jag  håller  föijtdajuiIcnU.  ^föKa    att 
livar  oek  en  irogen  i!bmien<aeh  reidl|ig^anakiilidar-f 
fåta  aptå  Snska,  att  åauonelaan  af  :bf äaifia  aWlfg  mar» 
mt  npfdifvas  i  vårt  samhälle,  så  fdfekanifnaa  aiåi^ 
igrndar  ooh  vårt  bad  stiger  till  en ,  aä^el  <  atai    vi 
länge  efiadängtat«n 

JLinné  förtrdttadea  eaiaUei:tid  €\j  aft  nn^va  daaaal 
tK^aiga»  nykterhet  utså.gitip^salai^  till  efa<.||i9MHig. 
17Q1  ulgaf  han  en  Akad.disa.mn  Aa«wtW^tM^^«ia^ 

bii^ka^)éyom  är  på  ^m^m ^ng  •^^mimmyjtk^  td 

flttWii  W«Wg    ocb    bmBar  i  f raiaa]Mttl#i«li«  ^  1^ 
WjMWftfl^sa,  n^ol?  MiJtfÄ  i  da*;yä|^ 

Hä£  är  kro£lifvat  ■igiii»^*^  Mån^  ,^^^i&A»    ^^^ 


(  215  ) 


Wid  M  lnniiilB  aMif  äa  bM  Brilman»  Dan  CiiV^ 
•ka  filTTaBidllin^en  i  41»'  banb  af  Hftrbarg  dfvanatta 
jfå  faaat  spfåk  -«»  anlliingaM*  1764  diaioilerria  hmm 
om  AkSi^Ma  (^é*#iff  /riM»ealj»),baviganée  data  a^an^ 
Hgkav  IBr  vällt  aanat  hrak  äa  dat  dllfiUiga  iBadial»i 
•ka.  Mfttkligt  är  mu  Pmtaa  (L.  ajaif)  blaf  mar  ia 
70  år  och  raspaadanten  B«  Bargiaa  60  år.  Ham 
väl^  omr. man  aldrig  gl5fliit  dan  atofa  ma&aana  Ofdj 
9»datiaa  tätaka  firdarfrar  vårt  dägta  — *— aå  alt  da» 
aam  kan  afdrifva  danoa  fiaada  nr  laadat  gilr  fl&dar'* 
Baalaadai'8tftrra  ^anat»  äs  daa  aom  kända  knfva  d# 
tapprast*  oppraiabapar.n 

,  Man  HSpkans  Mtaiitéra  föU^darv.Iioaéivänttar 
oah  gynaarå  satta.  Ifattao  aåadas  acb  mdasan  pi« 
togs.  Undar  an^éaragenmniat  åtar  npplifvadas  bran* 
wiat,  midl^  itnder  aUl  krig  mot  äfvarflöd  «).  I  Sv.B* 
Siindara  BrnriHaklg  af  d.  15  Oet.  17fi6  mdtar  nBråxiM 
daviaabriUmaada  tiil  hnsbiihof.^  Datta  ma^fafa  mot 
S^dab  silf*'  m*  ådig  abmtitaUa*  aom  babadda  barn-* 
maa,  samt  léapajra  mad  ttar  oab  äng,  ryttaaa  oeh; 
diagaimf  m.  fl;  >*-  awd  pamaribån  16  till  2a6fam^ 
närs  lymd*  lagen  krog  finga- baskattas  för  mdMbv- 
än  80  kannt rt  jarsäljniag.  Nn  hade  Ständaiw?iaba- 
tal^ffittsitir  vaalJfiyisbägBla  agrfteyntan  att  begripa,  att 
Asrmad  d#«|  makt  >  snart  skälla  varda  waåmDgML 
Iiaadet  Var -Smini  fega  vppodlad^  >  brinningan  vpyja* 
goda  japtinlNmnakqMiten»    Da  fsitiga  Ucfro  aUt  £m- 


'  ■  I  ■  1 1 1 


■v*" 


fkUåxiSUMA^omynMgB  bmk  sT  Mtak  lid  h«gt  rite^  mea 

^bmaea JauHia (^ «!va> uisa  tUs 


H 


(  21«  ) 

QtM  att  im  fik«  bkfro  filBm.    9i    iåt€     ett 
0UmäMi  ménOfe  i  filjd  af  mBmåm  Mi.    Di     Guiai 
BlirfCfp^iÉMii  falt  ouJlMi  i    IwMleft,    fcavcfkto     hmt 
177!2.  d.  6  Sépt.  fSni  sOiidMve  att  iiaga  .Éiy    bevO^ 
■lag. lite  hmbahofabfåaaiageB,    Stfi^em    mm  deoj   ftr 
l»0dfidai»  ikall,  bahdféa  in4iraga%  ooh    ai  ining 
kmn  é.  llSept.  mil  htSmicAubt^lhm^  mek\f9fHUfmåms 
iMäimr  o^  pi  ImmdHj  rAdkm  knaaaade   aaad     kall* 
aiaaigiiat  skida  dea  vanaiakt,  hvari  mjcbmkettm   af 
sikala  iabyggare  mg  bafaaai),  på  det  att  ej    w^tmirmmå 
9Mdi  taiite  Ora  wmå  tig  Mila«a  aM^    N»  Mjda 
nigra  år,  tom  allmftat  bltfvit  iMppritada.    Man  tälia^- 
fmåm  lagéa  aiad  alhrar.    1773  fM»M<Mi  Kappwalaga* 
M  att.bfiowiaftjrg  ättvefkai avaiiikt  aideabrtovio fak 
\iå  100  d.  ••  m*  witm  ej  fiaam  pi  vinkibttt  oeh  kro« 
gar«    Oeh  likvftl  OfkniiMidbe  i  åtete    kdodagaplakat 
mm  an  nkaee  tkördi  fta  i   mÉaiuiniiiiBa  glfriia.  1774 
fiek  Koaimgen  det  nojet  iilHka   fri   aoh    obeMmlrad 
iVaaaiåleaC^fva/,  ai  ai|^  af  da  tiH  liränf^nabrfiiiiriB- 
geaa  håaiBiande  aidiget-  vidtagae  i&tlbdafaigM».     Ii« 
kiMei  1775;  dä^  »Irea  apanmåkhaadän  laoia  rifat 
be&iadet  feån  äldre  réstrieibner.  ^^  Man  nftae     fidt 
iUa  cadacnt.n    D»  14  Sept.  1775  gfe^rdei    vattarKg^ 
haniledes    BrftnaaritUIi^irkaiagen    irard«'étt   itégafe 
niftr  au.  skaffa  allmialieten  en  måiii^  Mlgåag    af 
kiiami>9*    Det  mr  således  -^  af  det  bé^mdm  $$iM 
fiir  nMiHgt  brämimåH^mnd^.    Saaft  Uef  fit^    osi 
nedsatt  tall  fär  8panttiålsi'i{f3rte/.    En  vM    undarii^ 
tad  fftrfattar e  fria  da  dfl^afftUlskrtfiperGi^CaMSdMt 
fer,  ttf ven  derfiha  sa  håi^  wmmmt  af  ädhib^dAnidei^ 


(  «1T  ) 

dtagiiing,  iMakégkét  4  iienna  ftfven  i  finaneioh  hän-- 

•eeiida  raiMMmrfai  åhiMMpecidatioii,      Deå    wfnhgtt 

primas  motor  ir  Qni^G.  Wraogel(Méf  todanLaadt# 

hSfdiog),  hvilkaii  vafdt  Ör4t  i  den  förita    btänTint*» 

4ireetioiieD,  hvari  lodaméter    derjomta    voro  Pretrid* 

Boja  ock  StatsSaat.  >Lllfeiicraii(a;    Ödet  ville,  att  da 

atfait  akolle  komma  i  aeaighet.    Den   snillrike    Eh» 

reiiÉvtttd  yttrade  darvM;  detta  botwmedtei  qfJm^d$i$ 

JimoMer  lywet  IA#  det^  då  mtm  ger  en  åfmk  Hif  egei 

é^éppade  hleé  att  drieka.    Det  var  på  denae  €lafi« 

Wrangebi  tiktyvkan,  Calmar  Slott  inreddes  tillE^pan* 

måtémagasiii  ocb  brinyinsbrftilneri^    Calmer  Unions* 

aal  blef  meé  brinviaatmmor  ornerad  oeh  K.  Gtiilaf 

II  Adolphs  sftogkammare,  der'  ftmra  dess  sing    meA 

han»  oeh  baas  gemåls  vapen  ornerad  qvarstod,  fylld 

med    spanmål,     vintaada     sin    fSrvandUag,    tram» 

feA    af    foHa   brännerister.n     Wadstana  alott    blaf 

•ek  inredt  tttl  Magasin  och  Kronébtinneri»     Slotts*' 

gratvama  fannosfaHa  af  wisk  odi  dranké  KtfiramÉ 

ikppffUde  af  osdMt  «eh  •  nobegärligtn    Ktonobrlnvin 

tiH  100,000  kannor.    1780  i  S.  Britas    eapril    bada 

ttl^^  vid  brftanériet  anställda  arbetsqvinnor  sitt  mat» 

bord,  under  det  K,  Gastaf  II!  ftide  bennea  reli^nier 

liled  sig  till  Späa«    Den  enda  trftdgåtden  i  Cavlscro- 

na  på  Spairfiska*  tomten  nedhöggs    ftr    att    aali^ga 

Kranobrinneriet,    der    vattnet  sknNa    hftmtaa    firån 

liyekaby  oob  -bvarpå  -Kv  Iferloroda  Tnnnisr  g«ld.  Witr 

téibeten  ^eh  nnderiånigbotan  ktmpade^  t^  ö,    n^  ^i 

KfUgfansbft 4MoékbolmdPofeta»  fSr  dM  -ny».  ifeUmt^ 


(   IW   ) 

itelMi.    I  djUka  f5tsäkr»4«i,  att 

Qai  fprplga  åkalla  vrån 
Enat  dal  vi  kalla  .ai^ 
%M  an  lail  tal  boiMi  vam 
Hinoa.vi  a.ag  4k^     . 

Harm  Bakap  LiadUoai  i  Cimilir  tiH 
yvattarakap  i^qianada  dam  att  i  afaaariiaf  åiågga 
4a  neaMdiga  GadCraktif an  att  bafar4ra  da  »agrfa 
Iniaaerianiaa  ftfi4$a|ai9  fir  »a  allaiac  kakaiit. 

Ooak  UgiKdlgaMMi  potiiiM a^ lydlig  äram:  Man* 
l|a»t.ax.  (t779;  d.  1  Daa.)  aO?ad  irpaUtikaaf  D» 
avatar:  dal  lär  vaca  Sui4akaadui|aia.  Hva4lrSiaia- 
koaakapt  Da  dr»«fcar  diagvamia  tiU^  #t&r.  loiakat  i» 
gaa  på  tlopfl  aah  f  varar  intal  dacpå« 

Fikftind  ^laaarrtill  ioiH  aah  *l«rdaai  Sr  ban 
gwtU  Åtimiai#aa.Jfar  aa  aaa^  #Aljar  biflavia  M^gL 
^jilagafa  .fS(r  Slaleii  An  aa  mP'  skrifear  Tara  allat 
aiMiani  alap|4|ir  ibap  några  rlaakar»  Jag  Bnafcar 
J«g  atåtta  iafv»  daa  d^,  då  i|l|a  kaUåéar  Ui  ior- 
vaadlada  tiU  Uqarar-^kimnfr,  aUa  aiHDiavaff  »itt  kv9igaf^ 
ra  aak  alla  iftaAraiili  sapaiaiu 

9aaaa  4»åri0gjtgfBp%  nyana  historia  är  allt  fir 
bdkM%-fif  attbär  babtff^l.lu^fi^y^  Mm  Ti  «ia 
iriqFliliga  VL  Qamtf  III  pak  •anniigen^  Att  artaav»  d«l' 
nMI9  åra  nnåani  a^dan  4a  arötet  tnk^nk  «  ^åaidr. 

^^a^  v^^^    ^^^^^    ^^^    ^™   a^^^^^^p^^^*^^^a^w  »^^^^^9-     '^^v^^^^^Vg^^a    'wa^^aa       ^^p» 

daaMtipaidiiiiafcaiinM^gjVtQ*    1  ^^  aiaai»  :ft>J(»;lt. 


\ 


jriHml9ipjy4fr;^i^ii«i9sMltf>ifB  mä.fi^vM  ffll» 

b:cQ  AliMt  å  jtymi^}  Jcpmnnstrj^jMtf  i  bw»  pannia  woilef 
34  kaooor  (apdao  b|jd,  ,iii«!n.b^sl  •9kM9l|i4|igt  £rå|i35 
till. 500, Mimora  rymd*^ f&r 90  Jkmi^i^a^V^l^WQ'  I^t4* 
tes  å  5  ik*  9  Bdt  i8^  Hf  4g  blott  l^qw^svaée^;  Ur 
mo  iofpaxa,  krJigipiiiUi,  ymct^wftn»  jhai|dtve^r#^  Ja 
hyresfolk  i  städar.  .  Krc^gf^  $0^  «i4%|aa ,  jii^iiiare 
jt^korna  fin  K.  G.  JU  iri#cijiUvic.:^>aiUid^ft4bEi^atopM 
fiqge  n  A^IJWB  utom  jpåjdaa^alMr^gM  Mm  vid^kvm^ 
ja  T^g,  ftm,  fKgagaad^  b^da  .aqnmar  a^  vi^itiN^ 
S»g^  anläfgat*  Otli  för  at^iMis/iiaa  tfi^4t»  hj$ff$J'0l^ 
Mi  att  alå  aig  på  d^nim  iiftriog,.#^la  bM^^fifbar 
viUnim:  ^f^fif^f  af  an  liyar.  ifiJuiti^skiijCvw  -par^^a^ 
därvid  12  parsonar»  aoni  ej  yjo^^o  jordagara,  '^uUa 
batala  lika  laad  egaran  af  fallt  hemman,  nb.  antingen 
daasa  jord«eIler  ickajordagare  begagnade  sig  af  denna  fri- 
belaller ej.  Härvid  andantogs  blott garnisonerande  man- 
akap.  JiTappiira/deni  gick  na  att  förjaga —  Hijv€råld€nu 
Nästa  offentliga  regeringsact,  som  kom  att  i 
kyricor  uppläsas,  var  -*-  koagörelsen  om  Fersiska 
mordet,  varkstäUdt  efter  fSrplägning  gratis  i  Stock- 
holms krogar;  och  jnom  2  år  straffada  an  barmher- 
tig Gud  med  en  sådan  firsvex^  att  hela  denna  fri* 
hat  mista  högst  frihatsstridigt  itartagas,  »)f5r  att  fS* 
rakomma  don  nöd,  hvarmad  en/uNkamlig  spanmåla- 
brist  syntes  hota  filderneslandet;if  hvarefter  ilasta 
FörordniDg  (af  d.  9  Oct^  1612)  i  frågan,  uppgford  af- 


t    2^    ) 

uir  Wlr  ii;-r.  KMitMg»  uAmaOi  <iidt  Mite  fl.  K.  H» 
MlrkKg»  tal  HU  KtfBimgA  d.  7  Ji».  1812  bålbcs,  dl 
B.  K.  H.  ItoriMantfd*  Sqrrtisen,  ^dBgt  $trH/tomr  att 
aAålla  indiVidtn  frfiti  yåraHg  fkhnåMittgj  genam  att 
åligga  en  MMimitioniÉlcatv  hvAkao  fBiayann  ft^r  daa, 
soai  lig  contaaMionM  -aflMida.    Denna  fbiroråiAng  ftr 
bnfi^diiaUlgan  mnn  den  giHandt ;  ISctII   med     no- 
danlag  åf  hnå  Mont  iiiladé  dea  ålerhållaade   grtmd- 
mtSM  däri/   Dan  ir  etMlttasignarad  af  €k  F.  VTérséM. 
^gtta  fihr  STarig^a  framtida  nttringar^    att    ni- 
nuida  danna  gruodallring  an*  ikiigiéfull  opinion    bil- 
dar lig,  ftr  tå  oaäioft^glig,  att  eft  iHnHc  att  nr  hår- 
Tärande  aeta  iprida  bågra  ittinmor  IJni  MVar    dan 
liiitoria,'aj  af  nigoa  Iråa  aniai  opålcalladt,  ftfven  ott 
rammet  varit  nriodre  pananda,  dér  blott    i€00:talati 
Hftridgar  dralla  obiarrérai*    KngmetAk  bahmidiiiif 
ftr  doek  aBaatikdai  af  Hgu 


»♦ 

« 


-  "       .4     ,  >    '  ■  '   ;..   .    »    ■•"•;•  ^  .'*«  \ii  ,  . 

-    •    ,  •".     ;•*'  f   ...  .'         ♦-  •:■    »...'i-'    '    r  .\- 

-''■      .  '         '..H.,..    .   •     ",  i    i»'..,.'  -i  f    J    ,  i'  '1*1' 


•    I  > 


>  .  • 


i  t  ■ 


./ » 


Att*  JRmMi^  Ärgé^töté  i9Mi  Hvtllcefl  bok,  eto  tfetåfy 
interfolierad  begagnats  som  Albvrm  af  efi  ^trét  Éi^^ 
eronymi  Glandiug  tindér  en  résli  t'  Sverige  oeb  på 
utrikei^^téetl  l'V5ijtfii   äf^tT^.de  seklet. 

Denne' Glatiditts,  fiShnolandas,  Tar  en  af  Magi* 
8tri^?ne,?id  Syj^^.  fSprt^n^  Philos*  l^^steji^rPQi^tion 
16Q0,  m^^^^Mx^^^^^  j;Witteni>erg ,  %m^ 

ofAk  160f|,  Vjid,  f^m^^  U^  nfm^  4^d  Oxejnstierj^a  ^;df f 
IdMe  99liifpa,  Äjaf^tpr^,,3|fim:s3rni|s  sIstMmiide  å; ;^n 
terlfomniU.ffi^^  8i9p,)^n^)i»p%Q.Botho¥ierne  och    den-j 
nes  iHrjungar  och  dérigenom  blifvit  känd  af  J.  Skyt*» 
te  och  hans  fnrstlige  Elever.    1607   var  han    Poeni- 
tentiariiifi  o<j|),Cf[fireetp^^^^^We^ioy  hafvande  nppyi^-. 
tat  Bisk.  Petri  Jonse  Curnti  Vuäatti^n^i.  med  ,en    la-J 
tinsk  yerffifieea^  gf^tnla^ophhyilken  Biskopen  aftryck- 
te  då  boken  .qt^pm,  i  Rotitoek  1605.'    Blef  1618    Pa- 
stor i  Jönkdping,  hvarpå  Staden  fick  »ma  privilegier 
16m    Dog  tpéfttdn'1638.'  Osl^n  ébiåktein  fSM  tfttl 
siwé*  ir.1Bga»«>^l-d^  lilfdfc  öiib*  patriotiske  l^nMteii  * 
A^    LakttfitiiJV  '^fSrÄ^^^'*  ^Aett'''ilef<a  ^UHerKra-  npik 
lysningar.      Flera     såii&iié '  "^  bttt     hw  ^fimftAdt- tHi  ^ 
G9iiroHkiAlliK'«idd;>11ttHttl  37^«i!MfNw    i  ^ 


»    •  t  v 

(  m  ) 

Af  Fiirttliga  penoner  trSlfiut  btlr:    *' 

1604 
Omnta  diete  fiMtaqae  PrindpU  ramar  exeipit. 

m  uttryck  af  ett  fåfftnga^;  ^1^*"  (Mdrog  sig  sjelf,  ii 
han  mart  iiek  erfara,  att  faratUgbatm  ^  vidwr  jami 

Yitft'  relijnone^  i^nstat  . 

ITfg.  étihrar  här  bm'd^n  trpiflyrabdfe'  aniebloiiii* 
gen  1  V.  v:  Watlzdbi^s  Alitiih, söfti  ahförtsf  iDelaG. 
Ardh.  0  D.p:  249;  iJet  T>gk1atiiljffir  étV  löfte  af 
den  llarige»  ^tt  koäi  hjelte  lefva;  f&V  ^eil  heltgia  idé^ 
hvitVen  den  tioårige  aiifAg  {5r  aiti  ^Iffspfi^cip  —  Re- 
ligion!—' =  •'      '  -'  ''^  '''    ''  -'''"  ■•'    ^'*    ' 

Derelier: 
Nulli  pr»ctusa  est  virtus,'  ointiés' '  lidniltti^    nec    se- 
?cum  nec  censam  eligit 

Maria  Efi^äbetfaa  Princeps 
Sudermannis/ 

.^  liltavfie  fimm  i  Mi#li  Hur  4«  >^fiir«t|ige^  btun^K 

lM«r^  Hfrimt  4.  Jia  Sff»l»  t6QA  4Nl>iMig«  t«P^   haa 
f&i  4«  14  Avf^  M.  åf    Df^  Ar  bi(}pg4l  meji:gi||i   ocb 


n 


ii»} 

ciiB  priticipam  pracepton  Sto^hbt^  121S^^1;;!aV1604. 
Af  de»  kSgre  ttdlélÉ^kxSmé  ^  4ilkji^/hiétf  de- 
sto märkligare  roUn.  Uiom  é;*^,'«^t«iii  cféf|t^som 
Riksråd,  nidta  ti  en  itiaiti^  tem  Mhr 'o<^cä'iDC^!lkrifver 
lått  snillet  hemlignste  tanke:  *'' 


-  il   n  .    I 


Ckntfs  ^Ahi  *ai!ribribM^^oäsdf|b 


U.  . )/ 1 


«         .\  '         Potebtia  totlor  c^r 

i        I    t    ■  •     T     n.   mit.'  oivn   rA' '  * 


ii  •' 


L.  P.  M: 

-  '•--  '■  ■    •  V.  T.  B.- 

''*;''  '    ^^Shiribebaf    ini    Åiieroonam     sui 

» '  i    Hhlini»  m  N6n*  Jan.  An.  1605. 

Med   aeniiä  séiiiteite  är  Anna),  t.    Xl^    t.   09, 

skrifven  med'  en  ganska  vacker  stil  •—  så  olik    den 

gamle  RiksCanslems-  —  har  han  än  bättre  förklarat. 

sin  mening, 

'i    '  >^åånfilté  Mpientia'))  régitur  orbis*  —  ' 
■'  ^-^    ^S^t  VirMs  tlaéitifi^  atnsAintisse  bonis. 
v  ,,',%..!.    ,/  ;  )  '  i    Gabriel  Okénstiema/ 
:!."    n;ä   r  «i^&eb(it  Höllftltf  oomiäili  ^id- 

'ii  ''«   '^     :         .  stériUbns  ih  éfii   niembriam*   3 

Jtto;  An.  1605.;' 
Deitfié,^  framtida  RikUMotzet,  haäe  6ék  fått    ^n 
gatttteå^liM^t^pfosMni'    '  '!     '   . 

'J  '    '     U>    *Qéo  Vfr  tttÉ  Mtont^aBter  non, 
oepr.i^.  Magnns  Comes  Wisingbnrg: 

^<^(f        Seriptnm  Hobme  an.  1605,  H  Jidii. 


(    Ä26     ) 

Erkeb.  Olauå  Maf4^i^  K.  Carlt  ISide 
Vita  hominfiti  miHtS»  sapf r  terram   Job«  7   Mili 
temni  ergo  bobam  mlliliain)  redneates  fidem    éc  bo 
nam  conscientiaiA  1  Thq»  Et   ia    ^mnibas  Tint^Bnis 
per  Enin,  qai  nos  dila>xit  Bom.  8«  '^^ 

Ornatfaaim»  aq  d^^Maaifn^ 
Yiro  Dno  Mgro  Petro  Glandio  Sina- 

landensi  scriplsi 

Olaut  Maftitii.  A.     ' 

Upsatiensis  Anno  Dai  1604 
Sepu  4  Upsalise. 

In  tennö  speraVi,  hon    confundar  in  seteronm. 
Snperlnt.  i  Mariestad    Petrus  Melartopé^ut  A- 
boernis   skref   d«  V,  Cal.  Jun.  1605  t   Stockholm    en 
ling  sentens  af  Po1)io;  dennes. efterträdare  Jonas  0- 
rieosalanas  hajr  antecknat; 
Senec* 
Studia  te  clarum  et  nobilem   efficiunt ;  sine    stv- 
diis  seger  e&t  aniinus.      Hsec     paincula    ornatiss* 
doctis^*  viro  Dn«  M.  Pctro    Glanqio  populajri    d 
amico  suo  praedilecto  in  perpetaam '  siii   niemori- 
am;22  Apr.    AT    1603  Vitebei^am  jam  abitaros 
scriDsit 

.  Joivas  Nicolai  Oriensnlanus. 

Sederm^  Erkeb.  Lt  Paulinus  Gothns  skref;  . 

Jac.  1:  .17  (ftå  grekiska) 
Flacc.' 

Rébiis  åilgustis  animosus  atque 

FöVtis   adpare  ~  —  — 

'"''"^^  '^^*  !'>  t^^da  vela. 


-r 

If.  Paulinus  Gothus  Theologi»  :%i  illustri 
i  GÖfbéboi^gsr  mifis  A^sle  SuperliHeadsai,  ^  ^  1^0^ 


» f      4       i ' 


i  t  t  -•  - ' 


■  ViQO  vita  similHma  est,  acescit  "  • 

i  *■'''  ^^oftioulti^^^^^  vires,       \~     

Gr^iamque  relictå  perdit  omnem*       '^^''^^  "**  • 

j       ^     7  '   H*c  ^^**  ^^^*'*®^^' *^  ^'^'^®  cunctis, 

(  "^  ' '  -^    *Oaudeinus  iriinu^^iäSj* inagis  dolemus. 
1  Qui  enris    sine  vivit  est  BEATI^S: 

i  *'^     '       VIrum  illis- felhé  rffeWö  vixit  u 
t  Hoc  ornatiss.  M.  Pefro  Gla^^o'' 

^  Of     f  .! .  »f»  *Ltn^ijpj^  anh;c(  a^nato  Christo  quartodb 

t  -    -'  '^'>^    ^^  ÖÖO  'sitpra  mÉiéii^^^  id.  .  .  .  scribebat 
*^  ^*^  :(3\^iiinag{iJfj^t5t  Sylvester  PhfygiusCal^ 

«    ..,De9  «f are  Biskop  Joh«  Rudbeckius  .akref  i  sitt 
22:dra  ar:    .  .    .  ,  »     r     i 

,   Sic  spectandQ  .fi4as 
Ut  ai}}^^OQ,,fii|ti|iiA  fjimtfii^^^ivn  etiain  cotis  jattri- 
[  tu  exploratur  prohifps;.,,.  ,  ,^l 

^  Derunder  har  haii  jril^j^lih^fld  ffie^-en  gfUkn 

ring  på  pekfingi'et,  hållanide  i  ett  klof,<som  ihifdar  pä 
en^sjpifinibdiidt  ipå  éUtet  ärireA  fovgySA  kr<)na  öfver 
3:ne  förgylld» djljolr  i  blått  fält.  Omkring  läses :  Per 
me  fiiftiMmbr^V 


/ 


» 


(    228    ) 

'Derander: 
Oniatits.  A  docdii;  Tirö  IL  Peiré  Olandia.aim*' 
eo  A  popalari  sno  Vitebergi^  leripsit  Af»  Jolu    Bud» 
beebms  Nerieias  Ån*  16Q3  ^pEQirto  calMd.  Majii 

bi  Tar  Bisk.  i  Weaterib  01.  StapiuMlli  (Bf^fipiif) 
•kref : 

•» Satiai  est  ministram    acclesias   vitapeiaii 

qaam  laadari. 

Ornadss.  M.  Petro  poaait  Olaus 
Steplu  Aronensis  An  1605  8  Japi  Stodc- 
holflii««  ■  *      ■ 

Soperlnt*  i  Calmar  alqrifrer:  Proy.  21:    20   pi 
hebr  och  ladn. 

Amico   sno,   viro    ornadga,  Dn.  M.  Petro 
Glandio  ainicida^   ergo  scripak    Jobaimea 
Uogins  Ecclea*  Woxionena^  paator  A*  O. 
B*  1604.  p wd.  CaK  Maj. 
Cland  98  andra  personer  ma  anfSAs  af  udänA- 
sko  lärda.    Psalm.  1.  Novit  Dominus  nam  jåatonim 
JEgidiui  Hunniut  D. 
Scrips.  Ynitebergse  d.  23' Febr.  méii     - 
salutfs  human»  1603.  '^  J- 

Möjligen  har  han    colorerat    dtfrfemto  ^va^allde 
portråttet  af  Joh.  Huss.  Alnahder  kallar  ^5.  Ä  nm 

af  vfir  fSrisia  största  theolörer.n 

-Es.'39.  ^ i  .    ^  .   .......   ,.. 

1  ' 

Slt  pax  Christa  aiéis  Verl  ifiidkiAi^ae 

'  '  '   ^  ■      •  ,  dirf^hstMl.^q-;'''   . 

Salomon  Oe^ikerm  ^Bu  f 
5  Jan.  A.  1604 
Wittob. 


i    Z29    ) 

% 

Conradn$  Seilm^eljiurgms,  å*  y.  SapetlDtond.  i 

jPoniero,  af  liTill^en    vi    finga    de    ?9sajifardtge  för* 

.skrSckelige,  oyiaTydender  ifrån  Stralsand,  Öfs*  Sthnn 

1597  im  m*  har  här  Ani^o.  XQigoyoviagiQ04^3lOMjBaU 

skrifidf:  en  sentens  ur  Damascenus* 

David  Rungifitjen  af  den  tidens  exegetiske  fSt;- 
fattare,  bar  jemte  en  illa  colorerad  Lutbers^bild,d.  1 
Apr.  1603  afskrifvit  Apoc«  14:  6.  Vidare  träffas: 
Polyc.  Lyterui^  Geofg,  M^Iim  och  Leonh*  HutU'- 
rui  (Ltttherns  redivivns).  (Den  sednares  sentens '  fir 
Apoc  2«  Esto  fidelis  us^ne  aid  mortem 
et  dabo  tibi  coronam  vitas* 

Jacobuf  Martini  Halherst.Eratm  Scbmidi  Gr«o. 
L«*  Praf«  Wittenb.;  Historikern  Mattham  Drenerur 
>(Oninia  .repehtina  d;,inopinata  graviora,  Lips*  1603.) 
Juristen  Jaaunet  Zangerus  (har  målat  ett  iieimiljstyc- 
ke»  ined  ofverskrift:  Gelt  macht  routh.  Armuth  wehé 
tfanty  derjemte  fratnfSr  sitt  namn  iskrifvit:  moderata 
durant.),  m.  fl.  '    ^     ■ 

Bland  svenske  iärde^  ådrager  sig  Joh*  Burei  an- 
teckning billigtvis  stl^rsta  tippmSrksamheten. 

Det  är  som   vore  det  stucket  i  koppar^   Öfverst 

'  Ber  man  en  Gltyria,  inom   hvilken  läses'   i    en  rand 

akrifvet:  Benedidio  instdenti  throno   agnequex  i  ea 

inre  cirkel  synes  en  uppslagen  bok  öfverst  och  ett  bus 

nederst.    Mellan  dem  I:  I:  A:  B.  (Johannes  Thomae 

Agrivillensis  Bnreus)  Under  gloria^  stå  som  en  hals 

till  detta  bnfvud  tre  råder  perpendikulärt: 
(;  jlluminans.rarmcat 

"'•  exan4i 'Mt  (figur)  exoriens  . 

vivificans  illuminat. 


(    23Ö    ) 

Sflsom  brosl  under  nåro iide  rader  Uses  hoiizon- 
lélt:  ftfsta  raden:  MtMeria  {eå  figdf  kisande  en  half- 
nppgäende  och  nedgående  éol)"  Diette*  Torde  bety- 
da: åt  de  arma  egnar  ^f dg  mina  dagar  '  frän  solens 
npp  till  dess  nedergårigf;  *2:dra\  raden:  Hebraiska, 
hetyåande  Dagisen  forköfrandesi  3:dje  raden:  T  ti  I 
me  A  SacrO.  (Jag  Johannes  Agrivillensis  helgar 
dig  allt  mitt«)  4:de  raden:  Inelusa  Septemtrio 
(som  finnes  i  Norden!)     ' 

Nu  bli  raderne  alk  bredare,  f3r  att  beteckna  eo 
vordig  mage; 

l:ata  r.(på  hebr«)  Urim  och  Thttmmii^.  (Ljus 
4>oh  fDllkomlighet.) 

.2:ilva  raden  Signat  q  (stot  i  basun  och  utropa:} 

Beati 

'  •  *  ^  .M.      * 

%n  vtiatt 
ad  tu  as  (ett  lams  figur)  nuptiae. 
2:ne  ormslingor  sväfva  mer    på    hvar  sin    sida 
0^  dessa  rader,  deijp   med  runor  skrifvet  läsea; 

Den  ena  rätfram;  Stroiumt,  van*  Bur:  madamur. 
Den  andra  baJdram:  Vart  .  Burskap   •  är    t    . 
'M^mumi 

.  Devfå:  M^itivocati  Pauci  Electu 

No»  i^tr^bit  tjf  £.«4  M  (troL    afseende  den    i 
glorian   nt?de  fridsh^ddan)  ftftfd  tiijraitnsf. 
,  I  Sed  <iui  SCmPTI  ^unii  ki 

(en  boksfigar)  yit9e,j(^ne  jfammit  fi|pir^r>    ;, 
Ad  me  venientemmom  iejia»foré». 
Följ.  raden  Hebr;  i^n )  SUotU  Ht  V.  betydande: 
Låt  upp  min  syiter.     .:,(njili^,    -a/ 


(    231     ) 

Mentii  (hal|^soUiigiir)  gratia 
jåjierto  (bolofigur)  graiiae  .  clausa  (ett  hus)  gloria^ 
.*Jndae  Auroram  Sophias  amatör 
Tru^a  deorescet  pedibu»  Diaoa 
AsuUi^^nU  ra  dians  beator 

Belle  corona, 
Elic  Lex  (&  prophetse. 

,  Följer  en  Hebr.  rad,  som  ^j  ens  CanzlR*  Nor- 
berg, hvi^ken  Lanseras  rådfrågat,  eller  Dr.  .Hylander, 
hvilkc^n  Uig*  få4fii^%ät,  kunnat  förstå*  .  ^ 

Pel  låter  emellertid  läsa  sig  fram  och  tillbaka,} 
vUande  de  märklige,  bokstäfverne  J*  T«  Ä.  (Joh., 
Thomse  Agriv.,  hvBrföre  L.  trodde  det  åsyfta  Barei 
namn);  men  sjnes  af  sammanhanget  böra  beteckni| 
ett  Guds  eller  och  Glandii  namn,  helst  näst  under 
den  hebraiska  raden  läses  ^ 

'   ^åcrum 
Anno. 
InCarnatI  QoMInl  (1603) 
XV  Kal 
Noveiub. 
Po«. 
JoJiannes  IT*  A.  Bur  em.  (Ej  Burseus.) 
2:iié  ormslitlg4>r  nedsväfya  från  den  hebr.  biero- 
glyfhen,  der   i  runor  läses:    . 

I  ene  rUttfrair:  Det  går  ^h  vål  i  Bure 
; :. .'  iiBitdra  bakfrata:  4är  runa  står  i  mure* 
(O^tktigt  det  bos,  der  troUrunnan  tecknats  i  muren :). 
i  r.j0C9btt9  &picd  StockbiriiQensis    in    Aead.  Ubt»; 


(    23?    ) 

TheoL  Prof.  A  p.  t  Rcocor  tbef  4«  4  iSept.  1604 
«n  vert  nr  Cor.  10  c.  Jokanne$^&  Bammamnm§j  (d«D 
första  Theol.  Dr.  i.  Sverige  efter  Rrfornat.  S*  SL 
Theol.  D.  &  Past  Stockholm  har  anfSrt 

Pervigiles  habeas  oculos  anhnam^e  sagacem 
Si  copis   ut  celebri  ätet  toa  fama  loco» 

Elias  Rhaletmhiitij  (Phyt.  Prof.  i  Upe.)  ffaf    nn 
ailitco  Teteri  1004  en  eentens  nr  Salla«this,  I$r.  JTe/- 
nerui  Stockh.    Stecus  har  vid  Melanctons  fSrgbciag- 
da  portratt  d.  30  Apr*  1603    i    Wittenberg    vackert 
prentat   latinsk  och  tysk  Vers  med  åtskilliga  charak- 
terer  -^  mfirkligt  för  sin  kalltgraphi  i  den  tiden.  AV- 
eoL  Magni  Schola  Sadecopens.  Antistes  1602*  Mmrc* 
Henrici  Rect.   Schol.  Aboens.   1605.    Sam^    Andrea 
Grubby  Magnus  Haraldi  Golhut ;    Daniel  Laureniii 
Goihus  -^  kanske  en  bror  till  den  i  Sv.  skona  Litt 
1:  p.'278   anförde  förf.  Petr.  Laurentii  Gothns),  må- 
lade   en  prest  fi  predikostol,  i  den  tidens  prestdrftgt^ 
aarat  en  nppslagen     bok,    der    i  hebr.  läses:  Herre 
Gud,  på  dig  hoppas  jag.    Cläud*     Opsopaus    Prof. 
Doraprost  i  Ups.  jgift  med  Erkeb.  Nils  Botenkarls  en- 
ka,  anförde  tankespråk  nr  Aiigostinos.    P.  Budbeeki- 
US,  Bisk.  J.  R:ii  broder,  död  som  Prost  i  Köping,  bar 
i  Wittenberg  1603  målat  en  orm  i  blomster  och  var- 
nat för   ormen  i  skrifter  «—  speciosis  ac    plansibili- 
bns,  nec  in  absurdas  opiniones   in  cnrrentes   animo- 
rum  jactnram  faciamus.  »—  Antecknadt  jemte  Calvins 
bild.  Erieus  Olai  SHepp(Bru9,  Wändekåpa)   har   som 
Pftstor  Upsaliensi»  1604^  efter  det  han  kommit  nr IKa^ 
gelset,  här  skri&et  på  gnkiduL  i  Tim.  1:   15^  bvai^ 


(    233    ) 

af  man  ter  alt  hans  hand  var  gandoa  vao  att 
va  grekiaka  oharakterr.  (0/a6»  Jndrea  Iktiecar^ 
fu9^  aom  här  förekomnier,  kan  ej  vara  Jobannes  Olai 
Dalecarli  el.  Stiernhdöks  far,  helst  denne  hette  Ola» 
US  Petri).  Petrm  Drtvivs  Cuprimonfamtt  Svecui, 
091  favilkefi  se  St.  skdna  Litt. 'til:  p.  264,  275,  har 
i  Witteab.  1603,  skrifvit  till  sitt  minne  på  latin,  och 
grekiska,  i  banden  och  obnnden  stil.  Bland .  den 
mängd  skandinaver,  som  di  fannos  i  Wittenbetg  e}* 
ler  annorstädes  anträffat  den  resande  ni  till  alot 
blott  nämnas  Andreas  Jomt  OoHui  (se  S.r.  skona 
Liit.  ni:  p.  307,  406),  en  Caroimt  M.  ^.(somskrif- 
ver  grekiska,  latin,  fransyska,  engelska  och  hvad  flera 
språk  det  månde  vara),  NicoL  Andrens  Hy  Itenim,  PaU' 
lu$  Tranius  Siavangriensu  Nwrvegu$^  Dan.  Nic.  Reple-' 
rus  de  Olandia  Svectff^  Absalen  Otai  Danus  Bikartt 
Is€(h$ånn  Hårdh^  Henr.  Hor»  Eq.  Fin.,  .(sentensen  ur 
Tacit^  och  på  franska)  Olof  Stråle  •  (lUastriss.  Prioc» 
Caroli  design»  Beg;is  Sv.  cfec.  in  Posaeran.  pro  .temp. 
Legatus),  Petr.  Nicolai  de  Sabg^  Elias  Eisenherg 
i)an.  (se  DelaG.  Ärch.  V.  p.  218  Petr,  Eisenbergius 

Dan.  m.  fl. 

Ytterst  på  boken  läses:  P.  6.  G.  S.  1603  (Petr« 

€riandius,  Gotho-Sveeas).    Flera  upplysningar  af  La- 
nieri  hand  finnaii  i  boken. 

n.  2.  Album  Latemianum.  l]t(ftn»sS:  Centum 
Fabula  ex  imtiqué  auetéräms  deleeta  et  a  Gukr* 
FiBrno  Cremolié  ^  camiiisilks  eépthåM.  Amiuferp. 
1585.  12:6.  Egaren  Jom»  LatmulrW^halittSyBt 
MDuna  slägi  aora  den  aktade  latiiM^^Mf^n  i  aiii 


I ' 


{    234    ) 

Ai  Job.  Lstomns,  hade  «t|fifTil  -en  Soired.    Cedend. 
ifBast««k  1587. oeh  %m  Bäm.  Cml^id.  Grti£iw«    tSSS^ 
Httr  tråffnt:  .foiafiiief 'Citt«i««rttt^  Comes  Basburgem» 
Ht  meeui  d.   20  Apr.    d598    (Lijonhnfnd)    iSfeM 
Xi^oc^Åa/«f  (Lejotih.)Co»}f#  Baihurgeuåu  wec,  Apr* 
20)98*    JMrvf  &ifÅ5aftlf  Pjrof^  Hafci.  lSid7«    Laur. 
JSettvenivg  Hafn*»  MötgnUi  Jonts    poiL    Jenecopens. 
1507.    P«rr«f  Andrea^  Seiola  Junec^.  JUmiti^  97* 
(med  en  lång  gentem  ur  Isoorates)  Ifenn  Z^ihius 
(£.  A  P.  i  AlftB,  Fader  till  Fofffatuuren  Aron  Zymhias), 
VitttM  Eemerui  D^lU^niuij   Ute*.    Cragéut    HafniOj 
Andr.  Krugiu$  ib;  Jfrunia  Janäs^  Abrah.  A*    Upåa^ 
ten.  Epi.  $cr4bAai  a.  C  98  Maji  22  (Bernhard:  O- 
Tatio  yifi«U    inDttinerabilem  (I)  et*^  ligat    ommpoten- 
tem.)    JJpsttiia  tcrihtbut  JSicolam  Böinienits^  Aea* 
demiéB  ejutdem  pmfeMifor*  Jacchm  Erici  Acad^efuåd* 
prof  en.  A<i.  15S^  22  Maji.  Thom.Fékck  Acmd^Hefn. 
Fr  of*  1597.    3oh.   Eratmi  prof  Acad.    Hnfn.    (In 
sola  lumen, ^In-vartione  veritas)*    J^  JP.  Reieniuå^    E^ 
ruM$  Olai  Seepperu$;  Olmug  &la$  Coenobienm$  ctm- 
etoMt.  Siockk.  i598  i  Jm.  (Se  HafCK  Hisu  1:  ?&) 
Augustin.  Sand  i  Helsingör,  JoA.  Soenoni^Pr^^lifs. 
P.  Kenieiks  Eph^Séhar.  Id98*  Ql4m$\Jacoii  JP^canui 
Sdiareni.  P.::tå0piedm09  Bed.   Sch.   ibi4«  (med    sen- 
tens ur  Plalo,  anförd  på  gs^kO     Isp*  Gunn^ri    past 
«riiarehs:.:ayiirf4wNicplaiFr0dM)rgm^^      1598.   (hasc 
4itfb«i>sit.   i^  ^\ri\  Cf^msPetri^PfkmiUmt  ^cik 
(^^¥4h«Kgh«mn»r^^4iJl  ^\jkN!^  Wtigy    Ertcu0  Mri- 
bi.BMl  fMtmbm¥^  Si^chkn.  t^iH^uSibermio     PeM 


(    235    ) 

^erinij  Glandshantmerent&^i  -  NicolauB  Jona  past. 
FelIihgbToenä/69«  Johannes  Benediet i  Jieedtn.  Aros, 
1&98.  Pefr.  Magnf  96.  Haijmntis  in  Hehta  ^, 
Ari)tdn$  Petri  past  i  Gfudhci»  98.  Carolus  Erictut 
Cuprimohtanm  -  JS^holte  Åres.  Recter  98*'' (tii^iti^ 
tatec  pi  Hebr.  iir  Dav.  pS  Grek*  iir  Aristot  och  ur 
Virg*)  m.fl.  Särskild  tippmärksamhet  väcker  en  QUl- 
lo  (Gylle)  Benedictij  Serenifi.  Ré^inm '  Clm^ina 
JRegigGtafavi  relicta  in  sftömshelm  4iidignU^*^hon» 
donator  An.  1598.  18  Maji  hviikéti  éj  varit  Westén 
bekant.  Hans  sentens  är:  Spes  nnica  mea  CliristuB 
Placere    omnibus,  prode£;se  bonis,    nocere  nemini. 

O!  Aniice  disce  mori« 

Likaledes  förtjenar  Ericus  Pauli  Gevalim  att 
0iärkas  for  runorna  i  sin  skrift,  deruied  denna  sen- 
tens antecknats:  . 

Gods  lära  reen 

Miin  tröst  alleen. 

Hvarjemte  tankar  på  hebr«^  grekiska  0(^h.latint 

Boken  hai:  tillhört  Ei^kebisk,  C.  F.  Mennander. 

j  ■  ■        / 

n.  3*  Album  Strahlenhpgit^innum*  Ar  1733  in- 
bandet  till  Albunl^     Egaren  var  Pastor    i   FnUtofta 

Biand  d«  m&Aga  på  1736^ialet  i.TysUené  lef- 
vaÄtfe  professorer,  SoperJÄtendenter  ov:d.  inå  bt6ft 
anföras:  :. 

"  In  uno  omnia 


(    236    ) 

Leid*  nirf  Hpffa 
Oiypb.  1733  Chmrian  Nattelbladt 

J.  V.  D.  A  Prof.  Jur.  Ord^nec 
non  Hl*  90C.  Reg,    Ups*     soe» 
Yalidte  d.  3  Non  1734        Tirootb.  Lutkemanii 

pardacat»  pomer«Reg*  pnn- 
cip.  Saper -lut*  Gen« 
IiQpera  Saoele  Deus  tubito  comiionere  flaeias 
Q«P  Gryphioat  licaat  yitere  mihi.Maåat.  — ^ 
JEffxcnffé  Xai 
B/la^w$  xal 

Gotth.  Aug.  Francke. 

Fac.  Th.  h*  t  Dec* 

Hal.  d.  27  Aug.  1734. 

Joh.  H.  Michaelis,  J.  G.   Carpzow,  S.  J«  Baumgar- 

ten,  J.  G,  Reinbeck,   J.  C.  Wolfios,  J.  A.  Fabriciai 

Henr^JBenzelias  de. 

Helt  mä  anfSrdv: 

O  perfidam  arteln,  quse  artificem  eircumvenit. 

Jes.  47.  10. 

Hoc  divitiiim  tmofivtjfia,  quo  ad  aaice  quKrendaia 

aapientiam  »ternum  profuturam  me  fateor  idebtideBi 

-foissé  erectnm,  NaltBisimo  aniieiseimoque  Ph*  Mag* 

.Tbeologi»  asaidiio  ealtori  OnQ  Gast  St.  meditaodina 

suggero  L.  G.  27  No?.  1734 

Andreas  By  del. 
h.  4*    Aikm  pi  LoherSJU    Bar  nu  i  30  fir  der 
varit  tiUglflgligl  fit  resande    och    innehåller    1500 


(    237    ) 

luiHb,  Sine  Konahgars  2sm  DréiloiogftffSy  9  Kasf^ 
oeb  FttrstL  personers,  en  Asiats,  fler»  Fransoaers, 
Tyakars,  Eogélsmämi,  Daqakars,. Ryssars,  m«  fl.  samt 
lon  stor  bftDgd  af  mMrklige  Sreaske  personers,  liTari- 
UMi4\Skttldenie  oftast  uftryckt  sig  i  bunden  stil  t*  ex. 
Tegnér,  Atterbom,  dribtröni,  Nicander  in«  ft.  Korta 
«f^lyjNiingnr  om.  alla  desaa  personer  Jiar  Egareo  sSi^ 
sUlt  uuecknadt* 


^   * 


BiliMig  rörande  18^4^  seklet. 

Klapitoci  och  S^edenhorg. 

W  återkomma  äfyen  i  detta  häftes  bibang  till 
den  celebra  mannen  Svedenborg;  men  vilja  här  låta 
en  af  hans  samtida  notabiliteter  yttra  sig.  Säkert 
är  att  Klopsiock  ej  var  missnöjd  med  Svedenborg  af 
brist  påTorin aga  att  uppfatta  det  Sublima.  Uå  det  nu  blifvit 
en  mode,  att  högt  uppskatta  detta  tilfett  chaos  tillfälligtvis 
BÖndersprungna  snille,synes  en  och  annan  erinran  ej  öpå* 
kallad,  pa  det  uppskattningen  ej  må  bli  alltför  obetin^adl 

Svar  till  det  Elegetiska  o«  l^liilanthropiéka  Säll- 
skåpet  i    ^tockholm  af  H:r  Klopstock.    Ofs.  ur  Ber- 
linsche  Monatsschrift  för  Maji  1788. 
Miné  Herrar! 

Den  fordne  Masius,  (med  sådane  herra^  lider 
del  ganska  taétigt  till  uråldrighet)  Måsius,min^  Her- 
rar,  skickade  ,mig  också  en  gång  något,  jag  vet  nu- 
mera icke  hvad,  af  sitt  tryckta  kram. 

Äfvenledés  han  gjorde  mig  den  ärébéfisning  och 


(    238    ) 

(MM  kan  tevirdfga^Minlg  iiie4  ^t    fJåxprdligm' i  JOmt 

ocb  di  jag.  «|ftvarad«.  booom,  trodde,  jag  .deriigfnav 

•konna.qaäiira  bf efVexkngeii  !i  aia.f9c8litiiada<j  .  D«t^ 

4ni  *badrog  jag  mig  ddok»;  Ett  nytt.  steditbrar  akkiM 

4ifcirU,  dér  anan  hade  .nadstiaU  tonan  é\h:Sf^     AGi 

-qnttlåMabet  bade.aåM^  iekd.driä.  imfftmisi^i,voé^9(i^ 

Mine  hetrar^  af  skadan  har  jag  nu  bKfjdt'    lia»  ^  Jäg 

svarar  fördensknll  itke  allcnaat^  utan   gor    det     ock 

straxt,  i  dag  den  17  October  eller  på  försk  gerning, 

i  detsaniitia-jag  nu  ikhändigftr  Eder^ik^i^^ia  af  den 

sistl.  8    läeptember.    Menj^månne  jag  ock    Terkligen 

skrifver  till  el|  säjjsjk^p?    On^  ^i  ^aning  är,     vill 

lag,  |if  JiiSgaktning  for  Svenska  nationen,  hop|»a   att 

det,  inaste  yara  ganska  ijtet.  — -  £n  gäng  ä^de  vi  h^ 

ett  (Tj^pographiskt  sällskap,  som  i  ledamöters^  talrik- 

jiet  aldrig  hapii  längre  än  till  en,    \ 

.     ,0m  sjelfva  rönen,    Mina  hertrar,  om  de.  ron,  pä 

hvilka^  edra  grunder .  för  Somnambulisniep  bvila,  leW- 

nen  J  oss  först  och  jrämst  ingen  andérrättelse«     Det 

fti*'i  sin    ordning* .  Men    språnget  är  dock  nästan  for 

atorjf,  att. i  stpd  af./^dra  upptäckter  pasta,^  det    goda 

och^  onda  ai^dar,  tala  genom  manipulerade     (det     viU 

säga  pa  Svenskak  hdndfaicne)  jdibovs    Hvad.de    ön^a 

andarne  ansar,  sa  masté  ibland    d^ni    .llnnas    nasfra 

dumma  djefl|ar,  ejuigt  hvad  edra  uppgifna.  meuL  ännu 

mera  siMinolikt,  edra  ännu  i  he^llighet  bevarade  apn- 

^)j^e^  j^ra  bestjrka.     »Således  var  verldep  ä^na  icke 

nog  tillräckligt  upply;st  j;enom    Svedenboigs  ,  tiyc^te 

akriCye<'|er*  men  genom,  de  hittils  otryckta\skalL  ändt- 


<    :239     ) 

IftSm]  etftilifMS  åMr  ippå;  .<|ckfÄ  4fl«P^;:tF*^t}!«che^- 
^olefl:  »94  d0rtiH.;5Mp8jtr^fVoM«^4eMhfl\8Bf^n,j|9tfp 
^Harirarne.brukq,  W^»fi^  syfjf».,    .     j.j  ,.^  .u^,, 

fSinH  iW;  W  %1*  aMH4%gW^^«^  »Hff^  4^h  ««  sft.JiÄ- 

jiyfike^)i«A«^ .  Ty.  för  ^e^  '4ro  ickei^dpfui  mf nniskor, 
4«llkont  .^f.i)§«ffiodat  inisfi|if%4ad9,Jilf.Yä]i0N)9m  all/n^r 
pfk  im4^fi«^el:<ifer,|(^n^^f   Då  jj«  jt^^d©.  rom,  rir^gj» 

|«iftt  4tkttil}ha||dlli  mig  ]iafli|..  dyJ4  ,  ^r^fiB,  ..i.  mpgfk 
<q?a«|b9qdi.%nU;ji|g.geiias^  i  bapji,,  ftilåd.  ^  l^k^Bl 
WH^dtf  j^g  mitt  äfeff^  ^qh  ,b^4  h^?,vni  ^öfea  »^rotal 

Il?.arade  :iM.f d  ei|  l|iig|;,fQi$r9  tröttande,  tpp,  än.  hai^ 
•gflrmAe  JKlHiWgRft  i:;0^|ii?iark  Fred/jc  V  (j^g   jäg- 

R,  M*  öfi>ttB^g  lii^risf^n  —  H^r^vid  folL  jgig.  )ion<>if 
i  talet:  ,^i^g' m§f^f  m  f)éj^,fW^^el'9j:,,eQ  fyrUfi^ig 
persQ^  fif^tiM  vänn/S)^  gprif^  yw^  i;[df^.^R4ra.  v^x|> 
den,  utan  att  Herr  von  Svedenborg  bevärdigar  dem 
med' sitt  8amtfil99»  : '  -  L^  '  '.,.,...  .'  ».. 
*  Jag  steg  npp  oei^^giefc«  Dfi  mid#  ban  ^  vMa^e: 
rMiti  herre  är  ej  sfi  snätt*b6fl»,  sMi  jag  åter  i  an^ 
tiarnes  säRi^kapT).  »)JFag  båfd^  •'orfitfc'  öm  Jag  ieke 
sfeyndaAe,  sraraéfe  jfåg,  ty  på*  fhij^  ikall  Ni  i<^ke  fHr^ 
ktiä  ert  enda  \)g(^1)!i!ik,'Wlt'Hinftfingtf^  ^  si  godt 


l    f   v.    .  t. 


(    240    ) 

J«g  ▼•t  vtiy  alt  kke  «tl   oté    om   detta  *  beOk 
låret  fifina  r«tn  i  Företalet  titf  Sredenborgs  arbetair. 
Också  berftttar  jag  det  icke  f5r  den   orsaken     akidi^ 
men  allenast!  den  akt  och  metiing  att  l&ta  herrame 
ai  mycket  Iftttare  fihna^  harn  föga  Tärdig  Jagp  är  af 
^ras  mig  l>et]r^de    förtroende.    Jag    ligger  '  fintaa 
bärtillj  att  ibland   de'  mftn,  som  i  min  tanka  tåga  P^ 
retrftde  framfSr  eder,  mine  herrar,  ja  fifven  lida   Sf^ 
ver  sjelfve  S^edenborg,  skall  ingen  Tara  mäktig  nog 
att  fOmedra  mig  tiR  antagande  och    ntspridmde  "af 
sådana  meningar  som  herrarnes.      Och    i    fall    jag 
skulle  nedlåta  nrig*  dertill,  mftine- jag  derfSre  akalle 
anse  Qem  fSr  edra,  eller  fBr  hehl  S&Hskapetst    H»- 
tarne  lära  gifva  detta  namn  af  d^ti  slags  misatfogeah 
het,  som  kan  sättas  på    ålderdomens    räkning.      Så 
fSrlåten  då  en  man,  fSr  hvilken  ii^e  allenast  ea   aå- 
dan  ålderdomssvaghet  kan  lända  till  ursäkt,  ntaa  if- 
ven  det,  att  han.  Tid  sanningar^  undersdkande   samt 
under  ungdomens  bästa  tankestyrka,  alltid  hillit  dea 
billiga  tTekan  f5r  en  af  sina    heligaste    rättigheter. 
FörblifreV  mine  Herrars  ödmjukaste  tjenai^ 
fiambur^  den  17  Oetober  1787.         Klopstoek. 

K.  Gustaf  III  hade  ej  Elopstocks  ljusa  blick 
att  se,'  hvart  Sfedenborgianismen  i  hans^  tid  Tille. 
Uiiderståthållaren  Baron  Axelsson  Tar  länken  md- 
lan  ■  Konungen  od^  denne :  rationalismens  propbet 
Påskdagen  1780  hade,  enligt  en  närTarande  Hof- 
mans  anteckning,  Konungen  bUfTif  märkbart  r&d 
af  en  predikan  utaf  Hofpred.  Kellin',  syntea  aldelea 


v 

t 

l^éita  ttllifälie "för  att  läet  fSr  reKgiösa  intryck  öpp- 
nade sinnet  ingjuta  den  svedenborgska  Mystiken* 
Sond.  d*  30  Apr.  hade  han  anstaltat  att  Enkhusipre- 
dikanten  ;aFa[ii4f,l]^leq^ léKtf.^rSfi^a  ail^léidi^i^^^         fick 

•idvgs  ieKtef,  ;atÉi}iiiäii|)i  ^mehdisu  6Q00i:|^r'){H*BdUéat  '.  ém. 
^ttkfiKlÉ* '\li^  förd6Wi«^'fliré<<  VttÄhéfd^änd^  föl*    Gndi   . 

iieitQ»  I^Mli»t>  i,«^fcjfci0ati%i^pds.}^g«p«ki<i]^P,0cb.  luir 
'tiikreMs4^éin4i^etl$l^;\''Éi»^;*^^^  miste    i^å 

fram  Qc^  ifiéÄefsthvftiantfe  'med     nlisduken     befalla 

i»Vtfv4i4lB  *^n  tt»'!  UiliTer^f$l>:  Konungen,  t»ORi  b&vjadé 
vilja  •féfä^tiffhrfå  ^u?P/j6'<äi' liaturehs  jie^nligbéter,  skci-. 
lande  bli  deruprppheteM,  som  skulle  återsJ^IIa  den 
natur)i£a  religionen, jn.  ni.  vicL  samma  tid,  som  Ax. 
iWf**MeS»tF!SM;,'^l^iiB^.j|i«  öfver  H.  M.,  in- 
tméadeBidé^lvMiiiéQ^  Bhflösojilw  'Hermetique  från  Eng- 
land, 8om*'Ka11ädé  ^  1^^  ^Tamliolt^?,  hitsänd  af  Alche- 
iiiistkA  NbHTeliiWMil.  l\  ITétitié  lofvad^é,  $å^om  ^^kannig 
i  Åfi  hpgpe .  scWnc^rneij»,  »atl;  iip ptäc^ ,  -^ik^    iConunge^) 

kotMMfl :  aMt  gäna  «qM$  hegftnte  Mdak  ^t  laboralori^^ 

,  -    »  .  >        -         •  • 

iHn,/fribet  att  med  éll  tysd^et  anrb^if^  ocfafä  de  ru* 
^imsU^riér,  b^ri  dertiU  jbél^ofde.  X4Uien,crantz  ocK 
Ab&i  iskul}^  y#ppoii»rA:  ow  :philQc(«pluin« .  arbete  tU 
K;>Mi  ej 'Vilfe  sj^ttfes  %ga  kunftkäp  dérom.  Om  af- 
tötfeiii  anrika Aej^^ iwjJri^^ ;^if j^rvéf öiv; j^f^tu  på spec- 


.  -•    I    .  <.  ■ 


tricitl  OéfdltgHatieni  tempel  ^iéi^ééiéggt giHge.  Dl 

'man   käii|iec.4ietu  allt,  iosBr  oaG^iir  bjekeraodet    ^og 

Kellgren,  visadt.i  hans  polemik  pot  sin  tids  ofvertro* 


-* . 


.  > 


Mtt  mdng  tm  tadwBfå^  JS^^hi. 


A  la  requidtion^  dé  Monsieqr  B.  Liednér  Sm» 
^18,  j^ätteafenqué  la  cotidnite  'QiiHl  'tiaat  im  est  irré* 
prochal)le,  et  eBtieren^n^.  ooaforme  a  c^U^jque  doit 
tenir  un  honnéte-honinié  s^nsé  qiii  se  consacre  å 
Vetude.  Soii  assidait(^  aiix  lahgues  et  å  t^^tude  .des 
B^li98-Lettrp8  Mt  des  ffnÉr  todäblte*-  Coiitnie  il  ne 
fmt  rhonaeur  4^  prendre  dea.  legopa  ^hés  moitetqae 

J*'ai  d^ailleurs  celui  de  le  connoitre  particulierenieo^ 
e  ne  pols  que  lui  renare  le-présent  témoi^nage  foD- 
dé  sur  connoissance  de  ékuåé,  «ét-  éii'  ftk  dr  qiioi  j» 
loi  ai  delivré  oe  eerti6cai^  et  Pai:  Mgoé  d^   ma  pro* 

Sre  main  et  corroboré  du  cachet  .de  laea  armes.  Fait 
Gotdngue  ce  28:e  Aout  1780.'     '  . 

(L.  S.)  Isaac  de  'Cplom 

•/ '  Döcteur  et  |'rofés$eur' paUic  ea 

Pfcilésopfaie,Mem1)ie  de  la  Soeiete 
.  .    \.  Boyale  TeutoniosBe,  et  de  1'Iiiati* 

tut  Ro;^al  de  PBistoire. 

Detta  beidraade  frögdebeiyg  ^ade  Lidner  leronat 
i  Zibeths  händer,  troligen  for  att  det  a  högre  ort 
uppvisa*  Det  fans  enieliertid  i  ett  contör  i  Qvesa- 
rum,  favarifråii  'delBom  g&fva  iKikonunit  till  Loberod. 

I  Leopalds  ,s9cietet  hörde  en  gång  Utg«  flerfiEddi- 
ga  berättelser  af  Ofverste  Nordforss  om  denne  haos 
ungdomsvän,  anförda'  som  piythologiska  egenheter. 
Måhända  voro:  d» .  dock  '  lildt  mveket  pt^f  ^'^l^^guitu 
Den  som  of^a  måst  se  dy)jika  ;  ,beteeDdeB,' .  ^^r^^pnpiQt 
dem  bättre,  än  den  som  tror,  ätt  ,  snille  skuUe 
vara  en  disharmoni  'méltan  själskrafter,  då  det  jäst 
är  i  siajdé,  den   högsta  harmoni  af  dem  alla.     ^ 


cs 


•^ 


«     >*1»«. 


JUN  29  193b 


fS 


-I* 


•^        :.T  .    ...rf 


,■'' 


/^  "    .  ■ 


m 


I: 


i 
f 


r 


må. 


^ 


fv       ,  .11