Google
This is a digital copy of a book that was prcscrvod for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project
to make the world's books discoverablc onlinc.
It has survived long enough for the copyright to cxpirc and the book to cntcr the public domain. A public domain book is one that was never subject
to copyright or whose legal copyright term has expircd. Whcthcr a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books
are our gateways to the past, representing a wealth of history, cultuie and knowledge that's often difficult to discovcr.
Marks, notations and other maiginalia present in the original volume will appear in this flle - a reminder of this book's long journey from the
publishcr to a library and fmally to you.
Usage guidelines
Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken stcps to
prevent abuse by commercial parties, including placing lechnical restrictions on automated querying.
We also ask that you:
+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these files for
personal, non-commercial purposes.
+ Refrainfivm automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine
translation, optical character recognition or other areas where access to a laige amount of text is helpful, please contact us. We encourage the
use of public domain materials for these purposes and may be able to help.
+ Maintain attributionTht GoogXt "watermark" you see on each flle is essential for informingpeopleabout this project and helping them lind
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it.
+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can'l offer guidance on whether any speciflc use of
any speciflc book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner
anywhere in the world. Copyright infringement liabili^ can be quite severe.
Äbout Google Book Search
Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps rcaders
discovcr the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web
at|http: //books, google .com/l
Google
Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibhotekens hyllor innan Google omsorgsfullt skannade in
den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet.
Don har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok
som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte
varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap
som många gånger är svårt att upptäcka.
Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken fiinis med i filon. Det är en påiniimelse om bokens
långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig.
Riktlinjer för användning
Google är stolt över att digitalisera böcker som h;ir blivit Jillmän egendom i samarbete med bibliotek odi göra dem tillgängliga för
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor.
Vi ber dig även att:
• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke
Vi har tagit ftam Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, oeli vi vill att du använder dessa filer för
enskilt, ideellt bruk.
• Avstå från automatiska frågor
Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, textigenkänning eller andra
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov.
• Bibehålla upphovsmärket
Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den.
• Håll dig på rätt sida om lagen
Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är laghgt. Förutsätt inte att en bok har
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt.
Om Google b ok sökning
Googles mål är att ordna väi'ldens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att
upptäcka världens böcker och författare och förläggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben
på följande länk |http : //books . google . com/|
, v-
G(X B\hXxo\\)ccaMcrncr\ Ijaxx^^ycn
y
I
I.
S.%
■rn-i-a.'-
.1
fl.
I i:
ii
1 .
, i, .
ll
\
eWarblpa Itcgitet
eller
, Handlingar ur Grefl, Dela-
G ar diska Bibliotheket
i
pa Löberöd.
^ NIONDE DELEN:
i]i<>grapliiska tfch Statistiska Handlingar^
. ■ upplysande
£(yeiiska Historien i sjuttonde seklet
jemte ett
Bihang,
öwnde K. Carl Xn:s död, Blåkullafärder, Sve-
ilfnborg, Linné och Leopold i adertonde seklet
' - ' " " '. '
af '',',-
Lund^
fråa Lund bergska Boktrjokenel^
/ 1837.
r
THE NEW YORK |
PUBUC LIBRARY
817262 A
ASTOR. LENOX AND
T1LD£M FOUKDATIONS
I H 1936 L
Planchen innehåller:
N. U Hänt v, F^ie^, Frih. GeneralLlettt och Goiir. Hs
22. Otto Wilh. v, Fer»9H, Frih. Fftlteisfc. o. 3. Fab. v.Fetå^nt
Frih. F<msk. n. 4. Axtl «. Feruu d. ä. Gr. RikiRåd. n. 5.
Arv, ForbuM, Frih. RiksR&d. n. 6, Joh. Q^ntUuå d. ä. n. 7.
Joh, OexeKui d. y. Begg e Biskopar i Åbo och märkrardige
af Goxeliandca Bibelrerkiet. b. 8., AMtk^ni BnH. ' Sis p. 87*
n. 9. Carl O. C^UentrtutX^ Lagman, n. 10. Axel QylUnkrok^
Frih. Gener. n. 11. Anna Skytt*, Adiiralinna Gyllenstierna.
a. 12. M, Vtxionius Oyldemtolpe , Profess» Assessor i Åbo
Hofrfilt. n. 13. Niti Oyléenttilpe Kongl, Råd och Akad.Canz^
ler. B. 14. Per Hjerta ÖfrersU (4664). n. 15, Peder Wimtrup
(Himmehtierna) Biskop i Lund. n. 16. Matte LaruonKruua
R.R. n. 17. Jetper MaHtton Kruut^ F<nisk. RiksSkattnist«
n. is. Mar. Awr. KiSnigtmarck Probstin,
• » •
* •
IMÉÉIÉH
r
» • •
, • • •
• • • •
• •
• • • : • •
y. i''if
t i
r •
\
H .^ i'\ ut 't lOlxK
\T)\ T
: 1 . .!
/RRARY
• 1 f .«
ASi K., tM.NOX AND
- -NTHATIONS
L
■•■ fcH ■ » >•
'Y
«
**'*'*''*T'^'^**"***^''*'^^^^^^^^^^^^^^^^T^^''^
!ff^^^ff^^T^y
. t
LNNEHÅLL: ,
• " ' .-i- • ■ ) *' . • f» •
•» . .» • ' . ..
/. Ekelliu bref 011 sin Far {fM ff.^iB.jf.i.
Vitterbet p. 29* CirpAr Bkeblaä {u 9L Ctaet JS. p^
36. K J. Éahlberg p. 36. Dalefit^ Daiman p. 37.
Dancboardtj Debeiche p. 38. De 6eer, De /a Clo-
peUe^ De la Moite p.3^« p. Bellinghauten^ Dn Rees
p. 40. Ihiriefs, Dr^Ae p. 42. Drtåemtierna^ Dtf*
5€#, Dugfoi p. 43. ' Duretl^ DifkmaH p. 45. iSAre»-
roM p.45. Mreéuekaniz^ EkremtraU^ p.46. N^en^
fitti, Anpomg-rAft p. 4T. tmritiiåi p. 48» Fahne^
f9. Fenen p. Si. l^iMM^ p. 53. fteeM^od p. 5&
J^l^ f^^gtikifbkå §: äSi fytangél, J^fbut ^. 60.
i%^^cfeiiretbA p. 89. j^iåty FtSNti, e. fSerftéH p«
83. <Bt%tléå$ p. 85. (Gfritit)!, Cffaääteniéfg, Hirilt^.
87. ^fn^wn^ete ]^« 88. QyHehähiewiz j Oyldénhjetm
p. 89. ^ Gyllenkrok^ OyllemMpåmg p. S2. Gylletutier-
na^ Gyldemtåipe p.93..^ fifaiii/ifiiii» JSTare p.95. J7e/mr
/e/ifir p. 96. Himmehtjema (Winitrup) p. 97. Hom
p. 107. Hårlemany Jacohkold p« 114. Kempemkdldj
Klingemiiema p* 115. JEoci t^. CVtinf/efit, KoikuU
p» 116. f rtrtrt p. 117. Kurck^ Kijl p. 123. Ay/e,
tOintgmurA p« 124. (Foruatteg i lOde D.)
«.^^ * -.-*
'— (--iv-J
Andra Afdblningen.
Statistiska Handlingar^
1. K. Carl JX! ^(tinägg täl 4de D. p. 115).
TillRiksenflR^pm ,å^% pjjpksappi^, flitset Tid Kerck-
holm pt 238. Ordning och Beställning for krigsfolk I
ket 1602. G(ai . FA|[4^f||tni0UdQep , Hasesynsförord- \
ningen p« 246. 2. Herfig Carl PAiltpp. Btetf. 248. 3« i
K. GusU/irAédlph: ktitéckn. i Albnml608; Bref^ ^
Psalm, p.' 249.' (fohsättes ilOdé Delen). ■ • '
• ' ' . ; . '. \- ■.'->; . ( ■^.*. . • •"••'«
.••-BiHANé. •! •■ ' " '
Haridlingarj upflysflnde '&)€niid Ufsiorten i iSde
/ séktet* . .
1* Ä$Va«|ffcJ^fl{rfr^^ m 2. Si;#i i
denbargianuinfini^é4els0t^lerfBlq^ \
p« 168* 3f Si:^mhorg Mosfim jf^ p* 1.91*
4» Carl v. Lmné^ tec^^d afsiii bror p. 195* .Brdf
. tillKiL StQbag^us Hn.4pt^en tidlfinnaeas upptäckte sexa-? *
arsystemet p. i213, ,,..$^> Det .Jpirsfa rjägartA4Ut€tn i j
♦ " ' • * _j
• « ' v " ' ■
• • • ' » \
. . t .'j . ... .\ ♦ • . . . I > .
>
Förord.
JlI& U^g- säges i Forord »vederbörligen skrapat» al^
la tidningar for forsammandet att anmäla detta verk
till Allmänhetens kännedom, måste dess pligt vidta-
ga, när verkan ioljt, att i förord också vederbör-
ligen tacka de Redaktioner, som af kärlek till
Sveriges forntid och ömhet f&c många medborgarea
framtid, sökt en och. annan gång fikita sina läsares
uppmärksamhet, så upptagen af dagens både frå-
gor och händelser, på denna iirkiindsamling,hvil-
ken ej annars kunde påräkna ;at;t bemärkas bland
det myckna af större värde, som sjelfmyndigt tUl-
*
tvingar sig äfven den flygtiga blicken.
Som ytterligare tryckfel torde här få anmärkas : P. 57 r.
i. läs: incommoderar, P. 163 r. 4. nerifr. läs: hade ock ntr.
P. 154, Meningen var att stafra Comte de la Marqueå namn
blott en gång efter Prins Fredriks maner , men vid en corre-
cturläsning kom det, som först träffades, att antagas för
norm. P. 164 r. 2 nerifr. d. 2 Oct. läs : Dec. Gref De la
Marques Memoire träffas p. 295— -302 i 3 D. af Floden Hand-
Ungar hörande till K. Carl Xlh hut. 8thm 1824. Bland
råden derstades finner man 5:o) De se mettre en etat de
pouvoir gagner par argent ceux qui se trouveroieni dam
ies sentimens contraires aux interets de 8. A, B. ^ paur
c«ffe effet se faire rendre comte au plutot des deniers
ropaux. 6:0) Enftn, tonqu9 PAåumhU$ iåå Eiat$ utå r«b
••/« 4r orrivée, avoir ioin, guil $ aii en Smeåé ån Mi^
niåtret de la pari de la Franee, de PAngleierre ^ de la
Hollandef qui eoutiennent de$ intereii de 8. A. il. ^^ cV«f k
quoi elle pourra reuBetTf ei elle met dane eon partU la
France, par le grand eredii. que ceite eouronne a preeente-
ment en Engleierre 4* «» Bollande, Derefter i. den ISlJandt
ntrecklingen, sedan det Tisats hura fred borde kanna med
▼isshet Tinnas, rdrande enj^agerandét af le» prindpalei pnU>
eances de TEurope k favoriser les Justea droiti de fi. A. R.
derTid Kejsaren- påräknat såsom rän af en medlem i Tyska
fitrsteförbandet och af skäl, som der ej borde upprepas; *-> —
Pour ce qui est de la France, PAmbassadenr qui est en Suede
pourra fair^ connoitre k sa cour les raisons quelle a de st
declarer pour S. A. R* preiferablement au Duc de Hotstein, dt
•i la France- entré dåns* ces raisons, commé il y a apparenee,
elle ecra d'ane utilité infinié pour le succés des affaires des
9,, k, R. tant par lee argeats, qa'elle:peut fournir' pour sub-
ren^r ans depensét péceaiaires dans une pareille ooeasion»
que par le credit « . . tant au Senat qu^aux Etots du Röyaa.
,me.
Weslerstad d. 2 Ang. 1837. IHraiYVAHBii.
r
m^ifrntr-^aimé ■ -»»■— >i«*—«t»«
Dela Gardiska Archivet.
Biographiska Handlingar
(Forts* frio Åttonde DelenJ
-~ Jahan^ Ehebla *—
Xre^^Vdug*/»/ 1659. Kungen kom Julafton^ och vo-
ro alla ständerna ute emot honom och beneventera-
' des H.M« först af tir Tore Sparre med en oratiion och se-
dan, som vanligt, af de andre ständerna. Lilla Prin-
sen m5tt^ Kungen p& nedersta , trappan och , Drott-
ningen idd. den andra med allt fruntimret* Freden
ej än sluten, men den HoUändsl^i bättre co|]firm.e-
^ rad, sedfuii de hört att., den Norska armeen, ,hyarpä
de så tröstat, börjat vika undan. AHt tillreds f5r
ett infall i Norrige» både petard er . oqh ' annat görei^*
WestmanlSndningarne , och Skånska ryttare redan
''rf j •
dit beordade. Gen* Gustaf Horn anför* Ki^nske
Kangen i egen person* Ingeh landsadel ännu kom-
men. GöMei.d. 4 Jon. 1660* i går utblåstes Riksdagen.
I dag ^.jbegyntes den på så sätt, att presterne,
borgarné och bönderne samlades i proviantshuset,
salen var klädd med srart kläde^ sediin drog Arf-
(IX. Del.) 1
( 2 )
prinsen dit, och ändtligen gick lidderskapet pch häm-
tad» H. M. och jEdljdeä dit, åer U: M • di ijeH först
gjorde en lång oration om alla dessa handlingar, som
förefallne äro medab H. Mt Var utomlands och se-
dan denna tidens närv. tillstånd, och till hvad ända
han kallat Ständeirne* Der^er npplUstes propositio-
nen af Axel Sparre, hvilkeq handlade om folk och
pengar. Lilla Prinsen satt hela tiden utmed Kan-
gens stol faeH ftrb»r^ -K. var otålig öfver att så fä
af adlen kommit och de andre dock så starke* Lars
Kagg var här och blef mycket begåfvad af Kangen.
Hr Erik Oxenstjerna halsat Faricär. D. il Jän^
Ständerna ha nu afhört den långa relationen, & M»
låtit fSr&tta om alla siiia actioner och motivet till
^tt dessa 4 åren väratir riket. Upptog nästan en
hel dag att hora* Två RfksRåder voro denrid när-
varande. "Sedan har tiden gått åt alt hélsa hvaran-
dra på ofligt vis. 6 nfk Adelsmän 1 dag, ^iet^ H.
M:ts ' behag, intagne : Erkeh. Lenieras, IKsk. Enåhder,
Kamrer Anund Anundsson, Sekret. WeJam ;*) Phi-
lipson ^Qch' 2, hvilkås nämn jag ej mins. Ett ufskfitt
är saft, som' skatt ingifta, huru bäst är gä äll' Värka
l^sakerne. Adleh är nu väl 100 pers. stark. Erik
Oxenstjerna absenterar sig ofta. Orsaken vet jag ej.
Sedan f. d. Assess. i Jönk. Johan Odla varit i mån-
dags på 'ftiddarhuspt oiih der ställt sig väl, samt
liignt talat med fiera,' ät han middag, gick så upp i
Sfyersta* våningen der hän bodde och skot sig 1 brö-^
A.i-J
'^) Så fikn^rer É.aätid^^t^lheéiir Aimndaiion adl«Rosenacker»
( 3 ) ■
slety krarvid det tog eld i klftdet im oeh som h5 oeh
red låg omkring var det ett mider ej y&déM vardt*
Man tror att bana armod orsakat hans iortviflaQ#
Stadsnajoreti beledsagade dess lik till en landkyrka.
Omöjligt att «tfå Farkärs "pension, som aldrig än
bekommits^ ingen ;diistar nämna för K.M. om pengar.
D. 17 Jen. D«t är si strängt att ingen får bli bor^
tat af Adlen, i anseende till dess fätaligbet* Vi äro
n^ likväl 120 *)• SamtU Ständerna ha varit hos K«
M. och byltat Arffnrsten samt bedt H* M* bH hemma
i riket I Utskrifningsfrågnn ftr béTiljadt. att 10 fräl-
semän och 8 eller 7 skatte och kronomän göra nt en '
knekt 1 2 IMjandé år, men de 2 derpå följ. åren»
som Tanligt är, bvnr 20:de. Den 100 Rdrs bjelpen
fSt hästen också på detta året allena* Nu återstår bloU
Iiegäran om foder till några regementer dll hast, som
skola "värfvas här i riket, samt ock till fot. Riksda*
gen kan således snart slutas» D* 22 Jan. H. M»
bar en mm tid varit helt opasslig af bitsig feber*
BettÅs. Erik Drake har i Norrlge minerat 300 hä-
åtar. - Vid stormningen af Hall (Fiydrikshall) ha vi
mist &L 30 man, deribland den lille torre Kapten ^
lUnhålt, 70 qväste, deribland Ofr. Linnenberg, sla-
gen ned en litett i hnfrndet^ v. d» Noot dSd* B* 25
'^) 4f närvärandet undenftttdiie jå väl amn åere föregående
ser man, att r. Stiernmans tippgift i AdelsMatriklen
I. D. p. 221» att J. E. 1689 introdaoerades miste sak^na
gnii|d, så Tida ej ointroducerade beriftlade Riksdagar som
representaater»
1*
( 4 )
Jan. Franskt och Spanskt vin, ehuru någ;ra kannor
"V
felas i fullt ankare, sändes, H. M« ännu opasslig;
är uppe den ena, ligger den andra dagen. Svaret
till Propositionen lär om några dar bli ujppläst pä
Rikssalen, fast H. M. ej orkar vara tillstädes* Nu
är Adlen så fulltalig, att jäg känner ingen som är
borta* Gref Gust. Oxenstierna ber flitigt helsa, lik-
som pastor Mårten* D* 1 Febr; Kungen ännu ej
ute* Våra ha tagit in Blockhuset för Hall, hvari-
från de kunna mycket inoommodera fästningen.' Carl
Lejonhufvud, G* Oxenstj. och van der Wijk, Artille-
ri Öfverste, afgå till Norrige* Commendanten i Rot-
skild har plundrats af ett utfall från Köpenhamn* D.
3 Felr. Kungen ännu opasslig. Ingen törs tala med
honom om confirmationer* Han har lofvat en gene-
rel vid Riksdagens slut. D. 8 Felr. I anseende till
Kungens långa opasslighet uppskjutes Riksdagens af-
slutande. Adlen h^r på 8 dar ej haft session, utoni
i ett utskott. I>* 10 Febr. Jag har ej fcunnat skrif-r
va förut, dels för nattvak i Kungshuset, dels emedan
portarna efter Kungens död varit slutne, så att. ej
fienden skulle spörja hans oförmodliga frånfall d*
12 ^) förlidne mellan sond. och måndagen kl. 1 om
natten, sedpn han 5 dar till sängs legat af en faitstg
feber och en stark katarr, som slagit sig på bröstet
och förhindrade andedrägten; dér och hvar syntes
«n hop fläckar kort för andedrägten, hvaraf var att
*) Lagerl^r. har d. 19 Febr. Aadra d. 13de. som sfqs ock
menats af Ekebl. ' ' ^
( 5 )
jaårka att det var gjelfre fläckfabern* Håns M:t hade
vSl en långlig tid, för än do/isa häftiga accidenterne slogo *
till^ Tarit incommoderad af en stark hosta, raen så
lefde man alltid i god förhoppning att det snart skul-
le bättras igen* Sitt goda och sanna förstånd har
han conserverat in i döden och ett ögonblick förrän
haa afsomnade har han med egen hand underskrif-
vit ett testamente och disposition i regimedtet som .
efter hans död och i vår nu mer unge Kongs minder-
^ årighet statueras skulle. H. M. hade ock i sitt yt-
tersta styrkt till fred och mycket annat berömligt.
Huru surprenerade ständerna äro med så många och
starka fiender behöfver ej beskrifvas. Inbördes bul- ^
'lev hotar ock« Många begynte strax sätta upp huf*
vudfit då busen var borta. Nu är det till enighet
kommet Bevillningen är underskrifven, och blir
såsom det beslutades i Konungens välmakts tid. D.
16 biaattes liket i ridderskapets närvaro i salen och
satt på en thron, som är uppbyggd midt på gålfvet,
mcid sammet öfvertäckt, hvarest nu continnerligen va*
kaa hvar natt. Hennes Mt är framför andra bedröf-
vad och Ifgger jemt stilla till sängs. Gud trösta
henne. D. 22 Febr. I afton skall kronan sättas på
liket och de andre regalierna, sedan varder kistan med
ceremonier igenslagen. I måndags intogos i rådet up-
pe hos Drottningen de af sal. K. M. utnämnde R. R*
Gr. Nils Brahe, Henr. Bengt och Christer Horn,
Svante Baner, Rn. Kurck, G. Posse, Jör. Fleming,
Stjernsköld och Lor. Creutss. Man undrar mycket^
favi Gr. Job. OxMistjerna ej kom dit« I 6. Posses
( 6 )
fttäUe äjr Pet Sparee Landtaumikallc. Yåra he fttar
stormftt bort 100 maa ' för , Hallf skaDsar* Ordres
tai återgång äro ulftrdade. D. 28 Mmru Gr. Mag-
nas har skrifiHt aU freden med Påhlen är klar*
Kangea i Pålen eederar tiden, spm striden^ mest Ta-
nt om, afstår Lifland erärdeligen och nigra millio-
ner för Preussen i sadsfacfion* Sål. en rätt honora-»
l>el fred, Holländame ge vackert sin tall i Sundet
och är nu freden helt afgjord Det var Franska och
Engelska Gesandternas verk till en ej ^iava del, ho-
tande den Engelske, att om ej Holländarne yille bli
Tid hrad slutet var, skulle 50 Engelska fregatter
hissa segeL Nu drifva de på Danska Kungea* Kcgs*
har accepterat Fransosen till mediator mellan aig
och oss. De Kejserlige ha dock tagit WernaHtunde
skans från oss och gått alt belägra Wissmar. I En-
geland är stilla^ Det nya Parlamentet syns ej så p-*
benäget att få Kung igen. I Siebenburgea är en
Prophet, som legat di(d i några dygn, i^pstånden
och har begärt tala med Bagotzi, sägande sig vara
aänd af Gud, att förkunna, att han skulle gå
mot Turken, och med Ryssen dela landet. Det
hålles här för en viss sanning. De begärte Or-
tefrSn sändas. 68iheb* d» 3 Apr^ (börjar im
akrifva Ekebla.) Den föi^skräckligt myckna snön går
nu i vatten. Alla broar utflyta. AHngsåi d. 7 Apr^
Yi foro med liket d« 4 fr. Götheb. Alla nätter sättes
det i tält och vakt omkring. Grufl. trängsel af med<»
följe. Vi måste rida före liket. Linköping d. 29
Apn Vi ha stannat i LinkSp. med liket, hit vi kom«
( 7 )
na A. l&de. Gmf Per mSite osf i Gfioiia. Mm
lilla gra kast är na ^uk blifvw, Tint derfSre aU
idla mifiMiaQiiade mig ho&imi. Fältmsk. Siak ipdi
6ra.Maj. Ulfeldt lia blifnC tagne till fånga. Si0M.d.
%6 JUiyu Åndtl* efter 6 vecl^rs epateerande genom
landet komma lå bit d. 13, då liket infördes med
ator praeeaa om natten U. 12. Yi ha ingen dag in-
rit ofver 2 till 2 i mil, ofta blott en faalf. XiOgemen^
tema och ^^aktering klen» sjnnerL for häatarne*
Måfliga skjutshästar ha blifvit på ^ vägen liggande af
för stor Tanmak^ Tid ankomsten. Våra svarte klä-
der äro ej mer svarta %f stoft. D. 23 Maju Rådet
fir flitigt samladt fr. kl. 6 till 12. J), 20 Juniu Den
Engelske Gesandten Millord Sidney odi Hannib«
Sehested, sänd. ^f K. Danm.,.o€h Hr Slingeland fr.
Holland, ha i dag trakterats på Djurgården af Riks-
mak. Clas Uggla går hafvande med en Amiral* H»
E. Gr. Kagg är kommen, så omgiiven af malconten-
te officerare, hvar med sina pretensioner att han ej
kan röra sig. Jag har derfore ej ännu nämnt om
Fars ontfallne pension. Kungen är nu kommen till
England åter. Montaigu sprang af glädje , ut i vatt-
net och bar honom från båten i land. Han
fick ock derfore Strumpebands orden. D. A Juliu
I England söker nu Kungen efter gamla Cromwells
kropp att sätta honom på stegel: men då de öppna-
de kistan Tar den full af sand. Han trodde visst i
sin lifstid att så gå skulle som gått och tog sina
mått och steg derefter. D. 11 Julii. Jag kan ej
gå och uppvakta i husen hos desse knåpar, som
( 8 )
tycka åe gora en nid blott de se på en; i synnerhet
nu, sedan de fått makten i hand. Den som ej är
bror >— eU systersson, har . och intet att gå efter*
En simpel adelsman, om han dertill ej är rik, bety-
der här alls intet. Dock skall jag gå med Fars bref
till Kaggen. Jag söker helst ett oberoende g^ftér^
mål. D. 24 Attg. Då vi seglade med Drottn. från
Gripsholm fSr 2 dar sedan, blåste . en storm upp,
som^fbröt masten, så att både segel och tåg- flög
ain kos. Och hade ej masten gått af kunde vi ej
annat än äntrat; ty skeppet låg redan så på kant, att
det intog ratten. Drottn. var minst, Hofmstrnn mest
rädd. Hert. Adolf var på Gripsbolnl ett par dagar
och fixerade mig för det han ej fått mina hundar.
Han behöfver dem dock ej såsom ej vän af jagt.
Han sköt dock en Elg i Djurgården, hvilken vi
knappt sedan kunde skjuta till döds. D. 3 Oct. D«
1 Oct. kom jag. hit med Drottn. Christina, sedan vi
mött henne med kareter sju mil härifrån och lågo
vi ilen förste natten i Pilkrog, den andra i Gröndels
krog, den tredje i Elfsjö, en half mil från Stockholm,
der en hop af staden kommo ut att besöka Drott-
ningen. Den 4;de dagen blef hon inhemtad af en an-
nan kar^t och hela rådet med ridderskapet och bor-
gartie samt presterna voro ute emot henne. Det var
ock ernadt att Kungen sjelf skulle varit ute för Hen.
M. men för det grufl. onda vädret med regnslagg
begärte Dr. Chr. sjelf, att de intet skulle ha ut ho-
nom. Mötte eljest Kongen I]en. M. nederst på trap-
pan på Slottet och gick hon dermed först till Drottn« och
( 9 )
wdan i sitt gemak, som är p& vestra nidan. Hoii
Uir Ttl påaktad; jag och en\iU äro dertill beordade.
Hon thar sedan haft sådan mängd uppvaktningar,
som nånsin då hon regerade* Hon visar sig vilja
hasta till Rom igen och tesmoignerar en stor de*
votion i den religion hon nvi är uti, låter säga mes*
san för sig hvar dag, syns annars uti ingen ting föränd*
rad, klädd som förr, med en liten jacka och en hatt
och håret dernndjer uppbundet i 2 flätor' vid hvart
örat» Hon ställer sig mycket ödmjuk emot alla men-
niskor. Till följe har hon 3 Italienska herrar, en
prest, en doctor, 4 kammartjenare och sedan annat
^enstefolk med lakejer^ qvinfolk har kön 3 itali-
enskor, 1 fransyska, som tjena s£som kammarpigor,
alla jemmerligen fula* D. 27 Sept* skedde propo-
sitionen på rikssalen, der jag intet vas« I går var
Landtmsk* och ett Utskott hos Dn Chr. och gratu*
lerado henne ,till >in ankomst* Här var nyss »ett
stort parlament«i9 Skräddar Gesällerna böUo gille i
sitt härbärge, 4& ^^ antagits till mästare* De hade
i sitt lustighet blifvit något högljudda, då Major De-
La Chapelle, söm commonderar öfver de här förlagde
soldaterne kommit och befallt ^stnad^ Gesällerna
åberopade sig sine privilegier. Majorn gick då efter
flera soldater men blef af Skräddarna utkörd* Så-
rad häraf kom han åter med en muskött, och gaf
fyr på dem* I sktäddarbataljen stupade 4 skräddare
och en underofficer, flere sårade* Soldaterne plun-
drade huset* Majorn är nu i arrest och de fängsla-
de Skräddarna löse* D* 7 Nov. Riksdagen är nu
( 10 )
•lutad. Scheffiiig talte itfsktdaordeii' i KomuigMdi
och regeriDgena ?Ägnar till 8ttederna,teian nnar.ite-
gering«n men Dr^niageii sam. ej Tar nppgSiigeDiocli
Gr. Per, som var vjok, leniDada skriftliga eder» fiiat
talte RiksCandern m^ en stor väkaligiMt oeh der-
med slilts allt. Flemingen bar ej synts till 'sedan
faaii blef Qteshitefi från Bikeskattmst. emhetet. Be-
grafniDgeii af Sal. Kangen begynles så . seat att imq
miste bruka facklon Först giago Kaogea' oeh beg*
ge Drettningarne ner i äottskyrkan med de Föratli*
ge personerna, der Gust. Posae gjorde en räcker o*
ration i stället för ntfilrds^dikan. Sedan som Tan-
ligt^ många regementiBr, fanor, landskapsvapen ased
Idshfistar, sedan rådet oeh deas Förmyndanie med m*
gaUer, efter liket bmiKangen(C.XI)af HrSheringRo-
senhane, sedan giek Hertig Adolf, derpå Drottinngen,
så Furstinnan sedan Dn Christina odi så en faseKg
hop släpande frnntimmer^ Vi hade elakt vått väder
och gingo den vägen utmed bollhuset och ner på
triceppsbron^och Mver jerntorget och så nygatan fraai
lill gråmunkeholms kyiten„ der en musik var an->
ställd och sjöngs det jag här iooeslater. Liket blef
ndragetn af Öfverste Liéutenanter, men nedsatt i
Kung Göstas graf af Riksens Råd* Likpred. boll
Bisk* Éhander i Link. som varade i $ea; timmar med
personalierna, som upplästes, så att vi intet kommo
ur Kyrkan förrän kl. 12) om natten. Dr. Ghr. gick
strax bort med den Franska Ambassadören ur Kjr^
kan. Sedan Kungen. Processen var helt skön och
mag&ifique med penntngsutkastande m* m« Dagen
( ti )
åfter bléfvo stftDderaa tniktorade på SlolUtC odi I5r
99geB(ienheten» bkf en stekt oxe till bfteta gifveii aied
Tio, som lopp för dem* D« 18 Od. OrottQ. Chrip
Stina har nu bortsfiodt sin prost och liter nnmer in*
tet hålla messfi för sig på Slottet. Äfven sätt4t
något af sitt folk i förväg. Våra ständer förlika sig
bättre äÅ do Danske. Oå borgarno och prestemo ge»-
nom ett starkt utskott proponerade adlon att göm
Konungen absolut, så förargades adlen så att do
började skuffa Borgmästaren i Köpenhamn, som för^
do ordet, och förklarfKie honom otjenligt att bära
Tärja såsom en borgare (han hade en djrlik. vid si-
llan). Då Tredgades Borgmstren och sade; Vi kun*
na förr med äran bära värja, som ha försFarat vår
Kungs krona, än J, som dessförinnan ha suttit bak»
om kakelugnen, och om vi Ire kapable att é^fk bru»
ka, må J fråga en af era medbröder Nils ToroUe, som
iqr några dagar sedan blef bastonnemd och desarme»
rad af en borgar^ hvarpå en jfeor förifring dem o*
mellan uppväxte och borgarno sÉrox läto slnta por*
taroe och rörde på tnunman, sägande att adlen ndti^
to betänka sig smut eller ville de bevisa^ deln något
annat; derpå $ro d» uppgångne tiU Kungen och er-
kände honom för deras absokite Kong oeh riket som
arfriko4 Kungen tog genast alla länen som adlen
haft och benådade allaoaat Siak och Ebersten med
hvar sitt* D* 21 Nov. Dr. Christina har, gjort en
underlig skriftl. proposition om suocesrion, i fall
Kungen dör utan arfvingo^ Då lUksAitilr. Riks-
Caud. oeh K Skaitmst. med ett Utskott af Ständer-
( 12 ) •
na ville g» henne docntnéntet igen, utfor hon i it^
riga ord och ^ille det ej mottaga, så^att de måste
så godt som kasta det på bordet Hon är na gruf-*
veligen ond* Adlen är na tillsagd att ' ej uppvakta
henne. Ingen röst är fSf henne. Alla nndra att hoa
velat slikt proponera, då religionsförändringen är ett
sådant obstacle att hon blott med makt, som hon ej
har, kunde slikt genomdrifva* D. 4 Dec. Dr. Chr.
har na gifvit en revers ifrån sig att aldrig hemligea
eller uppenbarligen stämpla mot Sverige, vid fpfluiM:
af allt hon sig der reserverat, évärdeligen afsägan*
de sig krokan. Den är for ständerna uppläseD«.
Ställer sig <nu^ helt fryntlig mot vår Drottning såväl
som alla andra. Drottningarne ha åtskilliga gånger
denna veckan besökt hvarandra* Vår ambassad it
Pålen har gått ynkeligen. Gref Schjippenbach har
strandat på en klippa vid Landsort och då han med
några andra skulle i ena båten salvera sig, rycktea
den af vågeq i djupet, men den andra båten med
24 personer kom i land» Det var vid samma stora
storm, der RiksÄmiralen förlorade ett skepp och
RiksCanzlem ett. Drottn« Cbr« har legat i feber nå*
^ra dar. Det var blott af en nagel på foten,
hon för nära afskar. D. 12 Dec. Drottn« Chr. vill
här fira sin katolska julhelg. Har nu sista .söndag
trakterat £nkeDrottn«, Franska Ambassad, »de 5
Herrarne>', Furstinnan och regeringens fruer. Gref
Scblippenbachs kropp är funnen. D* 19 Dec. Dr.
Cbr, lofvat öfvervara Gr^Nilses bröllop. D.2Q Dec.
Julafton gaf Dr. Chr. en värja åt Ku9gen, full med
c 13 >
diaflnanter, varder«d lor 3060. Rdr« Fnmika Anfbiil^
sador^n fick och sin julklapp, deriUaod 150 Skep*
pund koppar. D. 2 Jan* 1661. Skrjfvér, illa frusen
pm fingrarne, åf^rkoniTOtn från Pn.Chr:8 åtföljande.
Bon for i dag kL 12. EnkeDn följde Jlenne | hiU
utom staden* f n^tt blir hon på Grdndfilskrog» Ået
hon ännu får kronans traktering. YiU ej längre
ha någon med sig. Bert. Adolf har rest förut till
Braborg, för att der mottaga Drottn. J>* 27 Febr.
EnkeDrottn, kdpt Prp^toi^hqlm af Gref^J^fignus för
30000 R4r» En Veneti^nslc Qréfve har ^kommit med
uppmaning till korståg mot Tnrkeii. Får h9tr slät tröst En
hustru, hafvan4ei elfte y/fiiltaPy faftf ^^H I^B^of gom skriker
sä att det l^n vä^ks^ ajidra, som sofva/i fSafima hus;
Drotlms dpctor, för alt förnssa sig ilef om,]bfir haft hust-
ron*) några dagar hoaaig. ^ndtL skall EpgelfikaB^uigen
fått rätt på Cromwel^ kropp och låtpt hänga opp honom i
en Taxduk. Skadan: f^ Loiivej[us brand räknas till
12 millioner. Synnerligen för galleriets skulf. ^.
14 Mart* Ett stort ifpöke. har nu en lång tid Ofu
nätterna gått rundt omkring Storkyrkan ochiåtit myot
ket illiu Ändtl. grep en driftig person det an os^
fisan en student sofn^-gijiik p$ ^sQrltor med ett ffvart
lakan öfrer sig. Ajr^Bfrest/si^ad»: I Nprj^öping .hade
Dr. Christina mycket ; ledsamt, Gjorde intei: annat
än spalta schack och ^try^^taffel^mQd/ sina Italienare*
Kammarherro, som f^rt till hnjioe i^egeringens bre^.
•
var na återkommen. Z)^ 26 Jifafs. Yi hc^;4 dar var
rit pfi Drottningholm.; DrottOi var i\£U(tpn c^saia der.
liandgrefven af Banib^rg var^ der och Ifiå sitt , af^*
*) TroU Buktalerska»
( 14 );
rictd. Reser mt med ^ mn FvrstkHui : B. 20 Maph
Totten har ofvertak mif »tt fSlja sig till Paris* Fte
min skuld \Så Hambrseus har jag" baft en ¥ed«fvil|é
£pån att komilba dit. Den skulden har gnragit mitt
' sandyete och érsakaC min melancbofi« Na tIU -jag
hopsamla allt för att<betala honom, blott han rillé
taga billigt intresse. J&.3& jlffff».'€ardinalens dod gSf
att resan något n{>pskJEttes. Card. har lemnat en th
utsttgelig förmögenhet, Sfver 100 Millioner^ som han
testamenterat Kungeri i FrankHke* Några Franska
köpmän oeh Kammarfaef'rar ha lagt sig bär tillbop»
och agerat en tomeA i går först» gängön, åéé eil
Stor församling vår oéb iblahd ' andra den gamla
ftstmön Frn ^Margareta Bratté, iom sägs redan rara
förlofvad med : Föi^sten äf Ilamb Arg, ^arii väl ' KSr
8ro gesand ter af den gathle försten af Nasssin^l^I-*
lenborg, som länge ti)É'5me har friat efter henne,
hvilka gesän jlter således efter all' liknelse måste ^dra
af med deras lappestSilor, efter Erik Oxenstjeitias
mormor att tala. Här talas Uoté om frierier^ Ti
ära således i förlofirade landet D. 10 Åpr* Jag^
har afskrämts Trfin ätt lemna mig i Hambrsei häa<»
. der, daktådtTottsiSrsäkHiigalV^ att ingen fara skalle
ktinha bli;. 0. 1 Maij- (^^dagetit då middagsmjdlknin-
geri bQr|ar9i)« I SSndags btef Kyrkbiotner på saleir,
der det predikades. Jangfrii . (Hoifrdken) Ingeborg
€^llenstiej»na b<^rjade skrikal Sfrerljfndt öcft lopp åt
Drdtäiingenfs' gemak, derifrfin in^ i Kamiftarfiingfrarniea
kammare, der hon ropade 8n * rärre, bedjande om
iy^Ip från en rotta, som irer kommen under kjoleir
( 15 ):
för heniié; men ingen torde» ta 4it. Sfaidigén tåUmi^
4e en Aristig drabant mod oah driig bort en cotta^
MW ywt ett qvarter lång. D* 12 JunH* Dreltni. ▼»•
rit få BfottMngbolni med Kungen oek en nng fup*
gm wl :Weimar« Der ver iry^ken lek, nMn myggor^
D» hindrade^ M ktet deral; iri se alle^ ni som baiié
ii nyss kafi kop^itie. />• 9 Majut Den Tartevieks
Abgeeanten hoAé »odkos nftst efter Hdneins, iden
HoUSndske, föilidne 7korsdiig» Den filrras tal var
kelc Iforfe i9di d. 8 Jan. Vi faitde ett vdrdskap fk
lUotiet H. 3 kengevedäg, ejNlån vi förmiddagen bafi
en pteAkän af itieeler Måns (Pontinae), bvilkw
Tar |å Admitabel^ att alla mebniskor mista bekibna^
att der vinStle vara något gndoml^ i den meani*
ekan.- Jag f&r min person iki4to alläd ge ma byta
tfligo iilMskap för att kora en » sUair - sermoa och
jag dniriHHto kKtiaa ga* P. K. tfU att förstå med favad
ifirer ock krafr^ha» förliknade Gaés ont viå déo:
s^raany som lyate 4e 3 idfte Männen, oek kam kan
fönaanta deia, diti der edjeat var någM, som af m
sådan stjemaa uj^l^saitig-irar i kyrkan, att do:akall»
gå en wimé^^åg héwa^ igtm oék oiabyta' ^ deras I0&
veriten Han sade dewK^ att em ée ongåag skaUa
m&rfca i iMiå mrdrker de .Vandrade - - «• ty det ir
méd dein, sade ban,'a0m mad en, sam stadigt går i
mörkret, ban kan intet Täl se huru mörkt det Sr förr
äa han bar varit nti något ljust rum, när han sedan
|år tily^så skaUban fö«stTföruA4ra sig kuru han har
kemniftfort 'i ettf sådaUt mitorker;. alltså de <* am de
eo ginjg; h& fStt n^nm pfi dét ftndeRga Ijilset, s&
/
( 16 )
•koUe de miet så lätt ge sig i mSrkret igen m. lii.
jD. 28 Jan. Vi ha nu i 14 dagar flackat omkring
och roat oss* Först for Heones M:t till Rosen-
berg hos Biksniarskalken, derifrån till Upi^la, sfi
till Målbammar hos Gr. Gösta Baner^ åter till Upsa-
la, Éå till Mörby hos Gn Gösta OxenStjema^åter ij3l
Boäursberg, *8ist till Svante Booer på Diarsbolm, alle-
städes traktejBädes vi med riDgrinDandey ined yärdski^,
allehaoda Inst, med jagt och fågelfftagerU 1>« 12
Febr^ Jag kan intet låta .bli att tala ^ oqi ;iaäster
Måns ; . ty hans predikningar ligga mig sjteidigt på
tqertat, jså att, när jag hörer honom en söndag, • så
är jag Tiss derpå, att jag intet tänker på' aanat be^
la veckan. I i^ästförlejdne söiidqg predikade han
och kom hela förs. till att möda sig för att hållasq;
för löje, intet att han sade några pussar eller något
som i sig sjelf var löjfavardt, utan för det han så sä-
ger saiiiDingen rent ut. Han talte »öm den doeiienf
verldsens barn fälla öfver dem som ä|o. slagg^lgiir
och som slagit ihjäl någon : »det är en bra karl»
det skall bli min br(^ nkcn ^) En Fransöpik En-
voyé kommen att notificera . Franska Kronpiriiisena
födelse, men ingen af Begeringeny> ntom Drottn« i
staden. Ingen vet när. B. Canad. återkommer»! fRiks-
Skattoist har varit har' några gånger och' åtet :m-
" ,• . • f
*) Dudlbifaflet måste rarit synnerligen ptfalUnde, "Ml* alH-
ha den uppgifän Terkaa. Cm dncUraflérict i de tider b»
. deasa bitefat Araf ^lyeket la^filyst» * Om Pontini, .prt^* rär«;
Kunjgeas |är8iMnmade oppfpstran har Ruhs fått kunf läip^
t
( w >
«a|ic; IMeHiM»il^^ ra «f <!• tvwMkt
«Mipaiiiili#pp«ii I kaiMAitt Mk lUa traktimt thepfa-
tééj $ém iHÉågB ^w[Gfdl fUkéå ii|e«rCad«r« !>*
19 Féir. mkånalb båt eititoltertid logoraft Fr. Eiit.
i»l sluttet, traklér^t ttpiiéoi med musik, pukor, tram*-
peCer bc& skott VHF dcähirD#« Eoir. blef ti draeken.
att do nSttaä mästé bära ut feonom öoh i «itt go-
maK. Toit ir på hemvUgeli frflo Parit med ra vftr-
ja, boKitr HitA domaiiter, tkatlad tHl 16,000 Rdr, gi&
▼os af K; i Fh Béttgt SkjrVt ttr liir, och helt ?ftl ao-
tedd af alla. B. 30 \Aér. . AUa fSnmdra tig att
itCanzt ej toin^it; 9^M. lOngtL att han ligger afak
pi Idkki. Ea?^y«Éar är rett, begfifvad med en tior
galfflcedjå m«fd Kttngent eontevfey, foU med denuui-
ter, tkanad trll 2000 |Mr. Hr Lorena t. d. Lind
trakterade honom vist, med mnsik och plaitir af al*
lehanda tiag. lag var der ock» Förleden Fredag toå
en prest, tom kora * frän en begrafning till gatan — -
ttendod. D. ii Mar$. ^ Orottn. ikall i veckra till
Saktad ]^S en Begrafning. Hon frågte i går aliemyc*
ket efter Farkär, gaf mig t& råd hum jäg dcnlle fi
én Fru« Jag borde fatta en dag i veckan. Hvilket
jag lofvade. Rön ^^erair mig ofta för gifteriet Tid*
ningar ha kommit frän Ben^t Horn. Han har paa-
terad Nongorod och blifvit ofver allt väl fögnad. Ar
300 ^rtotier stark* Snart ha vi en rysk gesandt
här, 3dD inatt stark. Redan är rikssalen klädd till
håna BäotCäjgfande. JD. 26 Mart. Då vi kdromo från
Salratad, voro Ryssartie här. De fördes med 20 ä
dd galc[fer titt lands mid^ för slottet der Knngent två
(IX. Del.) %
( ti )
jMnterade. -^Sftlle I Ijg. ra •!- d^ fiwAMnsU i iiipr
väl utåt^rdt, så<6 r^^a j^a^gfice joch 16 tpuQiqpetfir
jre^ alla titt l^&»i ^h,Mi(lr4^ ^t N^Ijgli skrl^i jo^h %Ut
fU^tn, d^rflttr ^^f^^nefcl^.iiä^foreKufge^lkareter^
dtQyrOHvgflftftHijgfev&r» |)0g^^<Mrägoii.fn6)1pii| s^tH^tCK^
bUlhiiti^t ie«MMWde Sifitrky rl^j^m^å renftra si^, f(å iitfS^
Kyrkobriafceii på^ nygfklmn p&iff j.4r«Mrg^t^i TruKr^ .
ooi^ d«r ie liggas inMlttäiigda oyib iot^t vi]!^; UflBi §b
så att .de hpp» opp aljl den fink |tom i^pmjo^n Pj^ ^
Srp :|20 perf^nejr, med., lyi^fcket ^ag£\ge^ 90111 sälferf
piest 'ix,y^TQt att säljp^ ^ p^i fö 20 Rdr^ opi .dfigen ■
till .att hålla si^ ^Ifve m.^d*,. Qer fattas int^it brän-
\ip qcb Iql^. . |)r Ben^t ^krffver» att han . cohvg^Teras^
af «äi;ii. 12fi00(l) inaij gqfion\ i^a^et* B4det.f9r;pu på
\g^d»p öfver p^^lg;ep. I daf; bar ock IVUlster ^ltif|
pr^fli^ft på Slptt^t opih a.4<mirab^enient: Tä) talat . Oj^
PiHti vankelmoijl^^Qti^ Coi-liknande boMni^.yid d^nk
S^fim vilja , vara apfif^qå^ far . Gkidfrukti^ ^ Pomare
9eb ^kväl blanda politiskQ-^fr^jc blan^ deras ^ernin-
gar, l^fvaAde alltjd mera fiqseende till att cfij^ts^tffn
dep atora hopen än soifk byad^vrätt g]or4f Jlr,)^h det
(loiyi Qud bef^)er. Han liknade Herod^s v^,^^ V^fi;
lom lät I^ilatiu) bära handhjafvudet D,'^^'Af^^^',ji,^
l^å^mi^ii Q«idbr;ianU;, s^o^ Drottningholm f^r^t»
\ ti ...vi ,/i.
i t9 y
^ef MafM«. Uir rKf^Mk \m^t p& JaoobsdaL H#li|
ttaden dpajr 4st lU till l^oaotti. Ifan 1^ i denna ^*).
dagar^e ipki/mm» alt ge BjftiuirM aadienft. De god^
Herrai;4ieuivfn9» q ^H pA «5^ap, njtom några som gå
o«h jä^ spblfir cfcli rj^i/iepisknr. Ä 10 A^* Dfottn;
har varit ute att y^ DroU(un£holinii askhögar» Vi
voro på inresan tiU mijl^as pa MalniTik hos Lor« t.
d. Lind. Bjssarne ha nu haft andiens på- rikmlw
af Eoo|^ Ach jDrottningen och hela Råd^t. Oe> aro
4 prlncipaljer, d^d förste en Knes^ den iindre 6n.
Woyip^od, d« 3 api^ Stat8s.eéi:eterar0 mfed 30 adels*»
ni^,., som al|a kysste K;é o; Dr:s h$qder, när • de öf«)
vffgifvit sitt stftra bfff. De talte den ene efter den
i|li^r# .l^orn t^Ikar^ R* Cåa^iL svarade* 8fi - fram^
biice do/sipe presenter. De hade från 'Stfrfa^atea
^ tMnb^ soblfarg, an. bftrara till braiye, linib^r. (aUa<
Sff^ fj #n^)v Se4ai| geMndtarnes aga« prcyfiAPler tj|li
KaDflWHf lefq^l4lM^4«A gjrllfniityckt^slten . qA: taxkir!«
ilkfi . ^cVwt^ 1>|m4 '^noat jila^clcan Si«bi jag. ej tror-
Vfir^ % ViAx "fäfda^ Delta aUt må^ 2 och^ 2 bära
nA^A« .£i|.^^ UM Mr9ng vac:acti bland presens
tiariiei! M JiåtfiW aå vaokeirt, «^ Fadkäsa. Se^daa*
(^rJoMiaéa ll«' f&rdrng^t» «oni vai^ skrifvat på ett
sÉift |)ej|gi«iai|t ^^ bai^tp d#|ui ratificatif n^ i vanli-
ga. Hiwier» %^n fötdap; ds . qed méd saiama cere«,
mattlaa somiV^S» Svaata l^iiner och Gösta Possa.
4Mil0 W^% %nii ai^tskap. Pesse foi^iQ på eM «7n**
ntrlig onr-mofpy att spih au Kungen ocji Storfarstei»^
^ Han brulöir alltid denna aréhaism^
( 2Ö- y
roro så evSrddligM föi^enadéi^ att de^ aM^I; Intitde
skiljas, dricka deras skll £ samma tredsht» {ifi sam-
ma gåtig. Desse äro htffligaré Sn d« It^m tarit bftr
jRlnit. Dock ville de ej mottaga andiens, fBr äti alla
5 i Regeringen voro iifttvliräiide^-^Då^^man érindradé
dem att ingen mensklig makt kunde uppväcka Ftfit-
herren, fordrade de att en nj strax skulle iltnSmnas,
oeli RiksAiniralen ville de skulle per posto komma,
och då det ej kunde vara mer ätt 100 mil dit han
Var, kunde han -sakta 'göra den resan i 3 elter 4
dagar« Ändtligen l&to de öfvertaTa sig, att då
Riksråder siitto i de frånvarandes ställe i sjelfvs r#-
^eringen, det kunde så Vara vid^ audiensen, tt. ^
Apr. Der är en auctori Strassburg, som arhistat^ pl
en bok; hvi&en han kälUt tteldemiuiéj hv&rt hatt
beslcrifver äHa de Officerares lefvernesöm ha wAt
i' deftjska kriget och sfifter dehis va^n del i edii-
terfej deihos» Nn har den sfilnme' åfietostt alUdl ei^
hit till att. beglhi alla deres , konteifej, ' aotli Ininmi
vara till fångs, af Öfverstertta; som då voro »t tjelist
Jag har jöfvat skaflh min FarkSre och om. det J|' f|l^
n^cj^et besvftnir, be'der jag filr piosteriieteii skull) om
det af Fa#kär« prorträUer, soin ftr likest, si vill iaå:
då papper låta afrtta det; likaledes torde Fa«|:it »Ml
det ej on5dar föc mycket eldcka en léfvémes bfeKbr^
ning. Jag ön^^ar de(;,l8K pdsleriieten skirtl. I iiOr'*
dags fSfde jtfg Ryesame til} coiifereiis nted rådet JMik
då allt var slutet f511o de på' knä ocik taekado '9*
SRldas f&r del de så väl kunnat sitt ftrendé' ntOca.
Drottn* var i går på Drottah. och ^såg hnni '4i
( fil )
f^ringde plM. .1 nioq|op dsall kon 4il att ligga
gtuaértiBX», till 4*t THokta Irai^ hon . ernait vppftni
i.iMibl flr d«t MdbriiHlai D. 33 4pr. I går sked-
il» Rymmifti afiiktd. FteiigiiigQ Aofnarskiilkanio
méd HMTolk pA Offiifonmif , .d«rp& RiktniRrskdkm
Wmå 9åéét oeH Rfgeirifigipii, ii Dfoifii.' f»niiid# Kon*
g^ viåkiiMleii, Vm( déMinippaii satte Rådef sig i
0mk TiiglMr JKM RagMri.iigiMi i en sf Kopgens ksre-
isr. Ml siiekad msd miffer pH blitt sammet ocb faft-
atifM^aied amnlM slagsm^ken bal^äddÉ^ OD^Mftf*
imtlo 1m aimåii. nii^d gftll.^brodairpdpå rSdt. sammst
ddi litftitackéii af det sammla helt rike och •pSktige.
Tid stora. Kjrrkotrappan Slego de at, der en ihvit
j^Tarduks hiianiel stpd, hvilkctn bårs af Geoenplsr
^rsoner och LandshSfdingi^r, hvanmder K^ng^n och
Dr«r giogo med !9rrt proi^éssen -fram i Kyrkochoren,
iek fL sfttt höger om .altaret Och Dr. tfll' vehster, A
att de vttiide ansigten- mot hyarandra/ Regeriageir
odi rådet SQtfo på begge* sidor "nar åt cbOret, för al-
tsroC stodo 5 pveste» mfed deras mässehakar , vftl
.yirydde^ men emellan' der ridet satt stolt; ettt ]>ord,
livarpå fredsfördraget låg ii|e4 skriftyg af silfver der-
io% på begge ndcur utom chorét Voro * stftlloiagar*
uppbyggde, fnlls'itte*med'^ fruntimmer qcb kavaljerer
och en ganska stor niyckenhet af folk, att mat) ^ med
möda kunde tränga sig fram. Man, trodde der minst
flums StfOO personer. Under väotan på Gesandterne
Mrdoi aUefaatidis nhisik, inblandad med orjgornm KL
11 kommer 6esl förde af Hr Lars Fleming, Under-
ititii. (ydl% Oxen oéb. en hop ' andra och blef vo möt-
c «» ) ^ '
>
te i KyiUftmn «£ Htffdkei mdt IKksmMsloi Kok ]^
v.^Iiiod. De 4 föi*äwie tdaHee 4e#iBåiiWf i)ffci»iH|
4era$ prester med ädel ftåAtamfi aiéaiséif iÉiH«illi»r«
»e pmvimreL Nu bö^aittopiapfiftf^ne HfM ^leNHIsdOilliaifc
bFarpi I>r.£n1c(EmpAragfiiMi)- bet^ ; jpffldlli<»ei>fi fft^l»
boll? en belt^ skte fÉtedakaii^ . SédfliirbléC >{mMkiJmr,
get eiMlan de begig» p«t«|éftteiila uppUeetlatfrSefaii
Kluicdte4t» grafligeo Ungi) vid 30 pMMitefi.-^ I>erilAtir
8l6g Bengt &k)r(te ftAm 5>eh:|iike:. åt t Geetadfteft^t 4
Kxmgm^ . Df^mii hyeapå ^ med fccMrta . e^rd» . . #viMi%dMi
$li«l;;e4ide ailt ged|» Nh 8teg Protl», ner af|4(ifi t utf^
och 8Hcg..t^l ,J)ard«# ;p#d,r«fiingePrd^ l^c^toft^P^
^lingius kom och lade.. ^iblep på det t()^r^,., birefi»^
ocb så bief eden afläsen af.Hr $• Skyttes «%^^ ip^
prottn.) . ^oin lad^ 4^ fipger på boken, och. ^f^edi^ ..^g
andren Borjtto^s. nij| Bfblen och «Dr<|ttD, nic^d Reg;^!*^
akrefvo under, Gf. A^el Lillie i FäIthe^reBi|| 99^
Bjelkenstjiarna t R. Amiralens ställe, då Kungen nificl
egen band leiiinade (det^4^ Gesandterne.^. Nu njöi^a
7e Deuin laijdainus» under pukorps och tnmf^e^s Iji^^i^
skott ^rån 3 kronor, Brunkeberg och Skeppen ^ samt
2 salvor af musköten af borgerskapet^ Messades . s^å -^
välsignelsen. Derpå fördes Gesandterne på j en. sfil,
på slottet, till DD, MM. hunnit på Rikssalen, hvarest
afsked med faandkyssning skedde. Blefvo de så ur
Kungehs kök trakterade å 3 kronors herbergp^ Vid.
ekålarne sköts. De gullked^or de fått skattas.^ vid
7000 Rdr värde, D, 28 Mqfi, He,i[tigea';sf .J^othriib.
gen har gift sig med e^ ApotheJ^ares . dott^i*^i..Pa|rie«
D. 4 Junii. Jag är nu^föflofy4d,jni|^,^a.ji^njj'fg.
Imm Ar. aléelM. Bil«r nittf/ftiim^I allt peMnlf och diift*.
IB^'.vi;^aA» idlle i«rida«fiHrdrage«« sigr titt ArdftL
Qmfrf Var iextorSléM^m&bAk ock cpelte i B*Uiii»«
Mt eii låog ctnitd* H^ Bftg^ralicitui THr n^ss dantt.
1%-lderniimo éirilrån ISrift lA 7 på movgonrén.. Dcjp
^wr;lRiliMt«HiiÉHi Ii|9Hitti(4iffi Ak. Sparre, Hr G. Soop^
Qr G« Posac» Hr Kii« Kmibcrieddwas Ftuarochfl^
m*Mdriu V. 4. ^c•db vi^ fttlhAmd med den andra
llig^mi iDi3&M9tikit. SrtHtik éök«t upp min fistel
ii4riidgåiiden%A ginf Aeow^ baaillMi eck ömkade JieQ«<
nS iyékå»oCb tede^nii^ sedan» 'éarOm, fSreäkride alt)
hM iita|i<vtu Tycker Mb' åti: jég: Hevde rftct niyokelf
aMDnf'dlfihie.' Del^ttc ^eÉ^isMip Inik nu te ^ton vnga
KDÉigelr^ btMtf* vtestfe tttfcdeké ^2«atidtrditoriia«^ Hai^
Ailfei*: iA§ mcfee f amtljär me«i dem, oeti bev^er 4eM^
^^m\eky Dl 2Mtn. Aniti^vlirieii Brennér skatt*
■Sndna som EhvojéitiH BfflalBnd.att protestera mot
éet eiidn! bemötandet wåm fåofler Mit. Nfiatan bvav
flittdag ttro J)a MkL i stattetor^bfiy och Regerings^
harianifl^<äro'j|iei«édeki.bf«tf sihiig och ffUa he\g^
på Jkindet. * J>. 30 'Mtu !>?:> Citk (Emporagrius)
fMÉrfddes dodc låta V.d. ^N«otfas bMltop stå i son-
diiS^fiist lysjDtng allenast skedde«9nd»ooh i fredags för-'
ttth logeo italaman 'vair. på Bröttopet^ ingen mdrgon^'
Oflfra gafs. BM^Cabnl. låtll; på iaboksdal inviga ett
Gipnll; båo.dtft appfSrt. n^.-S Aug. Qrottn4 farta^
titt Wadstena. Bloec^ ¥egerhigsherffav qvbr i stalenii
lag f»)jda till lUcohiind^dk Gr^ Tou farit fömt. Nya
( 2* )
Fiaatlm i«Miifr :lM4i» ^ iMÉttti fiåa .Jhé». JSm
hiuid dylikt har Jag Oav.^ ^lUiig hån «^Jriiiaåi «i
l^rt och hSll hMM,. lilla Jag^odi T^tls alalli|ii||aiii
togo honom i hvar titt hOrn loek Je<|év«- Aoooiai IBI
Drottoiogeo. T* i(kot.hiiiMaii.aodaii mmii aa pUM^
^tmiral JB(|«lhaat|ivBA ilM^ rAltmäat aii^gdi Amimi
Cl. Uggla vur boa hoooHk ifiSS jLJ Jaa«* Méi^
9reoiier ftr mot allaa. Orh^^paiag Itaiiiammmi irk»
Moskao. Man moata iMoimi vara< fäÉgf«.. >yar' ^i
5 ivockor på vftgea mdUaii Moabnt och Slhm^ alUMv
dom i it» atimdom I h& ftfFW ÅhMlddiaC i hai||gi
kSld, fSrfhiait aw anaii: aoaa %fbr$ i.hand» 2 .jkift »£
aaUtkapet aldalea föilroaaa* 9rr fot tirafc ailiU Ku
Caaal. .på Jacobtdal o^ gaf haakod» Haft g»d mft^i
diäoa» ^ Ny ator ombaatod. >at« viata Ma il]Pridtt*d<i .
Dar är uppror fSr Csa^ffot fiiifliga tortaict o«b igrH
nmai. Många land raMlara^ Taftara» JiHfar Mai^.
on atark armé 25 mil firin ;J|l#akaii| deii GtfmalM^
tartaron mad IQOfiQO md» på imdra tidan^ Han i^^
ock fSga täkar. fftlr ..avaa ogaa. ftraaiier boUlttadd»
mig) att Storfttrtten, .fommi. var mara v|»pblfiaft, oalh
ttolt ån vaaligly apgl. honom:. nttr dat går .Bjmanml
illa aå pocka de; a&r dat< går. val, aå liga do. t A fS;
Joa. I morgon tkå' vi. rota .till Ulftnnda» till Grdiaii^
Btata DelaG. dier €^« Andart Torttonatqn -»-<- jfpgi
vet aj hvera tom är herre i :h«aet **-* niea i& mjrekat»
år dei^ att Drotto^ far dit mad bala hofvet au dac*
hålla ett vSrdtkap^ bvati jeg .oi>k en iiaga;h«tkaefbt^
ir^ Drottn. hqtpigm JF^mtiMiaii Dr^at tyttér . vUr
diana, Graf Andart T. våMå. da 4»feige alt ^gl|tai
( w )
«^ inartadltt f!iitmiik.^KiMfimiiifci hML fi vftgvoi'
BMIfctaii«iri« lii*i Ml p{ vhn m 4e. I iFMakapel'
iMMÉo^MkiiUott is iom vdr^i-kkef. fismk K5*
li§9iaåaii''wmt Bwgaitotini» > och. .€Uim Beata haas bo*
attiilH MaÉriL LAlxo Tte: Omaot, Lor» ¥« 4 Liad
KAIllHr«iMif4^ firef NiU BfitMaaa, 8v& Baoar SoUat,
Oi%ff%>(tléBb<idi& mIi MBaigtaHirk voto r JfaidiMktat
BlBl|>Br'|it^ 1% bltle iMikL 4 att firedhga aMiivoMn;
iaiiatta|^^litt/Jar>i<0 i»a;#larattawiii0Ttt^ GaÉHrf#
Mt yl>yaMaiia>>: llii25^JWM« ^Hlr tafaa om. imat an-
Må JUi Maifeatttaav ^ådaé-lHkv slätat, adaåt fihr Ii
Aallitf.'^ BMMar btf i4ia irdaltM Uaaå aMM (bai>
MMaf^^^Nfii' iMÉtf' kantiA^ déa i^ka p#eat«(fv%É9 aoaa
IMéta ÉAi^iir MåirfBfl^ Bfeakaé^ hftMaii, iM léi bSr«
jåte^ttlk illt^han<im, fSfrite hiny afiilég/- Datta^ var
^ ak yimil^aK'' 'il^ta^ -dtog >U^ iii i-aladkiii iUU
A«iai^'^JIMtrIigm léMti' HilriM^<éMkftb(iiait~def
iÉ M^iMrfili édl^ftäiliili; leiMar gttitifcttd. Frän-
afetf MifMia«éeil Céirtiii (iéla ViM^ t ftiK Kugwa
•MMlfa iUaiiWliålk fcét^lAirié' ttariH an hiowå^ itf bana*
liWNi|ll#rméélitar éBf^^jofjadtii hah aig "ibrii ^g^ut M
gi%é ocb^OiiaiÅénoÉi^i^ate mu^ Dk ^olvaa ^fviefe*
viå^.iyiiMhHrhaa^' liitjllailte^ 9 'baadelni hiaiair* BaB<»
baifti hnoaaa 'éocky^oahiMal ka* iaa a» itaiki
kaii^ Uåagi^ kpuihiuiéna«fpi9rigttiiige».'Baii4aatr«rt
liaatitait»» <»<E^b 1^ i& iyåtf straff &r 2;hMttt»it Ju-
B« i JlfP* Bvad vi» goda Hr Andari i Syn*.
( Ä« )
vértlbi^ idEill i8ij«,.^«l tlié tår 4i«m %am <Jtffcilé»
Smniiél fil NbnrfaialMi <Bh^ }!& €ia«i]f 9^ iatHdé^
hm ankti^ad attfaa -laAH* 4i#ii«m 4 ienriMnHi ^^SM
stadkaM fnilile f rasfeå éiaa att>iiaai j^gfei) hM«r>M»g<
mg s(jM på^^en gåfd, hoh 'liar ti sinr jM4l:eai4iiltftdå||^
bififråii, éfi ban af. ymknå hrfklhe aint diril^l^ tMm
af seMciMsitåen^^flriiHgai» tllk( ej, tag, .^^liiMiåH
kotf «i^ riKarMliMinér mt ialAi JM SNra? AMNIn#/t^
Kydc^^rdÉnP^ack Begiafva bliiiii. JbfsKt 1^4Ttt|iifH
Wtaaiiill atÉ/^ij&pfMgatm^pi-f^aiantiMrtalnijd^MitiMå
aai^piygd^.iriA»/l>adai>aipi<i»fcrr/.på\si^ •M
»refiaila4>afi£.) aab iiricMl.MfgfgeM >!Mi#lDlå fUggm
än i SMkiriiam Jlilji>!:CYld£f.;a^^an^„^^^Q ^^1,^1.
biK^ili? hrtf».<£|s}tfg(h;«;l|?Mi^ai| MfifMlfAé)» i%«IM
4ranift Pr#lift,V"L .'WW »lÄr^^, \f^^^ili^Mmdl^VI^§mf.
méit 'VMaaA.JLi jiiét.ifi^rMi 4lM>4lfÉ«i.i&|imiMifilio At^
hnr.liQiDfåttKieyé^akt JaaMniaoiQiStcrfkM >iilli ifiMr»*
sig. £ii<<«BAn|f i.I)aii|ii4^
GébaH^ttr^iwvidnäcktlsif :i hjM; 2>«l|S#n Två4!|«f^«r
fmtooa torSivgåf JåetliMiraa ui^ g||gQa^^||atlAis yMi^
i ttf )
iappl|§fér> alk bass gftldeaftrer Mb vITtrféktskiiMMilv
kurié, kifvåiide ätodt K. M:ft daltai- Mior aKuMf
sfitel Jun déF mk ^fd^t. Oetjabita alänit i iii% iaflé
amti^Mmu Oenom Alm % sirälfefs fadlM|;< ^fgAh • éo
n^kel på 1@QD Bdr «^> jD; 14 ^#«. SjöUiidt'' fjtvtri
kMris bSayride kil 8 i Thofi^. oéh iraraév ciH^kk 1 oai
MiteD«.' Det^gick «å iåagnitttt, att di* vaa \'-s|«tMiNii
•piiheliMiiinia WM 6% lél^nliiig. I iiyvliinliel'- vffltf
éa* kglsaBtt- fiénatérofl^ éi* fiatdiat latta^aitMc''' M
ilÉiiiiiir med fitoa^ari^ lii^ aflapf^ aå!: «li^: fld
Mun v^ifkta niét in fa^Ai akéttiwäT^' a^kiwl oalf
ljl|)rttJBiliHMn«f fliQakfilteh^ Så' wUfd'* «tc^i ai)r«iG|
fiåbfftÉImÉéäii Bl»é all baUUe^ .a^ Mflresariiaiite
I^låaUti^bvtttfrfn; uppgick l<eQ^ t^kmk^tkiOM mnVL
tåirilarfftfi annaiibfit' balita^på tdnie%^;'*ldbiMihltid«
fiiidtt Mfa». ^ FiumiféV Ij^cba« atitf isnti^ MkékmA
^ini4iEfii3A0«(UM: iMiit^togyiitb Hitta N^hréd^
vi«llatt!a|«li wté bafgra<tra^»^'kimlkét';viv«jtttt;ftQli%
llhéti&e^aakt^rii&g^.iipp »l9»ifi|lMiiM^4<<» ^1^>^
UriM^^f^oA aÉpMuab i 4afteitf. <Slatat»; aaaii.iifik fatf
^w4nliifiåglj«g0q\^ ; i^ |«9il« »% baw Mt. ^3{
OalEiMAififtlUäManl umk ftr JMogäMéaniM. i.^^^^
fl
f*^%hii^i^r 4|Mltl4r»f|»å Ha^rél 9tég, tafir tnéM' Mini; ^ata
M9tiattMt%Jkam.tMMi«åib *in tia«nR<^ gMkind9a .iailtlf»^
,_ d€rhSm,^tij^l|jgj,,.aiél£ ini^te tpd^ i, KäKtie,'' H^ai. Sy. ^
.""•W! p. 72. jÉpL Häge^stjernas "prppres aifaires^ en parti-
cuHer^ 'Kade haii iitbétali: till Ilambröeus 1665 d» 'SJO Maji
( ^ )
mriftiirJilliiim friatf^ler om nya wiåBm l€i4 ^
10 Jbirw £n.KeJ«érl. ISesMdt bcgiir ibjflp iMt IViiw
fctlu JL i FmniGr. luir |eif vit li|to •» 6009 imm. K.
i DamiiMtågtr «ig beUfva sim kmfttr lieaiMi;.Bik»«
CmsI*: ir liir jHiMini^ iif Ki|[er. utom. DnéCtm : Då
Kttngea YBr «i» «eh åkåB fk «lida m^t» lit« fatt»
hMdiir^ «oii inM viU» «r vig«i|» .ocli 4(1 > liaa («Us
Iringii éMRff iUi|(it.tiMt> Mk tå koMwt.aq^: Am
•m fiUigilftl^* BMe nia odk :v«r é» Noatini 4«iiai*
ha b^Må lite a^«^ pft viifti^ Aer 4a ai»» åilfal
lAadaiw ; JDU 2i iMr» #i« k^m an imkä . jt^Mt r; te
1^ /låliaikoa jB*nigaa arii .Att i kamgltaåat^JodEriiif
Mig.ilbur. i)aa Ktjs* gtiianlnn. kur irwi^'éMA»i
Hfa. kaauIlik»iAMlmkQ|Md«ji aa |iop ttiiaalfiliaMI^
aiattilk ;éai«Éiffi*«6k.4a igaaila • Qnhmnm Dadiai^
aiMm «iÉ . s& airtlwriigaä af B^gar^. firbwlaé, liltHO
fefUiiåMhlab .JMaa vorOiAaok P«r IB^»M0|di ibi|[iri»
pék Qn BtmkMk atan flte partMé Ba iiwjaa rkalt
Mé Ite Kj48ieolIagiiin% I5r dka dié r^:lwB)féelmrfåk
RiksAÄikalaaa^ hpa» R« A. Tair ^ énMri^ir kpphiagjj
L«friif#ifc mt «å atatt^ a« iagMi Ur iva|ll^ti^^«iH*iaiH^'
ioim ej 4itm»méå aägao. I gåi» ^ koat^ iftiqiÉkgamafa
med lin* Fru, Hr Kn. Knrck, Graf TorsteaMoa oek
aägra aadia hU i kasal ijJU v. fl«^ IKaolk tSl aitaå-
mållid aoh afltMr J^ ifvM valr Jm» Maia^ 4!!fcaiÉaadari
FfbU^a rettdentea, tiM ailMd<* JcMm*' idgra^ ^i^
, forklftddé \i öm ikied Ikrtvét fot äétiWtén péli giago
iatill v. d« Nooths gJk^tBr, ået de vore' Iiäitigéj^ ock
spelte vi täraiog med Itlks^Un^pi$|.3|.Xmrs^98an oék
émndt Vbi^ Icos ffll amlini. Mr i staden der tt dela
apdte. X>. 17 Man skrefs det tiita brefvel om 6ri
Johan OxenatierOae hastiga dod. Den gamle .Öfveiw
sten dog d. 38 Mars (16^).
Afrmi Je4mi JSAtifu Tar Tilter* Han har under
litt Tistaade i Paris stndeitet med all gmndlighet den
Cfansydca litterafnren oeh har afskrifVit hela band
med Fransysk vers. 200 tisor triffas i ett qvartband*
(Han har efterlemnat flera sidans.) De fleste 'ftrn
fcfirleks oeh drjckes viior af å$tk ydlga art, som äa^
au grnsserar Hos 'i^klassiske» Titterlekare. Doek åm»
nas åfren ihtfebanta polftiska vison PhiiU% CifOrld
oi dH peméov tritfas inda till trdttUet* nU^tvis
ir någon bland dessa yisot af hans egen m^ianu Hatt
har eorrigerat en; och annan) mer än trM afskrifning
för konmia i fråga* Vid en oeh anoffn stlr;f^!fd^
de la Stedoise« I ett mindre qvartband trMTaa l4|
Rpme Ridiciile de M. St. Aroant *) i IQi tfo rfidign
stanser, derjemte en Sonnet sur le /fjoy 4e Sneif al
Amanld d^AndiUy, hvilken fcaQ |5jrtjeiia ftt li|ii|s^
Hf teit ^sedan jnan läsit den rl^jn Franska soholnn^it
monologer, lögade Napoleon i munnen.
PIns -viste qne Pesclair,. plqs craint foe le tonnere^ .
portant avec moy la terrenr A la mort|
*) HTilken Dr. Christina gaf en kedja af aOO diikafter^ med
en pon^y deri 1000 specie ducater Toru, med årlig pension
hftrefteråt 1000 Rdlr hrar han ftii Hr. Se hrefret å^ d.l2
: attia4ä}l/ Var Set in^r ^a tteoM^ ridiciA; sft^lef Sét tM*'
verket tSI bftaldt.
L^AIIémagne tn^a Ven briser coihme da yerre *'
font cé qui fiAoppOBoit å mon puissant effort,
Et mon heurenx secoars luy séroit de iupport, . '
Lorii qnll ne sembloit plus qiiMIe en eustsnrlaterrer
\^ plui| segc^ aa Conseil, ^ le j[Mmier .aax hazajrda
j^ay lerni pfu^ mes faiets le loscre des Cesara
|;^.re^4j& rU^hrers eelemé de ma glofre
Q.iieL Siecle vU jamoMae un si grand epfiqueirant
'Vi;faiit jfey Ujpmfhe^ je trietnpbe en, nicmraot
^ jakpisy.fc^ tomheau le Champ de jb^ iyc^v^vt^ «
- Jlén^ uc:«k9*FraaayslBa tynpvnkte» ikåd&n IgeU
tedi JUtjande: -
r ' ' Pdu^ le Roy Gu$tave Adol/e.
Taiidiff qQe léDannbe årronsoit mes lanriérs * ' -
Qiie lé Rheih gemissöit sous mes éxplbits guérrierr
Et qaé Pdiglfe a mes pieds se cachoit dans la boiir *
tia mört borna le cours de ma felicité,
CT^éSt *airfsy qtie de noéfii la fortune se jooir
Et que le €iet se rit de 'nostre vanité. # . '
gm * • J
Annars ^nnas utskrifter ur Don Qvixote, Rabe-i
lailK, rlutarque,' Marc Antonin, Athenes nouvelle
<& ancienne dd Sieur de la Guilletier f{;c. Några in-'
fall af Carl V må, f&r bättre minnes skull, nedskrif-
väs. Efter en resa genom Frankrike skret ban:
Pacis — , un Monde, Orleans -* uné ville;' Fon-
tfipeblftam r*.UB Mjfiison} ^ortiei» «r- uo villige;
i M )
stan yi}lh3ftk'MkWi^^^^ i m}^ W^ ;ty tlpr f^i>
dras . ii^^sl^tljigi^ ^IIira|>ii , ovk opprigtiglMt. Italien"
«fi^mi;rå^^|p (gr JlyfnJlr^eQ dottepr af 4® verld|ib«rr-
s|^4ft B;fgHur?i9t«i tii.>}89il^< 3Ry«Am ,bJMr npaii tala
Bie4 i(oltjl^tr4 Pet är e(t språk wIL Corpoi^f^T» jPr4i|9r
I 9Sffht^ U4a{r jiig mf d Paiper^ Del ä^r i^ryi^iMi .wp*
dersmåL Vore jag tiggare^ sli»)]^ jag.tal^ J^#rgll/^ir,
ty det latc^ j^r. ömkligt. ^$ha ^akvllajag »tf^^ med
fian, ^ det låter ^pj9.Jd4 sYprdqniv * i - • •.
. ' *Af Oe^Epgélakift CavUlienias ciiig^r, NMd' bvii*
[ kft db Uri^de npet 9iB«idriDaiUNMfiM, mékn « d»- • flytt
I Cma fliridAltet, tsiSk» ea; wå aaian. E» begyMer :
\\ ftilMns tons' en Angehefre ' "' * ■
n iy Ä ni foy rii ioy. ' • *
A mön Diett lå Honbe tenv ' ^
Bé ont bbasité ^e llbyJ : j i .
Ilfon blei» je Vbi^rttfs y eati^
H hy ä nt* Ayni prestre* '
• ' é ' ' \ å' ****** *r'* *. • '*
Cardinal Ricnelieu,9Konades^ i Sonnetten^I en
iniQres han talande:
J^ay Teica. sans pareil, j^ay .regne sans esgal,
On admite par tout ,|iie% vertns <& mes vice9*
Mi$s desseins comparez ävéc toiit mes services,
Font doablé si festoissouYerain bu Tassat. \
Qaoyqne.l^aje entn^pris ou de^bieu ou de mat/ ,
Pay tons jonrs rencontre .des ndelles complices, ^
éj <& ^Enf^r m'ont esté si prbpicesi ^
Qu^on ne scait quel de deux m^a nomnie Cafdinat.'
■t.
.1 . I ,
( tö >
"I ;>
r w
den har han lidt Mågislelr Chn If^rné bcti DiilHclE
Brenner afvéri^&tta på SVeildKa, aftkrifråWIt^ stÉ|^ f
inn n Vitboken £#f frSgdept&de ^fifer JMMréft 1098
torde ¥ara af tfen 62 årigé VitterkfcftteäV Bét'ffir å^^
litUittM» •] för bra dertilt. "^ ' .
Elaå hade teet myetet i Europa och m^ef en
Mareberoate i ain Tlebtfk» I Getoua kmidé man 'få
IfM IttMa poHtiek ajBtt af GardeeKaptei^ii Hans
Petaraeb från H0UIMO9 seai Iftt aniik|a rig ned må
pialol. I: Floreoa var Aåan Rotaabaea om • tmmmrn^
lig enrieax och Iftrd Kari* Aniiari . kanåm ,:.ma|| ge
Håna Ludvig, eo Sweitzara, en bali^, pistel^ |f%r det
han fftrde en omkriqg^ YjIIe låaii litt NfapiDl /åkal-
la au» ej dröja förnt i Roynj. . I N. bord^e. , iqan tagm
in i Aqnila negra, 4w,,bar en.Tjrafc, aom.,;ffm«Nr en
tiU Veiuvins och annor9tädei|. J Horn k;a^ (fian ta»
ga in å Monte Briansa. eller Alniao. . Johan d^ Al-
to i Yaticano Ican föra en omkring. Han llr.vät en
fjllebnltev och en lafver^men. man måste caceaaeraho*'
nom, tj han har insteg hös "Påfven och i CapelletJ
Honom får man ge en pistol eller mer; X förstone
år ban myndig, men då man drackit nagm glaa
Albano med lionom, ,ger han köp. Han år ock år-
lig, tiöcker bör man köpa hos Tito dé Wpne. 1
Venedig år Sign* Danielle Masico en god apråkalår
atane* Tvaken Bemhardo känner hvar tian bor. Man
Mr Kopa ng hästar 1 Bergamo» ty lAgan år för dyr
( 33 )
i Schnreitz. £• bar om sina resor sjelf antecknat:
1096 d« 27 Febr. såg jag efter i mitt diarium, bunt
ofta jag rest mellan Stockb. ocb Stola ocb fann att
Jag gjort den Tagen 126 gänger, fSrntan alla mina
andra resor till Tyskland, Frankrike, Holland, Enge-
la^d, Pfilen, samt Danmark åtskilliga gånger. — Haa
bar ock lemnat efter sig ett tjockt qvartband, inne-
båUande en på* verkligen fSr sin tid utmärkt svenska
. akrifren pbilosopbisk afbandling •— enligt bvad som
den tiden kallades philosopbiskt — om ålderdom,
dygd, förnöjsamhet, Epicai'as, Homerus • « troligen
SfversSttning fr. Fransyskan. Det sista arbetet är bana
Te$tament eller heredehe till dödenj skrifvet 1690-^94,
bvilket först innehåller bans Trosbekännelse -— ej
politiska utan cbristliga, deraf man finner, att ban pä
gamla dagar kommit till en djupgående känne-
dom af verldsfåfängligbeten ocb menniskobjertata
bebof, efter sitt afifall, af en verklig inre upprättel-
se. Man finner deraf enligt b^ilka grunder ban, ef-
ter sin hustrus död, i sitt 64 år, ingick T^oadeligt
gifte» med en Jungfru Sara SvebiUa, slägtinge till
Erkebiskop O. Svebilins, b vilken, dittills fodt sig ge-
nom att hålla pension och med så flitigt bandarbete,'
att hop deraf skadat sin belsa. Hennes dygder be-
akrifvas högst utförligt och^ må väl ingen ^ tvifla pä
bana heligaste försäkringar om renheten af deras för-
utvarande bekantskap. 'v
Jahan Ekeblas Btbtiothek vittnar om bans vid-
itrilckta vittra beläsenhet. Bland Frm$ha böckerna
(ixDél.) 3
/'
( 34 )
tr&ffas Des Cartet La Physiqae, Virgib trarett* Le#
oeuvrea de Seneque, Javenali Montague, La pharsv-
lé de Lucain, Plutarqae, Ovide, Lea Comedies de
Corneillei Philoa. de Hobbes, Rabelais, Difconrs
ipolit* sur T^oi^e, Oeavres burleaquea de Scaron, Bog-
cace, Pen^ees mor. de Marc Anton, Poesie de St*
Auiant, en mängd comedier as. Antegone, Damon <ft
Pythias, Tbomaif Moms, Melite de. Bland Italiemka
Pastor ViiOf fletorica, LaDonna <&c. de* Bland
Hqlländiha träflfas 11 Comedier t* ex. De Spanscbe
3raban^er, Joisrpli int Hof, Joseph in Egypten, De
Tong en de 5 sinnen m. 19. Bland Tjf$ka: lied-und
Gebet*»bacber de. r— Bland Engehkui The Muses
recreation, Qeqv. dn Roy d^Anglet« Poems by J« C«
Poems by • « • dc^ B|and Svenska märkes utom
lagböcker o. d* I]frciiles^ jSvennefrihet (1), Pastor fi-
do (handskrift: Euielii?), Seneens Epistlar (f) dc^ • •>
Jahan Mhebla hade 6 barn» Magdalena Uef g«
m. GebeiipeBåd. Bar. Ph. Cbr. Miirdefelt;3 bam A^
go späda.
— Ciriftopkefj den äldste sonen, dog. under
F^Umsk. Q, W. pnigsifia^ks befäl i Grekl^n^f Fnd-
ren nt^äpde hononi Väl nqd^rbyggd^ som man aer
h^^e af hans ty^kfi och fransyfika bref, ocb förmå-
Qi^de honom i sinsp bref till ))önens flitiga bnik»
Cbrpbr skref från Augsburg d. f| Mart. 1686^ bura
Kejserliga Arroeen var 95,000 man stark, ba^
Turkarne hade inlagdt i Ofen 25000 Janitxchanr, hu-
ru Mftrkgrefven ^f Ansbacb hat zwey burger i^ Nurn*
borg aufhengen lassen weii. sie zwey Hirschen auf
( 35 )
»
94line Guter geschoiseii haben, er hat anch EBnch
Bfimer nnf ibréii Kapf •etxen lassen de* * . Från
Veoedig skref ban d« t% ^9^^ baru dit ankommii
Baron Baner och Bar« Essen, hvilka afreste till Mo-
rea med Prinseti af Bmnswig, som var GeneraL
StrSmmar af Velnmilrer s$kte Konigsmark jemt, si
att baa fruktade, harö vida han blefve mottagen. D.
V Jaaii skref ban barn de voro pi Morea, både be«
lägria Nåvariao novo. Tarkarne väntade 8000 mans
IJelp oeb ville ej gifva sig« Det bada kostat på att
vid diliparoben gå<i den gmfliga hettan 3 tyska mil
om dagen. De skiiHe sedan gi till Modon öch der-
efter till Nappli di Romania* Både Konigsmark och
Essen både reeommenderat honom att han fått plats
som fendrik andar General Major Gor, i ett sednaro
href Obr, som hade ett regemante af Lynabofga#e«
P. V JoUi. Han ^eate imm löidSs* Önskade kun-
na tytta de Pomarans* oeb CitrontrKd» hvilkas frakt
ban mer dn en månad Ätit, titt trftdgården i Stola. Der
voro millioner slika träd. Ingen aktade dem. Ar-
meen hade förstört så vackra vingårdar. Modon var
intaget De skolle na bryta npp mot Patrassa. Fält-
marskalicen och F— kinnan biide fått sorgliga bref
från Sverige (Troligen om hennes faders Gref M. G.
DelaGardies död).
Men snart trli0*ade8 den |(Amle Fadren på Stola
af lika bedröfliga tidningar. O. W« Königsmarck
skref från Napoli di Romania d« V Sept. 1686, hu*
ra han smickrat sig med hoppet att vid nu slutad
\%
( 36 ) ^
Canipagne ktinna • • • donner des teamoignages 4e
la cönduite tres lonaUe de Möns. Vöstre illa et de
la disposition que j^avois remarqué en Iny dans ton-
tes les occassions ou je Tay Ten ponr . devenir vn
jour lin bon of&cier, Car ponr Iny faire contracter
des fondements d^au tant plus solides de son irestier,
Je Iny avois donné de Temploy effecdf en Iny con-
fient un Drappeau dans les trouppes de Lunenbourg.
Men efter »^plusieurs actions vigoureuses^), hade det
behagat Gud att bl^dankalla honom i den ftltsjnkay
kriget lemnat efter sig* Alla Ifikarnes omsorger, i
förening med hans, hade varit fSrgftfves.
— C/ff#, Jehan Ekehla» andre soHj foddiCdS d.
20 Fehr, Frtherre r Bender 1711, V. 22 Maji, iåmuH
General Mqfor mf Ittfanteriety Grefve 1719 d. 31
Dec* Landshfd. RiksRåd, g. m. Hedv. Mdmtr, foder
till den ännu märkvärdigare Rådsherren Gr. - Claeé
Ekehlady höra till ett Sednare tidehvaf, än det inom
hvilket Utg. inskränker sig i den nu pågiende enr-
sen.
(Förbigånget vid tryckningen af 8sde D. i |iopp
att derigenom hinna till slut med Ekebladiana.)
Dahlberg
•^ E. J. RikéRåd, Fältmarskalk m* m. skref
på tyska från Helsingör d. 15 Septemb. 1659 till R. It
General Ä. Forbus i Helsingborg hedrande 80 till
100 T:or kalk, med p. s. på svenska: »9béder under-
dåningen E, £* ville noug förlåta, att jag så ofb och
( 37 )
diisligt inoomrooderas, Godh veet att arbets folket
Btå fåfängia. Oc|i jag fruktar H. K. M. sådant illa
upptagen» Dens» skref d. 12 Julii 1^2 fr.^ Nyköping
till Grnn. M. S« Oxenstierna, född DelaGardie, ur*
v
saktande sig, att han å hennes vägnar ej kunde bevista
en syn på Wermdon, m det att utskrifningen här i
Södermanland och i Lifgedinget på samma tid infal-'
ler, hvarest ja|[ mig, emedan allaredan öfver hela
landet pålyst är, som en ovärdig förordnad Utskrif-
nidgsCommissarius infinna måste.» Som detta stricte
och punetuelt måste iakttagas, hoppades han Hennes
Nåds nådiga excuse, efter hennes höganborna dis«
cretion, önskandes att etn annan gång finnas värdig
och capabel att bevisa H. N. någon underdånig
tjeost
Dalepiil
— KatarAuiCarMotterJoddSviMkifvud skref m
kammarfiskalen And* Jacobsson från ett finskt hem*
man d. 12 Marfii 1646, och bad för några fattiga
bönder, som högst orättvist behandlats af Hr Gustaf
Bjelke på Willilä. Fogden dref dem från qvarnar,
som de byggt på egen grund. Desse hade aldrig
hört till kronan, utan hade hennes moder upptagit
det af öde. Hon hade skrifvit »denna mörka och
plumpa skrifvelsen af ett bedfövadt hjerta.» (Hennes
fax var öfverste Carl Svinhufvud«)
Utaf Dalman,
— Lan, Sv. Ådelsm. n. 1718. Lector i Götheborg,
iå han 1710 blef Måns Stenbocks privat sekter, se-
dan ▼• Goavemementssekter» slutl. Landshöfding i
( 38 )
Blekinge, har man liSr omkring 50 bref fr. 1606 dll
1732, skrifne till Grefvnn 8. J. Forbas och Major
Bamekov, alla i enskilta affHrer*
Danckwardtj
— Pe//er,Borginä8tare i Norrköping, sedan Landshfd.
i Kopparberget, var på 1670 talet bekajad med stor
skuld till Grefi. Lillieska huset; hade dock dera af-
betalt 120,000 daler; måste nu lemna sitt hus och
hem, »var dock af god slttckt och familia», hade dit-
tills varit i en god renomee och credit; Svägren
Petter Dureel hade lofvat hjelpa honom, men nu
(26 Julii 1676) måst qvittera sina gods i Halland
och flykta upp till sina gods i Södermanland. Bref
finnes och från Henr. Danckwardi, dat. Carlsten d,
31 Martii 1717, han som 1719 hallshögs för Mar-
sUands nppgifvande* Af ttenr^^ Danchwardtj Fadren,
v. Praesid. i Red. Coll. finnes en vidimation jemte den
märkvärdige Riddathusfataren Liigman GyIIencreut<«
De Besche
En Gerh. De Besche var 1685 förvaltare af Keg*
leholm och ingaf derifån rapporter. Bibliothekarieo
Lei^ander torde varit coneepist. 1649 d. 10 Nov.
gjorde Gerard de Besche och Märg. de Besche sitt
testamente i Stockholm. Barnen af svförra kullen,))
finge i möderne 7000 Bdr in sp. dotter lika med son
i&c. Underskrifvet af Gei^ard D. Märg. D. Joh. D.
Pierre vTerreau, Cunä Orio, Ger. D. Willelm D. Jo-
ran Andersson.
Angående Forsmarhå iruké 16# köpte D# Bea<
- pä sin och Roscheta (€l.itdquetfi»Iiä^énrtjeniÉif)
( 39 ) .
Tignar af Dr« Christina och K. CainmaiColI. Braket
med condition, att ingen annan participant skulle un-
der någon pretext i bruket inkomma, och om de vil-
le det sälja, skulle det blott Cron^n upplåtas. Se
kopebr. af d. 26 Nov. 1646* Kongl. General-Bergs-
amtet lade än strängare villkor dertill. Uppå Frös-
åkers ting nppböd dock Roschet en bruks part till
Louis de Geer, 3:dje gången 1652 d« 12 Mart. för
18,200 dir, en dito Ull Berendt Haek (1) för 24,654
dir de. De B« inköpte dock alltsamnian för 19,833
dir; följde dera Drottningens confirmation. Alstra-
des dock en process mellan De Geer och D. B. der
den sednare för en skarp penna» Lorentz De Geer
både tidigt inträdt såsom contrapart.
DeGeer
— Joila/iit^ Assessor äål^ttUov$«it6thnnåöHigy
St(i6kh.d.4 Nor. 1678, fttt äfbetäla 19,604 d. k.ih.,8dm
Higérftfiérnä dem fSrstfädkt, lAed allt s|tt jern fräil
Lé^beékÉ bruk, räknadt bvarje skeppand till 20 då-
iéf, skitit i pC. råniH tlU bétdnings dagen. Frtt
tdä Dé Geér omtalas 1665. 1655 ingick EbbiA JBrahti
6jte med Wälb. Louis dé Geers ^ill Finspång Te-
staments-Exsecutorer, Wälb. Lanr. de Geer till ö^^
sterby samt Jean Wolzogen tiU Wisingsdorff.
Af Dela Chapelle
^ J«/«f{«ÖfL.Förf.af Regementsspeglen, finnas bnef
Mhräkaiiigan En anekdot om honom se härof?anp.9.
Dtla Mötte (Adl. ättéii h. 280.)
— Jacoh Hindrkh skref d. 12 Dec. 1689 till
( 40 ) ~
Mademoiselle Christina Elis. Gdle, både pi franska
och finska om sin sorg att vara skild från sin lilla
aUrakäraste syster och fortrogna själ. "Ack Gad
nåde mig som måste vara här uppe i fåfängan* Tu-
le nyt Jesus minna kansani • • • Jumal san kan-
— Guiiaf Magnm skref fr. Carnöa d. 28 Jan.
1696 till. Fru Anlena t. Gierttea (Arvid Horns mor)
och begärte af sin moster åter, å sin mammas väg-
nar, lånet af 1 T:a råg och 1 T:a korn. Nöden var
forhanden och skrifvaren hotad med Exsecution for
beklädningspenningarne. Likaledes önskades Iter
den vid Landshöfdingens begrafning läntå silfverbä-
gare.
«. Dellinghausen
•*- HoMj stamfar for Sv. Adl. ätten n. 958^ som
blef, sedan han i 17 år tjent i Franska armeen med
mycken utmärkelse, Landshöfd. i Halland 4^98» ut-
vecklar i ett bref till Gr. F. Wrede år 1703» i an-
ledning af en forbön för en bagar-enka, vissa perso*^
ners intriger under företrädarens tidt Räntemästaron
Zimmerman var svåger med Camrer Willemoth, och
hade desse 2 regerat pro lubitu.
Du Rees
— -* Amöldj försi Handelsman i Götheborg, 1663
Borgmästai^ i Ronneby, 1668 Commissarias öfver
fästningarne i Skåne, sedermera tillika Jastitin prae-
jndent i Carlshamn och Ronneby, född i Harlem^
Stamf. för Adl. ätten n. 773» Egare tiU Haseiy
( 41 )
Sljeicebruk i SnilMJ, blef 1657---1660 illa antutaa
af ea Herm. Warmbörck, såsom den der Imåemti
Hertig Adolph Jabans person, sökt deboack^ra da
förnämste Bruksbetjenl^, hvilka Han tillforne cederat
m. m* hvarpå följde W:s afb5n«
— Jacobj ArnoldsiOfij Llagman^ nnderrSttade
Landsbfd. €fr. Ax. Lillie 1684 d/ 10 Jan. om Adels-
fanans mundering. Ryttaren måste f5mt tjent i krig.
Elghnds kyllern sknlle räcka tfll knäs. Goda skin-
byxor. Ryssläders stöflor med spårrar oc spärrläder.
Godt £]g- eller Bnffelhndslifgehäng så ook karbinrem
af den bredd som Tid andra landtregementen kiiéd
méssingssöljor. En god stark karbinhake. God grå
klädeskappa, hrari 7 1 aln kläde till 9 qvarter bredd,
som fSrst krympeS förrän det gores, med gult boy
ImlfVa kappan underfordradt och kappkragen blifver
rand af samma kläde med gult uppslag, hvarpå en
gnl i blått beblandadt snöre eller galon. Goda Elg-
lindshandskar. Goda svarta hattar i en sådan färgad
galon infattat som på kappkragen. Hästen 12 pal-
mer hög, vallack. Svarta sadlar med dubbla kappor
och messingsknappar, efter drabant modellen. Star-
ka bolster med smorläderskappor. Svarta dubbla
drogläders tyg med svarta jernsöljer ss. Drabanter-
nas. Schabraker af gult kläde infattadt i blå rand
eller kfint med en blå krona uti hvart af de tvenne
ytterste hörnen. Ett par goda bjuUåspistoler och
karbin med tillhörig spännare\ Pistolkåppor eller
strnmpor gule. Wäijor af styfva klingor ^ och goda
fästen som Drabanternas. Af harnesk, så tillåter
( 42 )
K* M. åem att föra brSststyckel aHena^soitt ftr tkoftr
fritt för ronsqvetMkott, likasom drabaotei^nai. Sdun
8 Dee. 1683 Carolai.
Durietz
— Doeior Gregotre^ K« Carl Xia och XI:t
Lifmtdicns, förut K. Ludvig XIV», född i Flandern,
inlöste från Otto Dieta (f ) jernbroket Kroj^a i Werm«
lands bergslag, som i Banken var pantsatt för 12000
dir. K« M. cénfirmerade hans inlösning genom åt»
skilliga K. bref såsom af d. 3 Oct. 1666, d« 16 Oct^
1676, d. 28 Febr. 1680, d. 8 Junii 1681, men 1706
måste Charhi Durieix hos K. Carl XII i Altranstadt
beklaga sig, huru K* Redactions Commissionen g#*
nom allehanda Observationer fråntagit St^rbhaset
denna pontant af Banken inlöste och sedan enligt
Committerades uppskattning till 27Q00 d k. m. vär-
de meliorerade egendom. K. M. befallte vederböran-
de snart resolvera, men ännu 1708 var intet vidgjordt,
då Cii. D. 'Yran sotesängen'' begärte att få inlösti
.dess förmente gravationer. Brödren Gustaf skref
derom HlU ®^ter Brödrens död. -
Htähe
-^ ÉHk, Ka^iteil utöfver én fåhiké svenske
sölifaiéir^ lethnddef FAltfharsk; Edel dcli Wälb. Jesper
MätkÉoM' (Kantra) ^uitfétite å 200 dir petoingar i
Hätfvttid d. 16 Növ. iei3.
— Eré, till Göberg (f) ocW ilrftkebéfg, GéÉfe-
fälDfajdiP och Häradsböfdiilge i&ft, sktif sig H. K.
fiöghets Kammarherre 1654.
( 4S )
' .^ jok.j sturofifder lilr Sv* Adl. iitoii n* 361,
•fskedad för sin ålder såsom öfrérste för Adslsfa*
nmi, likvål närvaranile och stnpando vid Landserona
1677, har änder kriget rapporterat Landshf. Qr.Axel
liUio åtskithgt»
Drahen$t$ema
— Petter^ aff&rdade d. 13 Sept. 1686 ett dylikt bref till
Riddarhnsfiskalen; Edhler Welb. Hr Rederhas fiskalt
Lender niio tjeast yenliga begftran honom behaga
för mit nampn saara apå apropet i medan jagh eij
någon sticka helder stacke Egher så har jagh EiJ
att giffna TOttom om, eijhelder er så na munderat
att jagh kan fölia staten np, Herrens besrer skall
jagh med tacksamhet gernna afftiena^ Gudhi befallat
till liff och siell. Petter Drackenstiernna. Stockholm
å. 13 Sept 16^6. Hor till vår Bildningshistoria!
pahen
•-« Anderij Capellmastare, Hofmskalk, Friherre;
brefven till ÖfrersteMarskalken tillhöra 18:de seklet
— Bobertf slalL Gr., Fältrasic m* m. akref d« 19 Jan*
1648 till A. Forbas, t. Goan i Pommern, fr. Göttio-
gen, d« 5 Mars, fr. Bftfllberg,d. 9 Jalii, fi^. Eggenfeldtf
d. 9 Ang. 1649, fr. Ulm. c&c. om sitt regementes åt-
skilliga ställningar, om ajctionor, foarage (6c. Fr.
Mitau . skref hao d. 12 Jan. 1659, bara han inkräck-
tat Goldingen i Carland , beköfvande rara ro jcket
uppmärksam på unge Nassokin, som infallit vid Bress*
( H )
lau och Icaroia. Till sin svåger och Bicodor, Fåkmik
Axel Lillie $kf^t han d, 27 Sept J659 fr. Baauchfs
om tttt bji^rtas- harm. och grämelse deraf att fiendea
återtagit .Goldingen och tvejrtenot Capitulationen sol-
dateroa som barbarer plundrat och afkläilt. D« skjtt»
de på olydnad mot sina ordres* Cossaqaerné hade
ömsadlat och slutit sig lill Ryssen. Allt mörkt* Fri
Riga d* 21 Nov. s. å.^ till dens* De Ryske Legater-
ne den unge och gamle Nassokin hade ej velat con-
ferera med Generalerna, men' lofvat^ att, om Fältm-
skalken ville md£B,de sktille fara så långt inpå sven-
ska gebitet som han begärde. Mot ett så jaloux
folie, som Ryssarne, ansåg sig Duglas, då svenska
Legaten Bengt Horn det Insinuerade, böra bevisa
1^11 aftention och hade begifvit sig, ehuru med ringa
svite, åstad. Herrar Nassokin mötte med stor. Con-
testationer till fred och enighet voro stora. Då de.
sedan återkommit till conferensorten, afsändes den
unga Nassokin till Cssaren. Yår»" belägrade i Baut-
scbe och JM^tau hålla sig väl och JSiendiBn fipinner ej
silke af väderleken. Ett fSrskräckligt stormväder
hade d. 17 Nov. härjat skutor och höstackar. Riga
d. 3 Dec 8* å. till dens. Ryska Gener. • Polubinski,
som belägrade Mitan och Baudtske, hade afblåst
stillestånd med Ryssen till Påsken. Allt började taga
ett fredligt utseende. Riga d. 2 Dec. 1660 till dens.
D. stod mellan två eldar* Han förstod ej rätt de
ordres han fått. Tullinkomsten var nödvändig. Fot
ket kastade hatet på honom. Hån hadedock ihem-
ligbet öfverenskommit med landtråden, att blott aii«
( 45 )
ttotera hra^ St. nndelfsåter infördel fSr att ntkräfva
tuUeti, blott i den händelse K. M. si ressyerade;—
«fMffaf, Landsbfd. bad 1691ibref till Gn A. J. Dela*
Gardie att han TiUe 1 Lifland efterlysa en Christnad
Judinna, som bortlnpit med joaveler fSr flere tnsen
Rdr som hon haft i uppdrag att sälja. Hon hade
stora Tackra bmna Ögon, fala tänder m. m. Namnet
fann Landåhfd. ej behSffigt att nämna.
— Jfo^niyV.PrMDident, Cttrator Aeademi» Ca*
rolinae, Landshf^* 5fv. Christianstds och Blokingelftn,
underrättar Grefvin. M» S* DelaGhrdie d» 15 Dec^
i674y att de 1764 Dir! s. m^ som fSr. commisakläde
till soldater skolie af dervafnnde ^Höfdigdömes medel
betalas, iif nSstu Irs medel skuUe forskjutas.
Dijkman ^
•— Pf/fer,tIäradshofdioge,Antiquarie. Af honom
finnes ett Extract af Bro Härads Tings protocoU d.9.
och 10 Junii 1699.
Litt E. (fortsättn.)
Ehrenroth
— * Jöh {PlåkmMHj nttaladt af svenskar Plage»
surii, adlad under n« 1133 med namnet Ehrenroth
1667, Tar 1677 Krigsfiskal i Finland och Härads-
Commissarius, 1680 Häradsbfd. i Kexholnis län,Fad-
ren Joh. Plåhman Consul honorarius i Åbo) . skref
d. 28 JQln 1664 till Generalen och R. R. Ban Arv.
Forba% hnrtt han fSr litt<beyaka éii'kronaiis forttNm
( 4a )
mått fSrst m» 13 wfl fitt Hbt. Dantk i WtwOméf
d«r ban lioga trSgt bekc^iOy emedan D. Tore en af
arfvifigarne der kronans^ fordran var; reste så 40
mil till Gen. GoOT:ren, söm anträjBfadef pä ett sitt
goda Joleksamo; der lofvades att göra hyad Koagl.
Bref och rescripter förmå* Bad Forbas om skjrgd i
fall i KrigsCoU. klagas, att ban änna ej kannat få
resolntion. Skref d. 22 Martu 1677 fr^n ett tioga^
ställe i Kexholms län till Gen. Gonv. Gn A. J. De-
laGardie, om nodvftndigheteo, att g5ra en riktig man-
talsskrifliing, dervid låu anteekna alla bSnder, - - -
och inhyses personer, alla nnga^ sdm pertiaent httlaa
å Adlens hof och gårdar, do. på det att man knnde
anträffa alla rymmingar, braraf stor fara ' annars ttr
att Tinta* Men Adlen vill sig ej till slik mantala-
skrifniog beqvåma och parerar ej deXangLPlakatai^
na. Han önskade Hr Stormhdfvel sig till hjelp, då
han nog skalle drifva yerket igenom* Allmogen ön-
skar gerna bli qvitt sina lösdrifvare*
Ehrenschantz
— 6* följde som Goavefnear unga Gref Wrede på
en atlftndsk resa 1697 och aflenmar nnderdån-alleröd-
mjnkaste rapporter om resan till Högvälb. Hr Gr*
K« Mta Bfid oeh nRiksens Höge Föreståndaren F.
Wrede.:
-^ BoMiiåKmker bad Sekrefer Wallenstedt or*
«k«i iig ftr Qiéblifvande vid 1660 års Bikaditf.
( 47 )
r
\ -^ J^raiif/oac4.Lan<i8hM. i Skaraborg* läiiiinSste
[, ia(5ff ett It B. fSrklara sig (1734») att han «j upp-
^ brftnnt an lada, fÖr att ombrioga en därunder boende
I* drake, att en dräng ej varit bergtagen, en* tcholgos-
i| te ej illa bandterad af skoggrfi, — allt saker, som
troddes af prenter och pratades i bela Iftnet* . Må
fid denna 17:de seklets curs anföras*
Ehrenthal
*r- B. van^ anställd vid Tullverket i Stade, sände
1690 tillGr.F.Wrede en kista med hunilerSt-
ter för att planteras bos Grefven af Bartel Disteler
vid Knngsöhri som i Tjskland ansågs deri vara myc-
ket skicklig*
Emp^ragrim
^ f:rihjMi9h9p,h9A^ dfQ f^rg^ i Febra666^att
kaasstyfsonBansLudiigSkytii inlåtit sig medenCbe-r
valifr CQ)li|do|i8, den förnämste Syndikerns i Gene*
ve, ^Pfltft iienpe äktai^ eller åtminstone med benne
lefd0^ Hfmi äkta man pcb bad# blifvit arresterad i Ly»
00, ntill dess \^^nn mor g^fve fin consens.^) Berät*
telaeii dejpom had^ Cl. Rosette H^gerstjerna sändt
Biskopep, nåden baii de» på fransyska a( vn Corre<-
spondent i Paris Muns* Piifendorff inbändigat* Afen
I som J^ifkopfO ?J var synnerligen förifiren i nämnde
i *pi^ (9«h i j^e^gnH ingen hopoin kunnat deri
I Id*lp9jill4 åtwrs^pde bai| (mrättelsen tillSitbro,m9Abaa
att(i$iMinn|ieoviUf s|l|l4aboi99indepsamma dfv^r^Mtpå
iveni^Lil, lifiiMp liUdvig både i sina bref om all(smir
isfus ej oämnt ett ord* {lans nöd va? stor* Bjlik^'
I
( 48 )
pen måste strax sända 200 Rdr. Biskopens egen
son Qabriel var som reiiatide i Paris d« 19 Mars
1666*
tabrttiug
— - Ludvigj adlig Ättefader n. 1120, född i Bra^
silien, dit Dac d^AIba fökjagat ur Gélderland fadrea
Professor J. Fabritins i Leyden; 1663 Tar den unge
F* Adjitfant af Artilleriet i Ryssland, blef, som
fånge (1665) vid^Astrakans öfvergång, såld till slaf
åt en Bergstartar för 200 rubel, köpt för Tissa al-
nar sidentyg och 400 rubel af en köpman i Ispahan,.
friköpt af Holländska Envoyén dstds, Kapten i Ryss-
land 1671, afskedad ss. ÖfL. 1677, derpå Svensk Envoyé
i ^ersien 1679 rörande silkeshandlen, 1683 ånyo
Svensk Envoyé till Persien med en svit af 70 perso-
ner; återkom 1688; 1693 Svensk Envoyé till Holland;
1697 för 3dje ggn Svensk Env. till Persien och Ryss-
land, under hvilke» beskickning han skref tiU Gr.
Fab. Wrede, som innehade de utrikes ärendenmt
portfenil, 5 här förvarade bref. D. 7 Jnnii 1697
skref han frän Narva, nåanu die Persianer, welche
sich hier eine Zeit anfgehalten, mit einer ansehtiliolieQ
retour den 2 Jnny von hier nach Persien gereist
sein.» Saphoer hade en tämlig qvantiftet siden, der^
ibland 2 bordtapeter, en med gylloi grnnd och i mid-
ten KongK Majts namn, med ett lejon viriuidt på
hvardera sidan, som han ernår ojBTerera Hans Mt.
Han hade tält med Persianerna om Sånitzen nu ni«
De hade ingen kist att fara öfver Svarta h»fvet. D.
( 40 )
99 Abj IsBki Fendn Amféld, som var tind OMdéo*
tification om Sv. Kungens död, till Novogorod, och
fidc d. 31 Audiens hos Wojwoden dcc. D. 28 Ju»$u
Armeniern Saphoer hade för några dagar sedan kom<^
mit, 37 personer stark, hafvande med sig 196 '^hallen
Seide» och en stor qvantitet perlor och ädielatenar*
Sjelf ernade han resa till Stockholm med 30 balar
siden och 6 balar persisk uil ; det öfriga sknlle sän*
das till Lubeck. F. hade ej sparat möda att, enligt
Narvaboernas böner, öfvertala Perserna att alhid ta-
gB Tagen öfver Narra, och recoihmenderade saken
till KammarCollegii ynnestfolla uppmärksamhet.. D.
27 Sept* skref F. fr. JUuicau, huru nEs wurden mir
Ihro Czarische Maytt bey meiner Gottgebe gluckl.
Zaräckkuflft aus Persien selbst Abscheid ertheilen«n
Rjska ftltherrn Schein hade återkommit från Assow,
FSltherm Dolgamck var befriad från Tartarernas be-
ligring. Från Ntkoleki d. 2 Oct. upplyste han att
Danska Envojen blott hade någon reclamation rS-
rande Lappska gränsefi i Uppdrag. Från Ifatan d^
11 iVov. »krefs, hum Yintrens strftnghet arresterade
hoBom. Han hade. der träffat en Zarisk ÖfL. som un-
dersökta bergen och funnit malm, som ger Z, ren
koppar* Yid Chinesiska gränsen hade han funnit
sUfvermalm. 7 skalp, fint silfrer, som han sändt till
Moidqiu, badei råkat i Prinsessan Sophias händer,
som, sedan hon föll i Czarens onåd, ef velat lenma
4et ifirån sig. £n fred var nu alaton meUan Chine*
ser och Ryssar, dsrvid R. måst lomna båda städer
-^ (IX. Del.) 4
Mkhmdtimp med <goi idbWiAgM: W-FaUd^. dog
i Sthm 1729. • < ■
Fahn^hielm
— Peder Jonttori, A^K ättens n. 406 stainfajer
som tjent upp sig från soldat, och genomborrades
med hillebard i Leipzigerslaget 1642 der han fick 25
hugg och ^tick utan att stupa, underskr^f 1652 'soln
kapten ett köpebrei. —
— Axel Jahan klagade ofver en Migor GL
Oyllenståhl, som utspridt pasqviller om F:ska famil-
jen kring hela landet, hvarfore han sjelf ansåg sig
böra sig från Riksdagen (på 1680 talet?) afhålla, och
önskade att RiddarhusSecret. villé anmoda Riddarhus-
fiscalen å Embetes vagnar, att hålla 6. från samma
riksdag.
.r ^ 6ii6rM/,> Gf^e, Prerid. i Svea HofR CoKÉ^
kr öfver ÅJbo Akad» m^m, skref d; 9 Febr. 1678 aMI
Landshfd^ i Södermanland ti)l Gr^Ax^lLillieylmiuK*
M» jaed .stort miasoSj^ ansftt alt Gr^reo . Inim
1678 års cpatiibiia^n -ej balalt, holatt4ea veUb éåA
vesterande med ett onådigt resentweBt ikågkoÉliMu
K. M. hade genotn Comu ColL d. 13 Jan. resoironrt^
att de af R. o. A» som ej iMm 14 dagar ktmnamod
qvitteiiaer bevisa sig betalt^ ha att väaita promt •k*
aaciiti*nt och kunde Ctmlven bereda rfg på Landa*
böfdihgeM Atlydnad af kunglig ord#e, om ej iném
14 dagar <éfler datla btefs datum, qvitfo uppvisades^
Till samme sin >'H5gtärade k. Brodh^rn do^f lian
( 51 r
4; IS 'Mm 1680^ QHtorittMiéét att iAgta MniifM*
liade.godt på 10 ir, efter K- M:te resoltuieii. ef d. 5
Bept. 1684, finge sälja derifrfia timmer, bd, kfiU och
ved*, eid strängt aasyar tiligSirandes*
Falienfelt
^ . Gustaf, Rjrttmästere, introd. Adelsm; 1099|'
akref tOl Arvid Horns moder d* 3 Dec* 1095 med eii
högst nyit läslig stil, begärande <— må anföras till
prof på d«v. Ädlingars kunskap i orthographien — )9af frul|
oyérstinnaii) att en snickare kunde foh loff att fer*
ferdiga sitt obterstonde arbetet^) villjande han 99sodait
▼ehlvillga demirera,^) slutlTnde: mntet annatpohdennu
l^ongenn (gången). Dateradt Eutberg^ 1700 skref
han från Wiborggård, likaledes 1703.
JF0tck€fiSt$erna
: *— Jlnnnéj nrnmupppprit^ ursäktade sig alt (p$ en ,al
K^CacI XI:8 fenar^Biksdagar) ig kansm »^pefsenligen
«ppTi|kt|i;9 med ankomtf tjil Biksdafei»; men vid
Drottn. Ulr. Eleonora d. ä.s begrafning skrifver han
sig Anund Falékenhielm *) under en lista på de Ar-
tolleri Officerare och inmatricnlerade Adelsmän, som
aVnlle hä befälet ofver skjutningen, der främst står
Öfrersten Wälb* Hr Anund Falékenhielm af dummer
(som Adelsman) 933. (nu 960).
«
Fetten
«
— fiiHw, 4«r> Eker, vA RMlndl,«w WiriMfaMi;
■^«ip«>*«i^— «••«»■
•*) idWIs «e4aii deM» «MWi,då na» erinrei m% att det eg^
fil»aiifi(^jiBr4ee$(M9i^ifiii/liri^ .
4*
( w )
ffttd TIarischeii RitterMhaffit vtrordnetér Landtthatp^
mata, skref ett nköp och uppdragabref») dat. Bigtt Ai
3& Sept.. 1621 pi Waddemois des enlweichenen Jatg^
gen Ahnreps hoff. (Den förete ivenske Fereéns fira
hette Anrep). Han skrifver sig der Hans Yeersen,
men i en priTat förhandling i Hapaal d«20 Apc«1635:
llanaa Ferasen dcir Elter«
rf
— - Hangf General Lient. och Gouv. i Biga
t'rih. till Skabersiö, brefvexlade såsom Gouv* i In-
germanland och Kexholms län flitigt med d* v. Gouv.
i Riga Gr. Ax. JuL DelaGardie 1661—1675 om Her-
tigen af Curlands resa till Moskau, om KrigsCom-
missariernas värf, om oroligheter vid Ryska oc^
Tyska gränsorna, om KrijgsKamr. Wittmans penning-
nöd, rekryteringar Ac. de* 1676 d. 13 Maji reoom-
Äienderar han sin svägerson Kapten Payknll. At-
skiliige hans bref &ro ställda till WohlEdle, tåänte^
ike und Wohlgelahrte LandRichter und Herren As^
sessoret).
— . Otto Wak, Frih. Fältniarsklk, snpplicerade^
hos K. M. (trol. i slutet af 1670 talet)^ i anledning
af det slätta tillstånd, hvari han genom den Revel-
ska branden råkat, det Landshfd. i Finland måtte
anbefallas att lemna honom hans finska förläning o-
molesterad, fiist han' ej efter KgL påbud kunde
SlUéribyggningame väl hålla vid makt 1687 d. 18
Aug. tillskref han Gr. Ax. J. DelaGardie om åtskil-
liga ting, vigdga för en Gea.Goav. i Esdand att
kftnna, der han ock recommenderar en Job. €lbrii|it»
( 53 )
Hfiimmelr, som varit Fersenft akrifirare) bland fatHlgnis
måtkgfk dygder nämns att han spalle gödt claver.» -
' -^ Fabian, Frib., FSltmsk. Gen. Gout. i fSkS-
na, H. o. Bl. R B. skret iroh 1639, till bar. J^
Forbas i Helsingborg från Svenska lägret, recom*
inenderande en Kapten Valentin Rehfeldt. 167i3 skref
han från Riga till Lauenstein, Koviantmästare i Nen*
m&nde.
t
Fiemfytgk
•— Clat, Grefye, Presid. ' i Red.CoIl. underrätta-
de Riksmarskalken Jeban Stenbock, nnderrättade d»
30 Apr. 1681, huru såsom den KongL Redoctions^
Connntssionen hafver bfverlagt och noga betraktat
kammararchiri håndfingar ' angående Sjöö i Uplahd^
acfa funnit — att den gården är ^jgen KönungfgSréi
hvilket han med fagnad underrättar Tännén. Mfeu)
Jémnfore ' likräl härmed DelaG. Arch. 1. p. 62, och
kan man väl sluta, huru lätt Sj5 kunnat förklaras
ba iktrit kungsgård och förfallen till reduotion, om
t. é9. ej en vän det innehaft. *)
' * — TTr*, Frih. Presid, i K. BergsColl. R, R:
skref från Rikssten till t\. K Hägerttierria d. 4 Maji
1668, huru han' hade godt 9)förtrogeode>9 till sin
9)irés affectione Amie?), som förstod sig på åtskilliga
99gentiliesser99, önskade från Frankrike få skogstape-
ter till en sal med perspectiver, battimans eller an-
*) Huru lätt Wennegarn deremot Uef förklaradt för Kungi-
^rd, M BtktG. Arch, TMU: 89, Jm/di mti JU- 79-8S.
'( 54 )
iw^tWméliita iHmiMWrtntär and jakter och ibgiiHr. idiblr
gardiiitr ' > adi fwttiwier btpfryilde; siiiiit i» ett. mih
jifsff^ hmt .begifjande., att fa sädaoa som. ko-
jlladp ^ Rdr aln#i|, byar tapet 5 å 5| aln h^gtjsaaat
jf§ i|ian^ , aoin kuod^e fas.fö|r 600 Rdr helst hl^^
/ikaper n^ed bttBka||ier|Ströoiinarp.berg och^figmnprikoia
l^oyslj w/j^a ö^oneq,^
— Henrikj Ofverste och Krigsrad, \ (LandtDOMikf
1643, 44), skref från Ivanogorod d. 2 Febr. 1622
till Fältherren Jac. DélliÖavdie, rörande de 3000 T:or
lyijol, i|Oi|i|. Bagis^. ^^^n itoilly A ock hora Jkdlens
ii^st^eiQSt vai^så Ula fuUgjprd^ att han, eftQC.^ M:lfi
jbef^Uniaj^j . hemiorlofYaf^ ^lla, utom Haaa ^ask^
comp^gai 120 stark, för att piiandera ^^^ 4e%,,m^r
4f»t.Kv!M:t eroade utfftrjda; var no r^sfl^r^tf »JlfF W^
Pto99 till Finland m»å f^n. Baner för attn^önstra det
C«»liska rcfgemeotet*. .. : *
*^ : ^errmmiij RiksSbttmst. Amic»| Fx^berxiiir
na Cbiistii^ Roidadin, sondotter af Byak^ -JBejarea
Bosla^ittr befalljH»: ^in Bokhållare d. il.iBjf^;^m^
att underrätta Grefvin* Maria DelaGardie,. iif|t^ J^k*
Joh».,GeaeIia8 lemnat j delar af lönen ^-«_310 d«
16 öre s* m. och ld2. Tur spapm* — det enda haOi-
såväl som alle andren af 1^7 års lön bekominit.
^^HerrmaUi Classon^.deo förat anfördes; spnsop^
Grefvei Kammarherre, undervisades efter ea Ins^uo*
tion, uppsatt af Johan Armt Bellman, .(Skal^^niB^-r
mans far) hans informator, förrän de den utländska
resan anträdde, daterad Sthm* d. 12 Dec. 1696.
1. Efter Bönen och Bibelläsnings**^? om morg-
( 56 )
BlirM 4 4«ga« i Ttfckm rapettn» Thctol^ul ConpéMb
Haffenrefferi) Ons- och lörd. om de förnämsta r«ligi«>
oifér, Tillfardaer Ac. efter BeHrnaoa collegiam^
2: Alk dagar Iftstes en latinsk auctor. Efter
Jasthnos och Phaédms skalle Klja Fiorus och Val.
Mait. mén alla dat Cic. Ep. seL hTilka ock i skriftj.
uppsatser skulle imiteras.' Dettfei fr. 7 till 9 hvat
morgon, fayaréftér Cfref ven Ons- éch Lördagar * upp-
vaktade i Höfrättra.
3. E. m. fr. 2 till § 3 dansar Grefven. § 3—3
Repeterar f.'m. lectiohen i latinet, 3—4 halfva vee-
kaii geographi, den halfva historien. I hist. folies
Lanrenbergii Chroniäm isaiiit Svenska Mön^rcbSp^-
geln — ^ böcker' söm han förut hegagjnat Sedan sknl-
lir nynri Staternas historia med Ch^onel. és genealo-
gi ej försammas.
4. É^m.4— 3 Brukar Gn Franska och Italiensks^
spräkmästaren.' 5-^7 användes att componera oeh
exhibera éxercitia stili. stnndon) avenska, dock mest
latinska^ neml. imitationer af lästa ^uctorer.
6. Doctr^ jacis naturaUs & politice^ aånoiii
ett bland 4« {ip(U]p(te studier skall la^delaa ef^t
PttJ(en4orfs •de.offioi honpinis A' civis, .sfinn R i UpK
eonlrahinr^rf: ocb läsit för an^ra, eller ock af Raebea*
bfurga Bjsa uligifna Lineaqienta PbUosophise CivUis* :
7. Det Grefven in Mathesi Ifisk skall repeteras.
' -8. Ofiiingen att tala latin, tyska och så lida
jag tStoAtj fransjska dcall Gr. dagl. hafva. Uti L
mL Bagetska oéh HallBndiAa aprfiken skali nifm
( 56 )
lijelp meddelas, liksom mvmk Sk åtl stinidon «fg
divértera.
— Jmcobj Frib« som Tarit Landchfd. i 4 . liii|
(1674 5fver Kronobergs. läo, 1^76 ofyer Neriker ocb
^Värmlands, tillika Kronob. tills vidare, 1677 öfFer
y ester-Norrlands, .1679 pfver Westeriiotteo») .^r<lg
- • I fc
1660-*^ under sin Tesa till Frankrike och Itali^f^
veliar på Ms Hägerstiema, sonr d« .28 Junii 1664
lefvererat 10,774 Rdr sp. 47 sk. Dessutom fdf ^Ta^
l-ors fortskaffande 479: 45 och. brefs '30: 38. .ränta
^8 de, ' Summa Rdr 11,644 Rdr sp. I räkningen
förekomiui^r. Guldknappar for 80 Rdr 37 sk. iivilkaa
fa^oi) dock ej gillades. Från d. 17 Mars 1662 dl)
d.,30 Scpt. s. å. upptogs i Rom omkr. 1400 Rdr sp.
— Larsj Fnh. Presid. i DorfU HofR. Canader
▼id Pernous *Univ* R. R. skref fr. Stbm d« 24 Febr»
1677 ett bref på 2 ark in fol. till Gastaf Larss. Kruni^
iiuru han d. 5 Febr», fått ett bref fr« K. Mt. dat. huf-
Vudqvarteret i Wää d. 18 Jan. huru de svåra krigs-
tiderna nödgat H. M:t genom KrigskammarR. Eld.'
atierna att anmoda R. o* A. i Lif- och Estland, om^
underdånig godviUig assistetice ocb bara dervid sora-
Kga lemqat halfva deras inkomst for åt 1675, aiidra'
blott 2 läster spanmål af hvar häst rusttjenst be-'
Tiljat. Men jemfe segven ocb lyckan följde o^
bebofvet. Skåne var utplundradt, de pön^erske 'ftst--
ningariie hade måst sucobderas medlen god-qvaotitet
spanmål, så fram t de ej skalle råka i Aeddenq hän-
der. H. M» måste derföire vända sig till de Iqgei^'^
maaländske Ständerna, u^m ej ff^ent h^lfv^ väptte-
( 57 )
«{ lena g&ik oeh somliga idlftbtMt aril«ggl, att 'nfgpfh
lera 4>ch. beyiija densamiM tiUffilést. K« fifH hade
beorfct L. F. au besöka éé i Sverige vistande dona->
«irier, eeai liesitta gods i Lif- Est- och Ingerinao*
land, donerade efter t664^ titt de ville beviilaingett
på halfva 1675 firs rftnta uppfylla, förrftn han förre-
set till desse dstlij^e provinser. Han 5fversände
IkärJited K. M:t8 speciella bref till Kniiis, hvaraf han
iLåhde intaga, att deniia H« M:ts nSd. Iiegfiran syntes
Vara eada medlet tat K. M:t att fullfölja sina segrår till en
repdterlig frid, faoppandeé Fl* att Kr. såsom en ratt«
altaffens patriot och trogen nndérsåte, för att befrftm-
ja sine egen deraiidér vérserande välfärd, ville af
sitt gods Karchus Stårosti, Kariashoff, Ranient Sta-*
^asti i Estland belägna stå H. M:r bl med halfva
räntan f3r ett år efter den revenne, som 1675 års
jordebok och Ryeregisfef utvisar, décöurterande der-
jA de'2 Mster spannemåfl, som på hvar rusttjensr-
fafist redan betalts. Detta iore ringa' mot hvad god-
sen' i så långHga tider gifHt donatarien i behållning;
K, lf:t ville det med nådig vederikänsla bemöta och
ibågkomma. De ihfödde svenske påtriöteme skuUé
de 1 pfovinséma inhemska eller utlandet födde med
goda exempel föiréga, hvaraf H, K. M;' som nn en
rum tid bort åt hafver sin comttioditet satt å sida
och i dess ställe många svåra och farliga travailler
utstått, jemväl med dess oförlikneliga heroiska er-
viste tapperhet för fäderneslandets och sina trogne
undersåtares säkerhet och välstånd vågat och hållit
sitt lif och KongU blod ospard, skulle deräf högeli-
( M )
gMi blifm MHineffad tiU ftftt Tid«t«t ^n hHm i«lfiM
4raga 4ni ifveri afifc ook ndbsAiiihely som H-Al sMr
to oogHMit hftrtiO» i/^ alMriif tillfyttett ftetttnmas
kaoi erviit bafver in. ro* uingtfilrligBli i mimiui "n^
(eriieUi «él «o» fester begttm* offtr^ >; .
■ ■ I , * . ! «
. . Fleétwood
•^ Georg^,^^) Frib. Riddare 9 Gen^ral-l^eaT
feo. Krigsråd, ^dod 1661^ 8kref sa«oin Öfversto ocb
■ • • • • 9.
Cpi^inf ndapt i Colberg snart sa^t poatdagligifii hq||pB^
utförliga bref till y. CiotiY* i Pominern Frih. Ai Foi^
bps i Stettin ^m alla 1 Colberg. vid Garnisoaen . oe^
staden (ore&Uande märklighete.i(r ocb icke märkligr-
heter, som vittiHi att . deo svenska occu(Niti(wea ej
foga miodre tovdtn Bonapar^udia både ;)fip börseU^
Och i anderkufvade l^pder .beböfis det. £n ang preat
Joachim Wendt både i d*. H. Geists Kirche i Nov»
4
1649) enligt Rector Scboln Mart* Volckroanas infovr
drade vittnesmål esp. jiivefiili fervore é$ judiciq( imtr
niaturo ifirfit mot accisen} ami i^d , CominendanteM
beifrande rymt, jutan at^ de bedröCvade föi^äldtftrni
visste hyad ^^^ ^A'* ^1* yäotede maoga ffierfö|jarQ
em denne ej napitt^s» fifart. V* knnde ej lainnaft
verba formnlia. Sofdatprnf. gifte ng utan* att iaktta^
ga befälets ordf# w» uppvii^ande af bergen för 100
Rdr och pr^et^rM vigde dem på deras begäran. Col*
leotörernn nf iniraderiia både chikaaer ocb beavifcr;
' *) Fadren rar en Engelsk Riddare och skattmästare för Cii>
• rio pupilluruinf.
( 5» ^
fdféai. TftiMireMlfisCii iodM mj^drit fÖlk tllt rig*,' Ph
in4«* säBiltisiå MérMmri HH igraiMM «tt Iji^si (16S1
^j) DanfsigiTW ej att. #ro^ livai? treljftWKt rfmHi
btvgMntapét uppoiflrehéni. « Mand OildbMiytift iColu
hérgmtt^ nMineli fl«itlbs*€HrUy SMvie^Ii Stthttliir)
liwM, JlajfoU» PoUer «fieJ In JEäOnå Herveo Obtv-
stcn and Comtnendanten , priesentibns Hr. .Regim*
Majoren Erick HiUebortf^' Hr. StadtsMajören And.
Eriksson^ Hr, ^ap. 8tap)^tan, iifid J3v Cfip. Lev^ipston
rauakades d.^5^^SepC. 16^1; rörpnd/» ett hI^s^I^I i
K^ongL.Licontba^et.melliin ^n borgaie i jColberg och
Kap. Sven Andersson.. Fl^etwoods ocb Förbi bref-
vexUng fortgär till 1663, då Fl. bodde på Jalunda.
FoeV
MerPeny ÖArerim éth CötiimenJaht till ' IVftteborg,
trol. lirod^réller sön* ^X mktm''fbai Commehdant
flå KmfadiiH> ftky«f 'tfh «ri'«*X DelaGarflie Mn
H^wkaiÉg^tå^M' Dicllfiflit^Mi tcJberalmöftstrittgar.'
'^ ^'ill^ltf,' Öfvérste, !iadel682'i 43 år tjéné unl
der militiestaten, derunder blifvit genomskjuten öch
Mooifedas llesMrad; boddo i Fkriimd och ^häi om
paradiorion fiin fiiksdåg^nir' btVistand^, ^nanerligett
VU nu kasiiét; ékréf 1686 UiU a J. Hom, »iHeha
initi Brdttft ski&nästev yngsta: s^ster/ltän hMints oiräiA^
gaato vmU^paMfi. . Bobiaders .IVumpeter hav på irin«
IdUIarén stndfit m, fogdii» ibjU» Grid bjdipe honom
udan bottTléfver. Dfvetstin AnU Hom hsY fått
< « • /
'f • • t
. « ■
( 60 )
m bmf tttrg' på Ktaii«nMineii eeb iéa mcÉlBaf
bpten Jtfh^ Jftg#rborn ^ Lftppig bur i 4«iMi dtiga»
råiutt kMUntt i 4ka4iiAtl^ alngic eii boiid»Ui|Jål i Per*
man. Lar9 Blifieldh «r Brnd^vmme oéb briUlofdt
aber •fter :3t^4»&iiart mtQibrarfat dan. fioggan fti^
Ytt jag tj.9t BaV» Su.Adaiaiir. II TilUgg ^ j«K ^
'' ir
•^ Tgrifj boeddij i<l Åland, ble^ vfd an a^ 3é
lista Riksda^rria i 17:da saklat afatérni hindra^
att 'komma tiirltlksHagén/\En Fotangel lefde finnii
1710. Ätten är en af de ftldstd adliga i Sverige»
' ■ • • ' ■
Forbms.
v
' Oenaa lit^ så Ijrfdpde.i S|cQUlai|d, Aniiq < i. mh
agenda inom Stor.fiiittiiQiijie^ iakom«^ o^h Uoi^ttrMa
'en kort tid i Svtrige ocbtifar ^fr Mbigase^liubådiä «&•>
AU oiBb glofiid. I afaaand0.till de åénM^^MiiméM
felaktiga nppgifteroa i v. Stiernmans Adelsmatrikel,
vill Utg. meddela iitt etdrag «r .Öfverste Wilhelm
Forbea b^rförwAde Memorials. (3 vrktja foL fin
«iM _ • • •. .. u -,
Aaifo 16H bétef det, i Julii måDåd ktal; jag
ur, Skottland med ^e< älate Broder :/iarif MéJNm*
de¥ Bär0M de JFbjr£er.(fanrilise ForbejAommPriincepa)
som fSrat Tarit i. Sv. Konnageas > tjeast oab haft 2
regenienter Skottar af i260ft man, till.fitådei Bremen
med 100 man och mai^bturadé vi med dét. medbragtä
compagniet till dét KttW|l fUtlfigreb vSAIliuidett iuh
( 61 )
f
ANrliéHig Gtoffg arf BrooiWi o, LtB«b«, btll&eft W
K0i^4 SveBik CfBiiefal I Nedersaxtika - kt^ueh. VI
fingii httiA^r'!^ Bit gå med^ ConqpBgBiet till Oiiia*
brd^9 der tifyerste MaubtBS Farbes eomni«oderBdB
•oeh att fSrblifvB dar flbm gar&isda. EnHBUertid gick
MiBdén HiBd acoord 6fvar. 1635 obi vår^n blef Jug
ansdlld vid d«B unge ÖflrBfstBLediet regemente, séai
haée fvart» i Brenien,di vi iBtego 'Ni^nburg geiiom
Blockering* Sedan Hert« Georg slntit fred med Kejt*
BsreB eoDJnngerade^ vk oes med Fältniek. Baner, då
LnnebBrg och Kalkberg intogoe ocb Wittttoeket
steget kolls. 8å intogs Werbenskass, samt Erfbrt i
TmiQgen ecb några ' Siscbsiska regémenter togos
tillfinga« Vt ryckte sedan lok Leipzig, slogos mot
en fyra ggr starkare fiende, eenjangerade oss iHéd
Fikttsk« Wtangél vid Neustadt, återtogo flera poBH
merska orter, fienden beitoSMgat sig, drefvo boaoai
jtfver Elbe m. m. slogo KeJsfrK F4lttygmit* Salic,
intogo Zwickaii, Horheburg, Lawenlmrg Ac^ och fMJ<*
de alltjemt FSltmarskallcen. 1639 d. 4 Sept. Uef
General MaraziB slagen : vid Chemaits I Meissen, der-
på Piraaa intaget ocb Qenerallieut* Hoffkirchen ocb
Mofitocucoli fiingne. Vårt - iiger var Iftnge vid Bran-
deiss, därifrån vi nndaatte Fuma, hvarefter jag com<«
»enderades tiH Schlesien^ under General nStallbansn
(Tborsten. Stålhaadsko). Eftes flera vttrf kanonera«^
des Begensborg, der Kejsarea vav, » faills . en sthsk
trftffsing d 19 Junii 1641 vid Wolffenbätt^I , som
Bmosvrigarne blockerat och de Kejserlige ville and-
Ata« ' Kom nu, sedan Torstensson eftertr&dt Baner,
( w )
k0odofff kirle iéU l&rfideri fdbc^ me» iqpptidtLtfefWft
BMWlildi» Socow, Sugåa m* £L ^rtor. Då T^t^MmH*
MO dg^é &Mt%å Atl aoftrkff» fieMral F#KailitMUi:lbii*
ifgoM Olio&iB Mh.NMsttdtf tioAMrtto; Ckr«0i«^bgtfir
iii« fl« J«g badt coaiBimdet ett ir i ObDits, Mdå fif
tndrai Jl>l9«kvAd« 3 gfinger. Vid JkHgel nol Bhrn*
mafk, oomilitildtmdts jag tn^å eo loitfOpp^int^gBAd^
Chriftianprieif, Braderibiug iOohiRendstbiirg, .dente
SvMskarM snrt Uefro liiftslare öffter Jiela BMbtaiå
odr Jutland. xiton Gluekatadt och. Krempe; men na
kam Gallas^ fo^jmngerada aig mad DaDakara% inéa
Uaf sbgan Q«h måtta diaga tig tUltlVég faUfiåM
fta^en vid Jandcow lfi45 A. 24 Ftkc^ der 7 Geaen^
Itf i^upade eller fiogådea ; ^'leh mit melaem Bagb>
aMnt twey Brigaden vMfFeindft aaa dam Waidt ga^
seblagen, Tiele gefagHey Faftnlein^ Stncke, Munitieaa»
wagea bekommen, éaa. Oirer viala Aia Gewebr <we|^
wetfffea BifiMen Ibr leben xu aalmen. In gegenwait
Hr Feltm. Terataaaoas and Cilan. MortaigneC .Icfa
moBta liiit mainkm Bi^ment äbar einen granifit »•
vancireii' ui^ batte keina Renterejr bey rair, da ka-
men 2 Esqvadrona.Bajreiticbe Cnrasiier ndrMq dia
Flanqne, dakulMr etliebe Qffieirar and Kaecbte tndt
blteban ond gefaageli wurienandi Hr Obriatmi Oae-
aledt blibe, dan :Wir aeine Fabnen nnd Reqnan • hmf
■ ' . . . { I • '
*)EndS simma fltt ))lef 9ed«n treoik Friherre (o. -65.),
• j
f
( 63 )
I
hgefmcmt Éå tmi; i^MftosMa trebrtaw leh ^rt. tek
Urg^fageiiy^fégcli riénlwlwiit ^bftfvoli den uAtrigtn
in .éfffi verStlgaug gliåoklich .^wied^ramb Iom^ emåchcn
Uhi4«l d^elMr )ne4 utV regctaMOte tani CooitMiMkriit
i Ckmib«» : Åjm moprnm^tid^rad iM jag dård tåeftd^
Mi^ Ifinge •£ jVMadbiug under Qurerande ontsigli»
ga mni^tari Dcfe ^qh under itifaigndet af Téfgali^
Meiepen |u. fl.. ^^^^Ii) hvärigeDom r Cbujtfujrsteii . i
Sach^eu tTai^s att b^rai stäleftåud och mt r gifva
etei 10000 {Idr iieån^^eiit ^köts. aed^n 1 begta f^
ten vid Åugsbftig^ (.Alareberi^e mot Bregants; wU
Bodenaee a^h iniof a , skalisen om Ju)^(b# «(ied slantif
då jag tog €<mnie&daDieq tjU Ifi^ga^ Vid jw aniiM
^iik alosmiiii^: blef |>5gra ari^^ei^ g»<i0^sk>leQ» taf
en gång Pi^ea Jill B^tie^brjjia med Ma sitt c^Ur
vant tl^l fånga, 1^7 blaf Jag,, spw däck l8nge Jemi
iwft Qf värkta: IjatMit» a£C!eji« G. O. Stenbock nin^.
et&U4» som (^r««a. O* 14 ^Oc*. 1646 Tardt freden
ijuten i Minater och Oanabriig, dmrafter vi inquarte^
radea i BoB»erskA rikeia 7 kretaar, jag med mitt re*"
gaittel^te mari^cfttfrade vid nyåret 1640 til) Niimbeiga*
aka gebitet« Vi måste .tmga Chnrf9rsten att lemna
det fcaatSmda qvarteret* Jfötladea sedan i Bremen*
(Blntar hir sin afiitobiö^raphi med vackra tack*
tftgeker titt «lad.)
Min åtdiM Bi*or AkXändér Lotd Forhetj noni
tj blott It Tåihilin Forbesiornm princeps ' utan ^deii
ftraic lorden '4 hél» KMfaiigai&et Skottland, oth so^
mt iriijriléi^ ifll ^Sy» 'Kbmingeir med 2000 inan i it
( 64 )
s JUgNirtPter pi'€gMi ickoÉfiÉi, Inr rarit alyeUlgrait
3 ggar blifva fangra, sist 2f ttåmdsri Miii4ei»^ «t^
T#xl^ tiU slut »Ml Gwenl Gr. GiiwMis Sf%sr
€m (M?«nts Weslsriioits, son ode käft 2 r^»tt»
(KifSMiig».) Min mmiwm Brodor Joåm Aråer Jfe-
ron åe Pmittadkie ankosi 1633 till Svéiisko anMeo^
såiadss aia vid Nordliiigeo, Mrdo vid WitsUMknrw
slsftt till Westpbslska srmeeii, kom sedan åter ttll
svenska armeen såsom Öfverste Lient» men stnpade
i en trftffniiig med Kejserl. Öfverstmi Don* Gftrasko
▼id byn Hagldiarg. Begrafren i Ifinden. S|elf var
}ag yngre an Brödren Johan, men otst ^ter mig i
ilder voro Biddeme Arfkmr och Jäeohj begge k^p*
toner, bvilka jag förlorat i Svenska kronans Ijenst,
Jemte en faaVbroder Johan Ferheij som var Ikfajor
vid Ofv* Potdeyi regem. tiH fot. Liltaledes har jag
måst se flera mina nära blodsförvanter och fränder
ati^^ for Sveriges ära, nieräadels i b5gre charger
och efter flerårig trogen tjenst samt efter fSrvSrfvade
ärofulla namo, bland favilika^nast mina broder må
n&nnas: Johan Forie» de Cone, kvilken haft ett
B^emeote. och länge satt fången i Lindom^ AieJttm*
dar Forbet de Ardmurdo^ som värfvade ett regemen*
te i Thnringen, dog lång tid derefter i Ejsenaeb;
Matihias Forbeg^ som varit Commeodaat | Osna-
briig och hans broder Ar/vid Forba som varit Qo»
neral Maj. och v. 6oav. i Pommfirn, nu Baron och
Riksdåd i Sverige ; Arthur Forbes de iC^ne^ Rid-
dare och ÖfverstLiy begrafveo i BuxtehSde; Jakmn
Forbes de Tulloeh^ 9^m stpi|pi4^ i Ni5r41i|igerslag^i;
^
( 65 )
Mmst Forbegj Slqte sonen af nyssnämnde Matthias^
Georg Forbes och brödren Alexander Forheg^ att
fortiga Majorer, Kapitener och andra officerare. Da-
niel Forbes^ Baron de Reay eller Lord Reay, har
fort ett fotregimetite till Kohgens tjenst i Danmark
(då han åtog sig Reformationens sak), hvarvid Ar-
thur Forbes de Tofi^tr rar OfversteL. och de fleste
Kaptenerna dervid helte Forhes. Sedan Danska Kun-
gen slutat fred med Kejsaren, gick detta reg!te först
i Hollftndsk, sedan i Svenska Kungens tjenst, i^om
förde det med sig till Tyskland. Efter slaget vid
N5rdlinge(B ställde det, jemte andra Skottska reg:ter,
sig under gamle General Rathwen, och tog Fransk
t|ehst yid Weimarakä arméen. -^
Ättens Symbolnro: Grace me Quijde*
HFartill kommer anteckningen: att sal. Hr Ofversten
Wilh. Forbes kort före sin dÖd författat detta Me-
moriale och deri beskrifvit sin tjugoåriga krigstjenst;
att han sörjd s|f 2ne Konungar och alla officererna dött
vid 40 års ålder; och slutas med anmärkningen,
haru • * • . die so viel Gutt verscho^sen
nnd 80 viel Tapfferes Blut vergossen,
doch bis dato kein recompense genossen,
dass aber solches noch nicht erfolget vt^ird bloss dem*
hiss hero bey virohnendem Ungliick zugeschrieben»
A tergo
har R. R. A. Forbas skrifvit:
Öfversten Hr Willham Forbus, hans lefveme
och huru länge han tiänt Cronan i Sverige^
(IX Del.) 5
f
< 66 3
Desse brefven lade jag frän mighnSr jaghdrogh
till droninghollm som var d. 23 Dec« 16é(X
Det kan ej vara utan vigt Sfven for den 48om
skrifver Verldshiitorien^ att anmärkay bura, n&r Sveii"*
ska Kyrkan sände sin Konung och bKmman af sitt
land ut i Protestantismen» korstågs d<Ni Skottska kyr»
kan, torhändå « näst den Svenska i sann prote»
stantisk anda ordnad och bildaij, dervid till sam*
me korståg forsände sin första adliga ätt, af hvU-
ken sä många stupade i den verldsvjgtig^Terldsbe-^
prisade striden.
Obs* Den Forbeska Ättetaflan, omtalad i r»
Stiernm. Ad« M. I: p. 324» förvaras. pa Loberod*
— WiNam (Forbes) har skrifvit 10 har förvara-
de bref till Arf. Forbns sin Inbesonders hochgeehr-
ten Lieben Hr Vetter nnd Bräder =*^), d. v» Gouver*
neur enPomeranie & Meissen i Leipzig. Första bref-
vet 1649 d. 3 Jun. Niirnberg recpmmenderar en re-
formert ofiicer, som i 6 månader ingen ftåld fått;
hans hustru heter Isabelle Forbes. Öfverste. Bar-
clay hade lofvat sitt förord. Sista bref vet innehåller
lyckönskan till R. Råds Erab. d. 21 Oct. 1653.
— Johanj Baron, troligen Forbes de Corse
skref från Leipzig 1649 och från Riga 1651^ i em-
betsärender; — Johan förniodl WilUams halfbroder,
.♦) På utanskriften "Mon treshonore Cousin." 4
( a? )
AflMttadMi till 81
16^1.
Tai Sverige inkem kåioni Kapten for det skott-
«ka krigsfolket, mm kampade med K. Carf IX mot
Katholieunaen i Sigismand, H. Hinric Forbe^ tfH
Tbaiaistm i Grefsk* Abirdein i Skotdand *). Stupa-
de Tid Kerekhdlm i lifland 1605 d^ 27 Sept g. m.
en dotter af WittiaB^ Fotbea tUl Corse. Hans ene
son Jaeoiy Öfverste vid ett sjeUVärfvadt regemente^
adlades i Sverige, itttrodueerad 1631; den andra Pef-
ter tim SchSnenwald <i Preussen) Var RäntmSstare
vid K« 6« II Adolphs armé; Jacobs son Petter For-
bes, Mbjor vid Upl.Ittf.Rég. skref d. 26 Maji 1660till
JL B» A. F. irån iMgret Brindzhög: 9)1 dag blifrer
Freden emellan oss och de dansko underskrifven och
i morgon blifver han publicerad. '9Ti Nblifva ej 5f-
ver 4 dagar längre i lägret. Jpicob Forbea är nS-
gorlunda tiU helsan kommen in gamt af Husby d^ 31
Jnlii 1661: om årets 6eneral mönstring.
Arvid Fi^bui (ej Forbes), Friherre till Kumo,
Httrre till ArtqS, Gennarby, Friborg oeh Ed, General
af InfisntyT. Gouveneur i Pommern, Riks- och Krigs-
Råd m. m. t 1598 f 1^^ bar genom sitt archif an-
seidigt okadt det DelaGardiska. Är Förläggarens
fai&rs morfar. Demtur några upplysningar.
A. F. och Märg. Boije (som genom sitt
*) Efter ea af C. Schdnfeldt ridimerad Geneal. Tabell.
6*
( 68 )
form gifte \>lef CansHPres. AfVid films faniidr) tiptr«
gjorde ett inbördes testamente 1655, omskrifnt iGSi*
Forbus hade Tid deras giftermål egt 30,000 Rdr pgr,
ntom silfrer, gtild och ktenodier; enkan ärft intet ef-'
ter fadren, lemnad i fattigdom af sin förste maif.
Forbns kostat pä Göran och GasUtf Horns uppfo-
stran 8000 Rdr. Enligt RiksCanzL M. 6. DelaG.
personalia öfvsr nnge Jaeob Henrik Forbns, rar A rf.
Forbtts son af YSlbéme Hr Ervaldt Forbns till Ny^-
backa, g. m. Karin Bj&rnmm till. Anas och Jackar-
by; Ervalds fader var Yttlb. Jacob Forbas^tili Cof-
sendi, g. m. Märg. Santhers Herre af Raarith; Ja-
cobs far Välb. Dncanns Forbns Herire till Corsendi,
g. m. Christina Messer, dotter af Friherre Ale^t^anéet
Messér af Bailefne och Ade, gt m. Helena Luniltf,
Friherredotter af Cussiknai och Mediers. Dneiini bx
Tar den Hogvälb. Wilh. Forbns, Grefve af htiset
Forbns och Corsendi. Af Marg« Bojes personaKa
inhämtas att hon föddes 1604 på Wexi5 i Finland*
Hennes Mormors far kallas här Yätb. Hr Hans Cla^
gon (dock ej Larsson. Se DelaG. Arch. IV. p. 192
& 171), hvilkens hnsfra var den Yälb. Frn Ingeliorg
Hans dotter Tott tiU Gööbyhotm. Hans* Classons fiir
uppgifves vara Yälb. Herren Clas Johansson, bördig
af Westphalen, hvars husfru vaår Yfllb. Frn Cfarist»*
na Ake Johanssons dotter Natt och Dag af Gdks-
holm. Ingeborgs far: Hans Åkesson Tott till Bin-
rum, Ridd. Lagm.' RiksR. g. m. Ingrid, Lars Sigge-
son iSparres dotter, Riddarens och RiksR. till Sand-
by och Bijkstad. Som i dessa genealogier sä myc*
( 69 ) .
Jbn 4>reda inkofnmit, är bilKgt visa denna tafla, upp-
gifven af personer, som borde känna detta allt lika
väl som vi nu känna våra slägtförhållanden för hundra
år tillbaka. Märg. Boje giftes 1625. med Henr.Horn,
Ofverste. Han fbljde strax Kungen till Biga och M*
Boje blef hos Drottn. Maria Eleonora. 1629 stupade
hennes man i Preussen. 1639 i Maji ingick Enkan
sitt andra gifte med Frih. A. Forbus, d. v. GeneraK
. Major under Hertig Bei^endt. Ernade Gen. Maj« strax
afgå tQl Beg:tet, men fick dervid spörja, att Hertigen
åött, blef derf5re hemma till 1641, då han sändes af
Dr. Christina till Stralsund. Uppsökte Fältmsk. Ba-
nér och följde honom tills han emottog v. Gouver-
nementet öfver Hinter- och Yor-Pommern, reside-
rande i Stettin; afgick så till Meysen, Leipzig och
sedan^till Mark Brandenbnrg* 1653 kommo de till
Sverige igen» 1658 kalladeg F. till Gotheborg och
sedan till Danmark att »dirigera Militien öfverSkS--
ae, Blekinge och Halland,» derunder hans maka jemt
fSIjde honom. »Marg« Boje har sina gudelige andäk-
tige meditationer uti sång på melodi ställt, som efter
b^nne lemnade äre, dermedelst hon äfven i sin döds-
beredelse sin själ ifrån denna verlden till det him-
melska skilde och transporterade, sig icke stort om
detta förgängliga bekymrahdes,, allenast välsignande
sina k. barn med hela sin omvårdnads» (Hennes por-
trätt på Löberöd frän» ställer henne med handen hvi-
lande på ^Biblen -^ en Bibel, som fins qvar i Biblio-
theket.) Märg. Boye dog d« 22 Sept. 1668 och be-
grofa i Biddarholms kyrkan.
/ .
( 70 )
A« Forbus förde fr« 1641 d« 16 Sept en Memo-
rM bokj deri han antecknat: I. ex.
1641 d. 16 Sept. drog jag med min k*b.oehUUe
f
son till Strålsnnd. Gnd late det vara skett i enlyc*
kosam stnnd. 1641 d« i Oct ftr Jag kommen tUl
Strålsund. Gad late det vara i er lyckosam stund
de. D. 16 Oct. flyttad i Tuisteus bus. Gud gifVe
sin välsignelse écc. • • 1642 i Jan. for F. till Grips-
vald, Wolgast) Demin « • Åt sina s<yfsoBerl640d)41
till studering 300 Rdr: Spanskt Uäde 2 Rdr alnen,
forgylte värjor 4 Rdr. Byxor med gnll ,och silfver
pä 9 Rdr. Dresdensresan 20 Rdr. Numbeigsfesan
70 Rdr. Sände 3 klockor till Kabgsala i Finland
1645. 1650 sändes med Job. Alex. Forbas. till Kn-
land två Kar med Unga bSssor, b vilket står på lijal
ocb kan man vända dem bvart man vill. Är brukat att
skjuta trapper och villgäss. 1650 d. 1 Ma^ Gifvit
Gör. Horn till sin r^sa 500 Rdr. Gud ge benom tiil
lycka och välsignelse. I sina, SchreibCalendem
16^—1652 har Forbus också antecknat åtskilligt.
Dessa SchreibCalendem äro ntgifna af Hetlicins (då
80 årig) och Mollerus J.K.M.su Schweden Matbem.
éc Pract. in alten Stettin, der Forbus residerade såt
som v* Gquv. i Pommern, Fuhrmann oeb Keding i
Bostock, Eichstadt i Dantzig, v. Lochoivitz i Ham-
burg, m. fl. än dedicerade till Hr JX. v. Königsmardc
J. K. M. zu Schweden hochbestellte Generell, än Hn«
C. G. Wrangel i&c. fulla af astrologisk, medicinak,
ekoAomisk de. visdom, stundom med små historiska
uppsattsen Der Arets ålder p* 3 uppgiives,bar Ulg.
vetat smickra Svenskasne t. ex.
( 71 )
Isl das Jahr nacb Christi Geburt . . 1650.
Nach erscbaffang der welt 5599. de. <fec.
Vom Tode Alexandri Magni - - Cssaris - - Caroli
Mi^^ni • * • Von des Königs in Schweden Ankunfft
anffn Teutschen Boden 20.
Sedan fr. slaget vid Leipzig 19, Lafzen 99darinnen
die Schweden zwar gesiegt, ihren Konig aber einge-
bfisset 18.
Slnd. Von der Slacht vor Leipzig und dieser St^dt
Erobemrg diirch Hr- Gen.' Torstensson 8. In. m.
Man finner af Forbnske anteckningarne, huru en v.
GoUT* i Leipzig och Alten Stettin måste flitigt resa
omkring i Pommern, bevista . Landtdagar, emottaga en
utogd resande Furstar, Fältmarskalker och Genera-
ler, samt Toro liksom länken mellan Svenska och
Tj^ska Staterae under Sveni^ka spiran. Utg. vill ned*
akrifva derur: 1642 JuliUs d* 16 kom flottan med
folk från Sverige, Amiral Ryning och Ax« L01ie« D«
35 kom fältmarskalken H. £.Gust. Horn, d. 30 kom
H« F. N. PfaltzGrefven. Oct. d. 23 bar H. Exc.
slaget de Kejserl. for Leipzig. Gud vare äradt för
den herliga ^»fichtorien») och gifve oss snart en ny
igen. Not. d« 26 är Leipzig eröfradt. D. 27 skotos
här frogdeskott och gjordes tacks, i Kyrkan. 1643
mellan Febr» d. 28 och d. 1 Martii dr5mde jag att
H. E« Fältmsk. Hr Linn. Torstensson tog en af sina
ovänner och kantade öfver sitt hufvud ut genom dör-
ren så att han b}ef liggande. Aug. d. 25 sände jag
80 man till WoUin efter Öf. Kaggs mänga skrifvel-
ser och stora solesterande (sic) efter der var inte
( 72 )
mer^än 25 man i befästningen* 164l,Jiilii|s 1. Stegs
fienden med vår flotta under Zimbren den faele dag
och gaf Gud vare lyoka att de behölt sjön pch Ja-
ten måtte rymma ur sjön till den hamnen Naskou. ^
D^ 26 Ar Hr Amir. Clas Fleming med ett stort styc-
ke skjuten. 1649 Majus d. 8. Hade jag Rådet hftr i
Leipzig uti arrest för deras Contributibn och slapp
de om aftonen före kl, 9 ut igen. Jun, d, 6 kom
Ståthållaren fr. Stockh. d, 12 kom H. E. Magnus
till Leipzig mellan 9 och 10 om aftonen. Jul. d. 30
reser Superlnt. Sam. Enander härifrån. Nyårsafton
blixtrade och dundrade det. 1650 d* 1 Maji resim
jag. på H. M!8 befalln. från Stettin till Stockholm,
Beste först till Jacobsdal, var der 2 nStter, sed^a
till Svarsjö till K. M. var der 2 nätter. Kom åter i
Aug. Nov. 7. Slog vad med Öfverstinnan Oebitz. Hoo
satte opp 20 sköna bössor att hon ville inte, och jag,
en skon häst om 100 ducater att hon ville gifta sig
inom 2 är. D. 29, var i förste oonferensen med de
Brandenburgske Gésandterna i Stettin. Dec, 8. Lof.
vade Landständerna att contribuera till den 1 Mart,
6000 Bär. 3000 skeplar Råg m. m.*)
Ur Inventarierna: Fru Margretas diamanter — (flic,
ra än 100 större och smärre,) deribland K. G. II A. conter^
fey, likaled.es ett stycke på gamla maneret, hänger ett lejon
Uti med en karl på, allt öfver carminceradt med sko*
♦) Af allt* synes man kunna sluta, att F. fört yäl en kraftig
men human styrelse öfver de Tyska besittningar, hrilkss
Gouverneui* han rar*
( 73 )
■a BinS blåckstéoftr; gtaldet uppgSr till 1654 ducater,
déribland Gustaf Adolphs Medaille om 25 ducater,
K« Johans 10 duc. K* Carls med båda sina s5ner
om 12 doo. Ett guUbaad om 2Q0 dneaCar, att ärte-
band om 168 dac. Ett gullstop 80 dnc. d;o nied
smaragd på locket af 236 dao« 2 gnllskedar^ 2 gull*
kttifvar. Silfverservicer; 2 stora skinkefat af 480
lod, 2 dusdn matfat 3936 lod, 3 dussin taltriekar
2666 lod, • • • • Servicen »som dagligen bru*
kas:») de. . • S:a 27,680 \ lod. Man finner vid.>
jemnforelse af Fru Margarethas utfattiga Enkestånd
efter en Anförare i Ryska och magnatlika ebkestånd
efter en anfiSrare i Tyska krig, Mvervägaude skäl^
hvarföre Svenskarne hellre ställde sina korståg mot
Romerska än Grekiska Kyrkan*
Job. Videkindi fick for RiksBådets personalier
50 Rdr. Meit dessa finnas ej qvar* E« Emporagrius
för likpred. 100 Rdr till 34 prester, som följde ki-
stan, 75 Rdr. Till 200 Ryttare 800 daler, fotfolket
13 T:or 51 och 130 d. Artilleri folket 100 d. Tillscbol-
staten, som och deltog i processionen^ 168 daler*
Forbus sände vid en svägerskas begraihing i Finland år
1657 Spanskt vin en half åm 24 Rdr, franskt vin ett
Oxbufvud för 36 Rdr, samt kläde, perlarbete d;c*
för 367 d« 16 öre kop. p. m., qvitterat af IB^arin Bojé
och G. Ille.
Af Forbus egne bref finnes ej ringa samling.
1634 d. 20 Maji skref han sig M. Bojes »förobli-
gerade kneckf). 1640 d. 8 Oct. heter det: »Hiertans
lUerkäraste bjerta, egen själ och min stora dygd,
\
( 74 )
den jag är -d^Idig oob pligtig ijena 8å länge jag
lefver,)9 Han var på Ekholmen hos Riksfäkhar^eo»
(Ebba Brabe synes ba uppgjort partiet för sia barn-
domsvän Margareta B*) och derifrån skalle de resaliU
Tidön till R. Cz« D. 27 Oct. B» Cz. både lofrat
F« stora promisser. Förgät ej bjnda R» Cz. till £ad*
der. Jag bar åldt släda 24 mil« Helsa Biksdrotset»
Hamburg d* 28 Nav. Gref Magnus oob jag äro*^ nu
lyckligt bit anlände. Ti voro i Gottorp bos Furst^i
af Holstein, som lät bänita oss med sin kndc och 2
Jankrer och både oss pä slottet. De ville täm^
ligen fylla oss, men vi slapp med ett litet pinck*
ras« Jag fann mig der ej« Han hade en betzlige
• • • till gemål. Hon sitter och grinar vid
boxdet; bar en stor flabb så jag kan intet beskrifvat,
bon talte icke ett ord vid bbrdet, utan satt dcb såg
surt ut ; jag märker hon. är ingen god svenska. F5r^
sten han discurera länge med .oss efter måltiden pä
gålfvet, sedan hon var borta och drack så några
skålar, deribland Drottningens, som han ville skaffa
en bra man. Jag svajade: Gud late henne faen god
man for henne och fäderneslandet eller ingen. 6ii4
bjelpe oss i Tysklaud först, sedan skole vi nog kom-^
ma till rätta med Danmark. Kongen i D. var dock,
syns det, oskyldig i Gnkedrottnis flykt. Han har ej
velat se henne« Hon är och blir i vinter i Helsingör,
har blott en Jungfru, 2 pigor och 2 el. 3 drängar.
Fältherren bar gifvit mig 4 klippare. Från G3theborg
sändes 200 citroner. HUdesheim d. 13 Dec^ Gref
Gustaf Gustafsson är död i Osnabryg i bitsig feber
( 75 )
;
odb bT08isjuka« *^ »Bfodrenn Gref llagniuivar nu tu
16 års yngling. ^1650 cL 28 Sept. ski^f den gamla
?. 6«n« Gony. i Pommeni till Biks- -ooh KrigtR» Ge*
neralen ofVer Svenäka och Ilnska milUfon, Ofverite
vid Ué M:t8 Li^die Gen. Gnov. i lofl <&c« nSin
Nidige Herren, om det Tyeka krigsfolkets rebeUion
m. m. niViA rednction och afdankning af det Tyska
folket, måste man traehta till att behålla det unga
mamAmpet af Erangel. religion och deremot afska£^
de katboiske *) och de gamle soldaterne med deras
hnstnir och måoga barn, som i qvarteren förorsaka
stor olägenhet, besvär och klagomål*» ^ Till
Göran Horn ««*) i Strassburg skref F. Siettå$
d. 14 Oei. att han findtligen skulle vara flitig i
sina studier, ty soldatväsendet gäller ej men ,/)« 11
ålajt 1651. Jag beder dig att du vfll^ vara flitig n*
ti dina studier och att du blir fix i latinska . språket
for all ting, att du med tiden kan tjéna Gud och fä-
derneslandet, ty pennan gäller nu mer än väijan, ef*
ter det är fred. i^Yar fStig for Guds sknlLe D. 15
Maji 1652* 9)I|nBhällaI mina medel äro nu intet
Itier såsom förr. Kriget är iorbi och nu mer intet
att forvärfva.n 1656 från Stockholm till Inspecto*
*) i Protestantiska armén I \
«♦) Om Forbofl militära verksamhet under Hert Bernhard
finnes en dess egenhändig^a uppsats, som träffas i D.Jrck.
±0:ie Defen bland hut. handll. ror. dD:åra krig€t,
♦♦♦) Denna Forbas' styfson körde ner sig under isen rid Drott-
ningbolm i Febr. 1665, Vid samma tid dog Arfred Mat-
thias son Forbus, i Tyskland.
( 76 )
ren: Efter bSoderna åro si motvillige så lit skrifra
1111118 bönder till Knektar lika med Kungens bön-
der och icke som frelse, fSrty det de skola ge mig
derfÖre begftr jag intet, ntan låt dem hafva deras
skattrftttighet så i roten som ordningen är, oek ku«
de jag fa till Kronans behof knektar nog såge jag
gerna, f&rty kronan behöfver nu folk. Molestera mig
sedan intet med berättelser om bofaktigheten O-
rimligt att man skall lemnå bonden gården till hälf-
ten och anslå honom dagsverken tilK Denna finska
seden brakas ej i Sverige. Efter jag ser här i Sve*
rige, att någre herrar ge gods åt en Kari som tjemur
för Ryttare, att han skall vara färdig när man bebSf-
▼er, liksom ock akta på vid gården när han behofii,
så vill jag ge 2 gårdar till två goda karlar och låta
dem dessa besitta. Illa att Finnen ej vUl lära* bruka
åkren, utan bara af skogen göra sin gagn. Han är
listig, så- att han hör gräset vexa, man ' får såL vara
uppmärksam. 1658 från Wissmar till. sin maka: Jag
drar nu intet från Kungen, utan blifver eontinuerii^'
gen hos H. M. tiOs jag bekommer mitt afsked att
resa hem* Johan Oxenstjernas Bk . föres härifrån ,
till skeps. H. M:t och Drottn. följer till stranden,
med de Förstår och Herrar här äro. Jag och Will<
hem Taube leda Grefvinnan, om hon orkar följa.
Jag hänger som lösärnien efter min nådige Konung.
S. å. fr, Gotheb. d* 11 Apr* Ingen begärer ännu nå-
got af H. K. M. ej eller är ännu någon tid till
att fordra nä^ot, efter här faller mycket stort arbete
af ett och annat uti publici väsende* Jag samt Ht
( 77 )
Ik Vmw^ Hr SMTm Kolft (1) oeh Hr Pir Babbipg
åro deputerade till att taga aHa besvär app af lan*
étkj 6<»m hir omligger. I dag ftr propoåftkiii sked^
4 JBgenting ftr ftnim begärdt af Riket^ ooh jag tror
i lasdat blir intet om något . anmddadté ' lagen atakrifi»
' ning omtalas. Giu^f Soop, mimer Landtmsftalk, har
i di« tait fSr adlen rfttt vftL Vi få sifta 7 tiHimar
å rad om HdageD, Ii första matbiten kl. 5 e« m. ikor
Rolaiid li^ Tara i Italien. Lilfieeron,' som kons fn
\hKg9xnj både ej hört till honom. I går nd propo*
aitioaen talte H.: M* 2 i timma ratt vftl om allt aom
akélt^ tnietater m.m. Alla bdrde med den mest ^An*
ilavppm&rkaamhet. Jag må derom ej. meraakrif»
vwu Gud alismäktig har gifvit K. M. staira nådegåft
Vor. . Wmsmas! d^ 14 Jtf/t«.' Kungen har bdfaUt mig till
lig från Pommern, éer det var UNkamt våra. . B0lSgr4
fir Köpenh. d*QAl$g. Kom till^Malmo I .Pot^ $ckr^
tmå ^id. d. 22 Aug. B. M« har forordoat åt osa
af Rådet hvar sitt hederliga hof till qvarter. Milt
beter LindenonKS goAi. Jag sBoder i dag Slajor Tro-
jenborg^ dit att taga det i »9clgooskihen«M Ligger &ik
O mil h&riirån» Ibid. d. 3. Sépt\ Jag bar sändt est
ki«ta med iSrft och andra saker samt 1300 Rdr till
Malm5. - - Henr* H. Tar fuU oeh d^lly') af dl ofib
br&adevin.
\
*) Om betydelsen af ordet dull ftr förut ordadt. Det
. betyder yr. Då ett barn börjar stå och håller på att fal-
la åt alla hall, säger m^an ännu bland allmogen : dull!
Af senap blir man också yr* Se Hv* Sköna Liti. 2 Del.
p. 305. DelaQ. Areh. Vlli: p. 161,
( 78 )
Bfend de många Corttspontaitana må anfBflMz
EL Kufftwll, EAm (ArmoA. dotter afLoadahd.
ioBt Karaelly Landibfd* Henn Flenmigs srärfMr), an-
klagade 1663 en underofiieer, eam af hetmes bSoder
emettagh pengar för att tiU mSmlrii^iea nnJrfn
Icarl, oeh skaffat en fösUidd qviana* .
Olaas Johansson, s<nn reste med migii Friherfen,
ski^ fr. Paris d* 30 Oet; 1661, hani vid Gr. Nik
Brahes intåg i London, ett tämligt tnmnlt nppkon^
mit mellan den Franska och Spanska AmbnssniB*
rens folk, i det de b^ge sökte fSretrSdet, så att Hd
fl
pass 13 eller 14 af de Franske berättas vara nedap-
slagna, emedan de intet voro på sådant betätriDta, %-
tan s5kte det ram dem af ålder plftgat tillkemn».
När Franska Konungen derom blef netifieerad, fakf
han så férUttrad, att han sBgs hafni svorit sig skola
samma injnrie^ hån «och spått Tindieera oebbSmaa»
om med nytt krig, gifver tiden. . (Sedermera berittaa
huru flVrsoniag följde).
Arfv. Forbtts ' torde kunna anses representem
den vanliga rådshopea i mn tid. Han ar en jemn^
trlig man, god rojalisti *) förståndig i att samla nnder
kriget, af en klen bildning men ilskvärd personfighati
det etisUka lifret, oeh duglig der han anlitas i det
offeätliga. Han skrifver poit tchriptum^ iickretereref
AmhrallUtet (Amiralitetet), aa:ciomer^ lusåemeni (lo-
*) Flera tecken forefinnasy att han också egde K. Ctui Qu*
stafs synnerligen utnriUrkta bide fijrtroende och personliga
"afFection."
I
( 79 )
(lieateaant), Mumier^ Pttmem (Pommern), Corie^
aru é^ Sina l>ref dli bokhälaren bSijar han ston*
dom: H0lseu aied €fmd alkmedUig och rfntar: digk
Ml mifedHifmendt A. F., men andm gånger: /«•
manmel i bSijan, och Mier goda vä» i slatet. Stan-
dam fSffricommn qelfglorda oré: Precedenten har
Jimxlermi .(ftcolimpttt) dig • • tMuehrm (skaffa sig)
pengar. De Tanlignato namn ekiifVas efter ett, mSjUgt*
vin d« T. . hendf>ntlal, t. ex. biecop Bebeeku» (Radbeckins%
JR&€^ ifie» I evendoi ordc rftttakrifning är naturligt*
Tfai an mindre att vfinta. T. ex. Du »Mall UUta $ba*
r
ttm fMuru haui f% • « •
-^ Jae^i HemHk^ BJl. Arfiride son, dog nngé
Qg. M» 6. DdaGafdie liar forfieittat hans personalier.
F5dd 1640. Stnderade i Lcipsig och Upsala, reste se*
dan till Frankrike, ^der han blef estimerad och 81*
ekad och hans nmginge med flit sSkt: Så ock isjn*
nerhet Ffiltmarsk. af riket Dnc de Tnrenae lät ho*
nom till sig fordra, till att göra sig ett särdeles nöje
af hans qvaliteter, dygdigil lefveme och nmgängcn
D8d l€63b Hans många bref ^ttna om oyanUgt fÖr»
stånd e«h intresse f&t offea^ga affidror Tid hans år.
m
Iterir d. 8 Sept. För iO dagar sedan Ongsladee
Sttrintondenten öfrer financen VL Foaqaet, sdin var
en af de 4 Ministres d'£tat, emedan han intet stuUt
ner fin en 40 mfllioner om året» Konungen tager
sa affaireme sjelf änder händerna* Yfir Ambassa-
Inur ftr träffelig adnnrerad så väl för den nätta 9vi-
ten, som ock för ein egen person och comportemen-
( 80 )
ten Akua ock bSgt rid h^reti åk SS^OtL Srcpsktf
Ambassadenran fick aiidiMt Rnt, hyaraf de ofn^po
förtretades. Rosenhane teser ila 11 Eaglandr JDm 14
Nov* Snart skall den stora balletéii' appförak, hvan
like aldrig varit Gref^ Tott far, till FontaiBebleait
att gratulera Drottn. 5fver den iiiige.Däapllia. D*12
Dec. . Vid njår sk^tt Kwgmh slå 71 ittddäre^ öSver-
allt g5r/Mi detmi nu pcepa^ationw^ bj^gas balcoi^er
der preeessiiMien ftkall gå fram oeh uti Augnstiiier*
nas* Kyrka« Konungen bar nu upprttitat eie Cottegfi-'
um Jiistitiar, iaför bvilket alla soni haft finaniBema
oeh kronans inkomst om hwijA skeh gérarftbendcap^
Fouquet främst, och bafva intressenterna allareda ba-^
dit några miUioiier ISr att den kammaren må af^
skaffas odi de fi decharge. 1662 d. 2 Jun. En bro
var byggd från nftrmsta bås till Kyrkan; De, som Kon-»
g«n iklädde 8. Michels-orden voro klädde i bvit silf*
verduk med pumpebyxor som Pi^ma bära och kor*
ta svarta kaf^por, silfvervärjor med svarta ruyare Qo»
drar pä* Om sondagen hade de vioIettfSrgade hjort*
lar allt fuUsiickade med stora gulllammor, gjorda
som vår Konungs krdnings^hjartd,- fordrade med
brandgirft- atlaak och samma hattar som dagen f^iit.
Dnc d^Orleans^ Kungens bror, oeh Prins de Conde
ha den dagen haft på sig mer än i5r 6 millioner dcK»
manter. Ordningen, som de giago, var alla 3 da-'
bame lika, .nend« fftrst Konungens hogueÉons, som
är hans garde, vid pass 100, sedan 100 SchweitBare
med di&ras officerare, deqpå Schweilzarnes säckpipor,
boboer, skalmejiMr ocb trnmelagace, .sedan följde 6
.MMtMi(UnUÉr)» ^ifik Ukv^ÉL s^dån 2 och 2
«di :4K rftoist fUid4 $0m fiéAfWfi men mipd en fai*
;Mli;4l5liritliHMiiiiiii "Da iMt^t^ii >:«taC ordreii aågom
aptMfenruM^nfikadtoMli o^. aftdr^ >f&lj4p d^m» och
ék ko««Mi fUo. Alf »om ftoHc.hfkMBiiia Orden, 2och
i8iM hMfbaliiMt^ oflh fift Kupg»» Uädd som ijddil-
r«, odi htm Or Immiom r^alMrnatc Nit åä ktoauno
nMr I171IHUI Tar måldd tillredd i Ängnstiiieraai klo-
MMT, der KnagMi åt ' iMl^WIft Viddarne. \^d Kun-
naa b«cd latto HaM bror Prinee de Condé dncAa-
'^^''il^'d«' Coiiiri;^tfég-Vr båda iddor-dm sa-
'ieu a«'täd^ ir|<lilanie. fcftér måltiden klftddé dö sig
-Slitoa'' W|fi^' alM k4&l/ng<irite äd Kyrkaii ah
-^ tv^rWtib^ä 'Vttr'ftl&dd'noléit och flafdrår
'Ir l^rlArgjä^rjtft' hÅd^a, äo\a sibdo upp, nä hvUka
lÉititf^'»f'lhgi W mfl^</ag«Ä toe^ Konnngen uti
-iäéA^tön '^étiii'^r le <hide' Bi^ddarne. Vår Am^
tU^SriOn 'k^ Umåti^hän tott den' stora bål.
lettan. Strtuh^ i* 6 Oet» 1662. Anbelangande den
Wo6gMqiyti«b,'«Mili skMIi l<Élttf nti Vrag eméifeli Kij.
^tMi^f^léSkMif il"^iit^<m't^«aåtiåMtgi så iOiu
^Mk' ji^ YdnUr, f i^eii, W via »oki Vn%,9ld Kirf-
^i«MB^ jiået^ ^faUMil' imji^4' P^^ sktilé ?resa
1lé9V^ ééii'^epM^ Uér'tfw« pré^ifationér, Aiéa inte
ChuifiuMame hSrdeil ''iitét, ■ öéh hafver Kej8.' intet
varit der odi tror jag nåppdigen Corf, - a£^-Saxen
iesMiiänif ti^lo)^^ Mén -l^^ 8ft(taUMiii)mii
liksfeti af CSln, MéAiå Mkd^M^; iifttHMii^ Misärto,
tillhopa I CMti, %I1H imifti aialÉi i^liili«> imiK^i
^ötkk t^TfvHM aÄ KoalfligjMii al^^a
af Sao^étt' <^.-^fafcd«nli;^o tfMfc<i
'hvarom tindérfi^ '«^s^iiMliaef('»fSBillii, aHnnåWiolgJKb.
^aredä ..läter*6'regl4MMtf lriiii%;H»it aitfMd<i*m|.
X);^27 €et. ie6t «§&!»' iiaila8€fci^>ofbfflibdaaarf aHin
^tttiil Heidelberg; V' '[/,^«i luoiiori i(n 8i«d rf^o ^7
' ' '. '); ' > r'f* 'H liiH 107(1 KdnII oitfm fcnoJ »ary
T«> 1519, daler 3Q. f^, ,W*ftrf^»Hlrt»l8^h^««!'
«rafi>i«fpnnlHMtiiBd^ g^itgj^r^b ><iä »flwi?.ii.hi».'U
"■>«i ■' • ..;:bqqio jEJ wn /dao leh irtfl-/
rtiite^M»
•) Perf Mdsta hår l«iVlrfrt«^ai^«ilBWrfWiiMy #"IIIMii
Apot)i0kares efter Theoph. Uomodei rwrp^iitfO Wt l^lrf.
( 83 )
'•{«.
' Mpmoi
r *^ Jiéa»ne$ Sh Pfmpoi. Cmgiuatm^ Bkref d.
i§ Apf« Mtti ttti :iii ClMMral iii«d »KMmmiindiiiOTi
iW Coi|MH|dii{>]4ti «!#' dn IsinId. S. A. 4l t6 luiiii
dareirluHi åH 0É €bn«ral4f ftatteriierré i/ f^itlttttd
iM till HStdUi vhiiUi» én god os» sMndM till tadcstt-
4alte fflii itrftiaaiieij tmt ikofifötderfvaM.
fv ^ i«itf«i »mri^AÉ tkfoi di^ s4 Mbji leés tiu
BiAT.^CUriMi iMibitia-btSBr ^rm Atillftia^'! Ewopei-
dhi p^Hlibii. ^Béfyse ntån våHiA af Nyéttikånttfka
iiktiyslMrgilM) PiMol*alhiiim0iK Fmitts, hraHi ena
»bn ^* 'It^K aåéoÉi kOt^naft' i' Nyen nå Iktmftrkt
Uårog tiH Piadka ÅriåéMs nndérifåll^ att kan bléf i
9Srn^'m^jBt AmiAik' i KrigsCMiBg. oeb f rfsta
iåmMbSd. |'ilÄ iMnoift sårM FMharre (FtfiMtthikk.) <
' 1 '. •. . .rj
FröUch
ii:..:?n J^«rÄi<»«»ft»Ä.G»fv« Bik«B.Pw«W. i i)«rptt
SM^ iiFBV^ii : l»i»C till BiddaifaasSMtet. 7.. GyUwir
l[j4' %|ti|M>f d: j«ob iik .tesloHia 'pataianMf ' &å*
"• r. Gtrtien
— Bemh. Herre till FalkenliaTeu, Öfrersfe,
Lantaådii :^UI^pI^fg.^ E)isak. Waebtiaeldb^Hvi.
aar att ^eii:Uiid|i'»M^iitna08' bland GiHitti^feMeiiia.
Med preeter brefvexiafr han j>å 'latin. En böljar t
(^0£fl)i J?^jelai|i^ jlgbM}f>4m; Mi gratiis referéMis imi-
{ 84 )
t
tandos esse fertiles agcM^qiri majorem quarn accepe*
jraat ceddunt frugam. ubectatMi ; . « flHA ändandes
$kta Ctcarmianism» PiesMi . Hew* OletÉuiite M^ f*
To^Htiofi jrf Gottv- i Dtfpty €m#ttagil ' Hbpirl» fSte
men Rådet yUle 8edM föffdrifira C. iMdi ioafttta nM
Stud. M., Gcabbens Iräifde. Mm nir M : Jiolii mi
predika^ viUe bmdiiivw honom afierf» «4tide»; atTdr
dade honom docIlc^Qtt lim fi<d( l<Sir«WtaiaMstJe"steR*
Oereftet frwitr«4de A ^i^h MdrBidMtfQl0É^l3ii.^ft
^m i^j Ifar d9||4 4iied Iiobwi. Svifade .diffliliitjymlMt»
le hWn«elfyiUi«t. . Icyiu^/J^ tm^% MM^ iMAt.-A^
fd|r». g$ 'flUs 2 boifdw .yorf %?iirv, Mi94t«i .»mteiii
^mt, i. J^*i>ny De sade aom Rä^^t i?iHi h^ 40t»
£melH»rtikd ftr jlfirp& M. rest titt fi«»^ M«4MrWi. ~
bonj^s^wmiiu ¥ied hoiw» » lUl Dor|>t oelu
hollo hos Råd och Prosten att få ledantM. om han än
oftare ville predika der. €Lbief emellertid orubbad. Det
llr mlbrkvSr«igt, att, der bonden var liftfgen^ taadeCIlertill
ttoderkufvadl» han vid prests tillsftttande^ft 'så^^l^
icet iQl^tatfdi, • «mA häraf akdiijes; Én Spa njti^ CkMrl
|«alAli^W''tde; Ag^U^^kvef^exlatf ock ]^(lti1fj/(th>r.
en "Spanjefarare"). Christ. Myliite éM^' \t^i
vers. En lärd Aegidiiis GJndow börjar med grekis-
ka, fortsätter på god , ^tiDsi^ prosa och slntar pä
iPb4Mjb0<<fatec cdsMs^i|ul hmtnm ^lattés brbom
Canctaiine terrar,a*i.nHida depånglsi.äniietd^ dbc ' .
(I^alckenan 1655, 18 ka^l. Sept) /> id i ? » vj T /
Bland &v.G{s egnafai^^ lig^étt^^tiMisli visa;
SöQimarens frogd och glädje stor
( S5 )
Memiiskaif V> föclii«tar«
Sådant Qud. 90m i hdgden {>or
B«r«der •rfi iMlnmtar.
Jorden» gi^^ukas ynmigbef;
IbnntKleffsainl* tillreder
Med ekSma bloaitier^ royokMib^l
S\g til), stor pris och heder.
Den Galdk QCvereon ingaf om Lifläodaka af-
färfma dna^ betihkaoden till R. R» Förhus, brefvex-
lade Ainars flil^t med br5der och .deras söqer, samt
egna barn,. tUl han i Oct. 1670 (v. Stiemm. i Adels-
matr. I. p. 580 bdr här rättas) dog, då hans k« maka
var> på Korsiift% på sin gård Råohdais. Hans son
Bmmh. J^kmåyi Ryttmst. soln 1675 hrtf veidade med
André de Bro Bergbem, en af Drottn* Christinas ^en-
stesMTn i Rom» ski^f d. 5 Juln 1677 från Markarö
till sin b» Maja . ; • »fienden bar dragit sig tillbaka.
Hnder Landskrona oeb mist på 6000 man. Vår skepps-
flotta har slagit den Danska. Var inte melancholisk^
stall allt i QMt hinder.» Drottren Anna Helena
g. m. Oastaf H/Mrn» Ferbos' styfson blef Canslipres.
Arv. Horns mor -*- denne mans, som nära 20 år
styrde SiTerige och läkte det halfdöda, sargade Sven-
ska lejonet så mycket, att Hattame åter kunde hit-
sa det ut i bror och strider.
Gezelms
<— Jéhmnes d. ä. Bisk.J Åbo, lånte såsom pa-
stor i Schedilri och dés« Superintehd. 5fv. lifland af
GrefvinvMaastiSo]^ DelaGardie 8000 dir kpm till
( 8ö ).
10 proc. pi ett är, hypothelitfenibAi till flftkerbet
Qvista hemman med rftnta, 883 d* kpm^i Mursbo
hemman med rftnta, 144- d. kpm. Den etora Qvar-
nen i elfven, liied rftnta 60 Tnir epMim* samt 4?0 d.
kpm. egande Gr.nn rfttt att i Hfttadepfolttcdllec detta
inteckna låta. Rintoma béfttditte till MO d« och
npptagaa som rftnta f5r lånesnmman 1661. Ho-
ra det giok med rftnteafrftknltigen, iHMlhi 1065 ge-
nom obetalte rSntor skulden blififl 11,666: 111 f.
1068 uppgafs som skftl till drSjsmllet: kostnader
att ifrån Holland förskaffa sig nfigot till sin hnstme
bamtdi, svarta klftder fSr sitt htm och sig vid sån:
faders d5d, hans sal. sons benbtvtt, ^^åF^diro i många»
veckor måste hålla någon Balbir och Dodorer tnm
giBgo från och till, och då han dog måste Fadraa
bland detta prftktiga folket (i Riga) g5i« begrafMi^.
Som Biskop i Åbo skref han tf U FftltmakLiént. Gr.
A. J. DelaGardie å stiftels vftgnai^ bed|ahda att . pire«
steroa till sine Ryttare måtte få nypgifiM personer,
till Officerer, som voro prestsSneÄ Piresiefskapet på
Åland hade åter begftrt slij^pa^vnst^enslen oob något
sB^uivalent i stftUet utgöra, efter de- ej ha dagliga
hastar oeh karlar, kunna illa eonjiigera* sig med ati*-
dm för sjöns skull. Enkor och Fadåtldea bnmi (nådU
årsinnehafvare) hade ingett fiem aupftt^ktioAer oii
lindring.
— Joh. d. y. skref som Btud, i Åbo 1666 i den
c^rann&mnde skuldfrågan; sedaii brefréxlade han
som Bisk. i Åbo (1708) med Öfv:mi :4*na HeL v.
Gertten; 1695 brefrexlade med henne MasAa^Sesidi.
• !."■ ,' ■'■'''■ii- Gnum . ■> ...
'*- ■.J^itm^^hika.met. i Upt. iaä5, rinfef mm
LandshSfcl. ofrmr Torneå Gebiet och Öit6il»ett«a
1663 dll R. R Forbn*,. »om i R. Rådet synes haft
finska miUti«n sig närmare uppdragen, hora -—
hör täl passiév<JIaÄg»hiistorien — - han, Graan, liade
éig^ af Ke Mrpåhigc^ att BfveWala allmogen i Öster-
botten att de ej trHetiatft ville atreda sina soldater
med^koét, yi^l^gäi och ktode, utan och betala
fjraki^ fo^'>ik)itorné^, htilket allroogen lofvat ehuru
bburSrJigrdé^fail^nDdet. "Landidi.' Gr&tfn, som redan
IB^ var i!.än^ii. i>fVer West^^^^ odi 1663 blef
dét åter, riféliiteli ^Oibottén l%7å
».''
'Ggm^mheipg.
'— 91^ adl. llMieider, som försvarade Kex-
b«lms&B«fo'<>Miiiiiénfl Att t mot Ryssarnes bdagring i
13 månader ""iéSeysiäevde dem di med stor förlust
tSlbakii,' bår 1664 irom Gommendant på Nyenslott,
«W0«mmeitd«i<flt 'sig bos Gr. A. h DelaGardie till
Ktinglig folbiiakt^ bafvande ditäUs blott KvigsCoUe-
^; ibrefi%t tälat^ haii om sina 32 års tjenster i
iyiikft, påMtB, ds^ka* oeb ryska krig, lofvade tro
tiM «in sArte v^^^ 'dråpif.n Dog som Öfv. o. Cotai-
mend. på' Wisb^' slott.
u, ' . . ,,Orill
HiMlNie»!! Ilika6uar4iw, «U#r bans
rik» iM>Å«lb.^QrUI i4y- jMAi 1661 st^ijvte peclor tOl
finm^M. J». KdilCtitdie: ftt aOOO di kml^
C.88 )
namnet hade länge ett «& t^ft ameende, att stanna*
dffens handteclfiiiing fort|ejiar aeä^ii Dm siar * under
BoHteddc skrili . . la/ ^ : i /!
Grigenhielm
. r- Ai/#, Frib. L^dthfd* taodtmak, i(t67^)|
Förf. till Mjssicophantes Theojiliihiei stijflskiift nio(
N. Bergius, samlade pofträitec 1697* ;. .{, y-
-y Carlf Frih. Landtniftt. ^eiigfii]^ »l^d* IQ
Aug. 1693 fr..Nämdea och \yettaovik tU\ Gi]}|i ;IhJ|i
8. 1)elfiGardi^2 haru K. M« d« 1 JiiI^l,.4^1; iq^^djra*
git ^oaq^ flit hålla ranaakning. Sfve^ jb^i|liga. boit?
komna kronohemman ochJ^iigepliptaif jilli^ himdfq^r,
under af en gammal hamnordning fannit, det en
Riddare och Konungens Embetsmtth 1450 & BarthoL
dag ,varit på K. Qarl KoatpsMp viigna^ f^ Hofvud-
skaf mf;d befallning, att for åw.i åtlf/^ jå^Wm ^W^g^
ett l^amnskrå författa, förklar^Ml^QUUåi^s^lfa ,€|Gb:,fkp*
gen kohlbotten för krono« Be/fiKten G^f^m^s £ii:)(llh
xing, haru deasre lägenheter Icomniit ^^i^t^ Qrokm
frelfi^. Gr;nn uprplyste, att dj^t skfldi^t 1533» Skogeii
hade aldrig varit beli^ggdi om naii ej s$. : i^U anne
slf^dt gjsnom den stuga Sveii Bräiiö#FU>8l»fil|Uiar^ 4e|is
Hjy^satt . for 20 år sedan. Qft. . avaiiada. daq;^ d« S9^
Aug. efter svar å flera Gnnns invändfii^gar^ t)Sisl
och för det öfriga beder på det tjenligaste H* F.
Gr:nn. behagade befalla sin concipist, att i respect
af I0. M. Nåd. anordnade Goiam&Niieiier * ^d sådana
bref h&rn^ sågot annojrliefaas <fiSia éin peånä, eaiedan
man I slika mål, som H. KéHå^kb^ «%oaunfsUga
: ' ( 89 )
i«ii%Ubifefti'>«(tgå^ genifr kiéaaaMt' attvarimiii» : oäx
reella svM och föiidafihgftry fwiett måm hMili dagi
IN^^ <raii ste fil, 8& väl «{i bögt swf nedrige JSMMir
(^ir80ttbry^vtftii att; ij^é Urf Utfwi JSnrtMgdcr iimJ
Håamé mmme odh > iiå«tM : MiU raiHéiie ImpfUnM^
WdéftWii;n GjwSrimuié br«f ^r^Utttat, nmi- med
♦tt^föid ]M«inft; Alhisio^ i^irtfvet oiii joiå fiåfaiii
kiMi^et torde BkvU im tattm ej kMm Anrib, > oeb
$M%åé§ Wtrfemottr U^. ofskéift^^ekpof. ,
• . • . r
/. - / Ojfllencreutz
~ C 6., Lagman i Upliind,i3dd 4696^ ennno^
lllill eon. Af Rtteoé etemibr l^ke Gyllenerentn^ Hert.
Mkgni af ÖatG. Läni|«, en ef BUkååthMeiå Xahm I
CmA Xiie^d, frihetens fSrmre eom rdbåwat .åriatOK
krat, vidimerade 1655, jflimte HeiÉr. 0«nofavsM%..se*
éérmeni vv Pneeid. i^Reé. CSoIjL en 'Cfar^Sfj 6« fieh*
Gturdieå Mpebrei^ deraf . nnniDtaéknioji^ ilBri tåguu
0m benem' ge Sv* skiteia littK:IIi&viié^21ift . iw.
II. *• . ' '.♦ »; ». M
Ovlldenhielm
— G^l CnrlHon B.Aniir«gafen rey^f 8.4*.3 Maji
1620 »iOOadaler svenske^ v^m jag bekoi^roit^^ff ntin
kiere Brodbiff^och friiiide Welb. .^Itefye laeob. O^r
Chiffie dfnnr t^d Jagh i från PjOtondb ttf nntt ftngelee
Ideakom.)) BeKeriieii har. i^t. teckeri utf^T^rn inlöst^
1616 d. 2 Oct. skref han till Knut Classon, Under-
Stäth. på Refle (se Joh. Dela6:s brefvexerr*6:te D.).
aåéoni p» 'm.ii^ å plancben befintliga nr» I :
1631 d. 5 Apr. utfärdade han ett nfärkåigt pass
( oo )
aHriwÉHa ah^öluMglw^ otb* fmteri firfiriggaé^
fc«yfcepiU^M«»ttt:8lBrlUriik4 ifti|»8tttet,fi«iiA4»^ iBiåf
i)iIlBifc]<fBke<>M<iÉ xetildyKlM. freib i «ii^i hiiMill
mirl&Mf <9iJ%td&; vrilti inbåillM iSr Ahw «(i|Utii aob
taterne och beggä :4»lreå Rilonra inVåMW^imUWilli^
såsom och till att late påskina den underdåniga
T äl vilja iagh för min ringa person faafver hämtinBan
SioittiteMidA U*öEp *VL alt gmtifiesjna*)} Paul -skalle
dnekiaå?tfofrr.M3|Kgt var återkamnMi^ i^BegiitandM
fisdahiOraU }ai^H^fcdef2..Maij. ufoderdåitfidii^ < dM
lMtii«ltcr.(fiMlRrdi(ptt Terk icke nrig tiH sbiii itffto
a£mlMilrf.«iå)iftaiiideasi>9'tsDi^ta Origilialbnifii sUim
Htieéthdiy t;ékai>vfaina; att d«l: vUrifc i Maskan. )|fi3i
skKUfi) Btfh.n«fii.tnå.«iMmistaten, HJMiétiMnH
nom söka eftår.fllfra lisDåiäser.fSnnå si» biiatr»*!^
Friherren 1000 D» mot gårdar i underpant* Ingen
skref i den tiden enklare och fi&rdlösare af de hö-
ge hWräi%lfé.^ Hän bSrJtft: Min vinlig hébsan • « •
o^h sliitaih fiefalléir EMer begge uirder GkdAti tai4
ti^ tiK gédh 'tehMiågfco vettligen- af SroeUh^i I u •
Eder goWJis H^cnn -alltiäb} C^ C. G. i^. taiyi: ^Dmn
Edie oéh Mätiifhaftige l^vd GawlomläU ' .liii^
\ I
*) På FritiercABpet Bcit^mm fiium8;.inia J9|érjsfd€;ttat§lMr
n
( 91 )
Élffgéy mto goåke fm; 4«ltii irMiKgeii. Diett Wäll^.
Au- M argare ef -Skeninge lante ' bondfiif enbetlertid
300O Rdr Itiot f2 ptdeeiit. Hetteii f iibM» att kom-'
ma till Carribeiff «ftefr pMMi tOS4 méd dén Glaaittt t
Gesftllten, som ban trodde kiinde drifva Bruket I Smfi-
Iand« TOl H. Margaretha skref %llenlij. li.tO Aph:
Gode Wftn, Fru MargretAt — tackan<le fdr det sUf-
v«r ham fåtl»för ,a^t decjiå kuopa l&oa, och de lofvade
pfttninjgarne, Kkfoui apaQm^$:f5rgfikrand« 9tt Jionom
äkfMejUQr fkadayOm hon ryggade sia ord; slutande;
Eder Wälvilli^e trongne T.e^n alltid C. C. G^ samt
d. 13 Api • upprepande^ att honom skedde^ ^om hoQ
ej hoU ntt löfte, icke blott stor skada utan ock stör-,
sta skam. D« 8 Maji skref han och begärte på de
lofvade penningarne ftn större .poster, ty honom var
svårt så ofta skicka bud och få blott småposter., Hr.
Matthis i Haromarby hade nu lofvat öfverskicka
smärre summor, som hos honom inlefrerades* *)
Det var fSr att ej nödgas afstanna med bj^gningar*
*) Fru Margaretha hade af ea 0ski|l Anders Berg att fordrar
200 d« k* m. och sände invisning på honom till Frih^ Q.
Denne lemnade sedlen till hederl^ Gudfr* och dygdesam-
ma H. Brita Zacharias Simpnssons Bfterlefi^rska, att gif*
Ta fiskalen ; men dä d. 22 Maji 1634 inga pengar afhdrts,
akr^ G. trn ain "Gode rån Hi* ftskalea"/ (Utanakriftea s
I{eonea M* vår AUem*Utk. Drotts» eeh Aaffaraliaaassamt
Syerigea iUkea Treman oah ftakal. 4heo J^le o^ WfUlu
Anders Berg till Niunetad min gode vän detta Venligen,)
att skynda nied pengarne, emedan Fru Märg. rar af dem
i atort behaf.. . . -^
>i
( 92 >
tie, b0l8t; hiin ejViek peDga» fnw» IJM ga4« SMim
T^ii xMkl^oni^Mur. 1636 d, tQ JH(9. borjiwl» iferkp^
taluiipg äskfif^.iKim ode blott i små spmiaor kvitdo af.
gäLieaä»QrV|ir|»täIlas. För^aisiiaiflr^lHUaslgattDr*
Cbristiimii iouujiidaro och Farbror ftiks^miralen afcar
gold mod . tä^ntfv«r5^4enpao.bo(7d)pgh«taiiftffd *). — -.
Gyltenhrok
— Mariay Enka efter Assessorn i Åbo höfrålf
Anders €y}ienkrok, skref 1684 d. 1 Avtg. till Of*
verstinnan^ Ä. H. v. Gertheh, att han som nyss varit
v
god bedra t hennes saL mans begrafning med siir
närvaro, ville af sahima ynnest laha n&gra bmastols-
pryddnader åt hennes dotter. Af Sonen Frih. Axet
Gyllenkrok^ liksom Gyllenhielm märklig^ genom : fån-
genskap, äro barr flera bref fili Gr. Ch Ekeblad^ lik-
väl af 17: de seklet.
Oyllempång .
— Peiler^ född i Spangenäs i Sm|Jand, AdU
ättefader n. 1018, Kapten vid Kexholmska garniso-
nen, klagade 1676 (hette då Spång) bos ortens Lands-
böfdrnge, hurn hail^ med btistra och barn öfverfSIIs
af kapten Ilartvigh (se Adl. slägten n. 539), då
Spång kommit i en diseurs att säga, det de Skåni-
ske, som i Christianstad bafva legat i garnison, hade '
mot KongL IVIit, som inge redlige patrioter sig ställt,
i det do bafva begynt föra afVag vapn emot sin e*
gen Konung, bVarfSre de voro icke bättre aktade än
skälmar, hvilket Spång enligt de inkomna Avisema
*) I Skand. S. H. X%1 p. 110 följ. ses att J.Skytte och C.
Gyllenhjelm tillhörde den sparsamma miooriteteo i Ridet.
( »3 >
<fllmmMnU/fr^ar{tå Kapt 'ffutvAfg ihrnx Mk
sUeka efter vaktéQ och skUIIde mig' fit éh hnaAiffit^
»
gammal häml (Sp. var 56 ' fir gammfi}) oeh ' larnhijt-
tare; Då vaktea koin, sökte Spabgs hafftrti öéh bara
ibiadra ^dem att komma la attmSrda hoäom, som ock
4
Tar bSgot beskahkt, men vakten siStté i xipp dörrea
aéhkomnto 12 sotåatet* med muskottefoéh brinnande
-krntor, ilMfe Imtratf^ ntiékn 'm4å nwslfotief '6eh' bar-
Måitaaer^ hmde Spi< i bårel o6h ville 'di*ag»< hoiioki
^ii^tf ^Utf^et nt, da 4ffc^\ litnmérmnn ^fAiåh åiteMér
^ mijMrii siarktsitra kbntf tfM' hjfélp./iHi låt s^dtia
:o«i Morgoqen gsnoiri «» fieégemt^ ecb/^^ilh 'Mtvftbél
ibrdiAuSp^iSill d«s|i, 4fr laa Mvit sgelf bada bog-
•^wkimi^ ZiaqpevaNHMr viftncMMitt vSr bifeg^t^ Jemfo
'Ii«>Ha«rweyges iSrklflfring, (lc»ta# man ftrtier, att {f«
ftail flera ikaSniffgBr^l fåa GMn^gHi é«fr åft der vaa^
.tan» baitérag å ilmsi '8»åor. - c'
. ,-..• . ii^ll^i9^fiimyik ....VI .....
lan^ v^r ^t ine4 4^p M^.Mevd^ .SkSriM lärda ,
■ O^tténstålpe ,
-^ Michael trexiqnius, Prot secfan RegiiAbo*
ensis Dicasterii Assessor; skréf 1651 ett vackert la*
tinskt bref till Bernh. v. Gertten, rörande^ patroaat^
sk^g^i I^inlräd^ decimM/aarf kam, ionr K. Catl Qa-
staf aaée Qief iWy M; Wv ^ var ' A'ileti eä ypperlig
kämpe. Déjnre ptoMaMä^^idnm' £pis€dpö '(Rotfaovio
CM)
I
,ii]bi epij>TefW«^,lUcra.^jjri«ilqpo wfic^ ^wiyif.fx jjV»-
jpit ilie jde p«^t?Fj^ t^f^W, ija.fcrj^p, %g|9ii|4aisiit!ii9*
4t(ilHctili4lnéifei9natt ^(Mdbdfti .^MfeiilÉm Mtdtttariiik
ttts metuendo^ si invltiB 4^,jft^^^^m^T$iBaiJ^^
adjungatur - - . D. 26 Nov. ' 1664 akref M. W* G.
till R. R. Forbus JMd^l4å)cr^\ 'påminnelser hos R.
'€!$disl. •eckfdd^-^ttitd^e ÉBgé^^rmHejiäit 'lian^* måtte
ten fela och faillera skiille« Hvar mi yå^'*4fn?''vdro
att the små och ringach^mmm.i|om mighAUernådiint
■ .11. i _ . 1 1 \ t *i/-' ytf.v.ii . «.. , .
kunde
ärö
■"yj.M!^' n\:::pyv'i .,:;\<:':- > w .jIip- - n»i? !-.' .
;:,r.^ tiJjL^FftHilM^ ^^'iMDni^^^^ .^rftraat^PeéMSiiMHif
troligen, .i||i itili! nii |%«;)JMm) «AjiclM>dnil|«dnil-
itménmka «lM4>aiai'i«ftar mlgicniipat.hémHmiihvar-
liiÉ iiii liidjig it alldTi <fa aifJtow; (i'»li!',i .monoii
land. (Fi«- ätd n. 50) 'har 1t8p1éLi»'¥rtÄP*kTff '^feh
mfingd bref till K R.^F^)>|^v^649 d. 30 Aug. skrif-
T»r han som,. v.ar tjeqstgorande i Greifswald, till
a^nde y. ' Gohv« i Foinme^ och. Me)inien, ISq^ade
i Leipzig,' huru Superlnt. Sani. finanser *1)fägf"'TioP-
nöm ö2P ' *Rd*r 1 ducatérTKaniJ.'** Gte^ 'Mkgni%^epp
"ft^ miéaA2i& Tia 'Bprnnolm men . Stamgjérnet menas
'fömta 'äitve^kl ' Skeppet* står nelt pa gruii(iet pC én
h5g klippa.
ti «nlMd,< liMdabks sinÉgWÉe^ 4åUkii
Winlftm«r ve«a^ alt iamibeWMi»- dM». kÉedjJetnättr»
fMta,:«iMMå itiln tntämd».ä^ HU Stitrigi..
DMiM^^ilvirlitttiil^H. lMfiwi»f. gMMi HiiÉinii
klagomal, mad att niiiBa. ateaffada paraon hadav-iMc
iniåMai aftar rin-däi, jM Imm kStoer, %oni- gilint
hoaon, hvilkea liUikBllDAr flillilUaM i
an adlig bagrafning, blefvo derföra i HofrSttaa
klagade, hvaraat da dSmdaa brottaliga och ålades att
i tyatlwc nadlaga Fadrana'6fTar grafran nppaatta va?
pao. Af aonan And«^ .][^)c||u|a^n, (hTilken med aia
|]iraida|j|[li«fiaa atiiBa^aiTid l^aipng 1642)<finBfia bir
•«ka* *änd»k|fl^er. (w^j^fat ff. d.) ^u^,.v^|^,B0^^
■-•-••■' "'■■■'"'■ ^eMfOdé '■'■ ■'■■"' ' •■'"
-r Simon GrundeL Fältmitfskalk, akref /en jih
^lig hå«d8ti|. Biand baqs h. y» bref iträffiEis och
ett ba^nis egf^h, |i^^nt£3jrdadt 1661 förOfv^rste Gii-
itbf llorna. Fm, af IC.. M^ts och Sverimf li-
kea forordn. Gen Gquv. öfver logerm, ^ch ^ Kn-
bolms Uin« ...
9)Margareta Hedvig Helmfeltt enka» (så akrifm ,
hon sig nnder enska ocb'ofllbntL bref) skref d.SJaB. '
1684 • till X^dné;' Aéada - 1 tips. hurti ^énikn "Sfeil. k.
Herre och man, fbrd. Kdtigl. M; Rid t(cfif ' 1>lJBéttAa
Hr Simon Gnindél Relttifelt 'nnder l67iS npprfittat
ett testamente, 'ioiii'^ h^bfa 'h&rtned Siveriiättde, Tibvilket
ikéfé Utah någon åsinwåad pris b^ niientiiskom e&dnt
tiU «nds^4irfi%lr nasMitftM saMt del g^meiia bSMi
(07 )
KtAaMi^*aa^, sä vida urin 'Sél. Hetrftv oeh ofo för^
mägenM det,tyiåti«,'j*niTai af ett enUdigt h^ta,
ö8'«Ä 6diU)«k (^ksfigebe för Qud» möt oas bflihi
fc^rtsÉ» ili«i-gfaldlg* TTilgtuwingMw» Efter heiinm dNi
toSåt» Oawtorcrtie i det HehnfeMslai sterbhaset Mag-
6a«'«)l Mb PeMW"K*in«adlH8, genom lagsdkniiir
htfs Ge«f. €o«iv. i Liftahd 8«ka indrifva otesiåeadé
f«rd*i«grfri fSrfteddé nied K0ngl Majt. recommebda.
tion hos ExsecQtoresj dat; d. 27 Öéu 1696.
Himmel^Herna "^^
— fiéiéit\Wlmy»p, Bidtop i Luodj sbef till
R. lii Flik FVwbM 2}ttil4*rf under denne, resideran.
de »i«im.Hogi^té ÄlBitäfiBétellliafwndei d« etSl^ada
eöntMéfttaÄprÖviriÄefn* 1«J^,-. Iwifc» vi in extenio»
anföra:^ • ■■ .■< . • .
B5jEtM:oe Wélfaåar^n Herre Hér AtftiddåFor-
1>«% hoJtteMe Fautm oc syndeclijf titforiadwdk
gode vtmn-;
N*8t.lriertwig yneke, at dea gode Ond vUde vel-
s^B*, Jenge ipare ocb.: bevare Eders Exoellence,
BMMpt mtetacKsigelse fat syaderl^ Gunst, som Ei
d«« E*e; é«g allotedefciwist hnfluer, Jnrilcken jeg
_•• •_* ^ • " ■ . » ^ • .
J Wostnip adlades, unJer (»etta namn af K. Carl X Gustaf
.1658, och som detta ej litet torde bidragit attr- ingifra
hotto» de tänkesätt, brefvef uppenbarar, har Utg. ej re.
Wtl5ld«m«.de« adli|:a namnet, -utan under detsamma ä».
fÖm d«)matkliga Wofven. - ...
(iXDfiU) m .
r 1
■
( 98 )
[igen Til fortkjUe; faid«r jeg Eders £xeell.
til ^tisimr' pila fotrigft skrifftfelse vide, at je(^ icke
kåffde het ettpt for Eders Excelleoce^ . at nogto Wnde
«4Ji!>(}en Lfindebj^ bo». Baaaa (sie!) her i landet;, ved
IIel|)ngJbfirff fikulde haffue en Syster udiRpwetel^oi
\Sie}4|iid.; i|ien jog sagde äten bonde udi jb^melte
B^e paa ^denpe i^ide bajEde ei> ^jster eller an4c)0 slept
udi.en liand^bya paa bin i|ide icke lAOgt fra bemel-
te kro ; hiior for jeg forsj^er mig de^til, at . J^^ers
Excell. mig icke fortencker, ligesom jeg nogen rrang
beretning skiilde haffue gjort.
. Effibérspta KoBg^ Maj* Na^digste placater hieffaen
lestfbc almuen. af predjiebitelene (»jBTtier jdt. jStifftet
oftt TireiM) oc pm g^l^r at.. leflErere; dpi Aaffaer
jeg derboi^ nnordniet po. befi|le^ alle ipii^e pjreflety at
de flitteligcn oc ideligen skulle formane deres:tmbo-
rere til et fredeligt oe roligt leffnet, saaVelsom haff*-
ue opsiun paa deres forrebaffiieDde, oc efftei* forret*
tet Gudstienste om Sondagene holde convesÉ/ med
L^hnsmendene, Kirckeyergene, medbielpene, -.oc de
Eldatdudi Sognerne, derom at erfare; item at .Pre*
sterne skulle udi en vits bog, dertil destineret, aa-
tegtie A^ed dag oc datum, buer gäng bemelté forsan-
Ung skeer, oc huad der forrettes ; huilcken bog de
skulle freiuvise, naar paaeskes, at deraff kand er-
fares, om Kong. Maj^ Naadigste befaling effterkom-
mes. Jeg hafiuer alvaarligetf advaret presterne om
stor unaade oc straff, dersora de icke eflfter deeres
Eed findes Kong. Maj. vores allernaadigste Herre
oc Konung Tro; Oc derimod haffiier jeg paa Kong»
.( 99 )
ILg. Nandigst behag fortröstet dennoin, at densom
oogen aff dem blindes udi gierningen Tro oc oy-
rictig, oc all Rebellion at förhindra oc aabenbare,
da skal den effter gine meriter blilfae beneficeret,
Serdelis med Geistlig godts udi Capitulo eller udi
andre maader. Thi Politid hatlue den maximei
at in republica gabernanda kand tit och offte mere
formaaes med gode loffter end med truseler^ . Jeg
b^fr^eter, at, pinendskiont nogle gevehr her i landet
bleffae Jeffnerede til Hans M<'\j. betiente, at de flee-
ste dogaligeuel bliffue tilbage, forvarede i Skovene
iidi Hnule tlrs^ef, oc paa andre forborgCine s^der,
buorom jeg haffuer hört noget t^le. Derijti^d siwaev
raadeligt, at^ der paaliu&es til alle Herretstioge^. /jit
hvo der vil oc kand aabenbare gevehr sampt ;kniA
0€ lod, soin kand vare skiult oc- forborgeti ente» udi
Hnule .tf»er i Skovene eller pa andre steder,hannem;
Til Kong. Maj. lade foraere 50 eler 100 Dnoattev^ en-3
t^n meer ellctjr niinder, efitersom hans angiffneiide. er
9Si importanse.
Eders Excellence er uden tuiffl vel vitterligt^ at
en tcrinmelig storpartie Snaphaner baffue nu^ i^en
sanriet sig udi Giöngeherret, oppe- mod Sverriges
grentzer. nemllg nH Glimager ocOiicke Sogaer item
udi Egiiebierg gogn. Deres anforere oc de fomem-
sf» iblani; dem -aiges at vare Suenske, huilche aff
Sifirrige fior.déres missgierningers . skyld > ere land-
Ifctige cicb fredlöse. Dermenes . at dctrsom disse
^enske kunde bliffue Separeret fra jGtöagerney. da,
817262 A
( 100 >
skulle disse vel forhoMe sig stillé oc rolige. Déi;
sitniés att kunde skee, dersom Hans IVIdj.' viMe- iadd
tilbittdé de Svenske inissdåadere, saa mangé sotii tm
läder sig finde ibland Snaphaner i Giötigeherret^
pardon, saa fremt de sig inden en visiä tid ocf'iäl en ^
forskreffuen termin sig godvilligen indstillé^ hulleke,
Ciäar de balfue indktiilet sig, skulle aabenbate Gfoli^
gérnes tilhöld ocM' anslag. Oc efftersom båädéGH^Ii*
gerné oc B^gingfslaréne, som boe ilaer Suéliriges
greritzer, ere nser bésléctedede) besuégrcfde méd Sven-
ske beéndis på den anden side 'ved grehézérné; Kuile-
ke 1^ alle feider^ plege at holde - liied- hiieranÄre
gfMitzefred^ som diekaldedet; eCftéi^fi^m- de oé ide-
ligen komthe tilihaeraiidre oo besöge huérandiré; «åa
9aKl er tiniugligt- ivnd^et, end at de Svendte paa hin
åidiei» grentzerne! je maa häffue videAÉkab om GioH**
gevnes - oc Blegihgsfarenes practikker - Ot anilttgéi
DerfoT Ifiunde d^ vare gäffnligt, at Kong. Maj. léd
ved SnierhoffdiRge oa befallnigsmeifä atrtégneaile de
* Svenske, som naer grentzerne mod Gidngtrherfjist oe
JBleging boesitldendis ' ere, oc derhos ladé'^aiHegtie al-
le dére» Slechlioger,<frendei^' bdrf^jforeldré^QcSvog*
re^ som de åiaffue-. paa denne sida gtentz^t^ie ii4i
Gidrigefaerrét €K^/fiCégMig» Siden Mar, saadfln* d«(Hgt
datioa är skeeti kuiHle Hans Maj. iftrepf^igen la4e
^aabiii4e, at dectom Svenskene pa Jbin «iiienr<gt«B^
zériid ioke forbiAdre ellar i tide aabenbaneit 'levoite
oc nvuteneri^ som Giöngernfe oc Blégingi^fäpetie . paa
denne siden grentz^ne kuhde forekaffue, 4a skulle
bemelte Svenske Indvonere, som medvidere, strafTes
\^ U %r> ) i. ^^
( 101 )
faa IttT, 9ere, goita os foniiue,eiiddog de.icke haffue
rasret hos eller med • Soaphaoerne paa denne side«
Thi forniiedelst aaadan paabud skulle de Svenske Ind*
Tonere paa sia sida flitleligen fprhindre w afiVerge
Soupban^r paa* denne side,- oe Giöngerne eller Ble«
g^gsfarerne Selffue skulle endholde sig fra Rebel.
tion, for deres veaii^rs skyld ndi Sverrig, at de icke
riculle före dennom i uleillighet oc nlycke. Det var
at onske, ^t vqres folck kunde fånge Her Jochom
Gierstorffs Stalinester^ som tilforn haifuer vseret Kon-
geos i Oanjnarck h^ns Eospender; hvileken nu anfo-
rer en partie Snapbaner oc med dennem i disse dage
nyligen haffuer ladet sig see icke langt fra Eders
£xo« gaard Heckebierg, oc uden tuiffl. med sine con-
sorter baflaer giort det mord paa nogie aff vores
folck^ som siges att vsere s)^eet ved Knudsstrup for
faa dage siden, efftersora han vagerer hid oc did
udi skoverne* Det skalde forskrecke alle Snaphaner
her i landet^ der som bemelte Stalmester, som kal-
des Statz, k\inde blifve ertappet; efl*ter di hand er
ligaaom dere» General ja affgud, som de förlade sig
paa. Al vores fojcb kunde ' uden fare sette effter
deanem, da siunes raadeligt at der udsendes imod
dennenoi kurissirer.
Det er höjligen fornöden^at alle söepasser .wed
söekantene haffues vel udi act, saasom Barsebäck,
Liimme, Lumbafluen, Skanoer. eller Falsterbo, Trel-
leborg, Ysted,Aahuttsz, Bodekuld de, at fiendens folck
icke paa de steder skulle indsmige sig i Landet oc
o]^weckle almuen til oprör, förendes gewehr med sig
( 1Ö2 )
til dennéin ; eflftersom de vide at almu^n her i landet
ere udi gemiitterne til revolte moer end nocksom
fserdige. Oc etftersoni icke er att förmoden at ind-
fodde Skaanske, enten udi Krigs eller feides tid skul-
le bliifue ret tro oc oprigtige; da siunes fornoden,
a t indfudde Svenske hereffter boe oc besidde be»
melte steder ved söekanteiie;.hiioriinod de skaanske
soiln nu boé derpaa, kände giffues gaardé igen udi
Sv^rrig at besidde, som de Svenske hid ned flotten-
dis indvoner förlade, der som Kongl. Maj. bemehe
Skaanske Indvonerne den Naade beaist vilde. Saa-
ledis kunde landet randen omkring ved Soekantene
vere dess bedrc forsichret, oc da kunde Kong. Maj.
oc Sverrjges Crone holde ber i Landet, ferre Krigs-
folck med mindre bekaastning. Det sinnes oc for no-
den, at Borgemesterne i Kiöbstederhe med tiden blijflT-
ne ind födde Svenske. De Danske oc Skaanske fog-
der, som nu kaldes befolingsmend, kand niänd eij
heller synderligen troe, effter som der störste part
aff dennem ere den Danske Adels Creatarer: De vel
til en tid kunde simulere for deres opholds skyld;
men i fremtiden, naar de kunde see occasion, skulle
de vei udbryde dc« Derfor vaar det best, at befa-
lingsmendene ocsaa bleffue indfödde Svenske.
Mand haffuer nu her i landet god forhaabning,
at der skulle bleffue fred, ja en reputerlig fred for
os, effter di den Engelske Flöde er ankommen» Dog
hafTue de udi kiöbenhaffn stor indbildning, at de En-
gelske skulle hiemmeligen colluderemed Hollenderne
til at afff vinge os saadan fred, som de selffue ville
( i03 ) .
fereskriffue ; de meehe at dé Fngelske ' skibe ere
kdiniie icke os mere efid dem til fav^ur; hvilket ieg
icke kand troel Der som det koinmer till tractater,
tvifBe ieg icke, at je de H(^ender sig dertil skolie
insinuere; hvorf or ieg frenisender til Eders Excellence
den AUiänce som er giort imellan Kongen udi Dan-
mark oc Hollenderne, tryckt til Middelburg an 1650;
liTilkeli mäaskee Kongl. Maj. min AIIernåd:ste Her-
re oc Sverreges Kfges Raad nu icke haffite ved
haanden* Tbi mig sinnes at den kunde bruges imod
Hollendeme oc de Danske, Sverriges Crone til no-
gen fordeel; effterdi dérafif kand eractes falskt at
vere det som de Danske oc Hollendere prastendere,
nemlig at d^n fred, som bleff slnttet iraellem begge
Cronerne udi Roeskild, Taar nretmessig, oc derfor
•ij kunde höides paa den Danske side, men . burde
at brydesysaasom den der er afftvungen ; fordi Hollen-
deme icke vaare offuervserendis paa tractaterne, • oc
eijheller ndi bemelte fraetater ere indsluttade, men
fast meere. ndlucte ; hvilket de formene att stride i.
mod den XII artic. udi bemelte AUiance* Derimod
beTises aif samme artickel, at Danmark icke vaar
dertil obligeret, effterdi derudi klarligen foiCmeldes,
at naar krig er begynt, oc den tillsagde succnrs prae-
steret er, da skal det icke staa den allieerte part
fri for at handle med sin fiende oc fred Uiod han-
nem att sintte eller krigen at ende, uden det skeer
med den allieerte oc assisterende partes coinmunica-
tion, oc at samme assisterende bliffuer udi freds-
ttactaterne expresse oc aabenbarligen iudsliittede oc
( 104 )
begrebne.^ Thi öffterdi Hollendttne icke haffAe pre<-
steret Danmarck nogen miccars, oc 8aailan s^o^isHrSs
8om ndi aUianieBS eone^t bfskriffues, dw , jflwfio
siste krig med Sverrig begyiitts; da folgei^ 4et effter,
at Danmark eij heller vai^r forpliet.at c^tnmiipioere
med dennem om bemelte fred, spm bJeff ^lii|t|et i-
mellein begge croner adi Rpeskild, eijhelter ndi sam*
me tractater att indslutte denoem* Ydermejnr^, kand
bevisas aff den XIV artiekel, at den assistenee, gom
HoUenderne siden giocde Danmarek, er skei^t icke
atleeniste imod den alUance, som til EU^ii|gen er
slottet imellaa Sverrig oc HoUand, men endi^e saa
tnert imod deo aliiance. sam -et ^ott iiv^pip . Panr
mark oc Holland, Tbi .«^t M»#l^i) ^rljc. jodtrjfrke-
ligen formeides, att samme alUaiace iekir e? ^meent
dennem til priejaditz oe isknde som haffa lli: -ooitt**
merei oc navigs^e udi Setn igienneni Ore^Mdy eer-
dejis Sverrig: oc Hollendeme vaav icke udviltei^t,
at de Danske haffde optaget Svenske &kib^.'«om
burde fri at passere igiennem effter tractaiame^ miii
for nogle Aar iméllem begge Crooorae sluttade ie#e«
Udi bemelte Danske oc BoUendske ' alUalice^ naac
den med flih igiennetnleses oc betcaetes iieUd^s ^ad*
da meere, som HoIleiiderBQ ocde Danske in:pfimwnti
controversia cum Snecis er. meere imoä i<e|iil jjimmI.
Gud giShe Kong. Maj. min Allernad:8le : Herfe. pc
Sverriges Riges Raäd lycbe oc valsignetse fil ^t
ramme oc slutte en god refHitsrligy siefcer. oc opric^
fred, sitt Allerhelligste naffn. til sereoe* Sveriges Cro«
AO med siae underliggeiide proyineifir til roljgl^ed o c
•velstand, for Jesu Christi skuld.
* . « •
iBte:tilda läonttiiinifiere andre udftn allenist KongL
Msjr ioe aiflie bo]«enede Cdtttgit. Srerigis . Bigani
Raad. J ^gade Herret til^nini«i'«ilde;.Tel . T«re Edtjr,
at J iöke idr ; aieget opladar ^ftrs; idéiiiÉ^ lar en
grand, som maa jke eodnu €7 bos Såar IL '&^) Jeg
förser mig og dertil M bnésa heraff mig «kref&iet er,
blifftterndifaeste: mening optaget, effterdj jeg haffuer
det^letaminien «8krefliie|{iii|f et tro oprictigt hierte
moli K* Mfj«i:u*. A. Il« efter min Ed oc Samvittig-.
hed. Dersom bemelte mine betenckninger lidit eller
intet actes, saa skal dog min Sanivittighéd vore for*-
nöjet dernied, at jeg dennem yel oc opvicteligen
ment haffuer. Ssepé etiam est öfitor vUde opportu-
jie Ioculii8« Den'beste assistenoe som jeg Til göre
Kongl, Maj. m. Å« Q« oc Svenriges Crone, iidi den-
ne farlige tid, iskal bestaae ildi mine andectige b5Q*
ner, som jeg dagligeb for dennem vil udose ifil Crud
i den Herres Jesu Näffn» '
Att Mester \itus Beting, kongens i Danmark
Hans Historicus, tilboldes at bliffue tilsteden, det ac-
tér jeg ndi denne tid raadeligt at vcere. Dog vil jeg
haffue hannem'E. E. commenderet, at der maaité
inildeligen oc hederligen med bannem bandles, efffer
di hand endnu icke er beftitlden at haffne giort no-
get, som kunde vare K. Maj/oc Croaen til skade,
oc hand er eit oriine literatolrciiiiy favilke Kang.Måj.
plegér at ekke oc »ee, sig til hojeste berpmmelse
iblant alle Lileratos in Europa. Jeg vil oc haffue
E* £. erindret sit gode Loffte om Her Frederich u^
*) Hannibal SeRcsted,
( 106 ) ,
Besslandé at hand aden i4^& op^oM mBatté bliJEfae
f&rhdrt, oö der som hand uskyhtig befindes, da at
maatte dtiiiittere» til sine menigheder, flem ndi deres
Salighedf säg at betiene* Her med vil jeg haCFae £•
E* med ali kiertfaaffiieDde pnder den AlietfaSJestes
trygge teskiermelse troiigen befälet.
Af Lukid d. 36 Apr. An. 1659.
Eders Exeell.
ydatyg oc vUlig Tieoare
Peder Winetrap D. «)
Hoj«del oeh Welbaarne Herre Hr Arvid ForboSy
HQJstaerede Fauteur och gode Yen.
Eftersom Sogni^presten i Seud^ ^*) M. Anders,
som och er Proust' udi Fers Herred hafver lidt stor
Skade och- Ildeb^^and och för den skyld hafver sup-
p^jceret till Hans Kon^I^ Mt om pengehjelp afKirke-
ner här i Stiftet til sin Gaard at opbyggo» jeg seif
ochsaa hafver skrefvét paa samme Supplication och
uoderdanigst intercederet for hannein, fordi hand
mig er Naadigst Commenderet af Hendes Forstelig
^ Naade Maria Euphroslna) der hun vaar her udi By-
en, eftersom hand er hendes Naades Prest, hendes
Naade och hafver skrefyet hannem til, at hand ved
Eders Excélks hielp skulde bos KongL Mt blifve be»
fordret til nqgen nndsething, hvilket Eders Excellen-
*) Härmed sllndes en: Ordinärt Sond- oe Bed^-dagtBöHf det
rika phraser svepas kring de kunglig» namtien Od^ribland :
HJ(ijbarnc förige Drotuiing Kristinam) och S. R* Höijri.
se R^ad»
**) Söfde. Om eldsvådan och suppliken se Dela G« Arch» VIII.
p. M.
( 107 )
ce self kand erfare af Hendes Naades Bref, uam
Prsestens sdi| bafver naedi sig a^ £reiiiviae: Da tkiwt-
villigen begiaeres, at Eders Excellénee vilde for:de
Pnestesi Sapplicatian oob min Intereeasion . ved gin
gode Cooperation hos KongK llt foffremme, Så den
fetlig Mand kunde saart faa noget got svar; thi pe*
rienlam er in mora. Sfommeren gaar bort, och band
gierae indén vinteren kom paa, Vilde bafve bygget
noget igien til ^g och sine Born. Herudi benefice-
rer Eders Excellence den armé Mand, hvilket Gud
igien skal befönne. Jeg ydmjgeligen och äenstvilli-
gen täcker Eders Excellence for god och naadig Re-
Bolution, som Eders Excellence paa inine vegne haf>
ver erlanget af KongL Mt, anlangendes niine til de
caducerade Adel udlaante penge, som Jeg hafver for-
nnmmet af hederlig och vellerd Wansonii skrifvelse.
Jeg stedse vil findes Eders Excelks Devot och villig
tienere, förmodendes, at J^ders Excellence mig stedse
gunstig forblifver. Herraed vil Jeg udi den Allerho-
jeste Guds trygge Beskerntelse troligen hafne befälet
Eder Excellence med sin Elskelig velbaarne Gemahl
och Frue, som jeg tienstvilligen läder helse« Lund
d. l'Junii A:o 1659.
Eders Excell.
ydmyg oc villig tienere
Peder Winstrup D.
Horn
— Arvid Bernhard j Grefve, Canzliprsesident,
född 1664, Fddr. Gustaf Hcfririksson, R.R« Förbi Styf.
( 108 )
SM, baklagade Scookb« d. 4 &eft. 1662 fiio nod för
sin moder i Lesniemi^ p^ en Itien lapp groft papper*
nD. 9 Aag» gttf jag mig först umier Gaardie, och är
ännu ea mus^éier^ men löror irisd^ Guds hjelp soarl
bli piqaenerw Hftr är trAffligen svårt att komma fort*
Bäst ge sig till HoUaodn^ Ännii 1684 änder det han
aspirerade hli Fendrik vid KMgU I4fg^rdet i Stoekb*
skildrade hap i br0f till sia })HogvälborDa) Älleroå^
digsta)) Frumor (A..H« v. Crertteo) siu bpgst slätta
, tillståod; nmen. jug Ma intet tUlfjllest beklaga att
det nu är slättare än. jag någonsin tfott^ emedan Br
Kapt. Xiandsberg . intet bar kunnat secundera mig de
penningar, som min nådigste Fru Mor mig tillsagt
der, men likvisst gifvit mig 15 dueater^ som jaglein^
Dal den värdinnan, der ja^ i förlidfie vinter och vår
tiU kost gick, och söm qvitterat mig derföre jag ej
kunnat betala. Min fortificatio^is^i^stare är jag 150
daler skyldig, förutan det jag^ hos min nya :Värdinnd
förtärt har.99 Ber ändtl. i |)ref och p. s. fa sin bok-
kistSji emedan han continqerar sina studirr i fortifi-
cation Qcb Instrument^rne äro här dyra. Han hade
vidtalat en gainiualPhilo-Maiheinaticus Herman Heyer^
att hjelpa sig till rätta« r>Som*/red vore, så vore tid
att påmmna sig fina studier , på det tiden iniei
mätte löpa fåfängt af.n Sa tänka ej alla fänrikar
vid Gardet. Me^i också bli de ej alla Canzlipresiden-
ter. Vid 18 års ålder skref han till sin Morbror B.
J* v. Gertten, huru svårt det var för honom i Stock-
holm (d. 1 Åug. 1682), helst allv kostade penningar
och )atet vore »tt. fört^^a. >tjag.lär . nu endera da^
i 109 5
]^ igB tnig^uhlliar Quiirdv^ ééhuä ISngr |iig' ft^ ipttt
m^n, så' h«i^' jag ingen 'ldD«n Hfer >der^e >omi. . dM
ii^o1^:Alorbitoirfei^ jofvat kcMfeoÉii,: reaoiiMi»v éoid to
•
gaslnial'inap'oni>Bai]rkeii dch istpene.! c£o4 ..Fkån Wmi
ris ' felMf faan d» 23}Febr:.il66B till * aih Jtfoc^ hura
håh oontiiMiinligM! 'oFvndei ^ig :i alldianda ex«i'citie4
m)ft!l^ i tivilka hftttrfcMde. éednti g&ra:aätf*£lderbéslÉiMi
nytlli* • Faiitér 'SofiiJ Jtl* Forbns^ -. soin* 9>eq«riparAt9fl^
hoBAin ooh byodema befaéicafl IfiSSL Fråft MaHtiieh
di:39^Dec. 169» brid hanilAtoidron^btott' JcqnMa- bog
sid SQB i sioa Imiier fai £l^« FMn liBgreik riå
Gémbfonr d. 8 Mi ^t' «li»f han tUE 8ii|^,f afttét
Si<li DeUG. hiiMl^haiA eMofidil^iirte i^inpagnt wtddt
Ofv« Piiibtir régfte, ssMiliM^Effg^aitcl^ b'4f)nMii<^O0iu
rarbit' H. Dnrlshl; Fu^klen-^f^Watdiidb' hadé^'dél^ fSO»
styrkiv" stdati faivii ( r|^i iSMdtméiMii ^at^ikiuidsibkafo
bontffl»' bättre «iri]ploy^' Ib1iélMå<^é tbj^fdik^^^Mi Kittla
g^fki i StiFérig^s fiéhnli^feii * ^ fei^ obk ' åftfkéd. * Fl*äir
PäriÉ gkfef b«n nid dentia'^,' Hdra häil'völ>e »Mélft»
oWcklig, om M^dréii' ^ ftlfiidé-fibaila bödoltit {MTil^
gfiip: Htirt etttpIogéMde^-^iéttfibaMltil Ull blHi>'divepi
tissemertt^ nfån att läi^aiili^ dé< soiti, j^itMe hfllMr ^&^
da cömpoiftGnterit, ^nW gcfttiSflrétt nSJe ^6^- Mg«
Räd äftiotloni ö6ti gäfra.%oMmUiilfft«Mé4ÅMéV&omé^
staf, . Sjskonon iiiå(ifeTrai»fei^**i< %j få Vötd» ffté bbti-
lofv^t iiieét hjelpa^ HönBhi/^^l^rlrf^iäfe^» **at'iWlF
1700, underrHttar han sin mor, att K. M. gjort *h«i.'
nom fiA ©Ph. Rlij. oclr^gfft-ft bdnoiti Sét 'coffninen-
dera^DrahamertT(?, likakMés' HH^ ÉÅfomj^i»^ jiig^
alhihie t viflai- p« aÄ' i*Kfe^^ mtn fe IVh tkéfs ^IWFg«*
( 110 )
I
fftrfiSaer 8ro mi stor dd (Mrsaketi till min . välflfoil,
dluå tror Jäg min bjertans fni mor behagar äaoa
alltid innedfrta mig i dma«99 I dnå brrf ber han ofta
belsa Bkkop Geiefioa ooh hela dess angenäma luia.
(Modren bodde pfi I^m<mii vid Åbo.) D. 28:Dec.
1704 måste han låta en annain sknfra, hnm han lig
tjA i fängenadcap, men atliK. Aagnstas nu tiUåtiÉ
hanv ntwxling. Hade Uifiii fangen i Wtirspbaiu
Knnd» dodt stndii sin moder }jengar. Wissmar 1706
å* i9'3uni skref 'han att hanÉ klena belsa ntSftkté
fconom^fsergå tiH Sverige. Från L&beck d. 16 Febr»
1706/aBfaffdb han himi haik dér låg under Doctor
Haimkénii Tåvd» oeh haéeblifvit bitttcf täl helsait^
iMn> hqan K* Sb ntaSmnt honom till Koit^I. R&d
oäb CirindliMd.méd ordne ^att gå VtiU Stockholm.
nJag^ ha^s-oriak aljt taofca QM som liar tagit mig or
alofltit .oeh.fUtt iBig bland, filfstiir: oeh bevist mig ^em
så iifDr.|p«Qbipfortäakt.iffid.* Ben högste God förläna
iiugtiQ^ gåfvor att f5rriUla sådane viktiga Embeten,
aom^jnig horin s5kando åier skälet i modrens forbS*
ner. ' Shri^f sig ännu sin mors »underdånigste tjena-
ra,99 men i n^sta br^f af Sthm d. 11 Oct. 1707: öd-
mjnlcaslia^ .Vi erinra åter, a^t denne man, fast an-
dra hnw. k^r^i^ajp, i 18 år styrt Sverige, att han tog,
4et blpdan^e^ ja dSepdi^ och lemnade det nog
appfrii^<^ och stärkt f&r att åter kunna få strids
lust. -,, •■ ;
*« Bengt Johany Arv. Bernhards bror, hvilken.
föU sf>ni Kapten vid Narva 1700, skref 1684—16 år
gammal) . redan militär . — huru ingen var så barm-
'
( IH )
t
luftig så att de fifvo lionMijBn haltdubi IdSlMvw
hade blifVit ci Iappigay:jiit «baAi skSindés jfhti' wigf
nsM ^tt man ))Iir hädd. som^iaan äc klftdd. Svåzt
att liBii i sia imkenhet/ éj mm '^Iuin46. gi iKjikan»
F»«ien(ilf Waldel€h)*iviflé t^ ga h^oitt ati Cor*
oMttfj^ata, iAen'%ng:to tiflaKité 'ptorsoaaiv aoa» fiair*
sten! ej ena k^iide. ' ^olk ddr-WVn gin^a fbtft {M86
fr. Sihm «ftrefil,1iiini ihtét 'aaaäi liötdéa äiT tdÉ^btt^^od-
aenlrdre reduiéérade fräif:föiittifrai«le,iaMr-atAIloi>eJ)fi5r
batniW^i som vbio 'i ijetåk^^ 'ER^t en flld ' baibnné ^ aig
alfa bräderna 'Hord i BrIlfisA &^f«r<hada un tkalfa*
Chriater en fendHkit 'plåtil^ CArir^rt aoaa bla£ sadaA
fingen i RysslÉkid ah<lér'€ait^XHtfi lid^ 4iaia eekaä
atåra dagar, Wh atgot äé <tf8d' d^ : kArlek i iM
mora 'ak5te. Arfyid héå^^OinAk (CQUtM 1 (%V»b uim
Öfverste Tid Belgrad 1697 «)att lösa till sig UMieitti;
sedan han^Aiiitt' kuänatijfi3uhialla.fto/iaMiiiM sm ba-
stni. Carl Ma^u$y; lade /Tadån d£S9« ^L ' hrti\ iu
Ystad, ffitt eeiåpégai > knad : 600 Sdr lon ém . firet.^
Gkristér hade då ilaai fendrick 260 Rdrl Ifta. 16»1
fr/Wismar skref ftfiin buri< 'man sdkt aftefåf hdnom.
hoi TAtmtk. %\éikéi nietl nndoraSkttlwgei^ bWl4%Hf-
tit avåntagiens tbt bonomi Bror-Carl ta» af ^ton
Koaigétmarck ombedd dfoja tills- Gr.Cårl Kdifi|^ark
bégrafvits; bon ville derpå bjelpa botlom i9)r IVene^
tfansk* ^enst Eovtftmmigf ' Mn^ga ; de ^ att Magftna
J. DelaGairdiéiapIibar namneés krigiskb 'Ito ho§ at-.
♦ ** « • • < . . •
♦) D. !» Aug, cftljgt BftkatTs Ijréf tiil åiti aVftriiifÄi ^i^xéiX-
ska TabeHfn appger 1691). '^ • '^ "•' ( '
( lU )
liftMtn^rHe. 1612 4.^^ Måji sindi» C. <M.;
BMaharg till Xalfcter SL J. forbiui en hallscTtilcf iii«d
inasdhetteir ä 20r:R<irtflpeiu jeiiité proF {»ä tyget^: Mm
kttniie ireqwir^raii-iiuis »m iköpiaan M/i i: Ha«liurg«
Na JbrcH^^masriBpi^ w^pH&emtAu. A mffi .ban jGcaa
OaliGiaffclie aalackoat;. ifleMa . Sr . tfiitt - 48t»i.fttefFftl
0Ma} mio Uei« Broraon Carl Magnius.Barn batf skfiCn
vk :^;>liilb)»- O^a laMiga e^k^ia i^ Lfls^MUfiih: liad0
iai«4aill%ia8ii«r» att. )Wj4f»g9r såg 4«r Åi^f^ lof
v^iirj^niMrdfia k^rasf^^ st^aoa Tid Slfi^sfJ(epp^t\|^ rth
dbn :'Mm filia0r.af des^;mHg9 .IJfi^rnari^r .bref, hu^
éMtoKdUk ittdaat gaftOjr^ Faptr^na, Oraft^ifiiiaii i>ala<
G«l^8rfnkQMiebea: blcf qiQJligl* :£« Major Kaubl
fcait^ giftiluM :en, sjrt^r i^ A, H. jr.. Gesten, l^ta
afkoftntfS) pPUffli, 4$..A9iUJQBA. Krigarneg ni^ ;. vac
. a^a 4»rtMary E^i^ft^^äoir» för'K;:€afl:XI, Fält-
märåkilM^ t so^ '<6oiiVi i Kiga till E. v». d. Lin4y
Gonlr. i Abo 1653-r^ <R. Rtts (ocb FaUmabs . bror)
tafeklind«l»!')for allslage nwv^l^aburu d«i.^osidagK-'
g^nnbflr QÅgm sådaoe Mdei urt^y^tt pch GjOtha land,
oi«rtli^rmii4i mm» idd«a» mUk 44laia Hiiriort^ imdfir-
atiiiidpii)jil|t:liTU(^iia. Cape tH^' boe . till 011: litaa
fFuhgp^Ti.. €oi^rectfl«Q .kandf^, pog Cåi^ d^^j.^plaju t. d;
lM/^fifi\sfiå^ #biim'hoK börda i«dati vprriit återi. ocb
dar^fi«t;^ej ^byprt-tagc^ Agntetä, Tboinaa dot^^f,: ;f?nifQ4bva
J£ff s^'iW^W^rgfogB^ afrådde hoaam.attfbaQ: haane
inte skulle taga, ty jag spädde bonom fornt att. ban
der pus^laig^.. skulle bekomma efter bon tjent hos
dey, for det kunde en galen nogaanit tänka, bara
( 113 )
^ 91PPM jllcpUj» 'Mifni aktad :f9iii man sfttter en
JEtt tiU Talda^ mra jag aair. han tUI inie bättra ha|
ajtn^ iwå han M hat, kanyka dat pkoUe &Ua bonovi
Sot flF&rt ^Wifin ; aU - ^ r (kan ej aofärad^ Denne
val^M. tiU dai| n^ge ,^iifg[tm Gopvernenr^ snart sagdt
den ende i depna tid^-soin skrifvit det som ej tåler
atskrifning!)
— Ecerty Fältmarskalk, skref 1611 « . • Kong»
Mbts till Sverige Mijn Allernadigtst Konung och Her-
i4 nnleriKiU jfh tienare aeh ' fdrordhnat överste Jagh
fiwft Hani' tiit kanekasa, igS»! Wiiterligt at i for-
Uaam iägh dro^^ nédh ded fhnnmendé krigbafoir
liai t lai Blldaittnithj blaf ntaf dwMk Edle och Wäll^
Iriifrd^e IMe» Frti Ekns p& Jfrotorp tagen* trea JitarcH
ké vabniefctlga'^ Metar ', tivikka * medhan Capteta
Krecfon dem hade knnde jag cij *tagto< dem ifrån
honom 5 nthan han tillsade at ded honom ndi
hansa besoldningh skole ani;ortess, men efTter
ded kom til ingen atening uthan förb:te Rit-
M^atam V^m» ]ltfi:et!i]^|,4ed s(|)iaiit€^.slagedh i Rijdz-
iMlttwiivaifilra Abr died tii)iö|ligliia|t Wälbemälte Fru
IQiiqt iiapn akada theraf bor hafy^: ^|l)an at dia bä^
Hlpr, aafi j|re J^oipma t^l H. K* j!|^. .lieiist,. henne mår
gl. blifva . bfiiaal^ Beder lortheoakul . , vänligen at
aill^t^å^^^yffi. nWf ^M^P^y^ft; haijne hennes httatar ve-t
fo Jbetaia, bm^et^ppdi sigk. Jra^tvijfft, ähr. De^ tUl
y^frman ^fifwé», fifidh; ^gan 1^4 . sk wfvsfl och försegn
^<,,Dati|||g^ ^M r* ' rtlta 26,Ma9ftU l^ll.
'i'r >■ .. ■ j')!'!-* / ■ ! '. .Eiwrdt Horo
... vinpp. .
■ ■ QL. S.) ■ ■■ "• •
(IX. Dbl.) 8
RÄr. F6i!>^s"aflåtit M' nimgi'lBflflfte«tlifj«fJi 116994
Oct. bad lan äti *&.*!(. ^1^ W i^léta<M"(<iil9Mafir^
^llt» i' rullörne äfven %ititoam-d^'6a«M%i<i^'<lléii(fit
iladeinachér ihfött tilt^ EåiäH<Uk mt^im^l^hétiä"-'
Bréfven af Hornar frän iT^iile seklet' ntg^rq' ijoFB
l(X):de. ,.„
Wred0 från Paris, Aura Jim rlann^i stti AfffUlektimSI
sedaii H:6 siata viatdki^ i Rtetei tit^«ilM laHtcMmlK
sig, Harii man i Atudk inoltiiglil )illQOifl:ii|i<f Ull diif
Ihel, hnra kan fråii .Hotfaii^ alAid^iiiwlrlL fDBfrhilf
g&rt m; m* Mmn K^XM&tUmMå bfffJ.byggiiadM
konsten h&ra tm^nöji^a ^w j ,,;..;.? uuiU si.utW/.
--- Johan, SM af v.' #r^iM; 'J^s- NtllstlfV-t^fl^
som iflSt sin ätt i Tysklandi,' ikkr^94iMÉiMmk
om inlogerade latare. 1676 "d.' ''il»' iflib. "mAkrdlJlé
G. F; L^becker fr. Koii^l. ^AtlagWt^^tid IttSp^e-»^
attest, att året efter Xé}pzi^rilag%H'd<>'U«K
msk. Torstensson gick « JutHiiÅ],)<«iir' i/MiÉyii*"iléfflf^
^ttn vid namn Jobån Jacobskold^ tto^^^it iM^iii'^
meti ryttare under ÖfversteC Oi^'W^aHgtl); 'icfm^liéA
dan blef Fältlierre, ocli der L^ft^ker dfitilf^ednidtti
J. var något tfll åren, men bortgick efter nfigon dd
utan afsked. L. såg honjom sedan i Hamburg, der
lltf||leb>«{|l/iar mir-MmmlO^ MM »log '«|j '^ei^
Bfca. UhlvhMMiit. 1*^ Mki 4<« »Mn«».iiM v.tmåi
'»••••••■•''•' »'^*'''''Kémpettékold ' '• ' • ' •
de lärdaste hiSii i Syeri^, på^jsiir tid,') enl. 6. Geze-
Mn8y skrrf d.. Zl Maij 1Q57 fr.' Carlstad till Riddar-
biiset^ chratoirer oöp föreståndare, rörande materiali-
ir-m;* W';";Alftig'Ä^^^^^ ■intet
Riadarntu; Qpplysriing om! .idem soni då adla^f s kan
endast soiuis, i K« .Capzlu ^fter 1622 na raatnklar
forts, som nu aro inlagde i,, en kista pa Kiddarhaset*
Kam. Lars Arfvedsson hade' nyckeln. Sedan 'iC' 1649
tilltfädde SekreteriateL.liadie^,{|an fört ordentlig ma-
I^Pf»^*?». .m^fcJ^lW • ^at»!^!;«" nation o^b Sttens
. ,: TT- c fiufwttURirtsliiÉdii >si»n a£' BMbsp^ Xänn
^m ebliMathenttftt»m FaiftiMt^skKrf i^ 6JAariil69»
fir^iMQMiMiritiUiJBab«:iW(mdjé$.iinftd klagm ' of«er axt:
Thsihi I Ap|ftart>:^twrB :oeh;fitåiii^ Siwigt; tsactétaentÉ
•|iMÉlieanÉll.>B. -df^Hnnmark g<sv 4ia Easrtyi lOJtdr
on dagen förutan ordinvexf)|ii»er,htilkci'hoiién bestå»
4 *« >
odi Rqnlpage fengwr,! |ONNlfiBiMl» 4
Zariska inictameAtenié tfiOl lUU lÉn
Zaiiiké Mft var i EiigiRad'odi>^ma«iiak)i m '- IBtt^
aarn, td^ii Sverige nimiia^^^ejii Maa dlMåiAMUr itilk
fritt här om Zarens atlSnAeka resa och torå^iiåånmm
ankomst åtskilliga fSräodpogar forelSpa. Da 300
styckea Kl. fört: med V4t ^9^^ öffermåttan vSlkonae
och man behandlade boooia extraordin, hBflfgt.
Koek éotf Ct-in^efti " " '
— Hmé Chrittapherj General MajJ lÉ^de. ^.
fångatagen under Carl Tix% krig blifvit trät i Cnm i
6 år, derunder han utstod grufliga tortnrei;; ,Tax
Mai^alk vid K. Carl. 3U;fl Karoieli;' $i^e£ j^^^
Dörbsholm 1680-81 tilt 6^ A. J. DélaiCiardie. om
Monsjtringar och Landteill^. . . , ' ,
^ Jacohi StSthåUåä i NykVping, 9ä'im^fM
innehade Södermanland, uts^iideg'1606 att l^daatii
om 1 Finland under sista féjderrie uppkobne' Sjfiiii
hemman och att sådana för Kronohemman f&iläluiii^
Gaf derunder ett frihetsbref på 5 år åt en Mats S5f-
tidéionisom upptog ett iiemmany favilioii S[) år le-
gat ode, så att han sMfe . tara fin från^imååada och
skjntsffirdspeogar, aå ock dagliga akjitisfiMes^' ! t)»
han eller arfvingar det sålde 'ollerfitefaiiiÉåpsdåalaiP^
to ttrfvingarne af dem, soän innehade détfimiAhail^
totyhå K&tt att det åtefftaga* . «,v'i a-; /Jt i^h^
'^ Anden Jäcobiion^ ansökte 1660 om en
i m y
■
l4UtdACd«4N»täll«Dg,>8Qii9JiaBtOck fick i Dojcpt, at»
iSggfaiuIe i an(i5hii« till R^B. .Forbag, huru han jif
ByttMM hSi;jaiid0 « mill ite» ^04% i kiiget offfat 2
mmm altamp^ sjtf Uhranitomålgfi . aår dmfrfio; ist«iH
émnå^ gpam feUimk Qm&mmåoim gifvas föm den
t '.♦
» tr
94KoBiii||aiM t^Tromaii ByMinait^re 5jFirer Uplands Fa-
mmÉå^^ elå-hnt bån an bftradshpM- Olof Lafsaon, som
Mifar; Sftn frottmo Mtitta Li^fioii . • • Thor
«ém Bd«a Fromhot «. • < 1600 7 Mars skref
tSl litaoÉ^ sfaem »»KonmgK. Matts till Svcrigaa
åsaogm Ibn oéfBykxoos rMk dhen Edle och velbör*
Jäigm Immx» : Möda XarsKon till ^avffuUa9 siqom gotip
oligo HofW) nlolwn GammAl, rSr« ott heramaoi si>m
lodibii fioamids firpaAiat dttr YfHans HArlighetn 1602
lodltt hais som ysHojrtSgeoo: MaM '^WSlbord^o
Imkor, Edara Wilb3rdighot» . i ett bref af Kout
Bsmgtiaoa i Bedorsdre. &n hade skolat uppbära
ZiiagHUmssftitan i Östérbotlon. efter 4 öre, såsom H»
F. Nss broCinnebdH ; ,men böadsroa badö ej råd 4ot gifya,
uttui Bengt hade måst taga hvad han fick --^ Lax 2
tnniioff, Gäddor 8« puad. 1603 inkom från Lempdo
Lftosmmis gård en d« 28 Febn , datorad skrift, m
nEdle Wfilb. Blats I«arsson,7),d#r..4ot hotor: ^^Vi fatr
tige dvonoMis.' ttoplicktige iHidefS%ter och amiligo
rfons. bygga oeh bo' i: Lom^ea ooh .Wosilax sook-
mi Öfrortatogniid låta £den«W. fdrminwi, . att
•:-i ■ !. " * .i-' ■ . ". .i,
i m j
^er^4et Hi för istér' réj^ÉcNM^^eli Cfté r<]l|to^4é»' ^mi^
Mre di thatiiiM], ki:0 kvninai («tr»rti E. W« [ifli tet.)
M^tnn nignati^odili . fdr^Mkiiefår- «ttti|;» . «9kM<' tskwH
af OBS begärt, netnl. att vi ovägMi%éli^lMl|il i^^Må-
gen ville undergå att utgöra en fajelp, som H* F. N.
i snmmevis af hvar ,sockéii'f5r sig nådeligen begfireri
IktilkeC 0€h af os^ *bfile%vfcrtgtl)i beikrifo* lag* och
Vår £dspligt ldr^vei^i'W^ 'Mll«rdltflnié<ii«^^
^ieriieten biiftåmi jg^li iltlftlte mr YlAn^lsiio tflirili-
^rl Derföre htfy^^M ttlldéirdåii%rai fémbmiälfäåL
i;i W. till svar fitälta låtil, att H«'éfi«ied»!#emii»
lÉe allenast för Krigsfdltoe' »Minr 'Ock. idknlfrsiÉg
-Br^^ext fire utarmade' 'O^^fttMfigé }AikiiefmH aiftigt
tf^ärt hafvesvulÉit ihjäl Mh tiflåi«:4ågl)9aifi m^fi^
^¥t,' sfi att vi fAttigé' tiöAgWi.ftia dObritor ,'mmäl Bg^
Irunilar och uti ^«^tia^Iffti<i^tAråiid«ii!3r. ')ftMo;kiiajdl><iff
fl^gsfelkét blifne utgätmAe^ : «tt ttvt. io)» !hdi|W
IM förrfge pålagor '^o<ih vatb vaoHgii^.ocIsriblir
gerällagor :föi«aå alt étgåtåj .Hifokifc Aiiidi»tfl]r|k|^
Aijgor >ooh b}ftlp.'. Hi«n>fikéi hiedje )m gmiwtrnMai^^
HgWtf oeh 8a!btlig»iE.^W* ait>'J ivftHli^ :i»ri»Oii^
UkuUJrår EläDdighét loehl acmbd lä £. JV.i lilttäiuutt
flf^a emelleréid, fä det alt / vi ftfttigo undtMåter
Uiittö blifva »föntkönta; Betia H safaidige Tiiwvik
4ei goda vi tliifnniélto-htffv^ till^ailb' AvvAntaL' Jiti
ttiintiiiig rara, begife^^iärvåm^KytiEolteidHnii^cai^atlpt
li&¥iitiiler s^TAt ni«d ^^«i4i : h Ntmtim^ ^f^mvMéMU
iiingsMm^ på Wibofga» iiloi|;.Qial0iQ^illtriiiar«sd0 im
SlottsBarberare M« Philippus^
( m )
i618 tdllfocMjfrj^n i V^åfiå 100 daler, Michel
Kyirkob. i>vLJJO T'J9t q^måj, Kbo\ ticholstuga 30 da-
I^r» H^4»iM4«^:it44» »SO.Tuiiqor; Ull 9onen Jespelr
ailv#g#d«flt H^uejiafftrd, hanst^tgeinål^ Brita Ppn*
tttsdtf (Delii6a«dié) . •n^silfikål^ Johan Jespersson»
mm-.iBtm^ 'gdkéd. aoM mk maiiiién pUgåde braka ^ dott-
iMiiBite Ma »hm ikftpegodg, en förgyllt solfkanoai
(8dd«b Axéltbatie*) radHD* fått Aif apptagit) Thom.
BéHr^doiMr JSKii ett 'tntyvke^tjeiiaf ne Kocken Mada
etif^alMito^ 'Slmmi -'dito, Ihlfvel' ^n hftat, Chriatea
å!&^ IngA 'éit torgylåthSitéj AxA%ti d:o, Margrett ett
Mlbttt^Thédbste dt<y --^'B8ndefna tiUgift på alla
^ ^Mper ^Sfädziimh Krém Riddare ^-n Riks*
Ékittntfattte ^ öch' Ffiltmarskdk, ' Gubernator of ver
LiÄin«,möiit fbi^ 'sin tapperhet i Halland 1611 och
fOlSf, iHkttpte många gärdar och Knte pengar af An*^
éétn EHkt&dii llare, 'hvilken ondér sina räkningar
ékiéifrer: T^Missk^äkning år ingen betalning.?) J* K;
fick )Kt^Cåi^ I!!C^ ' då han tar i Pernau d. 31 Ang;
ie(fö ett nyibyggdt stenhus som sn-äckte sig intill
Jdbl Skottes hus, kallad i gfifrobrefvet: 9)edle väl-
bördige och maahåftige Jesper Madzson.9) Af hans
enka' ochaedah R. Dr. Gabr. Oxenstiernas maka
ooh enka Briia Pontusdtr DelaGardie finnas flera
bref till Märg. Boje fr. 1630 och 40 talet. Märg.
Bcga recqmmenif erade sin man Forbus och Fru Bea-
ta wnmifiii.niL K* Sjrater: begärer, att jag ville kom-
ne eder käre man ihåg hos min k. Herre (R. Drot.
-
( 120 )
zet,) sä må han visst förlåta tfg åefj^ alt liåii bos
min k. Herre inte skall Tara fötgftten^ n&r ^Igoii
god lägenhet kan iSrefalla, skall han vtl koittmaal*
håg tUl det bästa «) . « , Tra ej hvad Ail«I ^ A«i
xelsson sagt. Jag är intet så Ujrg, Mt Jag vM si*
ger en i ögon det jag itaianar. «* - Mia aon Jdaas* ir
rest, liksom Johan till Danmark. 1644. från Lata im
jag på' länge ej haft bref. Gnd rfgére iisiiaal joaai
den Helige Ande, att han måtte iå stilla rigv att
han lefver Gnd och människor tiokflOg ooh IlaHi^t.iliH
ålderdoms tröst och hugnad. 6pd mm a|k ftnaåiv
stille detta krig och hjelpa alla gpdei Tifuier väjt baai^
till Sverige igen.: Johans hnstru ir ^nia^ . sjki! Mm,
och har förlösts med en dotter i Landscrona* .ifi4&
d. 23 Julii begärte bon sin Hofprod.Setrnus till sig,
då hon förklarade sin yttersta vilja^ att sonfo l^afs
skulle anse sin 1>roder Johans enka fcb bfira me^
Sfimmä huldhet som egne barn, gifvan^^ Br||a
Johansdotter 4 bondgårdar ooh ett litftt ^Ifffn 9^4
smycken. Till underhållet för evärdelige iiA^t^ af djit
hospital, hon uppby^t vid Börkliifge Kyi^{i) ^hirilbeii
var ef familjen uppbyggd, anslog hon 2 bopdgårdar,
Aby i Börklinge och Grönby i Böre socken. :Som ej
skola ingå i arfskiftet, men Egaren af Sätuna går4
akuUe hafva Hospitalet under sitt beskyd4 pch in-
«««aaM*MMiM^
i'.
*) Vid en recommendatioN for sin man, föreslår höai' honbm f^^r^u
Margreta att skicka en af de myndigaste föksensmdén 'dess
skuldsedel åter, "ty dermed kunde sksffai en^fMSHiifg af
lAwra rärdo än skoldaediea*" «. v' . ! .. .
c
fiktion ;: Mi ' Uoér ' Olof^ fördom JfyikéUrdé '' i
i5ritlliig«, bifaMlii ton ski|l|ii HB^iåiKg Oim wm
ttciUH «M8 anlhp» mil iinitrkåUäs tid B^nnJKibt
iSÉM liaii kmlikiit l^bet^ béIcUda ni. i«;
<-« Jéio» j4ip0n$0M Arif vid 'rin dikbniftt till
HcAlMdftkd arilrMB dM^R. MurdbM 1. DdaGatdié
7'kid; J^ 163SI om knAoB ! af mommsttdatioiKh
br«fveii .: • • id^Tmmi oommguiiieMi Géavriom
Natioirft gftlUc» in. Btl^o ut ^ :i|4 .eonfBltUrimnm
DtOfMi CuwBirlimy j6 9d Il)i|9tKi||i. Pfim»ptm Ura-
nias^ pro fqlbui de^toi otvi^l oafr^;.gntfia«i nea-
ti nonjnMs MMJnpni 49^1^^ «* !•/ A^meak honormi-
db %ms«n^i|)?tiis b«|wp^uy Tf rfi .. p^tcml» < <OliW mo
|miCf«^:Gtiitiinift. ..; ^.[..^ »•...ÄOg. !K9PuKMmitT
W^m^.tByttiure, iH kjoct fift^c tdfgt»^ ^^.W^nchao
i6S)ft Haas Fqihf|vi!«L^y9yifA ))«t)i|rifTM:. .
»
fina , wrnfmi MnL im i Vingém aCA^ti'^ ^ifSUf hvj^
IcM» bigro dd åt blå^ dmti ftr fn.lHiKjlwU Ulja$
één ifänttra*Bdttck)ttM> i8ffdiik ' lodft oeh ^.g«l|. Uti
4én Qfv^rtta på'hit0ra )0Qh.iiadera|;fi pkSt^fP f^ l^r
åtta aidaii ea'b|Bii;Sp||a4:kwl,i falk b^iRMlIc ridaodo
4
fA eo Jkastaiijabfvm btot .o«h. |ifilla|id^.>#li -piirtol i
häfta bnadea; a/li ^ea översta akittdfia,; p4 ^ftm
Mh a^^rsta. på bdgiqa^sjl^ ^tt hälft apprfttt bgon^
apptotigaado ar Wi Ityitr.^tKiip, a«h :M01lP^i)4et i faSgra
tanea. att. dngaada: aväid; ' ofvaa. påiW^W' 2 öpp
na'Ti9iMibjeImAry rtlpken aab kranwriia m*d galt,
lriyMPiiiiji<!»itåbtteylrtMw(i«ttdf km% Mfcr so«|^i|[^iJiit
och dem etMllim uHi: JMgyM Uom Mkiit iM yAth
fitebl«tlll«dM. «m4 :ltta. :filllpfftlM^ilieb.{||^^
^r««% «kiifiiiÉ ititt iftatt» AwMf hLarsson : . fto/i-yt i
'> >'SieMBÉlglirfl<^ å^^ft^VfttAaim luMtift ireaivpsr' .^f
t AfrblhrA1Aråi.ocH éAkå Aghetti fl0rii',»nMi«J^
iW<«mhf4SfriitHåitter oclr AxeF "ChteHivaéWilt^dot^
terdotter, finnas många l^ref, som vittna om heWMMi
hiakhét t^dh ékUäliilfW^iviSVfli' Af 196& ärr bå-
åta Icditi^^a' dé X^lIäiidUcé 'V&rifii»ii^af M ^IdMltta liati
d. 20 Junii VSTO^^ én éhdK' IcS^Mafr nMJli: ^ Metar
^ Wm Mt^ ^'kt f^tkki- Uänii * AMtiai huuå9 ^*iikg9Ll En
alirtlin ilMt^sIALilé^^^ätl^iåk^ flfbfttniai Minn, deil
detiäiiii^é^lk^k^unaeibtfttjdaa^ • Eä liftst^ . |ill frfml.
tkattaéfei^skétl^ ftifitf PelM»» kSMlaa tiA R>ki« Andhrtt
50 I&siMr <ft!«r^ to^dr ifålAe^^n <>«ii •'bofgaN»*;i/9to«k^
BblW. > < Kff^^^V^^ehiilh^arå^I bo^dii Itk4l& tUt Akad».
^ieCtMtriBAtiöMtt;!' ikvakifM ieké baftde. tiåg«*É iiKprnur
Vhigdi %kiita« kiini!e,''dm iwålfet^^j- tftg;;fard6^ n<^' la«t,
Hiii bfeinlty^y bWt#^{0M»fj k>étj <iäric '^^ p8r«>
s^dkr' ifikkq^M. ^' fleiiiMs ! ^ApfitMoi fikÉhig^riioa
( lai )
¥éamm<ekmmy^tt ätnf^ ltllUGoa«aHi..«ii^ilfiib
vin, K«niMlbriMf«t^M<iiMtt4liiiMii^as.m Vi .i M
— Guttttf tjente i .Frankriks vid anné«n, blef
sedan öfverste, svåger tiHTab. Wrede, beordrade
«.)^ Api%'167T'^'liii^ter-^i liidané 'alt -lefrera
«ll»Ki -iffo^ tfiräijan ibalfpiMMgi ff 16»t\Si^' ves4
fllhinågéiillj' vtsädetoob '«Utiiii iioik »IwUai-iAeraiuiÉi
l»»4MtoÉil«ri«rMv' MM iM^é**^ diiniAi, ! Ig}eiiell»jl
lMMI-."'filii(tT§» Mkyld^i 63^ iiw80 •! ideilUaiaå titt
R/iSLt BMli>'<i^!>Olé.i El»- ibwiriWin«lk«t:,iiMiffUiBi^M
kostnaden och måste genom lajiliaiaf.<{«fflS0kWi
skaffa Ag betalning.
— knnt R. iLsIttefijSSa liU Gr.. Ax- LilUe;
MoQsiear moD frere
Miff fikriyes . ifri^ ÖvterffotlaDdh Alt Landshof-
dingen dera ortten faaar Iuitrjii9|*.nla vara b<Bnner
så vedh No||fMm spWi i;^ n^^, .h|lil^ .^.upli
medh alingn att befa^tp é»ig med våpnes reparation
k. B. derom någre tiender ^d^ ^eif, ^ ir^rp., ^f i^
»Men ||rti5i,ftve|%»,*«dr4^ 4^^d,. ititftr att gö-
ra. Jag förblifver stildfif . iiiiii/; la Brora tjenstvillste
1. u^ -JTi/tijiiadbvS^^^ 8|talitt«ali»#' i FMand
( 124 )
Matta iMiMwB.KWti* <lwlin& <;NllB,K#i;bUM,Aii>-
riMtfiHrJietariB«iigt!Jp|MHiii4'i<P«llr«i »«r d#lter af
R. B. Bj5ni . iMjtoB»: Ib &. M*' KiiM» «irfuw
. . ' . ;••-.;!•:•; ii.- •• '. ■'•'i\ ' "'': ih V.. .•>!
•. ■:,.■•;,! ,,„,.,■■.* ..-. ^M*^ ■■■■■ . :.' .-.. '. /' "> r .'
4E<«f «fdykil«r ^ååat q^lMr;; ! ttU ; Jrng^^j Af^ „: 'Mm
MIakflMfi&bSiiill Ståi^ Bicter JSmwb (Biip«iiJtRåI«^
foi ftd.ttK«li4a med ftlta dff Tu4ig» . li«rolii>n««Mt
ms aUfimiigi» fiir aM alg»:, |åt.l»i«(qMimO!fil4«pl
toUftUb "^apnjpaiHan t .1
— Jf!(»^ 4«rora, skref tig i Qv^dljingborg d.
i Jan. m8».ir.\R W. Si. Q. iVoirtfiia 1725 skref
hon ...
Mana Aurora Cte K^onigsS.
t ■ { ^^
Andra^ gSn^^eri M» A^^töité É^Bnigmarck
■^^- "'^ ^ - ''l'^ =-'^ GPdeQ[.^ '■' ' *■'/"'
Oakfffdt tillliSraiidfl liSle seklet; mätiennet bref ft&r
bemtttkas jemte heiitiei''tir5deff8a T^aånlkbriki
brefVet rf 172ff d. 6 Sijpt. • - ' '
"Moiniéur i«)^ C»tfér Nlhrma^ (
--»•^Le^Kaiiptf);'^ - •••^- :- --
Le t^om^iifnent qae voua m' aves fait sur Tlfté-
ction du Prince Maurice'^a£axe en. Conrlande m*
obltge 4'|i«4eiit{lii9:qtie »^ y tnmve ime marque de
( m )
\
vÉvft kiitgiHurAiito jon. ^kmim Mn^nmfi/^^efi^
åaUéd^ la^l)ii0i£a9ta|.Mnr Ai4e>i<)iMifdl^ltte<4«ii»
16&4 fftrd* med Cfaarfantinnao Sophia t^nmSioasf
-^fllhMliflfdeiMViMl' lto«6iM^9M)iBlaK> kt»Ei#aUlib>
>gils»«>P>iikfMter,"yéin lwliliwitm»»4e>lto(' twawtfw mIv-
inga fSr hiitwyq ■iftliii>ki|ftaitt«M «nA mtrktiipim-
mg 4fttltASntitfit «éM i aif^liKiii^ \emmmtaåett^e[tU'
1fåli|a«h:i N%ra(«É*ii«t>nå{ tåkammtåkmfa Uimm
flUfriibiikral lU.SuiAft^i i^oJbrtHtipiiMuWlIwtly
de Tous i^mer dane maDiere ri tendre A aiiiiikiltr
ble qoe ie seofiaMéfijis^BlloiamKrtlMt jmpoanble de
«MMir ^ttäuH»9Bfléa tjfmmifull malbeur bon dieu
(6 qoettw>iOTl|^née(iaUtii^i^mer aan« estre ^mée ee-
pendant eeiå)niba'idestin je eais nee poor tous ay«
WHt''^ <'|e mmvmfuånJD-ämm) qaa^ik mMimt *onde
H»'«rt«vlM*><^ ^l^-tejvfåimiijb ifhugKyftuiMiliwÉ
j«i:inllle«>«itkåMrid«Je ■whiiq ietJaéwwwalokiti^iK
Ktf^tMiotf^ai»" i««».^liaÉi:;wlh|> dn m^éåmnm >L
mus en qnelqne lien qne nons pniesies ettrede^iiii
fliMi4^déaAlelNll'4i»|{l>|e >ft U inlMiiiéiiilUf i!^SIefv«t
4W^>I||>liJbt«fl«i^ i#<1whi37WMMMiai3tt6mi
J9^fl4tjlNriiénåk»«ili;i:«rii«i). •> Miei^\<ae1^on«- par-
donne tönt ce tfåi SHwH MM 'Ihifiwf N(MlMfc9u^«db
^ttifeai^tåWXM^iGttnehiUifiil^tfSgi iMi^lB.\^o -år, en
AiiMiilBii«a)iiuiaMWilMt'«k4lI^m«tttål<låaMiA bNtI
fiiras Uräl ftiir W vMM«=lMtad«;<«MM'läMM»^M kje^
( >iar )
Mgfuter Kaai^II$tSiéCia*«r ## rVI^^ t ex.:
(trol. lånegod*):
A töat moiretit rar la «^g»re
J^allots im Bea»re ea fiergere ,_ . . „
Me nura an plaimr de fchanger
eiä^åaé WPänSWi 9%åMm«m''- >!"<> <:i<ti;';
Par an extreme chaogement .luLi!:.:! ,..', ,i;:i
■Je>Wa«liuifeUhng(atal^.{aiafAie«.,l..!,;.„„ jj,,;,,., ;
«MM>'.*ifiU»n»«<iMd/i«ilreiMrj|il«,(^ Mi.-.flin-.t^^ltH-
I sigillet aes 2ne bjertan, ett mindre' ofvanpå ett
at&rre. deromkiing läaea: Coai foite il voitro
i Mn4iM«gii«llft.IJN(r^..j(AM>t|#t.A^«!H »J-
''•' 'MiM kSiii hÉH-Vfd '^< anM* tm bricfegfei <ik»< «rma
ännofenka \nitkltk"fårVt\UU» äf IcSlt^ii; > Cteanr
»(geiif^^^för i 27-fi^t,fltng.eIse S7lå;^|^pa8«^ii för
aaaai<eji«l*aa lia*.. ÅihirjKia. .^aknfTan;, »lOMig II:t
4émlf CndM If MlMåi:! gia - fMMnMi fénénki «in
tVå^liMfht SkraéMiMi^vidiih^llMttf' påseh»' >W<Ai Cleorg
Wm dfémSl ärö $hHä i åiråa jbinifé: ocli " bfadd' da-
dM a.; j£.i q4at , ^im ^Ml^' Wi» A»¥».«*^:Bi. bJM-
«Mi irrvägar. , .„.,;, y,,,,-,,,, ,;,,
finnes bir Q%9l|i.i0ni iällMr^toiipn mi^.^l^fft
odi bedonuaa oeh 8«»i4iMe||st b^r JtmiW ^lAHnftP^
betens händer* )<: ..r^i.. :«:;'• '• .« «;/o i^i -ir.^r
Främsl meddelas ^^t«pfÉit% aCML J&i€lr.*l»
DelkéardM ^egétMndtft -^Alcilfito^ w/ B2 BClFrilu
Malte iUmeh JäamMngar. aisnUdtoaecMatt BihiBå!
4et Btfnvél' Var' éU' é3rnéedig<.o«lk batgsi immm^Mffrnm
i«Q af ltlatttneft-<iii#iBleiM aBSte^fafcinipi»); .«»
'^ ' « .» •»^' '»I .-,0 I ! . «.c"'{ ':•• ri"^» til *•»*
1^) ^öratt af^exlja ämnena n&gol inom de särskitta 'litttén^
'meddelas hår häitten m6'^^kp-h'i*ca, kifftéaffté^ii^ti.
•^ ca; Itfés Wsbibiildl^HålsM^^rä tÉblMIss
i denna del, aååom prosnmeradt offf* {Mb^ <^9fUlÉi [ qsn^
. ': anfSnia U^.fttiti fiNe etiliiii;b^fr% blij ^er; f^Afjflet Sr
^^10 rt %IW»l,i»ff«a°«|t, j^r^piUflij^- häfte. ,^.U^^^^ ^a,^
. ^ ninj^ hade yistft ^vapt, att ej meddela det som utgdr n. 1
^ ideana didra 'AAelmng/ fbrttn' pä åitt 'sfiUttMKXI
'-^ 'ts^^baré, men ioé htai ntfSi^^^åaigfd^^i %äi'ildiaÉgv
: . i |(ttMdUig:tf. en 'a»»<al» A,OJéai»iBiefc:fc SfrUmåaaå
: laai^fiåv IMMQåraskai4|bU«MiM pi JUNMM ^i^Ma»
.,,,,.^qm,!l«lÄ . Wr en. }n»gjf«t<^m;]|;A«^t.eiH<^«^,.of%
. Lieutnant Stiernrof . ofch Comminiiter T^ —.i
West^rgötlandy sa har Utgr, ej velat längte fOrdröJa
ätt framlägga' — den ringa gnista ljus som finnes 1 fil r.
samiiii^, VMrahde /detta' i' ttfMiiAr höljda odi ' i- 4i^ goti-
ska mSrks Bnne. .i ,.)./. ii f
MMMiMIIMIMM* <
( 129 )
mi han Plitades I K. Gatlaf IIIis lief, ijå d«t. T^oll-
atadiska doQamentet kon fSrst i ]|juset. Det lyder
som följec:
?^]ffittprmk MppIy9Hing qf 9&ker hand om Konung
fHlisffk vet huru niåaga oeh olika omdomeii blif-
vix fällde om K. Carl XILs död och att åtskilliga
personer, ibland efter nog starka liknelser, både
iq^lfve såsom af samvetsqval bekant, och undre åter
blifint i|n«stänktey att. genom något förrädiskt skott i
förtid slutat denne Konungs dagan Ja man har här;
of|i icke ei^åag tyclf ts behofva tvifla och man an-
a^ ^^ i^{bei:ä|id bi^ottsling icke allenast såsom för
1^8» o^ 4ep rätt9, ajtap Jians samvetsqval äfyen , så-
som ett re^an hi^om tilldelt straff. Dock har detta
varit idel gissningar, gfundade på andras gissningar;
Och förvisst knnde ; n^n ej säga m^ra än att, all lik-
nelse varit det, Hi|n gefion^ en Rebellisk kul^ slavat
sitt lif; men hvem:det varit som lossat detta skott
ip^r äi|då ^illtfd v^rit förborgat, åtminstone beyisli-
g^D* Map har ändleligen dragit täckelset af denna
olcönnighet ^ch fonmt helt andre personer därnti
Yfifit: yärk«t{tllande . äii man både tiliförene gissat och
tnodl.. Den för sina ; Gesch vinda skotts uppfinnande
senommesade. Öfeeraten Gr^ve Chrcfnstedt blef på
aitt asdsta^angifq[>en a£ en mattaiide feber som änd-
leligen skyndade 4leas slut Dess Biktfader N. N.^),
«i 1 II
***) ISallg K3»NtolV«Hleii Tellstadius i St Jakobs och Johannis
• försaailuig. (Uti Ms^t sfilt som not.)
(IX Del.) 9
( 130 )
«afii stihidigt var hon hoiioni, bad hiut m dug gfl M
ÖfWrstéti StjernroA fejande tiU bondi^: Hlflstf ^Jern-
ros, säg honom att jag nu för Ehr bekant ånt jag
så Iftnge slätat inttom mig Éjvlf,. ack mitt samvete
nn först känner den stSrsta förebråeliié,*-Becl hoAdm
iSr Gteds skull göra detsamma^ och }iåillliina sig
hvad han gjort, strmt att han skjutit Kofitingen. Di
Presten kom till Öfvefste St]erfh*oé Ineé Ghfoifstetft
tens begäran svarade han: Att han Kldeles fétåt
kinden härvid ntan måste säkert Chfddstedi Iredan
fadottera. t>å presten kom tillbaka fåéå d«tta *v*^
sade Grefve Chronstedtr pä det han ftkril 'finM aft
jag ej radoterar tå säg honom det är één if^i^ MsMH
af dess gevär söm hätigér i deså kaAiMmi^; Vid
detta ludskap blef Öftelnte StjéHvroiJ h^ dééofHie^
hancerad, svarade intet ntan båd Presten értdasf g8
sin väg. Att sä värd passéradt htt märf fnnnitet
ter den omtaité Prest^it i déså fftrse^ade pajipM',
hvilket han med ed ihtygat vara hindt^ * Hlin Aäm*
fker deruti^fven dfi han komtnef att tala om *<j^
Chronstedt att hans egen berättehe pfi niltyttei^ftf
lydt sålunda: Att sedan han' laddat g^äret tog&t^
verste Stjerliros dei och sädo nti skall- det sniiH Vå-
'tt gjort; gick så åstad^ oth åA h*n fidr s» att K«<-
iWig<»n ännn stod qvaf némk fr ijfelfva: ^ppvöehosp
frwifof oommunleatiomilioieny som kprt%«Bi:sig någp^
gi6k hall ofvanpå gräsvallen ikring^ocM då i^tm$Uflt*
sades stod Konungen fölgagteUgen nedrigare än han,
och att detta skott således gådt.p^ sm Jgenom huf-
vudet kan man derutaf finna. Han har äfven^ <4ier-
( m )
JMrfe pteii tig ntt S^fenini» fötl' 500 Oiléaier ntM
af Imp iÉår éer^ e}« Således lyder denna rénnirqnår-
äfai twftttébe. Man tyih^É ttåtedes tämmriigeB -irara
hå^n mi^' dal ihorker faifatl män t denna Mk Irititv-
dUs kfrnl;. Men olyckligt neg -åt» mnn mäste tSlstt
«bi både ttdre odi nyiire historiska ^berSttelser i doni
lift sbk allid kManut Sfverens att det varit enSy^nsk
iMMn begådt diinna geming, oeh finnif olyckrignre att
dot allt ber tyckas bekriitits«n
}>Deftli kar jag afskrifiit ntnr ett Mandtcript
s>(Bfia finiiéÉ I RaninieUka samfingarne 17 V 99*
J. D,v
i ** * ' • ' * ^
^ Ai^tet^ö äååHäfåå ä »amma låotimentx
Demik copiå af lE E. Qt, Jacoir DehCardie ttr
ti^en fi^n.an iso som tilbort H.. £« Bar. Malte Ba*
taal. Jag pnmäomde denna i ett säUskap.i Stocka
holm tS23| saiat det atod dess innehåll syntes^ få af
de fifven på Ldberod förvarade Origin. Docamenter
k« KHgsCassans fördelning efter Carl XII» d5d (der
CMaktcdk ar eii bland do få^ som ^r stdrre andel
IM^ 'oftor Cin gfiid inoia mifoåren). Mén då jag wkmti^
4é Ci^MltéÉbl MMB, i^t en gakbé upp och sVor natt
åéi ¥itr Wgn^ ty Crmiéiedi wfe hdm^ dt&rftir*n
Ji^ fatNi att dotia akti iroro äniiu svagare f&r fin da
adrfllnhl iUDenr Téro mot Frses.' Cronstedt, h varvid
vreden lade sig och gubben (Frihi Fanck, Riksråiklk
•on) med vänligt anlete ledde mig i enrum och der-
laed mycken omständlighet utlade hvad som var
gtundea till det utkomna ryktet och huru originalet
( 18* )
till dessa Copior iillkäimHiti Haot Ifeäbtott? iMté
^ét, hade en dönationf ISr ntojrfadréfis ftn^Miät^*
O^ana teskade K* Gustaf III ägn ifcäl.all uålert^^
Han lät förfalska en ber<eka om .Cmt XII:s dHi I
Totlstadii namn odi försegla* . Deltå/CoilvaM iit
liBii i B. It Funcks närraro ^) intera tfdk dffhaAi
detsamma,, uppläsande det iSr R. B* iÉ*iln. ' Detit
från afskrifterna och ryktet* Denna berättelse medge^r
emedlertid att ett original fonnits, det må ha: vaiH
verkHgt 'eller förfalskiidt, och äfvea i siedpfire. hlln-
delsen gynnar det misstankan^ visande ^at^ ryktef bå-
de om germingen och bekännehen fanns till och an-
sågs ega grand i de kretsar, som borde vara om
slika katastropher bfot nnderrättsda^ Ty^ainars ha-
db svårligen ett slikt mystifiealionasSä. valt» 'Smel-
leHid har jag iiört af äldre personer ^intygåsl^; Ml tfet^ä
rykte fanns till i vissa kt^tsar foh^Sn <9:'ID'i^orjadé
både intrigera och regera* P* Wi^ebélgréfa* '
Utg. skulle knappt trp att ej H« £* ;JM. JUumA
akoUe närvarande kimnat^ ^Niomakåd^. en sKk Iflti^
och upi^äcka en alik fdrftilskning, som-Mdep i^J^
Funck, pppgaf. lM[en.«tt han q f^U ojrigia^et)ii|)a^A
atan bkftt kunnat nedskrifvti eller låta |ied^rifira i^m,
ameokning ur nnnnety är, att beklaga. • .Qm i^éil.
bringas Oripnalet i ljuset gäller att set Jiåg. h^pa»
dock <föga: af detta år**). ' ■ .t . - J •,?. i .•
V»
••'•'/ i , .:l ' < .i,-
t) R. R. Frih. Carl Funck dog. d. 22 JuiiJl 17^. ''''*'' "'*"*
♦:*) En 'person, som sjelf biträdt l(. Gastkf Ht aVti"*deW
( 133 )
Rörande . iMgsCMtans fordelning efter
K, €arl Xll.-t dåd.
^fter OrigiHalhandltngar ochea offioio vidimerade
'"■ '■ Copior. '
■
i. * Eiildnd in folio.
Förteckning på' dé' Grat^ificat toner y iom af de
ifrån Siockholm ii/^miié '4'00,00Ö daler siffvermyni
i kviia penningåry likmatigt' ffftns .Kongl. Hogheti
Aifyriiaeiu af Henen utg\fne och HnderikrffneSpe-
ei/ication på foijande ärii inbetialie, nemL
.. . '• SiIfm.DaI.
Ham Furstlige Dureblaaohdghet Rérli-
gea «t Holsttiir '*)'.' .^' .* .' . . «,000; ';
hnrdeniiJOOO, . . '.' ': i . . 240*.'
General Bar. DdkiV '. i ; '; ' . V . f2,é(».-
General Bar. öhtnsted^ **) ' •; ''» '. '». • 'ifi/fju. ^
GeneraUJeatenanterne Ståkfhb^g, V:;^-' ' ' '
apin och AlbéåjrUJ Ir^ärdera' 2000 . ^ i6,t)06. '
kistan i Ups. som 50 är ef^r Kjungens dqd får öpp-
nas, nedlägga atsl^lltl^a i' Kunéens' rum sämlådie suppli-
ker o» d. trodde alttiden till tftörstå c^eri Initehöll isllkt
tfkrSp, som tid eféeraiinaJk samlna dios^Mi Kui^, -hrar åill
H« M: t sedaa ^de lagfit |i||gpt fn^ a^ stfirre . vigl;^ ^
*) Större^ beris på charakterslqshet lian väl ej tänkas, än
att Hert> af HoUstein är delaktig i denna plundring och
sannerligen ^säljer sin förstföd^orätt för en grynyälling*
**) Missnöjd med katastrophen» Drog sig från affarerne.
Duker derepiot, som fick 3g(j;r mer äi^. sin like, blef R. R.
och Gr^fvé'l719.
• 4 v • • •
' * / 1 ( J - ; •
( 134 )
Tinunp. %G00. .
GeD.Lieut Gr. DeUGardie «) . . . . 3,000.
Geo.Majj* Essen, J.Hierta^Ribbinj^yLö*
wenstierna, Sv. Lagerberg, G. Za-
lich, O. W.Stael von HoUteinyKircti-
bacb, £« v. Bilisteen« • J« R. v« Traut-
fetter, Ströinfelt, v^ScK^erin, v*Mar-
s€balk,Silfverhielni, G. W. Fleetwood,
Leiitrum och W.Bennet, b vardera 800 13,600. .
Gen.Mnj. C. Cronstedt, nämnd mellan
, Ribbing och Löwenstierna .... 4,000. ««)
Öfversten Törn^yckf .. ♦ . .' »^ # % 8D0* , •
Öfvetiif^f^a C. J. v. Engelhard^ A. Gt . h: ,
Leyonhufvud, Pfff9iM[,\)f^en«4erw». i , .i,: .
v..j(^9tben, Otto Koskull, Bous^ufte, . : . |
H. M. v. Budenbrock, G»B. Sta^l v, .. *
Ho^teui, v; d. Luhe, E. v^ BiUst^io^ , ^ t . ,:j
P. Stierncrant??, C, P. Dahlgren, Sten,,
ArXyidsson, Zander, I^osakaski,C«OI- > ^
lonberg, Gref C.E. Lewenhaapt,And.
Koskull, SchmiCtenIow,6% FrÖUeh,Axel
JRops, Thu re Bielke, N. v. ^aumgarten,
»; Vi JFewen,4 M. WpUfeJitjRatger,
i Fucks, L. RoseiiMieriia, CU. Torr. ^
Stensson, TegentkifUd, D^viek, Vt"
batiowitK och Esäenf, h vardera 600 19,800.^
^ Som skulle verkställa fördelningen och sedan noggrant
'' TedoTisade.
**) Hvarföie här tinnes 4D00 då de öfrigc Gen.Majj. fått
800 torde stå i något sammanhang med hraiå ToUstadiska
docuQientet innehåller.
( Ui >
Traosp. 03,000.
Öfr«rstdLieiUé»aiiilsrm OMm^m^C^P.
Scbwerio, Stocklnan, J« A. Lilie och
BMgt Honi hvavdara 600 • . « • 3)000.
SIaj«r Baltsar ^ • « • • .6081
Än till f5lje af H. K. H* Arfpriaflens
nåd. behlMag .har .Hr. . Or. . o. Gen«
L. DelaQardio tUl allahanda frem-
mande nppliandliiigaf la^ atti^ 2000
.dr •• n». i bvaiTf m^Jh hht jolagdt
sainma /mniiiia i iii^tteck^a, aom i
fältlwwaräkiitogap fon år 1718 ver-
keligen åra lolagne och K. Mt och
kf^oaa lUI g«dp konm» t • • . «. « 2fiO0.
RmtBU har Hr Cr«n«|ifeat. E^sep . likala-
daa fitUfjt H«r K, H. Arf{(|insej|g nåd»
be£BiUnii]g åtagit till pariisaqa^ och
kiuiahiipfr (akapara?) • •' • * >* 1>^*
Summa dakr s. m. 100,000.
StrSmstad d. 14 Januar. 1719. L. Giers.
Bilagor.
n. 1. HSeiviälk Hf :Qrafva och GjBacfal I|4aute-
nant. • .. .
Sota H..tBaiiah^ Hart i^ Hahtan btr bafva Sax-
titaendo dalev.a. ni.>a£ da bvita pangar hvilka Js*
MiAm radat f>tankaii har brache mmå sig tUl Stviim*
HwL oah Mmer saftar mkt &m brtf af dato tdalo
ttra af hottom ra» amotiagaa afi Ca«mniaaari9itats
( m )
förvaktj si b«b»gade |ir 6, <& 6. L. af bene medel
emot qvittence låta tiUatillB H» Diireb»' utsktdcade
6000 d« 8. m. Jäg !5rUifver.
Tistedalen vid Fredriki* Gantsergebener Fmewidt
boll d. 3 Dec. 1718* Friedrich P« a. HeafeB*
Sfib Imea: TillHrCiéiuL. Gr. DehGardie.
Hvarjemte finnes: Ull aedelbafvaren behagade
Hr Qen.Lient. Gr. M. J. DelaGardie lita otbétala
Sextusen d. s. m. i hvita peiiniogar, hvilka 6000' d.
s. m. och härmed qvittétaa. 8tr5mstad. d; ^S'Dec.
1718. , ' Caroks Fridérims« >^
(L. SO '"• *
D. 2; Ordrr af Årfprinven att utbetala 19000' d.
B. ro. af samma Hvita penningar ttll FältniJRfelitii^lntM,'
samt dennes qvitto,'dat. Strdmstad d. 7'i)(^é!'i7ié.
D. 3 Ordre af Atrfprinssén' da^. "f iktedalen å, 4
Dec«, att som Fttltni. Morner börhqfta (vdAa 'Tor-
malia öfverallt, der ^j andra ftro anförda) 12000
D. s. jn. af de hvita pengar Just^ I^d^t . Paulsipa.
fört med sig till Strömstad och som efterArfprinsens
förra ordre voro tagne i Connnissariatets forvar, si
— skalle de utbetalas, hvarpi fftljer: Efter Hans
Hdgfursti; Ditrchl. Arfprinsen af Hessen ^^Cassels
giorda gratificatten, har jag pi H. E. R. B. Fälttlil
o. G. Goav.Hög^. Gr. Mftrners aintel vdndfSttnti det
hviU nja silf:ii|iynt8t 12000 d« s; mk-soin iilbeRB»<Hi:
£;.lios 3ig i sielf behåller och ej iitgilf«i^/ iatian dee-
allmänb kun^ordt^ blifver det siinnMi<*«toyätesoi«e»
skola vara gHagse, qvittenmdes eåieder deeie uad*
f£ngDir4]MM(V«Jm/ud&>ilR8Jar!oidkM^ o«il för-
segkdi»,<Ar |iTfll(» IL tUggii y&%m ^gm liHfllällås
skall hTaremot detta inl&ies. Strömstad d. 2å^ Deor
Ad, 1718. ^^*' ' -'•' ■' '. -•'■•i •' '" ■''' •'- ••
n/4;'iikä Örd^ rit^réeti/lkkéV^^ och
AelifiéÉ ^vittö pä^Vyskå. rii'5. €[éhéi*al Önifttedts in«
visnihif af d/ 3 Bee. odi ^Vrt^o lif di 6.' ti« & och 7
Ståkdbelrgs oi^ 6r«f t!rlii»iihS ' idvisnihgiir och qrit*^
térisek "'■ ■ ''• '" '^ **'■■'• ""' - " ■'' •' ■ '^ ' ?■ ■>
*' 'Sliöm jåg-4 kriilMWå^ tm W b^
hds^äetitfe irfvécifiéafion kiklniÉdé IfcrilHr GeWfftdspéf ^
fioner öéh ÖfVé^iaif ntit ^^éntt»* 1<dte idIsAasf wl/ ié«;
roarcben %H-9^'^rte samt belägringen vid Frednks-
haH^ utan* ock 4lé'«Ér'^rande. alBJaBOb^^ bArMia .<ftr^
godt fannity att gratifiéera demsamma sålunda, att Hr
General L* i4^1fok(mipéé'')a«eo4hiidMta flOfX) d» -s. bi.
Hr Gener. L. Crispin 2088^1 i|VMei»fitine0i|lbjor 800
il; «. fli.4f«ar/4k?iéMaN€fi^cd.«iJlii. attii Jkriiåift^än-
ftgft^ijbelMln^t^ci-iMfaagBdé bOr* oLa U-tfenaé
gvatification utaf de ~ d. s. m. som Ja8t..iti':#ti«U
gen 'M^rbrsgt emel^iitteBcerstfUialaliia; Viljandes
jugiiftd ankotitsteooiill fitbddbrfm. gdrai luinl^ aib do
dMge såväl. QfiioaHäre>.som'tgesiene méd :nJ^oii »e-
eadfrmnlitiaidiNi bekvftr nid detta tUJföllei:
Tia.fra»MM^||^fl}co|a.i)||gklimw bjiff^- .
Jag förblifver städse . . ... «.£« Fn ,
■.. ^ii..:.'l '.lyil i\i,'i i) ;. >FitiflflHch:.P« ai.
Tistedalen d* 5 Dec. ITlfti . J •/
cm)
n. 9* Albsdyhls invigning .och qviUo. ;7,*
m iO» 'Wll6oriié Hr General Major.
.. I Ånaeenda. lUlidjH h^sfif Hr |^ep. Ih|aj« vi4 in-
ock QHoarciien aaipit mtandet i -Nmm n^ttflxir fif
«»• jVIig. ,fitt *u^nti| gp9-i^. ^.in, j^f det nyft •♦ ni-
hynroii^liir Gefi,Miu« h^fi i{|r. ^fo^lfie^im Gfr. . ]P«b*
Gardie behagade sig anmäla. Dock är nddig^ 9tt
4^r. Gtn^l^qj dftt- pyA ^ny^t^t ^o» sig jqelf . ii^ehål}er
oefi4j Ml^fiifffiliM ilens. alM^Mel.lau^ blif-
Utfvto V«ik Hr fitin^Mfps W<fthtofte|:tM»iiU^
. 5tfft riiM8j: BriHBeMralM^jttr toit J^^
iw ilid(»i.l!&; liln.ls^iKftefMb/.iJiTiauligMr MIL
6en.Maj).> X Hierta' oA Bm BifcUdg, iMi A^mm
qvimnstfr*
n* 18. HftgvälUnie Sr Gfefva ot^ Gfm^^
Lteut. Som Hr CtenoNdBlajof Dmnatedt kår heSvm
fyra taaendedakr a^ai.af (ranLiHaBidir).tåbehagpid0.
Hr Gr. o.^.L. hemfiito meidtl ela#t q^lMiae låia |aH-«
ställa Hr -Gen.Ma}. Cröaeted^ iit4t$dia4e 4000 d^ik-
m. Jag f&rbtifver <lc. *
HttfrudqTOrfeePil Tiaiedalen Freidridi P«s.Hesseiu
v id Fredriksball d. 5 Dec. 1716.
( «t )
m, ar migtitiktigttilliitll» tkb fci«flk • •om Jiim«d %»J
ifitttaMM ^ 11 Bm. I9i& . C«l CffMUidti.
I de följande invighi|ijg[arne n* 14 — 67 talas åter
om besväret vid iti- ocb utinarcben*, Likaledes fö-
rekomm^ri.alla att .mjotft tills vidare skulle hållas
inne af egaren. En och annan fSrsftkrar sig ej mot
ArJTprfnsens forbnd skola utgtfva liågot tills niyntsörten
förklarats gångbart Vid ÖfL. Joh. Litfie^ anfSres iitöm
in- och utmarchen, att >iH/'Rögfiirs(f; DnrcM.' Arfpr;
af H. har beviljat det Hr Öfv.L. Lil|ie| tom commen'
derade vid Etféhorgi infanietté Reg:te b5r åtnjuta
• n. 16S; TBl lioi^lge VeTrtakbissémentB öch andre
b5gtftbetairfvélige jTei^eidlki^'' lipphandlande, b vilka i
Maga^iietttSa Intét finnair 6c^*^llt Ql^i^s eönserva-
d6ti''&flr öimdgan^ii^e af de'fik^l «t^mMad anlindi^
fircfnimatidé feAyg, ^ tiHåtei^HreemL;' &. bdaCfiir-
dié att anvåndrf 2000 d. «. m, rf de^' d. s; m.
bvitd' péngvr; dem Ja«t. R fatilften 'fttSä Sthm till
SttÖhistad''«fhirbrag^ Kåff andies iHrär ^oh eii eoni'
derdf nägJt kommer 'kä:^åtnjnta iååånt litrix med
myimJéUcén eovtdnf .att -^betala, 'hvårnMl Cdrbetmte
2000 å, n. m. uti föltkassan kommer - att ^sftttjas
oed deeae pyttAMktoidMsasnAiastädes » r&kniagen at
npfiiagas^: . A '^,■ \..y. •..'
S«MMtot»1..4 1(K Oi«c> 17iS, Eiiedfkb r.a*He9seii.
Cl»)
»
B;^iM^*>iMitililteilMråi«l^]ib%MJiilj.^ E«*
9Bni9ltk:iåg^-9li:åm*i^ ééii9..xm^ i^ 'Umlftufmilibgar,
hvilka/ i«i mI riiDBdäbmÉiiiIiirigfc.blifvir m^nuén aå
mig anbefalla gråtificationer blifnt betaltiiM,o«ki,r4Ml
taniinit ••ftolik «U parfi«*|#rriÉmlki*8lB^pMéc tf-
betalanda och brarjehanda .andra utffifter, ii\artill
inga mynttecken kunna employeraä^
Striima^-d d:"j"0 Dec. i7ifÖ. ' '• = ' , ' ^'- '- •< "■•
• ' ■■ '; ■' ■•;:•'■■':' ■■"■ ']frietfrid.p:«.-iietién;'-''-'
•^ . Qvitt|Mr«(Ie af Esven. < — . ^\la .vic|im«<i/9set
« * «
Spee^ation uppå de lOfffnb -^iif/herp^ékmiéä»^
att Tid ,^éiuLiflpt..DelpG»r4^e^,flfwi^ <78fi||n befo^.
d,, 8, m» e)»,384Ö, Ä^.U«M«»r-i.fW« ,g*r tHHwBa-.QOPft d^
•-"»• a|>fl8gas,^.j)y«lflg9ff..h^ifa,wiyntej^ .» ^T!»?!»
20QQ.dKf !»%;i;»AP ,jggr„itilftffp%.,i flM<» Q.*»MWW.
I3OQQ.49 ■liP» 'i'>i;!ii-: .1 iT>.,:ij/ri, J ii» ..-•• .:- A* « \ 'I
vii d. 3 Deo. 1718 ^1// ITr Camrer LoretUMi ffém^^^
Di vid RiksdJigéli i9l»' R. ^l.'«rf^eb GitkoH
yriätt saiiit 'K Oåittttli^Cdtt. 4, 8'NAt>>'lTS& liegirt
ifiknlttgi i»r 10(H00(M; i. iftt Ih^aArtBMstifiiiftkfvJkMtivi)^
Paiåseiiifrev. f718CM tiHK. Curt, (^kwtuK. Cml hank
^mf^n-0 oek 6der4zhin*meé iniliet kium^^i ankorna
HM tmR CékhmMsi v^ljwH), ék MiAref jmiii.<84
& wh> Prettlk Kin^iAiéfiJéCdL «bL:S^.ir» SfekiGar-
«lte fiMifer 6l6iirt4.(:^rl«lmM L dO Npv* lu &. tneil
liegi|can ato haé. skj^MuniigMi Mtoftiiisto^ det. of»
yiäumSMm \A\nMån\ . diKsmiflMt» iito^i .Tei9fifief«d)i
Offfiytns VtriHSngKed. hrffftdet, .£p . 97,, |r^fiinn«lsi|
i^ifk;d.t 14 0«fi»4 $A^t 4* S J<llH |72i. «yi|r tiU K,
Cmma^»r<*rif. hurfi ponft H^^. 9iksfni4 Siändar^
fihcme UtsMill .isti4Ktal»n W!» rOf^l vfni^^fv^i räkr.
och. FliWojiif^r Qira iilfif So|«teinike Jo^tit^fR.P^iil-
; 9f»nMi ,8u#9Bf iMid;. )Biiif|tt.w»e, r;^ d.i.iii^ o^jb K.Cam-
vfUe,, ]iUt J9r 4&dap|e iieiminga^ ,w b€li9i;ig!iBä|Miiii{|;
med .4«t {SrjUa fiii:, blifrff iplefreritdin — ? ,b?iiri5re
baur df A f^n jQirs: r^eqpp^enid na i^nda framta*
^ |Bi|9gga«: .i|f Nila SfiRflclUf^ ut^derteckaadtqTh*.
to, a^|.6iaiTarififé0ad9. rdkniag i de PaalaiBnsk»
';^ d. a, m,: bUfnt i\\\ deoarall^lUin AfrfMEqiogi-'
Cantaret inlanmad ,d^ 17 Q^t, 1724. — Desautofn'
(orraraa- hfir^^ •, . ^ . \\\ ^.,, v/-.-^.. .-• . -^ .'
I.')
$Qm kawmm ait hlifva gratifieermie -fBt 'Mhtåaåk9
Sö#||ir ni/i4;««ii.Iiu ,««. Crjifpiii:3(K10 ^.^ ofp^
TdrnfljfiM 600^1 mdTwi 3i Oiinv énr, (iir^4«t|i «l«4
600 (UriMMMitii oeh Esiieii fico#j bAr uppfördfi); sjal
bloM ÖIL* CMéhtvdmy Mtverift. 0«eb SftOck«iav, niwl
MiijWBBltkar^ hw^d«hi«0»^dLdflU <mUi Cortuaetf^
flante» MeyerKicJÉi Jbar larftliijjb^féj^ Men Sfir^iriltiél^
ken. Ing»» b^MMÉi^Bg iUM^ : ilksm efter s|MMi&
tLtm^t^tketiVk^é^^tiåMfiAm^ Mdéeiwifcr
nadt: f7pt>å.Rr>Gfr« d/ €(eiA4^^ DebtihnKes gjorde
pAniiiUiéleir irfgäf i^dtkié^ffenl litt siuMeli^ ' GlSniéfiiriA
personer o^ 6fVef«fér sértir iiteA det iiycr wflrvetfltt)rti<*
fet gratllleerad^ tStfVa, dét'dé kk« nii|fe vid éH «l^
lér afifiåt fiRMle det tit^ira ISrfffn atlfÉrMililei; hnti
gjordt btifver 'atl tairima nlyfateéortér sköhi irara gäiig^
se, mediehld behagade Hi' G^.^ a. G; L. 'efteAomilitf
min fSira tkrffvelse och ^Atd berSrdé pemringar 'tif^
gifvåa dll: vederbSlftfndé^ adiii' i^ \AéH>m lifAinMfa/ éf«
ter deniia fSk^e^äeiidé apecfficaffoo^ dtfok obéerrérM
der någon bekommit 'dnbbél/litiTtsiiing,' aå Mgifvoo
IlkTll ej mer ttt enkel* sdmma. ätrdmattiii d. 10^
Dec; t?i8. Friedridi P. a; Héaaerf;-
"^ Å en annan af AHj^rirtséii' egenlflhd. iinderteckr
nad Speeification uppå de Herrar - QeHeré^ipenentf^
oeh Ö/verttar^ gom komma att bli graiifieeraééj dtt^
terad llsleéaleii d. 5 Dee. ' 1718 npptagaa blott en
* c i43 >
CWbL^ nmkl fitetafiMi» åMritfll/lkMi J«|Stt Am« U
Crispin och imé UjMIå filaiikelbéit Diéh MMjb 12
ficM^MidjiNta* iip|»tä||^ (Iikfli,^8ilfy«li{|. Fbtlvood»
rel% JSQlieli^ LntMiiiH 8chlkf!er)ta qsb L^trlMiaitri^MiiA
4» 31 ÖfMk^sttrtUd^ .84Mn >iiM«8.i AjuiftofVatiiiteiiié»
cfndficåtioii. Ingii ÖfJiMir ip| élkrJMb^i Balisar,
FiQ Sl0i tonte Utg. få etkira, bvad RSba aliri£»
wif i «. & H«, 9iJfig infihr Mio au Curi blifrit mj^
«&ifi atti ivms «A tar baMktfad, foraltedd^ idaga»
Il^ffa a£ adinga aiaiiKiiJighatef» adid: frandabtfi åat
aiaf« ilcoUi !ii|qpda|aa;^ttMi ftfTansåltaii mUitäiikl
fiMUlér «te sé|fiaaiig^nli.(lik^ii%iMf^ Ht aUn aigmr
fMirlhaila Idna,^ ab» déék iv»li Jiii4a iSiije»! .an . undar*-
aBUii% ^H(«n^ ^t*n< = mUjÉfcdgbaim i kérMtteUeitia
éikami <liM}åm héM 4at» af» bmi : bKMt li«ffad af
ei|ikalfpinMlig%oiMrfi.ltaia^: rLagarbHug (ITTi; 130)
lal^ai^ icj! lMittii.«i( åattanlaAa. butnaft «rltfh fié» föatn
ningen .och fraii deq sidan. Ruhs anmfirker. att Lff»
gf rbriflfif n^om nppeifbarligen eft^r tradition var ,un-
d#rftUail .Ml a^yit^iMii l^ill el tela rent s^iHf ni^ ve-
dMligger «lad mf ekttt gniMiigbet Vollama*
AreliHft^r Rttdba«k »de i Dratinftigaiia #nni ,
att akoftet <&j var l)an8ktV deröfver iritttmlädes, tnen
alk nedtystades genom en slags förklaring, I Norr-
köpings inifioe at Snodelitts p. 141 (citerad ait Riihs)
sig»s^ att. krMr^Mi ^ter. idemia n|.Q|:fig^riDaiig 9nnu
1750 slog en viss Svansk Grefve ^^) å& starkt
*) Grefvetitlen, stt ailMt^g af Sundeliusi som torde, JföfbUn-
i 144 ) ■
inlåna m igårtar. TaJlimam ''ma m ;ab.« »ittgå
ktafi .kMj^t fitari*å4di UåiÉ hfOM delM» : .'
Uig. eriotar^ irtt Bnraa CM ., CmmiimUr mm
1710 blef.Iii^,Öf.U«ae.l7£2,()fTCnle|71S,QMdlb4l
17t6, Frih. 4. 3 Aiig; 1718 (RiUtai ; iile<l«s Geada
vjppgift i fiiofr.lex. »Faihem» 171S», bvattiU li|^
get: v&ffimt Norska IMicig*^ der K. Carl må$^0
tåtta lifhet täi,n) QnÄÅéWt. 1720. Kmi ej i fri-
gain till BådslMrfe, ISriAé Horns parti, aån, «nligt
den Yuliga NommU vM sMui kfiaMMr,; bMnikti-
gade «% de poiitiika rdråluilMV» af J[ataÉ(ro|4M»;
faHft (1788), aimi andanbad «i« dåt^filaa. We^ då
na HatlMBekoaMiik titt aah^J-åOtlat •i;7a9 €teia«ÉA
ea Chaf 6fvér krigsaMMtaa/i .FUriaad oiih 1740 Pka»
ifd. i KrigaColl«gl«ik Biitf Tid iQrdaaaiaBtiftalMti
1748 CoaiHMad. af & O. o«b Riddb af SidaphiaMr. O.
Oog 1750 d. 19 Dae. i, SMdUioka.- Magtm Stikrm-
r*» baviatado mm Lifdcabant. Caiabalika» 1713^.1||tl
dat 6 ref Jacob Cron8tedt,R»R.hyilken dog 1751. (Varl71S
Ordningsman i Upsala Län*} Anm* tr&ffa« päg. 141 Mh \yått z
^ — "JCmt^ken ät <JaäXII:s moMflkétt téuiiiÉdé däck
dX^9é «ti Mk stånk (I7B0 åm ry fet bark fnåi omkxini
tkro««fi wh Inwit BTOrigetfräii»^, fii^tlin ipan fSnit ville
påstft att den skulle blifrf^ en ^'ifdt lukt. .Ilerranom, Ko-
nangenom och folkene*^' Underligt Sr ock att krutröken af
samma mordskott ^ ännu 1751 på sotsängen så starkt stog
en tiss Svensk GMfe ^ — ^€ i' näsan, at Kyrkoherden
iToftstadhu médall sfä andv 'knhi^past ftMådde bort-
• biåsar 4emi.^' . • /
Oetta trycktes 1798 i en till Konungen dedicerad skrift.
Förf» synes ganska val bevandrad både i documenter och
' då bldtt eu vanligare mansålder gainla traditioner.
( 446 )
T. Coifiaral t7l4, 131)4» ilkmigen till Pommem och
Norrige, der ^n 1718 blef Corporftl^ Öfrersto 1733.
jkfven bann befordringar gingo> trögl nindor Horni
gtyrelie^Xmeo sedan kon snarcvind i eiegleo för den
gamto aha^^löse **) C^rporalen» Han ble^ eAei^n%ot kan-
ske behöfli^t IjrssnahidepfioiiiQOtteroeh Jminnen^General-
Major af Cov^och CqnlailieLiéiiU 1744^ fien; Lieaie*
aaat 1747, ComneUdeiir.niéd Stora Korset af S.0..1748;
Conoral afeavaUério|17S5... D5d i Stkml762,kåledeff
sannoliU rask Innu di Ctonsladl dog*^*)iToUsttfdl»s
hinaomnadc! 1750. » .<
Utg. anför detta, som erkännes vara ringa; u-
tan att sjelf deroin yttra någon bestämd opinion.
Det må bos en hvår IStofe anses öka eller minska
den nog långe i Sverige ällmänt utspridda meningen]
som, mer eller ifAndre redigt ''npj^ttadj Kkväl tydli-
gen bänsyftar på ded ToHstädilika ^Ber^ttelseii. Hvad
^) Så "talerunt alii honores^ efter 1809 års reroluUoii fin de
som utfört rärfvet mot Konungen. H. £• L. ▼.Enge^tröm
>tlniéei«|giaf|ltideiiii^,h9|M sar.|ånc^|lV«g.^ »Jag har al-
; t|A ^i^^t ji|^f|t. 4era«, V^for^rifi^ apfQ reTplutfpn^rade» . Sli-
jfjl fi*rr^|r..h<ira .belflnas af sin patriotism — OQi. den led-
de dem till stegei, jpeo reyolutioneringar ej bli en in-
komst-och uppkomstkälla, ty då göres försöket oftare tu
fädtemeslandet béhöfrer oéh tånerr," > < «
^*) mim a4 öisedkke :Proetea M egni Bereliieen Miafi :llfM«i>«
. iQiif f^ SM^imerooa,. BorgffifJ^ i ptfenBq|l^.,odi |^i^;b^UI,
f i lifO^jtai* tledr. Jjglconp.raa Lif|;edinue. . • . . ^ ,
*^) 1 det Ramclska m^^nuscriptet finnas Tal misstag, * fbm
en JTörfkdikare lätt Iniunat lindVikä, aåMéi' 6tal Cronst^dts
gmd ^ gt^fka^, Aieh Ifa^ iem^BévfiliarSlMKlfekiiid^^ ''- '
(IX-DSL.) 10
i 146 >
9om hlif .finelkkt idttgiilagti^iiMijI. k9Ma9s s.k«iikdeK
ning, t#rdb filr (fa btfar mtil det råtta MitoiisfcjR ft-
gUt iimebita mer ftn ett sreofk^ sfaiae önskar. All
M Kangea^sk^da att stapa fdrrin pengarna aeb
^y;$k'a fredsRtdraget och -fiiSartf hinna Iraav .att af.
d0t nynti som, t förening sf^d .Carls oeb hans baa^
särs mod' snart torde gjoitSreeiges oeh Nerliges f^ré^
niog till *^ nea soaatag)» fSrdelaameliaa Herrarna, aodec
4at nd^ gehieaea oeh det iSgré befSMet ftrfars pft
lmi.?ft(|^a,: ä^ visst appiröranile. Maa --raa» \aMw:fi
blott hämta lärdom häraf, och deana: h&s« 49 iHsr
blifva^, .. .^
Till pTpf p4 h^^a,,j!n^a ot<i\alp»ren dkr^f . fr^n
HafVu^I&grft, vill Utg< ai^ra nr Audit», Här^f^hfd»
Johua B^ljffin&etn^, (S^ A4elfiA« n. 133() bi^ef fr.
llitriSy^t^. d, 44 |j»qc^4.71$, <i,Urep .J-andili^^iag, so»
hade en process upphvälfd mot sig af GenAdj. Rnu-
thensparre, och bn^aj^oade H. som sin Comm\s-
'. -^é^ «^ no6h'har Jag' fftl idtsedaa efbiafNMTt- hu-
ruvida derom &t resolverat men éj kurinM; - Yétéii fi
någon vidare cfomb derd^i vara fälder ^äh 'f^diftmis-
sionenn, émädan gienoi^ Haas Majts oljckli^a affftl-
)e, som skiedde den SO.Nqv^npkhfir. for Fff^dTJchshahl
taiednlstatt skri af:att siyckeskett från i!ästnii|gen
OM"aaéteh eitteHan 10 éch 11' genom hafvulitpl' ho-
nom, Sål. ftr |iär en sädan Cönsternätion blåtiA^bå-
får; Q J^m^W^s^9^^JSBåm blir ifrlin i doMn dagar af*
, ( 147) • .
giilgeB (M<i bvar och en af å» arafiml ^ä »ttt I1ÅII4
ak, U ^oflkholin, allmia Hma fSxecHeac* 6r. Dels^
Gardie ttr Snmi |i«r ucjii lirpr cich i lUsaa dagaa
aflefverera Coinmandot till Generat Major von Esien
•om här med några Regimen ter allena qrarblifver'
hvpriMwul <m ,{(«g«>RPAm j«« . »r Mir euj i aanma
dagar som Hans Maj:t Waf tingen, kom Baron Goru
hit ä orten Wef straxt efter Hans JDAimM. ' ArfPrin-
um Ton j^eMéna ordres i acrest tmgén oofa affS^d till
ÖMbr» sloM^ jag hade Oinlies tlR ittt eonfbigerå Tio-
•MBn döt man titip under vilgij» nlgra mtt ^åtiMn
tillhaka ftr andra bestallniiigar bik«lldh, och fördes
han sMfaut (^oki «n Iljttmiist 1 låeutnant, 1 Fen-
drik, 1 Cornett och 15 Byttarp till benämbde ort, be-
la deputation lärer och vara i arrest skingrade, en
afCertzes följe fii» Vnna iiä^ ^iKr som hetet- Paison;
om alt detta skolat jag väl Hans ei>ef^^ tim'éU
fÖrene raporterat, men ej varit någon lägenhet, den
Btaékan Armeefa, troiii ho g^r hein tiHbaåa vet jag
«j hnra hon framkommer, f^ hon var mest genom en
månads Compangie Rain^ r«^^ ^et ,fjy ejf»rWTd}«f fie
om man hade varit af ^Äwi opfe; ?t4|,J kniw)», fg »i-
^m m »Jer iVMft m»o «V,3PQ|»tlW.Ä!49 f^m^km-
RlMW^P* ^»f« «|t fi''*^» »ift» «jf(^r^n»fceligi»t»
hade Fr^dflcJs^l varit Vviff,; w|gr,^ ^pgnp , % 4„
8d- I^tFXfiVlf^Hcnfarmade Han sjelf 18:de och in-
tog «* SMvWt$,<if f fM ■«>«> heter Gyllenlöf. Gad hje-
■ t' '\ M .1 ■ '• . ? JO*
( 148 )'
pé Of • lid detta tiHfUle Ull en god ÖffMiel igm^
. Jag Till iSrmoda Eden Grefl. Nide vid det-
ta tilUäUe fir rerange pi sina fSrftlJarem
t ;*. /i »
' • . »
Nigre PHnt Friedrid^^ Mléter iokiti[fwgmmi itf^ ^
ikrifne.'
Meneiedr •
Je Tous reai mille giaoe des eoiae qne ^rem
prenner a me ▼onlloif A. biea reeeroir paia da gie-
ce faifte noy La joidce éc tjraite laoy en any .& ee-
b sani CMton ear je mde trea veiiUement ioat a
Toae. : i . friédneh P. D. Hesie. ^
A tergo
A Moniieair Mo^i^pir le Baron d'£keblad Gene-
raUfaJor a Orebfo. ,.
Detuammn bmeter tiU fienJdeta, Gr^ M. J, J>*r
laGpriiie* VH,J)ific^ 17Jl& ...■■. .., :
Dorpam lé 1 Déc; (1718.)
Monsieur moii Cher Comtel
Tons aaroy sans dodtte dejra apprie la tres
facheuse noarelle de la mört Da Roy Je rons faia
part de ma ' douRenr ' sagant. bien ^ne voas intrei*
•er a ftmt eé qiii me regardé et sois tnr qne vm%
ette de' mies amis eiisi Je fin ; / d fäis bien
Totre tres fidele •»*'
- »/■' t'" •'»•.' Amy (6 -iervitenr "
Friedrich P. D^ Hese e.
i
( MO )
Le seeonde lettre
le 1 De 1718 .
a 12 faean
Monsiear.
Si le Baron Gorte vimå a Strömstad je voui le
recominende a le faire bien gärder que personne au
itionde Lear pade. je laisee cela a Tostre bonne dis-
position df snis Monsieur
Vostre tres fidel
amy A serviteur
' Friedrich) P« D. Hesse.
Dorpum le 2 Dec. (1716.)
Monsieur mon eher Comte.
Comme jay unne perfaitte eonfience en vous je
TOQS diroy ^ue jay envoier ponr faire arretter le B*
Gortz* iU y le Colonel Baamgarten A. Borengild qai
80ut commendes pour cette expedition ensi je vouf
prie de faire prendre garde qnant ill passerat la au
cnTirons de le faire venir a Stromstat A de le faire
bien gärder quil ne puisse pas echapper vous estez
boii patriote ensi je me repose. entierement a vous
<£ siir tout quil naye pas permission a 'parler avec
quelque un je suis Monsieur
Votre tres fidel
amy A eerviteur
Friedrich K D. Hesse.
En annan billet:
Der Graf beliebe solches iinch an Ihro Hoch-
heit durch einer Courir bericbten au lassen das der B.
Gortx nach Örebro soll geschicket werden.
Friedrich P. a. Hessen»
( 150 )
_ s
lind solchen einige treaeÖffiril Ätt sagtten*).
Ditstedal le 4 Dee. 1718*
Monsieur.
Je voui ecrie a teifl moment mon ^her Comte
mats je voue prie i^renner dé bonne {^reimutiAii
contre lei CavallierAlemane A iiur lentme^er.vo^g
de Diirin A je Hie confie a Vötre 6onne cnndiiitle%
Eéur la previende vous en auray soins jen vois
des ofiicier deltat poar la resevoir je sais töat a«
voiM« Friedrich P. D. Hesse.
Dittedal h 4 Deo. 17|^
Monsienr Mon Cher Cnmte*
;Je Tois partout lea tnainea qne TQua eelet de
chea amie spiyer persuade que je seray reconnoyfnnt
tout roa T.ie*
Ce qui est du Baron de Gértz je crois que
VQus aura ressu ma lettre ill doit aller au ehatau
Örebro avec^Ms tlosenfaanavoc defance de ne par-
ler a personne aufesi de ne par parler au Duc ay^x
labonte <& donner eneor quielques ofiicier d^ con-
fience firec Luy d donne Leur les mesme^ Ordre le
qui est pour le tiiarche des troupprs nous .retoitrne-
Toiks eil Svede A je marchera le Lundy A passerons
la poos a Senburg": A un corps par Holmendal A
qudqutt par Diåtethl comme vous voire par la dis-
position que je tous envoieer de grace ihott cher
i > I I I lllfcw
• ' • ■ ' ^- • ' * i • i ♦
f) Man fiimer att "P, O; ilef^se" horåfi ^ /'«|(rifv^ . sitt uy»-
dersmål och. andra s^råk> ij eller.''
( 151 ) -
€0«te Bgén soiss <qu« lea Irouppea tfeuve la proi^
ande pretto <& sofyer peHiUMle q«e' Je votts én suniy
de obligatioffiÉ tout ma vie eitant avec bien dataeii^*
uiMt töat a Vou« moii eher Cotnte.
Friedrich P. D* Heaae.
Je Tooa prie de faire en sorte que: Dac ne c«n-
contre pae le Baron de Gortz.
Je voas prie donne au Barr Gorz unne ' bonne
escorte et an Officier bien a qiii bn ce peut fier«
OSlcielt samma dag ankom bref att Gréfven skulle
strax lösgifva Öfversten Witting ur arresten sleimt IS-
ta bonom gå till sina gods ocb besitta sin egendom,
ntodertecknadt af gantz Ergebensten frennd Fr« P.
%. H., likaledes ordré, att fora befälet öfver de oin-
dehe troppar, med h vilka gränsen nu skulle försva-
ras, sedan de indelte regementerne nu återgingo dll
sina rotar och rusthåll. Schwerin hade beordrats att
m
till biträde ha iiin post här vid gränsen, skyldig att gå
Grefven tillhanda, likbsom GenenMaj. Stromfeldt vid
Eda- skans*
Distedal le « (Dec. 17ia)
Monsieur mon Cher Comte.
Vous me donne tant de marque de Vostre Ämi-
(le que je anis dans la derniere impatiefdee ie vMi
marq^r ma perfaitfte reoonnoissanec Soyer pennade
^e je né perderay occunne oecasion Jay ressa Vo-*
stre paquet A jäy brulier les å0ax de maiii propres
aiiiVanl vos ordre je pas demain duy pour Dorpum
A kippreAde main poiir Soa$^oarg A Stromstat veui
«ie i%ttu plaisir de venir auderant de moy. Les
( 152 )
DragpBB AllaoMUis on - ofdre de roareber eosi von»
voulles faien encor L«ft ojrdeoiijBr de nierehe Buiviuit
qne voas le trouYeres appro«. Da reste je suU trw
iinpatien de vous dire ^ böuch cerobien que je suie
bien tout a votts Fjiedrich P. D. Hevse.
Vian datum.
Monsieur
Jay reagu le deux lettre quil vous a plus de
mescrire je vous rens mille graces de votre cher
■Quyenir jespere davoir le plaisir de vous revoir
bientot d^ de Toas dire de bonche mon cher Comte
combien que je suis töat a voas
Friedrich P. D» Hesse.
A tergo
A Monsienr Monsiear le Comte DelaGarde Ge-
neratMajor dinfanterie
a
Larmee du Roy.
Efter dessa meddelanden må ti återblieka på
1718 art revolution»
1718 åri revolution bar . lyckats att till och med
undgå revolotione-namDet. Den egde * likväl .flera
beståndsdelar af en revolution, ftn många blott i
hofsalarne appgjorda knlissfdriindriagar, som i hislo^
rien utmftrkts med detta namn.
Dennb reyolation var visst icke allenast en ögonbUeUig
militärconspiratioo, atan den stod i sammanhan^g med
många dål tiden jäsande elementer af missndje, méd
( 153 )
lijjiliny Mtom iMcl tfirdttt plockade kroim odi, gnr
ifaidBSnti |[af boi^t dem g«nast«n Mordel torde t»»
rit först tioktiden afiikyvftfde Fnmtyske Bflieistem
Cardinal Daboia hjerna oeh påskjadadei, sedaa dea
tiiåeiia qaadri^lidliaas komiait till stånd. Carls rid^
dofliga sinne drag kans hjerta till Maria Staarts d.
^. landsflyktige ftttliag, som hoppades åtarinstone jrid^
-da Skottlands krona åt sig, om ftn Englands flistades
få en HannoTerans tijessa ; och det ridderliga i hlk-
gen eggades här ii ett sirenskt-patriotiskt bem5dan*>
de^ att behålla alla de länder, som f&rvärfrats med
Gostaf Adolphs och andrasterasrenskaftltherraniUod.
1715 hade Georg blifvit herre dfver Bremen oeh Verr
den. Han Iran de bättre anfallas i spetsen för alla
missnöjda i England oeh Skottland, hvariblån4 st5r-
sta delen bland det afWhigs nndanträngda Tprypar^
tiet torde räknats, i samma stund hjeltekonungen af
Sverige och Norrigé ledt krigsoperadonerne^ än ge*-
nom svenskt krig på Tysk botten utan bimdsförvand*-
ter och penningar. Men Carl såsom ^ herre öfver Sve»
rige, Norrige, Finland, Est* och Lifland dE^c. , Poni*
roern, Bremen, Verdendtc. Byska Zarens svåger och
Bnndsförvandt samt Skyddsherre dfver Konungen i
Skottland, hvilken då' snart torde ock blifvit Konung
i England tillika, injagade lätt en pånisk förskräc-
kelse i det dfriga Europa* Frankrike, som nu slutit
sig intill K« Georg och Wbigpartiet hade ock myc-
ket att frukta, än mer att hoppas, då ej ett Jernhiff-
i9md ledde Sveriges ntrikés politik* I d.. v. Franska
Ministéren — • 99den atfaeistiskan -*» fanns hvarken re-
y
( 154 )
I
liglon ^er mtfah Heit ftf OileiiM odi CaarritMl
•Dttbois ftmiigo ftäkert som en f;oå fibåm oj^mitfoil^
^mda knaé» -gMioto 'lönmnSidaffa udaftrUJa it
Ma mabfriskoHr) hrårpi Allt hir baroAdé. a|dim
Qvttdhipél-aHiaiiaéh Itt^ varit nasave am aw^ fimå^
^ att nii^a lofttaadaraa för, U m^gåagaa af aa ttitt^
atadl NoiéeiM Alexander oeh Tdry LaMa^^attÉi»»
Igar. I tlatat af 1718 Jwde Ffanaka jBraqfttiåararef^
rirtgen gödt öm nynté Skotten Johan Lawi guldma*
ken anaåga ännn aom en alar irigåam* Ja, Miaaisi^pi
Coaipagmet bebllie nu raa>t iagdt SBv^t hela Earopaa
pennigaTåaende* Nog ^: Yiae i IttgMvtdFredrikaliall
oa Fmnak Amblisaadik Gref de la Marek, bvHken, itrax
Jijelten iallk, tagaf na aiemoare till l^rina Fredrik,
att till un nDrdttningii föraända, der Sverigeanjra po-
litik Qtstakadei. /J>enna meMoire Tar gntndatenen i
ibl^aniar poHtIk, anda tiUa Frankrikea iatréeaal772
fann en ny rerolation behSflig i Srerfge *). Lyck-
liga iri adm lefra i ea tid, di den franaka oroliga
betiandén aaturnieeratf! — - då den iter åmu egmm
iarH! dr» de la Ma rett häda 2 göda bandtlaa*
gare f&r ain politik i eina landsmftn, DirektSren öf-
Ter beligrlngtverket Maigret ocb Gené Adj* Siqoien
Men aikert är att dét Europeiska miaanöjet med K.
Carl eldt aig in till det Svensk-Aristokratieka, aom
• *
'*) Man hår misstänkt, att också då en Kungs naturliga dOd
ej hann att utrfintas; itien den aem läser fbrtecknin^ii
på aUari&tter, K. Adolph Fredrik åt sia aisia Uiiddag,
undrar ej» enigt ShreaaTards aaMäckaiiig i haaA Memoa-
rer, att slaget följde.
( 155 )
— t4>licfcT<»- mUnkn fA rtfiiäkétatHmnOn leeaiaad
MiniM» lr%gtn toib Erik Sparm odi P«4«r Btahe
A •& JtiiblidMfc pA n/v^liifM^Mwt nnda» Cidnifr
filMi de» éf iL €arl XI kufvaJto Aii»tokrati«li
Imdé trettfié mtt sonTtraiiiitttm fiMdtN^a pårttér,
iHaMm #u iMol dtféfter^ si •måningMi bifalat tigf.
>¥i/kali«.dél Mia :|Niii)i;r# aiéif jiMiMm oeh dlHanéra:
|i|irMf Étftf jiaMpnii I>Bt ftrra ilit tig oinkfuig
^jfyieoaii Ulfteft EltMofa, hade ila Madalpunkt i
fiDattkalA oeb ritt ItnlVttd pfi Arvid Hortia tknMiér;
det sednaie glruffmiaéé ég kring PHna Fndiikv ba-
^aia laeAllpahkt t lligrat och hnfvudet hatte: Ge-
lMaaliteta% my d# voro «rifinge.9i Det Orra fdrme-
^tmi^ liage fi panaaii «U1 akvifi^aiide •af 1719 och n2Ö
ifs Begaffiitgilbriacr, Ilat fteditérte laidada Iftnge på
mordslEétcat mt å. 90 fi^PA^tSl Eniga volro deUatf
4 sin MMhetskiiMl,» i. 1l« sitf begär att tlUrMIa aig
iBskteM prérogatl?#r| helst på ktantadras bekoatnad,
MCn geismn iåaftNNi IHketAftUek ^oge da sympathiskt
intill sig den^ awi i Sterige vaknat tfll befaof af
^Mb etatdi fSr en pariamenterisk frihet, Oeb desse
faoDos egentligen bland den hdgre adleii och de mest '
Uiaiid^MaMl.daofeålBa« MEn^sfca friheténn lyste
a{ikiil^ooanvawh'idltmAeliJe#tat hos dem arni sågo
ééU #ai%ltatéf i teikkJia både littarttra och akoaomi*
lOtä odling. ¥å lOra likväl Velat köpa denna littritg-
lUfl laoa bjiltekoiiufligaaii bWd) méii a«g lära aihi va-
^ %nii|li a«t^'alii Komngan flé^kaitimit lUlStockhoIitt,
i fftkbteg amAa btf ^a oiAMHlg diA «|fkiig oplaioa^
( 156 )
atlt£oiiiili9M Iwfi tyån vid att, «! d^^dérpL-.. lltai
dwf&re var KoHnngeii ti ting, att faaa* €§ kom $äl
filtoekhoUn. Till Lund komino patriätarlia Uott ktmt
f5r lig, si att det var ridligatt, att, aom Bialsop 8va^
karg, afbrytti ttdat, di Kuhgen uppdrog SffariBppao.
Till Sverigei itU, hoppat jag^ movdtaokaii gick ut
frio Frankrikoa kabioatt^ der för^ttriiigar; och l&oii*>
iMNrd, Kftknadei ioa>^ avaghetasjriider. . < Em Fiamk -Ani-
baaiadör, med ioatmeUM för 'den aya re|;oBDgeii ^
fickan, laialo ajtnaa i Kamg Garli; fftit^i föniti Ihuh
nicdaceaa piatolkola hann :den. lagektiriniogi 'fiéndona
kanonee.ock baodgevär i IS ir rai^otoral. :
Den .30 Nor. 1718 raritml^Uerad ett ma eller
aldiig^n. liiom l»n dag kadei fred varit garaalenid
med Byaelaad, Gdrtsfe anitta vid> ilatturodcet och. Paat*
aénckapennial^rtie i.fUtkaafaH..: AUmftnt aaaiga, att
inom 14 dagar Norrigea ny.ckd legat i Svenska Knn-
gens haad« . TiU vicea • iiad» . di Örnen sikert fria
igftUon SCverlaggt, hvilken ki<olia :bati fSrst yiUo plie-
ka fria fiuropas kctata bofvaden, sedan aoMatemas
segerlast iter vaknat af .segetsiaigima oCrer Nofii-
ges intagandOé. Och d«t 30 Nov. vardtdaiföre Ko-
nungens dddsdi^.
' Gdrtsens och Paalsetie annslbindasynas véfkacbkr
pide aammansvoniQ ilftgrcit mad. aamma' 6|;gaiida
kraft, som Adlexsparres ahndkinde till Stockholm
verkade pi Adlercseuta, aburu. ej ar samma bevekd-
^c«ratider« Vcrkstimaadet^ innan del Yftfi^deS' an*
komst besiats» . . Och .IbAda . JUk|taiMigfa/Mas croeh r. a^pi-
veteqvaleisjfpmde af.bM4igh«ten' fikluims^vid ditta
{ 157f )
spådomar kort fSrnt, som slogo in. Och imrnH^M
?Mr.d0ftbiiIei»rå;JaUmuh«rti, K^JCatl vppMnde pft
tln idKMsdiA; Jltriitréftor hMr i(jrnt»« M Moligf ^b^pra
hoM: viinligl »•toMtt allor M|E«ft ifisigte»<«f]:ot»9jKs*
<•> trolig»a i MongrrtMi ytemigftnié^ m vj r- •
tivém tknlle, dock yerkställa det vid slika tilljfal-
len p. (s^.nnqdvahdjgai)! Denna fråga ISr hogbjryti
Pfins Fredrik'.', ]^å . 09 i)åda FransöseriiasXiiicf var
miiidre attlitay' |lp^'på[, deras' jg^oda väja ati'^*ena sitt
kabifiétt»" Den snällaste 'Iad<^aré i arméén|' Crbnstedt^
kundtD vU {5r 4000 dalér speciéTaddä %n liten reffet-
bSssa; i hans charakte/laff badé karlek iifå eld^och
kHrlek /«//!/rÄe/,'H vilket' han' sedan, uttrycJ^te sqm
Conuhöndeur i sité valspråk: malo quam vinciila Jtäm"
mai ; men något oridderligt Mg dock i. åflossandet SF-
ven för den liberalaste ridderlighét. Den' som IBsit
eller hSrt det Tollstadrska dociin^entet uppISsas, vitt*
nar, att r^Stiernrooé, joir q/skjutandet fåti SQOl duca,'^
ievy men etf kvem iiar der éjM *) Det tan ockVa^
etsamma om de togps af de 1200 d. s, m. son^
Essen nttog till partisaner och »kunskapen» ^Uer ur
Prinsens eller Gr. doIaMarcks pung eller qr alla 3)(äl-'
* * ] • ■ » .«
•i^ II <i *' '• •: \\\< \i ' «•• . i:':;'l »• ,
' K\ -t
*i vig, harV »«daii ftrta arktt tryckte», Äft «n »Sker upp-
lysning, att R. R. Baron Malte Ramel rar fällt tim
att det ffrfigatarantlédoe«iniénfi«tvår8f'l'otlåtadii'egén
h k nåi Ock rid den^déh kund^^:ii handstHéjTani alla okSnd.
( fsa )
fonft* Wiff \t»mi OM* héUté-^gén Wkaiiiidipr amA
^rtonatf. i- '' '- <*•• ■*' '* :"^'! '* .•
40947I& Mle^ift ?ar^ ^nmmi mihMMmkMtUifi^
iMiii' Sllertf tfiow ^) aotiftgM nfuM itlM»*^e^;^4|it^iaiM
fMtrad till ti fiiit ckaTttlfeMrilEt ikiyiMiti < ttnltt } etk
IS^riirt meniuskpslafitande. Anledningar till ,inits-
pöjesaknada ban ej. Fqdd |684..had^ han vid 21
års åld?r blifvit Lii^ee^antVl7t)5}^ och l^iwabant
)707, men 4edan obefordrad oc^ obelöut bevistat ^alia de
actioner 'o|;h rencontres,' vi4.h vill^aH^ M:t yai^t närraran-
de.n Mån||[i^ungdoioskamraterj^89n[i på lån^i^^r ej de-
lat hans iii04or och utfört, baps iiedrifter. Iia^e bnnnit
Generalfbefprdran^ då han . 1713. än^tljgen. befordrades
till Corporäl. Han blef^ ble^er^ y\^ Holofzin, följde
efter slaffet Tid Pultava g^noiii 9detnarkerna till Ben-
der.» efindes 1711 till Chans residens, .déreftér till
Svarta haffet och in i Asien. , En annan ffang skic-
kades han i Tprkisk båttiniansrhabit in i en rysk last-
ning, andra gånger i^tt i T^rtarlsk eller. Cossakisk
drägt genon|st|röJtvp de största ödemarker. Blef fan-'
gen vid kalabalikenf Qch i Kiing Carls tjenst bIctC
en soldat ej nrik.9) Q^n <ini sin ^»falighet'» svnea
, Stiernroos ha blifvit obekymrad, om 500 dncater knn-
de köpa hans arm mot sin Konung* Det ökac f5r»
troendet för Tollstftdiska qppgifi^i^ att vi se St ap*
c 1^ ) :
hm v«r i SMcMdm» bift tiUfMIi. «ti gSril pi^ U-
kiiAt«edr4eiliiMpöj4« ftf;iEw^^^d^^^^ EflMttertUi tfiii
bMt«rft% m4 ^et.|)»n4ii. såkdM tuteric^ i lok* JKo^
i«irlif49i)M^ «lii;fit* 'miqiv»ki«4«') Kattinffmi priuwM,
d& Hl Jlit M^afttiiw ilcfk i dtlMlleti ^Nr Um bMbt
l^ifNfigfMMbiMt, Orh om8i»^iiiii4l«rfötitiiiii»tHi]Mb
ii9tpå4fft:|ai8l%Ginm4ei«lväg|[^|lW^
af nilffi iS|«M]iiiia g«9fihvjii4%.s%9ll vtfnolimeradtt}
CMii8t«4l#. B^ kiflAi )Kai|fM.f& APnltSjd lil«io»>aii
hm uiSM i»4.det aUOUfi, dfir b«i|fi 434; ii|»plicIitMié
Men JkyM4»lm; lMi49. bWdaa -v. if Vi4. 4al: i ,UlftitaÉ
4«df rAK ^ot|^ llt«tt. S94«n,i M^ tå|Mmiftll( tOlttyr-
det bröstvärn, 4fr^'40t! •crfM laQlls» ieiMUl tt0m>^
dvtf. bqfi^iidM»itfv^R ^R^Mlvllrftal, vie4i itogan tftinin-
fts 9104(^41^» 7 liniais Un^t o«b a liniar bi«4l^
m0i , ftff^ia:anj|^1mMA#r: : Mb ; omsliJMBr^ oab . h^^
Iiiifini4itf litt.*^ici|tii JM* »^nim Iwiiifea. JBftar. >dea^
' ( 160 )
t^M äéMktwk plttéeiiiig och 8lqid«^; tfomliitki^
ih dis(oketå''beikKBU gnippeiingar, tro]lg«É Vttrit fc«-
hj4(^eji<fil|cI^!fMkerligM c; och; Sh lMglfvit'•ig^il^
Mngc Uölrt>i[tMi Varmfijl^f^' a<^ gMMi sin tiiii«tf>*
Aiii,fi9ttinMkVej ipkmn Hirdj^^ iibpvid« Umdi^tfSMai^
HNmtvoriie don hiigii#k)|^' nyheten^ ^ ailre«l'hVatli '«n^
ivMfiNAeSfA iålUiigt iÉiabd', «ti«x Kc^tén^fanUtH
Må, CIMhe^g Moti iBvttfidratfb irig.t EnåtdloMid wn
s«^ff>«i^ott^ liHIMMt^l pé««^ii' stillé t')Ahrhoieii of
^4c«figlig«| lik€N4 'oéiMf kunde lAvsSs» Mé'^ni(^
domAdtoU. dbiid 'W«4lka ^ ärtig«»«««rlU^rg:^^
ly julian ^ééHflo trodde iiftkort éj ino4 Cåfrihefg^r
OM HJ ftfcl Mf>*^NigM infitfe'Ja^ir^a^llHAidi^' ottj VM
éniiiAU»iittiv5Mit(cl medelst iéfit ooiitiltto« jsf) ^de^ 0rlit-»
i^y^ÉiidiEr^iarikriikiålofiiii^* erller biifvttd^lft' 'égJMr -ifriigd,
ku^a réfftai Mé-é^Jttkil Smu^en äl^ H^in^ewt Ovk
åHi^BfUeiiAM^amftflUgt. Maigret kniide> imaft utro^
pat ^ FoAi Ai^ jifcee ' ^ibé^, n/Zoiit ^ 9&upårt «ilkl- alt
aiair gl6thdö.^ka'«tkolt|iårets dihitftisiöiiei',' sohi-ftimii
tT4e J»uid# ^liiäitfSi^folT^ft ttiail iabttlafdo lAéltÉteo^ moA
fism; att[|rfiUiti T^piot Jvkålpatid, Vai^ *>ilbr Mm ett
inM^i, nrÉt ett flikig af en sTfiikektlla' oéh dylikt.
> :* 1Ii«g;lbrio»Kr hfiv«4d< ob^C^^ af
Icjltaiviärblii^ ögb^blKfa, Ht ifjilfirfr aiföiiighetfeii sy-
aésQågd nferiäi^'€4^4)ä<vi)té^h8i sagtti (t^' >^ i . i>
. •: (nswt^viåai' Aon cM KollM^efli-iB^otaMem i IKtmi-
cHém^ fié^Uligmgihijg^ ^t^ till jMnM^^hfiAltot
ef irfar hoa K^^^C^iitfltttttyOiiligt^fyttOJirfeK ''OW^ ^ettai^
fae hsir fiéra ffililf%^er ^>9%iÉ^ ^l^jiTe) MfaSfiMff^
( 161 )
DiteitSr ^f ättaeken^ utfiakade den njfa linien på
4et säiteff att ^ier honom defilerade ioldatemaj
man för man, iom buro fatöiner Jemte spadar och
hackor. Så fori Direktoren gtck Imien fram^ lade$ ^
ftticiner ffter honom i en rät linea, hvarfemte tolda^
tema blé^fvo liggandes. Derpå beggnte soldaterna
grqfva sig. neder^ på det de snart måtte fä skans^
korgatne med jord uppfyllde till der€ut bet&chningj^
Wblt hade han sett Koauogen gå den fatala aftonen»
Ett mera passande iitällé att ntfora mardet kunde ej
tänkas* Halfdankel, bl^tt stnpade eller redan af sig
t^tlPie nedgräfda eller ock snart till andra verl-
dé» (SrpiHislige soldater, af Maigret i kedja utdrag-
B#^ sannerligen, der 9)6refvarne99 och Anckarstrom
fSrfSljée K. Gustaf III bland sina 99skanskorgar,9)'var
långt svårare »att rädda friheten^) än der Ufdraban-
trni och-: Fransoserna f5rfdljde K«Carl XIIs spår.
Deftifttt ffir den ärlige men något enfaldige Carlberg
i|0 sin Kung — ^igga på venstra sidan med kappan
pm-sig^ hajfvande dragit knäna något åt s^ uppy att
föitemalågo utig^är 6 qvarter högre npp än sjelf- '
v'å bottnen af approcheen, hållande venstra handen
under kinbenet. Allt var betäckt genom brostvSi^net
för skott såväl från fästningen som begge skansarne,
allt -— utom just den träffade tinningen , som var
np{idragen i& högt ofvan bröstvärnet, att C. tror, att
de inniinför arbetande soldaterna skuUe^ om de gifvit
akt derpå, kunnat se hrfvudet. Huru länge kroppien
li|K!at på denna så lugna sofplats , visste ej C. Han
(IX. Del.) 11
( 162 )
gåg likväl om 7 å 8 miniiter den 99r5rel<e,7) mat idke
den imniia rörelse foråpordes un ait banden wndu^
fall ventira kinbenet oeh ki^/vudet lutade 99g iå sak^
ta neder i kappan^ ^ ntan någ^n den rmgaste rfci^
ning pä kroppen, fom blef me aldeles stilla liggmndeå
$om den fofut låg*n Om ock handsken hår fick d«t
blod, Utg. sett honom ännn ^a,^så var det ej bftr-
Tid hjehens klinga blef halfdragen, h vilket Wmxnl
m. fl« derefter intygat sig fonnil' henne, då liket upp-
täcktes. Ty ej blodades handsken vid skottet* Del
dödade förrän handen hann att blodas.
Emellertid tror Utg. det vara klart, att JCm^
' Carl ej föll blott för en qvinnas kärlek till eo bmii,
utan alla högre egenakaper, eller för denne maM
kärlek till en krona, som han ej kunde ambiMra wmI
synnerlig styrka, då h«n så ringa frågade efter dan
makt hon kunnat skänka; ja att Carl ej ens föll för
ett folks frih^s kärlek, i sin tids formation varande
en aristokratisk egennytta, utan att^hany som kS^at
med en verld, också stupmde för en coalitioH af fSlh
rifpas d* v. väldigaste. makter, h vilka dock måste, föt
att segra, om ej »smorda sömnen» dock köpa ldnii«-
mördare. Och af hans fall berodde yerldshändel-
serna mer än af Gustaf II Adolph|i, ehuru 4«i förra
ej på långt när väckt det intresse hos häfda|eckniir<*
ue« Hade lönnmördarkulan halkat förbi pcb/ Ofirl#
Tärja hunnit i stället heldragas och, ställd pj^^mJNKU'^
rens bröst, skaffat Carl en bikt,, som afslöj^t f^ ho<-
nom hela afgrund^n af sparor omkring, hpiioin» m||
han med Paulsens pengar strax kunnat ,köpa härens
( ,16a )
* *
enthit^iasiii och med Gortz^s och Gyllenborgs snille
kunnat ersätta hela hopen a{ förrädarne, Hessaren
räknad främst, och hans vapenlycka fatt, som van^
ligt efter slika casns, nytt lif, hrad kunde foIjt? Nor-
riges intagande samt Bremens och Verdens återta-
gande hade säkerligen blifvit hlott först a steget* Men
den protestantiska Ridderlighetens sista act var nu
itikié. EÄ ny tid sknlle ingå. Derfore måste histori-
ens sista riddare bestiga phoBnixbålet. Stnarterne re-
ste sig ej mer i England. Den parlamentariska fri^
heten hade der sin terra sancta, en utgångspunkt
tér hela verlden. Enväldet måste ett hälft sekel sof-
va i Norden. Och derunder vaknade Nationens kraf-
ter i en mängd riktningar. Den intog en ärad plats
öfver allt, utom i sin utländska politik och i det som
deraf närmast berodde.
Och vid erinringen häraf, må Utg. upprepa:
9)DI dagen bryter Carl XIIs segrar,
ej seklet bryter Carl Linusei ner.ii
Huru nöjde vi än således alltid förklara oss med För-
synens gudomliga användande i verldshistoriéns ut*
veckling «f enskilta äfven daemoniska handlingar^ sår
kunna vi likväl ej undertrycka vår harm både öfver
f&rråderiet mot hjeltekonungen af hans samtid och
glömskan 'af hans efterverld. Ty han handlade stort
och rätt ur sin synpunkts Han verkade från centren och
derifrån ha föremålen ofta ett annat utseende än då de
betraktas från peripherien. Och verlden tvistar ju
ännu mer än ett sekel efter hans död om företrädet mellan
( 164 )
de principer till hrilka han föddes och t&t hvilka ban
ttndanröjdes. Men hvilka af dessa än tillkämpa sig
äran af att bltfva den enda saliggdrande politiska
tron, sä är det en vanära for Tär tid , att ej ett vär-
digt Monnment kan utmärka stället, der han fÖlK
Dä Utg. for 8 är sedan frän detta ställe öfvertygade
sig om omöjligheten för en kula af 7-^-2 liniers di-
mensioner att hinna från fästningen dit och hinna
tinningen, hade en ko i beteshagen säkert kull stortåt
det gamla ruckelmonnmentet, som fÖr ingen del kun-
de jemnföras med det man finner ofver en häst eller
knähund i mängen park,om ej en Norsk bonde, ehuru med
möda, bortjagat henne. Utg. hade likväl dervid avi-
rare att bortjaga tanken, hvart de penningar kommit,
som svenska krigare började sammanslgnta efter si-
sta Norrska campagnen, till en värdigare minnesvård.
Huru ringa summan än blef, mättes den varit tillräck-
lig till ett jernstaket omkring nen svensk sten.99
Vi återgå till revolutiont^hiitorien* Dagen éfter
den vanhelgade helgdagen eller måndagsmorgonen d.
1 Dec sändes en af Prinsens fortrogne till en af de
Generaleri hvilka Prinsen haft for mycken meDnisko->
kännedom att förut nalkas. Budbäraren noiedfpr^e
första billeten af denna datum, aftryckt p. 148. Qär
skrifver Prinsen om sin doulleur — ett språk som
han blott använde dä det skulle ses af oinvigda f)»
♦) I det "trop familieiement" skrifna breffct' till sin gemål
af d. 2 Oct. talar Prinsen hvarken om per te eller dou-
1 e a r, ' Han förklarar ^jelf orsaken i sista rad^a . ,
( 165 )
Gref OekGardie beCann sig nu i den svårAsCe stall-
Biog, bvari en fosterlands vän kan komma. Billeten
innebar blott ett bevis, att den som bar billeten talte
aUt å Prinsens vägnar; och der sparades säkert ej
goda löften — rörande Grefvens uppkomst torde al^
la transaktioner ansetts malplacerade, ty han kunde,
enligt då ännu i hela Europa bliodt följde aristo-
kratiska principer vänta aldeles samma framsteg un-
der hvad stjrelse som helst, men här voro löften
behöfligare rörande medlen for ett efter frihet träng-
tande^ under despotismen förtrampadt, fäderneslands
återupprättelse. Grefven hade blott valet mellan en
beslutsam Prins, som lofvade frihet, och en obeslut-
sam Hertig, som blott i ett var beslutsam, att vilja
behålla souverainiteten, man kan ock säga: mellan
ett Hessikt parti, som ej allenast kunde behålla sig,
om det ko'm i spetsen af ärenderna, utan också kun-
de, genom ett väckt inbördes krig, i nödfall tvinga sig
dit, synnerligen förmedelst sitt fulla anslutande till
den alla berusande liberalismen, sådan den då hunnit
utbilda sig, och ett Holsteinskt parti, som så snart öf*
vergaf sig sjelf och derfÖre for den, som på så nära
håll som Gref D. såg sakerna, ^j lär redan d. 1,
Dee* erbjudit synnerliga garantier. Emellertid hade
mmfmim'
"mais J'€crit du Coeun Görtz est arresté» A-
men.** Deremot pjunkas om tres gr ande per te och
douleur och pUgt att en bonne Chretienne trösta
sig i det ofncieUa notiftcaUonsbrefTet. Se Floderi
Uandll. 111: p. 295 coll. p. 281.
• ( Hm )
Grefven innan kU 12 å. 1 Dec- gått öfver till ndcn
yngre Systerns») parti och blef seiian af la force deå
cho9€8j hvilken vid slika tillföllen är så mäktig, in-
dragen i en Terksamhet för partiets ändamål, som nu
kan förefalla oss, hvilka frän en lagn strand bedömma
sjönödsbeslut i stormen, långt tvetydigare, än de kun-
de synas d. 1 Dec. 1718* Kungen var redan död^
Rubicon öfvergången. Fängslandet af Görtz var, ur
Hessiska partiets synpunkt, långt politiskt nödvändi-
gare än allt fängslande d. 13 Mars 1809 men det
blir så förhatligt i historien genom det sedan följan-
de officiella mordet j som sätter en outplånlig vanära
på hela tidehvarfvét och Svenska Nationen. Hade
detta ej följt, hvilket berodde på helt andra krafter,
så hade GeneralLieutenantens åtlydnad a^ sin Genera-
lissimi ordres d. 1 och 2 Dec. ej ens af hans närma-
ste funnits klandervärd, om man ej fordrat att haa
skulle i sitt Fäderneslands högsta kris gå till det en-
stilta lifvet eller att han bort söka martyrkronan
hos den Hertig, som för 6000 daler sjelf nsläppte
händerna,9> då spiran ej gerna kunde annat än tillika
halka derutur. Ett annat svårt uppdrag ville man
ock öfverlemna i Grefvens händer — nemligen ner^
VU8 rerum gerendarum eller Paulsenskå silfverpennin-
garne. Hans stora enskilda egendom synes föran-
ledt detta val. Hos honom var full säkerhet. Äfven
här var Rubiqon passerad. Han hade blott att efter
Prinsens ordre fördela. Och vid redovisningen brast
ej ett öre. Men med all denna mildare tydning, som
en historisk uppfattniug måste ingifva,nekar'ejUt£^fv.
( 167 )
alt han hellre önskar, att vid revolutioner sakna äl<
skade namn, äfven der en ny sakernas ordning var
' så påkallad som 1718, äfven der följderna biifvit så
välgörande för* landets förkofran både i bildning och
välstånd, som de ovedersägeligen blefvo af denna bå-
de genom ett doldt och ett offentligt mord likväl så
ohyggliga katastroph« Emellertid bör, Svensken taga
väl vara på den parlamentaruka frihet^ som vi nu
ega, när vi se att Nationen har sådan smak på dylik,
atl deu köpt den inom en enda menniskoålder till
så högt pris «om K. Carl XII:s lif, Norriges icke-vin-
nande, några Tyska provinsers och alla f.. d. Svenska
och nu mer Ryska provinsers förlorande.
De, som vilja pröfva Utg:s åikådning af denna
tragiska scen eller rättare act i vår historia, torde
först göra sig bekante med Lagerbr. S. B. H. i sam^
mandr. Del. 4 afd. 3. p« 11 f. HandlL rör» Skand.
' . / Hitt* U p* 185, Britfe io zwichen dem Graf Gyllen--
borgj dem Freiherm von Görtz u, a. getoechelt
worden betreffend den Anslchlag einer anzusttften-
den Rebellion in GroubrUtanien^ untentUiz durch
Schwedtfcke Maeht. Hamburg 1717, 4/0 Getchichie
Guitqfi III, 3 Th. Franekfuri u. Leipzig 1810.
Schlotzen Bri^ecAsel 36 Heft. Wraxah relation;
hans Curtory Bemarkij oaktadt Warmholtz animosi-
tet deremot, (Träflbs i BUschings N. Crit. Nachr.
Le^zig 1776, ». 4, pA9.) Sventk ForsamlingsTid"
nmg 1820, Tolhtadii lefverne. m. m. — Utg. erin-
rar till siat att Hattpartiet uppkom af partiet med
pampen, att Paulsenska penningarne var den första
( 168 )
particassa hos de.5se, som vftl 1718 köpte fred å tönt
prix, men sedan 2 gångor under fribets^tideh grepas
af stridslast och visade hva^ katten dugde till, när
hufvudet sof i Riddarbohnsgrafven; att deremot
mdfgpariiet uppkom b( partiet med pennan; att Bon-
de förklarar, det Cronstedt ej emottog det erbudna
Rådsemhetet nRt att undgå afundv), hvilken dock
torde mindre träffat en så förtjent krigare än hans nu-
mismatiske bror som ingick i rådet, hvarfSre andre
trodde det vara för att ej ge miistankar "nurmg ; att
Tolistadius lär bestämdt sagt i lifstiden att han
träffat Kungens mördare ; att Fredrik emellertid lät
sin ungdomsvän Georg behålla opåtaldt Bremen och
Verden,och sist, att om fUtkassans fördelning träffas,
så vidt Utg. kan minnas, blott en anmärkning i
Handfl. rör. Skand. Hut. VII: p. 258: wNågra af
Generalitetet troddes hafva* varit interessés vid hand*
hafvandet af det öfverblifha af Regementskassorna,99 —
uttryck, som af här meddelte actafi både sin rättelse
och förklaring*
Svedenborgiantsmens födelse
eller
Blåkullafårdernas slut.
Hiitoria och Myth.
Om ett sammanhang mellan vår synliga \pi^\
och en andeverld hafva alla folkslag varit öfverfy-
( 169 ).
»
gade. SS mycket vi derom befi5fva vdta, har kom-»
mt i ljuset genom Guds ord, och hvad den Heliga
Skrii^t derom upplyft är lika tillfredst&llånde för bjer-
tats faSgre behöf som vördnadsbjudande för ett sundt
meniiiskdfdrstånd. Men det sjuka förståndet pSjdes.
sällan dermed. Vid astheniska krämpor fann det i
Uppenbarelsen förmjcken , vid förståndets feber»
åkommor, forliten upplysning.
Då Protestantismen ej med lika ifver införde för*
ståndets upplysning som den förjagade denKatbol-
ska näringen för phantasien och känslan hos folket,
fiä var lätt att beräkna, att hvad som ej fick nä*
ring, der denna kunnat gifvas sund och i ^fverens-
stänimelse med sanna grundsatser, nog skulle
skaffa sig en dylik på egen hand« Nu är phantasien
under det sofvande tillståndet en enväldig herrskare,
som förer oss till himlar eller afgrunder, der en hvar
vår glädje kläder sig i engladrägt, en hvar vår sorg
tar en plågoandes gestalt. Ti önska att drömmen
Vore en dröm, då vi nedstörtas från stjernor i eld-
sjöar, vi äro så visse att vara vakna, då af qväUens
samtal en oredig men ofta verkligen romantisk mål*
ning grupperar sig omkring oss. Våra drömmar
äro af samma bildningsgrad, som vi sjelfva, väfda
af de trådar, vårt snilles Årachne kunnat' spinna, och
fasta mellan våra niinnens töm* och rosenhäckar»
liit nå denna fdrmåga i det sqfbande täliiåndei
komma lös i det vakna^ och vi ha strax gåtan Idst,
som> framställtflf af tusen 'BväArmare från fieidmannen
i Odena liiifd:till Sved^oif[ i ZiOndon.
( 170 )
I Carl XI» tid boijade BlikiiU»*firdandet med
all makL :^Att pbutaaien samiaai^saUe drombUdecna
till att Blåkalla med ett eavalléri till qvAat ock ni«
ka» lär ba ain gmnd djupt ner i tideiu . U^. pamtn-
ner tig ha läsit någonstädes, att färgerna dU denna
komiska afgmndsmålning rifvita af Carl den Stores
soldater. På ett Baldnrsberg i Sacbsen dansades
vid vårens återkomst en mystisk dans till VårGudens
ära, kring Baldarsbålet, men Kejsaren fann deri ett
hinder for jCbristendomens utbredande ocb beslöt att
förhindra dansens be3okande. Cbristtrogna soldater
satteg som vakt kring berget, men Kejsaren hade än-
då den sorgen att se bålet flamma upp i den heden-
heliga natten och dansande ungdom sväfva därom-
kring^ som när ett mörkt perlband skakas kring en
rosenbals. Han vredgades och inkallade vakten for
(krigsrätt. Om de tappre bussarne nu bekän^ att de
låtit de Sachsiske tärnorna locka sig att torhända
deltaga i dansen och lemna sin post, i stället for att
sönderhugga de smidiga li]jelemmarne,som skälmskt
bland de skymmande träden smogo förbi, så hade
döden varit deras vissa lön. Men kärleken vfr. all-
tid fintlig i ursäkters upptänkande* Om nu allt var
trolleri) om de, hvilka Kejsaren sett kring Ba|dera-
bålet, farit medelst satans svartkonst på liarar och
qvastar och räkor, som med troUsmorja insaiorts tiU
en sådan. fififoati|tisk egenskap, öfver soldatern^K huf*
vudeU:-*: hva4 skplie de. gjort trall^oJlket OGh- livadi
skulle. Kq^irén ^ göra Siw trpj[M|iieQ U Am ?erlda-
mäktige DämonKejaaran, beivrade krigaiaf ^ Se^
( 171 )
ff
^to ntkattet blott var gifTet, blef det läU tUIfiiilo
uarbetadt Af Baidunbergtt blef Bläehåib&^étj Blå-
Mla^ och än i dag anse berasade skarto — på9k^
iarrmgurnes motsvarigheter i vår tid *) -— Valborgs*
festea vara privilegierad åt ras och daD«« Vid utfö*
raodet i Sverige af denna idé afpreglade sig Svensk
nationalitet. Hvarje BlåkuUa-farare hade sett — Blå-
kulla, men möUeradt allt efter rikedomen af hans
egeii veridskonskap. Dalkarlen både funnit Blåkulla
lik en röd gård, Hernosandsboar hade der fun-
nit M stad o* s* v.
Märkligt är att detta svftrmejd nthrSt vid samma
tid som fritänkeriet tog på sig en lärd min. Hvarf5-
ret Svaret står kortast i PauU bref till Tliessaloni-
kas invånare. När människan ej vill tro sanningen,
nodgas hon tro Idgnen. Ty något måtte hon iro*
Mången philosoph iruktade f6r spöken under det han
skref mot läran om Guds exsistence. Utg. känner
Tinpplysten, som vända vid slutet af en resa' eller gång,
om ett omen visar Éig,en ekorre löper öfver vägen, en
kärring möter dem. Han som allt styr, fSrödmjukar
så den stolta menniskan och Upphöjer T rohs ära, som
i hvarje tid i någon person ställer sig jemte Vishe-
ten, då Otron deremot är ett sammanvext tvillingsy-
äkon med Vantron, fast Ryggbilden ej synes så län-
ge bröstbilden vänder sig mot oss. , I Sverige vara-
de BlåkuUasvärmeriet omkring ett sekel. Derefter
har man ansett det fSSrsvunnet och omöjligt att åter-
*) Må alla yäaner af Maj-rus förlåta denna historiska '^com-
paraison !"
( m )
Qf^^Ua* Mon slik dom förrådor en skum blick,
tom ej kan trftnga genom ytan af fSrmnilen, ej -se
ijjälen i historien. I samma fonn foitvarade aldrig
något svftrmeri, då tiden framstått i en ny skepnad.
I slntet af Frihetstiden framtrftdde BlåkaUa«spokerieC
— åter i Dalarne* Erkebiskopen och Ledamoten i
K. Wettenskaps*Akademien . S. Troilius fordrade Tfil
ej nu blodiga straff, men han fordrade ransakningar
i handklofrar. Tiden var dock förvandlad, och detta-
svärmeri måste också förvandlas. En Svensk qvin*
na rörde vid sp9ket med ett finger och det fUl —
till aska. Men ur askan steg, sannare än någon af
Ovidii Metamorphoser, en hdgre, spiritnaliserad po-
tens, Svedenborgianismen,en doctrin om allt det, som
Blåkulla-ransakoingarne liberalt framlägga utan all do-,
ctrin, hvilken nu indrog inom sin magiska cirkel al-
la, att tala Paracelsi tungomål, liffttmdar eller de
elementer i tiden, som ej längre kunde rida till Blå-
knlla på qvast, men som af fålen Phantasus väl ändå
kunde föras dit» Och denna fåle var desto lättare till
hands, som Skalderna na började •— gå till fots
och Religionens tolkar — krypa som gräsmaskan
Emellertid torde den märkvärdiga Genesen för-
tjena att närmare kännas, synnerligen i dagar, då
detta Andeskåderi, s^m föddes, då nden sista TroU-
packaii)) i Sverige försvann, nu gått ur scholan, och
med fulländad elementarbildning, böljat intaga säte
o ch stämma både inom församlingen och i vetteQska- ,
P ernås samhälle.
( 173 )
Man kSnner både inom- och ntomlaiids Tral-
domt-Visondet I K. Carl XI:s tid V men gengångaren
if denna gast i sjelfva den npplyala fiiketitiden är
miiidfe bdcanl. Likvftl vittna 3i|e foUoband med
offendiga handlingar i DelaGardidca ;A'chivet, att
»l>|ef¥iilen jemmerBgen grfMuierade i Dalarne,)) ännu
då LoYiaa UlKca itod med den nära fnUfexta Krön*
prinaen Gustaf yiå Srensfca tbronen omgifven af Lin^
neer i Tetlenekap och Crentaer i'ejbg.ocb L^Arche-
Teqne^er i konat» Utg* har en ökad anledning, att
i det ^ckta DelnGiördiaka Arehivetförtaia minnet af
denna titta act i det teke)dinga Svenirica tkådetpele^
idt998ehool tatanic,n *tttaf det tk&lyatt en Grefvinna De*
laGardie — gift nied FarlKgga^ens Fader i hänt fSr-
sta fikttnakap --*- med ettftrofallt uppträdande riot den
bfide bedroffiga och löjliga Blåknlla-farseniSv^ge'*^)*
*) Det heter i Srenska Galeriet af (Sigfr. Lorensson
Gahm och) J. F. Martin, 1782, i Fru Grefnnnan Cath.
Charl. DelaGardies född Taubes Biographi 1758: ''Under
en resa till Dalarne körde Fru Grefrinnan i ett sällskap
omtalas en rättegång, anställd emot några hustrur af Dal-
Almogen, som blifyit för Trolldom angifne. Det medli-
dande hon Tid denna berättelse y^ttrade, kom snart till
dessa olyckligas öron. De uppsökte Fru Grefvinnan i
Sthm, yppade för henne det lidande dem öfrergått och
anhöllo om hennes beskydd och hjelp till deras oskulds
lilrstar. Rörd af deras tårar, begiek hon att denna sak
blef Tederbörligen upptagen odi dömd, deras oskuld satt
i sin fulla dag och ersättning dem tillerkänd för öfrer-
gänget lidande. lUdd. o. Adlen ansägo detta med dét väl-
behag, att de öfver henne läto prägU en räcker skåde-
( 176 )
<kk h?adlttrdi^:ill>raf FSrgontogetiB fiSitdebiidt Jo^
ifttrax BlOt-Bi.^ dteraf, tUl d^rat fruktan ock feriiåga
tét någon lägligbaiideiySkttiDg, öeh antjdde dem att
han TiUe laai^ttla aak«i bos Landghfd« till onderaöb-
niag ^åS> ptt ardnia ting. Nu. alndea mdsag a£ M^
hftraprotocolbirtin Lahdshfdj; 'OMnm lång Uef liU-^
lU öcb aakaa andoc kga. Iraniakning attild» B« «n-
aäg deitä kdgst . n&dTftndigt i att ' naådant hi^al^
Na hoqaéÉJielA tfuldomsacénariaétfrån' 'Oirl/XIa dd
gMigiftga i aalclagelaiar r ooh bcJOnneliar*. i»<Dchrpi,
kelar det i HaMttena pjroloaoU^ har LandskSfdingtik
tagit.aig. da.Miklagade, aomrodknilftMlé^kuiilarlagantt-
aakniag^ ned Imjrniierlig itekeK an<, tSUUlt folk. ntaik
akilinad, ehnm. betänkligt aådaUt vara koik^ hiéb. ae,
tala neb 'mfttta- ain nyfikenhet med dem^ '^anatillt ai-
na egna fdriiÖr med dem^ döint éem i sitt tyeke
0ricytdiga)«ck ändtéligeni.af eget beiräg aläppt dem
nr Sångfåtm.^it En ny laglig ranaakningblir derefter
anatäld; gdftgen tillvinnea att ha farit med I5gn,qvin-
norna nit ha beklUit af tvång. Bisképén frågade
dock, >>om icke af första ransakningen insågs, att
med désaa^vJnnor ifrån flera år tillhaka måste ha
tårit en hop Sataniska illusioner och dcfrnnder be-
drifne styggelser, som utan Gada ttras fötkränkande
ej ktmna och aldrig hora nedläggas f»^ )9Ty om så-
dana på gifven anle^lning engång började nndersdk-
aingar skulle tvert afstadna, de inera éL mindre skyl--
dige utan Tidare åtgärd släppas och Jifttas i den tan*
kan, att man ^ för vissa considerationer hvarken ville
eller torde mera rSra vid dem; sä skuUe<då följdut
( 177 )
Mifv% att déMa per$oi»er mitte i deras vidskepekee
synd mer och mer inöfvas, Satans Terk i dem stär*
kas och vSgen till deras omvändelse och salighet
alldeles igenstängas.») 9)Gud, utropar Biskopen, fSr^
härma dig öfver våra kallsinnige oeh fritänkande
tider ! O låt aldrig, min själ komma i deras råd, som
så litet ifra för dig och din ära. Han insåg väl, att
man borde gå varsqpit tillväga med straffet, då slikt
Satans gyckel börjar öfversvämma hela landet; men
"vid ransakniogen finge mart ej gå som katten k^ng
het gröt. B:8 nit att befrämja Guds och forstora Saf-
tans rike hade föranledt honom att Hofrättens om-
bepröfvande detta aldrakraftigast öfvérlemna. Saken
vore Herrans. Genom Landshofdingens steg ^ skulle
de gå visserligen förlorade och satan få fritt spöka
med dem och flere« Väl skulle han akafSa att det
vid nästa Riksmöte blefve prestestån4ets geniensam^
ma sak, men oviss om sin lifstid, ville han ^ afbörda
sig detta försvar på Hr Presidenten, förrän han in-*
gick för Guds domstol. »Pres. både kunde och vit*
le säkert hjelpa^ hvad ur sin första ock lagliga gång
ryckt blifvit. Dixi & salvavi animam meam.^»
Emellertid tillträdde Troil Erkebiskopsstoleo —
tåsom Westési yttrar sig i HofCL Hist. ^mtan sia e-
gen förmodan eller egen ansökning, taHket mtm $4
mycket iäkrare känner deraf, som han tftakte och
dniskade att få sluta sina dagar uti sitt kära Weatra
AroB 9)
Under d. 13 Juhii i758 (fol« 301^202 i RofB.
(ixDel.) ' lÄ
( 178 )
^rot) har Kyr&oh. Ekman berättat ConditoHuvi att
han efter dess befallning under d. 2 Maji bevistat ttr*
tima tinget d. 7 — 10 Juni^ att han både fornt och i
Häiradshöfdingens närvaro, dels tillika med Prosten
Nordnlan, gjort dem anklagandom de kraftigaste f5re*
ställningar, än hårdare, än lindrigare, men att alla
blifvit ständigt dervid, att de, skrämde af härd
medfart och tillika fdr att nndgå den vidare, samt pä,
de frågor, som i anledning af den förstas bekänndse
blifvit till dem gjorda, af tvång oeh frnktan bekant,
fast utan skuld; att den, som först bekant, sagt sig ej
fSrstå, hvarifrån henne sådant' förekommit; hon, Back-
kari, hade eljest allena i 2 timmar haft handklofvar
på sig, så ock stått vid sin bekännelse tills Lands-
hSfdingen lagt i Fahlun Biblen for henne och bedt
benne göra ed derpå, att hon verkligen farit till Blå-
kalla, då hon tagit sin bekännelse tillbaka. Under
A» 12 har Prosten Nordman berättat Consisf. att han
fått begge dess bref af d. 2 o* 9 Maji och sökt jemte
K. Ekman förmå de anklagade till bekännelse, men
att de betygat sin oskuld och klagat öfver tvång och
hård medfart; att de flesta varit i salighets kuaska*
pen väl underrättade, att Erik bekände slg^ diktat allt
samman n. m« Under d. 7 Aug« vidare, att han
e#h Ekman sökt förmå de anklagade till deras första
bidkännelser, men att de anstäadigt påstått sig af
trnisi pinande förmåtts till dessa* Prosten ansåg qvin-
norna ha större tecken till oskuld än drängen; bada
sökt få alk genom förlikning nedläggt, visste ej om
de gjorde väl, som voro der emot do. I bref af d.
' . ( 179 )
28 Oct. 1758 bar Cons. i anledning af HofRätlen»
dit aflåtne bref af d.l2 AprJnsändtde tilldel ytterli-^
gare undersökningens bevistande förordnad^ preste-
mäonens Memorialer, beklagande, att sakea blif?ic
så underligen borttrasslad af dem, som icke • veder*
bort : Bilade oekså Cons. en afskrift af Erkeb. Stigzelii
och Ups* Cons. bref tiU d. v. Presidenten i Svea
Hofrätt, skrifvet d. 15 Magi 1675, hvars otjginal Bi*
skopen innehade, r&rande det satans raseri, som äc
oeh kallas verkelig translation, förande och himlatt-
de. Nog, säger Cons. derpa, flera gravamioa finnae
i synnerhet mot Gylioks Brita oeh Back Karia. Gud
late dem af fruktan för det timliga straffet ej kasta
sig i det eViga« Om presteme blott gjorde stal skyU
digbet, skalle det nog komma framdeles i ljuset*
Gud har sina horas A moras dbo.
Därefter följer förteckaing på * de medfbljahde
docnmeaterna* 1. De för trulldom angifae qrinfol-
kens berättelse om deras pinande under v. HUradshfd.
P* Ekmans domstol; uppsatt af Caai:ster C. J. A velin
i Ål. 2 Coraministems Inlji^ade om' berättelseRS
sannfördigh^t. 3 Comm:strne Magr« Ihrmaos och
Mgr WretUnds samt Adj. Mgr. Erelii protocoller yié
föyfaSr med ea anklagad hustru i Fahlu Iqrrka; bal
originali lemnadt af Hr Landshfd. C. till Hiradsbfd.
Seraander, vid den af KongL HofR. befalll» uadei-
sUcning om orsaken till qviafiolkaas åtdaade, hmsi
strax åsidolaggdt och aldrig af S. frainvist. 4. Sappn
af en U«td qvinnome till Haffl ^. Titt JasiitiaN
12^'
( 180 )
Canslern StockenatrSm om en Actor m. m. ra, in#
Ur D. 1 må meddelas:
Httåtru Kari Larsdotter från Kilen bekänds
att hon utan att taga mat med sig, följde stämnings-
karlarne till tings, viss att snart som oskyldig kom-
na igen; att hon, som nekade, fick handklofvar,
sä hård t åtskrufvade, att kött och hud veeko undan
för jernskrnfvarne och blod rann ner åt forklät; att
Länsmannen Carl Tillberg sjelf med egen band slog
henne fast vid golfvet i arresten, med händerna sft
nära golfvet som ett halft finger, och befallte vakten
99då den djefvttlen att ryggen small a&9,om hon böj-
de sig så djupt, att handklofvrai rördo golfvet. Så
stod hem från skymning till midnatt; då hon lofvade
bekänna, bara hon släpptes. Då hon nu släpptes
och lofvades mat från prestgården, blotthftn bekän-
de att hon varil i JBIåkttlla, der länsmannen ^ock sa-
de ug varil^ ffågande om det ej var en röd gårdi
dertill hotad att Ui hängd om hon nekade, sål ång-
sten, bviits hvad hea skulle hitta på att bekänna^ lär
hon Jakat, men fick strax samvetsqval.
Pigan Anna Eråsdotter fr. KU berättade hnni
hon giok gladeligen iill tinget^ viss om ^sin oskyldig-
het; huru bod fängslades, huru v. Pastor i Al kom
der till henne och sade att hon ejborde bekänna på
sig det som var osannt;'men derpå kom Länsroan-
nen med handklofraröch svor de rysligaste eder,
jbnru han skulle drijf^a ^Ua dj. uc henne. Till slut
Mgade bon. domaren^ hvad hon skulle säga och sa*
de eft^.9llt hvad som* forestafvades. (länsmanaeii
( 181 )
jHgRde en annan att skaffa sig smlSrja, fSr att strj-
ka på sin jagtbössa, så att hon alltid skalle träffa.
Anna Nils dotter från Gugnqf berättade, alt
hennes Caplan Berglöf kunde be för henne att släp-
pas lös från de i golfvet fastslagne handklofvarne^
men att så fort han gätt^fick samme drängs som an*
klagat henne, skrufva dem på henne så hårdt, att
Jernet gick in till benen. En annan förmådde vak-
ten gå till sin prest att bedja honom komma,- men
liänsmannen hade förhindrat budet gå fram och kom
i stället.
. En karl i gråkläder med stora knappar hade
talat med en annan qvinna så 99djapt>9 huru man
kunde vara troUkona, utan att veta deraf, att hoa
Bvimmat i förskräckelsen, hvilk^t togs som bevis mot
henne. En hafvande försäkrades, att om hon ej be«
kände, blefve barnet en trollunge. Sedan de bekäo^
men ångrade sig, hotade Domaren^ att de för tvetalan
skulle mistan äran och plikta 400 daler s. m.
Giölii Enka, hvars dotter, en skrifvares hustru,
var anklagad, blef imanad i häkte såsom den der
lärt sina döttrar trolla. Fjärdingsmannen skar hen-
ne ett blodkors i nacken med en knif, hängde henne
- rf
på en stolpe i ett portlider, der en mängd pojkar
fingo slå. henne och hennes hafvande dotter skulle
8tå och se på. Blodet ntgöts, emedan en TroUpac-
ka ej ansågs kunna^ förtrolla^ den, som kunnat såra
henne så att blod flutit. De fleste vaktkarlar beröm-
mas dock såsom beskedliga, liksom presterna, hvilka,
synnerligen Comministrar och Adjj. berömmas af de
\
( 182 )
fådgne oeh som, i hvad de skrifvit St dem och om
dem, ådagalägga ömhet för dem, oaktadt Domaren
bkef dfv^rbevhad att ofta ha hotat dem me4 kappans
jföf lust, såsom varande orsak till att de anklagade ej be-
kände ^y Halfupplysningen rasade — då som alltid.
Ej allt var fanatism likväl. Länsmannen lät för att
se till om några kläder voro vrånga — hvilket var
ett bevis på trollkone egenskap •— afkläda den 17
♦) Det heter i Hof Rättens utslag, att Domaren hotat Läns-
mannen med 6 par spö, för det han en söndag löst jcrnen
från qrinnoma, befallandes att de skulle fastskrufvas så
hårdt att blodet ginge ut genom naglarne och det braka-
de i skinnet; att han vredgats för det presterna ej gjorde
sin skyldighet i att förmå dem till bekännelse, hotande
att de bättre borde akta sina kappor m. m. Det är så
mycket berömligare, att det lägre presterskapet tydligen
rar på de anklagades sida och "medelklassen," bland pre-
' sterna tydligen intagit en juste milieu mellan partierna,
då Biskop och Consistorium stodo i full rustning mot Sa-
tan i kött och blod* Det synes som Domaren verkligen
rarit grym mot de arme qvinnorna, af öfvertygelsc att
derigenom plåga Satan, och ej blott af naturlig ondska
och yngtingakittslighet. Under ransakningen tog han mögel
ur ett gammalt Möt-horn, smorde dermed en spik, lade
denna i Domsalsspiseln och ropade : hui väder, i förvän-
tan att spiken nu skulle fara genom skorstenen upp i
vädret» Och detta gjorde en E. O. Notarie i Svea Hof-
Rätt; en omkr. 20 årig Jurist, af HofRättea utmärkt be-
tygad för kunskaper och skicklighet, sedan vår nu lefvan-
de JastlkieStatsminister redan rar född och en af våra
Seraphimer Riddare redan var i kronans tjenst! — Dock
. Mertzenhieimska h^storiea är ett blad i d a g e n i Dala-
Chrönika!
( 183 )
årigé Sara, syster till skrifi^arne Anders AndenTsons
histm, alla kläderna utom stramporna, och befallte
benne att Tisa hvad bon dock med händerna siikte
skyla* Skrifvarhastnin fick ej träffa sin man, blef
frän forståndet och bekände hvad Domaren irille*
Fenrik Jan perssons Enka fastspikades lika i gålfvet*
Länsmannen stod bakom henne, och hotade, da do-
maren stod fram for och frågade.
Dessa berättelser uppsattes d« 25 Febr. 1760 af
Com* Avelin.
Ur n« 3 må meddelas.
Com. Ihrmans protocoll upptager 61 frågor pi
hvilka de förskräckte qvinnorna i Als tingsstnga sva-
rat ja och nu finge i Fahlu nya Sacristia svara nej ;
ban var dertill uppdragen af Hr Hofpred* Dr.Stiern-
man. De försäkrade srg ej känna en enda klok *)
menniska, ej ha lärt någon konstjhade aldrig skickat
xåt storm eller dunder^ aldrig tett genom glas^ kunde
ingen fortjnta **), visste ej hvad händt eller hända
skulle, hade intet skrifvit till Hin håle med sitt blod,
kunde Met fara i Itrften^ eller förvända synen ^^^)t
*) Detta Tar högst förlåtligt, ty nog lär mängden af men-
niskorna rsnit bra oklok, der slika ranaakningar gjordes.
**) Förlåtligt, synnerligen för den 72 åriga Gumman.
***) Man ser af alla dessa frågor, huru trollbegreppet upp»
kommit Tid de okunnigas syn af Wettenskapens första a-
tiingsfulla försök. Nu kunde ej alla dalkullor neka till
alla dessa frågor like tryggt som då; än mindre när 1919f
enligt Fuselbrenners förutsägelse, man Tid hrar srensk
gästgifvargård har att Tälja mellan resa till lands, till
kanab o<^ till lufts.
< 184 )
*
men bada af skrSmsel oek pina bekant hvad goasen
diktat på deni« De hade aldrig h5rt omtalas det
minsta de bekant förrän Tid tinget. Fr* 12. Hafven
j aldrig sett den onde antingen som prest eller ber**
re eller djur, svart eller hvittf Fr. 15. Knnnen j
göra att nfägon ser ut som en ko ? Fr. 18* Kunneii
j mjölka annans kol De anförde härvid sin fattigdom,
men tro på Guds försyn. De lärde må svara lärdare
på 31 Fr. Tron j att djefvulen kan vara god eller
göra godt som Manichsei och Priscilliamsterna>) (Ma*
rintion och Preschilionisterna?) i tingsprotpcoUet) trott!
Dalkullorna svarade: Han måste inte vara god, han
är det högsta onda. Gud allena är god. Andra frå-
gor ge ett än mörkare begrepp om de svenske Blå-^
kuUaphantasierne. 38. Fr. Hafven j haft biläger med
Satan? 42 Fr. Talar han med eder genom munnen
eller genom buken ? 43 Fr. hafven j sett eller gjort
spD^ken eller necken? Den spionerande Ömheten om
den regerande Ofverheten, som efter 1756 blef så
stor, hinner dock sin höjd här,dåqvinnorna tillfrågas,
om de hört djefvulentala(förmodIigen$//a)derom. En
fråga bejakas: Om de fruktade Länsmannen mer än
hin ondef Ihrman intygade med skäl att de stått
sin examen väl. Com. Vretlinds protocoU uptager
frågor till och svar af 3 personer, en Gumma af 72
år, en annan af 52, en piga af I7 år. Äfven han
frågar hvad som efter den tidens begrepp borde kun-
na i slike casus förnekas, men visar sig öfvertygad
om deras oskuld och Jåter dem svara på slike frågor
ipm: Hvad var i fängelset eder tröst! De visa sig
. ( 183 )
kiiMtgare i Gula ord än säkerligen alla derae plå-
gare Jtmied stora knoppar i rockarnen Tarit. Magr.
Ereliiis framställer i sitt protocoU 53 frågor till 2
^Tintior. De bekände sig öfverfygade att gossen E-
rik lodkato att anklaga dem af den ena anklagades
svågrar Per och Erik Olsson, hos hvilka han arbe-
tat. De hade alltid gått efter hennes argaste. Hon
kade Täl varit på kocpbacken,, gående der vall med
boskap, men der intet trolleri föröfvat. De öfrige
hade aldrig sett denna backe* I N« 8 finnes^en kort
historik af detta mål. Der nämnas dock ej, hvad
Dr. J. M. Bergman anför i sin Be$hrifning om Da-
larnoj Fahl. 1822, p. 214, att redan 1742 ett troU-
domsväsende börjats i Mora, der 17 barn gjorde sin
bekännelse för prosteil WalleniuSt Men här börjas,
harn 1757 in Juni Skomakargossen Erik Janson, söm
0edan blef soldat, hos presterskapet i Ål angaf, hurn
han natten före Cbristi Himmelsfärdsdag allena gått
upp på Korpbacken med en Bibel, Psalmbok oc(i
knif, och då han blåste i knifven sam^ haft flera
upptåg för sig, fått se 10 å 12 stycken af dess gran.n-
folk komma ridandes dit i luften på kor, käppar de,
slagit en ring kripg gossen och dansat, under det
bin onde, som stod bak om ringen, spelat, samt lili
slut kastat ut några ovettiga ord emot gossen och
alla så farit bort som de kommo. Gossen hade gått
dit efter en gammal mans råd och blåsit i en knif,
smidd af'7 slags stål, vid 7 slags ved, för att
£å se alla käringar, som förtrollat hans mors kon
Nu kom Erkeb^Troilius och angaf saken hos Lands-
\
UtfdisgMU 1757 in Ang. under Häradshfd. Sernac-^
ders .opasslighet, förordnades v* Moiariea i KongL
HofR. P. Ekman att hålia Extra ting i Åls socken*
Genom oerhörda pinosfttt jakade de; men införde till
Fabians länshäkte återtogo de sina bekännelser både
hos Landshöfdinj^n och Stadens presterskap. Afren
sedan Landsbfdn slttj^t dem lösa, måste de ligga
flera yeckor under Doctorer och Fältskärer i staden
för den hårda medfartens skulL Den ena faustrmi
var nära döden. 1757 . i Nov. skedde ny undersök*
ning af Ord. Häradshfd. Sernander Tid Ord« ting,
då gossen bekände sig ha ljugit odi dömdes till 30
par spö, ärelös och att förvisas häradet^ samt att be-
tala till de oskyldige 300 d. k. m« expenser, gossen
fördes derpå i arrest, tUls HofRättens utslag följt *)«
1758 in Janio höll Sem, ny nndersökn. på Ho{R:s
befallning, då knapt någon enda af de 32 vittnen,
qvinnorna åberopade, fick komma fram och gossen
nu återtog sin första anklagelse» 1758 in Dec utföll
Kongl* Hofrättens dom, att gossen borde undergå 3
veckors föngelse vid vatten och bröd, samt betala 300
d. i expenser till qvinnorna, och befalltes ny under«
sökning om pinandet, hvilken befeiHning dock ej blef
hörsammad.
Följer nu protocoUet vid »GeneralVisitationenn
'^) Från en obillighet tiU en annan! Om Länsman och Do-
mare, som Statens högre Embetsmän tillsatt» haft ett
. uns rett, sä hade gossens upptåg ej haft den ringaste
följd; men från den ene uslingen till den andre.
^ 187 J
1757 d. 11 Jalii. Närv. Bisk.Dr Sam.TroUfais^Matb.
LectorD vid Gymn. i Westerås Mgr Ax. Hellbergs
Kyrkh. i Al And. Ihrstadias; v. Pa8t.Lars Ihrstadias,
Com:st i Gagnef Hr Er. Berglöf, Com. i Ål C. J.
Avelin, Adj. Pastoris i Orsa A. Ibrstadias, t. Kro-
nobfm. Mart. Engman samt Kronolänsm. Carl Till-
berg. Derefter följa Tingsprotocoller och HäradsM.
Sernanders remiss till Hof)tätten, der han yäl ogil-
lar L&nsmannens hårda medfart, men hoppades san-
ningen skulle komrr a framdeles idagen, som rättvi-
sade sjelfva Tingsrättens förfarande, förordar Eriks
losgifvande, som blifvit i fängelset af skörbjugg an*-
gripen o. 8. y. Sernander hade hindrats att med det"
ta mål skynda, af sina urtima ting öfver den af ^öné
Landberg anställda anläggning tiU uppror. Följer
Advocatfiskalens H. C. Risbergs fullmakt att beifra
Qvinnornas lidanden, samt Provin.Läkaren Kalmeters
intyg att Giolis Brita, 55 år, var aldeles stel i ven-
stra armen, fingrarne kunde ej röras, bandlederne
hudlösa, kunde ej sofva. Armen kunde aldrig hjel-
pas. Fingrarne vissnade sedermera. Soldat Mexens
hustru Kersti m* fl* illa handterade, svujlne <&c*
Trellprocetien 1757—1763, Tom. IL, af lika
storlek med Tom. I., börjar med ett Landskansli Pro?-
tokoU 1760 d. 7 Julii. Sedan följer ett concept till
en skrift ingifven i Svea Hofrätt af den, som åtagit
sig Qvinnornas sak, huru Of.Lieut. Gref Pontus De-
laGardié underrättat honom, att JustitieCanzlern nämnt
det undersökning skulle ske gemensamt både om
Qvinnomfis behandling och Trulldoms-mdéerna>9 i Da*
( ' 188 )
larne. Som härigenom ett långt uppskof för dt
oskyldigt lidandes ersättning förbereddes, erböds i
förskott hela Urtima Tingets kostnad* Derefter fo-
refinnas Urtima tingsprotocoUerne år 1760.
Trollproceisen t Dalame 1757—1763, Tom. III.
är något mindre voluminös, innehållande dels origi*
nalerne af de i föregående Tomer i Tinj^sprotocol-
lerne ingående Yisitationshandlingar o* d. dels Hof-
ilättens och K. M:ts slutliga domar i målet. Nlbm»
den befriades från allt ansvar, emedan ingen öfver-
läggning skett med dem. Länsmannen dömdes vH
HofR. till 8 dagars, af K. M. till 14 d. fängelse vid
vatten och bröd. v. Häradshfd. P. El. Elunan fick
lejd att fly ur fäderneslandet eller 21 dagars fän-
gelse vid v. o. b. och att plikta till Qvinnorna 6000
daler s. m« men som inga tillgångar fnnnos^ betaltes
hälften af Allmänna medel. (Ekm. hade då redan
rymt ur fäderneslandet). Märkligt att intet ansvar
lades på Örd« Hhfd. Sernander, som tillåtit Ek. för-
rätta sin domarsyssla, oaktadt hans förra förordnan-
de var förlupit och intet nytt ankommit. Likaledes
befriades fogden från allt ansvar, som dock var Läns-
mannens förman och var i tillfälle att känna allt bana
förhållande.
En Sluterinran •
rörande detta och dylika niål må, till någon ursäkt
for den allmänt aktade Erkeb. S. Troilius, anföras.
Ehuru det är visst, att de 12 Qvinnorna i Al ej
i luften ridit öfver Siljan på qvigor och qvastar, så
( 189 J
torde d^t ej derJfSre vara lika visst, att de i TroIIéri-
taUen voro 8& okunniga, som deras ädle och npply*
ste actorer från Stockholin gjort derm, då d« talat i
deiras namn. Hof^Rätten ansåg bekännelserna, si
orimliga de än i sjelCva verket voro, dock vittna att
åtminstone flera bland qvinnorne, såsom Vdlor varit
initierade både i den populära magiens språk och
föreställningar. Det hade tillhört Biskopen, att skra^
pa sitt Vord. Presterskap for uraktlåtenhet i allmo'*
gens npplysning och endast åt det hållet vända siit
ransaknings-ifver. Men sjelf inne i tidens foreställ-
ning om dämoniska inflytelser på den yttre verlden,
kunde han ej lemna de okunnige åhörarne ur sigte,
och olyckan ville, att oförståndiga och elaka menni*
skor kommo att verkställa hans olyckliga forslag.
Och dl politiskt partisinne blandat sig derin, kunde ,
ej Mössan och Halten i striden taga en annan ställ-
ning än som skedde. Begäret att ställa sig in ho;
en vid Riksdagarne äfven i verldsliga mål högst
myndig EVkebiskop torde ock eldat den unge Extra
Hofrättsnotarien, att per fas d; nefås skaffa något
annat än mus ridiculus ur det Erkebiskopliga partu*
riunt montes. Af ömhet om Erkebiskopens anseende
i detta fall torde dessutom Prosten Ekman, om han var
beslägtad, som det synes troligt, med E. Or Not. P.
E. Ekman, eldat denne att göra sin flit. Ty Utg* kan
svårligen tro, att, utan slike s. k. politiske bevekelse*
grunder, så. mycken immoralitet kunnat utvecklas.
Men sådane considerationer ha i alla tider kunnat ut-
ofva stora grymheten Om allt detta ^'enstenit kunde^
( 190 )
Erkeb* T. Tflrit alldeles oknnnig. OA Mit kunde
han vid sin visitation blifvit upprörd vid berättelse
om trolkult af verklig hednisk färg. Ty att en sådan
dä kunnat finnas, ' tviflar ingen, som törbän^a sjelf
träffat ännu värre orgier bland sina okunniga åhöra-
re eller grannar. Utg. känner en prest, som ej just
så längesedan blef underrättad, att en »Trollqvinna^v
förehade en i^agi med flera andra qvinnor en Julnatt
och begaf sig till det anvista stället* Han fann der i
sjelfva godselhögen en tiop nakna qvinnor, som ned-
gräft sig ända till armarne, sittande der och kärnan-
, i^ — i det hopp, att derigenom kärna allt grann-
qvinnornas smör under blifvande året ur deras in i
sina kärnor. Väl bör sådant väcka harm blott mot d^t
fitånd^ som fått folkets uppfostran och upplysning sig
närmaiM: uppdragne, och mot de Auctoriteter, som med
allvar borde tillhålla löntagande personer, att göra
«in pligt, men harmen kan ock sträcka sig till arg'-
heten i sjelfva galenskapen och ingifva den önskan,
. att en ')rapsakning99 måtte ske, som lägger fram i
dagen, på hvad punkt folkbildningen på många stäU
len står. Så önskade Troilius. Men olyckan var
r att den så kallado medelklassen, som skulle ransa-
ka, ej befann sig på en synnerligen högre bildnings-
{mnkt, än folket, hvarom skulle ransakas*^
Vi blygas emellertid öfver slika svärmerier, dS
de framstå i hexdrägt. Men, afdrag de mystiskt-phi-
losophiska kläderna, och samma hexa står åter — - i
sjelfra Svedenborgianismen, hvilken nu snart torde
A
( 191 )
ét DocCor TaléJ i Tyddand förklaras fSir Sv€r^e$
ra.
Svedeuborg $^n^ Potitisk tmlmrfi.
Då Utg. méd föregående artikel torde miitgkat i
någon tankande läsares Ögon hetgenghrmn^ i fornti-*
da meaiog, ofnkriag Aasesiior ^vedenborg, så vili
han med en annan artikel ersätta detta fel och visa
fram Assessorn i den helgongloria^ som gftllér i vår
tid.
Att Svedenborg borde till mo^^oma^), torde före-
falla mindre o väntad t, men att han, som deltog så
ifrigt i Andeverldens politik, kunde med så Riddar-
hasiske eldphraser deltaga i partistriderna vid Riks-
dagar, torde vara något oväntadt.
I härv. samlK finnes ett af hans t^,; på d ark
med fin stil, tituleradt: . > . : <:
Ment 9var pä friska »at^er» . w-
Bedicéradt Hr Bidenm$ R^nlmrn^
håUit vid Riksdagen d. 2 Mart^ 1761, l^vilket ej Ar-
dan^s vi att jemnfSr as nied: många hepciaade oppo*
aitiernstil ^ vår tid, mai^ må afs&.4>atrk4iai9eii^ andan
eller phrwierna. Rikil^d^n». ^oMep. pch Paki'^
*} Sie lind \achtmfitsen.
' • y^i » c : Kung rredrik.
( 192 )
ifiémas åra syntea troligen fSr mången ald«lea äeå-
alagea efter talets uppläsande, ehuru intet vidare in-
flyttande har deraf förmärkts hos Svenska National-
minnet* Utg. vill lemna ett sammandrag af detta
vidlyftiga och likväl rätt intressanta tal:
Först visas att Borgmst. Renhorns bemödande,
att genom sitt i ms. utspridda memorial väcka med-
lidande med oéh advocera hos Allmänheten för 2:n6
af R. Sts förtroende mindre fortjente och redan ut-
märkte Herrar, Baronerna Palmstiermi och Scheffer,
vore Kogst otillbörligt, oeh att det borde ftej^of, att
en som vill anses for lagfaren och välsinaad riks-
dagsman ville visa sig så kärlekslös mot nationen
att han kunde göra en . mot I^ag sa stridande och
iirqffbar utläggning öfver de grofvaste riksbrott —
högmålsbrott — Crimina laesi regni, som med all la*»
{ens stränghet böra anses.
Derefter:
Att den soni direete eller indirecte något mot
Allmänna bästa och rikets rätt '' söker är en Allmän
Lagbrytare, hvllket ingen annahän vettlösa oeh dj^-
vulstinnade menniskor förnekar,' och att den som
sådant gör eller gjort, bör pro' intentione délicti da
jnre A iheto eheif lagen' döhimas och . afstraffas, är
Mka ovedersägligt — ^ tiär bö¥ ingen invänding nnK
tåfofl)^ utatt att den soiti déiremot något 'sökt oeh be-
fordrat skall sine exceptione derföre under laga till-
tal och qfstrqffixnde ställas, 9mb. utaa uppehåll.») — »
Derefter apostropheras Renhorns fdrsök att
( 193 )
pl folkets opinion till »Lemeratfon ^ti 'ti massira
hogmålsbrotti som rodaii kostat riket Sfver 20000
q'ålar.»
tivad älltagseaheti
S. D. hade ansett dessa 2 herrar bSra ntgå,
8. Till bereda dem rätt att åter få i rådet intrft-
da.
Hvad formätenhet!
Ingen klok menniska kan inbilla eller fSreställa
aig att så grofva högmålsbrott mot riket och hela
nationens rätt, så många tusen tunnor guld • - -
qvidande faderlösa barns suckar och tårar ens skulle
na vara dermed fSrsonte att 3 af de brottslige ändtl«
•fter 5 månader flyttas ur rådsalen.
Hvad orimlighet!
Man straffar till lifret dem som blott bjudet
sin att kränka friheten utan att de lottat en fluga
döda el. skada göra, men fSr dem som ej allenast
kränkt lag» frihet och rättvisa i landena, utan jemväl
tillstält detta land och folk förderfvande kriget /Sr
ati utOräda miunojdi folkj Rr d&täu dkuU talat
jnan högt med vida läppar« Ja den som fräckt inför
den allseende Guden och inför R. St. in pleno ple-
laov* i Konungens höga namn på heligt ställe nppen*
barligen med öfv^rträdelse tält lögn emot Herranom,
ortttt och falsi^ ord, den utropar man högmodigt med
mycken berömelse och undransvärdt att han ej ^fått
jpatMdon för så httrligt uppförande.
(IX. Del.) 13
, ( 194 )
Hvad lider! hvad Seder I
Man anser SveniJce män och medborgare »ont
»lafvar . . ; . Sådane gerningar prisar man till
trots mot sjelfva himmelens herre, genom tidningar 1
aUa landsändar, oaktadt hvar man 1 rike* méd innerl.
»amvetsöfvertygelse och smärta vet, att större iSrrä.
den mot Gud, medelst religionens, mot riket medeW
lagens, och mot nation medelst deras medbröders npj-
offrande aldrig har kunnat och aldrig kan hända. Ja
att värre uppror mot Gud, emot Öfverhet, Lag, folk
och fosterland aldrig kunna mellan himmel och jord
andas, än sådane, som missbrukat lag^ och Embe-
ten, folk tiU förtryck, förderf och förkufvande.
Hvad må man då tänka f
Här skrifves, här talas, här klagas, sa att ste-
narne 1 väggarne måste deraf bevekas. Men si» de
församlade akta sådant förringa. Alla ja alla hvar-
om annan vråla vi som björnar efter Vatten, men n.
här är ingen — — De brottsliges fel vi»a ja «y***
att de dragas med de svagaste menniskosintaen ofch
dM ät Nationens värdighet for där att regeras ut be-
smittade händer . . . Man miste se till att den
■om sitter vid styret ej sätter skeppet p& klippan ...
Ch^d -ultral
Sjelfsväldet har ock hannit fiU en sådan
böjd, att man ej engäng får läf att begripa, hnm 5 i
600 personer understundom blifvit en privatmans
skattedragare, derför» att, genom de nndergifo»
Trälarnes utplundrande, han kan f8»må nndethäUa
voderbSrande Embetsmän med skäliga pensioner.
( 195 >
hTaremot de åter hMla honom fyggen fria från mfall
och rojelsa . * • Uppenbara Cassastölder befin<»
nas, men med högsta sorgfölKgfaet doijas f5r sjelfra
St&iderna * « Som en hjert^v^m vän för Lag och
frihet kan jag på menige hopens v&gnar ej fördraga, t
att en ntmärkt person så listel. ' söker att insmyga
och accreditera forsåtU anläggningar till ovärdiga per-
soners åtenipphjelpande i missbrukiide säten • • • ,
Sådant föder ett heifvetefrtuert. •— * Talaren aluderar
sedan på att Renhorn var enögd eU hade skada på
ena ögat; men slätar med försäkran, att om dessa
store missdådare frikallas, från stsaff, då silar man
myggor och sväljer kameler^ då kränker man frihe^t
och befäster sjelfsvåld, då försätter man hela Ri)cs-
kroppen i en sådan skakning som vänder upp/ och
ned pa allting.
IV.
Från »^''deverldens Linné') må Utg., som i närv.
Del kommit att förälska sig lAdertonde Seklets min-
nen i härvaranc^e Archifsamlingar, öfvergå till den
man, som ingen ännu dristat kalla »Blomsterverldens
SvedenJborg,9> till den sjelfständige
Carl t* Linné*
«
Vi^* anier fng ha anledning att i DelaOar*
dibim ArcAwetf äf ven om det vore ett slägtar*
0
chif allena, ioiymma någon plats åt minnen af
C* v. Linni, en anledning som torde fote-^
13*
( 196 )
komma én hvar låiare ofSrmodad. UpplygnlDgen Ir
af säker k&IIa^ «— af Rikshistbriographen Jonaa Hal*
tenberg, Råå en timmas väg från t. Linnés födelse-
ort^ näst Linné den ryktbaraste af Smålands Söner*
Iliadam ab ovo! sade de gamle. Der ligger i
lyelfva forskningsandan ett oemotståndligt begär att
spira det märkvärdiga ända till sin första begynnelse.
Det tillämpas nog i den politiska historien, ofta tår^
mycket, å&.miiitiinkany som merändels förJiåller sig
till tankan, som ett miåtfo$ter till fottret och ett
miiiijud tilt ljudet^ följer Ariadnetriden i händelser-'
nas labyrint, sedan den rena klara tanken^ som äl-
skar sanning allena,länge sedan ofvergifvit de mörka
irrgängarne. Men inom vettenskapens och konstens om-
liden, der dock den nödvändiga Naturen är långt mäk-
tigare Sfver den fria slumpen än i menniskovärfvens
tike, träffas dessa forskningar mera sällsynt»
Hvarifirån fick Linné sin hjeltemäktiga kärlek
till Blomstren på jorden f Ett bfef, som vi strait
skola läsa, svarar pä denna fråga, med forntidena
oskuld och enfald, att han »aflades» under föräldrar-^
nfs blomtterk&rlek. Hvarifrån hade Fadren fått en
kärlek till botaniken, så stark, så verksam, att. han
redan som fattig Comminister i Småland skaffat sig
dSOO species utländska vexter i sin trägård (i Rås-
hult)! Dertill svaras, att han otvifvelaktigt fltt den
naturliga fallenheten utvecklad hos lAn mofi>ror
Sven Tilländer, pastor i Pjetteryd, med 'en Kten bo-^
tanisk trädgård i granskapet både af Nils LinnsriL
fftdelseorl och boningsställe. Hvarest hade denne
1 '
>•".
( 197 ) ,
SfflfiliDdske pafttoni fStt tin k&rlek fSr blomtler térå
éBL denna vettenakapliga tendens t Derpå yHjti vi nu
avani.
Hr. Sven Tiliander, född bland Ijnngftlten i San-
aerbo, hade som Haspredikant hos GeneralGouver-
.nenven 5fver Bremen och Yerden (1666— 92)Falunsfc»
och GeneralAmiralen Frih. Henr* Horn ej blou fått lära
Tyska, si att knnde utgif va en ofta åternpplagd Tysk
Grammatika, utan ock lära trädgirdsskdtsel i den skep-
nad den na hos Tyska Furstar och Magnater bedre&u
Och demnder utvecklade sig hos den unga 'Huspre-
dikanten en sidan lust f3r blommor och trädgirdar,
atthan ^jelf anlade en dylik i Bremen kos General&mver-
nenren, och troligen underlättades genom hans der vun-
na bekantskaper inskaffandet af si många utländska
specier till pastorsträdgårdar i Småland, bland hvil-
kas härlighet Carl Linnseus sedermera akuUe båda
nafias» och uppfostras. Linné hade således ett be-
tydligare minne af slägtens beröring med Horniska
familjen, än det, att hans ena syster hette Sophia Ju^
luuia. Se här en beröring med vår Aristokrati oeh
en inflytelse af våra ty^ka eröfringar, som också ni-
gon giog kunde tagas i betraktande, om ej fÖr an-
nat, dock för att afvexla monotonien i den klago-
visa, hvars nottecken äro — siffror.
Utg. vill här meddela den kortaste och . bästa
biografi af C. v. Linné, >)hvars minne letas nu i hun-
dra skrifter,}) som han läsit. Han har läsit sig trött
41a Äreminnen Öfver Linné. Afven de blomstrigasta
Imuia falla uf nnaken* Men ett Åreminne Sfver
( 198 )
denne tekalarman bår han ej aUenatft läait en gång
med noje^ utan tio gånger, oéh vid tionde genomM»-
ningen känt sarania varma tår tränga sig fram vi4
den liaiva ekiMrlngen af Linnés barndom , af den rö-
rande Jälaftons-scenen, dfi Hr Carl kom bförnfodadt
hemy af det än mera rörande uppträdet vid den gnm-
le pfBStens dödsbädd o. d» som ovillkorKgen fram^-
bröt vid första läsningen. Ja, Utg. értnrttr sig
knappt någon skillring af det goda på jorden, ftom
alltid vissare rört honoro, än läsningen af denna Br<N
delliga minnesteckning om ej de Henimttvetrände nt
Franzén. Och det Qöda bär i slika stnndér ganska
systerligt liicnande anletsdrag med Det Skifia^ Som
Vig. för 14 år sedan nedlade detta docuntent' bland
DelaGardiska Archivets skatter, anser han sig nu
kntiha blanda: detsamma méd minnen af 9>storm och
Modig klädr(ad.9\ ' Ty Linnés minne samljnder väl
med våra hjeltars, liksom ett valdthorn i dalen med
Askljndén ifrån aflägsna berg.
Så snart Arch. C. v. Linné dött, utvalde Små«
ländska Samhället i Upsala sin Curator (som Utg.
vill minnas)j den till Docens i Historien nyss förut
constitnerade och som en man med Europeiskt rykte
nyligen hädangångne Jonas Hallenherg att hållapa*
rentation öfver Samhällets vördade Inspéctor. För
att''fa nigra uppgifter om Linnés bari)dom, vände den
ntnedde' Parentatorn sig till ^kn aflidnes bi^oder, Pro-
isten éeh Bikungen Sam. Linnéeus i SterfbiFöbnlt. Dn
drag af de 2 derpå följande brefven skdiä tdrhändn
afUdd lisAs med samma n6j'e^ :d& loikrfl^t^fvef den
( 19^ )
ta mannefi, som bä(ra sin tids vidtaljgheteförgtf föv*
blakna för en tid 99af andra phraserj) 9)Den store iVa-
turkunnige /pnsa& bäst af naturens egen vältalighet!
Emellertid skref Hallen^^erg några rätt tröga la-
tinska versar for att säga bättre hvad brödren Sa-
muel sagt i skön enfald.
Sedan i det första brefvet af d, 26 Febr, J778,
Prosten S* L. mjcket betackat Sxnål. 9)Nationen» for
all den ypnest den visat hans. sal, bror så i lifvet
jsom på, dess döda mull och ursäktat sig att han om
Aeii. a;Qidne känner så föga, helst Carl var 11 år äl-
dre och reste till , Akademien^ , då Samuel kom till
acholao, så; ,
9?Dåvår salige fahr år 1705 flotte til Råshult,
som är Capellan Bostället vid Stenbrohult, anlade han
en liten trädgård der (ty han var en stor älskare af
Botaniken ;. fast den ej den tiden var som nu) i theur
Ila planterade han åtskilliga väx.ter och helst sådane
s6m hade vacker blomma. Hans unga hustru nygift,
gom. ej förr sedt sådane (nej knapt någon enda Träd-
gård) tyckte om Trädgårdens behagelighet, I denna
Trädgård hade sal. Fahr sjelf med egen hand gjort
ep upphöjning, såsom ett rundt bord, rundt omkring
s^gar, örter eller bui^kar, som skulle repraesentera
gåsterne, och blomster af bildade rätte^rne på bordet.
'Vår Mohr besåg thetta som oftast: und^r denna ti-
den siflades min biK>r; åt sena hösten framvistas «täc«
kav blomster för. he^ne, gjoi^de lienne langande eftej^
■YMen,, då fl^exe skulle sig framte. ^ En from, god och
gn^fiml^^C Vi^ktk gjorde för henne ^den J&ort .till våh*
( aoo )
^
rtik D. 13 Maj 1707 bleC för hmne en lorgédag; M
hon framfödde med atörsta sTårigbet och lifsfara en
vtlskapad aon : fy hon önskat att barnet varit af det
idlare kSnet, och sade hon: na har jag skfilför det
jag dSgt h. e. ntstått. Men mannen blef desto gla-
dare och hans glädje betog henne sin sorg, så att de
med glädje befordrade thetta sitt förstfödda barn till
dopet d« 19 samma månad. Så snart barnet begynte
det minsta kunna attendera, begynte Fadren som var
nyfiken, och ganska högt älskade lilla sonen, pryda
vaggan med åtskilliga blomster, helst då han kom
af trädgården* Följande året tog fadren den lilla
sonen med sig nt, stundom i trädgården och stundom
ut på gärdet, läggandes ofta barnet på jordai i grä-
set, och lemnade thy ett litet blomster att roa sig
med i handen. År 1708 flottade föräldrarne till Sten-
brohult, då vår far var blefven Pastor i stället för
Comminister förmt. 1709 anlade han en Trädgård;
transporterade både trä och örter från Råshult, fast
ej alla, ty en del stå der ännu. Pilten begynte gå
och var fadrens största nöje, jemte Trädgårdsarbe-
4
tet Carl såg då sin faders möda såsom af , vigt: be-
gynte strax få tycke djerföre; och såsom han var. en-
de sonen, så fick han ock sina sängar uti Trädgår-
den, att sjelf så och ränsa: hvilket uppeldade bana''
lust Desse sängar förbyttes sedan i ett qvarter,
hvilka kallades Carl» Trädgård. Carl skulle begyn-
na: läsa: nog fanns qvickhet: men bågen var ändå
mast i trädgården; modren bannades häröfver, me*,
iadren ' tålig, tog An enda gp^se alldd i beskydd mk
( 201 )
IBrsvar. , 1716 Tar torgH^ då angå Carl åkalla tfll
Waxid, men än ikier då baa 1717 introducerades i
Scholan. Då rarande^ RecCor Sefaol» Mgr Daniel
Lannserui, fadrens intima Tän, bad liUa Carl som of-
tast tHl sig, ftfVen att gå i trädgården, att båda roa
sig ocb äta bär (ty Reetor var äfren stor älskare af
det som hörde till örtkänningen). Reetor frågar Carl
fiHe efter några örter, om han veste den eL den ot"
tens namn* Carl svarar färdigt och 'frågar äfven
Reetor tillhakas, Fick ej allenast undervisning, utan
ock tillstånd satt fråga efter fl^re örters namn. Rec-
tors ynnest, som således mer och mer tilltog, gjorde
att Carl lille fant sig mycket nöjd, att vistas i Wexiö.
Under ferierne hema roade Carl sig med sina syskon,
kände vid minsta deras sjukdom på deras puls, gjor-
de sig af trä ådeijern, likasom skulle han dem åder-
låta. Stundom uppsökte han örter att sina systrar
dermed curera. Reetor, god vän med då Lectoi^ och
Med. Provincialis Rothman, talar om lilla Carls lust
for Botaniken, hvilken kallar Carl till sig, tager ho-
nom i sin trägård, fattar otrol. tycke för pojken och
gifver honom frihet städse gå i sin trädgård, der fle-
re slags örter funnos. Carl gör förbehåll hos As-
sessor' Rothman och Reetor Lannserus, att de ej skul^
le yttra hans lust för föräldrarna hvilka aldrig kunde
föreställa sig annat, än han riculle bli Theolog. Al-
drig besinnande, aU deras egen åtgärd laggt grunden
bos honom till Botaniqven. Carl gick i Scholen, lä-
sandes sina läxor, ej för annat än blott sken, och att
Mippa hugg samt se sina kamrater gå ifrån sig i Claa»
\ f
( 2P^ )
•erntf. . En; ^ de största Bvårigiitlef l^lef för Carl qtt
våga upptäcka ;siU utvalda, Tjtsa g^nus för föräldrairae
För modren vågade han det platt iotot. AndtL wBk-r
dq ett behageligt tillfkUe ^r (lonom: några, goda vän-
ner kommo .till Stenbrofault: Fadren tager diem; med
8ig i trädgårdjan^ de ^ätta sig kring ett litet: bord^
der, på dertill gjorda säten, de. talas vid pnder dét
några glas öhl utdruckos. Under discurerandet sii*
ger Fabr: Ja! det $hér alti^^ det man har Imt for^
det. har man lycka tilL Carl, som altid var med nar
någon gick i Trädgården, tager desse orden ad no-
tam. När Herrskapet var bortrest, och Fadren gick
till ora.talte bord, går Carl äfven till honom och frå-
gade om det ägde grund som K. Fahr sade när
Herrskapet var, här? Fahr, som altid var af gladt
sinne orh skämtsam, frågade hvad det vore han
sagdt! Men Carl ville ha positivt svär. Då säger Carl
fadrens ord. Fahr svarar, att det aldeleS hade sin
rigtighet, så v4da lusten faller pp, det som är godt^
lade han till. Derpå säger Carl: Ja min fahr, så
bed juig aldrig om att bli prest; ty det har jag slätt
ingen lust före. Åj, detta var ett dunderslag for en
fahr, som alltid hyst så stor kärlek för sin Carl. Han
förmådde näppeligen tala; men ändtligen häpen och
bestört frågar han hvad han då ville bli? Jo säger
Carl, jag /vill slå mig till Medicin och Botaniken.
Fahr svarar: Du vet dina föräldrars fattiga villkor,
och att det studium dii vill utvälja är mycket kost-
samt. Carl tX{f!tM fahr på orden och säger; äga de
orden grund aom min fahr /Sagt .M förser väl Gucl
( 503 )
offrets Ffa jag sfi lyelwy som Jag liar liiat, al faftai
ej .ntvägar lor mig. Falir svarar med tårfulta 5goh
och. bédrdfrat siane: Si gifve dtg Gud lycka. Jag
skall ej tvinga dig tiU det du ej har 'lust* Fahr se^
efter Carls böcker, så vore d,é förvandlade frSn. The-
ologlska till Med. & Bot. Fabr vågade på 1 år ej
Dpptäeka för sin egen så kära hustru, att Carl var
Medicus; ty det h%de oroat henne mer, om det mer
kunnat t>roat henne, än om han cbangerat religio-
nen. Mor får detta omsider ined grämelse veta: ha-
de när fått slag. Hennes enda tröst, att hen hade
'åntå en son Samuel, den man borde akta för Träd.*
galen. Emellertid tyckte mohr huru matsäck, var be-
svärl. att tillreda innan Carl skulle till Wexio. Men
trösten af Samuel som aldrig fick gå i Trädgården,
gjorde sorgen for Carl lindrigare. Under vistandet
på Gymnasium var Carl föga af Dobentibus afbållen,
det af Assessor Rothman des mer. När han till 1727
både frequenterat Gymnasiom utfärdades han till
Lunds Aeademie, der bån förmodade, att Prof. och
Doraprosten Humems efter löfte, skulle befordra ho^
nom, ty Humems var Hr Carl TiUanders styfsou*
Tilländer, min fabrs morbror, hvilken uppfödde 12
styflbarn i Lekaryd, Uand bvilka Humerus var en*
När Carl Linneeus kom ihernpt Stadsporten i Lund,
ringdes med alla klo^orne, hai) frågade nagon,^ för
hvilkea ringdes: svaradéii: för firofess. Humerus. Här
var då ett bevis för unga Linneus att det ej är.godt
tr5sra p&.ménniskor, deär^en iträkftlig r^^rataf.IJan
\A%V d«M;fc sMit af Prof . Itieh lAcchiali KiUai) Stob^uii
< 204 )
tiw An flhrdighet 1 B^lanilEm härbfirgad n^ m
Han t$nt dock att Botanikea ej var idi i flor i
Lmid, som han åntondade. Han. begaf; aig r4erfilre
1728 hem ooh strax till Upsala*
Jag bör nämna här hvad jag i hast fSrbig^tt. I-
från 1724 till 27 var hans syssla dä han vistades
hemma i Stenbrohult, om dagen att läsa och samla
5rter och insecter* Örteme inlade han i böcker;
akref några nota vid dem. Insecterne lade han i
ett Rtet skåp på nålar. En kista hade han stenar
nti. Mor var dock glad att han med fUt använde ti-
den på dygd och ej hvad lastbart van Fadren be-
fordrade hos henne, den tanken. Dels Carls nog ha-
stiga sinne, dels och att ej hindra honom från sitt
atudinm ändtledigade honom från informationen (or
Samuel.
Då han fiiga öfver ett år bevistat Upsala Acade-
mi blef honom uppdragit att vara vicar. i Bot. for
Prof. och Arch. Rudbeck. Detta gjorde^ att han an-
vände både dagar och nätter på arbete pä det studi-
om han hade lust före, hvilket gaf honom både fS*
da och heder. Nu ombytte sahl. mors förrut nästan
kallnade sinne. Hon såg sin son vioar. Professer»
aå nng. Hon var förut i den tankan, att han ej kun-
de bli annat än en fältskär, och i det' stället férspor-
de hon honom läsa Tét en Professor då han ej var
atort mer än tu års Student, Det var nästan oh&rt.
Ar 17^2 blir honom anbefalt resa åt LappmarkoDt
tan tager sina föräldrar tiU råds: Modreii afråd4«»
( 205 )
fruktande att en el ftfVentyrlig reea iknlle g5ra deta
njgs erhållna glädje Ofth hopp kart; hon skrifver till
honom, jemte flera bevekande ikdl, denna Clansel:
Ui% ditt Itmd du hlif och ho; der bruka dig i em
rätt troj der »kall d^ Gud täl/oda. Men far stil-
ler det i Carlfl eget godtfinnande. Du har ej mer
åm ett lifj il^er han, att torja for; Jinner du det
blffha tUl dim framtida befordran^ tå anropa Ond
oai hjélp kan år alle»t&de$^ i(fven i de vUdaite ffät^
len. FSrtrSitäpå Aonom; mina böner till Gud $kih>
htfilja dig. m. m. 1732 om vintren besökte Linnae^
ns sina k&ra föräldrar, eller rättare, kom han hem
Jalafton nnder det att föräldrarne läste till bords.
Och med h¥ad glädje blef han då emottagen! Haå
talade om ^ sin öfveretåndna Lappska resa och hnm
mänga äfventyr han genomgått* Hans uppresa var
för både honom och föräldrarna så mycket eensibla*
re, som han yttrade sig aldrig mer få se sin sjuklig
ga och hulda moden Yid pingstiden får han vets
det hans k. moder d. 6 Jnnii 1733 var blefven död»
Brist p& pengar gjorde att han ainlet sina bekanta ej
tala om hans sorg, ty han förmådde ej kapa svarta
kläder. 1735 under resan till Tyskland de. besökta
han sin kära fahr, h vilken ehuru han gladdes åt sin
k. Carls hemkomst högel, bekymrades att ej kunna
lemna nödiga resepgr. Carl visar fadren en- ator
pang med Rdrr dem han förvärfvat sig genom Colle»
gler i mineralogien. Men- beder sin fahr endast om
ett lent skinn, hvaraf han l^t göra ett bälte med 3
rader i bredd af ducater att sy in på lifvet, att i fall
( sm )
, aaoat blefve honom firänitiilit, .skulle 4ook delta be*
hållas* Åjr 1738 blef åter U från utländska resor
återkommen, med hjertans glädje af sin kära far
emottagen; helst han i. gubbens egne händer fidc lef*
yerera många sina atgtfna böcker; böcker i ett
ämne som fadren hade största lust uti. När han se*
dan sporde honom gift, och gjort ett så* hederligt
gifte: fått försäkran af Riksens ständer om Profes*
sion och än mer erhållit 1741 fullmagt^ I^lef gubben
dubbelt glad: Ena bngn^liga tidnuBgen förebracktes
sahL Fahr efter den andra: e. g. denMedailien, som
slogs till hans heder 174}^sp8rja honom Arehiater 1747:
hans glädje of ver en välskapad son m*. m. slikt allt
gjorde, att Gubben oftfi sade: Ja^ imråå många ve*
dermälen fJff Gudf nåd och godiei fir mina Barn^ dem
ena posten täl min giä^fe ifier den andra^ att jag
ej kan dö\ Det gjorde, att då Gubben 1748 lag
sjuk, befalte han alla sina heromahTarande barn stal*
la. sig upp för hans sjuksäng dagen i(ör hans död*
Yi måste alla 4 ställa oss efter åldren, mea
Carls rum skulle stå ledigt och öppet Dernäst An-
na Maria, Pastoriska i Wirestad, dernäst So^u Ju-
liana, Pastoriska i Ryssby, så Samuel Adjunctus Pa-
storis A Patris och sist Emerentia, Bfman . Brantings
fru. Sal. Gubben stMde ögonen länge på sina, bara;
men sade: Carl är borta. Han . har gjort mig etor
glädje* Gud har välsignat m^ med 5 barn, som alla
gjort mig glädje och aldrig sorg. N« vill jag lem^
na Eder, barn!' ffith faderl. välsignelse \forrän fog
går från, Bder^ Carl är borta.79 Sedan önskade
( 207 )
tian välsignelse 5ftFer honom och ^^Am. fian» hus och
familj. Sedan vtisignade han med hinders päläggf^
ning en hvar af the andre^ önskade ett gladt möte af
dem i himmelen: och ville, sedan . icke. mjcket .tala
med barneQ. Carl, erhöll således begge s^n^ föråldras
välsignelse, . i . .
Tbet kan och hända^ må och inflyta sedan jag
begynt vara vidlyftig ofver alla måttan: En ganska
stor Lind : del i^örista träd jag sett : står I^q. emellan
Landhult och Jonsboda från bviiken gård Lmneme
ha sitt nrsprmig. . Af denna Lind (ogo 2:ne bröder
som bodde i Jonsboda och begåfva sig till Scholan
sina namn, kallande sig Lindelius. Deras broder eller
Broderson Ingemar, som ock bodde i Jonsboda i
Hvittaryd S. hade 2 söner som ock gåfvo sig till
Scholan^ den ene Carl och den andre Sv^. De kal-
lada sig af denna lind, Tiliändetj den förre Pastor i
Lekaryd, den sedn« Pastor i Pjetteryd, begge lärde
män. Sven har ntgifvit en Tysk grammatica. Carl
Var dock lärdare. Desse Tiliandrer hade en sy-
sterson, het Nilt^ han kallade sig af san^ma
lind, LiiméBUgf Carl Linnés fader. . Utaf Linde-
lierne ac en bekant. Medicin» Doctor i Wexiö. Af
Tiliander en Theoi. Dootor i Jönköping. Men af
Ldnnéei 2ne Doctores, fader och son, bagge Professo-
res. Lidnen står än full med så kallade Marque^
itar; har bestått af 3 stora afdelningar såsom ^n af
de gamjl^ på , altfiten befintlige Ljgsastakar* Den
•oa ftst nislfaUeii, Lindelii elägt är utgåogen på
manslinien och ingen Lindelins är qvar.' De andre
( 208 )
florera io. Linnen hålles före af 4e yldskeppftge fSr
att vara ett fritrS, således blir tion ej nedhuggen man
f&rvarad såsom en antiq?itet *)«
Nu findtligen skall jag vftl hålla» • . • . •
1778: 25 Apr. skref S. L. återigen till J. H. — —
Linden står mellan Jonsboda i Hvittaryd och Linds-
"^olt i Stenbrohult jnst i gränsen* ^ Qvistarne, som ial*
la af den, såsom farliga att r5.ra, kastas på rottn,
hvarigenom linden g5dslas och blir frodig.
*)' HäradiproBten i Sanncrbo, Kyrkoh. i HTktsiTd K S^
Forssander, ddd 1836, skref från Stockholm d. H Aug«
1823 (der han bevistade Riksdagen) till Utg. som då i Up-
•ala samlade materialier till Sreriges Litteratorhistoiias
**Hrad den celebraste af alla Hvittaryds-boar angår -^
Jag menar den store Linné, så finnes ännu en siagt ioom
Bondeståndet, som vet uppgifva sin geneaiogie med sal.
Archiater Linnés Fader, som rar f5dd 1 Hvittaryds socIkmi
och blef sedan pastor i Stenbrohult .... Den stora (in-
den med sina telningar fir aldeles utdöd, men kTars för
oågra år sedan nedfallna och oranligt stora stam förvaras
Sn i dag, som en helgedom af gårdens egare, ty man har
å hela grannskapet den fördom, som Jag gema förlåter
och ej Till utrota, att det ej skall rara Ijrckligt att bort^
taga den minsta spån af den stora linden, fairilken med
sin ruin öfrertficker en stor steorösja på den odlade å-
kern. (I Utg:s samlingar har sedan funnits en friat af
denna lind, sänd af Hr Prosten F. som länge hvilede
samman med en qrist af Gustaf Adolphs lind på Sfurtsjd
och en trädbit ur Gustaf Wasas barnkaromargolf påLind»
holmen.) Man har försäkrat l)tg. att den andra "stora
afdelningen af linden" nedföll med Unaeche oeh daa «isiii
med TQiaadrame.
( 209 )
Besynnerligt är att itoin sal. fars morbroder Hr
Sr. Tilländer var en stor älskare af örter; han hade
en vacker trädgård r Pjetteryd: then är väl nu förfal-
len men Insthaset och en del fruktbärande träd stå
Sn qvar. Om Hr Carl Tilländer anlagt grunden tUl
den trädgård som är i Lekaryd vet jag ej ; men det
vet jag, att han varit en lärd man,. Af allt jordiskt
nöje var botanik det största för min, sal* fahr; mån-
ga rudera vittna än derom både i Rå&hnlt och Sten-
brohult* Jag undrade ofta huru han kunde ha elt så
interesseradt tycke härför, ty så högt värderade han
den minsta och osynligaste växt, som den skönaste
välluktande blomma : fast silke ejeller felades i Träd-
gärden i hans tid; han Önskade flere species altid
än han bade« Han hade öfver 400 species utländska
växter i sin Trädgård. Dagen förr än han blef sjuk
sade ban: jag går nu aldrig mer i trädgården» Un*^
der sjukdomen frågade han icke en enda gång efter
trädgården; fast det var 3 Maj gamla stilen, Han
dödde (Christi him:f.dag). Men lönen blef att vara
far för en så stor Botanicus. Jag har ock väl en
naturlig lust för Botaniska sysslor, dock ej så: Men
mina döttrar beklaga sig att de ej blifvit af andra
könet och fått profitera af deras farbrors information,
då studium Botanlcum blifvit af dem ntvaldt, så att
inclination för Botaniken' måtte ärfvas och propageras
på barnen. — .i— — i
(IX Del-) 14
( 210 )
i]
H 3
I i
sii
J}i
i}
I ;
I 5
ii
1) ATMHlator pi Brllutad, f. 1633, gift 1661. *) t. 1674.
PrMt 1704. C«n»lr 17M i »Hnbroholl. PasL lUd.inB-
( 211 )
Af C r.£»)tii^f^gnabref må fSrst meddelas: ett tuy»
tifications bref öm en bjerteskakande fSrlust, genom
den tknKga dödeii5 här forvatadt, hvilket bättre än
alla loftal målar glöden i hans själ och förklarar det
annars oförklarliga i hans Terksamhetsförmåga*
Edle och Högachtad Hr firnkspatron *).
Med mycken smärta måste jag notificera Herr
Brukspatronen, som altid vänfast tager dehl i mina
oden, den hjärteliga sorg och afsaknad, som hånde
Död 1748. ') Systren \iina Maja» g;, m. Past. Hök
i Wirestad, Soph. Juliana g. ni. Past.Collin i Ryssby;
£iitereiitia g. m. Befm. Branting. *) f. 17i8y Stud. i
liund 1738. Piest 1741. Magr 1745. Pait. 1 Stenbr. 1749.
lltgaf en god bok om Biskötsel 1768. <} Stud, 1660.
Past. i Lekaryd 1678. Död 1697. Hade. till ralspr^k Gky-
peus In Te Sperantibus (Carolas Ingemari Tilländer -*-af
Tilia: Lind -^ Smotandus). ,«) Stud« 1678. Past. iPjet-
teryd. Död 1706. Han rar först Huspred. hos Gr. Henr.
Horn, derunder han på en dennes egendom i Bremen
^'anlade eii räcker trädgård.^ Hans Tyska Grammatika
har fått många upplagor. ^) Regementsprest ytå Tre-
männingarne. Brödren Abiel Pastor i Pjetteryd, död 11^24^
•) Th. Dr. éc Pr. i Jönk. Riksdagsmtan. Död 1764. ^) Tb.
Dr. ife Pr. i Wirestad, öfrer hrilken parenterades rid
Lunds Akademi 1822. '^) Astron, Obserr« i Lund. Be-
sjungen af Es. Tegnér. }^} fÖdd 160O. Magr 1632. Pa-
" stor i-^Längaryd 1646» * '') Past. i Qrenneberga. Dö4
1715. ") Past. i JönkÖp, «♦) Prorincial-Mcdicus*
>«) Med. Doct. i Rheims på 1680talet.
*) Frans Bedoire, Grosshandlare i Stocikk. bror till Öfrer-
Ceremonimästaren Välb. J. de Bedeire^ hrilken 1767 rar
Rongl. Agent i Lissabon, berömd som ''ourieux på Natu-
rstiékabinetter/' och som torde skaiFat sin bror Brukspa-
14*
( 212 )
våg och min k. hustru i går kl. 3 ^ftermid». att ifrån
oss rycktes genom en oformodlig och hastig dod, det
lilla vackra . Diuret Agathé, som Herr Brukspatronen
täckts så gunstigt förära oss, och som varit så mig^
som besynnerligen min hustru så alt förkiärt och be-*
hageligt at intet diur i verlden någonsin' kärare ibland
alt lefvande jag ägt och änteligen mistat, näst mine
barn, tillstår jag att ingenting gått mig mer till bjer*
tat.
Jag blifver rättnu rädd och ledsen att bafva nå-
gra angenäma indiandska Djur, ty deras mistande
rorer mig så bierteligen, att de förkorta min lefnad^
detta aldra mast.
Min hustrus heta tårar och mina läskas med
d^B debi Hr Brukspatronen säkerligen tager deruti. —
'Gud bevare Herr Brukspatronen ifrån sorg öf-
ver allt det sig kiärt är.
Jag förbi.
Edle och högaktad Hr Brukspatronens
Upsala 1767 Ödmjuke tjenare
d. 13 Novembr. Carl Linné.
Afven förvaras här ett papper der Linné ritat
åtskillige blomsterfigurer, hvarom BergsR. Dalberg
upplyser, att det Bkett på Ekolsund, då Linné var
der för att bevaka Med. •Fac:s i Ups. bestånd mot de
försök att störta densamma som gjordes af de 3
Stockholmske Professorerne Martin, Bergius och
Schultzenbeim.
tronen den gäfva, hvarmed han fägnade och plägade Na-
turforskarnes Konung.
( 213 )
Man har ntgifvit flera bref af Linné, skrifne då
lian redan var den Terldsknnnige mannen, hvilkadet
varit bättre att' lenina samma uppmärksamhet som de
naglar han afklippte. Utg« fann deremot i Akademi-
ska Bibliothekets skräphögar några långt märkvär-
digare bref, som den unge studenten Linnaeus skrif-
▼it till sin lärare Stobaeus, bevittnade hvad L. sjelf
ansåg sig skyldig Universitetet i Lnnd« Då Utg. kan
anse som sin förtjenst att dessa bref funnits och
förvarats, torde han ock ega rätt^ att gifva deras af-
skrifter i DelaGardiska Archivet rum i närvande
Del.
«
Ädle och Högtförfame Hr Doctor
Höggunstige Gynnare.
Med hvad för hiärtans fägnad jag bekom d. 4
hujns Högl. Hr Doctors förnämma skrifvelse itf d.
18 October kan jag aldrig nogsamt betyga, hälåt som
jag för en tyd sedan beklageligen nödgades förnimma
huruledes jag var uti Hr Doctorns ogunst råkad^
hvilket mig sannerligen för Gud var största sorg iag
någonsin hafft här i verlden ; besynnerllgen som mitt
sinne altid frätte den stora obligation jag står titi
hos Hr Doctorn, hvilken är större än hos någon, näst
mina föräldrar i verlden, som jag för hvar man måitté
och skall tillstå. Och huru jag lönt godt med ondt,
hvilket är djefvulskt, detta bekänner jag ångrar och
dep'recerar. Förlåt derföre, förlåt Min Hr Doctor' af
ditt vanliga ädla sinne mig som derom så träget böh^
fdler^ch mitt brott Vill afbedja. ' Jag aflägjg^tr eå
( 214 >
ödmjuk ta<!ksfllgelse för H« R Doctorng bSgtSrad»
bref och önskar mig än en gång blifva aå lycklig ä«
ga aamma fromma* Hvad de avarta corpora sexan»
galaria angår, så erkiänna de för sitt original , den
n _____
ji»Dma Eruca caudata, som jag sande i flaska med
jipiritos' vioi eonserverad och aro ej anna( än dess
exorementa a» faece$ alvin». Medan han ännu lefde
hade jag honom uti en stor flaska och gaf honom
dageligen friska folia salicis till spis, hvilka han lät
sig vara mycket angelagen om^samt gjorde sin syssla
utan försummelse. Så att jag undrade högeligen att
en så liten mntsk kunne åstadkomma en så stor
qvantitet om dagen, som väl gick till' 3 manipel se.
corpora sexang. och till propertionen så stora» ^De
tvenne herbae innominatie, var efter Hr Dbetorns ut*-
aago den första Triglochim Riv., men den andra lilla
Hciifua foliacéus homilts önskade Jag vetta hvars namn
▼oro,, ty Jag har.sfikt uti så många böcker uti Bota*
niken som jag nästan Öfverkommet på Bibliotheket,
lAen här tills aldrig ännu funnit samma, mer än alle*»
misi uti Burseri Berbariura vivum, hvUket är. 30 To-
larer in folio, som han själf väbl och nätt inlagd^ och
gifvit till Bibliotheket^ Uti dett kallar han denni^
Cariophyllus marinas pumilio flore» men utan all ci^
tation eller al^ontet. Dett är vist att d^nna är al*
drig beskrifven Methodice af någon^ Om ,min H.
Doctpr kan ärhindra sig, så skänckte han mig en
^rt, sorn var inlagd på ett qvart papper som han ha4
mig söka ^f ter, J^y jlket är Amni. . Häruppe tviflaf
|ag på lärer fii?naft;nfgra petrifi^ta i n|igoo ^vaip^«
( 215 )
tet. Tj iiir Sr hvarken kalluten eUer ffinter, nen
Itrjbrd är hän Jag har allenast funnit några petrifi-
cerade tråd men inan ej vähl haft stunder söka myo-
ket der^er« Häjr^ omkring finns en stor hoop af
Wnk och malinarter, hvilka jag skall skicka neder
första jag får någon samling. Ifrån Dannemora
jernbrnk har jag allredan fått och från någr^i andra
rantar jag. När det kommer till sommaren om Gud
gifver hftban har jag tänkt resa omkring uti Bergs*
bögden och till bruken, att bese cnrieusiteterna, hvil-
ket är ett gammalt maner för Med. studiosis här up-
pe; då jag tror mig lofva något rart. Hvad orter
här uppe finnas, skall jag och communicera så väl de
som finnas sponte som in coltis ex horto Academico,
brilken dagligen förfaller, så att knappt nu fins 2
hundrade uti hela horto Botanico och ej öfver 100
rara.
Profes. Rudbeck läs om sina Åres ' Svecanas^
hvilka han så nätt och vähl med sina egne coleurer
afritat att det syns ej vara menskeligit verk. Jag
skttUe %nslut Herr Ooc^orn; sågo' dem, han skuUe
sannerligen fil sin förnogelse deraf. Den lilla £ige«
len som ir så lik en Motacilla, bvilken bief uppstop-
pad på Hvitsiofle nämligen Charadrias s« Hiaticala
flavipes jRiMf&. diflfererar från den somAldrov«pag.536
afmålat, hvilken senare Rudbeoken kallar Char. s.
Hialicula fnlvipe«,ty den senare har vassare aäf ooh
nJgot «nnor colenr. Men . . • flavipes har mn.
niire näf och liusare coleor» samt är af ingea här
beskrifvea.
( 216 )
Han har ock gjort mäBierprof på CåpéUdc $. Va-^
Bellus JBa/, så att colearen ändrar sig äfMr «oiii>'iuiii'
vännes mot dagen, och hiiruledes. pår.Masi 'är Qäd-^
xarna i stjerten med många coieurer af jivärt, jodti
&c. målade men på foemina bara -svartvi Papperel
tillåter ej mer« Ty. forblifverr jag städse *
Ädle och Hdglärde Hr Doctoms
Upsala d. 8 No v. Ödmjakaste tjenare *
1728. Carl Linnsus.
P« S. För all ting^ beder jag Höglärde Hr Doc-
toten är så gunstig anmäler min ödmjuka respect
hoos Fru Doctorinna. Likaledes boos Fru Svenonial
och Hr Bäntemästaren* P« 8. Ibland Rogbergs
rariora fins en qvarters lång sprecklot orm med 2;ne
hufvud. Dito en Lacerta volans s. Draco. Yingarne
äro lika nattblaekevingarne och kroppen en ödla.
Edle och Högtförfarne Hc^r Pjrofeasor,
Min Höggunstige Gynnar?*
Att jag så länge underlåtit giöra, genom min en*-
Caldiga , skrifFolse, min ödmjuka appvaktmng hoos^
Hr ProCessorén, har varit de många beställningar,
hvarmed jag på en tid har varit öfverhopad, aldeles
orsaken till. Jag har opponerat ett par gånger, jag.
var i Dannemora 3 veckor, jag har haft att beställa
hoos JDoctor Celsius dagL förutan nu si^ta vecka
dubbelt, då han gifte bort sin dotter et* sexcenta a-
lia. När jag var vid Dannemora, ditt jag reste for'
Pinges att informera en studiosus Medieinse •^ uti Bo-
( 217 )
^tiåMif tig i»g måéga rariteter ad aBk 'tiia> regna
Mtam. Uti V0getiAa%: Beätsktia heptäpkyUo^ IW
XII8, Orchir pftlmata flore ?iridi , Orobaiidhe rådice
deRtata, Viola martia alba; Viola itiartia palnstria
flore obftolete* Laareela offieinalis, Bietoi«a alpina
media, Aloe pftlastrii, Sånioiila oflficinalis, Ophioglog-
snnsy Fsagaria parvi pruni niagnitadine,Verohicå ser-
pyllifitta flo^e albo, Saxifraga verna annua humilior
T: MÉftéos gqVamcftniB dendroidea repens T^ <&g.
och ganska många andra. Uti regno mmali där jag
ännn ej år hemma, fant jag många inseeta e. gr.
en scarabsMis' (salvo errore) med antennis ' qvartera
långa; en liten fisk Aculeatus Schonfeld^ och många
andra, som Exemplaren bättre kunna visa än jag
dem beskrifva. Uti regno mineralt fails inga petrifi-
cationer, ej heller har jag dem fannit sedan jag kom
upp. Jag var 100 alnar neder uti gmfirorna och sök-
te efter stenar. Jag fant några magneter, finores
chrjstallinos, Asbestus, omogna granater och andra
roalmarter, som Exemplaren med fSrsta bud bätre
skola säga än jag dem nämna kan. Jag hade med
jmig så många stenar jag beqvämligen kunde fSra
nied' mig uti våtsäcken från Dannemora, af hvil-
ka alla Hr Professoren med nästa bud skall få
part. Uti Dannemora såg jag continuerligen på Tri-
valds eldmachin, hvilkens kraft är så stor att hela
gmfvan, huset och all dess behör ristas, bjelke» på
h vilken Axis sitter, som är af 3 timmerstockar svick-
tar. Jag skalle mehra tala om denna konst, där jag
iek^ förmodade > att hon voie så vähl är Prc(fessoren
*
baf j«g ^^q.Jlhrftp repq«i^m4i^9 mig ; niilltög^drr
f»rp« Hr ^fpfi^psq|:«n8r vanliga giiQst opli. IckbUfisfff^ \
ÉéiiMifitk B»giföifajKne; Hr Prrfeasotaik >
Mia Häggniii^tig^ Q;iinar«a v. ,i»^^
Upsala d. 23 Junii ^ • 4)diiij«iia tj^ii^a
1729^ . Carl UtiiMMIi!. .
H^rr ffrofo^sQcM dr sft gii|i«iig .b^kat Mif^ Ptp^
fessorskaq*..^,.... ^ m ;;. , ..
.D^^tor:,Celi|ii^ comn^liniceF^^ me^ mig Ht
Prof^f84)reIl^ Afethodu». lUo^ris ^^miasa p. scani^ni,,
hviiken vaf härlig. -. .
« » ■
Ädle. och .HögtföcfarnQ Hr Professor ,.^
Höggunsöge Gynnare! ^.
I b^g^pnelsen af.Fel[i>!raario hade jqg den stora
ähran och hiä^ans nSjet blifva hugnad af Hr Profes-
soreoB högtärade skrif velse. De små stenar $ fasit af
iptet värde, hoppas jag H» H. Professoren redan be-
koninii|« Hvad angår 0^/«it <{^ bönderna och skall
wra g0d att bota m^dj få är Osten icke casens utan
O^stenj sive lapis cum . anteposiio O, eller lapis O
dictqs. H|lr i brefvet skickar jag litet koppar, cu*
pruui statim saum» (si ita dicere liceat) hviiket är
tagit i Falun vid koppargrufvan. När arbetarne grof-
vo OiDh bruto i g4;Hfvan ftiQno de på en v^H^ådra
som ränt ut af bärget;, om något järn lades .i vat«
net, (som stadnaée utanför ådran) sattes på dett ea
skotpa per appositionem externam, och säger åbvl
( 219 )
mm mig gaf di$ita att delta ktp^at^ dlar .Vitffil-rat»
ten imiterade sjelfva järnet till koppai^ begyiitiaiidea
på yttre sidan och sejian sen^im införe ^ h?ilfaet jag
ej vH om jag skall itro. Det är visat att deftnu
skorpa, som medskickas^ har tiåtr sig 9ifiA|ä en järn*
)itör på 24 timmar, hvilket ar sälsamt nog» Nu be»
gynner vattnet tryta hvarnded många experimenter
akedt»
Jag ekickar ock ianelyekt ett litet insectnm,
som jag håller rätt sälsamt, hvilket är faller ett spe-
-^cies af de gambles Cimices sylvestres, fast dett icke
bar några vingar* Jag kallar dett sjålf Oriodachnm
dorgo fmiem huvåanam representans, I förstene fanf
jag bara ef% meA sedan j&g lärde att dett var sft
godt sambla insecta om vintren nnder maseis arbo»
reis aom om sommaren bar jag fatt nåånga. Acb bur
mång otalig gång Jiar jag' ångrat min dombet i Laqd,
däräst var så godt tilffälle att lära stenar, att jag al-
drig far lika, då jag så väbl knnn^l fl lära tiiig
känna namnen och stenatna, men s^ lideligen dett
fdrsnmmade* O mi preteriies Jupiter st referas an»
nos.' Jag bad Dr Koldas att iidka få skrifva af dett
v
åbt mig men frustra. Ty blef jag så bierteligen
glad när Hr Professorén lofvade mig^ fa hela catalo^
gen, hvilken gunst jag aestimerar mebr än jag någon-
sin kan afsäga. Jag beklagar att jag där em^t in*
gen ting kan prestera, utan dett vore en uppstoppad
Lagopus^ som jag redan bar, m^d 12 st. andra upp-
stoppade fåglar* Fiskar har jag ock begynt att in^*
Jäggäy nemU af b vårt slag* en liten; fingerslång, ty
( 220, )
propörtiaihéii ' ttr Mdenif; men härmed har Jag ej så
långt hiat ty jag har nys begynt. Den lilla Nyåhrs-
gåCva iBom jag gaf Dr Celsias låt jag afskrifva, men
ekrifvaren var så vårdslös^att jag ej vett onljag
törs visa hemAe ej heller hafrer jag nu tid att låta
afskrifva henne om igen. Detta fula biuggpappéret*)
tillåter' ej mehra. Ty nödgas jag sluta, men' förinnan
beder jag att min ödmiuka respect må anmähias hos
Fru Professorskan» Jag förblifver med vördnad
Ädle ooh Högtförfame Hr Professorens '
Min Förnäme Gynnares
Upsala d. 25 Mars ödmjukaste tjenare
1730. C. Linnsevs»
Jag ritrifver pro more solilo illä hvilket jag oek
pro more solito beder må ursächtas.
Jag förmodar att Dr Kdulas redan lärer vara på
Tyska botnen^ ty skrifver jag honom intet nu tiU,
om icke beder jag han måtte hälsas.
Prof. Roberg är illa sjuk af en grufelig stor
bölder emällan skulderbladen; Herre Gud lösse ho-
nom' ifrån denna världen, oss till upbyggelse sig till
Pris. Men kommer han sig denna gången räds jag
han dör aldrig.
Kunne den önskade catalogen öfver Hr Prof:s
Mus. min. lämnas till en ung adelsman Cederhieltn,
som är där vid Academien, så skickade han honom
dll mina föräldrar, då jag finge honom i sommar till
mig. •
■M-
*) Pttpperet Tittnarrerkligen, liksom Arvid Hoi-ns ungdoms*
bref, om deo skrifvan4es fattigdom.
( aai )
Dr Rt^as oéh BeiM^tlwts Jiäbaa ofmBrmfittati.
Edle och HögUrde Hr Professor
. Fömäiiio Gynnare! -.
På dett Jag ioke aldeleH.mi synas äft^raSttia mia
skyldighet^ tager jag- mig. den dristigheten nnhesi^ä^
ra Hoglärde. Hr Professoren med min upvachtmng
och mitt tillstånd notificera Hoglärde Hr JProfessorep,
90m jag vet altid tager dehl af min lycka* Jag bå-
de långt sedan den äbran få ett brcf af Högläcde
Hr ProfessorM^ som jag intet haft tillfälle för mån.
ga. expeditioners skull att besvara förr än na. Der
till med skref jag ock på samma tid straxi förut,
som jag förmodar koin fram. Angående den minera
martis magnetizans, så hallar jag henne så, emedan
bon drog järn som en itoagnet straxt då jag tog
henne och lärer än i dag tisa profvet. Osten är .0-
sten, lapis O dictus forte Olsten lapis suillos 9 male pro-
anntiatus. Men lapis snillas vet jag nog dett aldrig var,
men jag kallar honom som jag fick honom, I No-
▼eiriber holt jag coHegiom uti Botanicis. och hade
många af Adelsmännerna och Baroner förutan mån-
ga andra. J[ag fick mast 1 Sp. Ducat af h?ar. I
9omma)r fsån Påsk till Midsommar läste jag uti Hor-
to Academico publice för Prof. Rådbeck och hade
mest altid 200 å 400 auditores däräst Professorerna
fällan haf?a öfver 80» Och hoppas att jag altid gick
frå mig texten med heder. Vid midsommarstiden
fick jag Conditioti boos Prof. Rådbeck, med hans
små Herrar^ däräst jag na mår väb)* Jag.bafver 3
stycken disciplar af bl^s barn med sista, fnin och
( 22i y
derCftr atkna^i 50 4aK Smt om åhrét. Efi haos uöU
med förra fmn vkall jag^ ioformera i Medicine vid le^
diga ständer och bar derföre 40 dal; Smt oiii åhret
och i adpeadiiim 60 dah Smt^ sä att jag na nog ge-'
nom Gods nåd kan ha ihio ntkotiist Mia samling
af insécter bai< stigit na dll 400 och nfigot öfver, al«
la med egea band samlade. Af dessa äroPapiUon»
84. Libell. 15. IckneumMesSI* Båmbglid. 13» Musc.tö^
Locusta 21. Orsodaehna s.Cimic«sylv>Mtres 19. Mra
apes och Rhinocerotenji kan jag häi" uppo ej fi. Giäir#
, na budo jag, om jag det vågade få vetta hvad man
skair stryka på ålas papilionum att de ej mista sia
' fian, jag har brukt här tills fämissa, méa de mista
litet glantzen ; item barn spialar Aranei skola con«
. serveras» 4e mista coleurai^' di 4e inläggas hehl hoop* i
Na har jag fått några Mabnartor från* Wärmeland
som jag skall äfven skicka vid fSrsta tinfölle* Om
Höglärde Hr- Professpren skiille äga någon qvantitet
af Nammis Brattenburg^sibus skulle jag Sdmjakast
anhålla om ett enda exemplar* Jag lofvar per deos
immortales att om jag nigonsia: för någon sftlsam
sten igen att jag skalle hoUöm straxt ebmmonicerft
med Höglärde Herr Profesisrorenl '
■••««'
Jag recommenderar mig nti H^lärde Herr Pro-
fessorenv gaost och näst ödinjak kålsniagl till desa
fSrnäina k. Fra lorblifver
Edla oeb R8gläfi(fe Hert FrofiBssorens
Upsala d. 1 ISept. » "-^ > vOdmjaka tjenare
. 1730* ^ <'C^r#ias tinnaeas*
( 223 ) '
Catnlogiis AfUssev Aliii«i^U» D. StobséL Ach!
• ' • HSgftdle och vidtförferne Hr Pfoféssw
Hoggtinsäge Gynnare! • '
Ätt jag så lång tid uteblifvit med min skyldiga
nf^vachtnring- skalle '|ag^ béfafa redan stöt mig uti
Hpgädté Hr Professorens mis-credit därnäst icke den
gamla frömlreten ' mig tröstade, hvilken niig ej han-
terad såsom, eii prseceptor sin discipel iitän som en
mild fader enda sonen, ty Mler jag äfven nu mia*
frofl^me fader itill fota.
Jag har nu något bättre måst erfara huru dyr ti*
defi är^ som mästadelen måste användas på andra, att
den svåra oeconomia vehtriculi och kroppens rätta
och nödiga, intradier mage obtinerai^. Sedan jag nu
en tid titat uti Thexapien efter Hoglärde Dr Profes-
sorens rättsinta förmaning, hafver den intet fullit
mig mindre behagelig än själfva Historia naturali,' *
hälst såsom jag någorlunda fått en liten anledning af
D^Bösen men hiar dock ej tilirätle få freqventera sjukstu-
gan och lära af den svidandes egna mun, såsom fordom.
O mi praeteritos &c. men barndom och visdom follj^s
ej åth, hihc illae lacrimsb! Min Historia naturalis
har bu ej så fritt inträde men smyger (lock underti-
den in; Hoii 'minner mig ock på hvaid hon säg uti
dett^ Ijufva Musséo Stobseanb, men mäsfadels såsom i
. ■ • • I . '
en dröm.
JTsig skutle ock' nog Snska' bliftä nti 6ti par
lakW'tindérr%daä, d^r jäg icke HSj^Iärde Hr Profes- .
( 224 )
sorens talemod sä ofta missbrukiide. Men gomUa
ordspråket plägar ofta giftUa, att den som tagoc den
fala i båten måste ock föra honom fram, et per bo-
naro similitadinem Hoglärde Herr Professorn slftc*
ka min appelit, som ban siälf alltid af mig
blifver tillvitad. . Jag erhindrar nug sedt v ibland
de rara örter, äfven en blomma under namn af
Jloi auricula qff* hvilken blefven bracht ifrån Siberien
af fångarna. Så mycket som jag kan påminna mig
såg hon tämmel. lik uht Asclepiastram Jtmieu^ att
jag nog undrar om dett är samma eller ej. ' Aller om
Äsclepiastrum och flos auriculse komma geoere öf-
verens. Frågas alltså om floa auriculn in Herbar»
Stobseano har calicem eller ejl vel qvaleml qvot pe-
talaf och om stamina och pistillum sine laceratione
ipsius floris kunna synas huru många de äro? eller
om stamina och pistillum äro intricata et coalita, ut
in Asclepiastro ? Vore det re ipsa Flos auriculse,
hvilket blifver klart af partes floris, meriterade dett
iiogare consideration.
Jag ärhindrar mig äfven sedt uti Högl. Herr
Professorens Musaeo instructissimo en särdeles ro-
strum, af temmelig stor mole, men pondere levissimo,
och undrar nu mycket cujus generis avium han är.
Om jag mins rätt, hölts han för att vara rostrum pe-
lecani, men som jag sedt uti Coliegio medico Hol*
mensi rostrum Onocrotali och boos Professoren min
Patron Plateae (tagen i Österbotn med hela foglen)
hvilka begge komma af Orqithologis sub nomine Pe«
lecani, lärer den vara ];ostraip. alius ayis ranorit
p
t ^25 )
'%koA^' J)^ Sfisktidtf éch tiog vetta hvad andrå kpe^
•tiéi Étviiliii' Hfögflärde Hr Professoren saniblat uti sitt
Mdsaeo^ fj här uppe Sr srårt efter stenar men v. t.
gedt efter ätskilUge hähda foglai^, kanske jag kunne
^äna Hr Professoren med några exaviae af dem. Jag
badé fiNikt*flt den'.fll%imden resa neder öfrer JuhI-
hSlgen, så vAltiU att fått häl»a pä mina gamle föpi
illdnir, som vähl verkeL förnämst att ännu en gång
£& se den inig «ti min enfaldighet i Lund af hlärtat
undé så mycket godt,h vilket jag ej kan mebr än med
0n gråta recordatione aftjäaä. Men nu ser det täml.
olikt, sker det icke förr, tor väfal hända, att jag kom-
mer mSstkommande rfitemanad, der Gud gifver hälsan
<&e4, nedföre då jag önskade kunna fägna H. H.Pro-
feMoren med några fogleskin» /
i Af allt biärta giör mig ondt, så ofta jag hog«
kommer Årdi. Bromels död, som skedde fora hans
Sfecimina Litliogr. Svecanie blefvo completa, men
giatuUfae oss ändock att vi hafvom iiaccedaneum
. ulétridssimiim . & leqvipöllens uti Högl^ji.H* Professoren
(Gud gifve hälsan och lifstiden) som jag vett och
. har redan persvaderat allom häruppe, giör de ^ sven-
dkei nati(n»\en odödelig ära i stenar. Hela societe-
tan gratulerar sig deråt. Figurerna voro extraordi-^
nairt vähl expriraerade, men gifve Gud att detta ge>*
nioili disputalioner droges ej fér långt ubt. Man sei;
så 0iåoga terribla exempel huru många härliga verk
blifvit om intet, dels genom det att Äuotor velfait
samma ailt för vähl expf^era,de}s att han förlitat sig
(IX. Pel.) 15
( tm )
«i
pA nminifkripto^ bvilket rtdaa varit Ardigt mw i(
ofSrståiidiga sncceuorci.blifvit å«dosatt| bvill^ matt
om nigonsin någoratAdet hftlst af vira har atl fdr*
vftnia. Man vet ock att Fatma är oianibai Litei^åiU
iavidum*
Ibland alla methodieps sam Jag ftanu tadl traa*
tarat Lithographion, så vftbl som da aadra partealli*
f«a.ri«e ' ikaturalis, bar jag änau ej aedt oågoa sgin va-
rit rfttt angelägen pni sjelfva ajrateniet, tjr kanna 4a
på int^t vis mad mindre vara obseura, bvilkat ej hel*
ler ftr att undra på, emedan ingen äanu rätt rafinerat
Systemet eller vist dess necessaria reqvisilBy bäraf
bar uppkommit så många Tabal* synoptio», så mån- ^ <
ga galna Sectioner, Genera oeh Species, ja mä^ta- W
dels bvart och ett confust namn, hvilket dock hlr-
tills ej attenderats, emedan alla kommet Mverens u-
ti .ett« JBehagada HSgl. Hr Professoran med sina sta*
oar håmti g9ra en refoimatian, blefva baa ännu fftr-
träflfligara och alltså räknades som Minemlogiaas
första nestanrator, jag önskade få munteligen tahla,
då jag något klarare skalle persvadera, men Jappeti
lobl ej långt argumenterande*
Min bortås Uplandicas.emplojerade jag vid Jolii
s!ut i Stockholm, och t^kulle .af en Bokförare, soni
hMom.tog sig på upplägga, få allenast 100 Exem-
plar, .men ännu är han ej på begynt att tryckas. Må
flia ofriga luic|ibrationes bar jag tänkt hoa Tyskarna^'
Sf^lra. MoQ det intet äfven iolet skalle behaga HägLi
Pr Professoreo på samma sätt alleaast man* fingo aå^
gon resonabel btfokförare, ty äUiest fruktar jag att^
< 327 )
\
4
min Stora ap^Ul bUfyer »Utför låogi odi Mot mät-
tail. Aet. Literariii Societaäs äro nu nu under ttyc*
ken, oqh det lilla «om HögL Hr Professeren befalte
mig . blef .^»rrigerat. Jag sade och nägra i Societeten
min meningi som ej visst med tillbörlig tack bemdtf
de bärliga observatjifiiier som. insändes, de sade sig
då stramt skola skrifva, om så skedde vet jag ej.
Prof. Rådbeck har fåljt ^ Studenter, som skola
renskrifva hans stora * verk» Qoh därfare bekomm|i
^ipieii^am.Regittm, så at^ mHjeligl, att det i hanif
lifstid kan se ljuset som älliest wit omöjligt.
På ja|| var i somras i: S^ckhp)A| fipkjag en ptor,
bjfp, sop^iftr af åtskilliga sorter oqh Tilie alltför
l^s^a ^ommanieera dem 'me4 Högl. Hr Profesiorai^
oqa jag vjsfe jag både oågra, npni ej fitniMNp ib}iM4
Hl:- Pxpfossoreiis. • Lappen tillnflgejp ^ mehr, tf mi^
s^ jag slpta och in^g. uti.HöglJEIr Pr«»fes«oie^S van-
liga grost^ seeoinniendejii. Ji^ frwmbJkfi^t sl^dse
> JQi{»g(pdle och Hoglärd^^Hr Prof^tsprens
Afin Höggunftige (Sjnnarts
tjlflfja 4731 . , Ödmjukaste tjenace ^
Qc^fc^ ii?. Cari LinB«us.
r : Pu:^ Arl^C Badbfckr son^ fum nftstkommaada
ii^ linkar >es$)ca de m\if^k^ orier, bar jag pfrsva.
dfi^t yHqtxk ett ihr i Lund/ att profitera af Bögl. Hr
Briff^ffpr^u ; . han ■* lärer komma dit näs4^oiii|«tfi4a
PAlit^, J^ske äfyen då komma ^mo; undre MedieiiMi
s^fji^i, iff^n^ ing nästan rs^nq. pesolveTi^l äfrw be-
tifP» Ifg, «f WW»« försson.
( 228 )
' 'Edlé öc6 nsglärde Herr Atchlåter' ;' " '
' '-' , Höggunstige Herre och Gynnare!
Straxt efter min afresa från tJpsala, hade. jag
ibréf från Prof. Klingenstiernå att Hans lil(aj:t haffat
bögl. tTcrr Archiatren hogkommen imed ett nyttaiig-
mént på väihlfdrtjent heder^hTartill jag af hjértat gra*
tulerar, och ser alltså att reritas triumphat,^ ticet sé-
ro. ^h omsider efter stor möda och stadigt resan-
de är jag kommen dit jag dnskat mig könima meii
iiu dnskade niig rara entledigad, ttäral. pä*' iftersta
Qellryg^en. Hår nifl jag väl säga att jag ^ vet ibitf
lif visst på ^4 timmar, ty lapparne som altid gä om-
kring i 'sina ti^ångsel på sjnteri, äro räddat e ttt félk
« Sh for ramen, nu pekade äht mig med bBssatf, tneil
Aktämd flydde dock 'att jäg den resan slapp stl mäbl;
Be gfofvéfiga floder och forssar öch de smä' lappho-
pa^ hafva en läng tid prSfvkt' modef Kdmmer jag
med* Mlsari och IlfVet liem åei jas fäknbi^ IBr ett
särdeles itnderverk^ Ville jag éj resa saiiima f3r
2000 plåtar. Jag gratulerar mig dock att min resa
ej arffifäng. ' En stor hoop foglar har jag mig Råt^
som jag'tvillar 'ä^o Beskrefne; Insecta nog iteånga.
Ölrt^i^^bar ^jag>p^«nf tid ej serdeleé mäga rara be-
. kofnnfil. forn på 9 dagar, sedan vintren gStt ^ér,
srååom CamerariaVii 'Dill. 'Viola' rafart. albå.Tioltfro-
mr/a$f6liå ramos^a' flore iuteo* Astragalois %inima
^^''^'K' ♦ graminéi nog liiänga artiga; Bej^nnerl.
CaHöek, Salices 13 Spbcies« Aconitam galéa*^anga-
sta. Betula nana mesomora, Campan. SerpllL Bistor-»-'
ta embryonibiis foliaceis,rectius vivipara dicettd%deti
( ^9 >
to
lilla alltf3r,.täi«)ka Calc^lus liaponam pnsillua^uiiif^h
]ja% Bipdbeck. Ae.
( BUTQiH^n ocli Siälen har jag fått anatomicera^
fcrfraii.eUeriTi^liraseii examinera. Några . carieuaa
ftdcar har jag fådt såson^Truttas.S Species. En Ulea
HHDirfiniui vid alrftnderneLapoius Qolaensodus .dictos»
Stenar, iiar jag Hfyen fMt en tämlig qvandtet men
lieldageligen ftnoA. ing^. petrifie^^Ei» Malmarter tåmU
lii^ngi|y:såi i{id braken som beejmnerl. vid floder, der
bfegcii.firo sonderjbratne elfer af vatnel löste. Jojrdr
aiBtai^eil hel hop^nägta.serd^lesi.euQieiisa ombvilka
vidare, inid bftttve ,tiU&Ue., Silfvermalm har >g här
ooh dåf ;i ftodernH pä »de slipade stenarne fuanit men
åsna ipké något berg*. £lt alegc. ateOr ligger hl^r. ijiogy
aom jag ej föhrtår mig pfi*. Se ut aldeles somldi^ vo**
M'comj^otierade af pura mnslortar s. ¥« Coasistancea
äir talkaebtig^ser ut som- horn/ eller bäathofVar««Bjel-t
per Gud »ig:hein med allt detta akraplet skall - jn^
vara coromunicabeL Jag talte i Lappmarken vid Hc
fiideiroitts Bror^Om Ilr ^ Arobiatren bär samma gunst
föt n|ig eora; tiUförne, budo jag högeligen attblifva
xeeomnienderadi till reseraynt nti.Stipendio piperifinoi
lifter Dr* Koiilas» b vilket, mig kan giöra . mäobtigara
än Högl. Hr Archiatren. dett beder jag ödmjukast i
norden, och forblifver ^^-
Edle och Höglärde Hr Årchiatrens
Lapon. jug. Ödmjukaste tjänare
d. 12 Juä. 1732. , C.Linnaeus.
I ..r
Fragment (Rörande sexuahystementi' uf^^nnin^)
• • • J^S genom dem skulle på mig draga al-»
la Botameorum ogunst i hela Europa. Men sedan
( S3d )
tkair jag inga cMrpafo tnéd MåCfABpinnéié' jäg^ tt^
en ftrlig gosse. Men min method de NtffMta |>lMMfi^
ram *) g5r jag aldrig ifll eir gemefl disj^tifiiHM, utan
skall risa kvad han dager ilU om jag . imgbtisla fit
den lyckan reso» Hall syna mycket MfaMg acfi
atdid på narrai^httgb Uwbt åmlt veijagfallar stpiiA^
gen tager reda pi héVHHtt sMi ej ha^ clavan^ Jag
kar vist Jndelningen (5r Societeten, som iitlkle iHli>*
Ét6ne atf jag var galen^^)) Men når jag fick exfUoam
men mening bdllo de aig frin Idj^ ocb Mtarie alg
akéla bafräinja miaa ttppsfii. SpOring ' Kaf ihtaa gtfMs
aågra dbséwati^nar Hanu^ ja^^trot, i^ jiéltMr ksmoår
ém mytk^U Hisinriena patoralia fic fcMt ibitft» IL
H. Professorens enrieUse abservaboner Till jag gi
karl Are ftro de bäsia som komarit och blefro asod
atérata nSje npptagfiOt faat aomliga bliida döma ,om
filrgen. Jag tackar tfvermåttaa Ar NnmaioÉ Brat-
tonburgensea, som jag aå Ittnge önskat fi ae ined Al-
tention. Kan jag aågoninn med dylkt illlar annat
sådaot reeompeoseni) skall jag ej uoderlåto. Dock
▼oro alla mina s&nder och de mftste af Soeletettfns i
btefren söndergåtigne. Några dagar för Jnhl fick en
Student en raptus att teaa till Småland, med- Homliiii
skickade jag några stenar af min e-^, men hcftl kmå
• , m
*) NuptiflB pl. med det förstår jag min nova methodos plan-
tarum men ej det jag för ett åhr sedan dömt resonerade
om samma sak förn jag confererat naturen genom authopsten.
**) BäsU beviset, att Linnés uppfinning- rar sjelfstindig
ock för d. y. Svenska vetteaskapen alldeles ny« Detta
bref skrefs före det nast föregående, då StobflBus ej ftnntt
Mifvit Archiater.
/
( 231 ]f
Mtytkm så stora soni en ärt af slagst, emedan han
Tille skicka dem därifrån på Idösposten om hao bolt
ord. NärJägtigare tilI£aUe gifves skola fallkomligare
SQrcken sändas. Af samma var N:o i M ^ från Ui?
terbäéks gi^ufva i Carlskoga« N:o 2 Ahl grufyesten
N:o 3 från bondegrufvao uti Beilsbro (1) Socken i
Nftrkie* N:o 4 i Wrettgmfvan. N:r 5 från Tiärne»
grufvan iLti Carlskoga bergslag i Wermland. N:o 6
Pl^rsbergsmalm vid. Philipstad är kostelig malm. N:o
7 Tagen . vid Pbilipstad i Wärmland i gamla kroppa-
grafvau' heter Ajrns^viks gmfvan* Han lortar sig el- ^
ler fäster sig, vid masugnen om han ej med annoc
melleras.
Jag slätar och recommenderar mig uti H. H.
Professorens vanliga gunst oeh jag, näst ödmjuk
hälsning till Fruen förblifver stadigt
Edle och Hoglärde Hr Professorens
Ödmjuke tjenare
Carl LinnKus»
Jag har sannerligen stor försyn bortskicka ^tt
så illa skrifvit och confast skrifvit bref^ utan till kit
renskrifvat, men nödgas nolens volens att antingen
denna gången lämna aldeles eller låta gå oförska-
mat. Hoppas dock att min ungdoms fehl nu ^spm
förr nrsächtas.
, Höglärde Herr Doctor
^Mächtige Befordraret
Här uppe i landet fiM^ ing^ petrificationer, iy jag
( 232 ):
bar ioke en teoda funnU gedafi jag kom iqip, ebura
flitigt jag har eftersökt • «
Metall-arter skickas några som mast är& tagne
vid Husaby Järnbruk hvarest brukas getiienllgen .3
sorter. '"
lo» Järn-metall som tages i sjöen Asnen, hvil-
ken är lik Järnhagel; åf denna blifver ganska skiSrC
jarn.
2o. Järn-metall som tages i siöen Sahlen^^at
denna blifver något segare järn än som af den för-
ra, hTarföre denna ocb tillägges den förra 'att det mi£
blifva så mycket bättre. Denna metall' tiatver ,Hr
Doctorn (om jag mins rätt) tilirörna , men något ffa-
'*«*« • . ' i ii:?' \ • i • ^. ''.
tare» »
3o. Järn-metall, bvilken är för ett , ahr sea^n.
uppfunnen ocb fins i en sio som ligger ^ i^ibl frän
Husaby Öster-nor, vid en gård kom beter Snogge;
uti denna fins alt här ocb där små bobi ocb altid i
dem små kulor, lika den Järnmetall som No 2 om-
talas'; på denna metalls ^fre sida är föst én^pnr ocra
helt göbl. Af denna nietall blifver- ganska 'siegt järn.
4o. Järn-metall som understiindond (dock sal-
lan) fins i Asnen; denna bar en särdeles form^ han
är rotundus och på den eiia sidan tiågot conVeitns,
samt bar en särdeles form, men hvaraf kan jag ju*st
intet säga* Häraf blifver ock ganska segt järn, ifken
fins icke i någon omnoghet. Der^öre nödgas de bru-
ka endast No 1 bvilken alltid fins till öfverflöd och
lätteligen kan föras till brukcit* i. .ua i
.' i
t » ■ '
( 23i );<
fUMnp f^wiikrifne initaHev bnikatf aUn tijHoibf'
Järnbrak « tillika med No/ä^écbrö.' '
5o. GrÖMten denna fijOJi^ ^{estädes här och där
i skogaj^oa» är^ li^ ^i^gefär £f «^n^ SCf^P^^ <^®n « myc-
ket mörki^r^ $ 4«iuia, ^{linderslå', 4^e pcb-li^lapda ihppa
med malmen, hvaraf 4e ifäg^e^ flufsep eJi^I^.i» myc-
ket befodras : och s sl^gg^ t liättre .skilja ^.ifrå j&rnet
Denpa stej^.sjiga de,9cl| g^aU u^nnabiUa något litet
60. Är .fwwa s^A ii^W Np 5 .ftf: ifWt^M s|.
dan spjki baHMfiös sedaniliaiii.viänt w 8&a|t ^ Mtnnlt'
mogea oeh^Hr bdpgdigi ; > • : t .; ,.
7o. SsAd ; af Sake»^ettn < baoké (Båt i .Socktie»
belägtn, oeh ligger hAa/inidd^lM^iirttgen^en^mil ifrån
Sk&nslm j^tsen) 2^ slag.tfe» ?eii^..&r * rSdare oeh
. ligger lösare, dock är han in loco suo Jiaturiii täm-
ligen: eowpaet| atii man ÉMiA-möda; kan: itola bonpm
med kaifven». . ' .. ^ '-■■'.'
80. Den 2dfa är något gråare odi Ijnifire, sismt
mycket hårdare, men när han blifver torr är han
snycket friabel. Ibland dessa sänder fins inga andra
8t0«ar ån^ gemena gråstenar, . /Min .ganska rait om
man finner några mioaa aureåSM sådana som . ibland
N# 7 ea liten ligger..
9q* Ett sl9gs sten som lär. tagen på ett Säteri
Bom beter Mödkelsnäs, hliratäst ett ganska stort berg
ligger «ti qon (SJ9n heter Afoklsn) som innehåller
allenast såditn stton, bvilkt|n . ligger ofvanpå s& Ide atir
m^n kan skra|^ &f :Samlna sådnna stycken, som. här
skickas ; men ju längrp mi^n -kommer neder ja hår*
c 234 )
iif U han* håsjt^nkk aatoa alt dttla sbaU; vam
ett slagi Malm och. aottiiiga gUaa Jttfnmakiu
' ' tw t&o\égic\s* •
' 1. Insecttim al ireiigiiciiliia qnfdam iriridis, pna-
ctis albis ndtårtus, iitéd ett 1|ten ndå riå t^ttenyhaU
vudet bar én form ni 6ii hjertä.'
2« Aiiqim eöif ora, formam babéi^a lajridnm
asteriaa eolomnarea tit pniö didornni, A an talet la«
pides tinl, talia eorpora petrificata? får jag det Téta
skull betkrifniftgen p& Mil iäi^xi ffllfa.
3. Kfdus iiiaeeii eu^aAliniBt ia tamifl^Eriett tiiU
garii ab arena A materia palad68«| fairÉnfinimi si*
mUi, fakr<&K«. Loeiuivti^eii (of i eti4l»n
4 Inseatmtl ^jMUfcin Toiaaa ét alatam, Kk eii
bamla^ Anres dafmcana, cdle^cHs incanlsi niavolia
aigris Dotatis. •
Araifeåi nrténais sc^rpromim pedibas similibas,
instructa. An speciea seorpionun^, eorptis omaino
^oadrat eam årane»^ .
1730 den siste Nsnr. sktef Olof Celiäaa til} 8td-
haas oeh tacka4e f&r-'det faaa aåndtd^ni en så. snabb
discipel in botanicis, som Dn. Linaftus är« > Man hfi-%
ée ^abdttriigerae hdnom m^A ett KongK stipend^ tillä
bftttre fiagea. LitiÉifti otcb Koolas herbariei» hade vi-'
sat C. att skånska Tegetatiwaii i^mi^rlig^fi samMan*-
föll m^i den Danska ^ Tyska. (Di m Nav. 1731
begärts C. få applysning af K.^ St htmtB^fitä PaäHMå
/åge — på Seland eller Jatlandt)
«
Arån C. lr. limtffc^ttiMI Mra^oMi (tåledtr fl&
ten ng«jelf) bté^iélulll ItfMÉiiétt firåb ^^^^^^
liU Prof. £« G. Uébkék ^åMémMétfBm^måk s^^énét^
på Mbgolfyet i Prof; A. liillMN^k» MdtrblM^ se4iitt
auctiooerf' Var Mot 'oéft .bV^r tagit sitt. (Deribland
bref frän 78 andra mftrky. lamtida — - att. nu blott
ninma Alb. v. HaHei^. Utg. d«poiimiiie'nfr#f Jfttéi^b*-
hågats niedgifvande alftiamttMi pi K|il. Unfiv^ Mlb
i Land. BréfVen Vfi^a VLfb^éÉf»^ aéitf
den tidan gjordeiT i Ltind för Nat hist* o^h bdra dar
bemärkas.
.. -y' ^{h ^.- :],,. . :. • -.. . :;.i , .
HT .... , , ,
Medan Utf* SiiéirfbitflttttViÅg inom 18de seklet,
ma bär också meddelas:
<
länt krig mot ifvii^fi' tt.itibéa/i ali{|#arrii
ifttéri^y h: ; \ '.';■'• j
Plai$ani€f^i .^åH^it iill Leopold (som
man tror af Magitter Säventolpe) J ni af ton 1798.
Figurin fSresttfflérli^i^stjefttBn l-ä MMhiankad-
Jade band* På déi Ittratn bdnést iMet A* B. C. étcl
tUl J, Å. Ö. 9it4U im^M (minåre): St i^ggåadi-
grunderna. Få dat tnri|a '. (fo imindre) : JRMa^oatlea.
På det fjerde (mycket mindre): Snille; på det Um-
tB {taåm) ^mtA. 19tg^9fii$' jHHö-aenm M - 1& MdDa ifi^
dan elversatt : hittar ej hem.
' - - f!
•• • , . • • . t ,- f i • > ■ I , • I
*) Errfigt 'tillen a doeumefitet, afskrifvet sanimå ar' oéh' af
åamina hand som nämnts här^fvan p. 131.
. .»I '.::.
FliiiiiiiftQ4eJSiiitt«t80M 4ffMd8| j((>r49o, mj^^Vm i./
Täiibftft«,(lieDii»d['titi»lei|:vbeAMt I .;: .1 .7(ri<f 11
Tagy^faitlll .'Min, kÄd:dtt:ti*gt.viif ^färd ;|^ «^[ ^ ,
■.t;i-.»! .11* .. -,:S(tje»Bnn af' nox4Bi}^,;,, .•.,./
Tf^.hewe biMM ^ bättre Sn s\»m ,; ^ ^ ^,^.
Seg. ifoAerN^tprifMi^fltrf 9lji|B|ld^,rl|f
. ..Saip;d|nnl/irQi
• ' ■ '. . » . •»> Il
Krälande larfvena förgängliga träd
Virkad till band ut^f Nattfårgena svärta,
Fäate vid tecknet af Thron-IIerrskarns nåd
. LyoUuig^liarlQartak '
Låghetaaa va)ior> föraktar^ en. Vh: v
Ljasa Exempel han etifÉir/aijLgeivla:>
Du yid en kedja af bog AniUis
. \ läste \dtox ftjerfiart s .
7 . T
» > ••
» ^ ^ ».
Qlkidf^ liesi kUrfc |^ Ditt li9gb?Blfda broaå
Hdgd af det . Jägor,' sopn bifiona derinne ! '
Gttndre' hojn .Sn: i . dSn eedaejite b^st, r
1. tUngdoniens mkiaé^ .
« •
Memkloekan^ sMr UttSexi^min Tän ocb^bedrjririB^ade
■ • nriii ténga:
Hon h5r fördenskull opp i qväll att vittra qväden
I . . sjunga:
i
■
!«*.i* t
, v, J^BW» sfiiBw» ta^m,. ie^ipke,. är, i^&^illnilfi^^mSrk
för den mattare blicken af ett blott proiaiskt.^l^
» gam f(»8ipi§ft:Wfiyw. *^ pw:»i?4w! ■»»Jl?»», viW;.*9t
(,tpHJ^«*.'PW« ; ..i-.'.! .,...; ■. .. :;- ,! ,t.:i :.,.
. ■• i;..) ;•)•.{ T •> ^irart,^an^an J. ,-. ;_,„^ .;,.v.„.'.
... .111.-..,; ..:■/ ..fjtetiikriftfeii' ■ • ■■ •'■'' .''!«.;: 1
hrni^fleti m^titåUVt^Smtiinte Aiigsyklop«d«tt^,'En
jaf eiidksté ! tot-sbåUa AcMdeltaiML
\V^i i\
... • 'HL*. .;
•t •« <
».'»'..•. » .••.»"
. ( 'k
' Il •. . . ; . . • . • ' . * . f «• . ' ?' :
'•♦•ill»,» ', ..•' •.<•,
' ». i " , • t
4e. -S«aati 'pi 1129 iitlén 'SfiitÅiiltka mi^åiilii' éii'-
fBirtij.nii hvad aom denrid tänktes, åtminstone bSrja
i derniä IWR-' '
I. JSr. Carl TJL (9nftB^1«lt4de Delen p. 1 ISJ.
--'■''■■•■•m iimnitmd^m 'tief'%^^*ämk^mj^ va
'V/veyié eder ii^é' ftVSölIe åi vjr ^feMlle'>l(«ési;&
}f^o'.Sih>rlg-é fdlliAiilaf KiifVel^oCll kMna«-'«l'^ Rlgtt
d. fséspteiMbrif metf' ik Jentii^^) täiil1tt^JltUti%ådfe
Svenske^' Ftiiiky, %Vd^;' ]3U(té^/ tfoj|ei^ öcfa ]^ler*
när som fienden fornaftiU^^åit-^^Vy med alfvar hade i
éiéhét, éC ahfifechea * IXigi^/' tyéhté * hatr' ifräillWi^den,
dyt han begaf sig der han hade foréSkf AMera^Lk^-
QrmsoQ med sitt (o^viå^^Äkåen der han litet ut*
rättade. Men efter h^|^, fffXSftRV' fJ ^^^^ komne til)
hast, och så gådt Bf^,}^,fmH^k 99\f *>mJ?^f ^f^
at skantza och grafva omkring sig. Men när Ty uti
iyre dagar hade legat for Ryga, hegaf sig fienden
närmare Dynen, och rycfite sfnXäger, som han ha-
de haft vid Wenden, utan tvifvel, der at formode nå-
gon mere hiälp af Hertigen at Carland, effter aqm
skedde, med någre hundrade mann, och elliest af Lit-
toven, och på två myl när vårt Läger, vid ett gam-
malt Slått Kirkeholm henemht, på hvilken stad och
var itt vaad ntöfver Dynen. När vy thet fSrnomme
knnne vy oss intet med alfvar emot Ri|[e fSjtetaga,
dlied 0cb ined Gttj;^ nidMwft tflMl^P lAUfilig hadt
ikietkmiMit» tywr vy ffirAi^w b#4ff : bljWi; - ifnraad^
chJi , njut !krigfi4k, aåfoln, 4b^. ^vs^, Inf v{ii^ ojd» lilsade,
9iftefr fjgre N» . b^^A ^0\niiptå^ oi», trik\ig;^f. Abn
9lot bU föjrfaopii^ii^ nå b}fi«f y4r <>f (itliiiiHI l^iet e&
I t«rb>iiini«m TÅit kncf fftlk höjlQ ^U intei bM t^
««• I9&M1 09h I|l99ftdi^ hil4ff» liM^ flydda utaC mair**
k^fy.f^f M riiigii hOi^ 4f^r dA TQrf 4: »Mer 5 empi
briir.<f><b 69 aCfiiB^M^o;» (hA l^ta 'Amn^^Mg 4a€bt0
0«b sK mg tbittlf Qob rfl?if teld« afs på platxm, efter
eifi^ Ȍ nu hi^ar Qqdb sj^m^rlig ifd^e hade h^lpit 4>ft$t^
BlKr eoeiL yj biide v^t abaf^n, eljer Mmeii iiait^^
oii flii9iriQb d«( )7 $Mtiiflie i deMoe dag iH^y^rKgei^
MfiU^ AEttfinf, oeh #eti I«>9eiidere vid nampp Hen^
driok 4ifi Wi-edejleke ba^ bplpit oei, j^å ijiii.tM^tfl
^an|;dft:bnde vy kuwfnet )ef vandes eller d3de i fien^^.
decnee bjMden M^d vy taeke Gadb alsmecbtig nam^
ote. nidelif aidanoe laedell sk^ffadei så alt vy icke
komme v^re fiender i bj^fid^r» Ock nHr yj ti|l faäs^
igwikomiie Vore» 9$ vM) som m^an vy g^o. till
fo«l, förwla&te våi^e) både Byltare, oeb Kne^bter, ^^t
dh» ^fcoie slå oss by» 00b vl^iye sig emQ^ Aeodeq» el?'
ter dfit vair ringe folk^ lill ut iage eep» sM^insie stopr
mykmikeeii men ^UenusS forgäfves^ mw Ippp ii9daii,
cell late baka sigr i i^aken» spsi een ^9^, bSiMb så^
smn ée^ ksuMie bHie mftrke goin derifrån kvMVWs Sbro.
Ofth oftér foésan så olyi^kliget sfg bafver tUdregit,
oeh: våft f^lfc såi firoligeii ^b skepdteHgf o epot tf s
( 24a >
\]
mn^ gjiMt : ohÉ byt filbala, till'' «t gi&ra' vär dtafriM
flyt^ at:-betitiia 'vår6 fieOitiiiogMr; så de Miot fieådM
i dmtia vittter ' kttniié l9r«rTaradjer nrt^a^ aåaélb '^a
fftrkoppas, efttét han icka liéltor aå liaatigt 'kliftlca«H
ttaa pi^båilan, utan och «tflilimtoHgéii *ftr *lda|^pat:'på
fipgrenf, dotih leka så som sknlt», odi iSntttt huda
gifrit oss dem i httnder« Mlén effter de såga att>Vy
icke ville slå theni, så tsklv^i^de de • deris lyf, <'och
Siagö oA såsoitf i framdeles V^é jptw mångii Bfk* I
sens iStalkder derom tilketooe, Jioni det s^' ifrfafbe-^ i
gymielaéffi <»ch tUl ftndelychteti hdfver tildragié med
någfe^ jÉtthfétdige vitneshdiMhy Unrn faeéla' handdiaa
kåfreir si^ tild^agit, så måste ry sldaanii>råf olyds
mirticmr vare sytider, att *tAié ^haft^a kommit del 'tiH«-
Tftgé; ttti Vy äro af Qudh fdrlåtue tbrdne, och fien^
den bafVer hebéllit -Sejgeren, det ^iest fSr meniiisk-
lig 5gft,'omoyeiig iiynt2,'0ch'q^iin^rlig'at vy>hade^all
fördtel på vår sy do, väder och vinden^ ^hSy^eor oclr
alt, det vy* kunna önska af 6ndh, bch finge fiender^
des fördel itin;- hvilka måtte vyka för oss , ntaf itt
högt Sandberg, fält sitt lägre och gaaf till prfss, och
finge vy skitits.<med^våre feltstycke, hvart skott i håns
hoöp,def han doch icke kiinde' skada oss eii meiii«
ska, utan 'fitrläto både läger 'oéh skytti och nlr vy
icke brukade deh lycke, då vä^de han om aåson jlea
4cr despiiréretTttr odi ftrsSkte det yttersie emot ctta^
bvilket béhom lyckades, och détmed'beiidlt'Segéfii,
och eftet^ som förmält ftfar, saken^ så • dyekiigen &r
afgånjgen,' och nd tr stämpfelt mMie ^d dlw Hj--
( Ä4t )
beilst, ilfldl» édttr Mtn^teL tit wtterlig^ åétttn t<«
gé ryi^erDa, alt i fördågtinga meå ianma m^ pi
iflgiHi trilm*) ' intitl itnn 43h6iåh liiélp» #ii in iBgrket
Igen»' töcli in0«l> fogelighet, ftå' all det iek» allé0le<
gilr oAiBRJKtiamt af^ sfi (^nart Gndh vill vy hafve be-
8tilk*oiii 4i^crtrtingattie, söm tillförrende förmfttile ftr,
vy vel#> nléd aldrafömia ticgifi^a osa til Sver^ o A
ma (jlaCk^ Itpiiiir helsan, skall ider om allo aaker^tl*
dara kémigt varda, förse oss fSrdentk^U till iéor
att i som Erlige trogne Rädzpersoner, utr&tto Och
stfillo alt hvad i kanne dptänckie Gudi till ähra, och
idert iKJ^rnesland till nytta oth gagn. Dat. Moge-
ixinÅ d;;24 t^ejitémbris Ato IQQS.
Åfsknéiit ntur 1605 åhrs Registratar P. 3: Lit. QC^.
föl; 183. (I M, G. DelaGardies tid.)
4- » 1. ; ,
Tbei^ H5gborne Furstes och Herres tierr Carls
ordning och Beställning, ther effter H:s Furstl.
N:de vill at thet Svenske krigsfolket, så väl Ryt-
tame som Knechterne skolo varda underhålldne,
och bekomma theras BesoUdaiilg bide iithi fri-
delige och feide tyder. Actiuki Åbo d. & Janna-
' ry ährl6b2;
Ryttare-Beställning.
F9r|^«ki|l byar Fahne-Ryttfiro v^ra Trebiiiidf»<lo
4tilli( ^h bvfurkm mera eller ipindf e $ hvilkM ^bne
( 242 )
ftårk jck^i^il då.: skftl Byä^Si*up«Bt ,låffit
lå^^é måogaat åntQga.så at th«ft «aUet,4iIifiQprv,fiil|j^
dodc! skal hm ue:^ bradk folk faMii anH^ili^ «å al
dugeligat! ^Ilk^p, !9^wi nedh ^7|tanc|i,alUfiligl(iHilFir«
piQgldt, aVf r.i^ata. th^ruthianan at akifika^§^I^«ioS|9iii^
itiAlaoda tM ecbipgea gtnta»; Ryttflraj wm^liStar
Utit aft fajttla s^«fre BMd A9 tra hftistar) ^ nMiuiBjiti*
»éatat^ ifilå hällda feyn, och Xe^lanMtep : Afb:< Fwh
^rich^n fyra. . : - »
fr Of» i
*/ii 9^'-
Till O^t andra, flii Bj^fUpaatare skal, ,(ig|f ^|^
till åhrlig BesoUdning:, spanoemåhl tyå kä^t^^r ;|^ j^eOL-
njfngar Eubuodrade dahlecy klädniogar två, 'tbaa m^
om fyrtie femb daler, pch |,theb| an^ra om adérM>n iia<*.
lar* Leutenanten och Fendricheii skola hvar bekom-
ma ttthi åhrslöön balfannan^last SpaDnamåhl, odi
femtio dabler penningar. Qvartermästaren tivga dahU
WacbtemiUtaren tiaguL dahlr. Barberaren tiuga dahtr»
]^re(Iili^nt^9 tiuga dal. Monsterskrifvaren äu^ dal*
ProDlfoss femptoi) dal/Forierfemptön aaL Tramel»-
re feniptaQ daL
Miu »I- ..f - ^ " -■ *^
^ Till th^t tridi^^. .Madh tbe,gfi(ni«Be.«Itytt9^.€^ skal
så hållas sam ber effter föUier: När tb^ icka are
på Togh, då skola tbe bekomma om åbret toIfT tyn-^
Bor spannemåhl, eller och penningar therföre, kvar
lynnä räcbnat till ii^^ ^årk^ désilytost ^4l^^c^IllaI^
kläda och ottå lass^ h&^ bvtlke pärzedlar så'^lil^<^«it'
spannmålen penningarne och böe^ skola jh^qr af
\
( 543 )
4|iwf|ii0É åffF«iigdten,gifne och l6lv«rer»4tu<bfifva^
och the som hemman hafva j^om mindre Ränjttsi 4ån
tolS tynnor eller så mycket i penningar^ då sfcal
Föxigåiéii hVadh som feblar af åhrlige Rfinttan op-
fylla^ ^S att hVar bekommer sine tolff tynHor oéh
ottä läéis hbö till fyllest» Men t^äntta hémmiinen me-
ra, då skal han sättia &n én häst till, och hvad som
sedan d^^å' ihen hästen kan féhla at hemmanet icke
giät fylieirj tiTl, di skal Fougdten det npfyUa, så at
h'dn bekbmtaier lyke för théh hästen Soim' f5r tfaen an^
dra. ^ Under^ denna dMning skola och- the af adelen
vara' bé|frépiie medh, %ottt icke så månge godz hafva^
at^Ränttah kan stigii till thén värdering som privile^
giernä ntbVjrsa; HvarfSre och bär medfa skal vara
fSrbifdifaiické flere nthlif ädélen skola vara om én
häst;^ öch^ the' som icke hafva så många godz at thé
theraf-I^nna hålla en bäst, då' dkA Foagdten eflfter
thenna v|r giérde Ryttare ordning thet opfylla hvadh
som then nthi kan fehlas. The som och mera godz
hafva,^iså atr Ränttan stiger uibofirer ordningen, ther
•fftor en häst bSor. hållas, då skiela the bMla två hä-
star, och hvad som på then > ena hästen felas kan,
thet skal Fougdten nthi lyka- måtfio i effter then ord-
ning opfylla. De som inga hemman hafva, de skola
uthi then staden bekomma pennngar effter som nu
bemält är, sam]pt olta lass hoö ther till medb. . Och
på thet the ändå icke skola hafva orsaak . at besvära
sigh theras fordehl vore bättre som hemman hafva.
då vele vij för thet höö hemanet kan räntha, gifva
. , . • 16* .. .
( 244 )
Afm M^ ikeraairtmåém ibga béflnuoi häftig oum
• 1 a «
' JVtr tii6 draga pä Tm\h ^^ skola th^; kfkoimiiaf
om. månaden fyca daler på bäsUn, och så förut på
handen ett qvartal nembligen tolff dalr- Såsoni och
Iber hoös behålla theras hemman frj, och therofvan
tippå bekomma sex allnair kläde, och sedan skola
the försona sig siälfva medh kost och andra .nodtQrff-
ter, och vara så medh h^rnesk^ hästar och värior
stofferade som thet sig böor. . Och på thet. |it the
desto bfittire knnna framfordra pnedh sig proviant
och fairadb the elliest nädtorffbeligen behöfva, och ic-*
ke hafva orsaak at rjkia ifrån theras fahnor;.n&r the
are på Togh.och sökta ^ffter theras Trod« spm ge^
menUgen skie plligar, 9a veie v^ bestå at the på
bvar tre hästar migis hafva eH dräng Och enkiärras
theroppå vij velci gifva fyra dal. oal niåiiadeni dock
skal drängen icke rara yng^re än itU lemptoli år,
och hafva en kort och lång Byssa hoös sig. Kärrer->
ne skola odcså vanla giorde som vij . thenk mnnster
f&rställandes vard^^ fher opå the skola o<^ Sramfora
fyra Spesser vid hvav kärra.
I
Knechte Beställning.
Först när the äre på Togh, då skal Höfyitzman-
nen uthaf then Fogdtan, uthi hvilkens Befallning han
boendes är, bekomma af årliga Ränttan, o<$h af oför-
länt Kyrkiotyend, så och Prästens Tax, till åbrlig
loön och underhand, Spannemål tiugufyta tynnor, oK
c i45 )
ler ti inAiga ftRftingftr) ^åebnandM hvar tymm Kt
0B% mark, dbon odi för Boifjlägé SpafMi«taiål tolff
tyiiiior, oth en gtrd frij, Iheit hHA boor opå. B8f-
iritBnMåns InteDonpt och fMdrioh, akola bekoninia af
ili^ge Rhittaii ofilrlftath Kyiktotfend, fil åhrlig
isan odi uDdetfaålM, aff the fogdter ther cho^ Irs
boendM Bpatiiiaiiiil aexton tynndr, aåiotn öeh till
Borgläga tijo tjDDor, deiamkest en gård finj«
PfSdiicaaten, qvartermlUlareii, . fendrioben, lutlie-»
namptan^ Muaslarskrifvarei^ Wachtmäataren, Pro-
phoia ocb fiarberare, akola bakomna till årUg looa
QjQh uAderhalU af ärliga Räiittaa oeh oförlänth ^ Kyr-*
kiotyeAda, tolff tynnor SpaDnemil, och till BorglSga
otta tynoon Farierer, Tromslagare och Piparen,
tfkola faafra nijo tunnor Spannemål til årlige nnder*^
hålld o<A f5r BorglSge; hvar ÖfverRootmästare, akal
for nnderbålld oob Borgläge bekomma fyra tunnor.
Men med the geme^ Kneobter skal så hållas,
at the fyra årlige dagsverken som Bönderne pl&ga
jitgiöra, skola ther til opbäras, hvart dagzvälrkie räk-
nat for 3 5re, ther af skola Knechterne' bekomma,
the som hafva tiänt 30, 29, 28, 27, 26 och 25 år, be-
jcomma et helt Borgläge, thet är sex daler. The
som hafva tiänt 24, 23, 22, 21, 20, 19, 18!, 17, 16, 15
skola bekomma | Borgläge, thet är fyra dal. The
som hafva tiänt 14, 13, 12, 11, 10 skal tildelas |
Borgläge, thet är tre daL The som hafva tiänt 8,7,
6, 5 år, skola bekomma i Börgläge, är två dal. The
i m y
ttiei;«$g<it Togb giiprt liHfira» . eller }9ch såikambiodiii
at n^oyi) dpor xiiid&li af . de. ;! {[atilble iKnaoliteryj ucUéi
o^h ^r af OfveffbM^ fötioff.af liittiteiif irdå >sMfl(
t(if bk^pmma tbet/iwdethålU och Bor^ag^i toto thi
andre h^det ■ <* »; . . j
Men när the äre pä Togb emot ffi|]käiens^fien-
dér,^ då skola the bekomma som här Rrj^mältvai^der:
Böfvhzmannen skal bel>ålk hitthemniäh' frftv 'oeh
bekomma the tinga fyra tyndor Spannémål ''soi&i- fib^
ilom fSrordnade äre! till sin bus^iis^ tippehäW, ' beh
sedan* skal han få måiiadz besolldning femV ' ti aler;
Leutenamptérne skola* och nitttha' thétafs' 'Ném'm'ån^
och behålla theras Spantiemåls underhålld dll theras
hustrurs "uppehälle, sexton tynnör, öéH bekomma tber
till otta allnar kläde, och månadspenningar fyra
dahlen
fl.' 'i
I en Hert. Cark; F^gdelnstf^ction . (for fogdar-
na i hela rik^t) bjudes,. att fogdarna vid Mickelsmes-
setiden skola räkenskaperna utgöra och vid Distin-
gen resa upp till Upsala och redovisa. Pe måtte ej
lefrera något utan H. F* Nådes underskrifne bref.
Samma Mynt bonden utgjort skulle fogden lefrera
efterseende att Länsmannen och rättarne ej eller for-,
vexlade mynt, vid straff som orättrådig tjenare* Ha-
iMdgade» :.««!. hQndeii<)gftlllBdél8» n^i^geii^ll^iiMå hd
Appai^ p&< CroBOflkdgarob a(St^^å9fi^éythJig^^;''^^jégMéi
ä^ MtidQO,torch/4»ili!ip; <(Had«i'fliir4 sig!» likiittehem.
iDali<>idM•gt^ap*»lriK.id00|Ar. bd^ kbnde^, «kiilié
<Q8d<4i 4aIiBUifgd«fpån9deAanaiipiA»4jaftds£ J-
déV sMkréliid KronbUgUfa ^Landtl^RBör, stTt^^^
bor /rare Äé f&tv^^W%lHät^^
43«r, KraiimnAet ■6iM'åaé'ié äém Wemman' Åcb gäri
(lår 'föHfiiriié äto ahtitrl(^"6l!'6^1i^irg el. lifslid; dt^
beéittabtii' 'Bräka, éboWi^' Hclsi; -ISilå W '■ hhåwftt
Bom arrartf ländtböh^éiri' ^'^i'ÉH hns htartfit skall
upprättas ånyo, oni\sä g5^'Véftbf;''5 $. anharé gffa
en I mark böter och dessutom hvad hnset skolat ko-
sta efter mätisiti. ordom. 6 $^ Rar éj byggts på 3
år,'«gér hwibofidé IfbiMfni&arlkSra-otti han tHI. 7$.
Has ,akola I lemikar i [iffinfim ' ski«k'de ' mottiogos, 'så
vidt moj). Tarit. 8 $. Laga byggnrng skall vara 20
famnar .läng. Ny gä^rdesgård b^art år. 9§. skall
bonde 20 alnar nytt tak ,åi*I^g®i^ täcka och nyo stan*
ger (27 famnar) nytt djke dika; stången 9 aln. lång
Diket ofvantill 3 alnar bredt, en aln jpå botten. Flod-
diket vid Äkerändarne likaså, och efter en stångs
längd falla i stora diket/ 10 §. Som Sverigea lag ^ä-
c Ä48 )
g«V att isti^ U. Idntm nödpr^iUlk fogi«Hi» iMm
IMI 0j itUfMde^ afitoMMMiéi iféintétt*' 13^ liiitiHil*
i>oii4« %g9 4fii6»ii 40 MrngBf bomlegåfd ^4 6ot 3
&re erhg4'i t|i|ii^% tiHn, 4«b fionaa 200 Mtagfr*
j7 {. iftidUan gUt: «r micli lit bårant, ckaU. famt bon*.
df.rö4i|l å^«r;^})Ar Mng 27 itibigar liUgt Mii^ ^linrit
(•tt orfs land.) ApflUfi, om nijiigt varit, b9le att
balf Biail^ i$^ §v: Kj^rkffbatkaa bjadler) att aédcÉebon^
da skall 7 hnåM ptaat.bjggi^ niaii ptast buagöoitta
(vårda). 19 §. Fagda, Häradahdfd« och att ooknenäflid
skola lika ala baadfi». ifompc^ i bStar aam i(J lag
Ijdt. ^3 §. Ö&^rheMi käni^a. vid bvart U9^e o^iur
gadt Bvin^. sedan tjälen gått ur jorden. Fog^ och
länsman late drifva dem till närniBta slott. 24 {. Bä*
rande trä äro Appel, Bok, Hasfiel, Oxel, Hägg, äro
fridlyste elter K. Gnstaff mandat 1558. 37 §. Tjän-
stefolk, ifom legolöst g^ 5fver 7 nätter mellan hvar
stämmedag skola inskrifvas under knektarne eller ta*'
gas il) på s|ott och (kungs) gårdar.
2. Berté Carl Piä^^
, Carl Pbilipp med Goda nåde^ Sveriges, 65thea
och Vändes Arffarsle» Hertig till Sudermaaland, Nä*
rike och Wärmehiand,
Vår nådiga lielsen, synnerlig gunst och benägen-
het, , med Gud Alzinechtig tillförende, Wij yele ider
Herr Gabriel Benchtsson '^), hermedh nådeligen icke
*) Oxenalierna«
( 249 )
ftfholU) bsf i«M h9iimA 4iåliifc|iå Btkrnäé ilågt^
gliJiir imfae figgiondés bvifice.niftdeii .^vj j lek» Sr»^
benägna midap>Tåft fans Eikilliina ot». fSr lilui MMbå
0^<T«diieflag alt tillbytlMIt Jia&e irq Clri(lei|t|»iU t&t
gfidt t nosade ridar ma detta vårt nfpsat förnima Ifiiiiai
nå^^gait begaraiida% att i of% JOicu l^rtill J ivMgi^
odi naaade äre, mad nftrTaranda oocation lålbp i**
gtn fönttodiga. Oeh der Yij om ideH cooaent äre
blefm fSMäknide,Tehlo TiJ aådaa ibland vart arf och
eigit i Vpland låta gods dtt lika rftntta optolde oeh
ider till vederlage inryme. > H^rarirpi t^ förTialeider
resolntion, förblifvandee id^? medh ynneit och nåde
altidh vSlbevSgne^ ' Och befalle ider Gadh alzmech'-
tig. Af N:flcö|^ing den 11 Aprilis åhr 1020.
Carolus Philip m. p.
3. K. Guitaf It Adolph.
År 1608 skref Hertig Oostaf Adolph i en Hi;
Volrad von Watzdorffi Album t
€audeant Adfiit^i Dexierm>Fmari99i som öC^
Torsatts : Oie bedräagten soUea soh meiner schiit«'
2enden Hand za erfreaen liabén!
Man bSr känna att en V* v. Watedörff var en
varm anhängare af Luther, uti hvars skriftelr håii om-^
namnes såsom jen ifrig motstfindade af dén ofvermo-
dige Cochlaeus uti Worms; och som då det blef frå-'
ga om att uppbränna Luthei^, var /ärdig, att till och
med) om det kommit till det yttersta och han fått rå-
da, med handkraft försvara honem. Stamboken Var
L aD^JB#abtiak»-'B{bUoili6f
■Miilph,' bViirä ' ve AitällaDdft
" så MörSraj tiaar' älg 'Sfvea
».ft^ 'om-. G)r'^ Brahe' dat.
h^m-r- •' •'■ ^ .. I . :
Ic^rligh, hälsan med' .Gud
Aisnmcntig, nu ocn aiuah tiUprende: . ^
Thernäst hiertans kät;^ s^ter kan' jagh E. K,
icke lorhoUa att Jagh hafver E. K. syaterlige och
kärlige Bchrifvelse bekoipiui^. hvaiiutbaf iagh hafver
fBrnummit É. K:ts tnin Fru moders, Broders, och Kä-
lestas goda belsa och TfilmSgo, hvtlket hafver varit
glada och goda tidender' fdr Mig tilliltt höra och {1}t-
niniina;'hrfn'r och therfaoB, iltfa&f £. K. htt£ first&t
att K. M:tmin fi'u-mo^r'8igh;na guttstoligare mot
min käresta ställer finthl jagh var hos Jder^ . hvilket
migh sannerlig.hSgelJg ^aifver fröjda^ önBkaodes at
thet måtte länge varat Theroäst kan £, K. iagh icke
förhälla at iagh väl straxt K. M, med min skrifvelBe
theroin bemQdat, dock ej annat än tvifvelachtigt och
förmenlight svar ther oppå bekommit (som £, K. väl
vetterligit tte)8ä att j^g är blefren fSrorsnkat, Hennes
M:t therom än en gåogb till at bemiHia, hvar nu nuo
( 2at )
Sj8ter hoida KoiM^hitfailir bmntmi imiémiÉit^E. K.
ville migh sfi myclif*^(liltiU]ji»rgiUimoBb(«^gU iså-
il. .i inx)ri ^no^.^'vyyit (vtf^oeubob Ijjaiuttiillfgaiibjnåib
r.s]l'^ (hivhnh fnif j/f }.{ffiaiÉMmiiAd«l^hå«it{ iu.i
Att.foregåeiyde Afskrift ftr med Originalet isoih
^i)a|[)^ méd4lelts fr Bibliotliék likalydan^e
WjgV' :> : n/. vi .01 J* Äl Thorslund.
. i't ^ . , ; . I '11 im I ' : . : ' t i I ) \ ; .' I
Gtfffir^ jI^o&A $angt^é¥^é^^^hlacht het LUizen
.foigénaeii. Psalm.: ,.
. ,. Yerzage mcht, .q. H^aflem.kl^ia!. . , .. ., . ,
.: DicJiigtedkhvza.yttrBliirMt'::. /^ />rauu\\ ><•
/; Und' tliokén "dcd«eii IJiiMVgaiig : t l<w*f:;i .^^
DåVOnWi" -wlird recbt 'atagst nöd bän^l ^
Es tdrd öicbt länge wålirén. '-'^''J' »
Troste dlch nur, jdass deine Sacb'
, Jfat Gott^^' De^n, bqiiebl dip.Rach^ i . i :> i.
. Er 'vmd dulrch MnAi Gidé^ii;, v .i
• * Den Et'irahl wcissj dii» hfeffen scboh; * ' '^ '•
^*' Diéli ulifd stin' Wort erfcalten; - i" "•'
Sö wahr. Gott Gott ist und Sein Wort . ,"i
Mas/i..T^afe]|^ Welt npd Hell^pfort
Und fWaaM^^m. thnt anhang^a
\ JEadlioh vvetfden zu-Hiriiii und Spott,
.-.«»• ••».»•^w ft^an-^^r
( 2fi2 )
m Unglack fiber meiiMrl Ainée vtrhängen werde;
• émm: flie Mtiwokell diabeaifliitf vergewén, letsan mir
auf misk • iåfr^ ZamnMi r lénd werden dadarch allsu
^./ j(6pttfried Schujze^s histQrischcp
••^•Ctyonikon pag: '241/' * ÄÄhb^ ^
1660). Se Sreriges SkOsia Ijitte-
(A. A. Aftélii handstil.) -nter }t p. 199^202.
P. 16 n 7 läs £an«n ^. 40 r. 8 läs Gieriten. P« 59 näst
sista raden utgår. P.S. l>lé( ^' af taget i plajichen, helatnamn-
teckning finnes af C. érd!''^örui i Allmtinliétens händer. P.95
r.6 Tid Äkad. umgg^ €kk*krH. P:'971y6railn/åx'kas/ 'att nam-
net Himmelåiierna uppgifiSM éi WéliÉlas, NyttMf^' di. tt.i men
Sr. Riddarhuset lär ej..W&|ifii|t|i%cit di^nim. !MrBkki.ach
mend. Dr. Faxe^hos hnlk^M^ .U|g,.f|fkt i(p||Iy^fipg ,f^^ den
der säkrast kunde meddela ^ dylik, har y^rat den fdrniodan,
att det allt för glänsande nan^net antingen är .(^n dansk persi-
flage, eller ock att dét Veirklf^én iäf' Winstrup' begärts , 'af K^
Carl Gustaf 1656 hifållits^inen' att mån- Tid intnrductionen 1660
(under n, 636) tenit hetinldliigt att det '^tredncerai'^ Vapnet
blef emellertid 3 VindMt^t/ 1^4 135 r. 1 .Trén^^ bjSe rara
9S,200. P. 141 r. a läs Atfi|ii(|^;, P. 151 Paf^T^te^s^ ^Jitfiejufe
bör ej sUnta ögat för ha^^ij|^ förbi. F. 153. r, 4 ,tUl^g »as
framför och. P.167. J3lanå^'*in. m/\ efter de! upprepade Skrif-
terna mi ej förgätas Floäert Hahdll. rör. C Xlls hijst. isyn-
nerh. 3 Delen. P.' 174/ - noten. Beskydderskan *Var4redaVi gift
med Gr. P« DelaGardie, 4å.^ykt«»kclti till henne oih de Hdan-
de. P.2i0. \\Ålng9mftriJt$m*4UJimé9ått bör stå;i.«M tltér
$on$Qn #/ J^n$ i hinn^gårien.
THE MEV; YORK
PIJPITC LIBRARY
ASTO <, LF.NOX AND
R L
M^,
Xo
ae9i.
'O XXnfit^
n/z
sf^
■
s
mk(^
^H>c
'trc/t^Ji.
^Efa(^arlii^6a $Jrcfiöttt
eller
Handlingar ur Grefl, Dela^
I Gärdiska BibUotheket
' pa Löberöd.
TIONDE DELEN:
«
j Biographiska och Statistiska Handlingar
! upplysande
«
Svenska Historien i sjuttonde seklet,
UtgifTen
af
v
t
(
!
r
t
Lund^
frän Lundbergska Boktryclrarie^
1838.
MPI
mmmmmmrmm^mmm^mmimv*
ma
r
t
Planchen tili 10:de Delen
innehfiler^tiU omtetliitg af de hilfvudsaklig^nridtferli^niimii'
teckningar å förra pianeh«rnei den enes af ref^rmatorernei,
5 Erkebiskoparflj 9 Biskopars och Superlntts, alla från 16:de
och 17:de seklet, 3 utmft)rkta theölogers, samt 2:ne andre i lit-
teratur och kyrka namnkunnige mäns, nemU n» 1 Olauå Petri,
namnteckningen tagen ur uppsatsen p. ix samt namntecknin-
gar^ tagne ur de anförde Alba p. 221 följ., af n» 2 Abrah, An-
drea AngermanAUM ÉrkeW namnet skrifvet i fängelset, n« 3
Nicolaui Olat Bothntentu Brkeb», n* 4 Olau$ Martin* Erkeb,,
a» 5 P* KiHiHuå Erkeb* , tu 6 Ir» Paul, 9othu$ Érkeb» f n^ 7
Joh* Bothwidi Bisk* i Linkbp» , n« 8^ Joh. Rudbeehiuu Bisk»
i Westerås, n* 9 P. Benedieti Bislc^ i Linköp» , n. 10 Oi.
Siephani Bisk* i Westerås, n* 11 N, Krokiuå Bisk«
i WeiLlö, tt. 12 EritUB tXci Bisk« i ÅbO^ é» 13 Syh. Phry-
giut Superint» i Götheborg, n» 14 Joh, Vngiu$^ S» J» i
Calman n» 15 P. Melmtopam S« h i Mariestad» n» 16 ^gid.
HunnittSf n» 17 Leonh, HutMtut^ ('^Luthérus rediyivus")*n» l8»
A, EL Francke» n» 19 /. BureuM^ n* 20 Skepperu$.
\
i # >
Ji
' ■'.' • ^
FÖRORD.
•• • ■ , ' ; . .
j}e h Gar diska iArchipet bar haft den ärani att
i LUter.atar-Bladety iifgifvet-qf E. Gf* Oe^er^ n. 3^
Mara Månad 1838, Ugft^f ^tUl ^rund for den geniali*
skf^, häfdatecknarens confe^sion rörande sin närva»
rande nppfattning af historien i allmänhet och deii
svenska i synnerhets Härvid gores den rättvisa åt
förläggarens frikostighet mot våra minnen och visas
det öfrerseende af Utgifvarens brister, att beggtt
känna sig skjldige den utmärkte häfdaforski^reii sia
npprigtiga tack&aqahet* Förklaring på de skonsamt
meddelade anmärkningarne tillhör ntgifvaren att lemna.
Planem mindre klarhet härrör till en del fråa
brister, som ej låta ursäkta sig» till en 4el från den
erkända öjaskani att tillika meddela en curmu di*
piomatict^$ i sammandrag. Derigenom invecklades
planen något för mycket, på det läsaren skalle £S
se exempel på så m^ga siag af acta, som ett rior
ga utrymme kunde medgifva. Derjemte önskade JJtf^
i synneirhet vara yå^a Biographer och Tapograpjiec
till tjjenst^ spm vid i^ki^^kfare sktllringi» med tack-
snmihf^t. cioiatlAga af v«Q ciqgwre 9i|derr&tt«eflsei» Uttt
(IV)
de kuÉna meddela något om föremålet för nio be-
ekrifning från äldre tider. Deraf dessa många, ofta
•i obetydliga, bidragen till en utförlig svensk bio-
graphi, hvilken skalle göra tjenst som ett lesicoH
Tid historiens studium ; deraf de många efter domsa-
gorne anordnade bidragen till tvemha jordens historia,
»• m. Med registren, som föija der Iftde seklets
curs slutar (i 5:te D.), och som skola träffas der
•
17:de seklets curs nått sin fullbordan, som lär ske
tned 12:té Delen, torde dock dessa handlingars ' be^
gagnande fordra mindre besvär, än om, efter en an-
nan plan, hvarje del innehållit några handlingaf från ^
Iwarje tekei^sS vår historia eller planen varit alls^
ingen.
Hvad *»if« enäkildej i anmärkniugamé éj rättade
'inUitagen^yi angår, så torde observeras, ätt uppgiften
1: p. 22 ej är af Utg., som, enligt hvad han angif-
Ter I: p. 11 och p. 13 ur Riddarhusets 'Archif med-
delat Stamtaflorna p. 15 — 38, utan att dervid vida-
Te granska denna quasi-officiella uppsats. Rättelsen
^r annars riktig. Att Amalia Bat^fdd kallas IV:
101 Mauritx Stures i stället för Mauritz Lejon--
hftfvudi enka, har blifvit rät^adt på det sättet, att i
Registret i VD. p. XI, det anförda Kungabrefvet ci-
teras till Leyonhufvud: Amelia (IV p. 99.) För
isnmärkningen att Collegium Antiqu*^ fast under det
vppgifna året flyttadt till Stockholm, först 1692 fick
sitt nya naihn, måste jag utan all undskylian taoka.
Rörande K. Carl Xlhs däd såsom ett verk i(f
i^tländsk politik^ framkastade jiig en förslagsmening.
iini |Bg bor.4é ItingSi^ ii.åemr syitcif tfii 'H&dfHi' httfr
«Ufonkare;> som Hr G«ijer, i; likson» Hr* Crotibolni»:
hifilkeii åter fdrbondU fnig.l«e4 M lluafiJcHfsrik te-
eénsiM i Sv^ UiU Fot. Hdn,, otjmnottk* Likväl öii«
skftr jäg^ Hit större nppmä^ks^iobet fdstais af Beeeii*
séatertte yid Gr^f Dela Maries MemoMrf» bas^Flo4e-
ms* Af Hr Cronholm gjord uppmärksam pä ScA/ei?^
sers ]FttVaiide i hans Qefckiekie der XVUIJahrhuU'-
dertåi fair jag genom CötlSgj^arens relationer silbftr
skaffa jnig alskrifter af brefin^LUogi»i» mellan Herti-
gen af Orleans och LafidiGkefveii af Hessen i Frw-;
skii R)b8Ar4^bivet Cartoo K« 146«* Då de inl9pa, skp«;
1» de i en foljende del med^elliSi Schlosser) sont
läsit denfia brrefvexling, Tittnår, jatt »4a2^y Vt#Af(
der Regent von Franh^reick dn^e&e JRoUe^ d£é gai\
mufkchtr.m ^9trH Tagen, 'tomifiiiierAq/i $p(i$ft.n Då
iniUli känner den frcpmka propagandannt role, qi^
nei 4^8aa orden iBoebärsi mycket* H<in tillägger;
i^WUt^ft^en darUber $eine bqndMchrifili^hei Corre-,
$pon4e9^ a^föhren^um %h bett^i^^n, da^i derLamU^
Qrttf VO0 Kaågel schan ta^r . dém Töde Cmh XHf
darfl4{f t^cbnteie^^ da»$ sein SeAii de» . Scbweduchem^
thtkf^ MMteigeH werde^nUli^g^n l^visa pemots^*;
ligen» at|||ertig}^i^ Regenttm ietr0sserade sig för Hes*-.
aieka thro/iia^en, i nit dennu fft-e )K.^<?^rh .^od föiK.
erbetntSf oeb att Frrask«: Kab}netteis . chef läst ^^
pif^geo; dcirvié -m tc^moskdi^^ -s^ fjfiietj )>Iptt är ^a;
att»osa 4iU dencbnmkltri^pg llsjrtigf^n^af flplsleiii,,'
denne som mottog 6000 dalr s. m. af conspiratörerne
vid FredrikshalK I sitt svar på LandtGrefvens na*
» » '
X
tifiMtiM din KofttttifeM bottgiiRi^ lyckimhkin M^^é*
géti LfliidcGr«fWii« «oii tiU un thf«ii ^-^^^ d^lUvMliil
Ih» la M^rqae hhå» upp4r||g< att ljM>kB0kii^l3lffi«å £4
kotiora i blifikeii af 'K« Cirlé^ 8tu|MUÉde; ScU,. 'te
KlUKHii' MiM riss, att Chii-L m^nAats. Skttl> iill méi'*
tOfika oefe ufiéeriöhfiftg' sy^iM mig änéå Tani^ftf
JiMden.
Uppgtften rörande »ifägarsfao tcaii^ -^ keritttl^ ft^
tf^efiAl Vig. ganska ovkyldigt--^ Jkf ettattoii; db^ in*
fS^åtiJet fir ett fel uf en synpmkf, nr kTiHéen ^l}tg/
giHaii &8^r briitit,h vårföre^ också Archivet4iat¥<%a «f*
gflrig. |>enna 99n}4ctérhet»^ i «rval kan>i4NA €$ hftr^
}eda«{ af bt4st på >isti4«wil#rftndW händUnga»?^ i Skm-»
Bligen ärVrik i dethi hfitiMetidl^ men ej^ ISf^^ föi^
lffti^vari»itdé genera(ioii«
Anna i denna deitorde^mirvaktn #J t^al^i^ nog
stt&ngt i anseende till imävkirgriÉngheten. -»Mleti^ äfWn
denna har sinft gradet* £ä bio t. «x«^ bé»grépke^
finna rätt märkvärdigt, att i Fättniaridca^kéi» -Lflliea^*
matkämmare -^ denne stympade k^ttåg^Hdéäre^**^
träfffi en del ef Luthers akriftier -^ Aen ebdlr> baken
jKr .w järnte hans giasSgon oek en tmndlJirtislÉiktf
bland 28^ fanor och stanAal^ery so» FdfcmaimbÉilkeW
B^erlPgen sjell ettfrat; *äkmm ém naléJrå'^ énj^
svÉrdét ^tned-fotgyJdt* kera »ek 'MlMbA||eh)>n^^g^
vand den &åf hän gi^ ^ef tbklhf *^4 '-Hiå kan^ det
i 'Své^skb' btMÉitng«lifsteMf»n^ synAantångén nb^^mifk^
vfttdigt,; fatt vetft «h<»ni kétt fSS idté^W^^tltihéé- >iff^
( VII >
- ^ I
MiaiiAd '99ail{i Medicin»^ Doctorer och Apodiekari i
Stockholm» ej kände bären af RbamnusGiEitharticti»,'*)
o. 8. V* Jag" bar- 5askat att sa .meddela starått oeb
stort, på det att genomläsaren måtte liksom tycka
sig ha genomlefvat några stunder af den tid^ hVilkeii
ar i fråga^ hafvande derunder genomrest delar af
Bverige, träffat ett märkvärdigt ögonblick hos man-
gen pniärkvärdig person och månget betydelselöst
Kos namnkunnige män, bevistat domstols och här-
bergs-uppträdeo, *'^) idort »^käbbel» mellan en Bi-
skopa och enÖfverste pågråmunkaholmsbron''^^^), an-
märkt ursäkter af en Generals. &e(;ei»f, som slagit en
ikrifväre, att han neml. trodde det var en borgare^ *{")
o. s. v. och. detta allt, utan någon plaA, som förut-
sätter qågon fullständighet, men tillfälligtvis, liksom
^et sker, när man färdas i sin egen tid* Slikt mö-
ter väl ej i Historien. Men i ArchiverHe bor det
ha mött dem,Nom skrifva historien.
Gåfvor tSl DelaGar^ka Manostriptaamlingen^
kft nedan aisia redovisningen, ej saknats. Här må
aaf&rass
i. Från D. D. M. M. Konungen och Drottning
gen af Sverige och Norrige: Bref af åtskillige re-
gerande personer, afskrifter af bref, söni vid yigtigä
\
y
»*) T* ex. X* p. 144. DL p. 9.
*♦♦)' X: p. 102.
-ifTÄ P»:96* '^'^'"'^^ '■
( VIH )
\
I
tidpapktor infloiil^ facsimitier af qffieieUpi h^U , fifo
JNapoleon fii..:inii ' ' « ;
% Frän, B, Mqf,tJS;a»u^ LUJ}VIQ t B0,
a. Aulographer af Furstar qf Bayerska ' huseU
fchurf ursten Ferdin. Maria \Q1% Ch.F* Maa: Ema-
nuel 1690* Kejsare Carl VII 1742, Ch.¥. Maxrnv-
lian ioseph III 1749, Ch.F. Carl Theodor 1796.
B. •— — — — «/* Zweihrilciiske huset: Hert
Gustaf Samuel Leopold 1724. Hert. Christian III
1734. Hert. Christian IV 1752* Pfalfz Gr. Frie-
drich Michael 1767. Hert. Carl II 1774» Kooimg
Maximilian Joseph 1797: — allt utgörande bref till
andra Furstliga personer.
3. Från H. K. Ä AUGUSTA AMELlJSlBer-
iiginna af Leuchtenberg : Kon. Maximilian 1809.
B. Kejs. H« Prins Eugene Napoleon, ett bref till
Hertiginnan, hans gemål, skrifvet då Han var t« Ko-^
nung uti Italien, samma dag han vunnit en seger
1814; Prins Augusr Napoleon, eit bref skrifvet 1829,
dåihaii l>eledsagado sin syster. Kejsarinnan, till Bra*^
silien. K. Ludvig 1830: — allt, utgörande enakllde^
bref till Hertiginnan.
Bland documenter, som ökat samlingarne, niå
vidare anföras:
Ett Jtejs. Pauls bref till K. Gustaf III, der han'
1787 undertecknar sig Svenska Konungens
/ le tres devoué pareht
- ' Paul. '
Bref af Benj\ Consiant och Lqfayeijt^ , å^t^ Wiå^
c w )
mre en gåfra ajf Qf S# ^fii* v^ Snebteléii;;!^! blail
ar en skrift af Wuikmgi^ns egen ' Kand^ gifvet af
NordAnier« Miakllu^n Hagfaes; håndteekitinjg^ af Ryeka
Kejsaren Nicolaui^ bref af K. Z«^i^'XVfiI,bref al '
Prinsen af Oraaien (till K. Gustaf IIIl784'*-87) ».m.
Ett bref af J» O. Oa^^ttiemm ^W Ol Éergklint^
har^ gifvits af Bergklints inåg Bir Kyrkoh. /. Z.
Hyllengren i Lekaryd; bref vet är skrifVet från Wi-
en 1772 näst efter Revolatienen oeh Tilas död, myc-
ket bfide mförligt dcb intressant* De äldre hand<^
litigarne hafva ökats hied:*
^enbän^g nppifats af reformfatorn OtaUi Petri:
tben 22 Martii
Undfick Hans Nades breff iatt inzetie ij Myntei»
iBestérens achter tlUike 10 mk lödigt söllfiVer Tét
gillet
D. 26. / Ölans Petri.
K. EHk XIY^ bréfäU Jacöb Henricsson att
flachs sände till Wastena béskeä ötn hvad Söm
sändts Warberg äll undsM^ttning d. 1' Nov. 156S.
' Ratnftti Ludvigssonk qvittd, ati Welbördige Her
JSrén Pedersson lefreradt igen de achter från Sal.
kdn* GiSstafs .tid, faan' hade länt; dat; Stbckh. d. 2
Mart* 1580. '
R^ Droi%. Nf GyllewiUemau aédeV tflt att sätt-
ja till Her Hoffepskiltz räkningar. Fnglevik d. 16
Ang. 92.
En Hertigin. Sophias egenhändigt skrifha bön:
Så bedie vij "tigh Jeaw båld
Ta högst i Himmelsthrone
(é
( a: 5)
Och all vår synd f^rsbim ' .:'./' >n i:<
TPy ta» ÄSi di«n di^obr dlw . ^ ' f»/
.KiiQ- bmim. Qcbfttfttsin älU - -t
£Uio tigh.ftcsttfir dcb linamdh <
Then skikki eviiiaerliga falla» .
... ' ' Ann^ Cf. 1567 SOPHIA*. .i
4ess dagboi^^ för 1571. UpfKtagcir .antoakdii^i: f^
livar dag från d. 20 till d.^^i ^n af årota ; wåiM^
d^r, bvarundef. jhfA 4^^]'^® gSnSj^f nurfäk^^'' de
Musko\viter frän i/e^ Hvtia Rytsland. i; *
Märkligast jMr w W4$^€^^ef§ ift^uir^qfl^ or)ginal
af K. Erik XIV* • den tf/^fi %i^^, ^i W^aavatA^r
Det omgifves först af alla Svenska provinsernag.;-|/;|i»
pen. yt|i|i*s|9,. rj^ransen utgöres af de med, K. ^uset
beslägtade adlif a a)%.tet||As viipeii : Ék», Stiir? , Ba-
ner,, Kruminedif^h, iPinnou, . Bjelkv^ !K?®»> . TinvlrJ^
ner, Afarine^äner, von j^Ui^ingpn^iiJ^iQ^tfi^.aläft, . Ud-;
gislasöner,, Bran^ Spärra ocb vcm^ Fitzen. Vapnen
likaom Qfrifj^.^prj^i; äro af KomiagfA fäi^belafda;
namnen p^r^i^tade». Inkc)pt}^p^; i^nl^ioma efter fi-^;; £•
Gr. Wetterstedt.
i «i .
. ■ l •■ ...>:■.:■'■: :\
tJ*CIF
GIFVAR^H.
•v '.
1< • Il • • f • j
oi:.»'nf»?''>in5it*i i )».'•:« « i
( •' * t* « •«
r » ' * M •
f •«
ÖRISTA AI?DELNINOENa-,! J .^i "-v
Stographiska Sändttftgut*;
MJeiJonbergf p. 1./ Leifonprona pu 2. Leyohhufimd
p. 4. Lichtone p. ?♦ X/«7?ie p» 7. LiUiecrona p.lO.
Ldliesträle p. t O, Lilliequist ^^* 11. . Jf^i/lierot fA2,
v* Lillienhielm p. 13. v. J. Linde p. 13« Jjinne^
riui p. 14. Lundiui p. 15* X^^i^otiPiP ,p\vli5(k Jtfac^-
Aer, Mifrdiftif^ MeyeryMelli^f.tQ. Mäpp0t f.i,'^^
©. if* A"aé/wp..i8. Og-itofe p^ 19. (N?j|»«4«t^Ai,>^Qr^
ekartwm pKCO.^ Orr^élt p» 21. Oxenåfi^rwA^if
p. 21. ££»ffi p. 31v CVm/ fu. 32. £r/Å,pw>3a. . (^
il»ir«/ pv 34. j fi«<li7/^irefM«m p. 35*i/:C^r£7^^ €Ss^
A^ifé?»^ ^p. . 3B. ( ' Jbfftcm» Ax9léäom p^ 87..i \Q:vifmtf£t-
miiku Mnnéd^kkén^ 4U FäHitzMb^fJSmimqviåt^^fi
JMhééff i»iknnii^ni ie 11 B.) V ^* ' >it^ie«^r»Mfl
p. 69j. AiHréMttMé vp« ^:. i<it«aii#éiiMi#2) pi >7il . ^^Jb^
««ri?»/^^ jRi^dM*? p. Tfti ibfi»M^ jRo&MiTp>7a
ÄrWi«% ifeÄilk^^ Scliiroie¥ut p, Wi»y\}j5e*.
re p. 81. iS^^(tp»^«8i^A19^M»»»lv'^.^^^. v'iS^^
hielm p. 87. Stiernstråley Stigzelius p. 89. &«/-
( XII )
urm p. 90. Siålkandikej Soedbej^ p. 91. Svinhu/-
fmd p. 92. Taube p. 94. Taube^felt p. 95. Ter-
terui p. 97* Tessin (t) Thegner p. 104. Tortiens"
$on p« 106. I7(^t». 108. VlfelU.Waebimeuter p.
109. Wädman p. 111. WHienberg p. 112. »Viw-
g^e/ p. 113. Wrede p. 116*\ Yskuilt Ztmmerman^
Äkerfelt p. 118* dm, Prins af Lappland, p. 119.
Om, Bothvidi sdner, p. 120* örnfigcåt^ Örnh%fvud^
p* 121.
ANDBA AFDELNINGÉN:
* * •
. Btaiisfiska Handlingar:
• ^ '• • . • ' ' ■ • . ... ,
Lagit^tande Makten; fiikidMgelkindimgmr p^
12$. . Si^^n^^a Riddarhiåiei p. 132. Mänken p. . 133.
Lagik^amie Jfakt : Sven H/ffJR»U. |). 135. 6^/a
Vnfi^äti p. 138. KrJgtrmer p. 138. Lagman$ odi
Baradirimr^ Svea nk# och Norrland p. 139. .Göta
rike p. 147 Ror> Wettenskap och kontt p^ 153. i!«-
AJ^)» p« 156. > Grf k. reform, katbel^k, .Sv. Kjrka9»
BiMtryckstunnéii. * Deolaraito Gleri \1647 de libi><,
l3i)riB^« Jas l^MioikfU JBkoHj&mi p. 176# iBy^ikci .Cohm^*
ptgniet Weilerriktitisii xkeppsbj^^s^le^ Al^ikenska
Comp. (htindiiika C« fifaltC - JjftfHa :< K«hiisl«liei^a
fiAet. SkofS!f^9mmw^yM0kiH/^e ^^nteiOiM^ar p. 18S#
Bfärag täl Sveuåku Hf^fvudnäringim Hå^ria p^ 204^.
Upplysning om 4 i. ki Albft iLbi^Sd^ BAlMh^ '
p^illM. . j9%iig* i. \Klpp$(f^k,siik i^edeiOfirgi aAJ^
«■■■■■■■■■■■
Tillägg och Rättelser.
JlDgle4:F, 68. Rörande BelgAnékhohntmöM* Bsslui
må ai^fdras, att Utg. i ett nianuscript p^ Strö *) af Qlof E^tei».
hexg träffat den försäkran, aU Hfeig^andsholmsmötetH besliie. af
1382 omftörmäles i ett af honom sedt Räfsttings bévu åt 1413
.föiraradt i R. Arch. P. 197 r. 14. fo», läs Ärarsö/i. JP. .JMS K
12. 1778, läs 1788. P. 238 r. 8 neri^ 1748 läs 1478. Ill a P.
.147 r, i Se p. 370. 133. lä?: 37 och 136. P. 177 r. 3* nerifr* 163Ä
lä» 1732. . P* 230, r* 7 nerifr. 1648 la» 1691- R 236 n 14: 1565
lä» 1656.
WI DwUn: 2idra sidan r. 11 ncrtfr. Axels lä;s^ Brik Aicek.
.soQs. P..130 r. 8. grad . . läs: graTamina.
. . VIII Beien 2:dra .sidan: Johannes De Qeert tillägg -jÉé*'
»tuor. P. 89, r. 8 godt, läS: ^arft. P. .90 r, 3 läs bUlif^. -Pi
150 r. 19, Se t. Sticrnm. Höfd. M. II: 189. P. 209 A 210. läs: ,
Beaulieu. P. 250 sista' raden, läs: vränga.
IX Delen: P. 16 r. 7. Mxs Baner. P. 37 r. 1* läs incom-
moderar. V. 54 r, 3 nerifr. Far^ läs: Farfar. P. 71. r. 15
Toro, läs : vara. P. 145 r. 11. står 1756 läs 1759. P. 164 r.
2 nerifr. 2 Oct. läs 2 Dec. P. 167 K 7 nerifr. Briefwechsei
III: 8* 144. IV: 8. 230. SUaattAnxeigen He/t XXIV n. 6
*) Strö Manuscriptsamling är af stort Tärde. Katalogs-
utdraget i Skand. Samf. U« Vill är allt för knapphändigt, för
att derom ge tillräckligt begrepp. T. ex. Titlen infolio n, 27
o
^^AtskilHge Comedier^* innehåller samma svenska tbeater-styc-
ken,, ^varom utförligare handlas i Sveriges Sköna Litt. lll«p»
4901. n, 74* Fru Henrikssons « 4 läs: Jon Henrikuonå o^s^ v**
( 5MV )
•id. ^» 8chhM4ri Qeuikhf deg XVIII JakHiundérti nd»
202. P. 21L Här anförde bref träffas förut tryckt i Biskop
Agardhs promotionsprogram Luad 1826, meddeladt från h* r*
Archif» . - *
X DeUn: pM. r* 5 E* Läs: L» P> 4 r. 16 läs: ytterli-
gare» P» 8 n 13 läs hölU^ 2>. P« 11 noten n 2 råder, i&s:
råiM. P* 13 T, 13 läs : innthålla. P« 14 r. 9 läs : yoier^ P.
18 r«. 2 synes läl: ^not» P* 23» r. 4 läs: isareU^ P. 34» Ir. 4
l&s.: 1640 (dog d. 28 Oct» s. å») P» 35 n 1 nerifr» års, Hta:
rfam. P. 89 r» 6 läs: Ocrttens. P. 98 Ifts: MmMé^ 1 4 §
U#] MteUllus. P. 99 ''in BibU" läs: »Wii fiibliotlMlkairi*^^
P» ^ll'«n 2 läs^ mu»gynmiar9r. P. 121. läs: åumm$tkupp^.
P» lai år 1658 St. €» 143^ P» 135 r» 16 läs : kSrai, R
140 läs: WulUutnna, Fårentuna. P» 144 n 3 neriTr^ ddi-
lef^t att de « « läs: .iehle$^'^ mém kärades mtt dt: P» tSi R«r.
W» d; K» Härefter rättas Sv. Sköna Litt» IlL p« 514 eeh til.
Ifij^ p. 515. P» 161» V* 11 läs: suis» P» 162 r. 9 l&l: S9«.
cm» P» 170 r» 5 nerifr» läs: éecundariam. P» 17$ läs: K. Dtf.
nid^ P» 228 in med. Cland, läs : Bland» P» 22% 6 nerljfr» 1: 1»
Ifts: 1: T» P. 230. r« 4 nerifr. läs: yi^nr. P, 237> rl 9 ner-
ifr^ Ha: exegeti«kav
I "A-
* iW ■< i^
"V
i
i
I
\
Dela Gardiska Archiyet
\ FÖRSTA AFDELNINGEN:
Biographiska Handlingän
E.
(Forts. fr. O D. p. i21«)
Leijanierg.
«— JfoKi Envoyi lili Engtandy . Baronett ooh
Itiddare, tkref fr. LéadoD d. 18 Mardi 16^ till B.
CaoaL M. &• D. om ain ftoftlaa, att Mr. nCarlilla)»
d#(Eererata commisioaea äll 8? erige och i lyanorhot
öfver det, att han ea så elak Ssorsteraro med sig
hafver, som icke väl skall kunna exprimera sig, som
én tolk bor« L. trodde sig knäna skaffa honom nK
pell och en annan förordnande, så snart han dfirer*
lemnat, med alla ceremonier, den medhafda Orden^
Men som han är en stor favorit hos 0äe de Bao-
lungams och Arlingtons parti, som nu sitta i hSgsta
eredit vid Hofvet och lära förot^aka stora förändrin-
gar i affibrene, ii miate datta hanligan ftmftsnmm»
^ (X DlL.) 1
( ä )
L. trodde Tisst att Philip Medow, som var Protec-
torns Minister i Danmark, lär bli inan kort employ-
erad i hofvet i en sådan charge, der han kunde go-
ra Sy^rige^ som hiin är- du Cdeur et de TAme tiffec- .
tionerad, stora tjenster. lian har här hjelpt L. att *
sätta Sverige i stor credit, hv^rfSre L. ock sökt att
gätta honom i credit vid hofvet
LejfoncrénaJ
— Johan j (Holm), Hof skräddare och Kammar-
tjenare, son åf Ryttaren Ola Holm, adlad af Drottn.
Christina, förmodligen i den afsigt Findlings författa-
re uppger, blef 1665 som • lloflntendent af Agneta
Horn erinrad, att låta henne betala sig de lånta6400
d. k.m., och återställa henne det. 2 frelsehemman han
hade i underpant ocK hvilkas ränta utgjorde 10 pc«
fSr lånesumman. Han ville '^eic ej hörsamma ben-
nos ^enares tillsfigelséir att nf3rfilrdiga99 räktiiifg och'
ef eller läsa det documeni^ iom Notan Publ. honom
httron tilhtallde: Dä han ldS7 d. 2 Au^. dOft, le^*
mitte han \A anienlig egendom efter- sig>' dock så
gftldbunden, att skulden lidå afrérgick egendomens
viorde; Enkefrun Barfcara Dorodtea befultmäktigadé
deffföi*é sin inåg, KiigsCoiBmittmrieh sedermera Lands-^
h|tf£Bg^n Mårten Trotsig och sin son Seoret* sedaa '
EiivoifeB Cbristopher LejoacrMa, att boéts affA>e^
öMnrta^a, bibehållattde SSdeifora/ b^tc und^é iAtt
sty^rsel) dTter hennes ddd öfTertbgs directfoAeii åf 1)1-
rsioKIr Gyld^nstedt; . 1724' vår snesta skalden gtitöén,
så att kian kunde skrida tUI godsenilt dell^g^ ; G^l-
denstedtska sterbhuset rar då graverad nied 404%$
d. skuld till massan, hvarom det lagfordes af Léjtitf^
kronska.'
^— Chriiiopher, Skalden, skref som Svensk En-
voyé frän London d. 18 Febr. 1696 till Qrefve F.
Wrede.
• ■ ■ .
HSgvälborne Grefve KongU M ajtts Båd och Ff »^t
d^nti KongK CammarCQl\egio* . /
Nådige Herre I -^
Såsom ifitet af mig hogré öMskåft än |»å hägot
liätt att känna vyså dhen störa ålrå jag hafir ätt, i-
genom mijné 5dnijukäiä<e ijéiistéf, fullgöra hiih pliké
och skyldighet emot fers 'Hiié<3^^fl. £xélt:s, sä kiindé
ej élter något tiiig Inerå f&^nä äh att {ornimhiä af
Eders BögGreS. Exell:s ^'aéiga skrlftetse, dhét iHan
in nom kort hafver hit att förvänta Hogvälborhé Herr
Grefv«n Eders HogGrefl* ExelUs Herrson, då jag
hoppas vinna tinfålle att gifva vårkliga tecken af
dhen sanskylls vördhadén jäg drager for Eders Hög-
Grefl. Exell:s' och alle dbes HögFörnäme anhörige.
Dhét är sant att min foriuåga pä ett sätt eller annat
ftr aldeles ingen, men jag skall så uppfylla dhen bri-
Sten igenom ren veritable nyt, , att lätteligen skulle,
Stå dheraf att domma, dhe^ jag. och alt det Tjnga jag
kan eller förmår är Eders Höggrefl., ExQeJhs ra|.^gle||
tillhörigt och skall jag mig så förhålla, att Högväl-
borne Herr Grefveif, EderA ^ggrcfl. Excelhs perr-
son må gilla Jtminstone min i vilja ocb åtrå hvarom
• . ^ *^ ..u .. .. ..ii. di* e«.r .,' .J^ '■. . ' -
i*
\
( 4 )
Jag. mig. 8å mycket laeraTörsälorader giSr,,sODi hvar
och ea både kSnd och okänd. eij tillfyllest kan b»,
römma Högrälborne Herr Grefvens store mentes
och hQgstbesprislige.condaite: hvarfor jagok med så
nickel större .längtan förväntar ankorasten, och vore
önskeligt dhet sådant skidde före håfvets afresa*
Hvad eljest här kan vara nti^st värt af ett eller an-
nat att observeras, skall o<ih gienast vid *håiiden gif-
▼as, så vijdhe min. ringa kunskap sig dher nthi
sträcker.
Eders HögGrefl. Excelks täcktes i Nåder ef-
terlåta dhet jag mig af dhetta tillfallet må betienai
att åtejr på dhet ödmjukaste tacka för all dhen höga
Nåde mig vederCaren, och ännu dagligen, vederfares
Af Eders Hoggrefl. Excelhs samt. uthi dhensamma
hilga nåden mig ytlerlivare ödmiukast ^tt recommen^r
4era, såsom dhen dher uthi diapaste vördnat fram*
härdar ^^
Hög Välborne Herr Grefve .
Eders Höggrefl. Excelhs
ödmjukaste tro|;naste
och hörsammaste tjenare
C. Leijoncrona.
Om denna Ltiyoncrona se, Hammarsk. Sv. Wit-.
terh. 2difa Uppl. p. 133, 139, 191, der. han högt upp-
skattas som skald, men der 9)hans jordiska vandringn
är aldelés obekant.
Lejmhtrfvud.
' •— ' Äxel^ Oréfvé^éll I^sborg, B. B. panlskref
( 5 )
■
1613 d. 28 Not. i Stora Haseby éU Wälb. Bodet
If Fason till Ffidsore &v 7000 gando^ godo; äkta och
oförfalskade Rdr soni i Danmflrk ooh annöratädes
ginge, en mängd gods otk gårdar i Norrige, faviUda
modren Ebba faonoln skriftl. nppdragit: förat på >iio*
menket: Sorin soekn Skede, räntan 3 pund malt^
Giester de. Edtmoldi i9ckn^ Habellstad, Ftendium»
OndoUen, Qpsud, Arstad do* r-^ SéllSer <&c» och
fairad yttermera gåniar. ooh egendomar, som kuntia
nppspörjas noss att tillkominen i . Norrige med all
ain härlighet, förbehållande sig A. L. att få h^ på
Hnseby sin tislelse någon tid lång samt tiU nödtorft
få bygga och fSrbättra gården. Ett documen^ som
torde f&rrjena att 'af Förpantarens arf vingar in exr
tenso staderas. Desse Norrska besittningar Toro är£r
de från exkangen Måns Bryntelisoii.
— Amåka Bai:^eld^ g. UK RiksDrotz Maurits
L. hade 1608 llUit K. Carl till Riksens gagn oeh bä-
sta 1 fkepp oeh iOOTVor sp^nmål, som lo(vades
åter f&Ij. året, oeh ansökte betalning Kos K. G« II
Ad. En kdpman S. Sevin hade bjodt henne för sk^^
pet,«h vars tackel och tåg yéro från Lubeck, halffjer-
detnsen -daler. Spanmålen hade ^amraarråderna
henne fråntagit 1610 tHl K. M:s hoffortäring,lo{vaade
strax vedergällning; slätande Gr:n sin supplik:
*E. E. Mtz )
• « ödmjuke och anderdåtHge thienerinne
Amelij.
* Ktäfde ock i anledning deraf att Stegeholms
DonaHonsbref andar én Enl^greffkina 500 daler des*
( ö )
•t fluniiiei ^om iRr 3 ir berSfvade» iMifies &väruior,
måän K. M. 1^ taga Grefskapet frin Hennes Nåde.
Kamm^rRåderoa Nils Andss* och And. Nils» in-
tyg »af ^^ekholraa slott»» i. 10 Jolu 1610, innebär,
att de tagit 50 T:or tig oeh 50 Tror malt fräii Gref-
vinnans skeppskapten till sin Konangs oeb Herrea
Hoflfbrtäring, »»nti stort trång pi spanmål, hvUket vi
villeligen tilHörse oss att Hennes Nide hvarken oss
eller honom (K. M;t t Skeppskaptenen f) derom f5r«.
tftnkandes varder, elter éet ftr i största trftngden skett,
ooh Ti härmed lofve och filrsäkre med det första uti
höst vilja redeltgen och irltgen betale$n dculle hen-
nes Nåds tjenate, så fort fogden i Arb^iga inbärgat
säd, der £ä hämta lika mycket igen. — Ännu efter
iiera år var skaldon ohetaidé
— Guiiaf Adot]^, RiksRåd, Fältmarskalk, skrof
aftt tostamonte d. 2 Åpr. 1654, deri han bjuder, att
då hans säner blofvo 10 år gamle, skulle de sättas
tillenTheol.ProtiUpsalajatt gå till kost, b vilken Qcb
skaM hafva inspeotian öfver dem, och en Capabel
TheoK Stodiosns att dem informera , natt. de i deraa
unge år till Gudsfruktan mage ofvade och hållna
blifva men när de begifva sig på sina rraor, om de-
ras pmsci^tor är theologisk eller politisk kan vara
lika godt, iet han eljest är en skicklig och sedig
person«99 Jacob som äldst skulle under sin visteiso
I Holland eller Tyskland få åriigen 3000 Rdr, men
då han vistas i Frankrike eller Italien 4000 Rdr;
hmåimn Gustaf 2000 Rdr på förra, 3000 Rdr på sed-
Afura atfllet. £nkan skulle inreda £Hen|^ Kyrk9f
( 7. )
•pm liao lltit uppmura ooh losa den i Sthm hp-
•tällda aUartaflan för 250 Rdn Choren i i;r8ta Kjtt
^« fkall repareras och ny predikstol ocli altartaflll
gifvas. Han skref oftast Gustavus Adolf hu$j tiljägy
^ande stuttdop Conte^ stundom C:te Lewenhaupi.
Lichtone.
— Rolert, Grefve, K. Råd, Fältmsk. skref å.
7 Febr. 1689 tifl d. v« Landtmsk^ Gyldenstolpe, att
han ej kunde anse det obilligt begärdt, att hans hu- ,
strus brorson måtte vid Riksdagen företräda hans
ställe, ty han visste exempel, neml. att tjröbn FaL
kenberg ur 2:dra klassen förträdde en och annans
ställei i 2:da classe, undrande att Jacob Fleming^ na
lagt sig mot Lichtones svågersson; nöjd likväl, att
Landtmsk. gifvit honom en förnämare vicarius.
Laiie. (Se V:te D. p. 47—49.
— Axelj Grefve Fältmarskalk, efterlemnade i
sin rustkammare 48 byssor, 13 pistoler några ii|sd
hjullås, några dubbla, 3 st bågar att skjuta med ler-
kulor, en stälbåga att skjuta med lod, en Nurn1>er«
gerstålbåga med lod, Svensk stålbåga. Turkisk flitz*
båge med kpi^ber.dph 7 pilar, Ett stort slagsvärd
iii«é förgyld ' kröitz, 3 fyrmossare» En falk af träd
att fånga lärkor med, rapphönsgarn att bruka på sn3,
garn méd strängar att fånga lärkor med om natten,
13 gamla standarer, 10 . Q. fanor, 1 Hillebårdj^ >)2
hvita (i pfrgasftents band) Lutheri böcker,» ett par
glas5gon) en Wn kastorbatt, 50 st. messingkgädde-
(8 ) ,
krokar, an hand IJniitaka, ~. I ivq^fet i Spm>
liogs hal var Bit meuingiakSp , ' m knplåckod
kitta full . med bref, ett timglaa, 3 rnUar contvrfegr,
ClaneralM» nrrädenhattf *).
— Axel Axelitom, Landtbafding i Upwila, fSr-
dfl Jooroal onder tio ntlftndska reia 1661 — 63 bSrjad
d. 3 Maji 1661 i FBrrara. D. 7 böide faan ao iköa
musik af nonoor i- Venedig, begagnande Jean e Pan-
loa tidskola, säg d. 18 på Chr. Hfärdidag en proces-
sion på Marcnstorgét, der Dagen gick med Påfl. o.
Ketjeerl. Atnbaisaddrerna på hvardera sidan, däref-
ter Senatorerna. Besäg d. 26 det mm i Trenta, der
Tridentinska mStet bSlls d. 11 Juli i Angsburg. Till
hel. kors l^kao har Drottn. Christine gifvit 5000
Rdr. dä hoD der bSrt Magister Beis predika. D. 38
Jnnii 1662 i Schweiti och staden Mattre beslgsCarls
af bargnad grafrård: De» Opt. Max, Caroli iitelifti
' *) Ett bref, lom Ug bland dMne GenenU conc^ler:
Hanbaffte Herr Corporall
J bu loff «t koniMA hijl och qritten Ruitkuumain.
EibiArn Bkall blifra hoSourerar.
Petter Berndiaoa höll brfillop i illndagt.
HOr TErfru krig:tfu1k, lyttare ocb dragioner:-'
I.a^fer nioB roiter ocb byuor i eder alida nBr j kOBUu.
Igen Till reu till kopparberget efter ayittt.
a fort 1 Sonitatorp, dock akrif mig till en Ja.
Je gir b&r i sin aaklinodigbat
ljuger allt det han sSger.
4 d. 13 Dec. Men Jag fCrbUfrer Hr Cor^
poraI«iif trogne nia ocb Renare.
( 9 )
#
AMMmi eswreUuif Mwratwm oMdeni pjb Hehedik
eoewut k9C. mi mamumenium reliquU 1476. De Ro-
meraka aiitiqviteterna i' Frankrike beskådas med
uppmärksamhet. I Oct. anträddes Spanska gränsen.
I Madrid besöktes Comedien. Erkebispen i Toledo
tjente for 1000 dacater om dagen. Bibliotheket i
Escnrial egde 18000 bäcker i 24000 tomer, alla i
lika band, förgylta. Borden äro af marmor och por-»
pbyr. Manaeriptsamlingen ston Apotheket litet.
I KoogL Slottet i Madrid fans en comedisal, der
Kangen lät ageras. I Orleans i Frankrike sigs
Pttcelle gjord i metall, med nedfallande hår och kask
och harnesk. —-Universitetsstäderna i Europa besök-
tes i synnerhet. Resan kostade 11,305 Rdr. Märk-
ligi är att se huru Sverige då valfärdade* Ofverallt
träffas Svenska ädlingar med sina Guvernörer. Everdt
Horn var med Lillie på dess resa. En prophetia öf-
Terlemnades de Svenske Herrarne af en lärd man
från England, der det bland annat heter: De Svenske
skole gä in i Italien och intaga de förnämsta städer
1609. Rom skall af Carolo (X) omvändt bMva 1671.
•—Man ser här, hvad Svenska namnet blifvit i Euro-
pa och kan deraf sluta att resor fÖr svenska ynglin-
gar den tiden måst ha ett eget behag»
— Axel Jokan^ Of L. vid Pommerska Cavalleriet
stadfästade och förökade sin Moder M» E. Stenbocks
inrättning af ett hospital vid Löfsta Herregård; an-
befallande Kyrkoherden i Kimsta och Löth att hans
gåfvobref i Kyrkböckerna inskrifva och öfver efterlef-
naden noggrant vaka. Hans enka Agnet (^ JFdbi^m^
' ( 10 )
ri9//«r Wr^de bestämde i sitt teftameme af Mefl«vill
d. 28 iunii 1730, 24 $. att oya ryttare af jero ekulle
sättas på Kimsta Kyrka,! 2& ^^. bestämdes att 2 8Qner
af enCommtoist^ i Stbm skulle' under Prof. Celsii in<-
speetion underbåUas tills de kunde få Wrediska sti-
pendiet, m« fl. gåfvor till Kyi^kor och Hospitliler*
Svärsonen €hr. M. J. Dela Gårdie blef Exsecutor te«
taménti.
' Lilliecrona j
— Gustafs Eongl. Råd, Canzler ofver Lunda
Akademi, skref som resident i Danmark till Grnn M.
S. DelaGardié på Krapperup em dcss^ förrymde gäl-
denär Wadel: Cest un homme^ qui a seloa
que j'entens de tres nieschantes intrigues et il y a
grand apparence qu^ a la fin il se mettra soubs la
protection du Roy de Dennémarque pour estre dåns
l^asyle des banquerots a Fredericia.
d. 28 Maji 1674. *).
. *) EKura.ihömi^ t>ll 18;de seklet, ma JfnstitieCsuisl. J. V.
LiliestrÅle (så skrifver han i^amnet i sina bref) här
ine4 några ord ihågkomnias. Flera bref på vers till H. E^
Gref Pontus DelaGardié och hans unga son (DélaG-.
Arch* Förläggare) förvaras hiir iinder Litt. L. ' De andas
alla mindi^ åarti och sundare moral^än hela den mor a Ii.
t • e r a h d e G uiita iranska scholaHM vitter hetsverk tiUsammaii»
Utg erisrwr sig.häririfil Qn J[>e]|rä^telse. af Leopold, som hed*
rar honom. Då han först^ gången var på hofvet, var K*
Gustafs fcirsta frästa, hvad han tyckte om Fideiconimisset.
X>eopold, som qogsamt kände att tonen i hofvet- var atC
"blottn>elé* \left^af ICohung^n Ullbäkasatté ioch martafläga-»
( 11 )
— . Aiid€it$ NUnunj KrigsCommbsafias, avise-
rade 1662 R*R» Forbus,, då denne vistades i Abo, ola
hvad som vid hofvet kunde passera: £tt bref vid-
rör Rysl^a Gesandterhas affärer, som J. Ekebla skilt»
rat. Conferenses med dem af B. ^^kytte^ G. Kurek
oeh G. Posse hade hållits i CanzIiBådkatnmaren från
Åtta om morgonen till Tn eftermiddagen. DrQttn.^
och Regeringen är om L m* i Cantzliidt) om je* in« J
€oIkgienia (nb* då RegeringsHerrarna ftso i 8|aden}«
nade mannen af en äldre redbarare tid, svarade dock med
att upprepa en stroph ur poemet, der Ingemund råder, att
inför Kung«r ej tala det. som kan skada en med-undersä»
tes opinion hos hans Konung, hvarefter K. Gustaf yttrade
sig med aktning om mannen och hans arbete.
En mängd förbättringar och tillägg till Fideicommis-
set lemnades åt den unge vitterhetsälskaren Gréf Jacob Dela
Gardie. T. ex. att tillägga p. 9 näst efter 136:te rersen:
Den som ej tror odödlig.het,gör klokt att dygd förlåta*
Om ingen Evighet är till &r d^tta, lif en gåta.
Ett trolöst hjerta litet är, så lågt och klent som vrängt,
Att kunna liitta stora ting för inskränkt och' förtrångt.
Tin H. E. äref A. P. Bernsdor£f sände han ett exem-
plar med följ. dedication:
Danmarks Skatt! vårt tidhvarfs' heder!
Bernsdörffl anse blidt, jag beder,
Att dig här en okänd hand.
Vill ett vördnadsofTer bära
Dygdens folk dig allstäds ära^
' Utom som inom ditt land.
( 12 )
•— NU$^ Grefve, Ambassadeur Tid iera- fred-
•lot och Tid franska bofvet^ KMgL Råd, Akad« Canz*
ler skref 1694—1703 till Gn Fab. Wrede, 9>KongL
Råd ocb KongL Cammar ocb Comiberdepresidéntsv
från Haag med srårläst bandstil om den politiska
ställningen i Enropa under fredsTerket, bTatof man
kan släta till Gabbens (han Tar 60—70 år) raskhet
och iniaisteri0lla snille, till presUonen liDieroots
stora fSrtreende i det ministetiella för prestsaaen A<>
kerhielm samt om Wredes öfvcrlögsenhet öfvcr sina
samtida i styrelsen, till Enropas d. t. höga uppskat-
tande af Svenska kabinettets opinioner, till svårighe-
terna likräl att försvara Vestphaliska och Nlmveg-
HSr ett samfunds väl uppdagas.
Nar dess ungdom rätt ledsagas
Stora Statsmani du förstår.
Srerges barn var detta gifvet
Men dét ftr f6r verldvm skrifvit
Om det BernsderffsH^ifali får.
* ■ ' Eders Exellences
ödmj. 4^iiare
Joach. Vilh. Liliestrålc!»
f. d. Sveriges Rikes Just. Canceller
och Ridd. af K. N. O.
Skriften bl^f emellertid ver terad på Danska af Mentz
Rynning» sokneprest på Vinger i Norrige, l^r. i Köpenh»
1791» under titel: En provet Faders sunde Raad til en
lykkelig vandring igennom verden. Utgiwen af hans äld-
ste Son Sigvard Rynniog. ' Recenserad i Köpeohamska
L»rde Efterretningér för år 1793 n. 1.
( 13 )
•
ska fr^^svionL^garne, och skydda Svenska haadlso
under Hollands gch Englands inbSrdes .afnnd och ge-
mensamma afvoghet mot Sveriges uppkomst som hand-»
lande stat, likasom till fortfarandet, äfven efter det
Carl XI:s formjndarregering blifvit dipplöst, af svå-
righeten for ministrarne vid de utländska hofveii
att få att ej säga sina löner, men sina förskåtter, of-
ta genom lån till hög procent ersatta. De utländ-
ska Ministrarna Bnna mit intresse fordra, att hos
Svenska ^Ministern titulera Svenska Konungen fÖr
9)£aropas Medlare'), hvarigenom man kan se att Carl
XI, oaktadt jemnt verkande för fred, stod högt i Eu-
ropeiska kabinetternas omdöme. Brefven innehåller
till en stor del aviseringar om dagens politiska ny<»
heter.
ffon IdlUenhielm. ,
Johan Khemany adlad 1630 s.s* Secret. i Krigs-
Collegium och som varit K. Carl II:s General Krigs-
Commissarius i England har i flera docnmenter för-
svarat sig 1652 — 54 mot misstankan^ att han hade
inom sig ej redovisade större summor för koppar
som han åt Fältherren Gr. J. DelaGardie försålt, på-
stående att han ej efter sin fångenskap i sista danska
fejden sjelf vållade ryktet att han var död m. m»
t^. d. Linde.
Erik LarsiOHy först köpman, sist Kammarråd^
&r tiil R.R. Lor.« v. Linde, skref fr. Hamburg 1651
d. 10 Mpji till Forbus med tacksägelse för all ära
( 14 )
oeh eonrtdisie i l^tetllii, der Lasse hnåé étt dttppeH
gåt niiiss, och derigenom gjorde det fblleboha felet
att gl5mma en commission hvarfSre han )9ropade odi
skriadeT) om ganstig fSrlåtelse* Att han reste undan
fSrrftn Königsmark kom och gick miste om dess f>s5-
ta och angenäma conversation»), smärtade, men pa-
tientia par forca (sic)!
' — O. P. Bisk. J. Linneru äldre br5der, Bibli-
oth« och Itaspred. hos hos Gr. M. G. DelaGairdie,
sände 1685 d. 23 Oct. till Grefven specification pä
de utländska nyss inkon* ne höcker som de främman-
de bokforarne infört. Skickade dervid en afskrift af
de Artiklar som i Paris äro sammanskrifne och till
Strassburg öfverskickade; den bar- väl namn och
sken af förening, men var grofva Papismens, hvaref-
ter skall ske öm ej med skäl dock med svärd. 9)6ud
traste dem som der under lefva måste och låta sin
rena Christenhet upprätthållen varda f ')I Onsdags
hade de Werldslige och Andlige Herrar första gån-
gen conference i RevisionsKammaren, hvarest Hof-
Canzlern Hr Lindskold merändels förer ordet ang.
ttyrkordningén. Presterna fingo oförmodligen en dis-
cr^tiön vid prinsens begrafning» Man begråter här att
fältmarsk* Königsmark ingått i Venetianernas tjenst
(för 12000 Rdr. om året). I går afse har en stor
björn stående vid Slaktarhuset med raramarne rifvit
till sig ett barn. Kungens hundar hitsades sedan p&
björnen* lägen Canzlér ännu förordnad för Lund.
( 1« >
skrefs öm ifirftttandér af eft iliani]fi1bifcliothek« .S* PaK
trum 9cripta Toro falUtftndiga i Carlberg, Om Ro^
merska AntiqniutMainlifligeii Ai. begflrtes ordret«
Tigande till siat hnra han, som pi sina resor sam^*
lat sknid, ej på en E» 0« . profesdonssportler kunde
fod^ sig.
. — - Carohitl lur* Prof. utfärdade >»på* Lagmans-
rättens vägnar utslag af tJpsaia d. 15 Apr. l679.
1711^ d. 15 Jul.skref han fr. tips* till Gr. F. Wrede,
hum han efter den Kongl. Senatens befallning kom
till Stockholm och i Kongt» LugCommissionen emot-
tpg^ den Nya Lagbokens förfärdigade Jbalkar, men be-
klagade att han oaktadt ansökan ej kunde få personK
litlträde till H. JE. förH. É:ces binder skull odh' el
for en hotande sjuk%hét dristacle längre ' vara från
beniihet, ömkande H. É. långvarig helsa 99på det iag
och alle redelige Patrioter niå häivå Öfver en s^dån
dyr himblaskatt 0M( att iffarna^^
' -' ' Lgibécken *
— HaraM, Bei-gsRåd ■ skrel ffi«}jt 1097 «rf
Höfjunker Äbbl Re^rtstiét>nå fhårt Stora Kopparbergs
grufva^ Kopparen var h^årrhegkrfig.- K^ps riftgast
för 166 eller 167 ofri. D. 8 Jan. invägdes och sål-
des 160 skeppand, intet under 167 i daler. D. 3
tebft Ki>ppareii gäller hd 169 A n. 170 å. k. m. Loo
Sr, här och inspectéfréé -^éVtfai ¥fir koppainAUif'
•v
il
( la )
St myekM &tttg, hSUaBde 2 fr 3 p(oe.lc^fW edi 40
å '50 proc jeni.- Dager d«rfor» »j i mMiiogsbralc.
D. 21 Mars, kopparm giller na 175 daler. D. .3 Jo-
Ui 179 ddier. D. 2 Oct. 190 daler.
M.
MacMier.
— Jo&m. Så tkrifver tig den man, v. Sdernm.
i AdLMatFe n. 513 skrifver Ham Makeller^m Baro-
nen med 42 anor, som flydde Cromvells regering
och blef handlande i Gotheborg. Brefvexlade med
Hfigerstjerna.
Mardefelt.
— Conradj son af en Tysk Hofslagare, dSd
gom Svensk Frih. och Fäkm:sk. samt Commenderan-
de Svenska Armcen i Tyskland: (1677) har som Öf-
verste och Commendant i-Demin 1649 — ^52 akrifvit
en mängd href till v. Gouv. Forbus. ,
AX Meyét (Meyerfelt).
JEreiirtt, fina en mängd bref från den tiden
han var Öfvcy-Inspector i Estland* (Han adlades af
Carl X Gnstaf for sitt biträde alt intaga Gliickstadt»)
Hans son J. A. M. Gref ve R. B. och Gen. Gouv.
MelUn.
— Ber%éU^ Landshfd. i Kexholm, klagar 1676
I^QM Kexho](marne flydda friln hoa och hem då JSap*
m^m^^^m^^^m^m
( 17 )
ten P« Späng (GjUenspitig) kom som Tftrfvare. Hans
son Jjrfffi sederm. R. R. Fältmsk. Gen..Gon¥. skreC
1697 fr. Stade till Gr. Wrede och Gr. Ä. J. De la
Gardie om de Bremen-Yerliska angelägenheterne.
Mom er.
— Carl, Friherre af Tona Pr«s. Gen. Gouv.
R. R. som hela natten efter G. II Adolphs dod låg
under den vagn, der man v satt liket skref fr. Tuna
leai d. 16 Maji till R. R. Ax. Lillie, sin Hogirälborne Heit
biertans käre Broder, huru all spanmål i Lifland och
Ingennanland blifvit arresterad, ntj (är) min stora
trångmål, så att jag derofver med hastru och barn
må förgås och svälta i hjäl, och såge så gerna fien-
den tagit mig ifrån som mig nu i så många år händt
är, att oansedt man håller sådan rusttjenst oeh con-
tribuerer mer än man förmår > Kka Täl måste man
underkastad vara att se andra få 14 å 16 Oaler (forl)
en Tunna råg och den andra skall 6 mista och för-
gås för armod. och med de sina , förhungra och fö|r*
svälta^ Nu hafver jag mig bos Regeringen besvärat,
då mig svaras, att af den ingen förbud är gjord
någon Spsinmål på Sverige att utföra, utan aHenast
på främmande land« Likavist arresterar han i Narf-
ven på kronans vägnar både amtmannen och spanne-
juålen och lägger han dermera uppå än de någonsin
mägta gifva eller betala^n M5rner hade då han sa-
de Bina complimanger till Drottn. Christina fått en
STimming, och sedan vid bordet en liten slagattaque^
— Ham Qeargj Gouverneur öfver Ji^nköp« och
(X Del.) 2
( 18 )
Eronebergs län, skref från MalmB 1059 tHl H. B.
Forbns, hvaraf vill sjnes att Forbos haft dfverbefilct
SfverMilitien i Skåne och MSrner varit Commendant i
Malmö. Han brafvexlado 1685 med Landsbf. Ax*
Lillie iUpland om jordebocker och rusttjenst längder»
N.
r. d. Noat.
*- Thoma9j Fr A. och Gen. Maj i var son af
Hr Lamoral v. d. Noot till Risor Nylandt och Ser-
genboss dbc. Gouvernenr af de GraTe éeh Ofverste
till bäst, g. ni* Friherrin. Lncretia v. Stoekenbroch,
dotter af Thomas Ton St, General 5f. Holländska
Cavalleriet; nedstämmande från en Venetiansk rid-
dareslägt. Farfadren var Hr. Lamoral v. d« Noot
till Btsor, Öfverste för Pritos Moritz af Oranien Uf-
gardie till bäst, g. m. Anna v. Hartien till Marcbett,
dotter af en Gouvernenr i Ostende* Farfadrens far
var Hr Carl v. d. N. till Risor oeh Heist Riddare
och Öfverste till Häst och fot, g. m. Märg. ▼. d. AMh
till Heist och Sefveaar. Carls fader var Hr Wolltér
v. 4* Noot till Risor, Carlo och Wästwesel, Riddare,
g. m« Cath. Hinekart till Ahaim odi Hanj* Gi^nerai
Maj. Th. v* d. N:s mor blef som enka g. m. R* R^
Knöt Kurck, hvarigenom sonen Thomas blef i Sveri-
ge uppfostrad; 1649 Hofjunkare. Utgick som Fen*
drik i Carl X:s krig. Sårades som Capten i Norrige
1657 och som Commenderande på ett örlogsskepp
i sjöslaget med Hölländarne 1658. Sårades åter utan
tot Hall i Norrige 1659, då han så litet frågade efter
( 19 )
v
i^t i&itt i hufviil^t att han tfrigt jagmée fim^m ut
■kanaarne tills han utmattaé neddignade och hum
som.dSd af soldaterna till lägret. lédO Major. 1662
g* m. Maria Hägerstjerna. 1665 OIL* och var di
Marskalk på B«R.Gör* Flemings Ambassad 4ill Eng-
land* 1667 Öfversté för WestmK Rgte« 1674 Baron.
S. å. Env. E. O. till General Staterna och Prinsen
af Oranien, då han bevistade fältslaget i Zenef* Ut*
stod sedan med ntt R^te i Demmin 8 ^veekorS be«
lagring» 1677 garnisonerad med sitt Rgte i Stral*
sund. Ulnämnd till v. Commendant i Stet^ s« å»
och befogade sig dit med 1& ^h 1!^ personer genom
skogar och moras. S. i. Gea« Maja ehura brefvet
derrai {Brst framkom eftéir hans död. Ty då han
faemUgen . practiserat sig in i Stettini grep han defén-
sionén manligen an, men en granat, som träffade ho-
nom då han bland 20 personer utdeMe ordres pfi
muren, spräirgde hnfvndskålen så att hjeraan börja*
de ge sig och han i 3 dygn niåsto utstå gnifliga plå-
gor förrän han dog* En rik correspondenso mellan
honom och fru innehåller många dagens nyheter och
kärlek på blandad fransyska och svenska. — Utur
kabinettet i Stettin hämtades 1679; Der Lebenslauflf
der Sel. Hr Gen. Ma|eurs und Freyh. v. d. Nött. --r
O-
Ogiluie^
-^ Patrikf skref som Landshfd. ftfrer Kexholmg
Ita till Märg. Boje nFru Fm Baronina'9^ som villa
2^
•^^^■■^p^mm^^P
C 20 )
»matnrera EexHoImiske rubinerna.^ Emellel^ slir-
åb Xiandsh. dem i en låda till Prosten i Peraa att
de sedan ktinde komma till H« N. i Helsingfors.
t
Ollanhergh. : , . ,
' — Thore 0/f(^foa«, till Rrfsbofaolm" och Aspe-
berg, testamente ftr dat 2 fir efter det dödsår v.
Stiernm* i Adelsmatr. n. 416 ut!Éätter. V9(Skiedde på
BTTsbeholm d. 16 De c. 1682.)'^ Den raske Guerillas
Chefen var nu >95fver 70 år«)9 Gaf sonen Häradshöfd.
Acndraas några hemman, utom- de 4000 Rdr han på
kastat dess sendier och peregrination; likaledes Olaus
Jacobus 2 1 frälsehemman och ett torp; . sonen Caro-^
lus Magnus (blef Öfverste och Friherre) flera henman,
deijemte O. & C. hvardéra af Ryrsboholma . sSteri
3000 Rdr till studiers och^ pfregrinatieps fortsättan*^
de, som Anders skall betaift. SubsQrit»sit IilgeUn«
Petri Pastor in Råda* Th» ^OUonbergh var Inspector
of ver Lecko Grefskap. :> <
Orchartoun.
•t • .* « ' *'
-~_ Johf^ Sv« Adelsm. n*. 681« Q£L. yärfvado
* *
128 n^aii och gick Éied dem.i^Si^iendk t^énti under
conduicte.^f.OCv* Bar. Craiistoa^ favtUcahan lät mön-
strå i Stift Bremen men tillsatte i den svåra Thorn-
ska )>elägringen, och hade derefter i 3 år legat utan
tjenst, alltjemt utan sold, då. Uan som en »mnderdå-
nig tjenare» ansökte befordran l^os Gen. Maj. Fprbus.
Hans svärfar Robertsons 50-åra tjenster mot Irronan
Sverige åberopas också. Han blef Krigs- och Goa-
s •
c 21 )
vtor&eiBéntsråd nägarstädes efter Ad. Fr. Schlezer,;^
samt bad för hans barn, hvilka voro utarmade, sedan.
Cburfiirsten af Brandenbui^ confiscerat fadrens e^
■gendom för hans trädande i Svensk tjensti 1666
bjtte O. 9>Major f. d. under KongL Prinsens lifrege-
mente till fot, och arfsittiai^e till HageVik,n hemman i
Upland med Gn M. G. D.
Orrefelt.
•— Etias^ Sv. Adelsm. n« 533, Ryttmst. under
Gen. Maj« Fab* Berendts regue, blef i det. stora sla-
get fSr Warsaw af en styckekula till döds skjuten,
hvarefter Brödren JLiienten. Gust. Orre anammade al-
la hans saker med trug och förskingrade största de-
len, icke besinnandes att den fallne lemnat efter sig
en enka med 5 fattige omyndige barn. Enkan supp-
licerade om hjelp mot sin svåger hos R» R. Forbus
omkring 1660 — 64.
Oxenstierna.
— jlr^/,»Grefve till Södermöre, Friherre till Ki-
snitho, Herre till Fiholm och Tidön, Ridder, Sv. Ri-
kes Råd, Cantzlär, FuUmägtig Legat i Tyskland och
hos Arméerna så och det Evangeliska förbunds Di-
reetor derstädes samt Lagman öfver WesterNord-
landen med Lappmarkerne, Jemtland och Herreda-
lerw *), skref till Knut Classon Ståthållare öfver Bor
*) Magrare än att rara Churfurste af Mayntz, ehuru han af .
patriotism föredrog Lappmarkens lajpnansddme.
( 22 )
^|a ooh Rassborg Slockb. d. 4 Oet. 1616: Bfin
g% belsenn och allt annedi godt med Qad altmack-
tigh na oeh alltjdb tiUoreades. Gode Thlii Knudh
Classon) Jagh täcker eder f5r allt godt, det jag ger^
na forskyller. Och hftrmed vänligen af eder begftrer
att eflfter Cobmn besvärer sigh dedt Fongdten i
Borgelän tillfogar bonom myckett orätt pä de Bönder
honom der gifne ähre, derfSre begärer iagb af eder
vänligen dett J ville förhålla f3rbe:de Fougdte att
han dermed afståår och lether bonom niathe den
' fryhett som bonom pi dem gifain ähr, sä frampt han
vill icl^e tiene sigb otack, om Cobran bär om sigh
för b5ga 9fverheeten nödgas att besvära, Jagh iörroo-
dar att i bonom till dett som rätt är förbjelpe. Och
befbale eder bär roedt nnder Guds nådiga beskyddh
till all stadig och lyckesam välmåga och lijfs sund-
bet^ vänligen. Af Stockholm den 4 Octobris Åhr
1616*
Eder gode v.
Axell Oxeqstierna m* p.
Sedan man här sett RiksCanzlerns anspråkslös-
het, då hans ord var mäktigt som en Konungs, torde
man i nedanstående se samma hållning, äå, han mntet
aå sjelf är vid hofvet stadder.99
Wälbome Her Gastaff Oxenstierna
* Elskelige Kiere Broders Son.
Efter dett att denne Johan von Bierkholltts ähr
bijt till migh kommen och jagh fof dette hafuer
kendt hans föräldiyr, såsom ock hans person den ^dt
( 23 )
jagh vaar stadder i Maijntz i Tysklandz, då han
tvenne resor ähr vorden tagen af fienden till fånga
och af mig loöss giordh, bafuer ocb på dhen tijden
ansedt honom för en vacker pareli; nu hafver han
sedan hollett sigh oppe där uthe under Krigsfolckett .
EUjest om hans persson och väsende uthom detta^
veet jag inthett sjnnerligitt att berätta. Så emedan
Jagh niercker att nöden honom någott tränger och
fördenskull hafvor han sin högste tillförsicht till KongU
Maj:t vår allernådigste Drottningh att blifue medh
Konungsligh Nåde for sin giorde tienst ansedd, der-
fÖre efTtér jagh inthett så sielf ähr' vijdh Hoffett
stadder ocb kan vare honom på hans begeeran befor-
derligh ; thy bafuer jagh veeladt recommendera ho-
nom min k. Broders Sohn till banda, vänligen begie-
rändes att han ville boos H* K. Maj:t i underdånig.
het för honom Intercedera ocb förhielpe ^ honom till
dett 8om H. K. Maj:tt nådigst täckes sigh emot ho-
nom förklaara. Hvilkett jagh inthett ttiflar att han
ju tacksammeligen varder boos min K. Broders Sohn
erkännandes : ocb jagh dett gjerna j lijka måtto igen
förskyller. Ocb befaller honom ocb hans heela vård-
nadt j Guds dens högstes mildha beskyd, till all ön-
skeligb, långvaracktigb, godb Väälmåge, Vänligen^
Aff Tidöön d^n 13 Augustj A. 1647^
Din trogne Faderbroder
emedan Jag lefver.
Axell Oxenstierna.
A tergo:
Kongl. Maj:tts fså ocb Sveriges Rijkes troman,
( 24 )
Rådh och CantslieRäd, den Edle och Yäälboroe Hor
Gustaff Oxenstierna, Frijherre till Kimmitto, Herre
till Toeresöö, min käre Broders Soho, detta
Vänligen*
Joh. Birckholtz anfdres väl i v. Stiernm. Adels-
matrikel n. 94, men förf. känner blott om honom
hans hustrus och ffträldrars namn. Man synes deraf
kunna sluta, att Gref Axels recoramendation bliffit
fruktlös, och att han »)den vackre karlen» med sitt
recommendationsbréf af den store Axel, fått dö som
Ryttmästare. Han var' säkerligen för gammal att
utmärka sig i 'Hofupptåg (introducerades redan 1625).
Tvenne Tal af den märkvärdigaste svenske un*
dersåten må meddelas.
Högborne Förster dc«
Wälborne cfcc.
Hvadh opå den Stoormechtigste Högborne Fur-
stinnas och Fruss, Fru Christinass, Sverigess Drott*
nings Storhertiginna ikc. vår aldranådigste Drottning
och Fruss: Och Högborne Furstes och Herres, Her
Jahan, Sveriges de. Så och dhe välbårne Herrars
Bijksens Råda^ förste inlaga och proposition. I sam-
teligen octi synderligen hvart ständh för sigh Svarat
och edher förklarat hafve, det hafver hennes Högbor-
ne M:tt välCprstådt, intagit och förnummit och befin*
ner Hennes M:tt uthaff edher skrififtelige betänkian-
dhe och svar,at alla städerna ähro til sinnes at bliff-
va vijdh Nörköpingz beslut uthi dheu punct Regerin-
gen belangess i Högborne Furstes och HerreSi Her
c 25 )
I
Gustaf Adolpbz, Sveriges, &c« Vår INådige Herres o*
myndiga åbr; Hvilkens innehåll är, att hvadh H. K*
M:tt, nu mera saligh hQos Gudh, nogot dödheligit
vijdhkommer för än hans förstl^e nådhe Her Gustaf
Adolph korame till sina aderton åhr, då skall hane
F. N. Hertig Johan san^pt Hennes Maij:st och någre
andhre ärlige infödde Svänske män, som H. K. M:tt
uthi sitt . testamente der till farorna kan, stå -Reg»-
ringen före till dess H. K. N. Her Gustaf Adolph
upfyller sitt 18:ton åhr c&c* Så betackar Hennes Mai]%
statt Rikzens ständher alldranådigst,att the icke alle-
nast i hågkomma sine forne jordhe lyffte och tillsä-
gelse, uthan och effter b^sluthes innehöll och lydhel-
se ännu yttermera uppdraga H. K* M:t och håns F*'
N« Hertigh Johan målsmänsdömmet och förmansvijs
Regeringen; men all den stundh H. M:tt icke eller
en. sådan Regeringh för Rijket e£fter denne närvaran-
des lägenhet nyttigt, och H^ M:t ingen ting Så högt
åtrår och åstunder som menige Rikzens och dess
ständers långlige stadige välfärdh; hälst mädbanHög-
be:te H. N:de Hertigh Gustaf Adolph Hennes M:tz
älskelige käre son var nådige furste nu är stigen
och inträdh i sitt adertonde åhr (Hvilket Gudh låthe
Tara sket i en lysaligh stnndb)* Och H. M. nthan
tvivelsmåll förhoppas at H. F« N:de skall her effter
siélff kunna förestå Rijket sitt fädherneslandh och det
effter Sveriges beskrifne lagh Christeligen och väll
Regera: derföre hafver H* M:tt hoss Sigh beslntitt
sigh icke medh nogon yttermera Regering att befatta,
mhan vill så mycket H. M:t står tilgörandhe dhen^
(20)
•annnia bafra npdragit rin älslcelige käre son ILF. N.
Hertig Gastaf Adolbp ; och begärer H. M:t aldranå*
digst ajflf edbers F« Nådhe Så och edber goda Herrar
och män Rigsens Rådh och ständher att ij ville kana
H« F. N:d9 för niyndigh och den ringa tijdh som än-
nu kan felas nti H« F. N* Hertig Gnstaf Adolphz myn-
dive åhr« npfylla. Och H.F.N:de för edber Konnngh
och Regerandhe Herre känna och om • • • och
sosom H. M:t8 intz tviflar det H. F. N:de ju altidb
skall sigh om edbers f. N:de så och aUas eder väl-
färd effter högsta mackt och förmdgenbet beffita;
altså vill ti. M:t jämväl och altijdh Hans F. N. mo-
derligen förmana och påminna om alt dhet som Gudh
Ican vara till pris och ähra, H. F« N:de till beröm
och menige Sveriges Rijke till gagn och välfärd; så-
som H« M:tt och är edhers F« N:de med all modber-
lijgh benägenhet. Hvilket H« M:(t min aldranådigste
Drottningh mig allernådigst hafver befallat och upå
lagdt edher berätta och förkunna.
Detta taal hade j deras förslL Näde och Rik"^
zens Ständers nährvaro effter hennes Maj:tz Drott:g
Chrisdns befalningh d. 17 Dec. 1611.
Äxel Oxenstierna,
R. Canceler*
Tal
hållet af RiksCancelleren Grefve Axel Oxenstjeraa
vid Grefve Magnus Gabriel DelaGardies andags Bröl-
lop d« 8 Mars 1647.
( 27 )
Stormechtlgste Dtötning
Allernådigste Fröken,
Wälborne Edle, Wälbördige godhe Herrar,
Fruger och Juogfruer
Ded Christelige och fSrneme Eclitenskap som är
ordentelig «ch med alla hogh och förneme. intere^
senters rådh och samtycke, ior någon tyd sedan be-
gyntt emellan nu närvarande Brudegam me och Brndh
den Högvälborna Herr Magnus Gabriel Gr^ffve till
Leckoo dc« och den Högborna Fru Maria Euphrosi-
na. Boren Phalz Grewinna vid Reen, i Bejern till
Gulich, Cleve, och Bergen Hertiginna, Grewinna till
Leckoo, Friherrinna till Ekholmen, Fru till Koska,
Kide,, Hapjial, Dagdoön, Magnusboff och Runsa; ded
hafve vi j gfiår sett på dette stelle och i dette hög^
samquämbs åsyn, att fullbordas, uppenbarligen för-
klaras, medh ChristeKg Copulation och Sengledning^j
sollenizeras och medh Gudz välsignelse invigas. —
Så alldenstundh alt ded som till ett Christeligt och
vformeligt Echtenskap hörer, först af Contrahenterne,
sedan niedh Kongl. Maj:ts allernådigste rådh och"
tillstijrkande; och sä med den Högborne Furstes och
Herres^ Her Johan Casimirs Phalz Gréfve vid Reens
c&c. såsom Brudenes Herr Fader och rette förmyn-
dares, samt dess höge anhöriges Ja och samtycke,
nu ähr fullbordat och till endskap brachtt vorded;
Hvad som och derjempte så på fall af longlig sam-
*) Fönt skrifvet: vijgning.
( 23 )
numleffnadt som på endera, eller bfigge contrahenter*
nas dödlige fråofålle, pISgar och bör j sådane boge
och fornäbme giftermålshandel (ages i achtt, det ähr
i lyke måtta for en run tydh sedhan affhandlat oeh
niedh Giffltermålspacter, breff och segell aller redha
ajBTtalat och stadfest bltfvit och aff alle dem som ve-
derbör underschriffvit och förseglat. —7 Så ähr och
aff Eder Her Bencht Skytte på Bradgummens vegnar
uttlåffvadt att alt sådant forbftttras odi i dag — -
med Tittne åå Glaffuen hållande i det höge och for-
näme sambquämbd effter vårt Fäderneslandz sedva-
na, på nytt betyges och sterkies skall. Hvarfore lå-
,fher H. F. N:de Phalz Grefvcm Johan Cnsimir Brud-
gummen gunst och kieriigen påminna sitt lyfte, med
begäran att ded alt såsom utloffnet är, nu efterkom-
mit, och sedan medh de beschreffne händelser verk-
stäliigt giöres och fullbordes måtte* Efter nu alt ge-
nom Gudz forsyn så vidt ähr -~ — — och lagligen*
kommet, så afträder Hans F. .N:de Brudgummen
Målsmansdömet, sin faderliga respect och vyrdniog
sig förbehållandes; Intet tviflandes att ded således
blifver hanterat och öfvat som ded sig bör medskääl
och som i sådane delar aff Brudenes condition och
qualitet äskas och bét^rfvas. Och önskar fÖrden-
skuldh aff et faderligt hierta till bägge Brudgumens
och Brudens Christeligen nu mehra fullbordade Ecfa-
tenskap lycka och i^lsignelse aff den högste Gudh,som
ähr Echtenskapens rette Instiktare och beskärmare, att
alt i en lyckosam stundh må vara begynt, Christeligen
fullfölgdt och nu väl fullbordat så att de lenge med
( 29 )
semie, K&rlek obh- gott åtn^Je mSge leffva tillsa ni'^
mans, tillTexn I Barn och bldmma, och vara såa åå
den eene som andre sydhan alle höge och fornäh*
me int^ressenter till tjenst, adsUtensi och hägnad.
Hans F« N:de Phalz Greffven Johaa Casimir. se-
dan Bruden sielf, si och alle des höge anhörige haff-
ve stoar orsak oeh sinne sig obligtrade till all taok*
samhet emott E; -K. M:t för all den gunst oeh godhe
benägenhett sonf £• K. M:t H. F. N:de och des faele
hos nu j ^å måiige måtte och till öfverflodh Tidh
denna collation haffver bevyst och görligen låtedt
päskine, j ded E. K. M:t 4ette Echtenskap sjelf haf-
ver bejakat befordrat och befremiédt$ Sedan med e^
Pfen onikostnadt låthedt forrettft desse sollenniteter,
dem i egen Kongl. person byvestatt och således prj*
da och hedra lathedt. — • Men så finner H. F. Nrde
dertill icke så böqoäme/ordh som des intention och
hiertelag vet och nogsampt kan tiththydha, allenast
ntt H. F. N:de É* K. M:t niedh få ordh aff ett tillge-
vet hierta och sinne försäkrar, pa sine och sine EI-
skelige käre barns vegnar, att med all devotion de
nndfågne välgärningar altieh" ihugkomma, och vedh
lägenhet efter dess krafter altidh fliteligen och till
ded högsta sökia att förtiena, medh flitig bägäran ded
E. K. M:t emott honom och hans hus och höge an-
hörige medh vanlig favör gunsteligen moth continuera»
Eder alle sampteligeo oeh syjiaerBgen som detta
SoUenitet och Hans F. N:de» Elskelige käre dotters
Brudens Högtydz oeh Ähredag^ håfve så godvilligt
och i en sådan^stor frequens' felét byvista och vyr-
( 30 )
«
da och dtrmedh allet eder godhe beiAgeiiliet förkla-
ra Betackar H. F. N;de medh Bmden oeh flere ^ dea
bege anhSrige ganska fliteligen, tkall aokia lillfella
sådant emot bvi^r ooh en efter dea stindh och värda
att lorskylla*
1828. Ur Tid5 at ehiv (eftar Jorloppet aC trfiaaa
aeoler) emottogs denna skrift af en Ättling, igea*
känd igenom Sitt ftlskvärda umgängessStt ock Sitt af
bftfderne ftrfda nit for uppritthållandet af den Monar*
ehiska principen. Fredric Ridderstdpe.
Föreskrefne tal liållit af RiksCaacelleren Herr
Grefve Axel Oxenstierna och dess egenbändiga con*
cept ar mig benägit j^äokt af navarande ägarea till
Tidö gods och BiksCancellerens ^teriämnade niaiHH
'scriptsamling Landsbdfdiagen ooh Riddaren Friherre
Fredric Ridderstolpe den 2ft Januarii 1828 *).
Jacob Dela Gardie*
Här fSrvaras och ett fragment af:
Memoria all lUmo et Ecc:mo Sig. Conte d^O-
*) Om Brudgummen, sjelf en utmärkt talare oeh nu i titt
snilles rikaste rårtid, väl ej i detta men i ett dylikt talj
der ej hiifligheten lade band på hans omdöme, fann, att
talaren ej rar så fullt *'mäktig språket'*, torde det yarit
bland de förlåtlige ungdomsfelen. Se DelaG. Arch. VII:
p. 190. Man kan emellertid af dessa tal lära en sak, som
i Tår tid är Tärd att Täl betänka. Def hör tUl *'den ny*
tidens idéer'% att taga den störste talaren för den största
ministern och låta en mästare i parlamentarisk discussion
undantränga den risaste,. utan talang att tala. Kanska
Tar forntiden i denna punkt klokare än Tår tid.
( 31 )
xenstiérna per « • Marchest Pompeo Aysolin alla
Corte i\ Sattia.
— J^m^^yFrih.RiksStallmastare (Resare B«Dgt)
akraf fr. Riga 1639 till DitrchK GroMin« Köaigin AI-
lergnedig^te Frevlein, en recommendaiion för en
Fenrik Tid Ofvergta Afvthonis Regemente att fa con-
firmation ä en donation, for att encoaragera ' honom
till trogna tjenster.
— Bengtj Grefve och Canzlipremdent, befallte,
att af de Bönder som ville aflytta från ett gods,
eknlle uttagas t* ex. begrafningshjelp för Innehafva-
rens fader. 3 Rdr spec. Städjepengar då Innhafr.
tillträdde 3 Rdr sp^ Brotlopshjelp vid första gif-
termålet 3 Rdr sp. Begrafningshjelp efter Inaehafvui
första gemål 3 Rdr Sp. BroUopshjelp vid andriC gif*
tertnålet 3 Rdr sp. Stödja hvart 6te år 3 Rdr sp.
S:a 18 Rdr sjp, 9)8om är ett allmänt landsbruk och
rätt.» 1687 d. 4 Julii donerade K. Carl till Gref Bengt
flera Ingermanländske gods, jemte det han i nåder
tryggades vid en fri och orubbad possession af de
andra Ingerm. godsen, välförståendes så många honom
uti arfsskifte efter dess sal. Föräldrar till delning
fallne äVe. 1676 4. 22 Dec. bjuder ett Kungabref
Red. Colkg. att finna på några förslag till Grefve
Bengts förnöjelse i andra gods på oförbudne orter»
))alltså gifve vi eder icke allenast det ; härmed utan
och befaller Eder nådél. att j så lagen det bemM
Hr RiksRådet må aldeles utan skada blifra, och icke
allenast nöjaktigt vederlag, utan och ain melioration
till godo njata.>9 1683 d* 12 Oet^ confirmation I
( 32 )
gods, tills Gr. B. O. med andra gods benådas; K.
M:ts egen annotation, hvarom Red. Comts bref till
orten afgiclc d. 26 Febr. 1684 m.fl. donationer under
Redactionstiden. Hans dotter Märta Juliana uppsatte
sitt testamente 1728, der hon gaf Gr. Måns Stisnbociui
dotter Era Juliana 5000 Bdr jemte sin stora röda
damastsäng, som' hon sjelf gjort.
— Carly son af B. Canzl. Erik Axelsson, Mini-
/iter i Wien, en af förläggarna till Bodbecks Bota-
niska rerk, inlade efter 1676 följ. sapplik:
Stormäektigste Konung
Allernådigste Herre!
Eders KöngK Maijttt hafver uppå var underdåni-
ga supplique den 3 sistledne Junij allernådigst resol-
Terat och befallt att E:s Kongl. Maijttts StatsContor
skulle iippgifva vissa medel till betalning för de 3641
Bdr 16 öre 12 1| pr Silfverm:t, som fSr* Bergsham-
mars gårds och halfva Stallmästare gärden, hvilka
E:s Kongl. Maijitt af vår sahl. Broder Grefve Axel
Oxenstierna åhr 1673 sig tillkiöpt, ännu återstå och
restera; men såsom Ed:s Kongl. Maj:tts StatsContor
sedermehra sigh uthlåtit och svarat, att till berörde
Summas förnöjning inga medel förr än tillkommande
Ahr finnas, och E:s Kongl. Maij:tts BeductionsCom-
mission nu i medlertijdh hårdt strenger och poas-
s«rar, det värt Sterbhuus ofördröjeligen måste afstä
530 D:r 23 öre 4 p:r. Silfvérm:ts Bähta, för sädana
gods, som vår Sal. Farfader fordom ByksCantzleren
Grefve Axel Oxenstierna emot decourtering af dess
innesläende löningar ifrån kronan sigh skall hafva
( 33 )
dUkiopt; Åltså och •tmdan Altemådigtte Konnng
och Herre, m^hrbetii:te 3641 Rdr 16 öte 12 |f pr.
Silf?erm:t härröra af ett riekfigt kiop, och -eSiet Ets
KoDgl. Maij:tts nådiga villige ofch bi^fallning sampt
kiApebrdfvets innehåld, hade bordt för 9 åhr aedai^
då godsen tiU E:s KongU. Maijut och Cifonton afträd-
des, utfalla; .Ty supplicere hos E;8 Kongl. Maij;tt
och Grenan vij å nyo uti underdånigheet attE:sKongL
Maij:tt täcktes i nåder anbefalla £:s Kongl. ! Maij:t8
BeductionsCommission niehrbem:te Summa- lift ^ betal-
ning antaga och afskrifva för vårt Sterbhuus nppå
den post, som af oss fordras för kioplar gedz emot
ISningar^ hälst emädan slijka godz äré genom delning
komne uti tridie och fierde handen och Eders KongL
Maj:t och Gronan like synes skee förnär, när rich**
tigt emot richtigt beräknas och afskrifves. Förblifvo
in till vår dodsstundh
Alleroådigste Konung och Herre
Eders KongL Maijt:z
Underdåhnigste och trooplich-
tigste tjenare och undersåhte
uppå sambteL arfvingarnass
vegnar.
Carl G. Oxenstierna.
— - Erich Aa^elfson^ R. Canzl* brefvexlade som
Gonverneur i Estland om politiska märkvärdigheter
med A^ Forbns v. Gouvémeuren i Pommern 1647.
Hvarken sak eller föredrag eger synnerlig utmär-
kelse.
(X Del.) 3
( 34 )
•^ Gébfiei^ Frih. nS^eriges Rijkes lUgeninde
Rådh och Dråtzett^Prsesident uti den Hdge Konangs*-
lige Hofrfttt, Lagman ofver Westergödandn skref d.
10 Fet>r. (dog 1640 d. 2$ Oct. b. å.) till sin fogde
i T5res5 (Tyresjo skrefs aUtid så i gamla tid«n),litt«
H» lian med förtret iörnnmmit af fogdena bref, att
kronans båtsmän liafva varit dernte och huggit en
hop med timmer på Winåckers skog, beropande^ sig
på att halira den Konnngsliga Regeringens tillstånd
och befallning, >9hTilket Sr en uppenbar^ I9gn och o-
sanning.n SiDu skall fordensiuill sSga dem, att de
nu genast vänéa igen med sådane orimlige upptag,
eller skola ié bdkxrtnina fånen till tacka, demppå de
«iå visst förlita sig.9) Begär så veta namn på Skep-
pare och Kapten samt om någon af Jon Perssons folk
af Artilleriet der fällt någon ek« Bönderna som
tillåtit det ske och tagit 2 öre I5r stabben, skulle^
så snart de ändat vinterkörsslorne, sättas i tornet,
dertill ersätta all skadan. Timret skulle foras till
gården. Sten till Kyrkbyggnäden skulle i vinter med
all makt framköras.
Dess Memoria luctuosa hällen i Åbo, tillegnad
Brödren Gref Axel af förf. Petrus Petri Phil.
o
Adjunct i Äbo, in original! förvaras här äfvenledes*
Orationens delar utmärkas in margine* Arg. 1. a.
Generrs prosapia a) ratio 1 a familia. Familise jcom-
niendatio ab Antiquitate^ Sedan följer jemnförelse
mellan fami^en och oxen. Osicep dricker- ej ur ;snmp
utan ur källan: Oxenstjernska familjen har ofver-
gått tUl och blifvit vid Lutherska Ifiran* Oxen drar
( 35 )
tunga lass: 0« familjen bar jemt haft tnnga stats-
sysslor ätt uträtta. Oxen tar uti starkast, der vägen
ir niest obanad: sic • • de. b) ratio 2:da som blifver
en råtioiiis per digressionem. I denna stela schola-
utiska form hade verklig sak lika svårt vid att fram-
träda, som sedan i de Akademiska phraserna* Man
far dock veta, att Drotzet föddes 1588 pä Toreso,
att Jonas Rothovios var båda Gabriels och Axels o-
fSrtrutne lärare i Upsala, Rostock och Wittenberg,:
der theologien ifrigt studerades af de svenske Ädlin-
gårne, sedan i Jena, der den klassiska vitterheten
fSmämligast lärdes; att äfven Natural historien in-
gick i studii omfånget under resorne m. m. Bland
de regeringsåtgärder Drotzet egnat mesta kraften,
synes Bibeltryckniog och Bibelspridning hafva varit,
jemte Gymnasii-organisationen. . Han bada ansett att
Bibeitrycksiunnan borde utgå ur kyrkans tillgångar
tiU Nh. BAeltryckning^men ock derföre Staten bestå
kyvkorne Biblar, att dessutom på skattkammarens be-
kostnad Gastaf Adolphs Bibel borde utges och säl-
jas ttU ringa pris. Han nitälskade ej blott med ord
litan ock med mynt för hvad hån älskade.
— - Gustaf Axelssans personalier förvaras här
också in originali. Född 1608, studerade han under
Lenaeus i Ups. och var i 2 år Rector; blef sedan
vid 19 år Kammarherre hos Konungen och förestod
som Marskalk sista året dess hela hof. Dog vid 21
års ålder i lägret vid Marienburg i Preussen, éi 20
Aug. 1629 efter 4 års fältsjuka/ Fadren hade kom«
3^
( 36 )
mit, men måst aflägsna sig innan 'sonen dog. JSaw
hade då ångrat ätt AaH drifvit sin son ftir Kårdt
till studier ^). Botwidi satt vid hans dödsbädd' med
Religionens tröst. Tro]« har Botvddi skrifvit >di»nto
uppsats. Den är aldeles flärdlös, betraktandet täfren
de höge såsom syndige menniskor och aftecknar ' én**
kelt fadrens och sonens ånger och sorg, samt >sant
Cfaristlige tröstegrnnder.
— Gustafs CanzIlRåd och RiksRåd, g. m..Må£
ria Soph. PelaGardie, lemnade vid sin död 1648 en
enka, som nära ett hälft sekel med kraft styrde de
egendomar, som frän Oxelistjernor, DelaGardier och
Braher stannat hos henne (död 1696). Mån ser der
fäderneblodet i fredliga yrken. Hon nppgräfver sten-
kolsgrufvor vid Danska sundet, hon anlägger vahdt*
verk vid Töresö nära Stockholm, hon infor åkerbruk
]på egendomar vid Peipns och Ladogas stränder,
hon uppgör accorder med GeneralGoavernearer om
att lemna munderingar till regementer i Skåne och
Liiland, hon försäljer till en köpman på Gottland
kläden och lärfter och juftsadlar på en gång fol- öf-
ver 1000 daler, egande sjelf sina skepp och skepps*
kaptener, isom förde det sålda godset till in och ut-
rikes hamnar^ I våra Manufacturers historia bor
henAes minne nämnas med heden Hennes sväger-
ska slred med liberalismens vapen emot henne (Se
DelaG. Arch. VIII: p. l4l). 1668 fick hbn genom
*) B<lr märkas noga. Mången kände samma ånger försent,
uch snart torde hela tidshvarfret fa känna den«
( 37 )
sin svågert RiksÅQiiralens ynnest pä eit till Spanien
afgående kronoskepp afsända från Landskrona några
100 tolfter ')fyrskarne)) bräder och spanska balkar,
hvilka bräder, 7 alnar långa och utan qvistar, hon
köpt på Gottland för 40 hvita runstycken hvar tolft.
De hade från Klinta hamn på Gottland fdrsändts ge-
noro Goav:8 på Gottland Linnart Ribbings försorg,
hvilken ock åt henne uppköpt allt som till en ny
skuta erfordrades. Till Erasmus Ihre sålde bon d.
S|6 Mars 1668 1000 alnar lärft och blaggarn* Köpte
samma år Krapperups gård och gods för 31,750 Rdr
in specie. Med egenhand skref hon s« å. concept
till en supplik till K. .M:t mot CommersCoUe-
ginm. Hon hade användt på Vandtmakeriet i^
Töreso 16500 Rdr sp, sedan hon 1664 fick sina pri-
Tilegier, (att i 10 år få emot \ procent tull inköpa
alla materialier m. fl.)' inskaffat snälla utländska
färgare m. il. som kunde inöfva de infödde, och
nsökt på allt sätt bringa det här hän, att här ock
en gång i vårt k« Fädernesland kunde inrättas ett
▼ackert och väl ordineradt draperi, hvartill icke litet
forlag och omsorg kräfvas, mest sökande den nytta
Fäderneslandet af hennes försök och exempel kunde
bämta.>9 Hvilka svårigheter, som mötte på denna
bana, kan man bäst bedömma deraf, att hon måst
genom processer och lagsökningar inkräfva törhända
största delen af sina fordringar* Se vidare DelaG.
Arch, VUL p. 82.
.. — Johan Axelsson y {liksRåd, RiksCanzIiRåd,
Cansler öfver Greifsvald Akad. i^kref 1636 till Amir.
( 38 )
Cl; Flemin|[ om Fredrik Menias, som haft en com'^
mission att ät begge uträtta, tackande for Flts aflfec-
tion om 0:s fängsliga svåger Fältmsk. G. Horn,
slutande: noch befaller Ao^om uti Gadtf protection
till själ och lif. J. O. Axelsson, Frih. till Kimlto.»
1637 stadfästade lian den convention, som Stararne
gjort med presten på Mörkö, att Egaren npptogTer-
tial, qvicktionde, altarsmör m.m. och sedan lönte pa»
storn, hvilken han ock anslog ett nytt boställe nära
kyrkan. Utfärdade 1637 på fadrens vägnar en full-
makt till Domare och Lagläsare i sin Faders Friherre
skåp, åläggande honom, att allt som ' på tingen före-
kom, flitigt protocollera, skolande ha' 2 domböcker
färdiga vid JnleA, hvaraf en skulle sändas till Hof-
rätten och den andre till Friherren. Med sakorea och
domarpengarne skulle han sig ej befatta utan nöja
sig med den anslagna lönen 10 dir k« m« for hvarj»
ting vid Kimitho kyrka ocb 5 dir k. m. for hvart
ting vid Kyrksunds skär (observandum 1) Han skul-
le dessutom vara skyldig bevista syneforrättningar
och som rådgifvare närvara, der Friherxens befall-
ningsman hade extraordinaira saker fore« S. ä. skref
han till »^Biskop Moster Isak?) (Rothovius,) undanbed-
jåndes sig den af Biskopen ditsände Capellanen, be-
gärandes consens till brefvisarens anställande till pa-
stors hjelp; beklagande att Biskopen rest hans dörr
förbi, lofvande att sjelf snart besöka Biskopen (sin
Fars lärare och vän.) Han anslog ett hemman
till den nye kapellanen och ålade de båda ka-
pellanerna i kimitho att hvar annan eller hvar
* ( 39 ) .
tredje sondag; predika i kapellerne, boran^oftijlfih^AH
annat år upptaga ujppborden af bönderna. S. ä. ut-
färdade han å Fadrens vägnar Instra.ction för en fog-
de å friberrskapet. 1 $, som upptager 3 sidd. iii. foL
upptager hans prmcipaleste pligt, att g(Ara presterna
bistånd, att Gudsfruktan, /dygd, tukt oeh goda seder
i länet må tillvexa. De skulle predika, lära och
förmana, han varna och der det så behöfs, tillbörli*
gen straffaé Kyrkans medel skulle väl mainteneräs.
Fogden skulle laga att pastor och kapellanernå finge
sin rätte tionde '^h inkomst. Pastor skulle vid tin-
gen underhålla ^C^agläsaren, fogden och deras folk,
samt Nämnden,iivarförehvarje bonde skulle till pastor
betala ^ kappe säd om året. Ingen annan tingsgärd»
Ladugården skotes af en Tysk Joh. Altendorff» Der
var inrättadt ett skönt 9)foorverk,79 en tegellada, åt-
skilliga kalkugnar • • Yid Weskelax ett kosteligt
inarmorstensbrott,item mjöl- och sågqvarnar samt beck-
brännerier. 100 tolfter bräder skulle^ årligen försäl-
jas. Bönderna finge ej sjelfva ha skutor och handla
på Sverige eller annorstädes, utan Fogdens lof, haf-
Tande annars skuta och gods förbrutit, utan' hållas
till åkerbruk» Fogden fick- ingen seglats medgifva,
förrän bonden godtgjort kronan och länsherren, men
ändå ej medgifva att bonden sjelf eller hans barn
eller folk fick med resa. ^»Gör någon häremot haf-^
ver godset förbrutit, eller hvad han derföre får och
vare fortäokt att svara derföre inför min k. Fader
sjelf eller den, som af honom förordnas kan, att
upptaga sådane saker.') Om denne unge Herres e-
( 40 )
konomi^kff iBttällning må några upplysnii^r till slut
medddas.
Ea^tact af Gr. Joh. Ax\» Bt^vudbok 1641—49.
Inkomst U ex. 1641 : af K. M:t för Grefvens ut-
stoffering vid Legatiooen i Tyskland : 7000 daler.
Tractamentspengar 10^0; af Grefvens arrendatorer
och. handlingsmän 20,478. Föräringar af, R. CanzL
7000« Grefvens Salarium 6001. D. 21. öre 13 i. Or-
dinarie räntorne i Sverige 17,375«^ £• O. räntorna
3852* Hörningsholms arrende 1158. Tiillgarns ar-
rende 76 (uppsteg sedan till 1756) dess trägård 119.
Hörningsholnis trädgårdsarrende i frukt 352. Sträng-
näs trägård 60. Arsvexten vid gårdartae 17S2. Angår
2897. Kalkbruket vid Tullgarn 155; på Ödaxen 250,
vid Horningsholm (1643: 400 d.) Legooxarne 240.
de. de. Summa 101,726 daler 26. 18 ^V Bland ut-
gifter förekomma Hofförtäringen 10,107. Lonings-
staten 9589. Föräringar 3331. Husgerådsinköp 5194
Stallet 7997. Grefvens kläder 3275. Grefvinnans
2337. Byggningar och graf var 1492 de. S:a 76069.
29: 19|.
Till slut må nt Oxenstiernsha miiiiie#&oA«ii (hvar-
om se DelaG. Arch. V. p« 52 ^) några utdrag for
17:de seklet meddelas*
v t •
*) Angående Författaren till densamma må upplysas att de
äro 4: 1) Furstl. Rådet Frih. Bengt Gabrieisson Ö. ^)Rik8-
Skattmst Gr. Gabr. Bengtss. O. 3) Canzll pras. Bengt Qabrss.
c 41 )
Anteckningar af Rih^Amirahn Or* Gfibn Bengfgon
Oxemtiernä^
1606 d. 12 Marti kom jag från Frankrike tiil
landhoimen. 1608 d. 18 Oct. höll den Välb. Fru
Christina Sture min Trolofning med Jungfru Anna
Sal. Gustaf Baners, Riddares till Djursholm, Ekenäs,
IfVärder och Wärpels. förd. Sv. R. Råd och Mar-
skalk, äkta dotter i Sal. Thure Bjelkes hus. 1610 d.
17 Oct. gjorde Välb. Fru< Ch* Sture mitt bröllop
med Jungfru Anna Baner« 1611 d. 23 Aug. blef jag
i Danska fejden för vårt läger vid Ryssby genom
mina begge armar af fienden skuten, 1612 föddes
yår dotter Sigrid Gabrielsdotter i Singo prestgård i
Nyland under resa till Reile (blef g. m« Thure Oxen-
stierna.) 1613 d. 1 Sept. föddes Christina. 1615 d.
5 Maji föddes Beata. 1616 d. 13 Aug. föddes Gustaf,
som dog 1617. 1617 d. 9. Nov. föddes Margareta
(blef g. m. Axel Sparre). 1619 d. 6 Mart. föddes
Gabriel (blef R. R. RiksMarskalk.) 1620 d. 4 Maj
föddes Anna (blef g. m. Gr. Dohna.) 1623 d. 16
Julii föddes Bengt (Canzliprsesid.) Den vid snart sagdt
alla anteckningar förekommande suspirationen är här: /
O. men detta allt är dels afskrifvet, dels skrifvet afCanzli
pra^aidenteiis ^(Uid. 4) Rn ogift syster af denna sednar?,
Vden 4:de systren" (se 1654 d. 22 Oct.) jemte Sigrid Hr
Thure Oxenstiernas, Margareta Hr Axel Sparres, oqh Ån-
na Hr C. Dohnas husfru; med 3 gifta hrödér Gähriel,
Bengt och Gustaf Oxens tjerna. HonanfiM^eJpå Fryxelska
^" tabellen^ ** -*
» t, ...
( 42 )
Gad late hMiom Qppyéxa tiii sin% namns ära, oss till
hägnad och honom sjelf fattig barn till ett ärligt lef-
verne och efter detta lifvet till en evig salighet och
är han född i kräftans teclcen. 1624 Mich. d» föddes
Catharinas 1626 d. 16 Mart. föddes Gustaf (R IL
Rikstygmästare« Nu vidtager som d^t syna Canz^
lipréBsidentens Bengt Oxenstjernas anteckningar ,
som dock renshrifvit allt det föregående* 1585 d. 10
Febn är min K. M. Fru Anna Baner född på Djurs-
holm. 1586 d/18 Mart. är min k. Fader Gabr. O-
Xenstierna Bengtsson född på Lindholmen! WesterGtl.
1610 stod deras bröllop i EnkeDrottning Catharinas
hus. 1646 d« 19 Jan. dödde min k.. Moder vid Rosers-
berg. S. å. d. 12 Dec. dödde min k. Fader vid Eds-
berg. 1639 d* 21 Mart. drog min \u Fader med Ja-
cob DelaGardie tillWermland att lefreraDrottn. Maria
Eleon. sitt lifgedinge, D. 13 Apr. talte Hr Axel Spar-
re min syster Margareta O. till och har han älskat
henne ifrå då han var 11 år gammal. Ar 1640 d«
10 Maji blef syster Fru Christianas mor Gr:nn Fru
Elisab. Juliana af Erpach död i hufvudlägret for Sal-
felt. S* å. d. 2 Julii forlofvades broder Gabriel med
Fr. Marcka Christiana af Löwensten. I Dec. drog
Bror Gabriel åter till Tyskland till Morbror Fältmsk^
Johan Baner. 1641 d.'30 Aug. kom han åter med
samma morbrors lik samt hans hustru Markgrefvin.
en fröken af Baden benämd Johanna, deii - han vig-
des vid i October förrän han dödde, hvilket skedde d«
10 Maji i Halherstad. •— Nu vidtaga anteckningar
ulqf^en af froknarne Christina^ Beata 0Jier^ Con
, ( >43 )
tharina Ojtemtiéma,, 1641 d. 21 Nov. drog bemftl-
t« MarkGnnna ner till Kungs-Norreby i ÖstG. om
T&ren därefter drog hon ut till. sin fader igen, sedan
fick hon en Grefve af Torn och dödde så i Persow,
4et Droctn. Christina nnde henne i sin lifstid. 1642
d. 26 Nov. kom Marchgrefven af Baden intill Stock*
fcolm med stor prosess till den acht att hans Bröllopsdag
Anlle skee dagen derefter, hvilket blef förhindrat i-^
genom en stoor eldsvåda som blef loss på slottet om
aftonen då dee alla dansade på den sijdäh åth siön
de kalladee Papistiske Kyrckian Och skedde en tämbL
skada. 1642 d. 30 Nov^stod Marchgrefven af Ba-
dens bröllop på Stockholms Slott med Högborne Frö-
ken Christina Magdalena Pfaltz-Grefvifikia af RiigeQ
och giorde Drottning Christina deras brölopp« Ar '
1643 d. 20 Januari drog hon med Marchgrefven ifrån
Stockholm och fölgde Drottningen med alt fmiitimbret
dem ntoni staden. 1643 d. 3 Febr« leckte vij med
H:s Maj:ts Drottning Christina värdskapp på Slottet,
och var där intet främmande fruntimber i samma
leek, mer än som syster Christiana och vij alla nthur
Vårt huss, och H:s Maj:tts fruntimber. lt)43
d. 13 Nov, blef min broder Hr Bengt Oxen-
stierna Rector Magnificus i Upsala Accademia,
1643 d. 26 Nov. Wigdes St. Jacobs Kyrckia i Stock- .
holm och var Drottning Christina och allt fruntimb-
ret där i Kyrckian när det skedde, Gud late det va-
ra skiedt i en god stund. 1644 d. 17 April Gick Sy-
ster Fröken Christiaufi i sitt brndfaad i stora badstu-
gai^ och Ql^tle vij nfnttma aft<wen i Morbror ^f Lar^
( 44 ),
Sparres hiius på Riddarholmen, och skedde måldjden
där om aftonen, oeh vore ^där mydcet frantimber och
CaTalliers tillslädes. 1644 d. 1 Maj stod min. ju
Broder Gabrilz brdlopp med Högvälbtna Fröken Ma«
ria Christiana baren Grefvinna af Zuvesten i tbc
Lars Sparres huns på Ridderbolmen och var däc
Drottning Christina och både dee Furstelige .Frdk«!
name, Fr. Maria och Fröken Eleonora och giordo
min morbroder Hr Peder Baner deres brök^. efter
min morbroders Hr Johan Baners begiäran, efter han
sjelf intet var här i landet, för sin tiänst skull, och
bestod han hehla deu omkostnaden som hennes k.
Stiuffader. 1644 d. 4 Maij fördes hon i min brodera
hnns, hvilcken giäste i min Faderbroder Hr Bengt
Oxenstiernas hans på Ridderbolmen, och var min
Bror Öfverste den tijden for det : blå Regementet.
1(344 den 22 Maij 1 opp .Skeppsflottan uth tiilX>alerööu
•
ifrån Stockholm till det Da^iska kriget och var Hc
Claes Flemming vice Admiral som förde Flåttan.
1644 d. 30 Maij Drog H:s M:t Drottning Christina
och mast af Rådet sampt en god debi af Fruntimbret
med sine männ och droge mine k. föräldrar och vij
med till Daleröön att see på flåttan när hon gick udfa.
1644 d. 1 Junii lopp flåttan till sjöss. 1644 den 3
Janii kom H.^^Mrt till Daleröön sampt mine k. Föräl-.
drar och vij. Och var H:s M:t vår giäst i vårt Paw-
lun. 1644 den 15 Junii kom H:s Mtt sampt vij dll
Stockholm igien. 1644 d. 13 October Sloges vare
Skepp -med deé banakes och vtinno våra, och när
R^ ttalsf Flénrrniing U^f slageil>)få i^fläftan^ så' neg
( 45 )
Hr Carl Gustaf Wréigel på var. fléUa otb förde fok-
ke^ ocb kom 'han ifrån den Dsnttk0 sijdan, dijt han
•var för kommeti' méd krigzfol^^f, och var han ved
Amh lijdén General Major om jag mina rätt. 1644
4» 28:^ctob« var Hennes Mig^ti Sttoi^e Kyrck|%i;i och
kkéddé. den tabk^ägeken for.d^n S0ger, som då sked-
de fdr det vare vunnet med flåttan. .1644 d, 2 Nov>
koQimn; 2:ile Danske Skiep trii; Stockholm, det ena
hei^tPatieittia det andta OldenbHrgL 1644 d. 19Deb^
Drog mink» Bror GalN^iel Ml WaiSmeland m^å allt
sitt felek att ligga däl- emot Jaten*. 1645 d. 11 Julii
var min k. Sj^stér.' Margareta i Brudbad i steenbastug.
1645 å* 16 Jtilii stod min k». Syster Margaretas Bro-
lopp med Wällh:ne Herr Axiel Sparre H* M:ts Ka^a-*
marheirre, i Stockholm i Hr Lars Sparres huus på
Ridderhalmen, och vigdes dee åf Kyrckioherden Doct*
Olaf 'Laurelio, och var H» M:t och både dee FutstU
Froknarne sampt andre förnamblige Herrar och Frän-
timber tillstädes, och var det det första brölop som
skedde uthan måltijd, som K* M:t påböd och förord-
nade. 1648 d* 30 Junii förreste Hans Farstl. Ntdé
Hertig Carl till det Tyska kriget och Hans FnrstL
«Nåd0 blef då Genérallissiinus, och bod bah min k«
Moder god natt för.änn' han reste bort och fölgda
hcrnora min k, Broor Gustaf och Broör Niels Baner
tall Armen « . » « A:o 1650 d. 28 Sept. kom Hans
KongL Högheet ifrån Tyssland och min Bror Gustav
saaipt flere af Adelen, som fplgde honom* 1650 d.
16 Octob. Reste Drottning Qhrjstina till Jacobsdahl
och blef der efver natten, att hon skulle tagas in med
( 48 )
dagen afsade Drottning Cbristifta sig med' Regemen*
tet och aflåde sin kläde habit och sjelf tog af si^ siit-
Kongi, Ctona och alla dee andra Regalierna och lef-
vererade det atb Regeringen som där voro nämbde
att bära det, samma dagen blef Hans KoogL Maij:t
Konung Carl Gustaf den 10 krönt i Upsahla doiii^
kyrckia till Sveriges Konung emellan 3 och 4 om
aftonen och skedde idla Kongl. Ceremonier, men den
afftonen ékedde måltid och ingen dants* — 1654 d.
7 Junii Svoré all Adelen, Frestarna, Borgarena, och
Bf3»4er Hans Maj:tt på Upsahla Bargård, samma dag
blef Douglas en Skåtsk af Adel. antagen på Ridder*
huset till Grefve, samma afftoii giorde Hans Kongl.
MaijUt ett Étort Panquett, hade Hennes Matjttt Drott'-
ningen till giäst och skedde ingen dants, samma aff»'
ton emellan 11 och 12 förreste Drottning Christina
ifrån Upsahla och till Stockholm på sin resa ath
Tyssland, och fölgde Hans K. Maij:tt henne till
Märstad, Rådet, all Adelen sampt Fruntimbret sä
mänga som voro i Staden med stoor procsess till
Flothsund, där de vända om igien, och dan 8 Junii
kom Konungen till Upsahla igien. — 1654 d. 9 Ju-
nii Reste min k* moder och vij alla till Rosersberg
ifrån Upsahla, och den 20 kom min k. Fader effter
ifrån Upsahla* Ar 1654 den 22 Junii, kom' Hans K*
Maij:tt ifrån Upsahla med båth till Rosersberg och
fölgde Honom 5 af Rådet och een stor debi af Ade*
len spni en dehl af Håfvet och den 23 reste Hans
Maijitt bart ifrån Rosersberg till Stockholm med
båth, och den 24 Junii kom Han till Stockholm)
( 4» )
slod ock alt Borgmrtkapet i ^eribr 00b imlfiekt Bm 00111
•n sådan Herre lidfdes . • . 1654 d. 12 Oct. kom HeBnei
ForslL Nide Fröken Hedevig Eleonora i Skären till
DalardSn med skeppen och reste Hans K« Majat någ*
ra dagai f&mth tili att möta henne, och den 17 Octob^ ^
kom &nnes FurstL Nåde till Carlberg, och skedde i
4at med stSrsta pracbt och fölgde H:s FnrstL Nåde
två gesanfter en. af hennes Hr Fader och en af hennes «
Fril. moder hennes Häftmästare Hans Fru och 6 Jnng»
fmr och hennes Fru moders gambla Håffmästerinna,
hvilka straxt reste tiUbakars när bröllopet Tar öf?er-^
atåndit, 1654 d. 22 Octob* Reste tij 4 Systrame in
till att bära up Hennes Farstl. Nådes Frökens släp på
hennes bröllop, som blef befalt, samt S:r Fröken Bea*
ta Stenbock* 1(654 d* 24 Octob. Vigdes Hans Kongl.
Alaytt på Stockholms Slått på RijksSahlen med högt*
be;te Hennes Furstl. Nåde Fröken. Sedevig Eleonora
af Erchebiseopen Doct Johan Leneus, samma dagen
då hon vigdes, fördes Hennes FnrstL. Nåde Bruden in
på Slåttet, och foIgde Konnngen sjelf, sampt alla af
Adden henne ifrån Carlberg, och mötte henne på
Bårdgården Drottning Marfa Eleonora , sampt alt
Frunämber och folgde intet niehr bcjpne afFrnntimbrit
än Förstinnan Maria Konungens Syster, hennes egit
Fruntimber samt Fru Margareta Brahe, Grefvinnan
och vy 4 systrar, som blefve befalta achta på Hennes
Furstl. Nåde Fröken alt Brölopsacten öfver att bära
släpet på Hennes Furstl. Nåde Fröken och satt K.
Maut i Brudsängen med sin Brud, och stod sängen i
( » )
t
H^miMtfit. Don 2S Oetdk skefld^ ett miéoH Airéttiv
kerie ocb dants» h vilket intel skedda dfenafftoiieii dém^
vigdea*: 1654 d« 25.Q(äob. Krootes Héniiet.Kgl. Hdg«
h««t:i Stor Kyrckian ock nilr b<m femii i kjnRckioddteii
mötte: Henne Erekebiskopen oeh andra Biakopar. soni«
läste bönor öfver beané ock föj^es i Ceret ock akedda
^ predikan, sedan blef hon krönt af Erckebisfcapen^ >och
8t#d intet Frniptinibelr i Cborefc melir. åw Knnnngens'
systrar odi Grefvinnan Fru Margareta Brahe oob-vl 5
^em böllb- npp Hennes Maij:tts släp och skedde nifil*
tid menJngen danta den afftoaen. 1654 d« 27 Octobi
skedde måltid oeh ,dantz och hvar 'gång hennes M:tl
dantsade fdlgde vi effter och höUo up i^pet 1^54
kommo' begge deras Maij:ter till Edsberg* sedan seni
all Crönittgsactea var of verstanden, och besökte mine
k. Föräldrar i sin sjukdom^ sampt Lantgrefvén Flrijfs,
nfigre af Rådet, oeh andra af Adelen^ Och reste b^g*
ge deras Maij:tter samma affton i Staden igien » « « A:o
1655 den 18 Martij stod RijksCantzelereits begrafiring
i Stockholm i Store Kyrckian^ samiiia dagen afsomna-
be Drottning Maria Eleonora på Stockholms slått oéb
den "24 Martij lades H. Maij:ts liyk i kijsta och blef
béfalt Frantimbret att blifva der uppe tillstädes, så
länge lijket lades i kistan hvilcket skedda af Grefvin*
nerne och Fröknarne och voro och vij befalte alt vara
der ' tillstädes, och gihgo aHt Fruntimbret både i fafif'*
vet sampt af. landet klädde i vijtb slögbr och vakades
där alla deé nätter af Rådet ech. af Adelen sampt
Fruntimbret* 1655 den 25 Martij Bfgrofs Hr Er^
%ning. i Stora Kyrcklan och var den endéstfe^r^ *^n
( 51 )
.jAäebten Ryningania, d. 26 9f rfrtij Teit» vij till Eån^
* he9g ifrån Staden och den 1 April reste min k. Fader
och S;r Chattarina, Bror Hr Axel 3 dée stSrita iShér-
'iM att seé nppå Cerewdiimrne nSr Itegalierha ladeg
. tithi Drottning Maria Ebonoraa kista • • • A:o 1655
. Aen 13 Martrj begrpfs brottningen med-stoor prosess
. i Btddarholms Vyrekta i Stockliolm. 1655 den 3 Jalii
. ^o|^ Kofiiii^pn $Ah Påland med sin Armee och följde
. Drottningen min k* Fader sattipt det andra Rädet och
A^den i skigren och d, 9 Julii lopp Hans Maij;tt iith
> till ijSss med skiepsftåttan ^-^ samma affton kom Hen-^
hes AfaSj:tt Drottningen fill Stockholm igien « . . 165ä
den 9 Novembt Cbristnades den nnga Printzen i slätts-
kyrckfaan och kallades Carl och bars i kyrckian af
Furstinnan Muria, och har bfide mine systrar släpet iip-
•p& Pript^ens kiortel och Fröken Ehha De la Gaardie
och b<z till dopet, af Cfref Per Bijksdrottzen och Er- ,
ddehiskopen christnado honom, och den 14 Deoemb^
Irkiides min k« SvSger Hr Axel Sparre yed oss på Bo-
sersbérg på sin resa åtb» Påhland till Konungen till
ntt 5nska llonom lycka af samptelige Rådet till den
.nngo Arfprinfzens fSdelse • , ^ 1656 d, 25 Jnnii kom
ett allarm {Stockholm att Ryssen skalle vara ved Gryn-
delkrog, hvilkef var en stoor skräck och var det Gndi
lof intet sant • t . 1658 den 9 Jannarii kom en sådan
häfftig vinter med ett sådan t starkt nrväder^hvilckethölt
på i 3 veckors tijd att snön var så diaper på vägarna att
Ingen kandé komma fram, och dee som bodde i skogen
fHpd stor n&d kände komma uthiir deras huus, och sto4
4*
( 52 )
itu ftora kBMsn in lill den 33f Martij^ att Uke JBlr dsg
var tSvädar elbr rSngn dftr emellan, oeh i deit et^fa
kdlden ladee alla stoora »Sar att Haas Kotigl. Maystt
då kände gä med faehla eia Armeeiii pä Ojiurna oeli
Sftland athi Danmarek odi den 3 Martij £ago vi vata
att H. M:tt var kommen tnpå Seland athi Danmandc^
oeh den 24 Martij kom H. MÉiij:t Konnngvn ifrän
Oanmarck och tHl Gi^teborg sampt Hennes Maq^tt
' Drottningen affton tilMSrende, siste Marty ffd Haas
MaiJ:tt min Sväger Hr Axel Bijksjfigmäsfare lienÉten
åter igien, som togs ifrån Honom då han reste jäil
Gåttland att bllfva Guvernear, hvilcket skedde 1657.
1659 d. 10 Aug. 41hr Fnrsten af Helsten dödh blefvén
drottningens Hr Fader. 1660 den 6 Febr. Reste bror
Gabriel och min Svåger Gref Dona till Bahuas att be-
se fästningen, den 8 kommo de igien, samma natten
blef Kojiungen siiik af ett häfttigt fleckfdier och blef
straxt häflftig betagen och mycket svag, efter han dien
2 febr. förr blef så starck att han gick uppe diremei«
lan och gick likvfthl intet uth och d. 10 febr. fSrente
han sig med Gud bittigt om morgonen. Anno 1660 d.
. 12 Febr. afisomnade df*n Storm och^igste Koniingen
Carl Gustav i Gi5teborg och d. 26 lades Hans Af aij:tts
1^ i kistan och den 22 Febr. lades Regalierna I Id-
, stan dee som blefvo biirne af Regeringen, och lades
: neder af min bror Gabriel Rijksmarschalken och Hr
Gustaf Påsse giorde thalet, och voro befalte Rådet
Rid(ler8kapet och Adeleh och Fruatimbret, att visra
däruppe så länge dee acten halde forrittai. 1660 d. 3 i
dito Reste min Svåger Gref Dona och Bror Gustaf O*
c 6i )
xMAtorDa titt Skåne, Gref Dona titt lägret och sédäÉ
till Fatster, det honom bkfgifvit af Rfidet och bror
€ra4tiif tiH iina godas dom Konangen hafver undt ho*
mnkMi nampa iEngeUo&aa ;16§1 den 2 Octob* krist-
nades mia Iflla "brors dotter b^s Drottningen oeb Uef
kaHoi Cbritftiana ^) Jaliaaa« . 1661 d. 1 DecenA»
Sicedda taeksäjelse i si^re -ky rekiån f8r den Ryske fre-
den Oieh Tar Konungen oeb Drottningen där tillstädes
otAå var det de» första gängen- att Konungen var i
dan Kyrckian dch var haä då ^ä sitt 7:da åbn 1661
den 30 Decemb. bran Drottningholm altsammans np
sedan Drottningen samma dagen reste där ifrån in i
Städeiiy oteb bafuer bon varit 4är hebla Helgen öfver
laedb Konungen. « * « 1666 d; 14 Febr. kom den Frän-
aSibé iBesanten Pompona till S^Mricbolm, d. 16 hade
Hr^^ésanten Audients hos Konungen oeb Drottningen.
1666 d. 27 Martij Begrofs Rijkdlådet Hr Arwed For*
bus f Ridderholraskyrckian) samma dag kom Drottnin*
gen i S:r Christianas rum att see på Prosessen, där
hon intet hade varit på en god ^jd. • . 1666 d. 2 Ang.
Förlåssade Gud Hr Gustav Carlsson Baners Fru med
sin son Carl, d. 5 Aug. giorde Hr Doct. &ick Gabri-
elsson sin Waletspredikan i stora kyrckian och var
Konungen oeb Drottningen där tillstädes med^ oeb
blef han Biseop i Strägnäs, samma dagen vigde han
in Kyrékioherden som blef i Hans ställe Hr loban
Rudbeokitis, d, 15 Reste S:r Cbristiana oeb iag till
Resersberg, d. 16 kcnn bror Gabriel effter, d. 17 Ang.
*) Obs. Ej Chriitiiia <Befgii namnkunniga maka).
( .54 )
k^nf IJeaiieA Maij:tt Drotmingeii till Ro«érsbéi|^; d./
20 åfh Hipne^ Mitt och vij aHå i Atpélaodeii i trtl^>
gäV4eii( l)A;a1Uin«ji^ som 4ee. kalla Katteborg. 16dS;
d. 2^ JVov. giorde. Oratfn^ngeA en mfiMtj^d^ oéh ht^t
K(Nl«ng9A ofih RegetiitgiCAlofib.Radet tjil glitH oeb tuff
hwsamtiilfc en dehl af Fntptliirtirpt i Sebiefei^klUer*..*..'
A:o.l6aB d^ 6 Jaii« LekfiBA pfi idibiet eti Hdite4» vbd-^^.
ri(ap, den 20 äfar Gref Doaa kMnmen med vm hiMtlftf
och barn ifrån Holland ofih.tiU Eogeland inrA?K<lBi»ii«t^
gens i Engbland Galeia tfllfaUi biviata deo: fing^duif*
traotaten^ « « 1668 den 12 Maij var bror GabiSel, $:r.
F» Ghrietiana^Crr, Gabriel bforaon Gabriel, odi iag
ooh. en af Koonngen Häflynncker Tabenbetn.beNMM'
på fågelleek, ocb ekiot tyAter Christiaoa en kiMer.r
bitägt ont morgonen ved^eereberg på krokntad im^-
derleek^ d* 15 Maij r^ate nw Systerson Gabriel ^lar-r '
re åther andra gångon Ittitf till Brehmen till Felthorren, .
den 21 Maij död^e min k. Svåger Gref Donii i Sug^*
landh där han då var Äinbassadeiir, oohi.Ytir froden'
bek sluten emellan Bngelaad och oas nttr hon dodde.
3 Teekor därefter reste S:r fm Anna Oxonaiioraa.
med sin SabL Herres lijk och fSlIie M: Stadej.
der han blef med proseas igenomferd och till ain
Gåsé Nykloster i Mecklenbnrgb* . • 1668 d> 5
Ootob* kom Sahl; Gn Donas Ujk ifjråp. WisMar
med ieH Grnneskepp och sattes^ skeppet. i4d- Djiirs-
hoIni« Den 6 Octob. kom Hr Carl tjU Stock-
holm att berätta oss att lijket var dytkomniet» sona
han och hafver ofverfolgt ifrån Wismar. Den 8 OeU
kom det sahl. lyket på skieppet till Beekh(rimen^»dftr
( Ö5 )
fi^somitiir afftontntings opp' otb c^tces i 8t Jacobs
B^iKhiä, adifr togs. med JaiUilerlfefinskiéppél oek iSr-
•basrMjt fraiHi>tfll Staden oöb^imr^dftr 'alla jofina 3 bro*
dnr/meH oth såriaånga^flf Bädeeocb Adelen som då
^nMToii^stadflnf nfir rfet^^aM^^fiji^^t sattes i kyrehtan*
If^.déki 26^A{Lwtq bofiofs m^ SabL k. Svåger 6^
•Döonå ISåfgR liypokian i gvafvén sohi äir iChorOt ocb
iMirsiAUbnr :8t. Jacubs Kjvekiaoc}! folgde Drottningen^
4ihirf Mas^i B&lr8ti*né, Fä«8lli Friken af Oarmstadt»
EsgeHngén, saaipt Sädei sbi» di iroro tillstädes. ie6§
4. 30 ApHI bom<ien Engelske Oéianter inedRi^ideror^
den ifrån KwttAgen iJEiigeland^den San silnde vår
Konung Clarld. II till attJcotnma i samma Riddetor-
deii..inled'KdMngen i ^geland; 1669 d. 3 Jmiii Be*
gwfs ErdiiaBiseopm i Upsakla , Jobaanes Lenens i
ikDmbkjrrckiaa som dodde då^han rar 96 åhr gammaT,
mb '^AT Droitniogen sampt fi&gm' af Regeringen tiil-
Aäde% d« 14 Junii kom l>ottnirigift från Upsahia till
fiosenbivg osb dén x$6 traste Hennes Ma{|:tt till Stock-
hointigUB» De» 7 Jblti blsf den Engelske Gesanten
iStef '6aslis1é inbamj^ta^ till Stockbeim, medtrtoorpro*
•oss^oth^äidésri Fettkerrens CIref GaH WraiigAls bana
d» 10 Jalltbade -ban Aadientz ocb bléf tracterat af
Konungen 1 sitt bhda i 7 mähmjden 166» d. 29 JnKi
eioi^des H^obvng Carl till Riddai» pä Rijks Sablen af
liie:te EngeUkte (xesMt på de maneer oth vijs som!de«i
Ofden med^f, ocb skedde nved stort pracbt ocb stååtg
slmiala afftbo* sbedde d^ nlåbltijd ocb rai^ ingen an*
nan till måbUijds ån Konai^en, Dfottniogen) Gäan*
SM% iRogeringeå. 'otb Ridet, ocb skedfie med stort soIt
( 56 )
J«nilet.me4 Maiiq¥e och fkistnibt ^^ 30 JaKi gnf
Drottniii|[ea KoDongeti tn Baal^ ooh. skedd» i taåbt-
l^dnttiUeiiy och Ttr Ri^rtdngMi qA Bideft snnit mfc^
k9t iniotimber af A«l«Ien dijtbnailiia. D. 1 Aiq|f^
Mkedåe ett; skdnt ForvIdkeiSe på WanmanSStai pak vot-
Mfk FigureroA be|;ge KoRimgarmit Bani|»n i S^zrigB
^e^b Eageland och Riddare St Swrg^n samft aodm Fi<-
jarer eam tiH en lådao order tjeiia« Saimna dayen
;dddde Konnogeoa Håffmaffaehalck Hr Ledx^v pä aljU^
m . . It 69 d.4 Sept ko» bror Gabriel och Sgrster till
Boterebejig. 0« 7 kom Engebike Geeanten till Roeerii^
berg, itajiit Öfveriteii Hpmnieltoh och Capiten Macklon
Den 28 Sept. drog den Eogeleke G»uioten Gr. Cail
tillbakare igieo med en Engelsk Galeia och f&rå .fr&to
Stockholm m^.aior. precht och akintande och sIdMM»
1^70 d* 22 April Reste Konungen fihrsta ^gången ut på
kiäderleek på Hr Svanfee Baners skoog och fOlgdoBror
Gabriel och Hr Sien Bieldce sampt flera betiiate nieé«
O. 23 Skiöt Konnngen den första kiäde» på samma
I^ek. D« 27 Reste han åter till Frosaevijks skionig och
fölgde dee åter hentoni otA drog han där ifrån och till
lacobadaU till Oroitningen. Oea 17 Junii Begick Haaa
KongI.Mai;^tt fficsta gången Herrans Nattvard i Slåtta*
kyrckian. Den 4 Aug. Reste begge Dieras Maijtter till
Kongsohr och sedan till Östergiäthland och Wadstena
att jaga där. J671 d. 31 Julli Dmgo D. M:tter^ Håff4
inästerinnan^ och en sloor debi af Frutttimbreti saupi
Rådet, min Bror, Hr Sten Biddce, .€ht Niels och Br
UUfedt 9B9ipt min S. Son Gr. Giitstfir till Åhlaad
på Älge^ Jachté De& 9 Septembtr SrgMe Konnngeii
^h IMkllliitgén if^ Åbltiiid dfrer hafvet i ett stoort
4i%Hfi #ch i^go' oéh nfigra dagar éérétttr komnio deo
tUl Stoel^Itii. ieH2 å. iOJuKi KtfKi Drottnitigetis
Sröör Foméii Aitölph af HoIUten Och Éissképen af
&yl»»€k4tUt Stoekboinié D. 7 Ang. Begynfte Kbnun*^
g^'fiied iKkahtttMS stormande på LadQgärdsgi&rdbt^
dito 'iBonsCrade flaii al)a sina Ryttare af Adelen ved
fiérgsbaitimar* 1673 d. 27 Aug. kom Kontmgeh och
Opottnii^iéii iftåto skmizen sedati alt var förrättat pft
-tiaMgii^dsgittHet. * D. 3 Sept. blåstes Herredagen
-^sta gången Oniy och var min Bror éfistav Länt-
marsebatck oeb fick Konungen sjelf honom Sdlfstafveii
1 bandeifi 1673 d. 16 iMaij Drogo begge Maij:tter
tiH Dl<ottninghoIm oeh då gick min SahL k. Broder
op tilt- Konungen odi* fBIgde honom med till tagnen,
Éédan lades hän heft éch hUIet till sågn. D. 31
Fftrente han sig nitfd Gud som skedda af Ht Svebe-
llo. den 9 Jnnii Béfi^kle Ii« M:tt min k. Bror och
når han gick ifrån honom gret han tagandes afskied
df honom^ med dfesse orden, jag hoppas ånnn altCInd
lijelper min Hi^smarséfealck till halsan igien fdr min
ttkull, oeh ééT Gud skulle kella honom, ' så skuHe
han intet f5rgäta och bevisa hans barn sin gunst fSr
hans goda o^h trogna tiSnst' han hafver bevijsat ho-
liém ! Den 12 som 'VBi' en Onsdag dddde min hier»
länrli kiäre Broder Bijksmarscbalcken den RogTiilb:ne
ilérre Och Grefré, Gr. Ghbriel Oxenstierna på Stock*
hcAms SStåtf, en dllendl^ehkhgelig éAg för hans Ii*
letfde bani' och oss alla, Gbd- frdgde Hans edle och
%SM» SMhl • &t hvar dag och BgnaUeck iag hafver
( 58 )
utåt bvftom<, p2p ^23 Jwi. «k^0.ett paii%«ffl: . ]»&
lillieholmenrliii yllete $th PdnzitotaD af, Di^iiiaApd*
Den 26 Oi«b JMiifälte P.riMe$}ia. bi)rt tiU $jkt bfölop
mch.iSlgdo^begge MaijtUer tW Dftbleröön» 4er mmS^
Son GttstaF S^fre benige ftrd^ jh^ eH sblfi^c^jiffcf
SiSa .till ' I]ol4it(Bi| . o^b reste bun s^dan lnoAt^tSfffin.itiil
fttn Qr, Fndev Furitten af Wuftanberf der ibr^lope/t
^tod. Den 27 J[iinii kommo btgfi^ der^e ,Afo||ifier)^
^tockbolm igeen^ D. 2& Hok, Jl(0iii)ng»n ^l^it^^^hf
med en boop Jachier på Fi^leli dc^>dee keJJ^ 4iHd4-
liähien ntaqgl&r Gråmunckbolnp^^epm. 6«dan blef kal^
W KongsfiftUdi^ och fotrde JKj^onngen. d^li bdgr
fa Fljglea och Rvlke^Voiimi^, den väiistr^j ^Ifft^^m^
Den apBegafvo sig begge Mnij^rne »ifMl.^obt^r PiU
Ulbund och Jt^da|l landtv^gen ti^l Usiergiotbbod: och
Öhland» Den 30 4v|g« i^egaf R^in k* .Bi:4ir ^^uftay
c^iff .nied Immra ocb barn tiH AeA» ^ch a^n Xiandt»
vtlgen till Iiigermanlsid odi Jrente han aejda|i;titk Mim*
CQV, dijt. ban bl^f j#$dfpr fixj^r^iordipari^. Ai)|basfia«
■
deiMr:0€h.f#gdQ banom min B^o^son Gabriel GafcH-
eUsoo Osceffstierna c^nipt «mii §. Son Hr Jcrhaa
Sparta 4xel^ii. 1674. d, 24 Maij begroli mia hiftr^
lans k* Broder Högvälborne Gref Gabriel On^eiistt^i^
na.GrefTe.cill Kor/isbolin och Wasa Rosi^iiAerg,. oc|i
Capnrie, Friherre af Mil^bj ocb Liadholmea, 8|sfri*
ges jlijkeil Ha4 Qok Rijk«i9«cfichsjck» sattipt Håna lu
Huasfra Hägv^ltMr^a fr. Grefvjpna , Maioi^ Chri4tia^
na af LoT^quiten och C^i|ras(en . Å^> iGrefvhma tU|
Korssholm o^lf WasafirjfJtQra Kjyccikian t Qfsk ' f^ig4^
i^oaungen o^ ,pjrcittaing0|i a^^d j^fJk .rar ai| AUMMr
( 5Ö )
Bengt QjSjÄRlrttema sig i(ir4P ,§^qkhol^ .j»M #in . fci
l)Qfltra 9cb^arn till skio{Wf ^b Ww^x^uf^ Pfld^
4ärifiT^\lU|Wwn dijt iBin är ^n^ ii( ^. .}M:» rKiN
reii^i att 4i;^i|ra ;ai% fred emellan SvedgQ. dfh /JK^jn^
Tme^ Ttqrei^scfn Ox^Jisii^raa slagen f$r Wo^^t a|
CJ^mfufsteiKV Ctdlf, 4it han b|ef Cömroend^rat af Feltn
i||af|^clia}pk;en.B^ardef«Uv0^b,geojc \^^u dijt Hied aitt
Qgit Regemente s^otn hap nelf iiA^e värlividt» ^cb ba«^
de bai| 7 dödeliga såf^depn han tappei:)!^ %^1 och
i^a^ligfrp t^yer fä^bfadt.fQre* Den 29^F^tMr«M^r^HiaiMI
Zariske.M, ;Ållecy;^i Micbailouitz dpd bl^vfl^ 9<tb, vae
baa 9ii ^jy^ket djrgdig. ocb Irogoi Penie .rfofm. pnta
Srerrig? jnjgk^t gaU • . 1677 d. 1 J^IM ftafejr yåt
fi&tta och åfe Danske f6<iit^ Q<;h. liaf^Ffr- iifafpl' ett
hårdt fi^an^^ qich i f^ttuna slag .b|e( mifi & S«n
HerrCfim^fiSiianre myekel i)Ia blanemt) Öwd vara
Lpf att hyn ^|fl^ iijf^et kom dsi^Crån.. Pf n 8 kom
han heifi^;till;.ai9 hnsuu mycket .il^i illfik v ^f skottet
han fr^k f)S s^i skiep ye^Qs^ D^i) . 4t S#pt. • k^HH
FeJ^mafSchplqlWQ Helmfeltz lijk till 3tnekb4<lli: Wm
hjife et ired},^]^^ D. 12 9^|e mif }fiq4f^.Qtei fiiö*
s^ ai^N(fs|^Hmg:tU1.9^t.tahl^ t9ied ^^llnifigcik aoc^
8^^ på a)c^{|tz^^,,d^omkriog;« ♦ ♦ 1678 dy 24 JnHj
drog åther min k. Brorson neder till Skäne och nAr
han kom dljt neder sä hade Konungen gifvet hans
folk åth en annan Lind benämbt \ . 1680 d. 24 Ja*
nnarq kom min broder Gref Bengt tOl Stockholm i*
( 60 :^^
trått' Nftttweg«n éår hmi Ambassadeur var, oeK^ ' lem-
nade han -aln linstrii och barn qva^i Nimwegen. D.
17 Dee. tyntéfs lArsta gangén den stora eoifttefeil om
aftoneC 1681 ii 18 Octob. Reste Hans K^. 'Matjrtt
till "CongsShi". Den 32 difb hade hans M:tt en"^ ^^ye-
ku i^deC bart bröth benet af rig nhfed' hftstéh.' Dén
28 Réste begge Msij:ter till Konungen fSr- hans o-
passligheets skall. 1682 d. 6 April Dödde Hr Doc^
tor Dyfge en man ved 80 åhr, som har Varit i Sre-
rige i mångi åbr, och vår han en berHmllg och lärd
nian i sin konst. Åhr 1683 d. 2 Jan. besKts Rijks-
dagen och Ueef den unga PHntzen vaM af alla
MCflfidermi och när de togo afskied hfllsade^ de den
unga Pi^infeéfl i Drotltntngens mm och hade ' Gref-
vtnnart Fru fieata Stenbock den unge Pmtcén i
knfiä. D. é d:o begynte Konungen sin Cbur fSr den
ékadån han fStt i kM ved Kongsöhr. D* 31 Mara
kom ett hHfftfgt åskeduoder med hagel, ' ^égn oeli
Hnngande och en sådan stark kiöld som Tar ohorlig.
Dén 30 Octob. Svor H. Kgl. Maij«tt édk 'Ryssarna
den eviga* freden den Hans ExelletttåtCIri^ 'Bengt O*
xenstiertoa staf viide för H, Kgl. Maij:tt i Slibra &yro^
k)«m nléd stora ceremonier. Den 2 Nov. itéste dee
Ryské Legateriia bort med Skiepp \Miéic^t sktedde
fiied Étolir pracht och voro de väl föriié^dé näkr de
reste bériv (Anteokningaroe afbrjrftls^ 'iiled Febr;^
1684). ' "' •-• »'•• '
•i ;•
t ' r \ . J
{ 61 )
. •. ' '^* -' ' u
Palhttzkij
åå^tHnM Ffiii. (»rasid. Vid Pommttike SlaiMh
böd 1670 9i6réfvintt. N« Forbm^ Gr^vtfiiia ifll LidGift
Ag«94 till begrafning efter sin mor Fru ftegiim KmU
wetihellerY boren af Wlndesgrätx, Friherre lillAiéiie-f
berg, Landflkrona oeh Warberg, Fru liU Juliley såll
Paul Kehwenheliere efterlålna enka. ^.Till honom, väd-
rande i Wolgast, skref från Rom 1673 Pierre Con.
^hetM Maislre en fait d^armesi med I§fte att i* Rom
vara hans «dner till tjenst.
Palmqvtit
Chtsi. KammarRåd, skref 1663 till Gen. ForbttS
om 99KrigsJördeboken.n Hans son (?)J« Resident skref
från Paris d. 16 Jam 1691 till K. M:t tiil svar på
2:ne Konungens bref. Om saltfrågan talte han strax
med Hr de Croissy, påminnande om Franska Konun-
gens löfte, att söka skaffa Svenska folket saltet för
bättre köp, redebogen att genom sina undersåtare lår
ta ditfÖra det; väl inseende det o verkställ bara häri,
dock för att erinra om ett prof hans Konungs vän-
skap. Han svarade att Kéngen redan befallt Hr de
Pont Chartrain, att lata komma köpmännen för sig
och dem till detta verket uppmuntra. Besked var ej
ännu lemnadt om utgången» Kungen hade Ipfvai
sjelf vara delaktig om förlusten, ifall kaparne under
kriget uppsnappa något skepp med salt till Sverige*
Kungen ville dock priset skulle nedsättas^ Äfven be-*
K21.
( ea )
bflffftrte P» Fr. att KungM mitte återkalla de Seig^
nelays utfärdade befallnings .^varades, att det ej
kunde uppenbarligen ske, men att sa skulle mena-
g9inUy att avenriearne ej skuUe klaga^ BktiAk Mi-
niif eln WgSrté Frmiska KangeAS bltifida ho$ ' S^*
Jbligeo tiU. bandelsff ibetens försvar* Bondni -svarftr
4eur Att Svefigef egen njrtta vore tillfiicklig lieirekel-
ilegruiMi» J hafvep ment, sade den danidce ät mig»
Att det 4^ skulle yara Danmarks allrar, fSr dess uii-
derliandKngar med EngL Ot Holland ; men iSvejige
lärw ju pu ögonskenligeii kunna S0|. sade han» att
det ej yill sticka under stpl med dem och ahså aä«-
kert kunna sig på Danmark i d^tta stycket förlita:
Fr. Kungen yar myckft oojd öfver den svenskes be*
alttt, att ej låta 2. skepp af fiendtlige Nationer gå ut
från Götheborg med mindre ån 24 timmars mellaa-*
stånd. Följa så dagens nybeter deribland: Hofvet
fick i går tidning genom en enspännare från Rom,
att Påfven med Inqvisitious Collegii samtycke och
inrådande bar bland andra lärdomar fördömt det
Franska Presterskapets angående hans myndigbet,
1693 d. 4 Julii väntade han Gref. Fak Wrede till
Paris*' Grefvens bref vore 2 månader, då de framt-^
kommo. 1698 d. 10 Jan. skref han till K. Carl XII,
huru han väl kunde, då han var utan charakter, lef-
va i Paris på 3000 Bdr men ej med charakter af Re^
sident, b vilket här har somma heder som En-
voyé. Den Danske Enyoyén har 3 dubbelt mer. Of-
ver 4500 Rdr måste han årligen utgifva. Hade nu
der tjeastg^ojrt i 17 §r. Han nödgades h^ra ni^ ip i
j
( 63 )
él» Ilöstiil gUft^; brttlnitade fSt sig sjVIf én TraétW,
glS^mde sin fiklk* kostjyengiir; Måti^aéltg^ ' kbstn^if ;
Eli :tneil«lmätfig mötderad Våning 60 RdrJ Traktöreh
fåif kMtm40 Rdr. En* S^creter tfll Kost och löh
2{1 '5- El*ipf^st'im koist liWena, efter fönen af K.M.
ftéUtåii^ a0'Bdr. Ert kmnmarrfénhrekést o^li lön 15.
É»>kttäk 13, 3 drängar å II Rdr. S:å 223 J; foder
Ok ^ bastår' iffed bc^fÉtlagaré och sfallr^ska^ 44 Kdn
S:a 267 f Som gör om året Bär 3210; Je^iite allt
annat, om året 4510. «—
Piper
— Öorr/, Grefve, K, Rad, skref d. 16 Maji 1700
fraii Malmö till Gr. Wrede, huru K. M:t är helt otå*
lig öfver den släta anstalt, som ifrån Stockholm gö-r
res (ilf K. M armés subsistence här i Skåne* Hvar-
ken kommer någon spanmål eller pengar och forrå-r
det är sa knappi:, att det intet förslår till 8 da*
gars underhåll. K* M. v?II intet lemnas hjelplös. P,
renionstrerar väl medellösheten, men det heter blott:
det måste anskattas, 79så att jag ville önska jag vore
långt härifränj^ Fr. Humlebäck d» 10 Aug. skrifver
han till Wr. såsom sin högiärade k. Bröder, huru
han gefna vill recommendera Wredes soq^ Han ha»
de haft lillfiUle 2 ggr framslyula dess . avancement
for K. M:t; jmien som min Hr broder nogsamt är
bekant att trät faller der intet i' första " bugget, så
skall jag intet försumma vidare tillfälle, helst som
jag ickb helfer kunnat märka att han mig önå*
digt ahhört.n ' I ' dJ^g . afskickas cpntiibulionsplacatet
Ull Cam. Coll. att aftrjcljas *'pcli' sedan publicerar»
( 64 )
Gad gifve fSrm^fUi hos uaiiorsilirM tamUM titt •ti
pr»8tera hvad d^rotinnan påbjudes. LaU d. l4Jatt.
i70U C^ndolerar Grefyeo öfvar dais lona d5d.
yäntade saart vandra aamma yftg i aniatnde ^
sinna krämpor, Soikar fred, utan all ulfigt dertilL
Det ftr illa, att några si raadt försäkrade K« HL vid
dess afresa om si minga pengar haa istnndade, der
han till deras förslag täcktes samQreka o^h att de
s^mme visa en si liten effect derat
»Jag fir allt för ofta h3ra snubbor derföre m&-
som en soni ofyertalte K. M. att låta de placaterae
utgå. Det lyckas intet lika hos denne Kungen som
hos dess sal. Hr fader att slå stora spikar och lof-
va rnndt men blifva tillbaka, derföre bedrager den
sig som förmenar med sådane konster att göra sig
hos honom recommenderad. Jag hafver detta året
utstått mera äfventyr, förtret och vedervärdigheter i
det jag som oftast har måst lägga mig emot det
man intet måste skrida till sådane expedienter som
på engång kasta credit och all commerce öfver än-
da, än uppå alla da förre 11 åren Jag suttit vid ex-
peditipnerne hos öfverheten. Men hvad hjelper!
Efter regn kommer solsken. Sluteligen vill jag 3n-
ska min h. broder hugsvalelse af himmelen» • « •
Altranstadt d» 2 Apr% 1707. Piper hade gjort sin
flit att tillvinna Bar. Sparre K. M:t8 nåd för sin af-
resa utan permission och afsked ur K. M:ts ^enat
och engagement, mot tillåtelse, i fransysk tjenat.
Pel stod hardt. Men för Gr. Wredes förböns skall.
( 65 )
9kalh han Sn vidare fSrsoka* ~ Eit bref af en P.
Piper. Stockb. 1682 förvaras här. oek.
Palus
*
•— Tiomoij på en gång, liksom Piper, Friher-
re och Grefve, begge å StatsRåds stolar jemteKangl.
. thronen vid K. Carl XIIs kröning, då alla deri sågo
en vink att inga Kangl« eL RiksRåd skulle finnas
(se DelaG. Arch. VIII: p. 141) skref från Malmö d.
4 Julii 1700 till en Friherrinna, huru han hos K. Af.
föredragit hennes sak och huru K. M. hänvisat till
CamraarCoU. och en Commission, der Hjelmberg
* <
for ordet, och de Kongl. Råden, som upptaga Ja-
stitzseker de. de. Troligen blef Baronessan af det-
ta svar ej synnerligen slug. Ännu 1734 itigaf 9)So*-
phia Polus, En hogtbedrofvad värnlös Enka?) med
många sina omyndiga barn (trol. Gr. Jacob Thoros*-
son Poli enka) sina besvär till Landshöfdingen i
Nyköping mot Gr. M. J. DelaGardie rörande en rå-
gång.
Posse
— Knut, KungK R. Öfverståthållare, skref
som Gen. Maj. d. 5 Jan. 1703 till Gr. F. Wrede,
huru Kungen d. 3 Jan. med Drabanter och jGardet
gått öfver Weichseln, Arv. Horn med Drab. och P*
med Gardet. D« 30 Maji i lägret för Thorn,tiIl dens.
huru Kungen genomgått den resolverade curen, huru
(xDel.) 5
( 66 )
p& 6«n. Liewen annan dag Pingst diter affonsångeny
då han itod jemte Kungen, begge benen afskotos.
Blodets forrinnande förrän han blef förbunden, förde
honom kh 11 om natten till sin dod« H. M:t har
låtit balsamera honörn och sjelf med samtl. Genera-
Utetet laggt locket på kistan. Wi stå nu här vid
Thorn, men dock icke utom deras kanonskott. H*
M:tt står bakom en trägård, men måste likväl styc-
kekulorna, som de skjuta sin lösen med afton och
morgon, uppletas vid hans tält eller strax bredvid.
H. E. Gr« Piper, som stod i ett hus närmare linien
har med Canzliet uppbrutit på ett säkrare ställe, e-
medan de begynte att igenomborra skrifvarnes tälter
med åttapundiga kulor* H. M:t har i begynnelsen
ridit staden temligen nära, men nu begynner han att
akta sig litet mer. Den fångne Gen. Lieut. Beyst
rijder understundom med honom med sin röda rock,
dock skona de ingen. Deras öfver 1000 skott ha
ännu ej gjort oss skada.
Q.
Qveckfeldt
Gustaf, HofRåd och ÖfJntend. hos Dr. Christi-
na brefvexlade lö93 med sina vänner från Slaftehalt
(var g. m* en A. M. Slätte).
— Bengt skref 1667 från Roipt till Landtrådin- ]
nan E. Gertten om rättegåhgsärender, deri Åpostolo-
rum testimonialia åberopas.
— Eric CrUitqfy HofR. Gustafs son, Gen.Lieut. |
j
( 67 )
en af de tapprare Caro^inérna, skref som Corpbrdi
vid Drabanterna 1732 ett förord till Gr« M. J« De-
laGardie för 99den fattiga och förtryckta?) 'Fru Söpb.
6« Morner, under sin svåra process med sin svåra
och rika contrapart Studenten Löfberg.
R.
Ramel
— Hansj Herre till Löberöd, Hviderup, We-
sterstad écc* brefvexlade pä 1670 talet med Christian
Foss, Canonicus, sedan Prof. i Lund och Pronnsens
Läkare^ Foss hade d. 19 Jan« skrifvit till R.Canz-
lern, Rålamb^ 6ripenhielm och flera i sin '^bogtäradé
vänsn sak, så att vederparten 9)fann vist annat aft
fornemme end ligga och gjdrei ehrligt folch hinder i
deres eijendom.') R. köpte åf F. dess gods i We-
sterstad : Paarup, (n. v. Påarp) WestetWedagra och
— — — for 3000 Rdr sp. I hans archif fans:
K« M:ts sköte pä 17 gärdar i Sirköpinge, 1547. Claus
Biides faders pantsättning af Westerstad län, och
sonens inlösning deraf 1519. Frederici 2di sköte pä
W. Garstong till Parsberg 1561. Freden 2di magi-
skifte med Hviderap 1562. Magéskifte mellan K.
M:t och Hack Ullstand till Hickeberg om Wester-
stad län 1577 Ac.
Reenstierna
. «- Gustaf*, om honom fins antecknadf^ att han
5*
( 68 )
fSddes d. 8 Oct 1687 under det Tagnsh&itarno ske-
nade med modren som skalle ika ifrån Södermalm i
'Sthm och satte tvers öfver vattnet till Kornhamo,
dit de qied ragn och mor och hennes nnder ångsten
födda barn frarokommo. Han drunknade sedermera
d. 12 Oct. 1700, så att han kan sSgas både född
och ddd i rattnet»
Rehnskiöldh
Gierdi Anahoniy BegeringsRåd i Pomem och
Universitets Curator i Greifswald skref som Ofver-
Camrer i Pommern 134 bref till v. Gen* Gouv. i Pom-
nie;rn Forbus, hvarpå som prof må meddelas ur desa
bref fr* Stralsnnd 1652 d. 27 Dec: Uti ingen enda
Garnison fins till längre ftn £ 1 Jan. ett stycke bröd
i förråd, ingen licent, ingen tull; hvart skall det ta-
ga Tfigent Mina egna medel har jag redan för kro-
nan utgifvit och dertill satt mig i gäld hos hvar man*
Har så blottat mig att jag har intet att lefva af,dec-
före, att jag huttias för pengar af hvar man* Bref-
ven äro fr. 1645 — ^58*
Af Ribhing
•— Arfvidj Terseri välbekante correspondent
(Se art* Terserus), är den å planchen aftagna namn-
teckningen, ur ett egenhändigt kopebref af 1670*
«— Ldnnorm^ skref 1623 d. 14 Maji som Ståt-
^ hållare i Wadstena till R. Dr. M. Brahe rörande de
1308 tunnor spanmål, Gr. Brahe förskjutit till Krigs-
folket i Lifland och som K. M:t befallt Ribbing con-
( 69 )
Cantera. Men all kronospanmålen i ÖstG. rar redan
malen till mjöl, och då Gr. Brahe ej dermed var
tjent, sä skalle R.skrifva till K.M:t att lemna anQan
anvisning.
Rohertsson
• «
— J. Svensk Adelsm. n. 231, skref d. 26 .
1656 från Dorpt till Bernh. v. Gertten • . « Adolfus
Robertsonias hatt seine frawen im Teilen Math heff-
tigh verwundet, sonsten bier nichts notables . . .
Denne Adolph var son af Lifniedicus Doct« Jac« B.
och forrattnade sedan lefvande på en gödselhög i
Dorpt»
Rosenhane
— Axel^ Landshfd. i Linköping uppköpte
d. 23 Febr. 1676 806 T:or spnm. till Örlogiottans
utredning af Gr* Ax. LilUe. L. sade sig annars fått
14 daler T:an,.nien R. försäkrade sig köpt for 11,
11 ^, 12 d. och bad honom som en god patriot ej af
kronan begära det högsta. De dalrarne skalle ej sak*
nas i hans pang. R* kände för 12 d* få spanm* der
som den dock måste genom for allmogen besvärlig
skjatsning framföras* D* 15 Mars erinrade Landsfafd,
i Linköping Landshfd. i Upsala, håra nu alle länen
redan nppsatt en Artillerihäst af 50 hemman, krono,
frälse och skatte lika räknades, och att ändtligen,
Uppland, som ville vara delaktigt i försvaret» måt»
te ock göra sig delaktigt i de ext. ord. besrftren»^
( 70 )
— Glist a/j president, Poet (Skogekär Bärgsbo)
lät 1674 — 1680 Hägerstierna lagsöka sig för 79opäteQ
mat, svår att betala'9 — 452 dr 2 ore kpm* capital,
som innestått sedan 1647, så att räntan utgjorde 650
d. s. m. samt rätteg. kostn. 132 daler, dervid Hä-
gerstierna vann vid- aU^i da^istolar; Men ännu 1683
måste Öfverståth. Gyllenstierna hota med exsecution
for att kanna dem utbekomma till H:s enka, som nu
var presserad af utbetafningar enl. Ständernas for-
dringan Det synes äf handlingarne, som Poetiska om-
litärtdigheter kunna hinna Apblios söner äfven ä prae-
sidentsstolar '^)^ 1655 bfef^exlade 6. R. med R. R.
Forbus om én egendom, som Öfverste Carl Ruuth
haft i förläning och som G. R. ansett sig ärft efter
denne sin slägting, men som K. Carl X förlänt F.
F. upplyste dervid 9)Hr wiss precedenten»), huru Carl
B. ej synnerligen väl a{ fofrläftU^eti tjent sin herre
Gustaf vus den store, ej heUer denne Kungeo» utaa
Mtit hi]3 nedfalla, %mt igMVexa <&c, så att l^. C. G.
CQelf anmodat F. taga (UspOfdtiQiien Aerofv^r; G^ Ro-
flenbanes bf ef är lika fullik«mligt i styliJStifikt hänseen*
de, s^ Förbi svar, skiiftet. å brefvel, är bristfälligt»
. • I "
\ *):Ria«ii«gen, för 1647— 48[, ö|giQ?de 1701 daler 18; å hTil-
kfn summa 1651 oph 1^652 bptsilt9 12^ d. 16.; oeh reste»
452: 2 antecknades, hvarföre Rosenhanes klander af en
en. gång erkänd räkning ej kunde äf domstolarne godkän-
nas. Han hade kö{>t garnltures poiir damesV skriftyg a#
silhrer, cofta d>Itali6 itöiiV tapetef k la Royafe, Chapeau
de Castor fin <Jbe. <fe£.«
( 71 )
— Gynter^ Öfverste och Comnnendant i Lands-
kfona, skref till Forbus i Helsingborg från Landskr.
D. 17 Jan. 1659, hura han enL H. ExeUonces ordres
sändt 2 hal^a cartoar med lavetter till Malmä samt
6000 jna^kStkulor. Borgerskapet dör ut, krigsfolket
inajiiknar. D. 5 Febr* Oe ankomne fångarne «kalle
sändas till Malino,, de väntade till Christianstad. /)«
16 Febr. Till Oommendanten i Malmö, Öfv. Joh.
Hård var brefvet säadt. Hä«tar att hämta mastträd
kände m ej skaffas, ty R. ha4e nyss sändt 3Q0 slä-
dar efter skeppsforhyggningsvirkft i skogsbygden* D.
5 Mart* Kungen i Landskr. tänkt resa till Dalby.
A 17 Apr* Borgarne i L. lemnade siite vapen ifrån
sig i ett fritt mod, visse alt hela la»det snart gor
sånmal^des* R. hade utfärdat eét circalär till ^la
prester atl Kungens plaeat uppläsa och förmana fol-
ket tiU underdånighet. IX 28 Maju R* sände sin
hustru till Tu|esbo,som Kungen houoai donerat. .Onr
skade snappfaanarne ej måtte tagd hennct« Streckefvr
bvarmed skarprättaren 3 juatifierat, skickadea på be»
gäran. £« 3 Juni skickades några fruntimmer, som
ville dll Köpenhamn. Doctor Foss bror escorterade '
dem« D* 6 Oct. om Mastträn och utskeppningen af
H. Excellences boskap. D. 19 Nov. Osterbottningar-
ne voro sände till Croneborg, Finnarne till Helsing-
borg, Polska dragonerna till Barsebeck c&c. 1660 d.
26 Maji till F. i Sthm. Bjelkenstjerua låg färdig att
med skeppen afgå mot Sthm. d. 15 Sept.
( 72 )
Rosetutråle
*r- Btrge^ StSthällare och ElfsborgsISsensCom-
nissannsy sände 1619 sina söner med en Informator
till Ups. Universitet och fick följ. räkning: Anno 1619
å* 9 Febr. förreste vi frän Ostergdtl. samma ging
bekommo Vi med oss pengar, 16 daler 3' mark, en
förgylld credentz om 27 lod« Noch pengar 27 dalen
Silfverremmare 1 om 14 lod« Pengar 11 daler D.13
Martii lät Jag deponera Smi Jnnkerna och påkosta-
do deras deposition: Mester Jonas Rector Academiae
2 daler, M« Benedictus decanns 2 daler, Depositor
2 daler, Cursor 2 mark. För Badstuga 20 öre. För
inskrifoing i Academiaeboken 1 daler* Till Cotniitet
(Conventet i) Svenskt öl 2 T:or, 5 fjerdingsfot. Pen-
gar 7 daler, Brennevin 2 kannor 2 daler. • OxeQer**»
ding 6 mark, får 5 mark, Gödt svin 3 daler, Noch.
fårfjerdingar 2, 2 mark. Grisar 3, 18 öre, Gåft 1 — 2
mark, 3 höns 12 öre, 1 stop honing 2 mark, för
bröd, kryddor, ljus och andre små persedlar gef '
värdinnan upp 1 daler. In Augusto, när vi 3:4]a re-
san • förreste till Upsala, lefrerade Wälb. Herren med:
oss till att betala i berberget: silfkanna 1 om 13 da-
ler. Reda penningar 14 daler. En ung häst 12 da-
ler: Man jemnföre härmed DelaG. Arch. VIII. p. 192.
Mudebeci
-* Paulj Antiquarien, skref från Wexiö d. 2
lan. 1678 till RiddarbusSecret. Wallenstedt^ huru
han ännu intet kunde komma till Riksdagen, emedaa
c 73 )
LandshofcKngen i Wexid bedi hononii medan han är
Tid Riksdagen, Landsbfd^ tjensten fSrettä, och »ihär
vid gränsen?) alltid något förefaller. Utg» kan ej un-^
-derlåta att anmärka, huru sällan Wexw träfias nämnde
i äldre handlingar^ £n resande har på 1650-talet
skrifvit ett bref i Wexiö på en liten lapp, ursäktande
sig hos den höge tillskrifne patronen, att i staden
papper ej lans till att få. "
Ruutb
•^ Carl Didricksson skref som Commendant i
Landsberg 60 bref till Forbus 1646—50, dock vill det
säga, såsom det bort erinras vid alla andre Förbi
correspondenter, underskrtf: ty de Svenske Coromen-
danterna ha med möda 79Stakat99 ett balfläsligt namn
under de tyska skrifvarnes ypperligt pingerade bref;
någon gång träffas svenska p. s. like deili sådane
böiider nu hopsätta, som knappt anses kunna skrifva*
Rålamh
-^ Claoi B. R. skref frän Posen d. 2 Maji 1656
till R. R. Forbus i Sthm, barn landets rebellion vållat
allmän osäkerhet. Sedan den Polniske Generalen
Czemecki smygt förbi K.M:t och gåttöfver Weichseln,
och ntspridt i de provinser och Woiwodskap som ligga
på denna sidan Weichseln de tidningar, att han lem-
nat K,M:t efter sig som en ruinerad fiende hafverhan
derföre dragit en stor del af Polska Adlen till sig och
går nu att belägra Posen. Från ftltlägret vid Kö-
penhamn d. 2 Febr. 1659 tiUskref han samme R. R« t
( 74 )
Helnngboi;^ «B stftllaiiigw i listet. 1660-^ bref-
mxlada 4e om Rålambs »Torlfiuke penninfar» oeh
eMttiibatittner ni< m*
S.
Saltza
*
— - Berendy Arfherr» till Lichleaaa i Mei&gen,
son af Henr. v. Saltza och Elisab. v. Spitznasen:
meå rum å Friberrebänkon i Rewelska Riddarfaaset,
FarCarsfar till Landfthfd* och Geo. Major J. L. v»
Saltza, bevittnade en Gr, Jac. DelaQårdies transaction
d* 16 Nev. 1625.
Schmieden
«
— £ra»iiff«9 Adelsin. n* 1126^ Oberfaaaptman
öfver Gref J« Ca8« DelaGardiea gods, sist Assessor i
Dorpu HofBAit, skref till Giefoen 1632 ex sedibusPa-
tientise in vico Miseriaram» En Elisabeth v. Schm.
skref från Kegleholm 1685 d. 20 Aug. till Ga M. G.
D. huru hoQ. nu sftnde en h(df fim KijrsbftrsTia, de hvi-
ta hallonen toto fta iotcft mpg9% P. 20 Sept, ; huru
hon förrärdigat ^tt ank^r |»vitt B^jIonyiH o.^h en half
åm rödt. Mera ^öd^ hade. £3tts om hpn fått assistence
vid hallonplockkiiDgen af flera äa; c^nes barn och ijen*
stefo^k* Soeker fim ni^ ej tili CaQ^ri^f^areue, se-
dan det anvtodts m insylt^ kreivirsfogler till nådig-
ste Öfverhelens bekof. T^bdre^j^t f^JRstöfide gip-
set i 9)Franska^ Kongens KamsMce^n O» 9> Apr. Bjock-
lag oeh ToUetrttttt savibMles na som bKst*
1
( 75 )
Sskraéhrus
— Laurentius sände till sin vän fiskal And,
Jacobsson i Finland Gen« Goav* ö« F. Gref Per Bra-
hes bref contrasigneradt af M. Lillieholm: feer Brahe
(&c« Helse Edher And. Jacobss. • och kunne härmed
ej obemält låta, att eharu väl Landtmätaren ofver Ny-^
land och Tavastehus län Laur. Schr. är altsedan 1649
af Staten utsluten, der dock likväl han sin tjenst ef-^
ter ordre fliteligen förrättat hafver, jämväl en god del
. . o ' ■
af sitt Geographi ska arlbete uti Abo Canzli inlefreradt,
dock ganska ringa en tid bortåt till lön bekommit,
hvarigenpm han skall vara råkad i stor fattigdora*
Ältså har den KungK räknekammaren formedelst dess
oppa bref till oss af d. 20 hujus forordnat bemälte
Landtmätare på sin resterande löns afbetalning 700
d. s. m. af Edre ransakningsmedel i Finland och O-
sterbotten att bekomma. Hvarföre är till Eder här-
med vår befallning <&c. Detta var dess resterande löix
för 4 år* Han hade rest till Abo att få visa origma-
let for fiscalen, men kunde ej utvänta deäs hemkomst*
Fick intet svar och måste å nyo sollicitera. Efter ett
år l^ade han fått hänvisning till Bokhållaren of ver O-
sterbotten Petter Strålman, att hos honom få sin re-
sterande lön; men när han dit kom, blef han icke
allenast med skamliga ord öfverlupen, utan måste der
i Wasa fåfängeUgen i 14 dagars tid blifva uppehållen.
Fick ändtligen hänvisning till 2:ne, neml. Fogden i
Norra. Prosteriet på 350 daler s. m. och till Ödes-
foffden på lika mycket. Reste så till Ulå och så till-
( 76 )
baka igen till gamla KBuAehj öeb bekom pä den resan
af förra fogden 24 daler 24 öre 8. lii. sägande denne
sig ej mer kanna utbetala, förrän nya ransakningsme-
del kunde inkomma. Ville Schr. ej vänta fick han
medlen sjeif uttaga. Odesfogden betalte 228 o. 9| öre
s.ni. nekande sig mera åt Schr. vilja uppbära. Om ut-
bekommande af resten solliciterades i de ödmjukaste
bref ännu 1657. Ödesfogdarne, som skulle ansökas^
hade många dött utan att lemna spik i vägg; andre
hade uppvisat fribref från sina restantier. Och under
det- en inhemsk Geographis författare så behandla-
des, utströdde Drottn. Christina tunnor gull till ut«
ländska rimmande och orimmande narrar! Vivat
Regina Maecenatrix !
Sinclair
-— AnderSj Ofverste och Commendant i Calmar
1676, skref d. 12 Dec. 1657 som Kapten och förlagd
i Calmar, till Forbus, varande i Nyköping, huru fol-
ket i Smal. och Blekinge blef så discontent, då deras
kistor, som de för att ej rötvas af Snapphanarne^
insatt på fästningarne, der ofta blefvo uppbrutna.
Ett pasqvill, som funnits uppspikadt pä hus och kyr-
kor i Köpenhamn, sändes. Kungen sades vara så led-
sen vid Danskarne och sin ställning, att han ernade
flytta till Norri;2:e och ej längre vara ibland dem. Pas-
qvillet kallas: DMurs zuischen em Hofdinner undt
ein burger Zu Dannemark. Hoftjenaren upplyser om
Friedrichsoddes ofvergång och And. Billes förräderi. Bor-
garen frågar hvilka skälmar och tjnfvar skaffat honom
( 77 )
dit till Commendant. H. aj^pljser att demim ira tillbor
de bjernlose, äreförgätne lättfärdige, mraedige Riks-
^afvarne, Biksförrädarne, .Riksförstorarne — - RiksRå-
det mente han« B* önskar att Dunder och Blixt må
slå ner ibland Herrjirna och Kungen låta hänga dem
i galge* H« beklagar då, att Kungen ^ så gor* Sal.
Christ IV skulle med egna händer länge sedan tuk-
tat dem. B« försäkrar då^ att^ om Kungen ej kan sjelf
skaffa sig hämnd, hjelp ej skulld uteblifva. H.
anser detta vältänkt) förrän Badet hinner behandla
Danska Kungen, såsom parlamentet behandlat Kun-
g^en i England. B. lofvar nu siti arm; och slutar: «
,Wär dieses mitt mir nicht so meynet uudt . tutt, den
.Tertilige der teyff leib nndt blutt ^^ Se bär drag af en
liberalism, söm rödjar despotismen väg. *
Sjöbladh
— Carl Johami. Frih. General skref 99itnder-
tjenstligem) såsom Commendant å Croneborg till B.
B. Förhus såsom ho^gtB ständige Befälhafvanden i de
eröfrade coiitinente provinserna, residerade i Helsing-
borg d, 12 Sept. 1659, huru H. E:ces tjenare tillvitat
honom att ha tagit de kor, Major Pontus skickat H.
E. Sådane beskyllningar gjorde honom af hjertat
*) Afskrift af documentet är meddelad Det KongeL Danske
SeUkab for Fétdrelandetå Hinorie og 8prog i Köpen-
hamn.
( 78 )
ondt Hall hade lälit dém gå bland sina kor,
som Majoren begSrt, efter han inga ryttare hade söm
dera f5r många tttcommenderingars iStknll vakta kande«
Äfven forevites, att S* lät tnycken boskfip passera of-
ver Sandet, om hvilken man ej kunde veta om den
hade pass. »HvarfSre jag så noga räknat med E. E.
så förhoppas väl vara fri, att ingen boskap med mitt
pass öfverfores ty jag vore allt for ringa och borde
blifva straffad, om jag min nåd. Konungs ord re of-
verträldde, ty på sådant sätt gäller intet mitt pass u-
tan K. M:ts nåd. ordre och pass är uti liiin skyldig-
het att efterfölja. I det öfriga forblifver jag dfC^n
Gaf Major Månéstjerna qvitto på 97 man, lefrerade
i Helsingör d. 19 Sept. — D. 14 Nov. Krutsåll må-
ste str&x sändas, annars måste krntqvarnen stadna &e.
Skatte
— > Bengt ^ R. R^rinlemnade i en process med
Grnn M. S. DelaGardie en libell på 2 ark egenhän-
dig och en annan på 9 ark fin stil af annans hand
renskrifvén* 1678 lät han Hägerstierna lagsöka sig
for én vexel dragen i London 1663 å 200 Rdr 6p«
samt ränta 1 pc. i månaden 380, postpgr 2: 11. S:a
582 Rdr 11 sk.; hvilka H. kraft då Sk. kommit till
Sverige, men hvilka han ej, före sin åter utresa be-
talte 1679 skref Sk. huru Ht lofvat ej blott efterskän-
ka detta utan ge dertillen servis af Engelskt tenn
för den välgerning och stora tjenst Sk« honom och
en af hans slägt gjorde i saL Kungens tid; att H.
( 70 )
sknlle consi4«réra det importanln Jefiibriik (troL
Kroppa), der alla de store Herrarne vor6 emot, bara
Skytte balp dem att bekomma af K. M:t salig, och
Med. Doct. Duriets sjelf skall kunna attest^ra.
Sk. ville sin ed aflägga, att samman såsom efterskänkt
aldrig blifvit kräfd. Bad H. ibugkomma Guds be-
fallning pä tacksamhet och att hålla löften c&c. Ha-
gerstierna bekände täl, att H. £:ce alltid tillsagt ho-
nom sin höga aftection, men i sjelfva effecten visste
han sig intet ha åtnjutit. Någon gåfvaaf tennservis hade
han hvarkea tänkt eller sagt. Dock hade han sökt ac-
commodera H. E. med hvad han kunnat, t. ex. den
slädan, H. forskref från Dantzig,. h vilken var mycket
väl utarbetad med seltyg *och en skön stor Persiansk
tapet med släddyna och allt annat tillbehör. Jernbru-
ket angick ej H. som deraf ej någon penning haft
oeh kan de^re ej vara till någon discretion oblige^
rad. Bilade så attestata om hans kräfvande och löfte
om betalning. 1660 hade Sk. låtit sin Fru Christina
Sparre «) försälja till H. Solfta Sätesgård för 24,000
daler, för att betala på de stora skulderna för väx-
lar till Hambuif^ de. Obetalta räkningar funnos
från 164& för sHfver och guldspetsar, silfver och
*) 1 Humburg d. 3 Åpr. 1658 gaf han en här med G. Stiern-
hielms yidimation försedd fullmakt till sin k. Husfru", att
för min resas oeh andra nödige sakers fortsättande skull,
antingen panteris upplåta och försätta, eller och aldeles
att förj^ttra" en del af hans gods, stenhuset i Sthm och
'lösörer'*.
( 80 )
gnldband) tllCirtrliattelMiiid •« d. p& mdkn 7-
dalen
:i I !
— Johan^ R. R skref jemte Johan Sparre frått
Gripsholm d. 22 Oct. 1623 till Fru Britu Pontnsdotter
De la Gardie, wdett vq befare att KongLMtz och Ryk-
2en8 Regalia som uthi Stockholm ähre forvarade scho-
la fahra illa, eflfter ingen haffVer kunna der inkomma.
HvarfSre vij här roedh begära att i vele oss nycklar-
ne förseglade medh ett visst budh tilskicke, som till
samma Canimar lyda, att man ännu i tijdt må kan-
na det tillsee och all skada vetta förekomma^») Brita
D. var dä g. m. Riksskattmst Jesper Matson Krus*
1649 d. 9 Maji tillskref J. Sk* d. v. RiksskattmsuFrilu
Gabr. Oxenstierna*
— Håkan Nänan^ (AdL ätten n* 154), Öfverste
oeh Commendant skref d. 15 Ang. 1659 frän Christi-
anstad till Forbns i Helsingborg, huru han ej kannat
ännu afskicka de 4 faivetterne, dä de af brist på jern
ej kunnat bli färdiga* Jern fanns ej vid fästniDgen*
99 Anlagande karen, sä sitter han i Blä tornet i Köpen-
hamn, om han icke redan hänger i galgen. Han
hade prälat med ducater, och blef så tagen. D* 20
Nov. Fästningen saknar ammunition, särdeles krat.
Christianopel och Bodekull (nu vätande Carlshamn)
ha härifrån hämtat sina förråder* Vid Bodekull ligger
ej allenast skeppet Falken, utan och Westervik och
Phoenix. På Falken är en Fenrik, en Sergeant och
13 knektar; båtsmännen äro alldeles blottade på klä-
der* Allt hemställes till £* E:ces försorg*
» \,
c 81 )
1 Sparre-attens genealogi befinnas här utförligt
utarbetade tabeller. len svit af dylika upptagas
331 Sporrar från och med Hc Sixten till Toftaårl200
till och med en Ulrica .Eleonora Hoffröken född 1724.
— Deirur må anföras för 17:de seklet: Erie Spar^
re, R.Canzl. hade 12 barn: Brtta g. nu B. Soop, Si-
gismund gift i Polen, Gustaf Pålack, g. m. en Öster-
rikisk Friherrinna, Paul f nng^ Beata^ g.m* 1) Abrah,
_ t
Ericsson.^ 2) Lars Philipsson Bonde, JMagdalena *\
ogift. JoAaUj R. It. KammarR^ Xiegat i Danmark,
Catharina g. m. G. Leyanhufvnd ; Lars 'R. R. Lands-
höfding. Pehr ti. B. Presid. Thure R. R. Carl «S*
R. KammarRåd.') — Lars Eriks san hade 8 barn:
Erik "R. R«, ^Svante Landslvfd., Gustaf R. R., Carl
Gen.Maj. Gouv. ö. Norrland, Ebba, La belle Comtes-
se, Päder Gen. Fälttygmst* Ambas&ad. m. 11. —7 Erik
Larsson hade 7 barn: Carl stupad 1700. Lars, ClaSy
Gustaf m. fl. — Carl Larsson hade 14 barn:
Carl sköts som General på Morea, Thure Öfverste i
Holländsk tjenist, Jacob Casimir, Major, (R. R. Carl
* *
Gust. Sparres Fader.) Erik, Gen.MaJ. f i Venedig
m. fl. — Päder Larssons son Lars Magnus blef
Öf.L, i Fransk tjenst. — Pehr Eriksson R. R.
Prsesid. hade en son Pehr R. R. -— Carl Eriksson
S. R. KammarRåd hade 9 barn; Christina g. m« Bengt
Skytte, Aa;el R. R. o. Of. Ståthåll. Erik, Låndshfd,
m. fl. — A a; el Carlsson hade 15 barn: Gabriel
(x Del.) 6
c 82 )
Ö(L.jCarl KBmmBtherrey G fMqf Adolph jAnAnl^ Aa;ei
Fältmsk«, Johan (^(L*,' Charlotta g.m. B. R. S. Cron-
hielm, Ebba Maria '^den skona,?? g. m. l}.Hofinsk« B«
Rosenhane, 2) Er« Stenbock, Erik Gen.Lient* i Fransk,
sedan PSltmsk. i Svensk tjenst R R* Ämbassadilr fiH
Frankrike. Lan Of.L. m. fl. — Gabriel Axels^
$on Öf.L. hade 13 barn, — Brödren C ar t K:herre
hade 17 barn: Car/ Brigadier i Frankriice, Conr^ Of v.
Christina g. tn. A. A. v. Wasaborg, Henrik^ Fransk
Kapten i* 1 Namur, Fredrik Henr.j GeneralLieaf.
Landshfd. (Far tilt Ofirer^tåth. Carl och R. CanzL
Fred. Sparre.) ' Erik Fransk Kapten m. fl. -^ G »-
staf Adolph^ Amiral, hade 5 barn deribland, Clas
R. B. och Amiral (G. A:s son Axd hade en son Gr.
Gustaf Adolph, anläggaren af Konstsamlingen pä
Kulla Gunnarstorp.) — Erik, Ambassadeilr hade so-
nen Axel Wrede- Sparre. — Cla9 B. B. och Amiral
hade 15 barn. Af den hållshoggna B. Canzl. Erik
Sparre ha således hundratals ättlingar nedstammaf,
Och må man ej undra, om .stundom våra Kungar bäf-
vade vid ryktet om det 12, 15, 17:de barnets födelse i
slike familjer, vid tanken, Jiuru.hoga tjänster skulle
kunna skapas åt dem .alla. ; 5 af Erik Sparres söner
ingingo i BiksBådet; och ha en mängd af hans ättlin-
gar der suttit, utom mellan 1680 — 1718, — vintertiden
i Aristokratiens år. Mäjrkligt att en ättling Fred. Spar-
re skulle blifva Sveriges siste BiksCanzler och sätta
namnet så i mi^scredit, att man måste utvälja ett an-
nat namn, långsläpigt som Chalcedo-Constantinopoli-
tanska mötets*
( 83 r
Af R. Canzler Erik^ broder R. R. o. Amiralen Jo^
.ran, (begge voro söner éf Riksmarsken Lan Siggeg^
10»), Stamfader för ^arrar täl RassvA och Roma^
har blott en enda inkommit i Sveriges Rådskammare,
Fredrik Ulrik en ibland dem, som ingingo i Rådkam-^
maren d* 25 Maji oeh entledigades d. 22 Ang. 1772.
Denna ätt hann ej ens npp ofver AdL bänken n« 7, dä
deremot af Eriks släkt uppkdimmo 3 Greil. ätter tu
63, 66, 74 samt 5 friherrliga å n. 11. Roasviks-Spar»
rame sparade sig dock ej i fädernejslandets tjenst»
3 Broder följde K. Carl XII i elden. Man ser häraf;
att Eriks martyrdöd gagnat hans ätt och att ätten
Tetat göra sig gagn deraf. Detta innbär ej ett förne*
kände, att många ypperliga talanger funpos ibUmd
dem, ehuru stamfadren torde i detta hänseende stå
främst.
— - Pehr R. R. Talaren, brefvexlade med broder
och Svågrar, liksom hans maka Ebba Märg. De la
Gardie 1660-80-taIen. Från Cöln skref han den
2 December till ^^Sveriges Rijkes Canzlen? ett bref
undertecknadt också af Edv. Ehrehsten. 1685 d.
24 Sept. skref han till R. Dr« Gr* M. 9)en ödmjuk re*
commendation om Rnbenii (Linguistens) befordring
vid Ups. Acad.9) Genom Dr. Skunks död lär Biblio-
thekarietjensten bli ledig, emedaii Prof. Schiitz, som den'
härtill dags förestått tamquan supranumerarins i fac«
theol. lärer tvifvelsutan bli ordin, och qvittera BibL
Som gemenK plägar förestås af en hnmanista» ,Sp. ha«
b*
( 84 )
de beordat sin son att infinna sig i Sthm vid den tidy
då befordringssaken Irande fSrekomma.
-— Petter^ en föregifven son af R. CanzL Erik
Sparre. Om denne finnes ett docament, copia från
Strö BibL jemte en p. ra. af Hr Erkebiekop Carl von
Rosenstein. dat. d. 20 Mars 182J :
»9l Linköpings Gjrmnasii Bibliothek har jag fun-
nit ett Manuscript innehåHande en beskrifning pä eo
Petter Sparres besynnerliga ödep* Han var en son
af RiksCanzI. Eric Sparre, som miste hufvndet på Lin-
köpings torg'år 1600. Efter fadrens olycka gick han
fSrst i Polsk och derefter i Österrikisk tjenst, och pä
Spanska flottan. Vid en expedition, till Manillema
kom hans fartyg nr kosan och sedan hen ' länge drif-
Tit på hafvet) landade han på en obebodd 5, då af he-
la skeppsbesättningen endast han, 2 matroger och 2
qvinnor voro öfrige. Matroserne dbgo snart undan
och han med begge qvinnorna bosatte sig på ön. En
Engeljsk sjöfarande skulle 40 års tid derefter hafva
träffat honom» omgifven af afkomlingar i 2:dra och
3:dje led, såsom patriark af en liten väl inrättad stat
och i välstånd» Detta docurnent har inga bevis på sin
authencitet, men icke heller bär det stämplen af en
dikt. Af en förteckning på mannscripter hviika fin-
nes på ^rd och blifvit ditflyttade från Hogsjo har
man sett att i ett band under n. 101 bland folianter
finnes Petter Sparres lefverne. Man. önskade derfore
veta om detta kan vara samme Petter Sparres och
huruvida genom jemnförelse af uppgifterne man skul-
le kunna komma till någon säkerhet om documen*
( 85 ) ,
temas riktigliet.>) — Derpå säodes till Erkebiskopen
en afskrift af härv. berättelse. Huruvida den fimnits
öfverensstämtnande med den -Ltaköpingska, upplystes
ej sedermera* Utg., som ej finner något orimligt i
berättelsen^ ifall documentet verkligen kommit utifrån,
anser dock som misstänkligt, att denne medlem af en vis-
serligen vida kringspridd familj, skall hafva samma dop-
namn, som en af dess i Sverige qyarblifna broder^
Som Utg» ej har tillfälle till någon pröfniAg af uppgif-
ten, lemnas ^ftryckqingen iills vidare.
Spegel
— Haqutnus, sist Erkebiskbp, skref som Biskop
i Skara d. 26 Jan. 1686, till Gr. M. G. Dela Gardie,
R. Drotz att Skolmäst. i Warnhem hörsammast är be.
fordrad till Caplan och at^t Cons« skulle söka skaffa en
skicklig person 1 stället till ' Sofaolan* Skrifver sig
99Ed. Excellences ödmjuke och hörsamma tjenare:»
(den tiden skref vo dock de fléste sig underdånige i)
skref soAi Biskop i Linköp. d. 26 Febr 1694 till Gref
Lillie, att om det föregifne jus patronatus till Kimstad
i Consistorio ingen kunskap finnes, utan är det der
kändt som regalt; men får Grefven jus itian utnäm-
ningstiden, skall Cens. sig dei:efter hörsamt rätta. Bö-
rande valet af en, som kunde gifta sig med Enkan,
kan Cons. blott lofva att efter Kyrkl. den man exami-
nera, som Gref ^en enskilt eHermed församl. behagar pre-
sentera. D. 30 Julii 1702 tillskref han Gr:nn Agneta
Wrede rörande några Hennes bönders ingifna skrift,
4er de påstå att Cons. gjort något 9)per male narrata»')
( 86 )
A)b& dét vore ej så, utan eoL KungL fdrordaing^ bvil-
ken bönderne borde vakte eig att ej visa sig fl(iis8ii5|-
de med, då det kunde ftlra till vidlyftighet.
Stenboch
— Gust€{f Otto RiksAmiral, yttrar i ett bref
tnr Forbus (fragment) • • • efter jag i det coUe-
gio är och hafver frän miii barndom gjort profession
af soldet, mig icke lättelig skulle kunna förbigås, så-
dant vacerande Einbete att bekläda med mindre man
icke eljest en deseign helt och hållit tänker att stöta
mig för hufvudét; min H«' Forbus gifver jag sjelf att
judicera, om jag af ofvanberörde dödsfall skull och
mina utan beröm att tala om gjorda tjenster, icke
gknlle hafvå hoppning, näst Guds nådigaste bistånd,
att mig samma Embete icke anstå kan; efter som jag
icke tänka kan, att utan Begeringen någon är, som
kan vara i vägen ; inom Regeringen heller ingen va*
va utan riksamiralen och min S(våger} RiksCanzlé-
ren, som något härom tänka skulle, så skulle jag
dock likvist mena, att de det icke åstunda skola, al-
denstund man icke många exempel hafver att af de
5 embeten det ena ud det andra förbytt. är, och hvad
orsaken var, att sådant skedde med S. RiksAmiralen
Gn Gabriel, det är väl vétterligt. Eljest skulle det
ock kunna gifva lägenhet att * tala om, de Embeten,
>8om vacera, skulle så, ifrån andra collegier besättas,
när någon uti samma collegio är, bvarest embetet va-
cerar, som kunde komma i eonsideration. Men så kunde
docklikvisst uti detta stället detta koipma mig i så måtto
till det bästa, deremot all hoppning RiksAmiralen skulle
' ( 87 )
kaoi(aforb]rtashteiiib«teiitiföllh«rretjensten,i>ch mig i-
gMi uppdrogos RiksAdiiiirals-Einbetet; ty den tjenaten
skulle jag änddigen genom Guda nåde kanna förestå;
men skulle min Svåger RiksCanzleren blifva falther-
rcy så vore jag incapabel, att bltfva RiksCanaler och
allt så vid ett sådant godt tilirälle, som nu, att blifva
avancerad, jag aldeles måst stå tillbaka, det mig sedan
i alla mine lifsdagar agga skulle, men jag hoppas al-
'drig att miii ss^åger RiksCanzleren mig ett sådant
stycke bevisandes varder, hvilkeC sannerligen intet
godt blod sätta skulle. jSud vet, att jag aldrig någon-
sin äregirighet älskat eller älska skall, allenast att
jag ock icke med så beskaffade sake^ skulle hafva
någon ambition. Det kan Forbus considerera, min
H. Forbus! Jag har här någet vidlyftigt låtit mig ut
emot min H. Forbus, sc^m emot mia fortrolige gode
vän, med ^enstig ansökning min Hr Forbus behaga-
de svara mig härpå med det aldraförsta, gif vandes
mig sin goda meiiing härom till. känna, eljest såsom
ban ser det min intresse • « • Det synes häraf,
som hade den kloke forbus velat draga Fältherrarne
Pontus ocb Jacob Dela Gardies d. v. 9)Lord familiae»
Gr. M. G. O* undan politikens irrgångar in på det
militäriska fältet. I^yckligt för Gr. Magnus, om han
der mera foljt.sin gamla fäns råd, än rättat sig efter
sin svågers intresse.
Stiernhielm
— Georg uppgjorde och jemte J*Adler Sålvius
ocb J, Apelgrehn underskref en vidlyftig räkeaskap
( 88 )
1651 d. 3» 4 oeb 5 Febr, mellan Gr. Jac. Dela Gi9rdiB
och General Fältq^artermst i Lifland G. v. Schwengetn
v. Schw. hade i Arrende för forläningar 1649 remit-
terat tai Holland de. 16,230 Rdr.
Några dagar f5re srn död (enligt anteckning ä
brefvet) underskref han med darrande hand följande
bref:
Hogtärade Rr Secreterare!
Jag hafver altyd varit i. den goda forhoppningen
at blifva försedder med et anseenligit Salario fSr
mit Pra^sldentskap uti CoUegio Antiqa», eftersom min
Nådige Öfverheet hafver icke sJlenast muntligen mig
det som oftast fägnat; utan ok igenom ett synnerlig! t
bref förvissat om 1000' d« s* m. åfarl. förutan min
KrijgsRåds lön och den af H. K«M:t mig allel^nådigst
foruole Pension, at niuta aldeles oförändrat uti mijn
lifstijd. Men nHr jag seer till är det icke annat, än
att hvad på Prsesidentskapet opfores är dragit af min
KrijgsRåds Iqr ; altså emedan jag således finner mig
bärutinnan icke yära något benefieerat^ icke heller
vist hvad orsak min Nådiga Ofverheet skall hafva
mera at förminska KrfjgsRåds lönen för mig än for
någon aonan af niijna CoUeger, beder, jag Hr Secret*
ville hos H. H. G. Ekc. H. R^ Cantzleren ödmjukast
anhålla det min K. Rådslön och allernådigast förunte
Pension måtte efter K. Maj:ts Special bref blifva till
myna död-dagar vid makthållit och oföräodrat. Och
der H. K« M:t allernådigast behagar i anseende til
mijna långliga och redeligen giorde tienster, depn<*
( 89 ) •
f
tera mig. något hederligt för Fftesidefttskopet, att^eC
måtte koniaia särdeles, och icke ikopblandae med
Pensionen och kcijgsstaten. Dessförinnan tII iag ger*
ira vara benögd nied^det iag (lafver^ ^å det logeu O'^
reda upå Krigsstaten sig yppa n|å, eller iag på Pen-
siohcin någon forändring' lijda* Jag fiftnes Hr Secrefr.
til all tienstvillighet redebogen igen*. Och befaller ho-
nom Gud], förblifvandes ' .
H. "Secrétts Tjenstvilligste vn
G. Stiernhielra.
* ...
Stterustrålé
— Jöéan^ Astron. & Phys» i Ups. sedan Jtiris
Profess; i Dörpt samt AsSess. i • HofR. och tillfSr-'
ordn. v« Canzler vid Universitefef ibid* Häradshfd.
i 3 län i Ingermind m. m. ski«£ till Gr« A* J. Dela-
Gardie d. 21 Febr. 1677 nied« förord for sin son Gu-
staf; d. 21 Apr. 1677 till Kapten B. Jah. v. Gertten,
bedjande om- skonsmål för lians bönder* St. yille
hellre betala sjelf fSr dem än indrifva af dem. Miss-
-vext och durchmarcber ha- gjort att aldrig ett fatti-
gare tillstånd varit i Lifland på landet: 1681 d. 22
iVbt?. skref han till Elisab. Wachtmeister, Öfverste
B* v. G^rtsens maka, att Falkenou blifver visst re-
ducaradt^ ty det har varit ett andeligt klostergods.
Stj. som hade det i pant^ kunde •emellertid ej mepr
penningar lemna *derpå.
SitgzelitiSf
— Lars Erkebiskop, skref 1660 till Wäl^
( «0 )
nmMf RoqiMt LangiMdoc (d. t» HSgersttera») sia
lornftiB» Tin att bM gerna UDimde Hr Iieyoncrooa
4a goila L» bjadi honom i GStheborg. St börjar si-
na ktpabraf o* d. »Jag Lars Se. dan Helige. Skrifts
Doaeor och Erkebishop i Upsalan. 166S länte han
titl Gr^ Gabr. Oxenstierna, mot 8 hemman under
Rosersberg i pant, 2000 Rdr sp. å 8 pC.
Stélarm
-^ Axely Grefve, PrsBsid., K. Råd, skref aom
Landsbfd ofver Nyland och Tavastehus 1676—78,
30 bref till Gr. A. J* I^elaGardie. Helsingfors d.
Ocl. 1676, Officerare af Adelsfanan bada klagat-kos
F^ältmsklfieuteaanfen, burn ' dera inom Stålarms län
tvärtemot KongL Oiircbtågsordniagen vägrats både
skjuts och tractam/Kote* Landshfd. svarar å deaae
klagomål, att han i stfillet ernat anklaga deras Anfö-
rare Gyldénloo, som tvertemot Darchtågsordn. 2:dra
panct ej underrättat Landshfd, om sin «marcheroote,
ntan sjelf oppbudat skjnts och f^rplägning af lande^
for 4 hästar tagit 7 o. s. v» På det«a sätt Uefve det
en Landshfd* omöjligt hindra, del allmogen ej betun-
gades öfver K. Mus f5rordningar. A 22 Feir. 1677.
Brefvet märkligt såsom bevis huru Landshfd:rne re»
dan dristade tillsknfva RiksBåder, Stålarm hade
fått förebråelser från 'högste Miliiärbefölhafvaren i
Finland, derfore att Adelsfanan från hans län var aå
fåtalig mot den från Åbolän. Der hade 76 uppkom-
mit. St. fordrar ej mindre än satisfaction for en
^k förebråelse, åberopar sina utfärdade publicatio-
( 91 )
neréee.^)» D. 4 M^i StSdeme vSgrade att moita-
ga inqvarteripg, vilji^nde blott utgörii hvad de 1675
vid Riksd. beviljat; ville ftnimrs % från . »tiderna
fl^cli Ui boodes. C .
Stålhandske
•» Törst en^ General* dfver beta Ca valleriet, fi6k
omkn 1640' ^) ett iiréf, deri säges att Scbleinitz var
f5rd till Landsberg» Ganzleren^^Gdtzé hade fått sin
eharge.igen af den wigä Churprinsea.
Svedberg
' ' ' . • * •
— ^ Daniel Isahion^ (»»Hr Daniel på Syeden»)
♦) 1676 d. 4 Pee. utfärdade han ordres till alla fogdar om
den allmänna Gleneralmunstringen, i anseende till närva-
rande tids svåra och osäki*a tillstånd. Adeln> civilpersoner
. och préster skulle d. 15 Jan. 1677 inställa sina Dragoner
Tid Tavastehus slott, i lagg^lle gode öch Tullé munderin-
gar vid IQO d. 8* m. straff. Hvad fotfolket aAgipge, skul-
le vid samMa tillfälle hvar lagskrifven bonde sig i egen
person tillika med sin legokarl inställa och presentera.
Kommer någon annan, såsöni Gubbar, kjärringar eller
barn, då skall denne i fängelse insättas, tills den lagskrif-
ne sig inställer* och honom utlöser. Detta bref skulle upp-
läiws 'från aila predikostolar D\ed de aDvarsamiinaste för-
maningar. Mönstringspengarne 4 d. s> m. $if hvart hem-
man skulle dervid ock lemnas RiksRådet, , lika af. krön o
och frälse, men rå och rör undantagne.
*) Tog Öfverste Schleinitz fången vid sin seger öfver Sach^
sare i Méisen 1^9.
( 92 )
dess son Pehr Daniel$ton^ Bergsmän, Biskop 8ted«
bergs Fadef ock broder, brefvexlade 1660-^70talet
med Higer/Hierna. P* D. B^edbei^ namnteckning är
den vackraste namnteckning, Utg. snäst sagdt sett i
Svenska docnmenter från 17d« seklet och liknar nå-
got Biskopens (se Skands Samf. Handl. XVII). 1666
sAnde Hfigerstieraa Wäkt Daniel Isaksson i Fahlvn
en räkning der Debel: upptager voKlar' . fill Mona.
Petter Svedberg emottagne.i Amsterdam och Ham-
burg 2625 d. Crcdit kopparzedlar 997 d. — 1670 var
Credit för koppar 2427 d. Brodn Idak Danielasoo
kunde, underrätta Petter Svedberg, då han Var i Goss-
lar hos Myntmästaren 'Hemming Schiiter, att Kongl.
M:t befallt KammarCollegium af styckegjutnlpgsge-
. vinsten lenina bemälte yngling 200 Rdt* stipendium
rtiiW sin bättre capaoitets^ görande.n Emellertid skul-
le han göra sig väl imderrättad om styckegjutningen
i Söderlanden* Men Instrucfionen, som var sänd
med Gr. Dohna vid dess Ambassad till England, ha-
de, i anledning äf Grefvens dod, ej konunit P. Sv. i
handom. 1668 i Maji skref han från Leipzig tUlHä-
gerstierne Om sin ifver i att genom framtida duglig-
. het belöna ^^Hans Nåde?) för sina förskotter.
% ■
Smnhufvuä
9
— Carl Carlsson (adK ätten n, 199) skref från
Calmar d. 16 Jnlii 1658 såsom derst. utnämnd Com-
nipndant i Nystaden till R. R. Forbus, huru Johan
Mårtenss. Annelood, som var Commendant i Gamla
staden och på fästningen ej akiar Sv:ds fuUmagt af
( 93 )
E« M:t titiiii bebsndlar honom sem en stadsmnjot^
begärande artt fa flytta, om han ej finge njuta sin
fnUtaiakt tillgodo. Han v^r der qvar ännu 1660 d«
20 Ang. skref värre än någon skomakareräkning nu
toMe' skrifras i Sverige.
•^ Björn qf Qvajstué (adU ' ätten n. 145) skrfif
till samme 9)GdVeiior och Patron» fr« £lripsvald 1649t
huru Borgmst» o; Råd Irjndit honom, som etter Of*
yerste Hatniltojs^.afresa är forordnad till Commen-
dant L fästningen en 99serviv' som foga • fnotsva^ade
hans embete och stånd, bjudande honom om Teckan
allena 1 Rdr tillika med en blott säng i ett pdehus;
ja de voro . så oförskämde^ ett de vid hans ankomst
ej bödo bonpm qvartex, utan måste han först bo hos
sin bror, som var Lieutenant under Qvartermst. Må-
nesköld, pcb sedan måste han bo för egna pengar på
värdshuset, men såsom ej 9)comunderat'9,. måste h^n
9)demovra» sådana skäl, som kunde honom ^j 99ac-
comondera.9) Väl fick Erik Månskiölldh, som ad in*
trim, då Öfv. Hammelthum var åt Sverige, här com-
monderade, rntet mer om veckan; men sakeai var,ptt
Han fick 9 Bdr deraf Frun behöll de 8 och gaf M^
som blott af H#. var trllsatf, 1 Rdr men Sv. var lika
Commendant som H. o. Gen« Gouv. täcktes skafia
hjelp! —
— JSrtcA, skref från Bfönbo Lätosmansgård d*
21 Oct, 1677 au Gr. A. J. De la Gardie i*: Fablun,
huru han efter Fältmsk:s ordre varit. i W^sterdalaroe
att recrätera det afgångna manskapet, mén blifvit ill»
mottagen. Allmogen vid 4Bkrifningen i Lyma, satte
( 04 )
•Ig iiårdt einat; iSto sig dock ofvertala' tttmi i Ma^
Iwig, hvarest fallnXgtige af alla socknarAe föraanlats
dcb 5fVertalt med hvaraodra litt icke en man låtk
skrifva eller g& af landet, med 'ofiferdådigt skri oeh
rop att de ville hvar gä hem fiH sitt och iagen
skrifning tillstftdja, hvarm^d 4® och> alla nr So^kne-
stngan fSrimnnO) allenast nftmnden btef qvar, byillqi
8v« effer en timmas fSrtopp ändtl; tiH skfil öfvertalte,
sfi att de dlhtadde skrifning t de dddés och rymdes
stfille, men i de fingnes och på* Stskillige orter efter-
blefnes ville de icke en man tillsätta, hvilket Sv. for
att nndgå uppror nBdgades consentera. Na fiterkal*
lades A^llmogen, sonf vnf i nftsta bj. Blott 40 per-
soner bekommos. Sv. bad få slippa hafva med des-^
se oskäliga sällar mer att beställd* Lima skans var
af Sv. nppbygd, men mycket återstod, om der sknlle
knnna ske defense*- Bondeirtia f5raktade .både Sv*
och sin' Landshfds bref och fogdes ord ; men finge
de sa Kongens egen hand ooh ordre, då ville de upp-
fylla allt hvad på deras tal felte. 1i|en förrän till vä*
rea släppta de ingen man nt.
T-
Tanbe
— O. jR. brefvexlade ss. Gouverneur i Dorpt
1675 — T7 med Le Baron et Lientenant-General ' Jean
Jacqne Tadibe' Gen. Gonv. en Ingrie —-obekant
for Rosenhane och Uggla — och med Gr. A. J. Dela
Gardie Commendetir-General de la Milice ponr sa
Majeste en Finland et Ingrie a Narra d Abo ro-
( Q5 \
rande då pSgfi^nde krigsratfningar mot Danmark.
Utan i^å elt af brefven, dev det nndarrättats om ro*
relser äfven i Ryssland, har Gr* Dela Gardie skrifvk:
Gud vare oss een vUldigh borgfa ocii förlåte sjnder^
na v8ra! D. 29 Oct. 1675 hade Fältherren Gowon-
sky Hans Zariske Mäjsts ordre erhfillit, adlen ocb
krigsfolket att församla. KrigsColiegium bada genom
BaMfe Childeiifapff aäiidt T, värfningsmedel 7 dakr
och kläder till hvar karl. Han hade uppdragit detta
till sin ÖfversteLieOtenant Carl r* Falkenberg. Da-
gens postnyheter inneslatas på qvartlappar,och half*
ark, haft som. vanligt vid slik correspoiiidena mellan
Goavarneurer. Här handla slikii om krimska Tårta*
rar, Coasaeker, Stralitaer, Dolgorucki,. Piingesaors io«
g&ende i kloster, monatiriagar Ae.
T^fuhenfelt
— ; G. H. AssistenceRåd och Conseiller i Skå-
ne, sist Landsdömare i Bohusläti, skref till Forbus i
Helsingborg fr. Landscrona d. 21 Nov. 1658, rådan-
de att en god officer utsändes med några ryttare i
Skåne att ransaka om oordningar som ske och taga
de orolige vid hufvudet, vare hvem det vill. Ty det
är visst, att blifva icke de sjelfsvålder - tidigt styrde,
som på den fattiga' allmogen bedrifvas, då lär i läng-
den landet gå till grund och både Ryttare, knekt och
båtsmän sedan lida nod, K. M:t till märklig otjensf.
Våra ryttare taga stundom dubbelt mot anordningen,
derofvan iitpanta de för skjutsning, tagande sjeifie
eKtiecutionsarvodet Kanske vore bäst, att Gen. Audlt.
( 96 )
J. Cronenbiifg fioga ordve resa omkring L. landet
och opptega deasa allmogens klagomål oeh råna**
ka deiom* Tjr här g&r ^saaaerligen 31a till. Mmlmo
df & Dec^ En H. Ereea nukicl^de hade kommit att
bastlilla H. E. rum, hållit på att. slå en Secreterare,
io^ebäril^d^ sedan att hån trodde det Var en borga-
re. Som H. M:t beCallmSgtigat T. att på stallet Tara
att dllse» laglig ordning. och sUek, hade han 4åtit
karlen arrestera tills H» E:cek tidare ordre. Ltmdgcr.
d. 27 Dee. T. faAn på H. E:ces iSrCrågan, väl att
ingen, föräran lag ock dom är gången, kan hafva aia
egendom foi^bmtit; likV&l om bodLapen är tagen på
sjelfva Snapphanarnes gårdar, och icke.hörer någon
annan till, tyckte T. intet betänkande behefra vara
att låta slagta den för garnisenens räkning.' D. 30
Dec. De. Seländska knektarne ha en god tid legat i
Cinibritshamn och väntat på farkosten för att komma
öfver till Pommern; men na har'K.;M.« beordat 50
till Cbristianstad, 20 till Chrisliai^opel, ^0 till Cal-
mar och de öfriga till Halmstad^ ocb instickas bland
de andre regera^nterna, men icke brukas till vakt
Der äro nvi,.170 ^mene med.7 corporaler, 6 und.oflf^
3 Sergeanter, 6 Lieutn. 1 Fenr« 1 Kapten och 1 Ma-
lor. K. JMt Jiade skrifFit T«- till oq)i befallt honom
återkomma; men kunde ej aflägsna sig, förrän de
Seländske Knektarne afg^tt till sina destinationer.
Han var qn sysselsatt att utreda K. M:ts skepp. £-
mellertid iipge expeditionerna i Canzliet h^ila* Mal-
mö d. 9 Apr. 1659. Fogrfen frän Heckeberga hade
uppvisat Jordebaken för T. Han tfllstyrkte B. R
( 97 )
Foribns att välja en annan oeb Ifita fogden bortföra
^t han kiinde bevisa vara sitt, så vida han svurit
Kungen tro och sedan ej brutit den. D. 19 Mara
ikref hiin till K. M:t med forslag om compagniemaa
fBrlSggande i Skåne. Jemte ett P«' S. huru Borgmä*
stare och Båd i MalmO ej under sitt till K. M. i La^ds-
öpöria aflsmnade bref satt Stadens insegel, utan Borg-
mttstarne Evert Wilfangs och Hans Henrikssons pipi-
vaia. ' Den:trbdje Borgmaslaren Jacob CIassoa,.om
hvilken man « har den bästa opinionen här på orten,
Sr i lorseglaAd^ förbigången. Honom var berättade^
att en halS ^U från Åhus $kall vara en hel skön
haam vid Landön m. hi.
Terserus
>— JoK Elat^ Biskop. tJii dess handbibel, tryckt
i Leyden 1633 finnes hans egehh. lefrerne från 1605
till 1662, sedan fortsatt af hans måg Erkebisk. JML
Sieuchius; afskriften härstädes är af Sam. Alf. Dernr
må meddelas: Anno 1605 i sista åkfore fSddes jag i
Leksand i nya byggningen \ väg från prostgården*
]MHna Gudfkder voro J5na Danielsson och Albrecht
Hansson. 1609 Mormesse tid blef min SaL Moder
Anna Danieladotter doder, född i Wika prostgård
af Wälborna Hr Daniel Danielsson och Brita Nils-
o
dotter, &k fogdes dotter på Åland. Om hösten stod
min sal* faders andra bröllop vid Kopparberget, hon
Hr Erik Anthelium Monocnlum, med Margaretha
Hansdotter, . född iiti ^brå i Ängeimanland. Var Hr
<iDEL.): : 7
(98 )
Hanflei Pastoris dotter. 1617 nSgot efter (Hammt^
san Uef min sal. Fa(terM«Elaa8 Terseras dod^född
i Umå af Eogelberto (Nai oeb Brita Eiafsdotter; Eor
gelbertni var fodder i Rdcksta i Helsingelaod» Ont
bSsten 1618 stod M^Yoonia Troilu Btöllof med mm
Styfineder Margareta Hamdetter nti Leftaand. -—
Kom tal Westeräa schola 1619 anbreelorata M.£rkt
Hollstenii, jemte Brodreir Aiiolph* Bfin» pnee^
torer voro' först iEschillM» Petrseus vid den lid »ia
fader deg^ dfi sfad* Ups. sedan Dv 1%« A E^p^ Ab«
2. M« Jonas Celnmbns t. Past. i Lekaand^ sedan.
Prof. i Ups. nn pastor i Hiisbjr. 3* Petrns Jon*
Hebingns Sapr* CoIIega ScbolsB Aros. sedan paater
i Mora, nu Tid Kopparberget. 1624 Mids* tid sän-
de M« Uno mig undan från Hol&tenio till Örebro
Scb. der jag vat unåe^ tIL ^iae. Rudbeckii hand i
tre år. 1626 aandé M. Uno niig till Westeråa igen
tiU Holstenium,4er jag UcC Notatias, sedan CoIIega«
1627 reste jag med Jofaanne Radbeekio <te. (se
Rbyzelii Episcopia.) T. kom strax tiU . £rkeb. P.
Kenicins att informerax bans soii» 1683 ni9tfe han
K. Oi II A!S lik i Wissmar, följde Fäkmsk. Bauér
till Wittenbergj och kom till disk hos Dr. JacMar-
tini. Reste så andan fienden till BanenÉ' reisideiifr-
stött Egelen. Der fick jag Baners stipendiam och
fdljde Srigselios och M. Mylonius tifl Heimstadt;
CfMsfade hos D. Thom. Clubiasv 16^4 iM. reste dll'
Jena. Gästade hos D. Joh. Gerlmrdi; i Erfurt bos
Jbh« Meyfart. Reste så genom Frankrilce tUl Frankf.
am M« med Andr. Schederus. I Maintz besökte han
( 99 >
Qegiii Cane. ooh blef så satt till Bibliothecarias SS-
Ter alla Bibliotheker i Mainu* Yocationsbjrefvet da-
terades i WofiDS d. 17 Febr* 1635. (Rhjz:ii uttrj^ek:
n$n BibL? bör härefter rättas.) I Magdebarg. blef
han Fältinsk* BaMra Hofpred. i Nic^ Magnelii ställs.
Följde arméeUtäl Helmatad, j^ck af Baneren stip^pi
oytt, gästade bos D» Conr. Homej i 1 | år. 1636
gästade haa hos s. Salnas HofGaazleren i Hamburg
och tog undervisning in Babbiaids. och af de lärde
Jndärne DaT. Gofaen ooh Benj. Mnsaphia. 1637 da
han hemkom blef han ej blott Lector Grsec» åter,
utan Rector Gynnasii perpetuas. Om hösten 1639
blef han forordnad med schelan undan^ pestilentiati
till Fahlam 1640 i Jan. Toro han och hans braideär
Biksdagspre^tér i Nyköping. Sonen Elaus fSddes i
Åbo d. 18 Sept. 1640. Uno d. 16 Deci. 16^, fadd- .
rar Bisk. J. Bothov., iBscb. Petraens, StierDbeök, 6.
Bosscamp, Lisbet Bibbing, Kersti Grabbe,Sajra Kl^
verblad. Dotter Kersti föddes i Leksand. 1648 d. 19
Jan. höll han sin inträdes oration i Ups. D. 30 JttU
1648 föddes sonen Ericvs Troilins Terserus i Nån-
dala p^estgård (f i kopporna 1650.) 1649 d. 29
Apr» begyntes Bibelöfversättn. efter Dr« Christinas
först muodtl. sedan skriftl. befallning. 8. å. d. 13
No v. föddes D. Margaretha, d^tes i UpsalaDomkyr^
ka. 1651 d. 1 Dec^ föddes Adolph Tersems f 1^2.
1653 föddes d- Anna d. 14 Juli. 1655 d. 19 Maji
föddes d. Sara. S^ å. d. 4 Juni dog hustrun. 1657
d« 24 Apr, irplofvad^s T. med Anika Perlidotter
7*
( 100 )
€}nibb« Bröllop d. 12 Juli. Afireste med Bin nnga
hustm d* 17 Juli att begrafva sin styfmoder i Lek-
sand. 1658 d. 16 Maji föddes Sonen Petrus. D. 15
Maji vocerad till £p. Aboelis» på Cleri suffragio af
K. C« 6. D. 28 Juli vocerad genom Cons:ii EccK
och' Sen.Acad. bref. D. 15 Oct. fick han,jenite Ca«
nonicatu Lundensi och 1000 Rdr s. m., löfte om
2 bönder vid Ups« och 6 vid Åbo. 1659 strax efter
pingst började T. jemte Erkeb« Lenaeus, Lincopén-
sisy Aros., Gothub. Stigzelins och Emporag* revisio-
nem ordin* Eccles« efter KongL Vocationsbref dat.
Götheb. d. 3 Juni 1658« D. 16 Juli ab^olverades
Tevis. Ord. Eccl. och valedicerade '^Ledamöterna
hvarannan in Vet. Consist. »D. 17 begaCT. sigttll
Åbo.» D« 1 Ang. visiterade jaff Praeip. Alandici Boetii
forsamling, der jag ordinerade M. Jbh. Liljecronam
till prest* D« 2 Ang« visiterade jag Jomala och af-
«atte Past* Dn. Olanm Beckium.» 12 Aug« ankom
lill Åbo och 3 dagar därefter solenniter antagen till
Biskop i den sv. förs. dagen efter i finska. 1662 d.
11 Juli föddes d. Elisabeths Bland Faddrar Fra
Märg. Forbus född Boije, Jungfru Soph. Jul. Forbas*
Bisk. Terseri bref till Gnnn Agneto Horn,
Fältmarsk. Gustaf Horns dotter och R. Ganzl. A. P-
xenstiernas dotterdotter, finnes iiifördt i Supplement
tet och Reguter till Ö/vera. af Fr. W. f>. Sckfiierfi
Sv, Kyrkoföffatin. Lund 1^05 p. 74—76.
Här förvaras äfven en ^fskrift af Terseti bekan*
ta bref (på 2 ark) till Öfverste Arvid Ribbing, hvar-
af något mä meddelas*
( 101 )
>5EdIe och Wälb* Hr Öfverste H. Art Ribbiog min
gunstige Herre och Mistgynnare!
Tvenne Hr Öfverstens bref äro hit af honom i
detta innev. år lefrerade, hvilka hvarken jag eller
någon annan af Consistorio läsa kan ej eller knnde
Ti väl förstå hvem de tillskrifne äro, ty utanskriften
lyder på en som' heter \Dociror Tarsiui sampt Kap-
pitulaus. När H* E. Hr And. Lilliehöök ännu här
var och Chr. Nor.ström var vår Notarins, som voro
vana med Hr Ofverstens stil, hade vi ingen möda.')
Nu var det svårt. Man visste ej ens om det var
Ryska eller Runska* Notarien hade dock dechijBTre-
rat: J vet en huru skamligen i mig svarade i Stock-
holm pä Gråmunkeholmsbron OQh kallade mig kåppla-
re^ derföre eder hade bort något annat foregi/va.
Oförskämde mun, nu har mm nådigaste Konung gjort
mig till Öfverste om Jag allenast får njuta den nå-
d^n af Tarsms &c. . . Brefvet af d. 15 Oct. be-
gynnes så: Ehuruväl jag har stort betänkande att
göra, eder den äran eller vördnad utan vore ovärd^
visa Eder mitt Kongl. Bref eh bevisa eder att jag
hafver varit Öfverst Lyfthatt till häst och nu Öf-
verste, wen for eder foraktelig skamlige och nesltge
iyttilar i synnerhet Biskopen sjelf ej velat erkänna
mig för Öfverst Lyfthatt . . . så sänder jag eder
kåppia af min H, o. K:s brrf . . ♦ Jag har så kå-
månderat att jag aldrig stått for någon kråpprätt
(käpprätt?) eller på någon Riksdag iort orätt sioner
eller återkallat fntna ord och gemingar de. och un-
der brefvet P. S. Hvad mina förfäder uti 500 ^
( 102 )
hifva varit /Sr Harar och Patriotter höet kvar
man och kunna betyga hvad Tar8m$ fötföder hafva
varit kan och vara vetterligit^ T. förklarade här-
vid, att B. hört illa; han hade ej kallat honom håpp^
lare, utan käpplare^ då han sade sig ej vilja stå och
käppla med Ofversten på gråmunkeholmsbron, midt
under det menuiskor strömmade fram och äter och
undrade på dem. B. hade öfverfallit T. med en
mängd beskyllningar mot sin Kyrkoherde -Hr Hans
i Trähörna« T« bekymrade sig foga om Arfv. B. var
Major eller Ofverst Lytthatt eller Ofverste. Rörande
det att Hr Ofversten pekade på Terseri afsätfniilg
från Biskopsembetet i Abo, ville han svara, att nan
väl och kunde bli afsatt från sitt n« v« Biskopsäm-
bete: Dittills hade dock ingen menniska förekastat
honom detta. Gud leder slikt efter sitt beha^. Han
viUe att T. emellertid skulle predika i en af Sthms
folkrika forss. till mångens omvändelse och salighet,
och sände honom sedan till Ostgötarne att visa dem
Salighetens väg, och önskade han kunna äfven^ visa
^ensamma for denne sin trätobroder. Börande åter-
kallande af ord ock Biksdagsorationer, kunde man
väl vara viss att B. ej kom i slike äfventyr, då han
näppeligen kan skrifva sitt namn och om han än
kunde, är han i Götheborgs Riksdag incapabel gjord
att komma på någon Biksdag. »Menar Hr Ofversten
mig dermed att jag i min predikan på slottet skall
hafva återkallat min ord, som jag hade sagt i aiin
oration i kyrkan, så är det liksom en blinder skulle
dömma om färgor, en döfvan om muis^k . eller ea
( 103 )
åsna om strängaspel; ty både oration oeh predikan
hölls på latin.» Han både der sagt efter sägen odi
ljugit efter lögn. Att B. kallat sina förfäder för Ao-
rar var oanständigt. Alla visste hvilken ärofull fa-
milj den Ribbingska varit och är, hvarföre den ockr
så allmänneligen blygdes för Arfvid. Ribbing, hvil-
ken T. ej hört en enda mennisk^ berömma, sedan
han .för 5 år sedan först hörde hans namn. Han är
Täl Öfvertite för 0000 soldater, men iet heter så:
när en menniska är i värde oeh hafver ej förståndet,
far hon hädan som fö. »Han förevifer också i sitt
bref mina förfäder men såsom det är en odygdig
igenniska som intet annat har att berömma sig af
än sina förfäder, så är det ock, säger Syrach, .en
groi menniska, som föreviter en annan sin slägt.»
Dock trodde T. sig ha ära af sin, oaktadi hau ej
vill deraf ha någon berömmelse. Fadreni Mäster E-
lof och farfadren Engelbréct hafva varit Kyrkoherdar
i Lexand .och Prostar i Österdalarne,' och hafva
verkat sig så af höga som låga berömliga namn.
Såsom hans Biskop förmanade han honom till slut
att afstå från Vrede och Kif, som voro dödlige syn-
der, lofvande, att, så snart Hr Hans kunde befor-
dras till annan lägenhet, låta honom till Kyrkoherde
den han begärade^ att Consittorium gjorde detta för
att, genom eftergift, så vidt samvetet tiUät, kunna
föra Ofversten från sin bittra sinnesstämning, under
hvilkon Guds Ord visst skulle bli utan verkan på
hans hjerta; visande honom »till en valet in på Chri"^
sti Ord hos Mattheus 18 Cap. 15—18 versarn^ den|
( 104 )
Hr Öfveraten ville flitigt Iftsa och besinna ocli vara
härmed Gudi och varom Frälsare Jesu Christo trolir
gen befallad.)9
Tessin (Tressin?)
— Ntcod, d. ä. Rådman var i Juni 1671 hos
Gr:nn Agneta Horn och sijg beklagade öfver den
skada som hans son gjort på hennes gård i Waadh,
med gårdens uppbrännande, erbjudande sig att går-
den nppbygga och betala Gnnn allt skadestånd, fa va^
före Gr:na ej ville honom lagfora, efter som han
vill godvilligen allt betala. Werwier åtog sig gårdeos
uppbyggande. Allt som bonden misst skulle honom
ersättas efter mätismanna ordom, då han kunde med
ed bekräfta att det uppbrunnit Grefvinnaos skrif'
vare anför visst på det enda stället namnet förekom-
mer: nRådman Nicodemui Tres9tn;n h vårföre de som
ha tillgång till Stockholmska MagistratsArcbivet tor-
de benäget tillse, om en annan Rådman Nicodenms,
än Tessin fans 1671 i Stockholm. 1674 Adlades N.
T. 1671 var Nicod. d* y. 17 år.
Thegner
■— Olofy v.prsBsid. skref som Landsh. i Upsala
till Pfaltzgr:nn Maria £uphrosina d. 14 Aug. 1686, till
svar på furstinnans genom Prof. Olof Rudbeck fram-
gifna bref, huru han befallt kronofogden Litz, att hål-
la smeden J. L. från Wennegarns gård, tills dom
fallit i det han anklagats för, kunnades jag fnlkr
intet med något verkliga utdrifvande ifrån krogen be*
( 105 )
nom ansattja , emedan mig ej är bekant pä hvad ac-
cord, han den innehafver, saken också, under domares
decision hänger, att man alltså intet kan skrida till
sådan exsecution af utdrifvånde, tiden ej eller det
synes vilja tillåta," emedan som han sitt utsäde bör
njuta till godo . ♦ . Uti ofrigt af niin pligtskyl-
digbet förblif vandes ^' '
Ers Furstl. Durchl:htets
hörsamste tiänare'
Olaus Theg;ner.
• . ■,
— A. Thegner, sonen, skref 1700 till Gr. Fab.
Wrede vid dennes sons död ett bref h varur må anfö-
ras: •»•—•— cette maison, plus illustre pur sa
4
vertu et par son merite, que par ta grandeur de la
fortune, par la magnificene et par.tout l'ecIat,eblouis-
sant qu^il puisse je voyois tomber en grosses gouttes
de vos yeux, allieurs si pleins de feu. si vifs et si
penitrants • • • • Il sufit, que tous les soupirs
de Y« E. etoient autaut de poignards daus raon coeur.
Je craint votre presence Monseigneur, je la fuis, la
qnelle me consolait — autrefois* Et je sens une e-
spece de tremblement de tristesse, et je ne Scais qnoi
lorsque je dois entrer dans votre måison, ou j'ai
trouvé plus de centfois mon asyle • . « Mais on'
nl'emporte la douleuri • * • • Qnand ce premier
coup de fottdre, d^une douleur si extrenié soit taut si
pen passé • • Je brule d^impatience dPéUler voir le
Boi« Utg. bar velat visanigra drag .ur det i anse-
ende tiU tiden fUrsta bre^jned begär ätt vara t den
stilen vältaligt, som hfif^nEMUt- iif svrasfa^hMid^
( 106 )
Af Torstensson
— Linnardtf Fältmarskalk, finnes 60 bref och
documenter 1635 — 49. Bland obetalte reverser (hvars
antal ej är ringa), träffas här slika:
Effter till Årkl^sStaten härute hafver gjorts be-
faöf nagré gode hästar; allså hafver H. ^*. Fältherren
på Cronones vägnar meddelat migh sine egne tolf
hästar, som 220 Rdr ähre skattade före hvilka jag
ock härmed qvitterar^. Tviiler intet at de i Sverige
aff Cronan blifva godegjorde. Signatum Elbing d.25
Sept. 1635. Linnardt
Torstenson.
Aldenstiind jag till min reesas utstoffering haf-
ver hafft tvenne lijfhester af nodhen, hafver H. E.
Fältherren på Cronones vägner öfverlåtit mig 2 gode
hester, hvilka som skattas till 400 Rdr« Jag under-
tecknad qvitterer, förmoder att de H. E« Fältherren
aff Chronan i Sverige schole blifva gfode giorde. Sig-
natum Elbing d* 25 Sept. 1635.
Linnardt
Torstensson»
Äf Lorinska annotationstecken och deras hop-
lastning, synes som de varit presenterade till inlösen
af RiksDrotzet Gr« M. G. D« hvilken'ofta klagade att
inga slika Gontraräkniogar från iicmom accepterades
till qvittnin^,
I ett fiffentl. bref af fiarät 1641 kallar T. sig H.
K. M:t8 lihdDefo Beiohe fiobivedeQ wie auch Oero
confottteÉtf te»; respectiise l(atb^ Cboeral ond Fältmar-
( 107 )
• 0
skalk, nuch GeneralGouvernenr in Pemmern. 1641
d. 19 Junii skref han från Stockholm tillFältmsk.Lillie
>
»le Maieur 'General et Gouverneur de la haote Pome*
ramie å Stralsund ,» STar ä 4 ankomne bref, der
ett notificerat onuFältm. Baners död: 9^Den flogb:te
regeringen hafver na å H« K* M. vägnar mig aller-
i>åd:8t pålagdt och befallt, att jag skall begifva mig
ut till arméen, verket derstädes bjelpa att sustfnera.
Och ehuruväl jag härföre mig emot dem i all under-
dånighet undskyllt, förebärandes min svåra olägenhet,
hvilken min k. broder och andre flere nogsamt är
bekant; men så hafver det dock intet kunnat hjelpa*
Jag alltstå funnet min skyldighet vara den höge Re-
geringens nådigste tefalning i underdånighet att ef-
terkomma, är ock redo den förordning gjord, att jag
med den^secursen af folk, som här hu för handen
är, skulle med ällerforsta begifva mig öfver till Tysk-
land, dertill den Allei-högste Gud mig sin mildrika
välsignelse af högden förläna ville, på det allt må
väl och lyckeligen afgå till Guds heliga namns ära,
såsom ock lända fäderneslandet till tjenst öch nytta*»
1641 d. 23 Oct. gaf T. som Gonv. i Pomern »inii-
cion på ny buhåff''9(enl. Forbus egen antéckniug a ter-
go.) 1642 d. 17 Mart Hufvudqvarteret Saltzwei-
del, skref T. till Lillie, huru han nu efter 8 veckors
qvarliggande stod med hela armeen in prseparato-
riis begripen, att uppbryta ur de ödeslanden och di-
rigera sin marsch derhän, att H« K. M. stat kunde
blifva försäkradt och det gemena väsendet derjemte
upprätthållet» 2:ne Gesandter MnLuneborgarea vei?o
( 108 )
remitterade tUl H. M. och Hc^<% regeringen. 1643
d. 26 Mari. Cillskref T. H. M. Drottningen ett re-
commendatioDsbref for Ofverste Burdtt, som sökte
Gouvernenrskapet i Lifiand. En mängd bref till
ForbuB 1643 — 1651 röra behof af penningar^ ar-
meens forändringar, rörelser o« d« Efter återkomsten
tiir Stockholm bar merändels >9intet nytt passerat^ som
är.värdt anförtro pennan.» Ett bref är en flitig re-
commendation för en Juris Studiosus. Någongang^
har belsan ej tillåtit honom sjelf underteckna sine
bref. Som Stylist.är han foga framom Forbus* P*
Siterne äro oftast af hans egen Ijand och A alltid
svenska fast brefven merändels äro tyska.
U.
Uif
— MaithioB Erihi, gifte sig^ 1640 med Maria
Geete, dotter af v. prsesid.Eric Tranowardins, nobil.
Geete n« 167 till Svidstad och hans andra fru Märta
Bock. Tid deras bröllop hade alla tillstädesvarande
djursnamn, såsom Brudens fader Erik Geete^ hen-
nes moder Märta Bockyhennes Morbror Bengt Bock^
dennes Fru Anna Uggla. Bröllops-Marskalken var
Axel Räf^ Förridare Bromi Gyllenmärs, Måns Dra-
ke och hans bröder OrrAaitef, Kyrkoherden i Adelöf
Björn Gudmundsson, Landshfd. Bengt Bagge och
Torkel Qrtt • ♦ . Utdrag ur Riddarhus Geneal.
Familjen Ulf; hvarvid den anm. får göras, att pre-
sten hette. JSili^ att bröllopet stod 1653 d. 5 Sept»
( 109 )
edr' att poemet 8r mycket felaktigt.: <& D« fa 6.
Arcik VIII: p.. 18^ 187.
• - ^
Ulfelt -:.,.,■
^ Ebbe, Sf. RiksRäd, gaf såsom »Dero K.
M;t iniDanneihatkeq, M^weg, meihes , önedigsten
Herrtftond Köaigs terordénter StadtHålier äuf Ösel,
héstdtert fieneral Majdr ond Oberstec m Rosa nod
F4iss»,. i ! ArtisÄairg. il» 24 Julii 1645 ett bref
tiU Eans TOn; Esseii jä 1 hake och liiénffisshig an-
ånt Mvnell. H. v,E. Tar n«, gammal JMh hade ringa
tiHgåi«ap, likväl (»pget låtit bruka 81g .i aagelägaa
tji^stiiV wMer.mer ^n. 40 år, dels .pä Aiensberg.
slot^ dels annorstädes i hela landet, i^ raf U.
der ännn qvar. 1659 d. 20 Oi^t, skr^f han ur fält-
lägret för Köpenhaift{i'^tiÖ/'fiar. Förhus, sin hogtära-
de k. broder i Helsingfeorg. K. M:t hade nu hämtat
Bin caret du sig till W6rdingborg>. U. Önskade For-
biis ville på fBrsta férja låta hahs hiistro komma
ofver till hoootP från Skåne.
. ■• .. W. ...
fl , ,
TVachtmeister
^ &
~ Sreckert, GéneralLicnt. Landähfd! (Gr. Han-
ses broder) skref 1690 (ill Landshfd.' Lillie, huru
ten ej kunde hjelpa i.IndelningsverksfrSgan, helstK.
M. ensamt åt Landshfd. Lovisin den saken uppdra-
git, der W:s recommendation litit lärer uträtta. Han
hade aig i denna commissioö ej »Mellierat», dock
( 110 )
t
•kall« Han ge en "»Hopttnaiiin Rossling tttt miaisl»*
mént}) Tid handen, inenandes säkert att Lilliesba
hemmanens conservati-on derigenom skulle vinnas,
recomenderande sig i Grefvens, sin Hr Broders,
grfice*
— Hans d« 7* Gref», KongL Råd, GeneralÅmi-
ral, skref 1659 d. 11 Juli (t8 år gemmal) tiH sin
Grossmutter om sjöslaget mellan Holländska oehSF«
flettlin. 1683 till Landtmsk. En Lindskold fr. Carls-
erona, medSchbutbynachten Fr; Lou att bK ursäktad
f5r dess ntebKfvande från Riksdagen för H»'- M:t8
^enst, emedan han vore omistande i Carlscronå. Fr,
samma ställe sfcref han 1691 till A. J. Dela Garéies
Grefvinna Sr 1I« Forbas:
Högyälborna J3jgdiga
* ■ * ' *
, Greffinna* .
. . • ,1
Medb sepaste post ankom, mig et breef • vthi
hvilken hon mig den Ebran giShr att gnnstigt an-
modha et hennes imposante anliggiande favilket be*
stodh dervthi att Commiss. Spaak nu på en thidh
mötte permission erholla och blifua i Stockholm till
des hennes under hender haffande proces vill Gaudh
innora kort en lyckkelig enda vinna kunde, — ^^ Jag
skriffer honom Spaak i dag offer detta — ehrende
til et svar på hans breef, vthi hvilken honom til sin
héisass restitution den begierda permission tillåtas^
önskandes medh en oferrigat passion et han möte
reussera utthi min diigdiga grefiinnans ärende så at
mig, innan kort af hennes sköne handt det ,glädie
( 111 )
l^sngiorat moUe mig som ingen i rerden ofitor drtffa
gkall en eele utlii alt hvad hennes person angåhr»
dho' framledline thiders oniinnelse verplichta mig til
at sådant hvilke mig der hooss medh böelista vordna
iospererar at fer liärda in till «dödhen min fi]Ierdiig«
d%ste greffii^nanp
Carllsscrona Odbminlcligste tionstvillig$to
I 1691 d«.ll lunni. . tienare,
Hans Wacbtmeisiter.
Frän Carlscronai skréf bak ock d. 21 Juni 1697
titt EL EL Gr. F^ Wrede, tackande för dennes löfte
att Tilja besöka Carlscrmia, skolande W» ej under-
låta att låta förfärdiga en sådan till alU delar exact
99Plantan af denna staden och bamnen, som H. £-
begärt.
Af Hans mor Agnes Margar. v. Helmstedt^ fin-
nes en mängd bref.
Wildman
Arved Tonnessofij Sv. Adelra. n* 89, Ståthållare
.på Wiborg, jemte Fältherren J. Dela Gardie^ R. R.
Jör. Boije och R. R. H. Horn fullmälctig i Wiborg ,
rör. H^rt^ Carl Philipps val. (Se vidare om honom
Hallenb.^.^. II A. Hist. III: 11) skref till ^^General-
Fältberreii^^, ndi Ryssland den Edle och välb. Hr Ja-
|cob Dela -Gardie. sin synnerUge gode ven och bro-
der tillbonde brodervenligen») från Nyslott (datum
bortrifvet)i; hora Berendt y. der Heiden orätt kla-
gat på W* rör. tpU och Elfsborgs lösen, som belöper
sig af hans handel* Ty strax som H« K. M. var
( 112 )
från \^borg fSrrest och lian fick besked på det US-
de soni D. hade inbeställt, hvilket K. M. lät-nådigst
npptaga på Cronones betalning, så besökte både han
éch hanscontractsbroder hans skrifvare W. om da-
lation på d6n tall dem botde utgöra åf det andra
godset som de inskeppat hade och 'det medgafs* Ett
Engekkt sändebud hade på resan från Moskau kom-
mit till Nongorod och Tille ofver -Norrbotten till
K. i 'Sverige» W; ernade ledsaga det genom
Nyslotts län. I Kexholms län hade den härjande
tjafvehopen förjagats af Manck.* Deras. Boodeö
ste blef tagen till fånga» De undflydde byggde
dan ' ed' 'i&äns» •*
* Af Witténherg
^. Arved, R. R. Fa}tnisk., träffas, 60 bref till
v. Gouv. Forbus 1648—55. 1648 d» 25 Junii efter-
frågades en Kapten Barnekov i Stralsund. Vid den-
na tid skref han sig Dero K. M und Crohn Schwe-
den bestelter Reichszeugmeister und General uber
die artillerie auch Obrister zu Ross und Fuss ArffVed
Wirtenbetger von Debern. I ett bref requireras 100
skeppund harnisk. t)ock handlas här ej blott om
Statens afKrér. ' Herr Arfved W. och Hr Arf. F.
T -
hade ett skepp i hop, Salvatol", hvarfor de betalt
1600 Rdr hVar. 1655 skref sig W. Graf zä Newen-
borg, Freyher zu Loiniiocki, Herr zu Yltiss und
Illista. 1651 köpte han 20;^ hemman jordégods af
kronauj En B. Wittenberg högtbedr^^ Eaka (efter
Fältmsks son) skref 1693 till Gi". A. J. Dela Gardie
om sina pos&essioner i Estkind.
(. 113 ■)
■ - • ' ■ Wrangel ' ' ' • ' '''■>»"-'■:!"
. , »^ . Bemh. Joh. då nyss ankooimen Cpnii;(ien«-
dant .öf^er Artilleriet i Kexholin, sJkref siu^ dato ^U
Gr. A« J. Dela Gardie, huru han begärt ..krigsrätt
pfver Constapeln Thomas Carlsson och huru krigs-
rätten medgifvit hans oduglighet tiJl kronans tjenst,
.. , . o .00. ^ ■•"♦V- ^ '•'4
ID9B att målet skulle underställas H« £1 Wi:angei
hade emellertid insatt sin son Henr. Wilhelm i stäl-
let; hoppandes nu till allt H. E:ces bifall*.,
: • Carl Guitqfy Gr. Fältmarskalk, ha^ V^ J^^^H^
jefter 8^:ti)i åminnelse 139 bref till Gpqv^:.|^r.^f^,
Lillia och f. Gour, Frih» Å* Forbus m^ fl* .Ifi^^jjd»
13 Marti stod han Tid srtaden NeuBrandenbnrg. :16f^
d. 13 Mart. hade han med> armeen conjungerat sig
' med Marskalken Tnrennes armé. DV 8 Mfajt ' hadd
han inryck i Wiirterabergska landet, i Gfi^flo/jpama
angripit fienden och slagit. i4X) nifin. Fältmarskalk
Hpltzappel hade blifvit i den actionen ; Ifkåi^' Öf-
Tersterof Bocca Magior och Hensser, 2 i^Sfh^i \ ^^^^
krjgscanzliet och . bagagen hade fallit i .^llVr^pgels
händer* Gen. Königsmarck hade anfört yenstrailjcj
geln, Marsk* Tiirenne atantgardet. Af Sv^sk^rne
hade dervid bjott Ryttmästare Fersen, Maj^ Ritzen-
stein och Kapten Sperling med några få rin^am
stupat*.
Bref ven under tyska kriget äro alU uppsatta af
ikickliga { iaföidingar, som nyt^a då btukliga* ter-
]aino|o{^e|^ii !cättftfrågor, hvilket tvoligen varit daa
( 114 )
undertecknande föltmarskalken lika obegriplig, som
Bjelke fann den han hörde i Stettin. I en utförlig
historia om 30-ira kriget böra desse bref rådfrågas
så väl som Torstensspns, men ega annorstädes mer-
endels föga intresse*
Seglats ordre. hvarefter Amiral och Capitenerne
^å efterföljande skepp skola hafva sig att rätta. Da-
tum Skeppsflottan under Gripzvaldz ön d. 10 Aog.
1655*
1. Skolé samme skepp tillika med sjélfvé A-
miralen lyfta sina ankar med första foganda vind
och sedan J Herrans namn gå till segels, noga ob-
serverandes uti seglandet den ordning som efter-
följer.
3 Leijon
Postijttaren Förgyllte Leijonet
Mercurius
Falken * Måti«ti
Carolos
. Phoenix Apollo
Andromeda
Jägaren Hökén^
2« Finge' de mellan hel och här en stark bl-^
Jiggare, sa att flottan derigenom blifver förskingrad,
dä skulle fitersamlingen ske i Putskérvik. ' '
3* I annat reghleres efter ordres méddélte i
fraiarön d. 9 Julii.
4. Ej oifendera örlogsskepp eller annan 'frSm-
mianide farkost, isom möttes i sjön.
" '' 5. Möttes ett eller tu danske örlogpsskepp, etfer
ftäffades i hamn, svensk eller dansk, skela d^ tielsa
dem med svensk lösen och ej låta tvinga ^ till an^
( in )
*
Mt| bevkaci; men Toro.3 «bet>p odi derutofver, ''Ikon
1^ de Jemte Svensk lösens 8kj^tande fälla på dei^fei
9UNre loppsegill så länge de kontma flottan förbi
flbae ock deil i hamn satt hafveir Och så den eon
T|ig)6|i'Som deli andre ingftlimda stryka fiaggarne;n
CG. Wrangeli:
/ Ord re.,. hVarefter Officer erne oppå närskrifnö
KT^gl. Maj;tt.och Crononeä Orlogsskepp sig nti
43iii^i|tåend9 iresa skola bafva atttätta* Datara nppå
skeppet Amerante uti Putskerwijk d« 8 Nov. 1655«
..v! 1> »I.ftUande ordn« skttUn skeppen afgå från P.
ti)l Wissmntt ,
Ämeraiite
Gripen Postrj^ttaren
Månen.
Svanen Wismar
Andromcda . .
Fortnna Omen.
D^ 25 Febr. 1662 skref Wrangel från . W.olgast
till Forbns, bara Pommerske Canzlern Henr* Coele-;
stinns von Sterenbach å H^ M:s vägnar rest till.
Churbrandenb. Hofvet angående inveetituren yid.Keir;|
serliga hofvetf något att proponera och negotipra»;
Bar. Pehr Sparre var ock som I^. O. Ambassads .a£*
gången till K^ejsaren.
— DtV/rt%K. Råd, Presid. skref som Landshfd.
i Qfitei:bpttens län, dat. Korsiio^m 1676 d. 2 Oct. tiU
Gr. A. JL DelaG. bura Grefvenq bref ankommit^ det
Adl^f,.i anseende till osakerbeteq på Ryska. gria«
sao^ skulle nu i till utsatt GeneralniqmtriBg pragterAs
StM
7 ' . " . • Ii* • .' #
livad på LandcdageA utlofvato. Hftr iillitt^i» dcHik e|
till köps hvad som f5r nlundértng reqnirerades. HéK
de dock tHIskrifvit faefrédagsmännen fr. ÖdteAdktett
att sådant ined sig hienitöra, som här br«s€. 'I^K$lét
vore bättre hålla i Wasa äo G. Caileby^ JO. 2 ifi^i
Befallhingsmännén uppburo nu Mönsterikostpeogarne
4 5re s. m. af hvarje mantal. Menskhiptt vid ut-
skrifiungen besteg sig till 20» mair. D. ^17 Apr.ie^
då manskapet aa afiharskerade till Åbe^ för mlt'^
dan segla till Stockholm, hade R. Droti^et (P. B»a-
be) frikallat sina civil-betjenfte i Cajana fir det be-
Tiljadé rytteriet; men j^resternas 5 st ryttare n^éslto
medfölja.
Wrtdé
;/'
— Fabian^ Gr. £. Råd och President, tr&ffas i
18:de seklets curs.
-— Henrik^ Ryttmästare, Caspei^s far Och Fa-
bians fiarfar. Om hononi heter det i eit i^iingabref
af 1647: . • &nc(ock vi befinne RiksCamniar Rådets
besvär på skäl funderade, vi 6cti fuller kunde hafva
feg och orsak att vederkännas urider psä bch crotian
ffUå de skatter och hemniaa som Hindrik Wl*e)}es
ef^erlemnade Enka och hennes barn ihe^a batvb nja*
trt och sig tillegnat, än som uti sjelftra donafioqa-
bt^efvén ^xpresse äf iBrmält och dé' eniöt des/s rätta*
fSritåad sig tillegnat hafva, såsom *6ck te^nderät
rftntaA tiil oss och tronan, för så mänga' åt de^lBte-
sktefne dflige skatter faåf va njatit: flkväl' emeihm
framledtte fader hafver år 1605 u& Kerkholmsslageft
( 117 )
, icke allenast 6tg tappert och jnanligen förhållit, ntah nti
sjelfva slaget unilsatt vår sal. Hr Faderfader K. Carl
deo Nionde H* i å. med sin egen häst uppå valsta-
'den och i;jelf derigenom blefven slagen, hans efter-
"fåtner barn och eljest hela Elima fjerding alt h&rtiil
njttdt och äf våra f. d. varande förmyndare oCh Rik-
«ens Regering år '1634 eonfimerat vordef, hvarfSre
.. « • Likaledes 1 ett Kungabref af 1682: bura K*
Mt. ehnrnväl de utaf Landshfd. Fab« Wrede under-
idånigst insinuerade skäl angående Elimä gods i Ky-
nienegåfds. län ej borde någon reduction nnderka-
stås, K. M. dock remitterat frågan tiil Red Com:É
utlåtande, bvilken vid handen gifvit, att betörde gods
. ingalimtda borde dragas nnder redaction, emedan de
1) ej ärö förfänta, utan före 1632 allodialiter done-
rade; 2) ocli detta ej skett per male narrata utan på
grundade skäl och efter moget öfvervägande, och 3)
någre få veckor allenast sedan revocationén äf fö»-
läningarne var skedd, men ej ett ord deri namnes,
hvartill kunde komma att ingen kun^e tro, det K.
Gfistef ^dolph skulle någonsin 'haft i sinnet att åter-
taga ifrån denna slägt ett så ringa foeneficium, då pri-
mus f^cquiréns satt sitt lif i sticket för att frälsa Ko-
nungen pch dervid betingat sig nådig ihugkommelse
för sina barn och efterkommande, h vilken action ef
allenast 1 atla tider Utan ock hos alla Konungar
förtjenar både nåd och beröm, n vårföre -— donationen
confirmeradese Ny coiificination 1698 d. 1 Mars.
'i- i; , v.
( 118 )
s Y • ■
Yxkull .
- » . * ■ »
-^ Conrad* . 1635 d. 15 JuU utfärdade Pfarrer
• . • • •
Mage. Jo. Jacobus I^andwogt EccL ad S« Qviot. Pa-
rochus und Juraten öder Eircbeo Pfleger der ^farr
Kirchen zu S. Quintini P. Bieidtback,Ph«Kenmcben,
A* P. Straus m* fi« (deriblaod en Apotbekare) med
9 egepb«. namn och sigiller fSrsedt fors&kringabref,
att för de till Kyrkan gifne 50 Rdr peb Hr Öfversce
Ärf, Forbug bön sknll, Öf.L» Tid hans Beg:mte Con-
rad Yxkull skulle få sin graf i Kyrkan samt rum å
inuren fSr ett vapen med målning och fanstång» Haa
räknade anor från kämpar som 874stredo mojtNorr-
männerna ocb nr brilkas ätt Påfven Clemens II skall
utgått. C» Y. var förmodl. Sv, Friberren n. 30 Krigs-
Rådet v, YxkuU Gyllenbands (introduceirad 1652.)
morfar.
Zimmermann
— Didrich, Major, Sv, Ådelsm. n. 812 ansök-
te fr. Ké^^holm 1676 d. 9 Oct. en Commendantsbe-
ställning bos Gr. A. J. DelaG. i anseende till sina
trogne tjenster åt Svenskarne i 94 månader, hafvande
vid Rigas belägring af Ryssarne i C. G:s tid förlorat
all sin mundering m. m.
o
il».
Akerfelt
^- Hermun bad Gr;na M. S, DelaG* i bref från
( 119 )
/
f
NyiA d. 4'Jiilu 1660^ fiorbarma sig Öfver brodrw
Urban Akerfelts små omyndige barn, att de måtte- fi
njuta till godo hvad deras fader for Gran uUaggt pä
hennes prodessrar, som ban fSrt Dem vjtr omö^igt
hålla rustaitigen appe« Hermans ooh Urbans la^blef
Sy. Adelsm. n» 387.
Utaf Örn
— JV. »VPrins af Lappland»), (hvarom seWarm-
bohz BibL Hist. SvioG. 1: n. 709.) fins här ett märk-
ligt href. Denne äfvenlyrare härstammande från d^
]iirkekarlar, hyilka Lapparne ansågo för sina Her-
rar och Regenter, ända tills Gustaf Wasa kunde förr
må deiii erkänna Sveriges Konung för sin, då de bod<»
de öster om Norrska fjellen. Då man erinrar sig
den. stränga på anor grundade eiiquetten i franska
bofvet och ser denne bränvinsälskande Lapplands-
(dräfigen jemte en Cardinal vid Kungens stol i V^r*
saille, så blifver det ej så otroligt, att han bland le-
gionen af Tyska prinsessor kunnat vinna en älska-
rinna* Fördomen om det förstliga blodets egna natur
e^er öfvern(|tur, bidrog här att skaffa det transbal-
tiska Europa ^^traff för sin okunnighet om det cis-
baltiska.
■
Han skref fr. Paris till Gr. Fab. Wrede :
Högvälborne Herr Grefve, nådigste Herre.
^' Såsom iaglMn Lappland min ringa persoif som
£äers Exellens sig väl lefarer påminna, effter iag
(( 1122 J)
MH.dttr' eft«ilénidtt en: eakm Bb# Ö.' *£iiidlerti# ma
' .1 . Reirdl d. 17,0ct l«8ft.
H9gt^lborn€i fir^ ; €fvefina Fru QieoaralGwMoSraka
JlSgtftrade Crjmiiimna . . .
. iagh in : inte tilfyUat bei&rifi^ mtd hyaé a#rgk
ifvghficfc de ^$Jkn éeni^rmttA Itter blir så olykeli^
ge och inte få Hei; GiéneHiI.Gmetndm litlika mei
fru grefinan hit i hö$t, heller^ det ui då* så alle haf-
ue gjort oss hop oni) och meate na när så mänga
sak?r kom lonit, n.då i^IIeivara s^e nog. i vårt
hop, pu är åter ^nsl^gh g«db vet vi are rät o-
Jyclcel^e och (^ekt;iegh .^om in^db få. hijer^i^ns^ for-
lengtan har åefåffj^ öa&kat så leogeocb igenoii| så
stor fömietenhet ,{prvi«83t, roig,ot|i,Jiiutta deir lykan i
denne höst så vist^ tfck frogdat .w^nga flere ^ont fa
den ärea^f fm gref\nans när var^lsjer» att d^a joiåtte
få se bvadh föx , eif fultkonunelligh mäiiiska^ i all
ciuilitef, skiönhet och allt hvad som fiilk9^af4i kf^i
hos en maniska finas, det är d^r af gud inte hos
fra grefinan förgete^derom är och alle niädh aåstor
lengtaa tillikttrbed jmigh obskat nu fåt albida. den
deged . alts la £Qå.;grffiaatilutt,. nu beklagar ;alla lii-
like Hiedb. niigh ratt vi iinte koiia . .niatta den lykaa
och vil au .éoisrka) att Ailkanmiaiide^Maji inåte/bringa
l»s den. mayJBJotttan 'vrssare ia i ^dätta fii«ir är sket^
soia osa ikiaai:blef:,lQ{vét- • •v -Glid, troiigeiibefiii-
let iUnua iSddoB^ida iill fiffi:(å»:JjJQelai&. Mgra
gaaild.:fraaskB{ i^tec )tyi> 2;t9siiiTör84^:ar »all
PC!||-'2 'Tieviihiiatev'-' ili.:.' •''..:.-. i-.: . ;:;u....'..:i. .,. 41, :
II ■ I II lin !■ lilfaiBaBBUpinB
^ia
1 > I t •
i . '
^'>> Jj^ i4; ••»{ ^:!'
• <
(
I ' .. . . ■ ,
• • » - '^ • u- • . ,.
. Lagstiftande [Mahten* ,
Bikidagshdndtingar.
JLryltka finnas till ganska stort tintäl bländCo-
dices; Blahd ^cfa inlade^ blött hvad ej redan var
Inbundet, nå^ den nya indelningen åntogsi*
Ti Tilja' ur dessa acta meddela forl7:de sekleit:
Mentghetem s^ar VUpland 1602,
synes Vara uppsatt i Hert, Gark CanzH; åtminstone
-ftr dictiionenvsä lik den /Hcrrtliga, synnerligen der
9?HrNils9) visat sig 99Stdrk i Svenska språket,») genom
att i skrift' förvandla Hertigens kraftiga utgjutelsen
T^Yij menige man, andeligé och Värdstige, som
^bygga och boendeä äre i Enköpings stad, Trögd, Å-
snnda, Simtntta, Torstuna och Laganda Härader uti
Fjärdhundraland,n ^ora i ett vidlyftigt nöppet bref?)
iretterligt, att då de 1602 d. 8 Dec. församlade vörö
i Enköping, den Edle och W&Ibt Herre Herr Magnus
Brba(sii2), i'Ut>pland och alt Wester Norrland Lag-
man, och Wyrdelig och Höglärd Man Mester döf
ElckeBiskop i^Upsala, voro utskickade af Rtfeets Re-
gerande At#iJri9t0 Hérn Carl) ihed-foHmAkt alt ban<l**
la med nieBi|^eii) de upilftste- #iå:ittig« bretii&
- ( 154 > --"
giogiie dll Atihiditne, att "vvdeiläggä de beskyllnin-
gar, en part oröKg^ menniskor af PIFnaka anhanget
gjorl Herf. Carl, såsom vore ban skaNen till ofri-
den. Menigbeten förklarade na* att ingen sknlle tro
deilsa sniädeskrlFter Oeh mandtliga sqvaHér. 99VeIe
de nu med dj ef räls logn oéb falskhet gerna upprifrs
öeh sönderslita de lofliga förband som jnellan H. F«
N. ocb Sreriges Stönder gjorde äro.» Erinrar me-
nigheten ock alla brefvets -läsare, håra de påfviskes
art är att aoställa blodbad^ i^såsom 4^ -djefralsnien-
niskoraes -art är^n Svénskarno. \ille ej, eller ISggas
nnder Pålackame,. Ea hvar som brote mo| Hertigen
borde sköoslöst stcaffas såsoj^i en . edsbrytare efter
SverigéÉ lag. . Folket och meoige prester ville vara
H* F. N. underdånige m.\ini
Bland Riksdagsp^peir från Carl Xlrs tid befin-
ner sig concéptet till R«'.o. A:s eUusula, som . dea
bönföli* måtte infli^ta i K.'M:ts bref rörande Hertig
Adolph Johans sak vid Riksdagen 1664, én del troL
# * ■ ...
dicteréd, efi .,del. egenb^ skrifv^n af d. v. R. CanxL
Den åisiyftar authores hnjus consilii såsom turbatores
tranqvillitatis pi|blic8a, h vilka na eller framdeles, atan
exception af ly^ad stånd och .värdighet sem helst,
boe ipso facto skulle blifva sina ben^ficier, tjenster
och villkor förlustige.
Fråp 1^8 itffk BU^dag anmärka vi ett bref (rån
Anna Thomes4otter i Kungsal^^^sinofti k«M&n,Diridi
Sejt^r jQt^vairande Herredagskarl i Slpckh^lm — ba-
■trnkRriKgcm» («itl.' utaqskriftm), <d«)r tbm .^Iagar»4|tt
QioU»bnMoB;»dwå,H»méaa^«itl».wfefei<r:;V<iatfc».
och Pariiinialn, så att hon ej får pliVja eller så hvnd
DiHk tt)>podlär f å^lM iHtfnalrfe | >id«iTe hai» OM skie-
liiti^t itfkteé a^^ttfNHlE! Voré^lt^^é på-' Sto«kk«
ikvtti déif&t» Ätt hafr JcallRf Htéitotii^gétölo/i M Hk-.
Vfi lilkMnif iiiirdt V^ré! aii 4E)iiik i^ ' ba«« ' QI<«f<
^tk BlfiMl» gnW-éiik^iåt-^lit H<dUijko^ ätit '^eWt upp'
«>ihtnMP ttfro^liftiiUiffl^ it<nm^# ki^ rfl hli>!rifc,méB
evt» lAttBr<tttfg''8^ iefl^'tii^<Kpräketfr j^kÉ 'yéfie-- dba'
ébé ^tf feJÄÄ i»*rf wéené. • ' » " ' '
a»m( M\gi i^ihét^. Ahthdiii - PritQ hks» hUtvh
fiandelsm. HansD.Seseman, TrOMiénbrjrgé, ii.t'Iöb-'
WWh^^aäs ^^^sBto^fl^h ->!^«r«,^ eVftffttHgif <Hih-' oåt-
sp«rdt^'>'4i«:^«é^^iiB'|]aii<ré]sitr.''Hi' 'Schinikt;' iheii
«;^ f^onAMft ^V>y[tt^i nr deras mnlittdii'''haBdf
•fn»ft^rtta«I*i'€fr«aB«''',Dl/' éc^rte •«: 4 Sspé. ' att
»sVgMsti '6<«- Bl^lfiiäte (»[ifffh '^rén ^R föriichiritagf
A^tfeöl^téUå' ået0 Ei(ikd8h3/fti%«nt nä C^åffidipéstén
af^l^K^M 6'>1V()Ti'iV»«^ai«» aMia'eJ'ér{ap^aa. LikifSP
fthk' m^mäy^ixn"^akj«é>^i'^ h\iTfit ' éM.ht^iMef
8^ bSr dtfilrdadiif T^biiEpersk^tjliriniflre; hatod»-'
T#rb«riB e«h' »Enibetsiitaa») ' * j i W^bbrg;} äåt^ 3 Sept.
i> '•l^lm iMMie ^ Mt tfM' sTWii^a^ -kind* ej st»^
, !,•();;.■'.;•.''.>•;■; ■•■.::w:l «•) i ■.• ! ;■■;', ':'■'■''■. ',,: ;:■■■:] .;■;
.f),|)«^^^beftr441»f:a|**)>«*si|>S«< ..pniijSnntf gftHer g^ ton-;
,; 4efi <t}!w» i!ll«»»«n i^> <*»- imWali jtfm, %*«, m&o»,
,..^^_ o* med i_J»«d4ttf|i«.fj^r, .....;,;,;,,.„ ./y; .
t
• t *'
.; F^rMi Jjiev^ini^g» nmpKVfi .hon Adlf » , .: : m^
Ade|^5<rhi||V i Ef^ltHiUd «dlfii,,lf||^9tr #A 4»1-'9mM»
å l|vaif,:^k«Hf^ta^, ;hwiJ^,4^i»«l b9viI]i4||gu4W: ^»»
anslagen Öfv. Bar. Welliog» som i3r ^^ jM»f^ ett
nsgnnei9t#.j^ir^€i j60^ d#lejp u. m. ^mi,t(«i).: sista
J^Br.ffällfJjft". Popdp5lpp4et.ÄkuU8,föpjfe .<ft«mni i ^4w^
tider, jttRa ^^igfide^f fl«ir Adlffl* fingf^ jämka .^t; vffp^n^.
Men WéfiieftiBM^ ;IW.« 1*4 Jk^SF»^ »« foydfs, det
4dJfi|i. sl^lie yttr^^jSig fdrst^inRÄ Bandwt^v holljd^t
«P9»Pläigt Hf yiV«! A4!«Ri »9»: fpripäikt .«« Bonrdesl^.
▼ateidel ftelfe ;p«*; u)f^m fkuljejlika 4eltag%i fo-
sterl^Hidets föj|svanr, ,^ föf ha}a tidf n. B. p* A* ' aiK
fördfr häTOÄ wi inéwg4 bsvispé Skattebond#ns s^r-
re lycka än frelsebondens, som måste, utge allt braA
mot skattejorden ville frälsejorden gifva. Visades
så, huru all obillighet låge i en högre pretention^
hvari^genom Bondest ville tntberå Mlset. DtfH lind-
ring soitk' skedde JRrehét^ köiiiimo ja fSrélseboridén och
blott per indirectnm adl«n till godb« Hade ' adlen
( 127 >
Bédndoni :t«9i>ore neéessitoliBtippoflMt^inalTl^iigM
Urtyilegier, boir.én sådiam 4*^» ifle! - ej 'Itadadeot
till prsejudifz. Sk«^ebbndeb8 lycka väf^ ååkådtigadec
Kf, fi||;:,Mllril^df^r< skåttfjurd i«frtito.;tänAsUi;^f af-
T IlikaAlK«iriH)>^«fterl«SaTUéd fgcttl^.pciätiofis^
iiigif|l«flgRry*hvA«å,iN4|tijg:k otil/ Jbttiilftiad4»ciileMK>lnti0riiÉ}r
milie. Vå^MhnM >4N^Väm lti8Q'fo)jd«^) tidigt a. a^
f(ii'K0iii^« )ym>'r««oluöoii i 79 pai^Men Myciket set
•ol¥f^rMlef|,jd^% Wem ainQ¥<>l^i^<l^ fes»lveras, : Fqc
mifmHtU^ :kii8É3^bareM;fÄWf|ndli^g.li fappat?rlig|>
4lggai;f;ilR«nioiii«i< o«b :l>«Bk4gillca^> stfM^éa , ait .H&Kfcil'
f^9«')96hT .'esiiimtaa; élad^ biteaciake mhianstillaa;!
lerkan «|6h ' t>^ ingen^ énxw^n ort^o > Vidu^coinaitaniaa;»
liQH aiU. Jh ;NaU<»ard.UnfitMoingé[n .peaningaffac Ok
i4te9bé fin0ft>4 ilackaiiatftfiit»^» ofm^kk^mmmB. Dih
HlaraiiArtttoi^aM «ldleiiM.aiiiaQttrcr.'ah^ Okaaal
bogSfao aU nSmnd^tf ..skidUnirala. ^ ftalaebSadér^ iCa
M. lofvar här friheter äfven åthitforfarae . embfjlisliito.
;!. Sa faftr iHiJRikMagaifiaaMfuHoiagt^ipotti 'Boniji^
alåttdet;> ^TiU denna au beréuaiaade alllvi« RikM$g: a(
H/KfclM. ^4 A. K. )a. Ii« 4. lr$ -fiådigsi; ar påbudet,
fdr^tagas skall, bafVb::H4£xo<;E(9gv« ;Gr. HrAx.Lie)^
, lieariindefdSnigo/tjetiaraioah.li&adeil .uti Lougbolm»
liUi^iicH HaUand Ibfifallmagticfal, ^ « '4 på 4eraa Yäg^
Kar till ' Hagstb.. deatiaaiade Bikildsg .att cohipaeérB)
ttadéÉdåoijaippLtoatioa iagifvaiqehf aedaa att göra och
lata 'de^vte; fb. äaéxel nBdarsitiKi), ibui^ : :ée igelfvié:
■ pq
(fas ) :
••iMligé der :tftH«iades van Till dterar ytltimi«ni vii^
lo, är detta 9ied Eiäradels niigill beliAftadt» Ihit.
KiSffinge å. 13 Apg. 1672. (L. &) .
Adieii likiom^fpermiueradee frfti ' tjénttgMng å
Riddarhaset. -Ea^maDgd excneer, oftatt akrifoa så att
man förändras 8frer bfidningeni tillstind inom Rikets
nförata» stlndv trilffas. Aitt ädiidgii^, 9ifatiig karl^y) €J
knnnat sig tAlrflckligen éqvipera, ir ej bi«nligc ddl
för ateUifvandet. Hr Brunte Papegåjå fir fihth sjok
och ofärdig.99 Det 'synes- ovedér8dgKge,^^tt 4>Iott 2
slag af adel knnna bK anitat äii én ^aSrriötllnr : iiend.
*riht doteraå itdkl^ %o3ak i sina dobatioiien ränta har
sia lin och sitt otn bete i lagstiftande kammaren, der
den, såsom beatiis possidena kar Attf skydda det fte-
fiåendt mot e}t <för obefänkt framskridande från
^éras sida, sömii fntmiidm se ih&let för sin atrtf^
Yan; samt tt^Mgre emietmanfui-^ukl^nim i sia 18n
har sia donation och sitt einliete uioat verkstidlande
eller lagsktpande maktens område. Men bär gftllw:
•^ Allt bafrer sm tid^ . .
Carl XI npdbrot det förra och nppljftade det
sednare slaget. HTärf^edet sMhare daget mindre
vnnnit både historiens och folkets ynitest torde raést
Ugga i misstaget att inom det saninia bibehålla den
ärftlighet, som var en af gfundidéerhe inöm det för-
ra. Utom det misstaget, skulle K. Carl Xis refom
eller den .stats, utveckling, som skedde ^under booom,
burit helt nndra frnkier än som ricett. ämbeten fordra
en helt annan skkkHghet, än den man kan födan
till; men äterhållskraifteii inom lagsttftmngeD^ för att
( 129 ) .
g^td aået närväremde en åt>t fStflutnat och det
åommandet barmoni kaii genom enskild uppfostran
inom ett slutet stånd fä sin tillräckliga vigt. ' Snatl
sytié8.K..CarrXI:s verk hafva hatt tm tid. Och un-
der dugliga regenter, som i massan af de adlade
embetsm&nnen och deras ättlingar fSrstodo utsöka
daglighetertae, har äfven detta hans aristokratiska
trindelningsverk» haCt sin blonjsfring; då det deremot
vJsfcerKgen icke såsom den uråldriga aristokratin
/y»l'e, bäst just då regentljuset fBrmSrkats. Tiden
f3f en njr formation har emedllertid ingått; således
fifren den tid, då en opartisk dom kan fällas ofver '
de 3:he föregående formationerne, hvilka begge ford-
ra, såsom stora historiska phenomencr, en t>c«e«<<«p-
lig uppfattning for att fa pn rättvis dom. '
^ ■ N »I
BevUlHingen från 1625 m 1671.
1625. QvarntuU 130000. boskapspgr 287247. Städ.
contrib. 33888. , '
16ii6.,QvarntQii 153244. boskapspgr 298900: Städ
contrib. 33888.
1627. QvarntuU 170254. boskapspgr 435054. Städ.
contrib. '33888.
, 1Ö28. QvarntuU 243043. boskapspgr 576318. Städ.
contrib. 34308.
1629. QvarntuU 261107. boskapspgr ^2320. 5mr|cs.
hjelp 314524. Städ. contrib. 52151.
1630. Q. 236830. fi, 501485. 5 m. 306709. S.<i. 76889.
Ulskrifningspgr 919612. Rotepgr ^914
(xDbl.) 9
\ •
( 130 )
i631. Q. 280909. B. 4J&1139. 5 n. 26»54. StiBd.a
75475 R p. 60358*
632. Q. 305711. B. 49886a S. C. 75617.
633. Q. 215502. B. 465490. R. p. ad65ft Knisli|Blp
29338. S. C. 78225.
634. Q. 208829. S. C. 42856. Begrafn. ,bj(*lp 34307.
635. Mantalspgr 251214. B. 161411 B^p.3189. I^C.
35408.
636. M.p. 245815 B. 151327. B.p. 4357< 8.,C.3533ai
637. M. 247550. B. 148299. R 3411. S. C.. 34590.
638. M. 245449. B. 161366. R 1281. S, C. 34&»i.
Bågbjelp 78163. •
639. M. 253211. B. t56754. R. 1782. 8. C. 28239.
640. M. 259521. R. 148884. B. 2486. 8. C. 30467.
Bäghjelp 71616.
641. M. 256567. B. 149532. B. 5124. 8. C. 27904.
Bhj. 68274.
642. M. 263369. B. 124452. B. 4320. .S. C. 28641.
Bhj. 86000. •
643. M. 252090. B, 122328.. B. 4314. S. C. ij4523.
644. M. 246313. B. 127249. 8. C. 27904. Biksdlrslij.
72256.
ti45. Äf; 240000. B. 120000. S.C.6082Ö, Bhj. 143800.
Biksdälersbj. 75000, Riddarskåpets bevill. iOOOOa
646. M. d> B. 297557. Bhj. 124803 kdlrsbj. 64000.
Rddbev. 60000. St. C. 60620. .
647. M, «fe B.. 314095. St. C. 30217- '. .
648. M. * b; J94508. Utskrifn.pgc l$49ll.
649. M. 17;2560. B. 7040Ö., Slyutsfärlislyeip 1^35.
KijSniBgsgärd' 128904.
C m )
1650. M. 108992. B. 89^4. tJtefcr.pgr 149256. Skj.hj.
80000. ■. .••'.•
165L M. 191530. Stj.hj. 8»*55l :
1652. Mv 211500.
1653. M. 197631. B. 92345. SkjJij. 89698. Rddber.:
1 ." 17697ft • ■■,ji-: ■ -..i^i .
1 1654. M. 224820. B. 83005, Skj.hj. 92912. IMdkew
■ '■■' 152640. , •■•••..-. ^ •
! M86. M 225000. B. 77085. :Rdghj» 81100^ lMli!!ih|i
I 54800. Skj.hj. 81033. St. C. 16828. ..;;.:
f 16S6.M. 212906 B, 78469i KlgHr. 6O140i lUUijelp
38150. Skj.hjV 77290. 8. Cl 16828, v ^uh-iyn ,
1657. SL Cl 14353».
i IföS, S.I«;- f 45353. ! r- .la Vh-.iH :■
l«S9..S*c; 1^9.' " ,„, '.
1660- B. 75015 Rddbev. 80303. S. c. 14000. BegrfU}.^
: ! I
204364.
'■^ '■■>. ■ .'.\
45445. skj.hj. 63575 «.:«» 154l8l: '' .■:, ;f!. .'^
1662. M( 206440. B. 69645. ,Skj.lisr. 59861. & a l«KMt
1663. M. 202840. B. 65547. .«kj.bj. 6491»; S. c. 16000/
1664. M. 217847. B. 70255. Skj.hj. 66936. I
1665. M. 214233, B. 71032. Skj.hj. 57232. Skeppshi
82234i. ... ,../. ., *^- *!*
1666. M. 220999^ B. 67169. Skj.tj, 54235».Sfce».«li|i.
1667: Ali 2811161. B. 72341. Unkrpg» 983» JBMAli
■ '- -60367. • ■ ...■.-.■!•• • v,
1671. Krig«yalj»éH 167430. .i . ,,,
■ ^ V
( 132 )
Båghjelpen beT»lja4e pä 1t:dagén ' 1644 af 1
T:a råg eller 3 d« af mantalet, med 8 T:or rfig af
hvart 64 mantal af presterskapet: Gaf 1645: 13748
d. 1660: 122278. 1661: 101,974 Skarab. län 1045:
6468.1660:10754.1661:887. Calmar län 1645:
8368. 1661: 4553. Deremot Stockh.län: 1645. 8187.
1661: 12436. .
Biktdalerthjelpen beviljades oqk 1644. 6 d^ s* m.
låmt adlenft 6 mrk bjelp af hvarje 5 mrjc roattjensta
ränta.
Hiåndemai fördubblade contrAui. 1646 öppgiefc
i taxeringen 55537. Utgick 55537. . .
Adelns 4: dalen hjelp efter hvarje mantal 1653:
i Stockholms län 14669, Ups. 1. 9286. Sdal. 9Q7BL
Ö.G. 14059. Calm. 8629. Croneb. 10822 do. Sa
163567; •' »'-^ '•-*- » . . .
KHgihjelpen efter 1668 firs beslut i 15 mark af
1 m^kl 167130. DeHbland af Malmöbas län 14142.
Christj. läi| 7046. Bohtts 9247. Sthmsr Itta ;1373S.
Elfsborg 13029. Hudiksvalls län 15636. ibo 15048.
Wnrml.^o. Dal 9022 &e.
• ' ' • ^^ .
Svenska Riddarhuset
♦ • I
uppbyggdes genom gåfvor och åtagna contribntio-
n^t> af aélen. Härvid påtecknade somAge sto^a sum-
mor i sin yälmagt, som de dock uppskoto ililMala.
BäAm:it<qs;r sedermera oth blefvo arfijugar Ugsokte
f5'r betydliga sammor — någongång bicagta till det
armod, att de friade sig med 99CEittigeden.^
Graf Magnoa Brahe antecknade i inskrifnings*
\
\
< 133 )
boken 200O d. s. m. — per mark 6^ i Rdt 1809: 4;
16. EnU resolat. d« 22 Dec* 1682 intresse å lOfC.té
å. 1 Jan. 1673. till d. 20 Oee. 1663 — 2046: 27.19»
S:a 3916— IL . *
Gref Jacob Dela Gardie för&rat^enl.inskrifningi-
boken 1629 d. 14 Febr. 2000 d.s.ra.--18^ d. 3 5re«
1638—40 å 20 Rdr per häst • 780.
1641--42 å 10 Rdr — 26Q.
intresse f. d. 1 Jan. 1661 till 21 Mart. 1666.
å 10 pC. ä 1974 (rest. det öfriga bet) 947.
intresse fr. 21 iMarc. 1696 till 1684: 10 pC. 3470.
rest. efter en inbetalning 1666 af M. 6. D. 5570.
1683 blefvo Gr. Jacobs arfvirtgar lagsnkte. For-
klaringen uppsattes af Gr. M. G. D. Deri finfores,
huru den desolatefamillien obligeras ihågkoninia Hr
Oiivekrantz, som så soleniniter låtit exdatera sin n*
niinositet mot Dela Gardiska huset» I riddarhusdi*
rectionen sntto då Clas Fleming, Fab.> Wrede, 6«
Falkenberg, Johan Olivekrants;, SecretJ.Gylienkrook»
1689 aflade i Hofrätten Grefvarne PontnsFr.och
Ax. Jul. DelaG. sin ed nviå Gud och på hans helga
Evangelium)), att de ej hade någon ograverad och
redbar egendom, att strax uppgifva till deposition I
denne saken,» h varefter fordran lär fiSrfallit.
Banhien.
9»Herrarne af Bancbn ntlemnade 1661 300 daler
kopparmynt, hvarpå A. Forbns gifvit dem invisning,
att taga af Bar. Gustaf Perssons assignation.
Bancolånen måste ej elllfam godtgSras genom by-
( 134 )
poihdcemes Orsttyniiig .ei^secatifi. Reversen till Ban«
fM> äf tfyckt, med tpjnmm att ifylla vid aDväodning.
Upptager ett ark in palenti;
1676 reverserade M. Elis. Oxenstierna till mt-
ner Riksens Ständers lånebanko i Stockholm 3000
Rdr eller 18000 d. kpp, m. mot 8 pC. — skulle om
halfva år omsättas, om så bifölls. Pantsatte Uddeby
med dess qvarnar, hvarå gravationsbevis företeddes*
Betaltes ej ränta eller kapital, kunde panten säljas
af banken;dock kunde den sedan inom 1| år bördoi
igen af låntagare eller löftesmän. Yid Uddeby qvar-
nar voro. då 1 nijölqvarn^med 4 par stenar, 1 pap-
persqvaro, 1 sågqvarn, räntande årligen 500 Rdr
in spec.
Herrar Con^missarier i R* St* Banco fingo 1679
ordre alt å J* Westerlings vägnar betala till Häger-
stierna 96 ducater, 801 Rdr 263 Caroliner oeh 20907
d* knit»
1666 inlemnade EongL Commissarierne i Myn-
teväsendet Seved Bååt, Lon. Creutz, G. Knrck^ Cl.
Rålamb och H. 6. Lindbielm sitt underdån. betin-
kände rör. frågan om koppar- eller silfvermynt vore
nndersåtarne gagneligare och på hvilken valvation. He-
la landet ropade efter kopparmynt. Ett skeppand
koppar borde slås till 53 Rdr. å 19^ mark, hvilket
gör 258 d. 12 öre kppm. Pluraliteten ansåg dock
bäst, att H. M« sålde kopparn och köpte derföre stlf-
ver att mynta^ Under året hade till d. 22 Oct.myn-»
täts 310,000 d. s. m.
( 135 )
Lagskipatfde Makt.
Svea Hofratt.
Gr* Magnus Brahe, Riksdrolzet och den Ko-
nhngslige Rättens Domhajvande så ock samtlige be-
sittare, Jielsånde med Gud allsniägtig utfärdade 1617
på Job« Baptista Brasileas begäran en stämning till
Prii Brita till Toftaholni som är en •— anhållan ä
K* M:tz vägnar att hon ville hålla Brasilea klagelös.
Han hade en skuldsedel af hennes sal. man på 139
daler.
Frih. Gabr. Oa^enstierna wDrotzet och den Ko-
nungslige Hofrätts i Stockholm PréBsident och samti*
n. v. Assessoresy helsande vänligen och valvilligen^
Knut Posse 1634, att han egde att exsequera några
hogmålssaker och fällde domar från sitt Ståthållar-
döme (på Mörkö:) En dom från Holebo härar öf-
ver en bond« som lägrat sin tjänstepiga* Han skul«
le plikta 80 daler och stå uppenbar skrift. Eonan
skulle sedan tingforas och dömas; var nu dragen till
Stockholm. Item från Hölebo. En soldat och bonde
hustru (ej liämd) hade stulet från fen bonde 2 tunnor
säd efter hustru Mariets mans (ej nämnd) råd. Ma-
nets man är for rymd och säges tagit tiggarbref af
Stadsskrifvaren i Trosa. Men Mariet och knechten
äro dömde. 9)Resolutio. Matiedt och Olof (knekten)
sko^e gifva målsegdnden sitt igen, och hvardera bota
3 gånger så mycket som tjufnaden var värd.
Gabriel Oxenstierna.
Gustafsson
^gidius Girs«9)
' ( d36 )
Anna Gr. P. Brahe kände kort fatta en Hof-
rättsdom, En dylik, egenlu anderskrifven af P* Bim«
hc^ Gosf. Rosenhane (skalden) och Gyldeobring,
höfver för reciten 6 rader och för resolationen A
der: eller: »^Rätten finner skäligt det Olof Eriksson
erlägger och.betaler till E..M. & i ett för allt 20
d. s. m* hvar med parterne i detta .mal skola vara
åtskillde* Sådant allt med rätta.» »Utaf de skäl
och bevis in actis finnes» — börjas annars merän-
dels resolutionen. Stämningarne äro deremot långa
och falla af courtoisie. M. S. Dela Gardiea fogfde
hade så illa slagit på landsvägen en sillpatkare, men
ställts på fri fot på hennes caution.» Fördenskull
begärdes 1674, det Fra Gnnn täcktet den anstalt gö-
ra, att ofvannämde fogde nu strax och utan uppehåll
inför den K. Hofrätten inkommer. nDå efter en vec-
ka ingen fogde af hörts, skrefs ett nytt l>ref; der lik-
som till ursäkt att åter erinradei , derom, anfördes,
huru den sargades hustru och anförvante oss dageli^
ga om adsistence ansöka, jemväl ocic nu för dörren
stå, säjandes om den slagne, föga hopp till lifvet
vara.9) Då Claude Hägerstierna stämdes inför Hof-
Rätten att svara på hvad Gilius Achtschilling kunde
ha att kära, anfördes, hiira ett behörigt straff följer
på denna stämningsförsittande, och att vederparten
icke dess mindre vederfares hvad lag förmår. ' Oå
Drotz och President sedan blifvit särskilda personer
npptogo dera» titlar stundom hela första sidan. O-
laus Thegner står oftast under — på Hofrättens
vägnar»
( 137 )
Kangl. RiitBiit Sentens och Dom -uti den ^f^
lerado sak ifrån Cene. Majeri uti XOfisala emelk».
Bokföeaten oeli Boktryckaren HeBr.Ckiiiio! genom deai
fuUni. Prof. 01. itudbeck kirande och Akad. derstä<*
des svarande, angående trycireriets och Bokhandlens
forvahande, jemte* nägre andra pretenssioner, hvar-
om tvistas: afsagd i Stockh. d. 18 Julii 1685; upp-
tager 4 sidor in foI. Curio hade vid sitt äntrade till
tiycket öfvertagit .Gamle Mr Eskils och Joh. Pauls
tryck, lof?ade. lenina det omgjatet tillbaka, men skaf-
fade sig blott det tryckeri han köpte fÖr 300 Rdr af
JTansonins 1664, lånande pengarne af Akademien«
Akad hade honom afsatt för sin o^aglighet. Hof*
Rätten fann att, Akad. egde rätjt . pfsätta en oduglig
tjenare lika v&l som den enskilte att en dylik vräka.
Väl borde HofR^ »ifra och anse» FuUmäktigens ex-?
pressioner mot Cons., men som Cons« till en stor
del genom olaga hållen process honom tillfälle och
anledning dertill gifvet sig att beklaga, profvar den
Kongl. Rätten skäligt det ena med det andra att npp-
faäfva.
G. A. Dela Gardie« ,
Olaus Thegner.
Efter 1680 hade blifvit en annan ion i Stylus
curi». 1683 d* 6 Oct utfärdade Kongl. Rätten sin
sentens och dom uti den vice versa appellerade sak
ifrån Stockholms Rådhus d.l5 Julii 1680 emellan R«
B. o. Dr. Gu M. G. D. å ena och hans, arrendator
Landsh. J. Grans Enkefru å andra sidan. Kongl.
Rätten hade parterna mundtl. förhört; fann att om
( 138 o
mnmkåmitn »agotmeni af bfifiideriie utfordfat fin la-
ga stiulgar lUlåtit) bordt haa.i sfidant mål vedes-
böcaada aeh: uKiet K« R. o. Drataen väva raaponsa-
bel o. 8. v*
Gdtha Ho/rätt.
På then Konungslige Hofrälts vägnar i Jonekö-
ping öfver Götha riket utfärdade Carl Cbristeassoo
Måneskold . ett bref till Per Stierna, Fru Karin på
Lejonlunde och Fru Karin påSkäriyö, att de borde
betala Nils Sölfversparre 9H>ch vi således icke mer
härom mage mole^terade varda»« Befaller eder Gud
allsmäktjg.
Sednare börja Hofrättens domar med Drotzets
och Presidentens titlar. Vid en rågångs tvist 1688
mellan H« Durchl. Adolph Johan och, Gr. Ax^ Llllie
hade Hertigen en Jun Doctor A. FJeman till om-
bud. Der omtalas en Svartorpe Grufva,>9Som i ford-
na, tider skall lydt under ett Bruk med masago.99
(Nära Härstad under R5no.)
Krigsrätter.
En dylik af egeifi art hölls i Lägret Dantziker
Houpt d. 14 Junnii 1656, stannande liksom ettKyrk-
råds protokoll vid förmaningar.' 99Vi undertecknade
samtlige officerer som hafva varit kallade att exa-
minera den tvist och oenighet, hvilken sig emellan
krigsprester Herr Anders StephaniBergium ochFendr.
Lorentz Llllie tilldragit») — Presten hade i drycken-
skap begått grofva excesser mot Fendriken 6ch dess
hustruj hvarföre fettdriken instämt honom. Han ång-
. \
c 139 )
rade sig faSgligéo, goNuide afb5a; Ratten bad ftndr»^
ken Tara föriiODlig, lofvande Hr Anders aldrig gara
»å mer. Unéerskrxfvet af Bernh* v« .Gertlien ...jemte
8 andra. Härvid bör erinras att »Pastor Glarénsis» .
nii var Pastor vid ett finskt regemente (der:v«^ Gfort-
ten var Ofverste), men bette Olaus Andrese.
1695 d* 23 Dec. hölls Regeinentskrigsrätt i Go-
theborg. Praeses Ofv. G.Macklier, Bisittare^ office^
rer och 6 nndetofileeräre, i en tvist mellan Fendr.
Olof Wallenberg och Kapten Braun^ W. klaj?ade
att han måst betala Kapten en summa fÖr sin befor»
dran till Fendrik, som likväl ej kommit Ofrersten
till godo. Kaptenen upplyste, att med summan be-
täcktés en i^kuld till regementet af den, genom hvars
afskedstagande befordran öppnades fÖr W. «— brodd
till accordssystemet.
Lagmans och Härads-Rät t erne
både ännu, ehuru al|tm^ aftagande, sin ursvenska
charakter, att landskapets ypperste man, och derige-
nom också Konungens man, dömde allmogan å tin-
get* Här finnas utslag i de minste rättsfrågor mel-
lan 2:ne bönder afkunnande af Rikets Marsk såsom
Upplands lagmaa. Rikets Canzler såsom Westergöt-
. lands o. s* v. Jefiite Lagman eller Häradshöf-
ding närvoro ej sällan Landshöfdingen i länet och
fögderiets Befallningsman, som i Utslaget alltid näm-
nas mellan Domaren och Nämnden.
Svea Rike och Norrlands
I 2:dra och 4:de Delarne finitoaUpplftndskaLag*.
( 140 ^
jnans^oiifar af Gusfaf Carlssoft) Eoifaog Carl VIi£«
tivägar och Clas Fleming, ÖCTerAmtpal och Rikets
Marak. 1641 hUIs Kkets Marik Ja^ob Dela Gardie
i 3 dagar rfttt lagmans ting i- Sigtuna atad, .med ell-
mogen af Tierp, Wendel, Oiand, Långbandra, Se-
minghandra, Sollentuna, WoUentana, Håbo, Erliag-
huadra. Bro och Förentana bftrader, närv. R. R
FAltmsk. v. Pres. i KrigsRätten Herrm. Wraogel dB
Skokloster m« m., Assessorn i KgL Ilofrättea Olof
BäriiAg, Underlagman, samt 3:ne lagläsare i Upp^
land med deras nämnder (36 de anseddaste bon-
derne -^ det är dock en djning af fordna. tidea.)
1658 hölls lagmanstinget å AiQiral C« 6. Wrangels
vägnar af Svante Baner, Landshfd* och Ståth*i Upsa'*»
la, närvarande underlagman Bärling. 1661 sattWrangd
sjeif å tinget. 1664 den märkvärdige Revis. Sekr.
Nils Skunck; 1673 den ännu märkvärdigare J.Stjern*
hoök, 1674—76 Carolus Lundius, 1687 N. Gripen-
hielm, så att skickligheten valdes att efterträda det
i makt och nära konungslig ära upphöjda*
Från Uplands fleste, om ej alla domsagor, fin-
nas här en mängd domar. På 1500-talet börjades:
För alle the gode män, som thetta bref händer före
att komma, Bekännes jäg . • • Häradsdom i Wärje
hafvandes, alt år efter Christi (Guds) börd • . • den
tid, jag laga ting höll • . • Men på 1600rtalet möter
man tidigt den kortare begynnelsen: Anno « .. den
. . . den tid jag N. N. fÖr rätta satt och rätta laga
ting hölt med Allmogen I • • härad å Rätter ' tings-
timma och stad i «. Ännu år tingistaden ofta i klackar-
. ( 141 )
•Iler flÖGkenstufvAD, ath der dömdes Annn ek^liimt^ft
•rd,80ih i rätlen suto och»flereaiidres.99 1626 jdåAn-.
ders Andersson ftr rätta sati »rärttan tingfttima^och
mmd i Thenstad fi^ockenstttfva^ närv« K. ^Tramaa
Sråibåll» öfver Sthftis och Upsala slott och låa^Law
Si^ytte sanit krMans- Befrnian Jngblf och Näinii4«ii^
fk*limtlrädde en bon4e, klagatrAe att två andra bönder
éålt ett hemman tvä deras systrer oåtsporda; d^mdea'
im de skulle gifva hvad systrarna tillkom eller låta
émia tilfösa sig . beöderhes . del > . i hemmanet. 1645
billl» tinget i Lena aoc^ieastaga^nänF* Landsbfitioran»
GylbBstievna/ 1662 imvan Landsht €1^ B^yMib
#cb Kroaanis *Bef:maii« .; 1676 är jemie Hsbllliigan,
^d^MesHor P«.Salai»i4 .oob Hr* Bdmian närv. ^MerJln^
dcta^jtVistas.ém gränser i sk<»gar nuellaA heoiiiiiao.
Än* fÉahdkäniliier >en idäf s^Idat^nied 2 prettbeiis 'på'
sin dofhet, och att .maskar stundom u\^omnia«iil' ö<^
rofWiijinämnden nodi flera akdk^xn instämma ockäoni-
alolengés heajém hétyg mtå. ban är »akieklig ' tili
krigstjenst (1661). An erinras nämndeii .«m en
synv 9)Ta tittsflordes mängden uti gemen^: ka^iiledes
nied'iiai«rfila 'Syn proeederat och ailopet vaV^ Therifll
4e esMlKgen svarade, att den skett mad fik öeb a\U
vdt» — hvarpå dei\ stadfästes (163^)^ Grefv»Q^ Ag* '
netli Horns .'bdnder klaga, att dems bemibasr, "iräkna-'
de for heläi ej. kunna, deriiied bestå* Gnnn hade dem
fBrmedlat tilMialfva, såsom de fordom varit. Nämn«
den iätygade^tM:hr'Häradssignetet bekräftakU formed-
Uligeä (1669)i vAndra både ej f5rr varit förmédta^
åé^ nieii b^äHe nu, på Glinas bref, bli' taédl;*atté/
., I- , , . » . « ' , ' 'I
.•" •
( 142 )
NftmiiiiNi UCftll; *Låndskf. Clas Rålrnnb fa«r ••dan.pA^
tecknat fftrraedlingsbrcfvet, att kronans faetjentv e^
sktilie atCordca mer ém eftmr fdrmedlingsn (1665*) 2
Bdodef i Afarcita beklaga sig att;de:i år haft sA siar
ntsaai^esJI, att. de omojligea mäkta utgera utlagairy
bei^aAde derpå Ting3Rftttoli/i. altesl. .Nftsit^ea in*
tygade, att de fått ingei» våg^ oeh blott litet groat
kom, och förordade, dem» Rätten gaf den begärts
attelitiff (1696)« Andra sum sokite förmedliogy lia^e
blott på hek bemmnn 'fått 3 lass hö. Högre .viieil
(40* mark) på akogsåvetkan^ graTatwnsbeni o* d«
fdrekioAima å&en. I p<totoeoUeFne f5rekom. doek fj
uimffdM rérrän i iSrdo seklet. 156& skrefvos 43^-^53
bokståfver på' radefi'^ >^'äénii med a%breviaä«iien
1626iiikéle4e8,M(en abb^. hade forsYnnnit. 1634'piteL'
tadsft;pfii^.6p bokstäfvet> på raden af Olof Olefisoa
tOm ailmogans stfiUaiag: mlngongäng undoir.vini
mest . poetiskt besjangbava tider, fam slataa af
foljaade* . . , .
Amos 1635 den 15ide Maji holtsLagaTlUg med
Almogah a£Wåla Härad nti Wåla Soknotniga när-
våraado på Höga.:Ofverh^e,teiis ochCronaall .l^Sgnar
Befalbitogsmannen.ofvec Sal$bergs Län Wälförstån-
dige Jor^ Jöcedsson saiapt Nemden Och ^aiidre go*
de »än. ilbland andra &peader,.konrv' i|i> for Rätten
Wälb?stälte Fältväbel Hsias Gotalet #cb:. begärade
ett aaofdrdigtvittnesbönd om én men ben^md Andenf .
BeQj|^4940A i Golapboda v i Wåla J^ockeOy hvUken'
skulle r^pra kpmmen. fdyr någr^^ rOrs^kac . .J^^ill i stor
— " * -'4
fattigdom. Tå frågades Nemden och andra gode
c 143 )
nHtoy. hrad orsåkéo dartiH rart Tå bttattaé» åw» i
sanoMlgfiilt bemahe. Anders: Beogtgaan. för nägi^ år
aedaH iil«f.utskrifraii.'iili kneckf,ocb'ik«Ue vara.dcett
aaiK]tf{1627. then ther legde «n anaati ititt st^le Jo-
xei» Mi<ke]««on den Skotten. Beniähe Jikötte rar på
ett^ f^g .ttli i Prjuss^ii^ Md^o kOini h^n hetoi. och var
n.S|ipt <nii&r än ett $r heinma st;adigt«. I m^lertijd
Tgrmdie ^Qtni^e skotte bo^t, o<4i, iftgen viste, hvatuC
hi^9 M»g yigepi 0Ghiogi med sig en. kaop. kläder och
ci04ra;ffirse4iaf .ifrä. ein hcnde Andefs Bengtssoöi
bvarii ig9il^un b^n^^n^jhlef/ fattiga ; Och sedah blef
b^ndfH fMfit^efi l:siwniii^ ställe, then snarast sagt är
%S^:eVMigj «u4ian iekfe ägecklädetoa jfkl kropp^»
ingrfiiet <Wtdr0 titttbiSds och Qp]|>ehAlk,.tber ban uti
på.fTfg fQtHm skaiL! . Tkecnflst hafver ban en hoop
s^å.^r^> hvilkH hiMi4.|if£i^ackt8r genom, hunger för-
gåa tbereiidi!Qieh.ilD9niJUfi^erheten icke vill bjelpa
l^poii« Till ytternwca staafä^elsé att så i saaaing
heifittht är. vitna^ Laeliéäreo niéd sitt samt. HArada
SigiMtér. lActQifk ut supra. : .
» • / ' ' • ; T* <C
Anders Andersson*
1646 stod laga ting med Hölebo 'Härad i So-
«termland« Då trädde för rätta en gammal finsk man
i Trosa socken klagande att Fru Ebba Lejonhufvuds
fogde velat förklara honom vara bonde å frelse* —
NämhdeYi intygade att torpet var krono — samt med
Itnnens egen yxa huggit honom 10 blanader och ett
Modsåir i bana egen forstuga. Fogden svarade, att
( 144 )
fnnfifi bet' h6«Mn i baiié«B sa mft hhien ratfttr. * X^-
dm ifciiHa böia för slag 9 mark. Finnen fér^tiétl? 6
maA. Finnen Iclagade vidare att fogden ^tagif I^ms
son i sin nnttslng oeh fört henbm till Orboholjii^-éer
ban-ttr dviog. Fogden visade att han deitili faaée
Ifennes Nåds ordre« Rätten afsade att drängen iefce
kan utan hans goda vilje tvingas att tjena vid Ör-
boholm^ 1653 anklagades en boti^ie att hto gikpjit
skogseld sörai föébsftnnt för €i!»£na belli nkbgéitt 4&
Keesta, dito en annan b^mie^ som sl^pt sk^gfseU,
och förbränt Silleskog. Dito ib annan, soÉi :«ii^
eld i Hillestad ^-* detta allt på ^ftf ting, visar ttffC ett
idbemsU kr^ érmm jému sjfieaaesjNidi) kunde lå-
ta slå, bonden ' och g4va hans sén^UiU skif, méit %^th'
éen konde nppbränha hennes skogar. ^SäHiiD tt»'W
neman ^ knnno t anträffas.. Bér^rni Bnlle» t- ^l^ross
hade tagit ei^ båtlast ved. Joe i GU» hhde fiedhng-
git eir gäf desgfird iét JGrmn. Hm» sade clet skett pi
9!fifiBS £xi»lleni»s»i'(l) bdTalléiqg» ' Fro^Sflf stéd län-
ge om en gärdesgård mellan ÖfL.: WeHam Baiciay
och 9)Hennes nåd.» (?) Qfpneit. vittneii jäfvades, sisom
hennes bö^o^er; Barclays vittnen >9gråhåruga inänM
hade motsMMen .att. intjga. 1669 kärade »Landtrådet
Cloots sQn>v(ej n^n^n) å Gr:n Ebba Brahes vägnar
å en bonde, som huggit '^0 timmerstockar. Bonden
påstod dem vara huggne å skatte ägor. »Dy resol-
verades i alt besigtning skall ske Gadb vill fraipb-
dehles, ' att de en damm uppbrutet Domstolen fana
böndernes försyar laglikmätigt, att alla dammar Wal-
borgsmesso tid böra Öppnas* Vid en syn observe*
(i lAS; )
,1
Liilj, aM<|8ä9^- ;yM.att{|ig#iii|i^s iii|ydMia^8vy|afidai
ej föratört dessa poetiska fragment^* 1684 alllild!^
för «Mffi^f^^er)uM|A .^Pk ^ris9i4#^ doofc hugget åéi
33iflJiWi|i^f;^Meii .$(i<M)l(^' ri^^ . Som intet ^^Mial.
Qld^é(iiiipvi|iaie^..ä^ sjkesi^(c|af:efi%ty prtfi^iiéé rifr*^
t#% ^,.i*<)pfhcsi^l#^,eft0r ojf!lc^i?g;o^ öiietal dolatt
<Hd^ S|i4|ittr9l$4» i^!^ ^^rd^^j^aUöa; nieQ<^^
>lfe«W ilf^d^^t^inffift ffilwr^ 1ifro|)aftion cdiisld^ftflM^^
|ljAwMrgmti9tajg^
k^ilig^ll»^'''f|ritRa#v4^wf|i|cHtr Utfvev Mk^adi 1690
tUlM|B4^£i|(.4r?(»,fIl 13^0^ e^évidn T;i?i«iii Li^taé
%<Q00,t^ili;|iD4 åreiik^iii?}4 Knalla ag«ii; SMbfö^H
4f8 (^l.^ftbqigmdn 34 (sre? l|0{^p^liiMet^s«nt^i laiMd
s^ lii^ihi8si|t^4,,ji^|^tii9tMi^ 09h r acMeté ' sitt;
SkVgs^l^^ ibf ef ! lallsee^A^aa 4n«f<fc MiliJcie»? ifeay
Ifl v irefl^iiMNB* J^iifSrdft^/ln^olmlng > f>$gi^^
^JkMMbMnffM^ fön : utk^Uti va^t^ltill ^ GNfvra : esk iij»^;
.g|fivl»tl^|pak^^2@9 d. mam * Qefdffiaits ftitöjnineeii'
l$vä|«tf^^bji0|h]miJbM'*inr<^ . jorift till! proikGiebt
I^rl^Myt^t^jskalLd^^ |)ö94#f«io fcormnimiiisiras titt!
li^bjMli; IJMjf^wbMinQqufvMaro , J^fiMraude beiäljiiarf
B^4(^fft|KiA(JBomiif«^ «v;arii4«i^ ^tt4« btaida före éon'
naA»o9if«i;4ai].^fi^Ise(gAfvo:(lStl krMat^hatfe ^0 0» W*
tatoy, dtom^^n< fog.om 10 lai» du^^äc-defiCfån tigetf
oi^ (<|tt i«^ anbgdt^tia joird, heminaiiel afsöodrad»
Rftlt?fi SM^Ma bevis» att d«e ej gå&ro mei<tiUkKK
Ji(3t/i3i5pi)^r^''^ ■"■'■ :'i y'^--'' '-''I '^^'^' ';■' ' '40 -'v '•
( iW r
ntMf genom utdragf ar kronans jord^^botc'. ' A%i ikaf^
tohö Tar en ny pålåga beviitea an odi ie "Ibnfinaéeup
dertfriitt af rätten. , . , :< .^
MKrkligt fir hnrn MgetdidMaM lagen^ tilÅra% tfdi
di det sker merändéls blott ftoAéiti (^lSI$ér*iioto-
ridlsi SveTtges lag--slJMByggnin^batl^nya«Mdh»iiit
som Bygn.B« 20 Cap» f^rmftler o/8« r.f^ ' t&Hi 'hM
Hans Hansson Dobei^. Stadsskrifraro i<WfhitMb^ oUdlf
Gronones och fhens IRjKb- Fnrsfiftn»' nhderså^' élv
li^rare i Westerås ScMofirtån, ting i "SKéiidér MMlfii
Han sldtar en sin dom: Oeh bédjé ols^ iå^Mmif
Gud. till att bjelpa, att vf eSher Vfr^^^^fbntäM^^f bS-^
«la vårt samvete 0J riktare hafvé Jcunna^déknTå* Upp-
repar så aldrasist åé 12 t^yr antto t' rttttétt. 163$^
böils ting oeb R&tgång på^^^äter' Kemngi^lrd ^'
Lainlfaf« P. Krnsc», Sfefm. 'oeh- Liindif<)oniai^? '^Mtdl#
IdkmåB m Nils i M%ra ni Tdlte siäAcén'^ÉIifir:(ii«Én^
filr) bron,n fSr det kan slagit^ ihfi^V hkil^> Si>éf«« SV*
tnucr oeh druoko. Jog sfi Nils 'sonens ittAlim'''Oeh''
kantade i eti skss. Kbm Mtebél och sMthli-MCiMiatf,^
Svamde NHs* tag mhi batt- oéh kasla' di4y^' Sfå^- tro*
vi lika goda vänner. Men sonén^ii«Aer^etfir^gyii|éi i
Utoen. Blef så Nils vred. UåW ålagsMÉktJ *ntäék
bm,.sin knif i npo|ken^ att hän strila dég^ 'Bitten
kttéde ej fma. Dot;k I all odmjnkhétfaéiiisaitlW &l
don Högiofl. K. Hom^s viAii^eiStkiarhig.l K«ltt se-'
dan fSr rätten én soldatbustru,•käf1lndei(^lmlt eé sot-
dat, som stiiokit en annan soldat ttft dSda* -^Bifi*^'
puren boddo o^k utanftr bi^oav De.kadeiÉItvt drnt-
kitSstép öl, och skulle på lek prSfra sinadqfli^ tvStd»
i i^^ )
r >
un p& ^én fill Tyskkna; Då säradtf« drS]^äl^I^' i
häéden. 1Så#ä[réh Jkånmi liå nft svärd o«h spmtg^
inéh deh sftfade ISrflfljdr^obh génoniborréde hoiioiå
pfi flera stftUen. '^Siilmm^ dfötH efter 2 kap. i Dråi^
mtläbalkJ B^gé^ étW^éh^kÉtkå^ efter enéMk
rittnn; f 621- intj^gféfdé ' Iltiderlagmannéii i Gesrrikt.
f , ■
Taird^Häiiis LflrésortV hvfttii dl K. Mis Commrssari^v
llffllo dttkMfnlttg,^ Ofir;' fei^ And^rssdti tilIsp<»lA
wlRmag€n't6fände nå^t^^WMlérj hvarpidésne gåfiré
étt visst yunmdodérdftii som anfötes oeh bestyrkéte
iiaéd' UaderlagmatnéiÄi sinnet. . . I
t-^ii
Göta fike*
^ I Stim D^fktgatff énLagttaHtdoiii af^^biif ariOdfr^
aHraidige Arvcfd^TrolIei Beirekgii^le, ÖstgSteLagniflå^
±411% iO dflig Jul h^i bn ting i KHiiga iMd Men-
tffttgs aUlnoga i: Rid4.> JKt^r JGirens oärv. odb siä »^
ti^Ifigfuap«»sXi]f dike Olöfslsoit vf^pnarés; ^ TorpetLniid vid
Norrkojikifg tiUdSmdes Magens^ Mftrtékisseii ocb Jiai»
]9éaarf^^,ikrÄllalettfas4>bi^ef af iaS7 vi^ 6 matrk«v«»»
ikéfärden här yttermera påtalat^rfSrmiit^oiiK» I Nä|iitth
Ae« sacto OiD l]ftradsfafd;aeh 2' WäpnaredesimtiMltbdiÉ^
Amp; Äniittl6S3iitskifef Bobergs häradsrätt ptotoenUek
ibed^redbdkstäfveriradem 1680 halls tktgiAifiigÉi. ' ,
fi» Viiéd Alin^ea i Albo, pär v. Aisess. i, CättaiiHAOt
T« Lagman i Tio Häraders lagsaga och Wiresmd
friberrsfcap så och Häradshofdioge öfver A^bo, Tor*
sttti^ Sintana, och. Asuoda härader,, desslikes Nya
och •Ganilo Bérqvara mod^rluida Frihejrrafcap
10*
' J ;
f
aktade »i^DrHi. PaliD t) tiy^^jmjick^sfite,, mmt Eco-
iMDi Bef:^i. af Jsr. C!olHt|pi;..44 »^ bwi«m^ %med^
Mes — står €j hvanfrpfii. o^h- brnrtiU r^^ der Uott
»t * "* _
fuiB .5 Tnneland iloBr .c|^ ik^t^, nqfkftatpr» Både
lagat ode Ar de 8«ore'allfgoi9iie 4i«ll» l&TTbaci^-
tadaa klageligen iofdir liagprrg^en i Kiii»ewal4,|.,bnfa
90 enai^dNtnfir in på' kr9p|^e aldalea atplaiidmt . Al^
4erii Pereaoe i Terstely»)^ fch;Mjk;i4»!ftf)ekiiD,.bfa^
III tUl pcb ined feQsterkajfinari|e iijp> kQj|et,-->, aea
IftljgadeB att förmå Hercs^apet*, till TarkmsMBket
1673 gaf Paul Radebeck. ett.iiUjff^iiMd Hänidi^jalg-
net, för att befria en bondeson fr. Knekten^ son
qelf var balt, Fad ren en 70-årig balt man, två broder
4BfHK oeb dtaibar; bvilka ode vi>fo Mtat^ck bsrfe mist
Anmsniedér. 166i dolndell å WeJTtea rHlLi«4^
ofvM: Äboerne i ÖdeSt^gtt aedkeii^.soiil aUelee «ppi-
4btänilt ébh oedbrulit i gnm^.eltl^ri^ HfdMggil^^
^esgårdn^ nié m* Torpet: < tiW9rde Gr^k^ AgfMi
Boieki; de At^aHmdé voro <to ^ Midde «iedTff8#^
wm så beryktade, Atftid JKUbuNfi:» l^^i^den De ler-
liiijadtt förde intyg: med ^g: af flastor i MUnAiefc
4&r/ Laageliäa 00b fSi^sämliageM sexSiEiny alt torpet
jlåg på BoaieB&i^ odh ej på iWies egdr i Qdestiig*
Jii^iaEålédes a Sv». PedeiéffOd . fimjeni LåneiMifr i
Hsliibeek» gäU. 1700 intygedM t W^ii^itM Uti' Gn
•• ^
^). Céderlijelinarnes stamfader. En ' hans sönsoa ékref mg
Friherre till Alfrestad- Emellertid Kar liu troL in^ea I
Al6^estad, l^irestad oth l^latida begpe]>p om' atl^ de ho
å PkHilBrnkaperfl ruiner.
( 149 )
Wfed» för 16000 d. ». m. 1682 intygaiies i W«r«
Aattio att Moséle 1) Lnadé|[ärd, bhikades 'änder SA*
téfiet Hellmeruhfit r-> {^fr^begSran af €r.' Hellliiwrfc
fogde pi^Wisitigsboi^ bftde;i inye«
k^t ifla förfiifit. Han badet. ex. sjiolat brygga! i»tiintMi
fierröl af en tunna inaity meb bi^jrggt gabeka^ smgt
hl. Dermii ransakadB 1693 4 TälboTdii^ ottfa 6 för-
•igtige män. E^n skulle for, Slbr^ggden .betala 8^
Tior och 5'skeppor iiialt. & ha tindérsknfvit. domen,
deriUffnd Henriciis. Cassiodorus .de Reyna.
Gr. Jacob DelaGardies Förtnhare hade till Lag-
manstinget 1640 instämt: Gr. Pé Brah^^ Thure Axel»-
mwis barn på Wannaberg, Olof CkriistoffersSr pi De-
g«b^g, Clas Fleming pä Biberg, P^ Baner, Ntts
BjeHces : barn pä Örngårdeirf^ M. Soo^^ ' J. UlfsparM
tlH/Hedåkra, Anna Posse.titI Sjogerå»,' Jor« Kaflé
t^ll Nygård, Fru. Ingeborg tar Rjlanda. Dh mesta
blr^^rört synforrättoingeH« lenite stäirimngsmem^tfiå**
let, anfördes huru Hofditfeli beCaHt, iatt TingsstufVor
ofvér allt d^ulle uppfaras .^ch begartes besked om
medel. P&rfrågades afven huru di:ulle fotbålhui Aed
böter af d« inånga horkonernej sdm behöfde piftigar-^
nei fÖr'att fUa barnen i den dyra tiden«' 1683 kitjr-
gadésr^ i GjäÉoaé' Hdradsrätt, att mast' bortfrätt me-
sladels:nll säden bos .en del frelsébönder, mycdcet
liggfir di^fdré öde. 1674 döm^o-^iäradsbld. Ollon-
bbsf i en ii^sist mdls^n RiksC&ihdfrii;M*. G«: ^IX och
Blj^mslu Rnteask j»ld mu e9 - iiari;^ cich ett > lod|i^«
( 1» )
Far harMi, iwi R. nAéåm sig skjofit, ftkulfe
Kra välja do p«Moii i.nUsi» jdog: med 3*maiiiia liig^
gfing. Lodjaret etbåode IL tig! skJHfiti mea att han
deviiU egde fftU eftar JagtondniAgeai 14 art. Oilaab»
erinrar dock huru generalia regala' Tariai adnutftä
exee^tioiieS) qaia iit ih< jbtai|ilMlt rebaa alii», ica in
renatiombaa est oecapatto rei vaeiue tanuini jvata*
Men nu hade RiksCanzIerns skyttier och vhund djaret
rest^ fSrrfta Ryttmsh kom åklandes och det fftljde*
Bjuder ÖstgM. L. Byggii. B. 36 kap. att ont iiägoo
reser ett äjar och en annan skjuter det inan 3 Mf^
ter äro förbi ock den som restet bafver dét dfvergif*
Tit att ftljSy då skall han ega djnret som restet. Det
samma dommer Helsingalagen Wederbalken 8 kap*
att den skall hafira björn, varg dbe. som veder» Tf
dSmdes secnndttin Art 14 Jåcktordn. att H. £xc,
ricall behålla loakinnet ock Ryttmst. gifva det iråii
mg ntaa plikt. Emot denna dom appellerade beg*
ge parteme. ' 1686 iorbödos ä tinget i Hnsby
sockenstuga alla som hade Sqvalteqvarner på nj^
KtftUen uppbyggda sedan 1638, att dem braka, TM^
qvarnén vidHnsel^ Closter till förfång^ De som ha-
de äldre, fingo ej lega dier låna dem till andra.
1667 hölls ting med Gudhems Härads aHmdge då.
Gdin Ägh. Hörns Be^^tnan anklagade RiksBådets (t)i
--- Crol. Gast. Soopv •^:Qef:man C. C.s för det han
uppbådat 16 bönder, och befallt dem, vid straff . filk^
gllrättdes, följa sig; ^ ett af de då vanliga. gi!fttiskri;i
gen — i ett anfall p&Gbnans egor^ dervulffda aad^
huggit 40 famnair gSurdésgård^ m. ! in^ . våldJ I (äwMmf^
cm K
iEbiijbyIto4«. på: sin» drji^keBdkapii JorflEpanées Sif
ipA'<ii|?9 men, måste glikta. för bvAr bonde, haa be-
iallt föijji,.40 mf^rk enU 44 kap.^£dsB, och 40 nmk
Iwci^gfin pemoa enl. 28 kap. fi^o^* 6* o^ Q. Ld
:#ita4g9* De. bönder som nUQ o;*dce madvero plikta
^jelCre* Fé^ {[ärdesg. plikta . , C.X^u. .40 mark, desa-
nlom för.den boAdeii skadade hus, som «nellerti4
lieJa vimren.mast bo i en badstuga, 6 d. 21 öre ^.
m. 1680 d. 12 Mars, då ord. Häradsting hölls i
XfjNkö Grefskap, begärta R«Cs Camrer Skragge raj^
•aakniog roirande de gravaaiina Bef«m.på Lindholmen
And; Acbrabamsspn frapndragit xörande Länsman Erik
PerssqnS' otillbödiga procedorer mot Gr« Bengt^ O-
xenstiemas bönder, hafvande R.Cz befallt att Läns-
jnpannen akuUe straffas der hai^ .brottslig befinnes* 1.
klagades; att.Länsm., E, P. S. 4678 inkvarterade en
ryttare här i grefskapet på 3^, gård och 1 Bdr ii^
igraictering af hvarje helt heniinan i månaden, def
likväl i Kongadöroet 5 hela hemman allena en rjrtt^-
jre hade haft till inkvartering, och 1 daler a|» m. ,al
ile|nal^ulet• Gr. B. Oxe[nstierna begärte, att de som
T^lat sådan confasioa måtte det . ersätta*, r Visades
att skviidéfi l^g hos Ofiicerarne, ej hos Länspa^»
llai^ appvjste hlat^i ^lycket annat, en sedpL fif Liem.
J^r« Lilti^hA^, gifva9 d* 2» Jäoii 1679^ «pm befaUta
Corp^9fal Er. A|örk, ^it uttaga i Åsse, Härad tälfpea-
gfir 2 A* .^ .<nf> »f hyf^J^l q^^af ^r med g^walt^ om d^t
Wka . l(Hndck , n|ad : ^p4p . i ska. Vidare . aqdersökning
filffs*0n5dig, piär; b^arfia ändå ej finge jg^n bva4
jqftnrM t%gil {Ör fajfnk^^ . Fr^et vtiir i .$Um&nhi(i;
( 15£ )
ItniDöt tätt tenirigare villkor, söm kroMt éoek aléeiM
ef meiigBf É^kett; KiAgwJes på Lftnsmmi, att haft aSnéeiw
ulagtt ' ddrrat «cb ncdraekk olet bos en bonde^ dar has
rfcatle utpantft ntaotålspeligariié. LänailiaiiDipi^påslad^aCC
han of verfBlIs först af bondan öcb^^bans éotter^bTara
-edar anföras; Klagades att 6r« B. Oxts* bönder måst
I det slemmaste v^lag föf ä kbik fr. Kinne bärad titt
SoUebrnnn i Elfsborgslftn saint betala en del kalk
med 2 mk kmt på bvar gård, mist säclcarne, Öäakan*'
da veta, efter bvilkens onfre. Upplystes att det yar
K* Mts.; kalken skoHé till Bbbns föstfiSng, 1 taona
ellör 6 :|: s. m* af bvart beit hemman Sfverbela lä*
Bet. Önskades veta, bvarför Gr. -B. Oxens^ bdndrnr
aknlla för 3 år sedan kdra tegel lill Läckö loéh re-
parera nya bron, samt framköra timiner till Bloek*
haset, med bot att den ej så gjorde, skalle på vak*
ten sättas* Svarades af Ass. Th. Bondes, Johan E-
keblads och M. Ugglas béf:roän, att de aldrig hört
liär af, eller deras beader lifigonain gjort något dét
ringaste arbete åt B.' Gzl; Dér kunde ej opptXekas
Bågot annat såsom gnista till denna eld, än att någ-
•rtlfljor sjelfvilligt på en rättares uppmutKran'{den«
lie Bekadédoti^xierttll)' framkörts af några bänder itU
•liya' bron och Uockknset, för hvilka betalning er-
yHåi 6r; 0:s onfbi^ var ^ISfdt med hvad aom na
Tånsahadt ' vardtj öhsfcatifda^Udtl hädanefter full Kk-
hét mellan 'begge herrskaperntfis 4]fSnier, atl?' ÉftkiA
Ml >)S«hAiugt^v im vid'tltig0t i Walla Hlra4
iaii$akljdes *om éa ^tUkdC^ofAééw Bééinåfta > på tBS^
( 153 )
4
14^70 A. ki m. -^ ftfyokw onrdtfvfpkiiii diiii iiileft
4tfaf ttli 4iii|iiati i€66 1'ed'iloMades '^i^ 4 #keppor pfi
/tinnsMi» i ntSiht Uéut S* En gannniil skcffpn b«lll2
InunHin 1683 >hMk itng HMid Wallbo Hämdi Vitf^
wmié dåmndeii all Ntrskir fiMiéeci i679 aldeles. tk^
brSildt TJMsa htmniatf ned ali åtearnes bfttfla egeii^
däm att ej ett^ hus hUi beballet, all . Ueegendom
iflfirad',' flera af gånkiibé aédati legat öde, ejnoerU
d#r :{8fftldrafiie émkominSt och de omyndige * siledéa
vSnilöie: I Valbo Wåstnå^ B&nmelande ^odcev, Ilen,
Nydtlebyn, Stenatorp, Torp, -Baeken, Guntorp; jRo«^-
gierds Sockenj Boöa^ Z/erila/t SoaåeHj Bläs«on, Jär^^
to loeåen, BäckebTarf, Grösfttter, Skjällesitter, TWe^
fame; J^gelanåa> aodien Tbenarsrndfa, Yid flera
appgilvee ej ett hua oMUidt och oftast Tar lösdrebo-
et aidele» botirSfradt,
Rörande
\\. . . ' . '
Wette^Imp ofik Konst.
DakHergi Kl Carl X Gmt^s HMoria.
Carl dc« . . Vår ynnest de. Såsom Vi , H%er»
stierna, fornimme, att j bafven låtit disponera eder
a«t fevrneret de laedel nti Paiiå, söm ¥i* "AÉsfinerat
kafve och låla de afii«ni«fgar/ bi41ka Öfiiiiem. 0abt
iierg dfrer • vår -SaL lietr ^ Faders glory^digsi i - åmi»-
sielse krigxaetionaf gjort liafvi^,^ sticka' uti" koppar;
tf Jkt ^ 'HUIgä )vm»'04h«i bdfalbring^^^t' ^J' -tipp!
kelMltv Ö£i^ *l>ailibe>gii ]^*>i4rali hoiWi<?idlo^«lM-
vid iitt anfaiii* adi Parit liU ofraab^n. vårlåts ^ facl-
aittasda fliåaiad vtiia aiedtl : ténUd 4>bfm. ijfi
kaffa ho« vift KaianlAvColkigialii dta Irrtrttwag
gfort^ att adev efter iiictfveifc:li«iildatioa,' dattU 4alta
Miof fiteal^uHioda aladal df dan TttlMivari^ipå j. iSr
adar andra priitensiaii aarigiMada ära^ akall gt^élgjSh
raa oah batabi» Hvattaad IfåMiiiB dat acMa aii
landar till godt behag oah Vi: brfalla Mnts Gad alla*
laliktig nådal. Dafnm StodUiaiHi 4. 30 Nov« 1«6&
Uppå H9gitb. B. K. M:tt « . *
Hedvig ElatiiniMra*
Par Brahe gråta Garolas Maaritina Gost^Olia
tm Wiitiiigsbårg Le)«reohattpt i IL SitabMk
&R.Oråtset. Marabfaa^stella. i S^ft^AmiraL
Magnus Gabriel .. Claa Bålamb,
Dela Gallie Uti R Skattmäataraas
S. B. Canzier. atalla.
Utanskrift: ,
Till ai 8 Elakalig vår Tro Uodervila Edel
ocli. Välbördige Claadias HSgerstierna
Nådeligen.
TSttieme Hr jGlMifrqJ-TftlUSii^altarei WaiMla i
JDrakcoMfdili ■ SaMm: ^4tb^ Claud» H«f erstiMma g^ '
JMi£r«r:liiH éitfoaw^x^ttt iiiwd(«ff« 2500 A«ic.till Jat
Arb«ée,lBo«irQr OeL.W4Uk £»lb Oabib^rs skaUlito
förfilrd^tftfvfr ;Sill tKttnfKA^Itt t^gs^ofr^ i in.
J
( m )
lionoini gam nig ^t betalt utaf den Tall| på hvilkea
han för rine ^mirm pruiljeippioMr wig^HW^ ^^* ™^
liktdenLfftHni ii$,,%nfa||^ )mpm Ör siiie ;«nj)|;e pre*
tenia^ii^nrfdaii ^vaJSrniyfl peh honoai deid{ort if
fceviljadt pfi .andra sina utgående varor denna snöi-
ga att få deconrtera, hvarf5re är CoIIégii begäran,
mt 1Ir'€feaetal' TaUf.T. sig det vflle atttlta till efter-
^itel^D 0^1 4e% förordning goi>a^ aét de ii(»' Rdr
hiéd dera löpande rintresse é 8 proC:t(i^^nl%#:bonMi^
HSgierstiénia, uti Tallen af do vAvét^ «om kan: sjelC
ntslceppa låter) må(8ic) mot^vtttntng-göra sig: centen'»
ftrrad' oohr betald, bv^fca sedan nppå. den snittttia gom
till . Cam.marens iitfnd^nningar förordnaild bllfra^
Mcolo deeo^rteras^ dat. Sthm d^ 23 Dee« 1^6;
^ '^ På dragande kall och Emb^ Vägnät
dasttmTs So^dev - Chistavu^ Soop» ^ €la«a: R^mb.
Gastavas Fe¥as^ti.' Joachim Sehttlehielui,
G. PälihqviM. ' >Antf. h. Lindebioliii. Lars Joenssoa.
^^ * fl; i '■''..■' ' Uti Kamerer IHgeiNrtiemas '
• « frånvaro P.vEriok$«obi !
Ofiransiåonde 23Q0 Rdr i vekel/80m'Öft.«Wtfbi
Hr Dalberg af mig bekommit hafver • uii • Fr hnkrikfi^
faafver jag bekommit -«i specie solf. så till Capital
som Intresse, nemL 41^83 daler, (t) öra 8« n*. hvilka
4283 dir, (?) ore s. m. jag härmad riktigt qvittera>
af Stockholm d. 29 Dec. 1669. C. Hågmtierna.
Ofvanskrifiie 2S00 Rdlf' äré i6ig af Wälb* Claa-
4i»liägafatieriaå>eas|teiit»^fliad^a.liF^ W^bblf iaiark
( i56 )'
MtMM} hmÉiotéitkår/t&r ^ik AéA ^«Mi(r - ^llkéw^
Sgén ^qtiCCénir, ddtnm StocMiolin d.!lli69tbriéÄrf.l08ft
KS. DåhHlefglK?
' t ilib. Bigerttierna U«f' betRM jg;«ni9m )ifl|Ti«tniiig
' i lidl för nietdngstrid fcän Gugvms mesftingHbrtd^ '
Bthobrunnur — Comedier.
1602 iiiewDtfdbs af Jacob Mdlfer ^U K.,. Caii
XI eCt ttenorial^: hqra Kqiigl*. CoHtgMUn ikall» å€ec
Ulft QVplig* SY.etigM Saltbraanar, aaia i %^ Goaiaf
' fcf tid nwiro i brf4E^;.hai!a •AlMMkiAieCy-ETK.^rdtii, Coa*
faff«iia iSiiilit Cojnedihias b&re ni«d Syei^^ke män Rt^
•aa» afiinJuiMa a))ebaii4a frQinmM>d.a spfHi;, aåladaa
dffiiniilaoiliia da^ aT^nakft.aalHM^ ajtt i^vitUera^ aiaa
långa riaaar Qioialands elUr. perfectiaoapndaa 19ig föral
hemma, på 4ei de freminanfde \n^% maite .göra gäck
af dämt aedän f5rgår dein väl IHateiK^jlUtt Ir^^vjCditera
till välluiti fii»aima^de land så vo^f^!^,%Quk bfirin-
Ifll akete; ^edea lH$$p9riindes i j|»#|let j^o : 9QO/)00
Rdr aMn 'd«ia aVf^ika anjCdom^n årligen från Sveri-
ge bortdragar $öm vatl^abi. Så skulle i stället at-
länfdAIngeir ' kammti Jiit, syiuierl|g0ii dcAäm^äro även-
I fké. lindahlålar.
• - . .... . . , ,
' » I . . . r
Religion.
.. Den. (ireku^a, . _ , , ,
bitftmejr, ^f Itysfs^rni^, ^^pi|i sig ad fnstaii 0^ å^
|^o^iscpU.hållaod« fojrw^ft^ •fUr,, deras eg9^^ 0^J^
jlpil^^ brfi^ta liU strömp^sn vid SöderqTarnar och, ,,9;^
^^rne, ,kräii^{^pde| j:äu ia proeinctu ad iter nk^offjf^f
(salv^fl y^i^^aj)» ^^fj^^^r hafvud oiÅ lopp hel naV^p -^S?*"
ffin öfver åkar- och jerntorget tillbakars igen uti
roångn^climMi^Uk vin vv0l^. mitenda iiKeiilii8hai«t">asjn:
^phjjiltgå ,|i^fjj|ll5 §|ockholni sett den; Af[tts|(<;)i|(tisk«
' Till K. Carf XI inlemnade de reformerta »irefiK
snesn och.undersis^^re en väl skrifven iiien Tidlvf-
tig supptik/om religionsfrihet. 0e utveckla der j.
biiru/r^^forniatiojiieo nedstammade från den Apoiftolir
k|i kyrkan, hvilken Rom började förtrycka 8091 hedr
niiog och fortsatte att fbrfdlja som Pafvé, huru Gg^
st^f^^^olph ömmade for Calvins lärjungar ,jb4, vä)
spm Luthers,. Jiiiru vid Munsterske freden de .Cathot*
sk^^inagterne lemnade Sveriges Konung^arte , Ij^no
att uppgöra fredsslutet efter sin önskan . allenai^t att
den reformerta religionens bekännare utslötos, men^
hvärviiii Sverige* högsint bégärte samma rätt åt dem,
som Lutherska confesisionen; huru Gustaf Adolf jjelf
öppnade sitt rike for . slöjdkunnigt folk af denna coii*
fession; huru K« Carl Gustaf i bref.till Cromwelj a£
4. 23 Junii 165$ yttrat att af I^apisterne. förföljde
\
I
( t58 )
tJhnstM btrii HHoiair tilira cféd^ reformert llofd Lii«
Ibersk religion; horn 16^ K. Carl XI sjeff utliOm
d^emtoterance; haru desalétfei doppas aii^j sVara
följder IBr dem kunna uppkomma af att dé I en ket'
faafe fSrordning äro anförde jémte Äiptétémet'' imm
3e kkiijaktighetér,. sofii fSrefinnae mellan' dénbi ' oc&
ILutKiiHranefne ej borä kumia skattat lika \äett 2et
"éfiag ^softi kr mellan Péfve och prbtéstai^t 'ml iiil' '
; '^ llff hsr^ af Hs^eréderna, som Ué» én'^äåm%iÅ
band. T» ex. . t>i.i: .
1665, i J9i)Ietl»afe aor UliiUet^^l Mess. B<^
et le Roy (Pierre le Roy) » « « 9 jin pu^iiTi;a , bqmme
f/éncöis' ' . . . . . • ♦ • t /^ 32»
-w. : >, 12 Aiiui. Paye fur le billet de »Jfesa. BoÖ
ét^ Bonnevilte a uoe pauvre femme frendse ' ' d« 15*
' — id Aoat. Par billet de Ms Boit^äa 16A.oast
^"Nicolas t^jolU . - . . ♦ « . d. 15*
'' — 9 Sept» \ . . |es pensions des enjla^ff . Phi-
lipp I^hiloqiie . ' . . ♦ . . . å^ SL
"' ''^ Till onämnd person gafs genom Bbnneville d.
lä' det.*' lOÖ ducats å 10 i d* ♦ ... i050.
1*666 3. Jan* å Nicolas Marigw celbii isia' qvit-
fance . . . , ♦ . . d, 200^
En Margareta Matzdotter emottogstuirdom gjlfvaa
Cill Pbiloques barn. filand de understödde träflTas naaK
noh Buberty Carre^ Pierre De Ja Valle ^ Capitaioa
Mastra. P. äyder a la reparation dtine Eglis^ bm*
sle en aUegmangaa 12 Bd, å 21 aiark « dU 63»
99petit8 orpheIin8'9| > "' ^
P. le loyer de la lecfbre d. 200*- \akc\
Vtåasat Må. S:JttliiMl665^ lUI d< 4 Apr« t6673
.'•-/_ »:!>.•''•
" •>
^; Z^''-' •" ! ^y-.^^-^ ^4402. d. 29'8re:
'lledi9 ^penningar 'Iiå^e samtiits génÖm subscrip-
äön^fattigstoclcar c&cV i^ vissa' dynka funnosi t)ec, .1665
120 åocatéir/^^'!^^* ifpec. ]i^ancose<frar285 d. <(c.d^c.
jS:a 'i324'^^»".Iniressen' agatvor, iorrån de utdelades,'
"PPpV? *^!^^/^'.'"^ l^tarum 4402,'29*
' \ p di^ler betaUes 'till en iom dppsi^tiil^do almosor^
ai en fattig ^atitteföhn. réV iSthm^ bland bonderné
kring Droti^iiiiigniilml . Hon ha^é' samlat 61 daler^en
gäng och 10 d« en qnnan gäng.
"' i^fnJeÖÖ i/i;' Sépt. titt 1603' J:' 2Ö Ätaji Inflöt
5542 dl '20 ore, som fedö vistes 'sisom utdelade.
' l^ill Amsterdams fattige. sandesengåh
• :< > Ka^MénJMm \ä!feii$4 •
^ 1^ V^"^ ^»"^^ ^^^ ^<^^»^ M^'>^ frän Stock- '
Bolm/^fveir köpenhdtei/i, sag 1' "Englftnd btt torh, >)Som '
SaWb)rggt på en -ftaépV'konk fitl RomUMaji 16S5, ^
fick näilétt kyssa Dr; Chriistiilaff hand (Han kallar
liénne ' Bé}t' tiBi^eåi^yy), %c^^^ adelsmiih i dess
hof. Sjnés blif vi t' ifivrterd' åf 'DrbtCningen på det md- *
lier.hon vid 60 år Wilétia kfaiide förfog; fick T6Jveu$
pSUigneUe afrésté ' tfll IVIf^ «érifr«ii hån reste d/
( 180 )
30.At|g. b1r«fnrU>dlag^ktft «ta«piMé\ MAn4/haiift ef-
terlämnade papper, finpaa -åtskil^ge ..^BEieieUik fl^^-*
neoifTj bvaMifnian moti Imra en aftHlUog liififuU-
mägdgadee.
U
Ciincdiitbiqiie. patea< enidenter i&iftotani dt
qvaltterdfe l&tJunli anni' 1685 Johaitneg: filitt»- €0^
etavi Meln ^^ civitate Stocolm in Snesia Nobilis, a*
tatis sn« annor. 25, proti| djxit» conåparait ^ pe^ona-
liter spoQte in Ofiicio S. Bomanse et 'Univecaalii
Inqiiiftitioois,^^. jaddicse' exposait. se 4enuisae et cre*
didisae.erroi^ea d baresee Sectså Lm)ieriy ii) ,4]^ibiii^
natus atque.educatus fuerai^ ac petiit.afaiSolai et in
ffreroiam S. M« E. recipi d;,adtiiitti. Quoclrca die
die 22 ejusd* Juiiii An«, 1685 anpr^dictus Ja, Meia
in exsecutionem decreti Sac» Congregatipnis S. Of-
fidi abjuravit juridice haereses <& erroré^ d}cl8B Sects
Latheri una.f^om Qmoib^f. d qttibn8QQmqt|e alii« e^
roribas éo liaeresibua quomodolibet Sanctae Cathojics
A Apostolicae Rotnanse EccleaisB contrariis <£ .sac*
cessive fult å R:mo P. fre^Thoma Matza å Foroltoio
Ordas PraedicalOrniD 4lk%i\. TbMh%. Meiiibrro Com-
missario. Gen^ralt .<^icK8q» ^fi^!''^ l^^iSTf^^'^^!^'^ ; ^nlu-
tus in Urm^]E>^QU$^fon^^^iJf^.^^ eKqofi-
muniQaUonis iprop^f^ pp^rej^ijl Jncursa <fe S, ^. R
reconcUiatus injunctifi(. f|i p^^ei^t^^^liis s^littajribas, at
in aqtis i$;c« : ][n q^Qruni.fid^m ^c^ pRtnjn Roaiae
ex palatio ^. QSicii hepdje 23 jlnqii 1035.
, Alexander Sper^n^s.^. RojQi|^»et!Uni:^
nis Notjrius^ I .dijii f^/irskft^ %v|jr^al.%ui«afJ.
( 161 )
. fiéiMi tigill ser man ett lejon ISpande.röfver 3an
strSmmar .(?)• ; V . : , v. ^
%
Unlversis praeentes literas inepeetaris ; edlateni
in DoBuliio. Nos iafraserip. Sooietatia J[0isii.Jl(Biligio*>
«ns Sanotisaiiiii' Dai iNosiri Papae in Basilica Pj^ipcSk
pis Apostqlarum deUrbe Poenitentiarias Saii»ielLé.|
' Joannem Mein svecum limiiia Beator« Petri 4£^9im$
ac sedem Apostolicam porsönaliter Tisitantem A ad
poenilenä» sacramentufti bnmiliter recarreateyi in
Saeramentali eénfesaione audivirous A «9 pfecalif
sius Apealolica auctodtate, injunoia ei poeailentia
aaloteri) alraalvitnaisi* In éiijos rei fidem • « « ^i»
24 Junii.— *Etf nyu l^i^is af d« 14 /ulii ttUc^e e04an»
Noa iofra.&cripti aaatirimna ao téatifieamnr, Dt
^ Joannem Meyn Sveeam in Romano Hoapitio extero-
mm ad fidem orthodoxam tranaeuntium per noum
menaem circiter pie ac réligioae convii^iase, atque
> poat aufficientem instructionem abjarata haereai Lu-
tlierana, (prout ex fide aiiarum testimonialium) Cäi-
tliolicam. auacepiaae fidem & aacramenta poenitential
Cuchariatise A confirmationia rite percepiase» QvanA
obrem noTurh hnnc Bom. Eccl. filiam ab omnibus
^ ejuadem S« Matria filii A Chriati ficlelibua fraierna
charitate complecti vehementer expetimna, eiaqne
eundem ut voti compotea aimna in viaceribna Chriati
commendamna. Datum Boiiise in noatro hoapitio De!-
parse Yirgimia Gratiarum atque B. Michaelia Anno
(X Del.) 11
( i6ii )
Ob. f6B$ i.' it "JtäA Domiiiicvff Acftmiitus Säic^rdoi
Cong: nii — rii in Urbe. Mathias P. • •
4.
iK IS JdKi fiek Mein ett pass, gSlIaiid# 6 mi-
mler, ^af Cardinal Carolns Episcöpas Sabinensis K
BoiB. Imper. A incL Nat. Gertaan Regnoråmqae d
Domtnioram Haered. Aagastiss. Dömas Aiistriaca
Ffotactor.
5.
'CönsérvatoreS Catnerae AlmiaUrbis Inelytam Ur-
bem, Roitf^m^ onde Joannes Afein Sf^cnm JBi* ann.
85 stafnrse altee pilaminis ea* lator praesentiam reees-
sityBuIlo omnipotentis dei grada Epidemi» aea pestis
' morbo laborare, nec in ea ejns morbi snspelonem'
aliqnam adesse, praesentioni tenore attestamor. Pro
8« P. Q. R* Dat d. 16 Jalii 1685 . . . Depotatus.
Svetiika Kgrkofu
Bland de rackraste, de mest protestantiske an-
stfllter i vår Kyrka uiå man med skäl räkna Refor- •
paatom Gustaf Wasas anordning af en Bibeltnfd^
funna af h varje Kyrka, hvaraf årligen en Måks-Bi- \
helhuua borde bildas, som npplade och tilt lägsta*,
möjliga pris försålde den svenska Biblen till folket, p
Det är aldeles obegripligt, «tt denna tunna aIlQ'emt
utbetalas, utan att presterskap och forsamlingen
aträfvar att få den använd ^ier $itt namn. Vi bm
aett Bibelsällskapets Biblar på uselt papper och med
qelftagne uteslutningar af summarier m. m« och for-
v.
Indnngar i öfvers. af texten utgå, b vilka blifvithvad
1
( 163 )
OctAftipplagan mgår, tå diaoreditoradei att dat Ailil*
geostädea aasea f5r bevis pi andlig sdmnaktigfaet
hos an prest, att han tilbgrrker dess spridning blandt
ataia äbörwra* Vore det ej (id, att med Bibeltrycks-
tunnans kapital bilda en Bibeltryckskassa för en ny
ordagrann ^) Bibelöfversättning, der öfver sedan Ift-;
rarne finge parapbrasera efter bftsta insigt ochSfret-
tygfitse i siaa predikninga!r, di de hannit lika trStta
sig fljeUVe 'm»i aina homiletiske betraktelser dO'
lahas omnibas dl noAtiollis aliis, som de sftkerfigeti
redan tr<at sina åboxare» Här må emellertid nied^
delas:
Kort extract oppå Bihtieirychtunnan uti Sve^
r^e och Finlandj hvilkeh M.Ericu9 Schroderuiuthi
^tenckrcne landsähnder pqfordf ähr. A:o 1635.
' , \ NeniL
tJppland 170 T:or spm. Wessmt. 61.
SodermK 49. Köpparb.med
Östgtl. 147. Östdalarne 22.
Smal. 262. Norlanden 119.
WstgU. 434. Åland 8. ;
Nerike o. aoq Öland 33.
Wennl. ^^' Finland 101.
S:a 1534: Tar spin.
Kangi. Mti påbud ock fSrordn. om den gamla
*) . Ad modam Thomandri.
11*
( 164 )
TtgAeräunnanf huru den årl^en sktdl niga ^ allé
ijfrkokSrbergen oeh toéknaf i Riket tUl CélhgiiAn^
fijuitatum underhSit 9th ngiiige Idtkerr tr^cknnde^
JDat. Kungsor d. 20 /«^ 16S2, tå ock K0ngl. Mts
gedermera föpkUtring qff^r någre besvär^ mai '■ leHe
ti$nt$a inkomne vore. Dat* Siockh. d. 14 Jv»i 1682.
Wi Carl de. GSfOm Titterli||t) att emedan Stre^
. liges Konnngar häfra allt Ifi^ia den Evmfei Reli-
gionena fortplantanda i värt lädertiesland isifidsé dra-
git ISrsorg, håra aå i^l Gud»- Ord oeh Ib^a i^éoom
BiUens och andre Gudel. béekera ttydkmA^ slkotte
Qt/ipridas och formeras, som ock andra Terk' odi
akrifter till fäderneslandets styrelse, lagskipanda, go-
de ordningars Tidmakthållande, Svenske Historiers
och Antiquiteters kunskap, nyttiga och tjenliga upp-
läggas mätte: hvarföre de ock forordnat hafva visse
medel dertill, som är en tunna ren och strid säd af
hvart Kyrkoherberge i riket, den de hafva tryckeri-
tunna kallat, igenom hvilken tunna många hSrliga
böciker äro tryckte, så väl Biblien i K. Gustaf l^tes
tid 4540 som sedan 1617 och månge andre stora
Terk i Kon. Gustaf Adolphs och Dr. ChristinsB tidec
riket till stor heder och nytta ; alltså emedan vi icke
vilje sådant mindre i vår tid befordra, ty bafve vi
antagit och förordnat visse lärde och capable män,
I
som sig företagit hafva, alleharida nytti|fk saker och
handlingar att utarbeta och publicera, igenom hvilfca
också reda åtskilliga berömlige verk Sre upplagda
och än många under händerna, som intet kunna kom* '
iha i ljuset utan m6déI,fordei^kull hafvevigodt fan-
"\
/A
( i65 )
mtf att lata bemsla tiuina dertill allt ftamg&td «pp«
Mras ocb anväoiiali, ehitraväl bön atandem har vå^
rit af en del prästerskapet ooh scbolebeitjeBterae an?
illktadt, Snt den afgång oob a&aknad da igenoiil
Mämmh tunna klaga sig bafva på da Kyrkpberb^rgeft
aom de uti afidningar njuta,formenandea benuta ton*
na vara förvandlad uti den fyrtiondedelen, som öfver
illlt riket, dels. till krigsinansbaset neder i Wadstena*
dels till Barnhuset här uppe i Stockholm utgår,
(detta vederlägges) — — hvilken tunna skall hlifva sS
här efter såsom ! af begynnelsen använd till lärde
mäns underhåll och njttige böckers publicerande uti
andelige och verldslige saker, rikens lagar och stad«
gar, Historier och Antiqyiteter, samt andre nödiga
handlingar, som till fäderneslandets beder och inva*
narnes undervisning lända kupna* (Derefter lofvas
ett forslag huru af mindre kyrkor 2 må förenas om
en tunna, som ersattes af 4a större Kyrkoberberged»
Inga resolutioner finge häremot åberopas. Tunnan
skulle lösas eftei markegången genom Häradsfogdar-
nes försorg. Hvilken det försummar, skall allt ska-
destånd strax af sin lön och egendom igen betala.)
Carolus.
£. Lindsköld.
Kongl. Mts nåd. förklaring utkom i anledning
af ErkeBiskopens och Consistorii i Linköping underd.
ansökan, att förordn. af d.20 Jan. 1682 måtte bvila,
fills saken något närmare iKammarColIegium kunda
blifva undersökt. Dervid befanns att Tunnan af K.
6. I gafs till Bibiens tryckning, den tiden då kyrk*
•>
( 166 )
herbergSR ftnnu ini^t vore Biakopaniv, Akademieme,
Cfjmmaiiienie och Schdarna anslagne, och' dä dan
firordniogen långt efter åt ^gjordes, blefre nttryok*
ligan undantagna och förbehåUna alle Tanllga af-
kortningar, hvarunder äfven denna Bibeltryckstuana
vat begripen ; hvarfore K. M:t befallde att den- förra
Forordningen utan allt nppskof skalle gftUa. Dat
Stoekh* d. 14 JaaU 1682.
Carolos.
E. Lindskdld.
Det är Utg» obekant, hvartill desse Tannor an-
vändas, men att det ej sker till Bibeltrj^ckning är
kllmänt kändt. Ej eller lära deraf, enl. Sellings
Kaminarverk 1817 p* 35, lärda män underhållas,
Itiksens lagar, historia och anliqviteter publiceras o.
d* Det vore tid, alt denna fond '^gjorde skäl för
namhef^n Annars kunde denna tunna få stanna in-
om hvarje socken för att underhjelpa de fattigas
Bibelkop. Men äfven då behofdes god förvaltning.
Declar,atio
Cleri in Comitiii Holmensibus anno 1647 congregati
de Ltbris Symbolicis Ecclesia OrthodoxiB teu Lu-^
therana ex occasione moia^ quastionU de iudem.
Såsom icke den ringaste delen af dhen åhågan,
ether Guds ords befallning åligger, huruledes en
stadig enighet uti läran kan så emellan oss uti vår(
kära Fädernesland, som ock med dhen rena Cbristl
församling utomlands nu ock i tbe tillkommaiida 4^
( 167 )
i
der Uifya ^hålleii^altfå ä^e vi a£ ^4ftle«9ki^t. tUl
dbeiHia BiluidBg^jQ, l^f JU^adsea ja^ne, iMaiid dh Aiidre
Sondeti fuHmliglige b^r i Sl^Qkholm försa^tlade i-
Uandi unnjity at dherqm i^äMlig^^a bet^As httFjfikdeil^
aU iillfälla till en; »kad^lig skilj^gtigbet, sjrnparUS^
ibland Ls^rare kun^e undanb^jaa och aCski^a4;,.soji]^
pqh, cc^iiieqyeDlefy al icke något missförstånd iblaadi'
dba andre Stender af Lärarenas fikiljagtig^e|er iv^^ '
te for4>rsaka8, och «ti Herrans Tingård föra|g^ig^ll
up,växa* Så på thet en sådan onskelig enighet och
frid uti Läroståndet och. nti hela Guds, for^amlipff
må fortsättias, ooh altid bestå på ett oryggjelig^ /an^.
dament grund och klippa, efter Then I]e|ge Anfles
formaniag Zach* 6: 9. allenast älsker ^sanning, och,
frid: bekänDomvi samteliga aldrafor^t, i^t ingen finr
nan lärogrnnd finnes stadig, utan allejdast (hen him*
ineUka sanningen, nti Prophetiske pch , Apostoliska
skrifter fullkomlig och vidlyfng af Guds Anida app-r
enbarat, och uti Symbolo Apostolico, ,uti* byiikens
bekännelse vi varda döpte; som och uti Symbola
Nic»no och Athanasii, korteligea är författat. £ph*
2: 20. 2 Pet« 1: 10. Galat. 6: 16, Men eftersom
falska Lärare och Kättare ofta sina villfarelser med
sjelfva skriften besmycka, icke bämtandes thet cStta
förståadet af Then Heliga Skrift per Legitimae ipter*
pretationia medise; utan införaiides sina prsajudioi»
och inbillningar, ibland hvilka Lärare vi nu största
faran hafva af the Påviske, thernäst af the Calviai-:
ske, efter som många af landsens ungdom nu uti de
Cralnnieke Academier Stadera, hyilka icke tMlfSrefte
( 168 )
liti artbmlts fi^ei nogcåMt ire ffindl6ffaé«; oA 'eljeaft
frfimmande af «aiiiiDa rdiigieii' -mycket hl^li landet
ftikoiiima: TherfBre ftr nödigt^ att vi iiemr» €fA ia*
gtaire ots fihr1iiiid« med bvarandra inbördes «ti vår
bekåfida religion, vinlåggiaodes oss at bålia Aodaiis
onigket gen^m fredsens band, på ibét at nä then ena
lekamen ingen skiljagflghet, till less hftfas må ^arda
infördt ICon 12: 25. At vi oek sådaoé -enigliet
öcfa frid på vår religions vägnar på alla sidor nn
ock titlkommande tider måtte genom Gads nité er- ^
Mllatf^ beståodandes i enaa anda och i ene siål,sam«
teligea kllmpandes tinder enahanda föfte, uti Evange^
IB tro Pbä. 2: 2* så är ock vidare af nedeO) att
vi våift Låfroi Symbolieoi irjelfve ftrkSftno ocb
namhgflvé, hvilka vår egna tro och religion körteln
gen och 'klarligen utlägga, och oss sålunda ifrån
villfarande andar klarltgen afskilja. Hvarföre såsom
vfire f $rfi(der, och vi efter them vttryckeligén . för
thetta bafva bekän.dt AuguHanam Canfesiionemj at
*vara oéb skola bKfva en L^er Symholtaa Ecela$\a
Augustana seu Lutheranay till at afsöndra oss* frstt
den vidskieppelige Påviske vantroh: altså vi, ~soni.
uti thé Lutberiske Academier och Seholer in-^ ocb
utrikes in Theologi^ äre informerade, bafva altid för
detta, postnlante occasione, exf resse bekäodt /br-
fiéUf€im concordiéBi med CatechUmit Lulheri pro Ij-
bris sjmboKcis Ecclesi® vere Lutberånse, emot fke
Calvittister på then andra sidan: såsom .vi na p|
tbenne tiden och , ahid härefter expresse bekänna
samma bdcker pro testtra et nota ver a Chr^mnm
( 169 )
tM fktu. fikrsl&ndet jtfr^r ibkeii Aigtbitfg^ hAi^
oonfMBiaoK namn mk societater pliga befaeioi*
? ; Yl ^IjoiB först k^rtelitgen med skUU b^vita ati
Zft^^i; ffi^naoréim mmå' Ciiiechifmi$ hnihejti Sr» rlUftf
ligm bw ^U' oöh för d6tta hitdne och härefter b&llai^
b?ra filr>TSr rena för^aqiUngA o«h reUgiofiariid 8ve^
Tigei;tiif»ri«ji7mboUGi8, aUnienile Qidh egnntfflige kån^
neiyidfbe$ dch Mdah algre fåfeoge iasagor bäraniM
lorUgga; Så är ior$t nödigt at veta, Kv#d mm &f^
står m^d sådana libris symboJicia, |it tfa^t kfc» var*'
dec ea. »lätt ^rdaträta till ingen nytta, ^atantiil att
aCväiuia them som påböra 2 Tim. 2 1 14. Så. år Li^
ber å^bolieui Augufiana se» Lutkertmi^ Made^ia
a$:r0l$gion($: en allnien bekäanelse gpnaai några
theas {Brsamliogs rätta lemiaar ocfa: lilfare/> aC Gada
> aaiina ord författadt, dch sedan af samkna l&rMniUng
um'iueUt åeu expreifte samtyckt joch vedertagen, på
thet éba nti enom lekemeo må.bénga UilsamiiiRiiaaA^
d«r. haCvadet Christo, och than ceoa Ghids föreiMn^
liag ifrån aecter och partia genom samma boka . bar^
ktenalse varda afskild. Så blifver doofe f^atto et
tmrtHtntum credendd beståndaades ifil» précke ikef'*
fUif i(t sådana böcker äre huemnie ifijffhagm^ aaa fff^
ctfft» wwk€xpre$9iå bevi/fade; nian tbenföi^ at d»- al-
ddas öCvacenaslänima uied. tfaéa Heliga skrift^)^ ^*>
defnoftra.in AftctorUatem dmihatm non $åmplicii^i'
human(M tete reiolvat* .. >j .:.!: o v
( 170 J ^
At Ti fövbémMle bSoker 13r våra 4A»is iqrmboS*
di hdr itti Sverige för 4ett« rMtHigen 4#kåtié« bal-
ire, och Snntt bliftie ai4cftiii^,'b«^t«6t itf«4'il«lta-iAiliL
l:o. 'tém hifva thésrsa bäek»r i^flr-i&sbm'«B
firmiis limcis och en stmlig ine<Mbs#fc| geiic^iti^kTiika
bos- 088} som oc^ bos rårå tros oansnrter, btefvea
vMstengd e«i Gadi imsshagelig Stfmaritattisntusj- be-
blandat af motstrifvaade Gnda tlenster- sådaa^ lioiii de
Samarttaiier ofvade 2* R^g. 17: 13. Söm oek det
på bada aidor haltande folket -^ skiedt är på Rika-
dagen nti Nykiöptlng anno 1611,tå tben första punk-
Nten iblarid andra af Riksens Råd och Stender vart
H5^Ioflig i åminnelse Konung Gtistar den andra och
store anderdåntgst '4)ffererat om librt ornieordisa ap-
probation och försHknng* Nu på Riksdagen nd
Stockholm nti svary som på närvarande Prästerakap-
sens vägnar gafs DutéBo CaMmlmcf h\et sammale^
des liber c^cordie alleg^rat^ såsom en detlmrtUimi
Sfter eo^jPeéHåném augmtanäm^ ifrån hvilken de- ht*
kände sig icke vilja gå; bvilkef och desslikes forta-
Itt till den förMttrade och anno 1614 utgangne
bmidboken iittryekelfg«n förmäler. Man hafver oek
härtilldftgs Ubrum^ cöueordinB vedertagit odi brnkadt
iiti Scholorne och Aeademierne här i Riket, - såsen
en normam $etundarium ocA hypotyptsin dBefriiim
ChfMtatUB in fecii&»&u9 et dispuiationdmi pnhlf^
cii et ptHvatu: Ar och iogen fQnnen(så mjcli^ sona
oss i^eterligit' är) som ^sig^ för en sineero Evaitgelico
Hler Liitherano b^kän^ hafrer^ ech dock^denaa bo«
ken emptsagdt*
c 171 )
BhrariSre bå]ie>4i råieligast vara, ät man
DU intet så inycketr hekyoirar sig oiå noee eH«r ap^
jf0ttifitime . Ubri sgMälkij om denne »å kfige^ här i
Sverige gillade och ^eiferlagBe btkkep skall kallas
Mcclesiarum nostrarum Liber Éymbaiicuff ulan at man
på närvarande tid sfttter denne .dispmaäon afsidesi
(alldenstnnd hon mast beslår pä éceeptlotre vocis et /
illi conformata definitione, om hvilka icke alla konir
ma ofverem, OQb man märker^ at af denna dispnta-*
tion. Tilja vidlyftiga oob onödiga \ooDt|^oversier np-
véxa, som på thenna tid föra en mer från propo-
sito utilitatin Ecclesiasticae scopo.än befordra honom
thertill :) ocb går recte på r^m, ipsam^ således,* at
Prästerskapet, som nu i Stockholm församlade äre^'
som sätter sig med ordine Nohilium et .reliqvormn
om libro concordi€B^ och om alla special böcker^ som
uti henne äre författade; särdeles om dem, som ick^
äro härtill expre^se et unanimi omnium in Sveci^
Doclorum ^ et Auditorum consensu approlerade och
underskrifvej at de samma blifva af alla ordinibusb
som där nu församlade äro, Hans KongU ]Vlaj:t un-
derdånigst oJSererat, med underdånigst begäran om
Hans Kongl. Maj:ts approbation och försäkring på
samma bok, och at Hans Kongl. Maj:t ville sedan
låta henne i sinom tid, af alle andre som frånvaran-
de äro, expresse gillas och underskrifvas, af de mo-
tlver.besynherligen, at för månira orsaker skull be-
fruktandes är, thet den villfarande Calviniske Lärare
sig tarder här i Riket ineltnygaiides, och mycken o^
red^, så i det Verdsliga, kon^ At^deliga Regementet
iuisliftaade% hracMcd God tket aädéligtn afiiSrjer,
•eh på alla aäct-lieoiie fBrcbyggbiC
Af Upsria Conaistom dta 2tdYe Marfii bI» 1647.
Jobannea Cairati LaasBiub
Johaanes Staleans.
'liaarentias StigselittSr
Ericav Braaaias*
Puirmuii o/ver Siåmkm Kyrhark
K. Ckriiiémi ttoarii Reeett Cap^ 4. Arifle. %
Utdrag och i ofversättn. •
, De som sådana Jura Patronatas hatva eller def-
hied så äre förlänte, att de Kyrkorpes inkomster må
brnka o€h npptärga (?)/ må ej låta kyrkorna förfalla,
så framt de eljest sådane hogheter och benådningar
framdeles bebållar ville. Ty det är obitligt, att sock-
nemänhen skulle utlägga deras tionde bch rättighet
till kyrkornes underhåll och dock dem umbära. Lå-
ter Patronus kyrkan förfalla, då bör han ersätta kyr-
kan uppbörden till sin reparation och kyrkan sjelf
sedan inkomsten behålla till god räkenskap, dock
under Patrons direction, öfrighet och forsvar.
v ' »
K. Carl XI :i resolution angående Jura; Pairo^
natus. Carlshamn d. 3 Aug. 1681. ['
5 II. Hvad jura patronatus beträffar, isynner-
het dem som danske Patroner til|hoqge äro, vill K*
M:t genom Gen.Gquy. låt^ iransakfi m^d hvad fog ea
och annan, eger slika Jur§ Pat|?piia|[as oe|i hmra de
äro dertiU komnB| då faller en del lärer bli som
c 1^3 )
pme 4oturi!oner torftallade och en deliittlogt», dock
mäste Biskopen alltid och for all ting sa tiler påför-
samlingens bSslaocb uppbyggelso oph KoogL M:ts
tjenst än på Patronens • • •
Kongl^reductionsCommiitioneni gifne refolution MaU
mö d. 5 Jan. 1687.
■> •' I
Ang^^nde »bvad Kyrko-Insp. (Jph^Kruse) i den,
tr^]QjpaAkten.(af ingifvet memorial) om demformä-
Iftr, som hafva Jar. Patronatus och der i^å Icyrktion'-
den. emottaga, så kunna vi efter all institution, KongL
Förordningar och sjelfva rättvisan i detta fall intet
aaoat forst|l, än fast en och annan hafver Jas Pa-
> tropatna dU någon Kyrka, sådant likväl icke tilläg-
^ev jdensamme ofver ky^rktionden eller andra kjfkpr-
nes inkomster någon annan rätttighet, än att varii
Kjfkans förnämsta värd och kyrkdns medel till kyr-
kaM förbättring ocb framtorft (i) att använda, men
ingalunda %^t sjetf tillvälla sig n^qt deraf, utan\ at^
bafifaallti godt behåll, som efter noga räkning vi-,
8^fi bor, ,^n vara kyrkan och dess räkning forbehål-
lit, och efter det fundamentet förstå vi, att kyrkans
.medel ber- handteras så väl af dem söm hafva Jus
Patf<mata^Sy som alle andre, efter som det eljest vore
sällsamme Patroner, som låto pupillen mista joch fa-
ra illa,, och sjelfve gjorde sig båtnad af dess inkom-
stet ^ fiDn)&r också derföre mycket nödigare, att kyr-
kans' hristfälligbeter måttet ransakas, på det man. se-
dan défaf«må kunna se bvad reparation och £ärfa|it^
( 174 >
ttiag «•!» giiM.b^of och hmd miM ésitilt i
vändes. . Datui gD|>hi.
R* .▼• Ascheberg. G« A. LMeluelnt*
KoHgl. M:ti Nåd. Svar och forkfarmg titt Kongh
Red* Commtmonen.
Vi förniärke med Nide • • • att J med
all flit och sorgföllighet till alla sina omständigheter
hos Eder noga och vål hafva dfverlaggede tiH Edert
öfvervågande remitterade momenta, angående rédtic*
tlonsTerket i Skåne, uppsatte ntaf Kongl« Rådet, Fäft*
marsk, och Gen.Gonv. Hr Grefve Aschenberg och
KnnimarRådet Lindehielm, betygandes Eder hämed
Nådeligen, att vi derBfver fatte ett särdeles nådigt
i^djo och Tälbehng, efter som ti ock i ahledhing der*
af 5frer hvar punct in specie oss vele hafva forkla-
rat, som följer:
Angående Kyrkornes medel af tionde, hvilken
efter K. Christiani IV: recess Cap. 4, de som haft
Jnra Patronatus och sålunda varit KyrköneS försvär
pch förnämsta Kyrkovärdar, jemte ' andr» kyrkornes
inkomster hafva disponerat, så ehuruväl- man kunde
hafva fog, att fordra af sådane redo och räkenskap
för det som de sålunda di sponerat och det ifrån s&
lång tid tillbaka, som möjligen vara må och sedan
uniform ^eten introducerades på like Sätt som här np-
pe i riket genom Kyrkoordningen är fSrrättadt^ icke
dess mindre som sådant för de månge niellaiikon-
ne krig och andre förändringar i landet nästan skal- '
le blifva ogörligt, Så vele vi folier af nåder sådane
( 176 )
faafva befriade^ dock skola de derei»Qi. Vj^li)!. fåiflif^
tcide a|t r^ieparj^ra af .egna meictl , deras bristfallige
. Kyrkc^r med allt c^naat sqbi till I^yrkaJ? .ki^n ländti,
9& lagandes i de(?. hon tUI ^jn iulIkoniUg^et i a(hsoii|
uig egnar oeh,,böjr måtte blifm förbättrad, men här^i
€sfter forWifva,. .Kyrko?ne# medel förbebållne ; under
sådan administration^, setn uti Kyrkoordningen är
stadgadt och vår sista deröfver fattade förordning
formar. Detta . . Sto^ekfe. d, 54 Martii 16S9.
(/
c I
. r
C^rjolgs*. '
< »• j f
» , '
O. Piper.
I I
' ,: ^^*^^^^*o» Äraf^(^r' Kyrkolmpectorerne uti
Bérttgdhmet Skåné^ ibm nu Jor tiden der äro eller
de 'sam härefter af K. Mjts CammarCQllegto dit
J9rordnadé hlifva; skola hafva sig uti siHe tjenstert
fSrrSttningar hörsnml. att re^ulera och rätta. Gif^
vet Stockh. d. 23 Apr. 1697* ' *
§ 16. Hvad de kjrkor Vidkommer, som sortera
noder Jure Patronati]% sä.hafvcr fulleff^^éras: Pfetro-
ner igenom likmätigt KyirkoOrdDin^en qeh Kongl.-
Mts allernad;ste resolution dat. d; 23 Jan. 1693 intet
att njuta något af kjrkans inkomster antingen af ti.
ende eller annat utan blåt och allenast Jus Vooandi».
icke desto mindre kjrkans reparation och byggnad ^
ske med Patroni råd och minne, och så väf vid des--
9a som andre kyrkor af Inspecroren hafva&injj^nde, att
medeln rätteligen flriM?Ä«i/a^,hvarfi)rö jem^fil riirtig redo
< 17B )
ocb riIteniidRp gifras skall, éofk deiw i#tt ipBfkrfäiiB
aom dit kronb och kyrittionde gvDoimrliftp ook -Jbyti
ilro beräRigadr. • .? . ;^
§ 21. Emedan torae hända» att nSgra Kyrlcoi
kände hiifva mera medel ån till deras n5diga tarf
och anderKäll behSfdes, så skall Inspéctoren näst
tommnnicarion med Goavernenren ox;h' Biskopen
åtaga föl*8org ait tädane éiedel ^åtte* llifvä utläs-
te på inires9é hos säkert folk, mot pant och caatioo»
Ékénimu ' . • •
Då denna i medlet odi sednare hälften af 1600-
talet .började, öfvergå från en allmän till- en enskUd
angelägenhet, framträdde som en ofvergångsbildniog
deremellan, Compttgnier (Bolag), helst den enskilda
var glad, om han mäktade taga några actier i .^de^
som han ej ensam knnde bedrifva. Vi finna^ alt
början var svår. Om några dylika försök må någos
upplysning lemnas: - . , .
R^iku Compagniet.
Detta Compagni fick en comikk utgåtig* 1653
stiftades det med plan, att i Ryssland fSr godt kop
tillhandla sig detta lands producter och dem sedan i
Europa foryttra^ En ntländning Pierre Terreau ha-
de derpå lofvat 25 procent» Bland participanterne
träjBTa vi de 2 liberale notabilileterne Borgmst. Alls
Nilsson och Assessor Nils Skanck, ^en for sina re-
sor och sitt stipehdiam bekante Truls Kåhre, Ränt-
mst. Borge Olsson P. Jul. Co^et, Mårten Lejonskold,
( iTT ^
v ■
Jacob Leyel m. jR. — 25 styck^h uppräknaä'«ifi «éft
stäHe, De hade insatt från 20 till 2000 Rdr, ^Bé
antogo participanten P. Terreau, HägerstiöriÄb feHlfi
ger, tiH Coinpagniets Handelsman, beätåenaé liötiBÄ
lön, resepengar och betjenter. Förjfta resan '^if^fttl
träffligt. Man lade vinsten 25 pG. möÉ '^l^pfiaigl:
38000 Rdr. I andra resan nppkoptes af HÄiy^ferti
ske Majestat Alexis JVTichBéliiritseh 7746^^^ rféålp'.
(244 pude 15 skalp.) Rbabarber Tor 3032»Rdr,36iia
»om äedan såldes till Bo^vette for 41,513 Rdr 12hE
Kostade honom i Hamburg 41858* Rdr 39 sW MeÅ
ået synes som Terreans begär att Tinnå ensaiti^bi^égé
både honom och Compagniet på fall. Detta " éirtBäi
gade hotfom aiit hemligen nth Rhabarbern IHl^^^I^
gerstierna, söm sedan med sina skator kringspHddi
den i Europa. Terrean dog (1657) och efterléihnadé
hSgst ringa tillgångar. En vidlyftig process, hkr/4
fragknenter förvarad, började. H. ville ge den 6fori
sålda Rhabarbern åter (Zaren hade befunnits blähc^
mycket skämd bland den dugliga) och all betalning
han fått för den försålda, dessutom en ansenlig sum-
iha, för att komma ifrån alltsammans, titgangea
torde svårligen kunna af fragménterne utletas ; meii
man lär dock, ait ärlighet varar längst, att ihgeii
vunnit, alla förlorat — utom Hans Zariske Majestät,
som synes narrat alia. Processen utgrenade sig ock
till Amsterdam och Hamburg. På sednaré ställéi
hade domstolen ett passande motto i sitt sigill t Fa^
iientia ChrMtanorUm Sapientia (Tålamod de Christ-*
(xDeL.) ' '12 -'
c 178 )
Mt ^iilMt.) Borgmst. i Amtterdan hette WT^
iah 81^hfr« Del Zaritkat kSpebrefFet §c daterad
jtfgve^Ti. d, 2^ Martii 1653^ |Iao« Zar. Miges^
l^ml^iul yoJTO dfa ho« alU Byatars Zar T^IIwairoddi
Ijif^^jP^ui, Eti; OocLCzraman, Bana Zar^A^^Tnuif»
]a^r ^r Jjah. Boecken Toa Doelden ooh Köpmaa
Bttcklipff. Dar aynea ej Terr^aa 9001 kopaft» vtaa
an K&pman Hiaeaiiig el« HiaiDg i Ham^ij^ kyaiig^
mm fakaa bkf äo svårare att reda« . Oearan fiek i
sHHat fSr pepgar 4967 Skeppand atångjacni å 6 |
Pdfv 38389 Hdr 3 ak. ^aa 1672 45m4a« lAnmdi
nB;hi|barbc^rliaiidlep,99 19 år efter deaa Mutanda. Pih
tiaotifl^ e^ Utigaotiam et jpAcnm Stg^ieniiii^ X(8ff7 ha-
ie Öfrerttilb* Axel Sparre gode. la^m eWL QtrBk
nat efter Terreaaa b^pker, att JL Mm cedoc af han-
deln befteg sig tili 16/)6SBdr 1^ s^. derRfOSgen^.
borde gälda 7958 lUv, $o|d desie ai^ K, lOzc yors
till storstfi delen anordade ad pioa ^iw^y OQelwdi
Öf?er$t4t|iåUarcf|i deras spara iobetaUiiqg»
Westervikike Skeppif^CompetgnieU
i666d«28.Sept nt^ngo ur Comp. Maria Sp|^hi|^ela
Qardi^yGref Douglas arfvipgar, Elofrédcttf^iea^nd^prfl^
Ips^t Dan. Leyoaeqcker» Gen. Tallförv. Wilh^. Drar
kenhlelai, Jeh. De Gei^r« Abr. & J^Ct Mqpid^ och
iM^ptipjit, Abr. K;o^k ni^d saintl. participa.iiteraef
IHflltycke^ mdjTäe^e fdr. m^ inmatte 38^706 B4r 1^
sk» in specie» SJceppet Östergödan4, Sk« LeopardiMi^ -
Sk« Japiter, Sk. Piparen^ Bojorten Unga lamb^t och.
Boj. Qfoppet De Geer hade insatt 16,056, BL S. D|
( 179 >
Doi^Ias iH4k{409FOiiaftlBir hmrdeta 4200, M[oUMiM4aB(l^
Drt^.pch Kock hvardera iSlOO^ Fries. 1050| rmwwm»
fap4«f friai ,d|^ 4iigm nU sarticipation \ btrtmdi
Compagni, men hri^A vinst som forlust anlafligait deri
pmticiperade de till dato lika med de qvarståend#
pérqvotar Bland de qvarvarande var Joh« De Floa
(AdlercronX ;(b$de iasaifc 4200 Rdr sp.) som aéåsa
sålde ^ act|sf . (k«illade« 4en Uden transpotle» pi
Compagniet) ttUJiageraiiarnA d, 7 Sept. 1668L >Maa
finner hår att den Svenske Adlen bildats i FrairkrK
ke, »der Kunge'^ var den förste köpman i sitt rijce^n
under det köpsli^an ansågs oridderlig i TyaUacHK
Westervikske skepp^Compagniet fSrlorade IfflO
skeppet Uppland, 1652 sk. Stockholm, 1654 sk» Ö-
land, 165&iric. Neptunas, 1660 sk. SSd^rmlnd, 1662
sk. Phoenix, 1664 sk. Småland, 1667 sk« Falken»
M&ék. ¥ettirs, 1669 sk. SöderstrSm oeh Éeäté. Ds
i|'sUtér'kontiflfo Ikisd ntredkiingar och laddhingilr att
ko'ste^2f5 dal. 8. m. Än 1663 en Boyort K. Da*
pid benåntd^
Bhllantien tin 1 Jam 1673:
JDfiefc . CredU..
3 skeps^. >(<l^f 1 Participanteras Ca-
sedvmera föro^ pitalRdr 121,025
Ijckadtoch;^ jQiDjr^ å 6 ^ tn. s. in. 196665.
ortsf 84673. Vinst att dela 1666
PackbniivM ' 12009* och innestår till
Cas^an 340. Kong]« Revisionens
tJisslåends gftld 57149« dai« fallen Sr 6120«
12^
( 180 )
" t'v:;
OviM giM 22469. Partiei^anter^téyff-
Oilngltge faror 2463. ran ^ ' ' ^ 1339.
FdiliMten 34338. Åtskfllige andrife» ^ ^76&
n* Hl» Ulv Bl**
237884.5. 2^7884.5.
f Mött 34338. 3. 5. Capital ftr Rdr^
OTiia gftld 22469. 20. 12i015 å d |
od. Taror 2563. 7. 5. mark a. m.
Skada å sl^epp* /t.
Carolus 25000.
Af Capitftlet
UifverbehåU
Uti i mk. 8.
m. per Rdr
inalles 11239420:4.
«t^
196665.20. 19665. 20.
Di Skeppet Fi4keii förlist, förklarad^ ^N<9|^[^f
på samvete och salighet till Conipagi^etf .^^ra^kott
att'der blott bergats ankare för 120 Rdr, stjnoker 1$^
252 och Skeppsredskap för 1100. Kapten Roloff An*
dersson förstörde mycket utan att Ti]J9> ejrsSlta^'
Kort Dednciion ofyer hvad under tfägerifier*
nat sjukdom i W. skeppsComp. panerni ahg^eiéde
f3exelbrefven$ accepterande och afietalakde Jrått
Portugal, Tisar att 1669 d. 24 Martti Ränténlst. Cro^
Ni
neberg, Secr. Koch och Commis^Thaen voro deleglr^'
re i Compagniet. 1666 d. 13 Mars hemförde ett skepp;
pfi B:s del 6 ris Pa]jper, confect, 18 Oxhofd rSdtf
Vin, 2 fat sviskon, 118 torra päron, 2 lådor msdn,'
3 st. olifver. 1676 hade H. 7036 daler %. m. i Corap.
( m )
innestätodp, ^om^tiraiispottorades på Kaiiiinarertt««i
i i^m. CpU. G. GatbrU.
Skeppet Mars, sam afgiek tiil Portugal, anajiga
kogta i måiKiden 343 Rdr el. 600 d. a* iii« .
Skeppet Gustavas kostade 24000 daler, sk«Björ»
nen 14500 d. Boy. Hoppet 55000 d. sk. Westejrvik
llOOp, Packbuserne i Stockh. kosta 12000 —Summa
iniof 1 530Q0.4«9«nif Perjerote feyggerieti Westervik7728»
Intressenterne hade insatt 79,028 d. s. m«, deral
Gr. 6. Stenbock 1155. Gref KöAigsmark 4200, Gr.
Ga(>r, Oxenstj« 1524, Gr, G. Lejonhufvud 2018, Gr.
Gabr. OxeBsg. 3925, Er. Rjning 4119, G. Hora
2100, Gr. Er. Oxenstj. 8247, Job.Berends 2070. Jör.
Paykull 6300. Job. Kruus 3150, Agn. Horn 2100.
Chr. Horn 2100, Hägarstierne 7036, Job. Beyer 2080.
Jao. Gideöu. ik Dav« Gyldenklow tivardera 700 m.fl«
1674 bSila en stimma, deevid yttrades, att vinsten
nu flera åi blott bestätt i siffror»
Medlen 1675 d. . 1 Jan. bestodo^ uti reda pengar
d« 2862, salt 571, 2 skepp och 1 Bojort 44649, deras
utredningen 5330. Byggeriet iWestervik 7728w Pack-
hnsen i Stbm 12009. Salt i Portugall 7676. Jern
ibid. ofier inköpet 1628* JernsQrcken i ' Amsterdam
958: Summa .83615.
Utestående fordringar 56405, deraf 4840 förlo-
rade, oviss skuld 29371»
Dröttn. Christina gaf Gooipagoiet Tullfrihet
men som ej i sedan aC Comp.. observerades ntan nt«.
gafia dnödigtvia årligen minst Bdr 5250. Skeppen (5)
forot^i bfiijan iiraote på Portngal, andar tiden med
{ 182 ) .
iftD, f8r 8U der fSrtjetia på frakt. Foro alttid 2 och
2, för Turkens och Köpares ricalL Coirpagtii^ bSlI
alltid en iactor i 65theborg, dit skeppen kände s^-
la, då de sent om kosteii ålerkomtno, eller der nr^
lasta sitt salt och så bege sig på ny resa. BjBmea
Ifode ej dfver 12 stycken och blott 18 till 20 mao,
drog likTftl öfver 3000 T:or salt. Gustavas fSrde
Sfver 24 st. oeh 38 å 40 man, kunde dock ej bårs
»fver 4000 T:or.
Cornelins Jacobsson, en Holländare, uppraektade
Westerviks Scboops Houpweris seja gunatigo on-
irricheit med sin meritlista 1671. BadiT 1036 mota^
gits i Compapniets tjenst
Högvälbome Hr BikiS^attmistare Höge oeb
Yftlbome Herrar respective Riks odi CaanmftrRåd!
Såsom H. K. M. Vår allernåd4 K. Mh Heriv
och efter dess ordre det Kungl. KammarCoUegiun
kafver icke allenast 1667 in Aog. Och Sept. utan ock
1670 in Ang. o. Oet. genom dess nåd% bref och ooa-
tracter férsäkrat Afrikaniske Compagnieta Interes*
aenter att betaki deras 140,000 Bdr försträckte Cs-
pital med pålöpande intresse å 8 pC. ifrån den ti-
deki samme penningar kommo i KongL Ministren
händer, och intill dess de kunna falleligen blifva er^
lagde. Altså och amedaa Wåld* Clafude Ro^neue
Hågeratierna kör hafv« aC beité Ca^alSOOt iUr in
Speeie,^ hvarföre tåcklel; det Kongl. CaniitiairCölh ^ra
t^ra den forotdning, jtt b?m:)e 500 Rdr ;iii sptcis
( 183 )
med dess intresse å 8 pC. ifrfin detta dato och tiU
éesn betalningen följer, måtte bende Ilägerstj. rik-
tigt erlagde och contenterade varda, det skall Tara
Compagniet emot Vederbörligt qvittans god be|al«
ning. Stockholm d. 2 Maji 1672.
På Afrikaniske Compagniets vägnar
J. Lagerfeldt, Johannes De Geer. J. P. LillienhofF;
Den entrpp^enanta Grefvinnan Maria Sophia
Dela Gardie, som anlade Wandtverk i Tyresjö, höll
fyrbåkarne i Skåne och npptog stenkol i Höganäs,^
hade i Afrikanska compagniet först 1500 Hdr in spec.
söm i 12 år ä 8 pC. uppgått till 5880 Dir s. ih.
Med denna tillgång sökte bemälte Grefvinna betala,
då Bed. Commissionen återsökte Pedersöre räntor-
ne, som hon ärft efter sin mor Grefvinnan Ebba
Brahe — ,en förläning åt Fältherren Gr. J. Dela
Gardie, som der anlade Jacobstads iitad och der in-
rättade en schola.
Redan 1655 insatte Gen. Gr. Jac. Casimir Dela
Gardie 1800 Rdr i Af rik. Compagniet.
Ostindisha Compagniet.
1682 d. 2 Oct. gaf C. Wallerij från Stockholm,
fi resa till Ostiodien på Skeppet Purmer för Adel-
bost, Herrar Directelirer af det Ostindiske Comp^g-
li^et J Kammaren i Amsterdam en iilvisping, att de-
ras: Edelheter ville betala hans gagie till hans syster
Cathar. Elis. Elders.. ^
.'Goaveraearete öf. Ost Compk och RiddareO- Joa*
Hsriw skreC fråa LoadoQ 1690 till Henr. HUdebrand
( 184 ).
fftran^e d^ Svedse Convoyers, hvaraf manfinner^ 9tt
^Tcnskarne deltogo i .ett Ostindiskt Compagoi» forirän
ftt ^jlikt organiserades i Sverige.
Salt-Compagniet.
1665 sålde Lieutenant Axel Ornehofvud sin a&-
del i Salt-Campagniet 2100 Bdr spec, ärfd' af Afod-
ren Anna iSneckenfeIdt| till Hägerstierna, forbehål-
lap^e sig blott den sista utdelningen 10 proCento och
0 T:or salt« Modlien hade på sina 4200 Rdr capital
fått 234 daler 10 f öre s. m. i stället f5r 36T:orsah.
H. betalte Ax* Örneh, för hans 2100 Rdr 2625 da*
* ' » '
• • •
ler 8, in.
»
Phil. P, Emanuel skref från Amsterdam d, 16
Mart« 1669 till Hägerstierna, huru han gerna öfver-
to^ (kommissionen af SaltCompagniet, att, då läster
med bräder och jern konimo, skaffa salt, benojande
sig med \ pC« intresse om månaden och 2 pC» pro-
vision. ,
I. .■ , ^
1666 gafs 6 \ daler s. m« for tunnan sak i
Amsterdam. «For samma pris finge participauterne
det hos Hägerstj. men af Compagniet betaltes honom
för Directionen af nämnde- Compagnl på året 744:
17 s. m. SaltCompagniet införskref ock oliicer, ms*-
sin, \B^urdeaux vin, hvttt vin, frukt Ht. m«
< 1669 d. 28 Maji ttiiskref Hägerstj. H. E. Knut.
Killi^k^ ^U hedra SaltCompagniets nAssonible gene-
rale,» såsom son premier appuy. .
Vid-öfversättningen af Eitiannels f raosyrica bret
^or4e Hägerstierna 8 aDmärkniiigar, sönivilQiat a<|
c töa )
mmiifn kfta^e b^e ffaDsyskan. och v?0ii«laui bittra
So måog» ;föi:iiäinei i bpcDS^lldloi^ Bäl(érligéii haft
ficholandemini^* S^hn;,är,ftttmäirkit vacker.
Den tiden .C!Q)i|soinerM.^upgefarligea90Q00TaD«
nQr delt .årligen I 10 nirk kint i tnll pi TunnaK gaf ^
22'5Q0O d. Deraf K. M. fdrbebåHit sig halfpamn i
pengar, som göra .112506 daler och såU lika mot det
H. M. fdrat njatit; den andra balfparten i salt å 10
d. k« ni. tunna = 11250 tunnor. Förut hade H. Af.
af fremmande som inländska njutit hvar 6:te tunna:
15000 T:r Supcrplus af 75000 T:r ä*i Rdr på Tun-
nan gor 18750 el. kppm. 112500 d. Skillnadea un-
gefär 14000 d. s, ta. Då lindring i tull medgafs
för salt, medgafs det ock för Franskt vin, hvaraf år-
ligen Inkom Tid pass 5000 åmar. Lindringéft 3 Rdr
amen belöper sig till 15000 Rdr el. 30,000 dir. s. m. '
Socker^Compagniet*
Herrar Directörer af Socker-Compagniet voro
skyldige Häg^r^tiema 1669 d. 1^ Apr. 1574 daler, ^
bvilka borde betalas till Commifis. Wälb. Nils Ja^*
hansson Rosenflycht. . . . n .
1674| isedan Socker^Compagniet lemnat H. 150.
skålp. pudersocker. Tar skulden tjll H.bjott 34: 12.
1669 sålde Compagni^t skeppet Stopkhol^is va-
pen, h^ari B. ff de xV. > '
Tjäru^Compagniet.
'j. r H9gfrstierni|. förlorade | af det kapi^I,hap, deA
VHi^tef^]j[n4^tt^ dock åter en sniDjmä i 4ef xeitcp^exad^
( 186 )
Comptigtotot 1673» JajB« Steeekanbvri;, Mae^ ftettth,
Bakzar Gyldrafaotf*. Nik Keder, H* Cri»iHitxerna,
J« Pryt> m. fl^ voro hftr omkring H. I det äldre
Comp. befaiie ätt^n NteftlåM SkttA^.
Directeurer i det ayå 1079 tdre B»^Ruitd^
M* Bi^Dge ecb CK Wilkéns^dä de Ilete 1500 df.k«ai«
af Kamrer B« Eldé
1668 ftålde Comp. 54 lå%M bteck å il2 d. k« m.
9288 liU Hägerstj.
Olans Thegner har liär intygat, att Tjäm-Com-
pagniet sålde en läst tjära for 96 d» k« m«
Böhfiilandska fitkei.
Oerom skref Alex» Cock an märkningar i anledo*
afHrGripenhtelms prcyécterade fiftkeristadga* Det för-
nämsta deraf var Makrill-Fisket, som skedde i Tårens
början (slutet af Maj!) med bottengarn men mest med
stora not eller vader af 100 till 140 famnar långa
och 8 a 9 famnat djupa, hvilket Hkér ifrån Baskär
inemot Strontstait, nien btundom fö^ Buskar bruka de
inga vader. Makrillen är na mager, hlti^a börjar na
äta sig fet på deli unga ock imä silbti, som finnes
i fjärdarne i stor mjrc^kenbet Mellan midsommar .och
Larsmesso fängaft den med krokar, dfi han är fet,
fläckes och saltas. Båtar af 7 å 8 dili. köl brukas
dervid.
Dernäst är Ostronfångsten. Ostron satt vidklip-
■■»■♦.. . , ,
por men uppfångades geném ett redsksp^ bestående
$i en I&ng ijtakei pfi bvars ända satt ett hvast jettt
c 187 )
oéh hvarnnder tu kam dl^påié Mogdé, Boff^e Mg*'
afts «tt klipporne fingo slå fcidlysca i 3 å 4 fir étim
mitronskördeii.
Torsk, Kotlior Cfch Grag«gh itngaii ineil Tad«r,
nåén meit med krokar, Ktifkeii fisk iiedatt inlältas.
Si fångas ock Hvittlibg, som fiftckes öch torkaå.
Hantmer fångas genonl kupor. Till Flundror, Ale-
kassor Ae. brukas rysjor* Laxfisket så Väl i Göta
elf,'8oni den iler flyter Tid Qtistratnsbro, är inrättad
•ftet vanligt sätt. Detta åt Skärgärdsfisket.
Till fisket i Kattegalt och Nordsjön brukas sku-
tor af 36 å 38 fot köl, som kallaÉ Backeskutor, helst
fiskredskapen kallas Baokor, sola bestå af én stor
lina, hvarpå många snöre och krokar sitta: sådan
redskap kasta de i yattuet, när de hafvä upptretål
(sie) i hafvel de grunder, bvarpå de äro vane att
'fiska. Dessa ligga vid pass 20 mil frän Näs i No-
rige i sydväst från bemälte ort 60 å 100 famnar
djupt, hvarest da ankra och så länge ligga, som
vädret det tillåter, till dess de deras fiske förrättat,
hvilket förnämligast består Uti Cäbliausfång éller
stora Torsk fång, hvaribland de bekomma långor och
Häljefiskar eller stora flundror. Cabliaun bKfver i
tunnor saltad och långor, som de på desse skntor
fånga, insaltas och säljas hela: Af de stora flundror
göras raf och räékling, söm sker när de torka den
i solen. Desse skutor äro med 7 man besatte. Det
andra slagetär snöreskntor s. k. af redskapet. Vid snö-
ret är fästad en krok. Fiskrarne gå ej så långt ut
iiém dé förrfge^ Dtoas åkueor tfro af äO-^St fot^
c m }
D«.fi«k« pi .ea ftitibjl, de skatta HoImoq, pi 30 fani*
9ail Hinf wg^é^ 15 mil frå» SUingeffefi veMtuydv^må
nära vid det eåjcallade jatska refvet, d«r de få deie
stora .cabUnoo» icioe i aå «ter . mypkeiihét, soiii de
fSrrige f kiitojr ut^n deriblaad smftrre fiak, aiina . de
kalla Snanarfisk, hvilbeo de torka, i solen och al
aSlja. De få atandom .CabliBO^ Längor och Helte*
flundror; Deisa akutor äro.med 6. man besatte. Af«
Tea brnkfia Backebåtar, 28 fot långa, atan t riUvér^
lopp'9, med 5 å 6 man. Merftndets Jägges fiaken i
7 lotter, bveraf redaren bekpiamer 1« Tiden nSr de
fiska är från Vårfrudag till larsoieasa* *
I.begynntlsen af freden låg fiskeriet helt oeder.
Na (13 år aedaare) förses bärifrån flera . provinser,
ja bandd sker >från Stockholm;: 7 år fSrat tu:
stor Guds välsignelse men folket ovatidt.att fiika^
■ • *
SkogsCommtiswnen.
En dylik appi*ältRdés i till ' AUmftnningsakDgimea
vård af K. Carl XL 'Diroctär deiSfver blef »JElJBirald
Strou^eldt. På 1660^90 talet; skref han sålom så-
dan flera här for vara de bref^. 1694 iostänide han
Kcousiske arf?ingarne rörande en stor allmänöing
vid Elfkarleby, strädcaade sig till Géstrikland. Be»
gärtOi upplysning af Gr« Fab. Wrede rörande Sfttn-
naa preteasioner. å d^n indll- varande . alknåaningea
itté m*. 4 < '
Åtskilliga anteckningar* «
t ^86 )
Itku^ 4éffrftsvon'feif^h^ffijd M hdgåHsttifinlai ST:6t
iA^,4:tén 111 rtat.Ilin¥lrAtf*<j^d forklMl;^^ jléti löst imed 12
di ÉVW^ »Stärideift^ åtdgo' sf g «<n gSfd ' diiMnel mbt
ftrra>å¥et8, bcb 46m ulgjorde ^8-^96 daler; der^l
SMiHiiSeOÖ, Gmb^h;/ l^ara Norrköp^ och Vibbrg
fal^itf¥tlem 3000 ;'A^ 3860; llps.^ Nj^kopi 'Cätiiiäi^
Westeråsy Arboga, Gefle hvard. 2400. of. «. v%'<tnfil}stA
gärd^ifr 10Ö gafs af tténB, Östhatiii^ar boh ^ ESenäs*
* • i636^rf. 1 iStf^^i ^H; Iftt liade pi^iÄlegieWt VSlb:
T«Éhili% AfåiBdIcFt alla Eél*gsbrak, Me ot^ i fcrtlk^ '9{^
Véi* hlAtf K^rig^if rili^, att^em på 'i4silé bdMhi^otieir
och friheter upptåga och förbättra. En 1 Triils A-'
ftéDlilöte aiitégs Söm tt^l^åUdfe d^ld äf ^låaiÅtlige
j^br&ip^ntérlté, d«i^iblitnd^Ifiksfnar&kén«
1641 d. 13 Apr. tiilbetrodde H. K. M. Land^Hfd:
f blK be^lidés adi^MåWblibrtért af Kopparbérget^i^Sal-
het^ik ^cb NåsigåifSti Mm Land&hafdigedome. -Bm
sktftW^^VéméifStrera Undersatarné bvad stor liorda dW
fa^ge Héfi^äi^he bctitgelr på bah^n ocb således fnplan--
ta '{' d^W^bjfh^an étv g^é nvetiing oni näri^. riksehii*
Btat*dcfb fege^ente», "pit^dei regleringens ni^a ' måite^
kUrinafl' Uadrigare stf ilen större adfeetion^ i^spe<jt'
och lydnad de forsporde;* han irkolte ha etririgupp-
6i^'på'%lla uppviglare •dEK?. Han skutte ha noga ö-
gW^eh^-uppsigtttted, att Gtids ord blef i åtiä förssV
éttdr^gt^lige^^ rent, ofdrfalskadt och flitigt lårdt öch"
predikade, -itfkramenten värdeligen 'administrerhd^ én^
tfrfg kyrkomsf^plin observerasr och hållas öfver hela'
i/äb ARMftte^i^ isynnerhet tiHse, ett iligå k&tterskfil^
\'
( m )
o^ ,TiBftirfiii(fe m^niligyir iwntogAl tlf ♦ Btna^^wkis^
U9 om Ipiifi qågot «rf|igil Bfrnmmw^f fikn^^W >Biito>
ra, 'bjtdMjdts ' it^fli lianden^ det; ttrldklig exsf^iniiw
behdfdes. Han skalle 0€k fUlsa^att 90bol^- oiah ha*
apital^naaa af T^darböraod^ TidmaklhöUoa mu n»
Inatru<^)ioqen upptager 27 aid^r Ja folia» . dd. p^Bfa*
gri|pb?r,
8 Mftrfii 1642 farbjnd^r kro^aniF tjänare, a^ 4rifva
baadel^j uppdrog Lhfd. all föi!atdpa.>«ui^ brtffajre^/Mop
fcaode Im mat #f»h driaka) Mslair «eli <vifgi|«fB q^
vkluiJfiigjrannairnQ au. aig b&r| biirMa»
164i Dlgjord^ ]^iltoe^ia«n*itf Xabak i %to^k|^1ja
2174 d. 12 ly, a. m. 1642 till d;.3a Angv» 4. .8 8^
1648 rasolveradfa aU LaM<m<iMr9y^ffail%» Ira^^t
fgyrflrdiga Ceograpblaka ta{to>r« fk^lia IUtt4fta# i #fiaf^
akrefoe (aadskaper; 1 Uppland och W$^mfimkmi^
R Meiiloaf 2- SSdiaA. o, ^ir##, M. Pad^w. Bo-
i^ng. Bqr i ÖFabra* 3^ &^a-r, ik?^ JKcyij|p#rM<»: jpetf
Dalumé, Jpqaa Arfvedssan^ Bj^r i Bij a^fci^ 4,
Ö^tGtlf W^rmfani ^^h DaL joban de Qpgier» Bor
vid NorJkep» \ Borgoapckep., §• W^stgttl^p^MailmJU
KieUill Claaaoa» bor i ijiotbab* 6. JSmkiiPf: p. Ontm
ito6« P^er ^onaaonr OiiUka (Pj^k) Bor Tidr . JonJ^op*
7. falmur Läf^m^J Ölimi ock Gc^Uiw4% sl^fnbiom
I,A|ra9on, bor i Wadstenai Q. €ie$trikl^ j^lnngh
Of Herdalari^e: Radera Bögeaop. Qadd,;.B(>p i\ Soj*
derbamn.^ ^. BernSiMd ,^ . JIO, FW«*flöf|9^ adj
c m )
Ö9terhotien. Qkf Qlasion. Bo^i {]«»ft. v«taAr fh
AbOj Åland oeA jj^ome&org*. /i JEinn^ .Hansson bor i
Helsingfors. IS.rlSaraffleAaff och i^tm^ Lärt Lan-
kon ScroderHif Bor vid Tavant^nil^» å^ Nyfloit och
WAorg. Erilp Nilsson AspegreHiBof f^d Wiborg, 14
JKoxholnu föll :; Erik Anderss^Q^llIltftfj^or i Kexbolm.
Initructihnéf för LandtÉåtarnc finnas igen i
K4'^L ^l||iifiar£oIlegii Candis' registraturer: 1643
lostr. foI. 60;^;; pvbstr. fol. 9J^ Instf, rrforiiiera4
882. FuUmakteQ; ^3. 1644. Qli^fii^^ reformerad
502* — .<> .v..i'7 •
Om Schrélélii geograph. irétk»'^e Biograph« af-
disln^ jSUlroititfféir' < p. 75« . . . ,j :l
1635 d.8 3m\A^hIn9truciik^/irJfkhmMrm9^
ton huru han^.jifg förhålla »kulf^ i,\ 0^t Bokhålleri
of ver taUpctffiTtfch krutbruken ^fyfr l^ela Sverige.
Desse voro Kfr^ uppdragna 4e^« |rapsöske Edel-
manneii' Fermin Mazalet
. Siné' datei åiiae» Fkaänakt for Lihrii Impectom
i Kongl. KammarArchivet Måns Pedersson Blix^ bi-
trädd af Bengt Jä<cobsji{on«
4tv
QvarntullSf Mantah och Boskapipengar efter
Stockholm, ijladi förseglade längder 164Q.
Staden: 1^9 personer å 24 5re 1394: S.
64 hiMtar å 1 mk 16:
21 kor å 4 5re 2:20.
' 6 gamla svin ål ore 6: ..^
I
47» kÄ.' 21: ^a*
©6 gj arviii. 4f 3t;
.^
4^..•^
■j»
130 ,n, syixi,, .. 2. t,
t \*
■ \
■« 1.' .
.i!
2 tockp. s . _^__^^^^j^
44 Mlstar.'- ' ••* lli • •
72 kor. 9.
113 a. svin.
• j^^^-^^ééTa&ia
'SMn'iN<lA»d3dlpérs. 1038. ^^
58 hfistar. 14! 16.»
142 fctw. lTt24
184 »»il». 5^.:44.
- — r-^1076.„,
« » ■ ' *
«»■
Valvation nppå Svenska fiafer m9t,JRik$daler^
♦ ■ ■ * .
När en Rdr gäller , Bör ett svensk Da-
lerss tycke gälla:
6^ mark 4 m. 3 9re
8 -■ ■ ■ ■■■• ■■•5.; 3. ■■
9 . ■ -■= : ■ '•' öi- • •■
10 6.' ' 6. "
11 ' 7. 3."
12 7. |7.
( 193 )
13
8. &
14 •
9. ^
15
10.
16
10. 6.
Valtatio» på
kopparmynt mot fi^^rm^»
Nir 1 Rdr gäller ■
— löper det 12 ~ QO. ,
, 6J mark
m. 13 - Ö9A.
.8 . -
59i. 14 - igei.
» T- •
68|, 15 - ti4.
10 —
75|. 16 -, 122.
11 —
84.
Om 6utd öth den vigt.
En Pottngaléuic vfiger lika med 10 Ungerske
gylden, i\ asaken En dubbel Portngaleax ducat vä*
ger 2^ lingersk gyllen.^ E« rosenobel väger 2 Ung.
gyllen ^ ort. En engelloot vSgör 1 ung. 6. || orr«
&i dubbel ducali vfiger 2 ung. G. En Korseter med
ett litet kors vfiger 1 ung. 6. 1 Fransk krona v. 1
tt. G, 2 Asak^r mindre. En pistolett v. 1 u. G. 1
Asaker mindre. En milresse v. 2^ u« G. En Hin-
richs nobel v. 1 j| U. G. Ett Rhenskt Guld v. 1 U;
G. Vjt »i«>«lre. En Ung. G. v. l^V qvintin. 4 Ung,
6. vfiga t lod 1 orts gyllen.
Ett Skeppund har 20 pund efter våg, 15 Lisp^ ef-
ter Betsman; 652 maike^; En mark 16 lod. Ett uns
2 lod. 32 lod är 1 mark Lisjp. 20 mk är 1 . Lisp;
1 Lisp. fir 16 Skålp. 1 Skalp, är 32 lod. f lod fir
4 qvintin. 1 qvintin 4 ort. 1^ carat är 1 lod.
(x Del.) 13
'*
( 1Ö4 )
Ett fodÄF vin är 6 åman En åoi ^ kannor
En pipa kanarievin 3 åmar, Bastardt I4 åw, alekant
3 åmar, franskt vin 2^ åra, 15 kannor. Ett oxhnf-
vttd 82i kanna. . En båt candisvin 3 åinafr^ En «tor
i|keppslast 25 T:or. En piumaläst 48 T:or; en liten
lågt Ii T:or. En Tä 48 kannor, 4-fjerdingar. En
ny tunna 52 kannor. En flerdiftg 2 " åttingrtr. En
•ta Skån sitt 16 valäf, en vahl 20 kast, 1 fcaat 4
sillar ^
En skock ha^ 60, Ett tiniber 40. En sug 20,
En mandel 15, en duan 12, Ett decker 40. «
«*HW(«»«i*«i«"*»*"*"-»*"" »
Bonden fnåstiö M^^aflfa recrttjec, livilket efftcr pra-
xM U en 9tor gwi(atipn, helat. kvi?r , soldat .kostar
nu för tiden *) 1^ JWQ d. s. m. och lii^ra att Iej%
ehuru K. iM:t «a4gat 40^ 60 4. s. i)t. På bonden
U^t 1 ä 2 gångor. }im hm .Wg^ hga? ^ta» j^ifiUi
gå sjelf, lemnande heinnmpat 6<le, bvÄrigenom K
M:ts ingälder formin*ka«. Au, ökas m KQpmn0
ftjrka mest gpnom. deii, bosatte lftpdti?iRni»eM conr
s«f vation. DerförÄ för/Bslås, för att skaffa bondes
alltid tillgång tiU pefsonor att l<^pa och honoui lill-
iällo att bli hemma, att m^n roterar 20 kfteckterofar
tiU ett corporalskap, soin fijelft, finge va^ja 48ig en
IlotemäKtare, bji^ilken yid ingång^# gjoieri^ttelae om
fn 4S9ldat|B, afgång, kallar alla rotarne samman, då
hi;arbopd9: skall ha med sifi: 1 eU 1^ dalen s. ni.och
lott kastps mellan alfa drängarnei, hviiken % lotten,
tage pe^ipgarae och varde soldat^ •
*) Uftdcr 304ra kriget.
( 195 )
. Mxtrifct vjver åihoaimejt tidet^yg och Alåiie i
Sveiige ocif^la^d med dt låtcorporerade ptwi^er
1687 eek 1689.
t ♦
Sidentyg.
*SiIfverdult
Oemen dito
Gylkndok
Medel.
Gemen
Bloniert atlask
Ostindisk dito
^Satnftiet
f*odefäänifnet
ISnialt sTdqpseyii
Fylesek'
Fodertaft^
Cärtéc «
tii. th.
T.
168y. 1689.
VaroTna Tullen. V.
alii; "ftdr
• 86. n. 45. —
SlÄ 122. 32. —
•8. ' 8. ■ —
136. 48.
: m/ 97.
30'64; 510. 32.
18880. 1573. 16.
71., 23. 32. — ^
1862. 465. 24. 814. 193." 24
2636. ; 219. 32. 2277. 173. 17.
3306. : 37Ö. 39. 418. 47. 43.
299^ 374.36. 3000. 408.36.
44638. ;?44l. 6. 10990. 647. 8.
23.
21.
95.
634.
11 19.
7. 26.
17. 20.
54. 42."
m. m.
m. m*
-*-■- -^~ ...
Summa ,
'i < » .
7601.
205&38.
>• J
' ' ■' ■ . ■ ■
Norderkläde
Ö^d^n.^|iäsjnl«>n 121184. 30296
29. 19. 1*
12550. 3137.24. 5336. 1429.20*
1137. 284.12. — —
26046. 6511.30. 13682- Ai^^J30(
. t •• •
10312. 2977.
13*
( 196 )
Bnindbargerlakan 72^0. 181X 324.
Dettatom Meianiskt, Slesiskt, Skottsk, Eiigeltkdt dte.
~ 46105.33. 10692.
Således 1689 — Sjötullen 2600 Rdr mindre^ Sn
fSrnt, i anledning af förhöjd tnlltaita. F5r viner 2O00
Rdr mindre, och 50,000 Skppd jern mindre otskeppadt.
1694 d* 8 Jan. bonföllo Stora Kopparbergs 24
Siste med menige man hos Gr* Fab, Wrede. att haa
ville skaffa dem deras nnderdan. gjorda Forakotter
ersatta. Många hade sjelfva lånt forskottspenoingaff-
ne och finge dem förränta^ hade ej br5d i boset
m« nu
Forslag till inrättande qf ett Jerncontor. Na
inkom till Stockh. årl. omkr. 200,000 Skeppand jem.
Efter 8 d. å Skepp, uppkom 1,600,000 d.k.m« såaoai
avance, 100,000 till K* Mit. 1,100,000 till bergslager-
ne, 400,000 till borgerskJ i Sthm.
Stpra SjdtuUe» i Finland 1664 rantade 29361
Rdr el. 58523 d. s. lin. Tullkamrar fuunos *i Åbo,
Helsingfors, Wiborg, Trångsund, Nyenskans^ Haa-
g5udd, Baresund^ Porkalaudd och Wekelax*
Meamgibruken hämtade Gallmeja från England
och Polen. Rhenskt ler till Smältékrus ochGjutstenar
från Frankrike och St. IVfalo. MessiQgen såldes i
England. Frankrike och Holland..
Sidentyger. 1695 reste köpman Lenerin till
Amsti^rdam för att se till om vinst, skulle blifva alt
i Sveriffe anlägga sidenmannfactur^ Hans lill Gref
F« Wrede ingifna relation Visar, att b var Brabants
( 19:^ )
1 aln skalle kosta förläggaren 5 d. 16 sk. kppm.
I 22 sk. mera pä aln än den samme kostar i iokSp
contant i Amsterdam.
! , , •
^ Project qfver Kongl. Mjti och Cronans årliga
^ferlu$t i Tiondejämet qf de bruk, som förr mot
, genant er uti penningar forpaktade äro.
Weiter Bergslagen,
Sal.R^Marskens Gref-
vinna.
Gifver for tionden af
sina bruk a)
Doct. Joh. P. WuUen
for Helsjö Hyttan b)
Östgöte och SödmL
Bergslager.
Ad. Raddow för Bjorn-
dams brak c)
Debescherne förTibb-
ble Brak d) .
Adriaa Tripp för Es-
perad e) <
And.Boy af Snaflanda
O.Markebecksbraken
Upp' och Gestriklands
Bergslager. ^
Henr. Leraoins for A-
kerby och Hilleboda
Gerh.Uebeche af Fors-
marks. Berklinge och
Wiggelsboda braken
Ger också, i Ströms
aCrad 1000 d. s. ra.
Maro* Kock för Nils-
hyttan
Genant
för
Tionde
dal.öre
Silfm.
200.
«
100.
Tillver-
kar årl.
ungefär
Tack.
jern
100:
106.
150.
200.
Skep-
pund
1200.
300.
Tionde4
daler s. ro.
Skppd
800.
800.
1000.
1500.
300.
250.
200.
2640.
3560.
2000.
daler öre
480.
Cronans
förlust
. (ilfm.
daler ttre
120.
106.22.
320.
400.
600.
280.
20.
6.22.
220.
250.
400.
1056.
1424.
800.
756.
1174.
600.
( iöÄ )
Ih^evuld Knisbjöm
för Ulfshy tean
Bergmst. Elias Peders.
för Tholefors f)
Werwirs for Dårkerby
o/WäsIunda bruken
Betaler också i ströms
afrad 600 d. s. m.
Joh. v. d* Hagea för
en Veckubrytning i
Dannetnora grufva
Participantenre i ti.
årens bruk
Lorentz de Geer till
K. RAknekaminaren
för Osterbr, Döfsta
och Griinsbraken
Philpitadoch NefAei
Bergslager^
Johan o. Gust. Börje-
söner i Carlstad för
Tuteino och Heden-
skog g)
Erik Johanss. Vid He)-
leforssen för Saxhyt-
Uin h)
2oa
100.
150.
150.
300,
600,
200.
500.
1000.
2700.
1200.
tsoo,
9000.
lÖOO.
20.] 100.
200.
200.
1104.
480.
720.
3600,
400.
40,
100.
954.
330.
420.
3000,
200,:
20.
Summa |3320. 1 31 160. 1 12050. 22.|873Ö.22.
Den 9|s:ada som kronan igenom de'hhå 1>rnkeb'i
förpantning i frainledne åren tagit hafver kan esti*
meras aldraringast pa 100,000 daler silfm.
a) Borde ge tionde pro An. 1656. b) Fdrfallea
till tioode 1657* c) Borde erlSgga tionde från 1653
inclus. d) Sammaledes från 1654. e) Ftans contraci .
esLciperas till 1657. f) borde gifva det 20:de d[ep-»
pundet tionde sedan 1653. g) 6. bord^ betala öoni
Aea pro An. 1656< h) tlftm braf exciperas till An.
1Ö54.
Börande ^nanserne 1660—1672 (af M. G* D.)
. Enligt ^ora InqvishioQs Can^missioDS 0;x:4racte]^
finnes derQnder inbetalt mer än ^fter 16Q:2 £rs st^t:
Till KqngKIMlajits Hofstal:
339687.
Finkedrbttn*
8085.
Hertl Adölpl)
35907.
Fbrtifica^iQn^staten
77J26.
KrijikfglketH ptredning
200897,
Ammiralitetet
7Ö5137.
BergsCoIIegiam
209028,'
JRiks Stallstateft
34471.
IC* M^:£fli bt^grafningsomkpstnad
184913;^
rältsjfcateii i Pommern
2218808.
Extra krig«fiita)ten
^5362,
Bednet^ons^oIIegium
18665,
Jlese, uch.^flrepengar vid inrjlkes Com-
1 <
.1 . mi«»io|ien
205732,
Div. MilitÄrbetjenter
520330.
^k^^d^Hli^f Gymnasier och scholor
MM
11702».
Summa
5938583.
Brehmiske och Vehrdiske Intrademe ock Sietien'
4nr fÖ62/
_ Jhtradeyne 295832. 8. Staten d. 238382,
.'^.l . Ppmerske staten.
.i;-:-iu L;: tillgodo 32406,
( 2pQ >
GSlds aflMt. 25044. &
^45a «.
295832. 8,
Sver^f riket med alla deu underl^gande pro-
viMer* årliga och ordat, ^komtt är efter 1662 år*
Qeiteralttat.
Mn 3,735,588, 39 i silfv. m. aoin g5r i 13 4e
' 48,562,655. 25.
utgiften 4374031. 28 som gSr i 13 år
56,862.414.
Bdaocen af 1659 Var 3071979 — större än ett
helt irs ord. inkomst.
Sverige$ Riket inktmi
tieei..
Ordinarie ränta öfver hela riket
509501. 19.
Fjerdeparto räntan
50591. 15.
Kopparräntan ,
309391. 25.
Stora sjötallen
757514 26.
LUlaToUen
191245. 4.
Mantahpenningarne
178462. 31.
Boskapspenningarne
57460. a
Skjutsfördspengarne
• 52683. 16.
Crevä^spengarne
3300.
Sakören
2300.
l^fFejr till myntningen
12866.
En procento
1409&
Bornholma vederlags gods
14000.
2,153,353. 18.
FMaud —^ (specifierade)
361801. 26.
( 201 )
Siåne^ Haltmnd och Bhk.
Ord. o. £. O. ränta
Si; iJdmllBn
JUUa Tallen
Siadarnes eontribntion
Ma^lgpengar
Fyringar
Bohuslän.
Ord. R.
Oontribution och Sölfskatten
Arbets och Sk|ntsfärdsp:gr
Arstaga samt laodtbodaler
St. Sjdtullen
Itf» Tallen och accUen
Lifland *)
Cdlaod ««)
Ingermanland ***) .
1709^ 13.
;ii:ii
12000.
14475.
18000.
5250.
2000.
302648. 13. '
27700.
15300.
12120.
3475.
18422.
1500.*.
•»•mmamm
685^7.
307493* iU
54535. 8.
5082L
♦) I spedficatloneii : J af donationeme 1400a Slaggskatten
33676. 8. LiceDterne 131,717. Cootribatioa i Riga och
Dorpt 1100. Landttallarne i Riga 60000.
♦♦) I apec. Adelns ^arntull 18199. laceoten 24986. SakS-
ren 500. Recognition afSpanmåls utfdrslen 10000 IpC. 250.
«*►) 1 apecif. \ aC ddhat. 16000. Stftdeniea Contrib. 1170.
Station 14000. Fiakerier 410. Uceaten 786t. Lille Tullen
4ooa
( 202 ))
Pommern ocb Witmar «) 140583.
Bvthmen öeh Yerden **) 2958^2* 24/
BergBCollegu perionrile utåt 1660 -- 34836r 29/
1661; 38037 9. %. v. till 1672; 34805: 2& CoUegii
hmett reparatipQ fr, 1660 itill 167^ 1480 4ce, Sum-
ma Summaram 1660—72, 097278, 9; livnrtiB pneiid
fitU efter statsanordDing 7^1005, de ofrige mååt
skaflfas fr. lindra häll* IJppb^rden ptom unordniageii
uppgår lill 8$066r ?8f
KrigiColhgH anordning fill |>etjen|e 1660; 14139:
daL «. m, 16. 1661: 33,135; 1662; 54,070 o. p. y.
deasutoni of ver staten 166Q; prra årens rei|( 3052, Auj^-
ment 700, att n&sta fir kortas 508 o* 8,y. Sampna ftSr
ter och ofver Staten 1995^ 4r 30 Sre ^ n>. Samm»
t660-t2,,>27m» '
mCfitt^UCollegii anprdningar poli aflSDingar 16G0—
1672. Siinuna silftu.. 1690800. nenil. 1660 efter
Staten 104,500; 1661: 107550 ^ till 1672: 1,104^925.
uppbärder utpm steten 79349
Camm^rCQllegii betjentes afloning öfver och u-
lom staten 1660: 38218, 1662; 42555 &c. 8:a 855^.
ReductionsCollegii betjentes afloning öfver och.
utom suten lj660: 2353; 1661; 5473; 1662:9850; 1663:
*) Licéi^ten 70,983^ Qraink pch ScheffeUteuren 60,000. Små-
tullarne 6000. Wismars Stadscontribution 3600.
*♦) \ af doiiatt. 2^078. Licent, tull och accis 33060. Landt-
ränterierné 3890. IStädernet conént). 1^15850. Städernei
B. Oréy tievllhflug 112,60^. Stadens Brehmtnfl ^oda Contri*
bution 2i5dä0^ Man érinre ^igNtis Bjelkes breif DdaQ^
Arph. Vl:,p. ai. . . '
j
( 203 )
114068; 1664: 11940 o. b. v. Summa 1660—72;
130304: 19. Man finner att Staten fick drygt betala
vidimationerne eller hvad detta Collegium då förebå-
da. Se PelaG* Arcb, 8 D. p. J94.
Job. Eké))|a8 anmärkning.
CommerceColiegii stat. Sta^env tillordninglööO:
16125 1661: 14725 Ac. ^nmron 1660—72: 2>1060.
Utpm ocb efter Staten Sijmma 1660^72: 196062.
Nb. Räkningarne rörande Collegiernes i^tåt n^p^'
taga en mängd columneir så ; Debet som Cfédk.
Sluthalanee med gamla Banken Ull )673 df \ Jan^
Debet Credit
Fruktbart ca- Lön och bp3tällning :16315t
pital 42244. Gälds betåln. 57930* ,
Ofr» d:oo.in- Ambassadörer och
tresse 52457. Commissioner 2445.
94702. Debitorer skyldige 50315.;
K. M:t ocb Kronan Kongl. Reg« till
betalt för inlöste gifvet 12176.
.Bankofedlar m. Cronan skyldig 125456.
jiu ^70067. 2(j4770.
S:a 264770.
Styckehandehvimten 1660: — 1661: 5046 d, kt
riU 1663: 78185, 1666: 382275 Ac. S;a i660:~72:
1182905. '
Alla ofvananfSrde uträkningar synas vara af
Lars Dalman, som uppger sig för den sista revisorn,
dervid uträknande att om styckehandelsvinsten an vändts
till Ammunitions och vapeiis anskaffande, hade dylika
Jiunnat fås till mer än. 53,000 Skeppunds vig[t.
i
Bidrag till den svenska
Hufvudnaringens Historia.
MJpn SvMtka hnfTadparingeii BrftnviiuI^ranDingeB
bar äfvan aiii bistoria, för hvars bearbetare man ock-
aå bpr akaffa materialier, heUt. detta ämne bar i vår
tid upptagit en ator uppmärksamhet och man meran-
dela öm Hakens historia har många ohistoriska be-
grepp.
Redan i K. Johan ni;s första regeringsår var
brftnvin ej mer ett »^plågomedel,» såsom i K. Erik
XIV:s, utan ett medel mot köld och andra olagenbe-
ter; bvarmed skattedragaren kunde betala sin skatt
K. Johan III, som gaf sin bror fn förgiftad ärtsoppa,
var således den, som först i Sverige gaf sité foll^ den-
ni| dryck som en näring*).
Johan <&c. Efter det, trogne undersåter, vi for
närvarande Krigslägenheter skull måste ännu pä nä-
gon tid hålla vårt Krigsfolk tillhopa Tid våra och
Sveriges rikes gränser, till att förtaga fienderne att
göra infall här inne, så på det de. af kjöld, som nn
bäl*efter tillförmodandes är så ock af andre orsaker
icke måtte, fara iUa, derföre bafve vi låtit^ägga vire
*) Troligen hade Krigsfolket under Liflfindska kriget i K^
firiks tid fatt smak på denna källa till hjeltemod.
9
(205)
i
tr^lgiie unddrsiter i fitftderne en liten ^elp nppS» till
att utgöra i Brennevi». Ooh är vår gunt^e Tilje
och nådige begfiran, J vele vara obesvarade ett ut-
gjdra af vå« Köpstad Jönköping En fjerding Brena»-
Tin, lefvererandes det till vårt ftltläger med det alv
lerfSrsta. Såsom vi oek vele guneteligen eder här-
med hafva befallt »tff allt det brennevin, som J eljest
lomnen komeNi åstad Or penningar måtte i likamål»
to bUfva f5rdt till förenämnde vårt fältläger. J vele
ock eljest vaim fSrtänkte att gSra tilHÖfing till lägret
med alle andre nödtorfter, éerom J vare Mi^rtfveise
rf
tHUorene hafve bekommit, gjörandes demtinnan som
oss är behagl. Dér J trogne nndersåter vele eder ef-
terrätte. Dat. af vårt Läger Hvalstad d. 22 Kov. An.
(Originalet i Jonköpings Stads archir.)
1619 köptes 2 kannor bräbvin å 2 dalei' till ett
depositionskalas i Upsala, då de unge Rosenstrålarf-
ne blefvo studenter (se härofvan p. 72.)
MnA^ kriget i Lifland (1627) måsft Riks Mar-
sken Gr. ip DelaGardie låta bestraffa en, soldat^ s<im
Jf^rat en. qvinnfi, bvilken burit bräovin ^tiH honom;
Grefven förböd adelsmän, som bodde å hans förlänin-
gar all hr^itiqubaiidteriDg. , Men nnder Orottn. Chri-
s^iiias tid bSqar **^<m märka, att adlen hade'
brännem^ijtf^re i sin tjenst. Under K. Carls XI;s
fojTinjndarregéring nitälskades fÖr svens|ia bärviners
tillverkning (se härofvan p. 74> 1683 d. 12 Mara
limn. Qouvern^ren ofver Norrland Jöran Sperliog aö«
( im )
filckt ittindre oreda föder. 4lMå myckna eeh - <h
▼»bolige hreonevijns briMititfrtjel uppåLwdotaf sigi^
i tby au teke aliiHa9t knafMnde 9lår i^k dheriUk
miMan.0ei, »är Qudk ifäUiigMfJaådei medk godke
åhr^.gr^tr mit éJ^éeå oci mfHua ttddgi :Afdi iM
samme 9htt4$lige Mhri^g^ dt^fvkiidaB dhen till mn
<ådan eyeete, alt all Aaft aom i landet ti jatat, b&-
de BoMater oeh boader, dragaji <iU. bMmiavillisdria^
Jcaaito, Q€b aåUdasSMÉfira båda hUsaii; aeb madaH,
otch fpRMiAina både cdstir pdb ^eaat;.,tiU«litft.|prtyga
hvadh slaganiåbl, dråp aoh andra a]ägi»iih^flier dhar
^f flyta; Fdrdeadbttll .baffar jag icke kunnat förbigå,
medh mindre Eders Kongl« Maij:t jag i djopest^ mor
derdånigbeet sådant uptäekie atkaHe^ b^jj^oi^^ndeä diter
boo,9 mine underdånigste och pförgrijpl^ge tankar^
här dFvér; Att jagh nenibl. intet seer. härd dbetta
forderfvelige oväsendet på annat sätt . skall kanna
forekoinmas. än om Eders Kohgl. Maij:t' täcktes for-
otdna, fktt antingen, ttthom Pi^ste^skapéti tnge flere
på Iftédet itf ' giesfgifi^are finge braka brehnevijns
pannor, etter ^'ch att alle dbe,- som 8héfR' nyttja vil-
le, skalle obligeras att utfagiFra tlH Eders EongK
Maijit- något erkleckeligit dberftreom-ihlret. I med-
lertijdhj oicfa till dhes Eders Kongl. Mkljité nåéigste
resolution här ofvér inkommer, har ja^h f>efalH Be-^
&llningsmennen, att dhe vidh alle pantningar och
executioner altijd först- skalle ' angrijpa brennetrjnä
panfneme, dher igenom i något att** skillja bonden
.( 207 )
f|^vi^het««C|ta^hMMIP^^$ il^#«iM»MefM 9)Ka4i(r och
;/ ^Qi^IUfUd bl^- I^fiungens iippti|Si?]^sainhet s&
Jiif^e)f,% åt.^d^iUi ^ceodey ;jitt i Kyrkfcigao,. som äi|«ii
,^lfl^^,:!^(S: CAPr24j,pcfiSterne tiIkad^s,|iU såframt
J^9^e),fiU^ jB^f^lmm^i^^fåd^.k^ och h^^mtUering
s^m 4'(Nn CMsb cberaH.eiQib^ intet ^ii«tåm| hviirljll
j^mnmdM i>rS9fViii!» al<i|åfy{lpadf, skulle. ^ luista siaa
^li^ii^R iOdh ^^^faetffTt — Yi4 jenmfiljrjUMle här af
i^.00h\frtt^H'kmimft^ tAM» liv$d l^g eg0iitlig[9^
JViU ^tiga i Svflrtg?* .ÄJfip.^aannn år litfardad^s w
*«Mk p4 ^«cis § Miivjift» ; Brygg^r^rol^ i Stock-
M|ins,s(»d #%k tiHätfk^ ;flU få Migep bänpa 20,000
JX^nDfNT) spw^lÄt, 4ftOÄ> fi#]MC«|s. ^t to .PäIcjt j^ilf, m.
MMiiiM} *) /(Sc^Qbft^^^rygf . E«*b* fick forbräiin^
•lS0O.'Xmil9r, ^i4i«>;ri C«rf;5CrouÄ 600 Tupnor. u.
..::.. Rå dqt|^ 4r^.bar;(^pk;^ldrig kunoat v«x^ la^ir
Ä^fn^itaf »t ^^g^. jpå åetiM ^a börjat tnpgnii,
Iipp|riid49 :4ti^r{|^KMi^m^o må 9in f^^t riktad i«>^
roten. Vi Mmä^k^:; : t .
I r 11 ■ i I É 1 1
•*) Denna förmån fick Stockholm hårde gälda d. S Jcfnii 1686;*
dS eidén blef lös i en b ra Ii ti nsb ränn a ned hus på
Norréma^m^ hvarvié i «20 tinttnar 50'qvarler af^N". IVialnt'
' mod 200(1 hus och deribknd mQr än 60 kofttligeo uppmu-
rade lades i aska. Öster om^Brunkeberg, Westei* iinda^
till Drottninggatan och Norr ända till Rännarebanan ned-
brann. Danska Ministern ansåg, att om det varit starka-
.. re vind, hela Norrmalm blifvit förstörd. Om man hade
räkning på hvad Sveriges städer, förlorat genom yådqldar^
utgångne ur bräiiQener, skuUe man hupna.
( 208 )
r
VUmtMi odk oftrgr^L fti^^hfg^ fmru Umåm
kudde någorl. hjelpéi uimr åinfMigdom heåj^mmerl»
den gemena wumnen ock åiermaimeny eei kSgm ^
perkeien laitmre bekomma .$inn rWtgkeier ack émgåf»
der^ $å oek kväka tblamd éro enakema tät déft M^
manna irångmäM 4 landet: ^enåndi tUl MSgvåå^
i&me Hr Bar. ock Landik. Nih Qripenkåéhm -om
föredragae uii Secret. Viskaiift vid K. Mne Siåw^
dere $ammankam$i < Sikm WW* Sftadt fn Fahlvn ti
Kyrkoh. ^kmati. Det n«dédad«t Gjdnrdl mt Aammk
E. F* Hjärne, bedjande G. i Ml artikel i om tim
tidning läsaren att med uppMirkianiket låsa pwM*
ten n* 9. '»•om liaindlar om det sjal oek kropp fih>*
derfvaade bränvinet och horn ofSravarligéa «let aa-
der den svira misivexten i C. XI:8 aieta år fiktirde
många 1000 tunnor spanmål odi sikért fSrkortadadek
genom supande delr genom boager många 1000 nanaH
skors lif;» iilifiggandes: »^Vår ninr. Regeriiig väte
derf5re af Gud välsignad som botat en så farlig aotii
Den nämnde punkten är: 9) Jag vet att i Sthm 1697
accisades till bräovinsbrännande till 70000 T:r qpaa*
mål| då. dock det året rar missväxt, som haa berätta*
de som hade inspectionen öfver acciseo, forataa del
som intet accisades f5re och stals fram. Hr Arcb.
Dr. Urb. Hjerne ^) uti i|in Surbruns l>ok som sist
upplades åf 1679 nämner på andra år större summor
*) U. Hjerne hyllade samma principer om ratten fon
den b&sta drycken, hvilka nu åter gdra sig gäUaade» diuni
man ej aktat detta "Hjernes testamente.'!
t 009 )
«<tn liMTJiliMt ueistt fBr ifiiltili;' Brftitfltt^ %W
giméMi fåfi 30& år iMdMH sftfodes som én Tysk MtfActtt
iM QMMi Fjwcmcw Jod skrifv»^ ^Bml. uti Aj^bé^
Ina liftÉ<leftili»tal Spiritat. vioi efter det gi^åéW åi
yfb^rnSmtuW!k.ht^k^åw a}leöa«t i Apothekeh siséifl
•tfr meMtnMiBy étt krafiYaUen att iraga kråher odl
Mfmr utjic ifter ockMrjrdéor, % • Omsider fiiairéfnf
AfDlhrimse^^säU, som b^^ntesvipa denne sififliiii/
inni och Iftt sig. d^ behaga ooh lärde hän si éli bcljr^
gare^att destillera samma spiritos^ och han sedai^ sina
gmniiar och 'så har bå<)e destillerlcbnsten och sapjB*
bruket p& 300 år utbiredt sig som na tillgår ; ; me&
somi. i No^landen inga drnfvpr funnos, så grepp de^^
den ädla itlideh att destillera deraf bränvin» UtL K^
6* 1:8 tid Tar det intet i bruk men sedan tilltagit
småningom och ändtligien blifvit allmänt. 'TillförenV
attt-iffén» Vetldeiiv begynnelse Tar' det oknnnfi|t och
folket lilåade Täl och lefde länge. Hvad yer^Bn det
hafver, så kan det hafva någoii nytta med sig, när
det brukas som en medicin el. som ett meipst]*iiu|9,;
aiU draga kraften ,af kryddor som sedan brttklia< till
Biadioiii«( /Mea medicinen skall inlet oftare ' brakas*
äit man den behUver, el. jtist gör den skada. Eljéist'
tytkes det Teder^Vecksi déh solh den brukar, 'si här'^
det sig så: när den spiritus frumenti el. bränvinfån-C
gan kpivinicir |. magen och delar sig i kring kroppen^
så goj hi^n. spifMus vitales tf» aaimalee (lifsandsnrné) '
rörlige . och uppfriskar dem ; men något dérefteir ' |^ "^
bräAvinsångan. hmtt Bi kroppen och tager med af!
(i Del.) V i4
( Ä«0 )
AtOm Mr MM att *i am jtftMft rfg
•it brak 4«tt^irifca« imtt^mtam 4b &mI ofta ■& ^mk
k» 4««inir Mk 4m bio«iMåi«Mi går. bort» aå
llpuMi 4*9' •■ Amåtftt, tm fikonaln» «j
f(# oaMi4or iiHfva 4i4ia, ooai firfarfMbotm
liwr .o«h 4et vinro ir, ariMkakaa br«a«iB <iil ^ff
iMt^fiUmn, trttor, ■«0f4eB^ iksiDiil»
bvilkM btlairiaMMMbrak arfmöa «åv ^vitt
lighttM Mia Cbiiataa oM.OrtMffat» -
CarlXIIs krig hade fitmiDBtone den nyttan med mg,
att ef lemna nigot ö/verflod att fSrlränna. Men mef
fkAndetnM f riket— iVX folkförtryck inkom också den
friheten. VI fallfSlja för aaniiiianhangets skull deor
M Terldiknnnigfi drycka hiatoria.*} Vid Ilikada|;eii
*) pe gaaUe GftroUiiefne IteaiaSktet vader fi4fc> onaHitB- .
latittande af allehanda krftaipqr och baijaée f^pae.^ aN^.
flera fUskor, för att fördrifva dessa lieaderi an d^ hade aränL
I en Råiambsk fökiebok från 1720-Ulet och en dylik, som tOl-
lidrt FnMr flifenbock, StfemskÖtd och Säck, deri recepter be-
Sfat alfkflfras É667, omtalas' r9Ä fO slags brånTin, hiFaribluid
ett h«bMur ''jBireaiwi goét.mét Oi aatfl^ kviiket AfrsaMee ami
bAfTer^U bJtaigaUa, hntlok m. ai- Maa iaafr daik a£ all^
att raran ännu ansågs soni.en apothelMtran^efuifu da ^nuii.
gå husihödrarne sträfradc att lära sig bereda ett så alloiaa-
nödigt ISkemedel; Af en tunna sj^anmål ocH, en skeppa l^ifré-
a^M %0Me' mått A 24 kanAor godt brånrin. lieCU bereddei
deelci Miien åfenebfir» rimibae, kirAir, ittfl^eblr, blftliv
pm4iilw?a|. hrett, myrs^aoiiar» Mbtrmié, m- m. oéh fick ll^
•kilU^a n^mn ofta beräknap^e att göra sin ||pp^a«ra .^tf4>- .
lig» t. ex. :^ BiUtttuu bränvin, slaget på angelica, pimpinelU
( äii )
f?8l tfoTgé Éig fMiiémiii ttU nSsta iiliåiki iiden
n^a btSrwMiaeciieni^ otd^iSratt Inlda åérsit W^ Mi^
rhigéghM, sMi ktmd» tåla dcatt, ålades iGiiigifv^rit^
Ordfiingm ifH hraij» Chntgiftiire ätt tartf ^ fSimdilt
ntéd >ii£éfir'o«å dubbeli 'éi^knnti^. Blott 2 å»^ eftei^^
d«t aedå herikéåts af briiA^ia niåÉte E. M. fiåål¥.ém^^
tMJIg oeh aryékanricÉf»(l^)ntgå,af h^HrW våfåiis'
våfrätfdelr' blött M tiMfc^ktiappt förbättrad, up^aga/*
•^ ',
4bc. bra IB# colik; Säl Fru W^åefa HttmmartkUldk kfafn»
wmkn^Mfm Imh éeftsiamt^rst PrSlierrinnaii Råiamb 1729, der
fcaiMfki IranYin, rar yW da^tmffring . kiryddad* med gria ▼öb-a
*dol, bi^^n^en, ff|t, bäfrnga^i u^. ipi. mortåJgrU^mt, iep^
aldrabästa ef ur tal, Hi^mäMarinnati Fru Maria Berni^,ma^\
nérj som var des|fciileradt af franskt bränrin på ett ^traxWe^V
fälld dof hjort' ryckt bjertä (hjorten skulle skjutas 8 dar före
BarfiioltffkiåBinatten); lagdt i blinken i a kannor spanskt yih.
No4kattnet vkvNe åtfétja» mmt 4et feta borttagas. Bal, Ort f.
£^i7»f4l«MPiefis hl^a åropp/^flirinag€uafikati fMh^ka^v^.
tfir, der lilMticka, L^;pum sanctiu^. ni. m. stilUts I st^pjifti
Franskt branTiiv Éjelkei elixir eller j^eåibränvm ; SJ fUfejiff4fg..^
halaamj destillera^ af ^piritus vini. i Droitn. Ulrica Éleonor
räi maghaUah ihgredierade af ven enhörningshorn. Andra brän-
vitier fiiigo namn af ' sina dygder t. ex. Stenhränvin, sönderbrytaii-
de sbii^ bidtides af- hafreMalti kipydéades med Mienbtacki
(saSifrafaV SkallfS, tagits. på ^^nykttr laaga^ SlugirmkPi^ ^^
Äni^utki^d^ ^d|^ jpfoct^r D^rieti^ 9r4inisra ''ajrkteripåtVrnM
Tissa lyukdoinar, BränvinsDosts v^r — "en ipatali^ed ^ftfix,
nödtorften.^' Oå såddjes hvad söm sedan vext. Då rar det
mediciii, inéri knkift' företog sig hela svenska nationalekonom^-"'
en 'åti koka' tfäiirer för det stora rikslazaretfet. ■ ' * -i^A
jCf
.1
( 21ft )
. TU Aiknl. J334 vmmim . niai»in i ati foitslmi
Im, Bjfk M^nriiiateäMii. likvSl var 40|i fhmt^f»*
ftinaé» vv^M^a tfikrsi» .tuMrkånai») li8M« ej: tillie
taabtrofli t% hni dm MriMte» Hmm åQ^pMUaft- 1
å0 not bsiniteidieteii Ar ftHnitet himl^ Ocb hnt
MidSaio om dmtk fmtakm g^b% wn giSr .ntonudcMy
nticapad till ett Guds belite, Ukare ett Mtaiis baM^
fa», Tftdcta står appmärksamhet hoa bida Stlnder
och RegariDg 1756: odi B^ariagfo ▼Spdi^ ^ 1757,
afitar briaviaiArbodat, gaDon. praatarakapct till Ut'
kåta agM-Mvartygalia ooh edkta vatka data frifWi-
ga Sfrai^gtfraiide af en förrind diet* JuetitieCanslani
EL StoekenitrSia anbefallde 1758 Coasistorierne^ att
tillhålla pregtcfrtkapet, att oppmana. folket, att for
derai egen välfärd Avi{ bortlägga, mil Imi tiU daa
skadliga Taran odb. söka komaia dfraraaa. oek .gica
tig lUCIoai ea lag emellan att aldrig brikma eller
fiSrtttra brflnrin. Snart' knnde Regeringen intyga, att
att''Iliogt mindre antal criminetle mål Vid rättérnefS-
rekommit än förut, anseende K. IMu dan tidea
Tara den rfttta, då iobyggiirfi^ i riJket.b^t stode itft
Sfirertygas oia den allroftanfi ayttail riket tiHakyndaa
skalle^ derliat bränviasbvinning istfodigi TOre a|qphS-
faoées. Oeh^ heter det i ett K; JMbr btef till Biako-
pama^aldenstund det skäl som af én sedigare lefaad
tages, egentligen är del; ämne som af prf^jsitc»ri^|iet jr-
kas bör, såsoni. hörapde tiU dan ohijatUaedal|faprty
hafva vbfnpinit oss föranlåtna eder härmed i nådar
' t 213 )
totibefftila, ået J tflhikri^en Presterskåpet { edert ån-
fSftriydde Lån (Stift), titt^ de idkeligen och ^8 det be-
>rekligaste sättet fSlrestiilA riliiif^en itédTftndigfaeteli
att tffftåmedtälverhningen ocå nyitjandéi é^ ek
^h¥a^ k&äkéh éj aUenawi léOO å)r$ exempel ifiéét M»
ra mldéiet umhärl^j^uittn' eek hvars ngtfaiieäan déa
tUlverhnng € denna, $ednare tiden upp/itnnen if^éåf^
ibarU ock Ut tå ringa ätt denmmma^ jen^rä ' m^
éen otroliga ikada minbmiet både i andlig ochtimlig
måtto medför er och kvMä gMigen eJforekommoM^kaii^
äå länge brHnvintbrännande br^at^ éj bi^r e/« käå
komma i eomiderationj då J)råga är om: Hkett
étmnAgtdiga nytta* ^^..^ 8& kanna vi ej annat, dt
deeseförettftllnifigar gilras af dem,soinejiifindre i efr
terdöme äiiJära b5ra andra f5rély8a,än g5ra osafSr*
liO)ppnmg om en si dhsklig terkan deraf att Jiögek
Jth^ hr&ntinArånnande ef 9ig MJelffHifuHer obh eå
J9tiigtigare huihållmng i itållet antagei. Yi Ofirer-
bmlne beaSijandet af sHt detta till edert vanliga nit
Mh ' haf ren i att binda pi Ftéetenkapett eamvetén t
fall de wåtfenl^ tä^fallcj iom 9^ nu yppat ^under^
iåta åif nyttja alla de ikål^ iom både €rud$ ord oek
en $und ^ertanka g0ha vid handen till ett $å nyt*
f^ ånéamåle ff^nande. (Centras, af Carl Amell.)
Die^ealfCe vtddades af Regeringen en Dr. Ste»
pban Héleii ttaeiat: F^fman^g täl bH^iivåuiupare^
ibeé<K« CeUk Méd. censur tryckt 'Sthm 17S4 m. nr*
Oeben yiUmttm inan» knhdé snarti ett tryckt bref iiitygiiy
hora efter -%»MiifiAsf&rbttdsabbats<- och hdjgtfdsdagar
inÉea må auMiidigt i%v^, biWop afltipo niu bnl-
< ai4 )
|«r<vsli pro, matt ii%eiiitlU|^ vOm viU#if I mwr
WikobwMi, baedlTtrkArcni b«4e wi fritttd Hd ski
^fb^t» i ttftUnt for pi krogen, nakar kfida ea^n
^dpamt wb praitar bada tid Ull nyttigara .aj^uielaatt^
mag W^jjj^* »Maaige man §r för iin^yft alt iaka kuaaa
m d^aaa mftrkliga njttao oeh nir da tUlika .bat8|ik%
att don tfattiga, aom i denna birda tidan sftkart för-
CittaC kaagar, no far brdd till ttiqpehillcy«& vAlaigna
da med iaaarlig glUja höga Öf varbaten, som mod daaea
.viaa anatalter förekommit en aliia&n ndd. Man bas
fruktat att an ai baitig omväxling åkalla fömiaaka
ji%ra qnkdomar bos dam som bmkat denna dryck
p4^m dagligt bröd . • » men tvertom är mig med
a&kerbat barftttadt, att bcKnfinssnikara, siMB lega^ tiU
aiags nndar hela den tidan dfayras bifiairuifiloiTad
?ar tillräckligt, gå nu mnntra ock bafira aa g;od hel^
aa* Si stora ting äro genom brinvinaförhiidataMltta-
da. pä denna orten* Jag håller föijtdajuiIcnU. ^föKa att
livar oek en irogen i!bmien<aeh reidl|ig^anakiilidar-f
fåta aptå Snska, att åauonelaan af :bf äaifia aWlfg mar»
mt npfdifvas i vårt samhälle, så fdfekanifnaa aiåi^
igrndar ooh vårt bad stiger till en , aä^el < atai vi
länge efiadängtat«n
JLinné förtrdttadea eaiaUei:tid €\j aft nn^va daaaal
tK^aiga» nykterhet utså.gitip^salai^ till efa<.||i9MHig.
17Q1 ulgaf han en Akad.disa.mn Aa«wtW^tM^^«ia^
bii^ka^)éyom är på ^m^m ^ng •^^mimmyjtk^ td
flttWii W«Wg ocb bmBar i f raiaa]Mttl#i«li« ^ 1^
WjMWftfl^sa, n^ol? MiJtfÄ i da*;yä|^
Hä£ är kro£lifvat ■igiii»^*^ Mån^ ,^^^i&A» ^^^
( 215 )
Wid M lnniiilB aMif äa bM Brilman» Dan CiiV^
•ka filTTaBidllin^en i 41»' banb af Hftrbarg dfvanatta
jfå faaat spfåk -«» anlliingaM* 1764 diaioilerria hmm
om AkSi^Ma (^é*#iff /riM»ealj»),baviganée data a^an^
Hgkav IBr vällt aanat hrak äa dat dllfiUiga iBadial»i
•ka. Mfttkligt är mu Pmtaa (L. ajaif) blaf mar ia
70 år och raspaadanten B« Bargiaa 60 år. Ham
väl^ omr. man aldrig gl5fliit dan atofa ma&aana Ofdj
9»datiaa tätaka firdarfrar vårt dägta — *— aå alt da»
aam kan afdrifva danoa fiaada nr laadat gilr fl&dar'*
Baalaadai'8tftrra ^anat» äs daa aom kända knfva d#
tapprast* oppraiabapar.n
, Man HSpkans Mtaiitéra föU^darv.Iioaéivänttar
oah gynaarå satta. Ifattao aåadas acb mdasan pi«
togs. Undar an^éaragenmniat åtar npplifvadas bran*
wiat, midl^ itnder aUl krig mot äfvarflöd «). I Sv.B*
Siindara BrnriHaklg af d. 15 Oet. 17fi6 mdtar nBråxiM
daviaabriUmaada tiil hnsbiihof.^ Datta ma^fafa mot
S^dab silf*' m* ådig abmtitaUa* aom babadda barn-*
maa, samt léapajra mad ttar oab äng, ryttaaa oeh;
diagaimf m. fl; >*- awd pamaribån 16 till 2a6fam^
närs lymd* lagen krog finga- baskattas för mdMbv-
än 80 kannt rt jarsäljniag. Nn hade Ständaiw?iaba-
tal^ffittsitir vaalJfiyisbägBla agrfteyntan att begripa, att
Asrmad d#«| makt > snart skälla varda waåmDgML
Iiaadet Var -Smini fega vppodlad^ > brinningan vpyja*
goda japtinlNmnakqMiten» Da fsitiga Ucfro aUt £m-
' ■ I ■ 1 1 1
■v*"
fkUåxiSUMA^omynMgB bmk sT Mtak lid h«gt rite^ mea
^bmaea JauHia (^ «!va> uisa tUs
H
( 21« )
QtM att im fik« bkfro filBm. 9i iåt€ ett
0UmäMi ménOfe i filjd af mBmåm Mi. Di Guiai
BlirfCfp^iÉMii falt ouJlMi i IwMleft, fcavcfkto hmt
177!2. d. 6 Sépt. fSni sOiidMve att iiaga .Éiy bevO^
■lag. lite hmbahofabfåaaiageB, Stfi^em mm deoj ftr
l»0dfidai» ikall, bahdféa in4iraga% ooh ai ining
kmn é. llSept. mil htSmicAubt^lhm^ mek\f9fHUfmåms
iMäimr o^ pi ImmdHj rAdkm knaaaade aaad kall*
aiaaigiiat skida dea vanaiakt, hvari mjcbmkettm af
sikala iabyggare mg bafaaai), på det att ej w^tmirmmå
9Mdi taiite Ora wmå tig Mila«a aM^ N» Mjda
nigra år, tom allmftat bltfvit iMppritada. Man tälia^-
fmåm lagéa aiad alhrar. 1773 fM»M<Mi Kappwalaga*
M att.bfiowiaftjrg ättvefkai avaiiikt aideabrtovio fak
\iå 100 d. •• m* witm ej fiaam pi vinkibttt oeh kro«
gar« Oeh likvftl OfkniiMidbe i åtete kdodagaplakat
mm an nkaee tkördi fta i mÉaiuiniiiiBa glfriia. 1774
fiek Koaimgen det nojet iilHka fri aoh obeMmlrad
iVaaaiåleaC^fva/, ai ai|^ af da tiH liränf^nabrfiiiiriB-
geaa håaiBiande aidiget- vidtagae i&tlbdafaigM». Ii«
kiMei 1775; dä^ »Irea apanmåkhaadän laoia rifat
be&iadet feån äldre réstrieibner. ^^ Man nftae fidt
iUa cadacnt.n D» 14 Sept. 1775 gfe^rdei vattarKg^
haniledes BrftnaaritUIi^irkaiagen irard«'étt itégafe
niftr au. skaffa allmialieten en måiii^ Mlgåag af
kiiami>9* Det mr således -^ af det bé^mdm $$iM
fiir nMiHgt brämimåH^mnd^. Saaft Uef fit^ osi
nedsatt tall fär 8panttiålsi'i{f3rte/. En vM undarii^
tad fftrfattar e fria da dfl^afftUlskrtfiperGi^CaMSdMt
fer, ttf ven derfiha sa håi^ wmmmt af ädhib^dAnidei^
( «1T )
dtagiiing, iMakégkét 4 iienna ftfven i finaneioh hän--
•eeiida raiMMmrfai åhiMMpecidatioii, Deå wfnhgtt
primas motor ir Qni^G. Wraogel(Méf todanLaadt#
hSfdiog), hvilkaii vafdt Ör4t i den förita btänTint*»
4ireetioiieD, hvari lodaméter derjomta voro Pretrid*
Boja ock StatsSaat. >Lllfeiicraii(a; Ödet ville, att da
atfait akolle komma i aeaighet. Den snillrike Eh»
reiiÉvtttd yttrade darvM; detta botwmedtei qfJm^d$i$
JimoMer lywet IA# det^ då mtm ger en åfmk Hif egei
é^éppade hleé att drieka. Det var på denae €lafi«
Wrangebi tiktyvkan, Calmar Slott inreddes tillE^pan*
måtémagasiii ocb brinyinsbrftilneri^ Calmer Unions*
aal blef meé brinviaatmmor ornerad oeh K. Gtiilaf
II Adolphs sftogkammare, der' ftmra dess sing meA
han» oeh baas gemåls vapen ornerad qvarstod, fylld
med spanmål, vintaada sin fSrvandUag, tram»
feA af foHa brännerister.n Wadstana alott blaf
•ek inredt tttl Magasin och Kronébtinneri» Slotts*'
gratvama fannosfaHa af wisk odi dranké KtfiramÉ
ikppffUde af osdMt «eh • nobegärligtn Ktonobrlnvin
tiH 100,000 kannor. 1780 i S. Britas eapril bada
ttl^^ vid brftanériet anställda arbetsqvinnor sitt mat»
bord, under det K, Gastaf II! ftide bennea reli^nier
liled sig till Späa« Den enda trftdgåtden i Cavlscro-
na på Spairfiska* tomten nedhöggs ftr att aali^ga
Kranobrinneriet, der vattnet sknNa hftmtaa firån
liyekaby oob -bvarpå -Kv Iferloroda Tnnnisr g«ld. Witr
téibeten ^eh nnderiånigbotan ktmpade^ t^ ö, n^ ^i
KfUgfansbft 4MoékbolmdPofeta» fSr dM -ny». ifeUmt^
( IW )
itelMi. I djUka f5tsäkr»4«i, att
Qai fprplga åkalla vrån
Enat dal vi kalla .ai^
%M an lail tal boiMi vam
Hinoa.vi a.ag 4k^ .
Harm Bakap LiadUoai i Cimilir tiH
yvattarakap i^qianada dam att i afaaariiaf åiågga
4a neaMdiga GadCraktif an att bafar4ra da »agrfa
Iniaaerianiaa ftfi4$a|ai9 fir »a allaiac kakaiit.
Ooak UgiKdlgaMMi potiiiM a^ lydlig äram: Man*
l|a»t.ax. (t779; d. 1 Daa.) aO?ad irpaUtikaaf D»
avatar: dal lär vaca Sui4akaadui|aia. Hva4lrSiaia-
koaakapt Da dr»«fcar diagvamia tiU^ #t&r. loiakat i»
gaa på tlopfl aah f varar intal dacpå«
Fikftind ^laaarrtill ioiH aah *l«rdaai Sr ban
gwtU Åtimiai#aa.Jfar aa aaa^ #Aljar biflavia M^gL
^jilagafa .fS(r Slaleii An aa mP' skrifear Tara allat
aiMiani alap|4|ir ibap några rlaakar» Jag Bnafcar
J«g atåtta iafv» daa d^, då i|l|a kaUåéar Ui ior-
vaadlada tiU Uqarar-^kimnfr, aUa aiHDiavaff »itt kv9igaf^
ra aak alla iftaAraiili sapaiaiu
9aaaa 4»åri0gjtgfBp% nyana historia är allt fir
bdkM%-fif attbär babtff^l.lu^fi^y^ Mm Ti «ia
iriqFliliga VL Qamtf III pak •anniigen^ Att artaav» d«l'
nMI9 åra nnåani a^dan 4a arötet tnk^nk « ^åaidr.
^^a^ v^^^ ^^^^^ ^^^ ^™ a^^^^^^p^^^*^^^a^w »^^^^^9- '^^v^^^^^Vg^^a 'wa^^aa ^^p»
daaMtipaidiiiiafcaiinM^gjVtQ* 1 ^^ aiaai» :ft>J(»;lt.
\
jriHml9ipjy4fr;^i^ii«i9sMltf>ifB mä.fi^vM ffll»
b:cQ AliMt å jtymi^} Jcpmnnstrj^jMtf i bw» pannia woilef
34 kaooor (apdao b|jd, ,iii«!n.b^sl •9kM9l|i4|igt £rå|i35
till. 500, Mimora rymd*^ f&r 90 Jkmi^i^a^V^l^WQ' I^t4*
tes å 5 ik* 9 Bdt i8^ Hf 4g blott l^qw^svaée^; Ur
mo iofpaxa, krJigipiiiUi, ymct^wftn» jhai|dtve^r#^ Ja
hyresfolk i städar. . Krc^gf^ $0^ «i4%|aa , jii^iiiare
jt^korna fin K. G. JU iri#cijiUvic.:^>aiUid^ft4bEi^atopM
fiqge n A^IJWB utom jpåjdaa^alMr^gM Mm vid^kvm^
ja T^g, ftm, fKgagaad^ b^da .aqnmar a^ vi^itiN^
S»g^ anläfgat* Otli för at^iMis/iiaa tfi^4t» hj$ff$J'0l^
Mi att alå aig på d^nim iiftriog,.#^la bM^^fifbar
viUnim: ^f^fif^f af an liyar. ifiJuiti^skiijCvw -par^^a^
därvid 12 parsonar» aoni ej yjo^^o jordagara, '^uUa
batala lika laad egaran af fallt hemman, nb. antingen
daasa jord«eIler ickajordagare begagnade sig af denna fri-
belaller ej. Härvid andantogs blott garnisonerande man-
akap. JiTappiira/deni gick na att förjaga — Hijv€råld€nu
Nästa offentliga regeringsact, som kom att i
kyricor uppläsas, var -*- koagörelsen om Fersiska
mordet, varkstäUdt efter fSrplägning gratis i Stock-
holms krogar; och jnom 2 år straffada an barmher-
tig Gud med en sådan firsvex^ att hela denna fri*
hat mista högst frihatsstridigt itartagas, »)f5r att fS*
rakomma don nöd, hvarmad en/uNkamlig spanmåla-
brist syntes hota filderneslandet;if hvarefter ilasta
FörordniDg (af d. 9 Oct^ 1612) i frågan, uppgford af-
t 2^ )
uir Wlr ii;-r. KMitMg» uAmaOi <iidt Mite fl. K. H»
MlrkKg» tal HU KtfBimgA d. 7 Ji». 1812 bålbcs, dl
B. K. H. ItoriMantfd* Sqrrtisen, ^dBgt $trH/tomr att
aAålla indiVidtn frfiti yåraHg fkhnåMittgj genam att
åligga en MMimitioniÉlcatv hvAkao fBiayann ft^r daa,
soai lig contaaMionM -aflMida. Denna fbiroråiAng ftr
bnfi^diiaUlgan mnn den giHandt ; ISctII med no-
danlag åf hnå Mont iiiladé dea ålerhållaade grtmd-
mtSM däri/ Dan ir etMlttasignarad af €k F. VTérséM.
^gtta fihr STarig^a framtida nttringar^ att ni-
nuida danna gruodallring an* ikiigiéfull opinion bil-
dar lig, ftr tå oaäioft^glig, att eft iHnHc att nr hår-
Tärande aeta iprida bågra ittinmor IJni MVar dan
liiitoria,'aj af nigoa Iråa aniai opålcalladt, ftfven ott
rammet varit nriodre pananda, dér blott i€00:talati
Hftridgar dralla obiarrérai* KngmetAk bahmidiiiif
ftr doek aBaatikdai af Hgu
»♦
«
- " .4 , > ' ■ ' ;.. . » ■•"•;• ^ .'*« \ii , .
- • , •". ;•*' f ... .' ♦- •:■ »...'i-' ' r .\-
-''■ . ' '..H.,.. . • ", i i»'..,.' -i f J , i' '1*1'
• I >
> . •
i t ■
./ »
Att* JRmMi^ Ärgé^töté i9Mi Hvtllcefl bok, eto tfetåfy
interfolierad begagnats som Albvrm af efi ^trét Éi^^
eronymi Glandiug tindér en résli t' Sverige oeb på
utrikei^^téetl l'V5ijtfii äf^tT^.de seklet.
Denne' Glatiditts, fiShnolandas, Tar en af Magi*
8tri^?ne,?id Syj^^. fSprt^n^ Philos* l^^steji^rPQi^tion
16Q0, m^^^^Mx^^^^^ j;Witteni>erg , %m^
ofAk 160f|, Vjid, f^m^^ U^ nfm^ 4^d Oxejnstierj^a ^;df f
IdMe 99liifpa, Äjaf^tpr^,,3|fim:s3rni|s sIstMmiide å; ;^n
terlfomniU.ffi^^ 8i9p,)^n^)i»p%Q.Botho¥ierne och den-j
nes iHrjungar och dérigenom blifvit känd af J. Skyt*»
te och hans fnrstlige Elever. 1607 var han Poeni-
tentiariiifi o<j|),Cf[fireetp^^^^^We^ioy hafvande nppyi^-.
tat Bisk. Petri Jonse Curnti Vuäatti^n^i. med ,en la-J
tinsk yerffifieea^ gf^tnla^ophhyilken Biskopen aftryck-
te då boken .qt^pm, i Rotitoek 1605.' Blef 1618 Pa-
stor i Jönkdping, hvarpå Staden fick »ma privilegier
16m Dog tpéfttdn'1638.' Osl^n ébiåktein fSM tfttl
siwé* ir.1Bga»«>^l-d^ lilfdfc öiib* patriotiske l^nMteii *
A^ LakttfitiiJV '^fSrÄ^^^'* ^Aett'''ilef<a ^UHerKra- npik
lysningar. Flera såii&iié ' "^ bttt hw ^fimftAdt- tHi ^
G9iiroHkiAlliK'«idd;>11ttHttl 37^«i!MfNw i ^
» • t v
( m )
Af Fiirttliga penoner trSlfiut btlr: *'
1604
Omnta diete fiMtaqae PrindpU ramar exeipit.
m uttryck af ett fåfftnga^; ^1^*" (Mdrog sig sjelf, ii
han mart iiek erfara, att faratUgbatm ^ vidwr jami
Yitft' relijnone^ i^nstat .
ITfg. étihrar här bm'd^n trpiflyrabdfe' aniebloiiii*
gen 1 V. v: Watlzdbi^s Alitiih, söfti ahförtsf iDelaG.
Ardh. 0 D.p: 249; iJet T>gk1atiiljffir étV löfte af
den llarige» ^tt koäi hjelte lefva; f&V ^eil heltgia idé^
hvitVen den tioårige aiifAg {5r aiti ^Iffspfi^cip — Re-
ligion!—' = •' ' -' ''^ ''' '' -'''" ■•' ^'* '
Derelier:
Nulli pr»ctusa est virtus,' ointiés' ' lidniltti^ nec se-
?cum nec censam eligit
Maria Efi^äbetfaa Princeps
Sudermannis/
.^ liltavfie fimm i Mi#li Hur 4« >^fiir«t|ige^ btun^K
lM«r^ Hfrimt 4. Jia Sff»l» t6QA 4Nl>iMig« t«P^ haa
f&i 4« 14 Avf^ M. åf Df^ Ar bi(}pg4l meji:gi||i ocb
n
ii»}
ciiB priticipam pracepton Sto^hbt^ 121S^^1;;!aV1604.
Af de» kSgre ttdlélÉ^kxSmé ^ 4ilkji^/hiétf de-
sto märkligare roUn. Uiom é;*^,'«^t«iii cféf|t^som
Riksråd, nidta ti en itiaiti^ tem Mhr 'o<^cä'iDC^!lkrifver
lått snillet hemlignste tanke: *''
- il n . I
Ckntfs ^Ahi *ai!ribribM^^oäsdf|b
U. . )/ 1
« .\ ' Potebtia totlor c^r
i I t ■ • T n. mit.' oivn rA' ' *
ii •'
L. P. M:
- '•-- '■ ■ • V. T. B.-
''*;'' ' ^^Shiribebaf ini Åiieroonam sui
» ' i Hhlini» m N6n* Jan. An. 1605.
Med aeniiä séiiiteite är Anna), t. Xl^ t. 09,
skrifven med' en ganska vacker stil •— så olik den
gamle RiksCanslems- — har han än bättre förklarat.
sin mening,
'i ' >^åånfilté Mpientia')) régitur orbis* — '
■' ^-^ ^S^t VirMs tlaéitifi^ atnsAintisse bonis.
v ,,',%..!. ,/ ; ) ' i Gabriel Okénstiema/
:!." n;ä r «i^&eb(it Höllftltf oomiäili ^id-
'ii ''« '^ : . stériUbns ih éfii niembriam* 3
Jtto; An. 1605.;'
Deitfié,^ framtida RikUMotzet, haäe 6ék fått ^n
gatttteå^liM^t^pfosMni' ' '! ' .
'J ' ' U> *Qéo Vfr tttÉ Mtont^aBter non,
oepr.i^. Magnns Comes Wisingbnrg:
^<^(f Seriptnm Hobme an. 1605, H Jidii.
( Ä26 )
Erkeb. Olauå Maf4^i^ K. Carlt ISide
Vita hominfiti miHtS» sapf r terram Job« 7 Mili
temni ergo bobam mlliliain) redneates fidem éc bo
nam conscientiaiA 1 Thq» Et ia ^mnibas Tint^Bnis
per Enin, qai nos dila>xit Bom. 8« '^^
Ornatfaaim» aq d^^Maaifn^
Yiro Dno Mgro Petro Glandio Sina-
landensi scriplsi
Olaut Maftitii. A. '
Upsatiensis Anno Dai 1604
Sepu 4 Upsalise.
In tennö speraVi, hon confundar in seteronm.
Snperlnt. i Mariestad Petrus Melartopé^ut A-
boernis skref d« V, Cal. Jun. 1605 t Stockholm en
ling sentens af Po1)io; dennes. efterträdare Jonas 0-
rieosalanas hajr antecknat;
Senec*
Studia te clarum et nobilem efficiunt ; sine stv-
diis seger e&t aniinus. Hsec paincula ornatiss*
doctis^* viro Dn« M. Pctro Glanqio populajri d
amico suo praedilecto in perpetaam ' siii niemori-
am;22 Apr. AT 1603 Vitebei^am jam abitaros
scriDsit
. Joivas Nicolai Oriensnlanus.
Sederm^ Erkeb. Lt Paulinus Gothns skref; .
Jac. 1: .17 (ftå grekiska)
Flacc.'
Rébiis åilgustis animosus atque
FöVtis adpare ~ — —
'"''"^^ '^^* !'> t^^da vela.
-r
If. Paulinus Gothus Theologi» :%i illustri
i GÖfbéboi^gsr mifis A^sle SuperliHeadsai, ^ ^ 1^0^
» f 4 i '
i t t -• - '
■ ViQO vita similHma est, acescit " •
i *■''' ^^oftioulti^^^^^ vires, \~
Gr^iamque relictå perdit omnem* '^^''^^ "** •
j ^ 7 ' H*c ^^** ^^^*'*®^^' *^ ^'^'^® cunctis,
( "^ ' ' -^ *Oaudeinus iriinu^^iäSj* inagis dolemus.
1 Qui enris sine vivit est BEATI^S:
i *'^ ' VIrum illis- felhé rffeWö vixit u
t Hoc ornatiss. M. Pefro Gla^^o''
^ Of f .! . »f» *Ltn^ijpj^ anh;c( a^nato Christo quartodb
t - -' '^'>^ ^^ ÖÖO 'sitpra mÉiéii^^^ id. . . . scribebat
*^ ^*^ :(3\^iiinag{iJfj^t5t Sylvester PhfygiusCal^
« ..,De9 «f are Biskop Joh« Rudbeckius .akref i sitt
22:dra ar: . . . , » r i
, Sic spectandQ .fi4as
Ut ai}}^^OQ,,fii|ti|iiA fjimtfii^^^ivn etiain cotis jattri-
[ tu exploratur prohifps;.,,. , ,^l
^ Derunder har haii jril^j^lih^fld ffie^-en gfUkn
ring på pekfingi'et, hållanide i ett klof,<som ihifdar pä
en^sjpifinibdiidt ipå éUtet ärireA fovgySA kr<)na öfver
3:ne förgylld» djljolr i blått fält. Omkring läses : Per
me fiiftiMmbr^V
/
»
( 228 )
'Derander:
Oniatits. A docdii; Tirö IL Peiré Olandia.aim*'
eo A popalari sno Vitebergi^ leripsit Af» Jolu Bud»
beebms Nerieias Ån* 16Q3 ^pEQirto calMd. Majii
bi Tar Bisk. i Weaterib 01. StapiuMlli (Bf^fipiif)
•kref :
•» Satiai est ministram acclesias vitapeiaii
qaam laadari.
Ornadss. M. Petro poaait Olaus
Steplu Aronensis An 1605 8 Japi Stodc-
holflii«« ■ * ■
Soperlnt* i Calmar alqrifrer: Proy. 21: 20 pi
hebr och ladn.
Amico sno, viro ornadga, Dn. M. Petro
Glandio ainicida^ ergo scripak Jobaimea
Uogins Ecclea* Woxionena^ paator A* O.
B* 1604. p wd. CaK Maj.
Cland 98 andra personer ma anfSAs af udänA-
sko lärda. Psalm. 1. Novit Dominus nam jåatonim
JEgidiui Hunniut D.
Scrips. Ynitebergse d. 23' Febr. méii -
salutfs human» 1603. '^ J-
Möjligen har han colorerat dtfrfemto ^va^allde
portråttet af Joh. Huss. Alnahder kallar ^5. Ä nm
af vfir fSrisia största theolörer.n
-Es.'39. ^ i . ^ . ....... ,..
1 '
Slt pax Christa aiéis Verl ifiidkiAi^ae
' ' ' ^ ■ • , dirf^hstMl.^q-;''' .
Salomon Oe^ikerm ^Bu f
5 Jan. A. 1604
Wittob.
i Z29 )
%
Conradn$ Seilm^eljiurgms, å* y. SapetlDtond. i
jPoniero, af liTill^en vi finga de ?9sajifardtge för*
.skrSckelige, oyiaTydender ifrån Stralsand, Öfs* Sthnn
1597 im m* har här Ani^o. XQigoyoviagiQ04^3lOMjBaU
skrifidf: en sentens ur Damascenus*
David Rungifitjen af den tidens exegetiske fSt;-
fattare, bar jemte en illa colorerad Lutbers^bild,d. 1
Apr. 1603 afskrifvit Apoc« 14: 6. Vidare träffas:
Polyc. Lyterui^ Geofg, M^Iim och Leonh* HutU'-
rui (Ltttherns redivivns). (Den sednares sentens ' fir
Apoc 2« Esto fidelis us^ne aid mortem
et dabo tibi coronam vitas*
Jacobuf Martini Halherst.Eratm Scbmidi Gr«o.
L«* Praf« Wittenb.; Historikern Mattham Drenerur
>(Oninia .repehtina d;,inopinata graviora, Lips* 1603.)
Juristen Jaaunet Zangerus (har målat ett iieimiljstyc-
ke» ined ofverskrift: Gelt macht routh. Armuth wehé
tfanty derjemte fratnfSr sitt namn iskrifvit: moderata
durant.), m. fl. ' ^ ■
Bland svenske iärde^ ådrager sig Joh* Burei an-
teckning billigtvis stl^rsta tippmSrksamheten.
Det är som vore det stucket i koppar^ Öfverst
' Ber man en Gltyria, inom hvilken läses' i en rand
akrifvet: Benedidio instdenti throno agnequex i ea
inre cirkel synes en uppslagen bok öfverst och ett bus
nederst. Mellan dem I: I: A: B. (Johannes Thomae
Agrivillensis Bnreus) Under gloria^ stå som en hals
till detta bnfvud tre råder perpendikulärt:
(; jlluminans.rarmcat
"'• exan4i 'Mt (figur) exoriens .
vivificans illuminat.
( 23Ö )
Sflsom brosl under nåro iide rader Uses hoiizon-
lélt: ftfsta raden: MtMeria {eå figdf kisande en half-
nppgäende och nedgående éol)" Diette* Torde bety-
da: åt de arma egnar ^f dg mina dagar ' frän solens
npp till dess nedergårigf; *2:dra\ raden: Hebraiska,
hetyåande Dagisen forköfrandesi 3:dje raden: T ti I
me A SacrO. (Jag Johannes Agrivillensis helgar
dig allt mitt«) 4:de raden: Inelusa Septemtrio
(som finnes i Norden!) '
Nu bli raderne alk bredare, f3r att beteckna eo
vordig mage;
l:ata r.(på hebr«) Urim och Thttmmii^. (Ljus
4>oh fDllkomlighet.)
.2:ilva raden Signat q (stot i basun och utropa:}
Beati
' • * ^ .M. *
%n vtiatt
ad tu as (ett lams figur) nuptiae.
2:ne ormslingor sväfva mer på hvar sin sida
0^ dessa rader, deijp med runor skrifvet läsea;
Den ena rätfram; Stroiumt, van* Bur: madamur.
Den andra baJdram: Vart . Burskap • är t .
'M^mumi
. Devfå: M^itivocati Pauci Electu
No» i^tr^bit tjf £.«4 M (troL afseende den i
glorian nt?de fridsh^ddan) ftftfd tiijraitnsf.
, I Sed <iui SCmPTI ^unii ki
(en boksfigar) yit9e,j(^ne jfammit fi|pir^r> ;,
Ad me venientemmom iejia»foré».
Följ. raden Hebr; i^n ) SUotU Ht V. betydande:
Låt upp min syiter. .:,(njili^, -a/
( 231 )
Mentii (hal|^soUiigiir) gratia
jåjierto (bolofigur) graiiae . clausa (ett hus) gloria^
.*Jndae Auroram Sophias amatör
Tru^a deorescet pedibu» Diaoa
AsuUi^^nU ra dians beator
Belle corona,
Elic Lex (& prophetse.
, Följer en Hebr. rad, som ^j ens CanzlR* Nor-
berg, hvi^ken Lanseras rådfrågat, eller Dr. .Hylander,
hvilkc^n Uig* få4fii^%ät, kunnat förstå* . ^
Pel låter emellertid läsa sig fram och tillbaka,}
vUande de märklige, bokstäfverne J* T« Ä. (Joh.,
Thomse Agriv., hvBrföre L. trodde det åsyfta Barei
namn); men sjnes af sammanhanget böra beteckni|
ett Guds eller och Glandii namn, helst näst under
den hebraiska raden läses ^
' ^åcrum
Anno.
InCarnatI QoMInl (1603)
XV Kal
Noveiub.
Po«.
JoJiannes IT* A. Bur em. (Ej Burseus.)
2:iié ormslitlg4>r nedsväfya från den hebr. biero-
glyfhen, der i runor läses: .
I ene rUttfrair: Det går ^h vål i Bure
; :. .' iiBitdra bakfrata: 4är runa står i mure*
(O^tktigt det bos, der troUrunnan tecknats i muren :).
i r.j0C9btt9 &picd StockbiriiQensis in Aead. Ubt»;
( 23? )
TheoL Prof. A p. t Rcocor tbef 4« 4 iSept. 1604
«n vert nr Cor. 10 c. Jokanne$^& Bammamnm§j (d«D
första Theol. Dr. i. Sverige efter Rrfornat. S* SL
Theol. D. & Past Stockholm har anfSrt
Pervigiles habeas oculos anhnam^e sagacem
Si copis ut celebri ätet toa fama loco»
Elias Rhaletmhiitij (Phyt. Prof. i Upe.) ffaf nn
ailitco Teteri 1004 en eentens nr Salla«this, I$r. JTe/-
nerui Stockh. Stecus har vid Melanctons fSrgbciag-
da portratt d. 30 Apr* 1603 i Wittenberg vackert
prentat latinsk och tysk Vers med åtskilliga charak-
terer -^ mfirkligt för sin kalltgraphi i den tiden. AV-
eoL Magni Schola Sadecopens. Antistes 1602* Mmrc*
Henrici Rect. Schol. Aboens. 1605. Sam^ Andrea
Grubby Magnus Haraldi Golhut ; Daniel Laureniii
Goihus -^ kanske en bror till den i Sv. skona Litt
1: p.'278 anförde förf. Petr. Laurentii Gothns), må-
lade en prest fi predikostol, i den tidens prestdrftgt^
aarat en nppslagen bok, der i hebr. läses: Herre
Gud, på dig hoppas jag. Cläud* Opsopaus Prof.
Doraprost i Ups. jgift med Erkeb. Nils Botenkarls en-
ka, anförde tankespråk nr Aiigostinos. P. Budbeeki-
US, Bisk. J. R:ii broder, död som Prost i Köping, bar
i Wittenberg 1603 målat en orm i blomster och var-
nat för ormen i skrifter «— speciosis ac plansibili-
bns, nec in absurdas opiniones in cnrrentes animo-
rum jactnram faciamus. »— Antecknadt jemte Calvins
bild. Erieus Olai SHepp(Bru9, Wändekåpa) har som
Pftstor Upsaliensi» 1604^ efter det han kommit nr IKa^
gelset, här skri&et på gnkiduL i Tim. 1: 15^ bvai^
( 233 )
af man ter alt hans hand var gandoa vao att
va grekiaka oharakterr. (0/a6» Jndrea Iktiecar^
fu9^ aom här förekomnier, kan ej vara Jobannes Olai
Dalecarli el. Stiernhdöks far, helst denne hette Ola»
US Petri). Petrm Drtvivs Cuprimonfamtt Svecui,
091 favilkefi se St. skdna Litt. 'til: p. 264, 275, har
i Witteab. 1603, skrifvit till sitt minne på latin, och
grekiska, i banden och obnnden stil. Bland . den
mängd skandinaver, som di fannos i Wittenbetg e}*
ler annorstädes anträffat den resande ni till alot
blott nämnas Andreas Jomt OoHui (se S.r. skona
Liit. ni: p. 307, 406), en Caroimt M. ^.(somskrif-
ver grekiska, latin, fransyska, engelska och hvad flera
språk det månde vara), NicoL Andrens Hy Itenim, PaU'
lu$ Tranius Siavangriensu Nwrvegu$^ Dan. Nic. Reple-'
rus de Olandia Svectff^ Absalen Otai Danus Bikartt
Is€(h$ånn Hårdh^ Henr. Hor» Eq. Fin., .(sentensen ur
Tacit^ och på franska) Olof Stråle • (lUastriss. Prioc»
Caroli design» Beg;is Sv. cfec. in Posaeran. pro .temp.
Legatus), Petr. Nicolai de Sabg^ Elias Eisenherg
i)an. (se DelaG. Ärch. V. p. 218 Petr, Eisenbergius
Dan. m. fl.
Ytterst på boken läses: P. 6. G. S. 1603 (Petr«
€riandius, Gotho-Sveeas). Flera upplysningar af La-
nieri hand finnaii i boken.
n. 2. Album Latemianum. l]t(ftn»sS: Centum
Fabula ex imtiqué auetéräms deleeta et a Gukr*
FiBrno Cremolié ^ camiiisilks eépthåM. Amiuferp.
1585. 12:6. Egaren Jom» LatmulrW^halittSyBt
MDuna slägi aora den aktade latiiM^^Mf^n i aiii
I '
{ 234 )
Ai Job. Lstomns, hade «t|fifTil -en Soired. Cedend.
ifBast««k 1587. oeh %m Bäm. Cml^id. Grti£iw« tSSS^
Httr tråffnt: .foiafiiief 'Citt«i««rttt^ Comes Basburgem»
Ht meeui d. 20 Apr. d598 (Lijonhnfnd) iSfeM
Xi^oc^Åa/«f (Lejotih.)Co»}f# Baihurgeuåu wec, Apr*
20)98* JMrvf &ifÅ5aftlf Pjrof^ Hafci. lSid7« Laur.
JSettvenivg Hafn*» MötgnUi Jonts poiL Jenecopens.
1507. P«rr«f Andrea^ Seiola Junec^. JUmiti^ 97*
(med en lång gentem ur Isoorates) Ifenn Z^ihius
(£. A P. i AlftB, Fader till Fofffatuuren Aron Zymhias),
VitttM Eemerui D^lU^niuij Ute*. Cragéut HafniOj
Andr. Krugiu$ ib; Jfrunia Janäs^ Abrah. A* Upåa^
ten. Epi. $cr4bAai a. C 98 Maji 22 (Bernhard: O-
Tatio yifi«U inDttinerabilem (I) et*^ ligat ommpoten-
tem.) JJpsttiia tcrihtbut JSicolam Böinienits^ Aea*
demiéB ejutdem pmfeMifor* Jacchm Erici Acad^efuåd*
prof en. A<i. 15S^ 22 Maji. Thom.Fékck Acmd^Hefn.
Fr of* 1597. 3oh. Eratmi prof Acad. Hnfn. (In
sola lumen, ^In-vartione veritas)* J^ JP. Reieniuå^ E^
ruM$ Olai Seepperu$; Olmug &la$ Coenobienm$ ctm-
etoMt. Siockk. i598 i Jm. (Se HafCK Hisu 1: ?&)
Augustin. Sand i Helsingör, JoA. Soenoni^Pr^^lifs.
P. Kenieiks Eph^Séhar. Id98* Ql4m$\Jacoii JP^canui
Sdiareni. P.::tå0piedm09 Bed. Sch. ibi4« (med sen-
tens ur Plalo, anförd på gs^kO Isp* Gunn^ri past
«riiarehs:.:ayiirf4wNicplaiFr0dM)rgm^^ 1598. (hasc
4itfb«i>sit. i^ ^\ri\ Cf^msPetri^PfkmiUmt ^cik
(^^¥4h«Kgh«mn»r^^4iJl ^\jkN!^ Wtigy Ertcu0 Mri-
bi.BMl fMtmbm¥^ Si^chkn. t^iH^uSibermio PeM
( 235 )
^erinij Glandshantmerent&^i - NicolauB Jona past.
FelIihgbToenä/69« Johannes Benediet i Jieedtn. Aros,
1&98. Pefr. Magnf 96. Haijmntis in Hehta ^,
Ari)tdn$ Petri past i Gfudhci» 98. Carolus Erictut
Cuprimohtanm - JS^holte Åres. Recter 98*'' (tii^iti^
tatec pi Hebr. iir Dav. pS Grek* iir Aristot och ur
Virg*) m.fl. Särskild tippmärksamhet väcker en QUl-
lo (Gylle) Benedictij Serenifi. Ré^inm ' Clm^ina
JRegigGtafavi relicta in sftömshelm 4iidignU^*^hon»
donator An. 1598. 18 Maji hviikéti éj varit Westén
bekant. Hans sentens är: Spes nnica mea CliristuB
Placere omnibus, prode£;se bonis, nocere nemini.
O! Aniice disce mori«
Likaledes förtjenar Ericus Pauli Gevalim att
0iärkas for runorna i sin skrift, deruied denna sen-
tens antecknats: .
Gods lära reen
Miin tröst alleen.
Hvarjemte tankar på hebr«^ grekiska 0(^h.latint
Boken hai: tillhört Ei^kebisk, C. F. Mennander.
j ■ ■ /
n. 3* Album Strahlenhpgit^innum* Ar 1733 in-
bandet till Albunl^ Egaren var Pastor i FnUtofta
Biand d« m&Aga på 1736^ialet i.TysUené lef-
vaÄtfe professorer, SoperJÄtendenter ov:d. inå bt6ft
anföras: :.
" In uno omnia
( 236 )
Leid* nirf Hpffa
Oiypb. 1733 Chmrian Nattelbladt
J. V. D. A Prof. Jur. Ord^nec
non Hl* 90C. Reg, Ups* soe»
Yalidte d. 3 Non 1734 Tirootb. Lutkemanii
pardacat» pomer«Reg* pnn-
cip. Saper -lut* Gen«
IiQpera Saoele Deus tubito comiionere flaeias
Q«P Gryphioat licaat yitere mihi.Maåat. — ^
JEffxcnffé Xai
B/la^w$ xal
Gotth. Aug. Francke.
Fac. Th. h* t Dec*
Hal. d. 27 Aug. 1734.
Joh. H. Michaelis, J. G. Carpzow, S. J« Baumgar-
ten, J. G, Reinbeck, J. C. Wolfios, J. A. Fabriciai
Henr^JBenzelias de.
Helt mä anfSrdv:
O perfidam arteln, quse artificem eircumvenit.
Jes. 47. 10.
Hoc divitiiim tmofivtjfia, quo ad aaice quKrendaia
aapientiam »ternum profuturam me fateor idebtideBi
-foissé erectnm, NaltBisimo aniieiseimoque Ph* Mag*
.Tbeologi» asaidiio ealtori OnQ Gast St. meditaodina
suggero L. G. 27 No?. 1734
Andreas By del.
h. 4* Aikm pi LoherSJU Bar nu i 30 fir der
varit tiUglflgligl fit resande och innehåller 1500
( 237 )
luiHb, Sine Konahgars 2sm DréiloiogftffSy 9 Kasf^
oeb FttrstL personers, en Asiats, fler» Fransoaers,
Tyakars, Eogélsmämi, Daqakars,. Ryssars, m« fl. samt
lon stor bftDgd af mMrklige Sreaske personers, liTari-
UMi4\Skttldenie oftast uftryckt sig i bunden stil t* ex.
Tegnér, Atterbom, dribtröni, Nicander in« ft. Korta
«f^lyjNiingnr om. alla desaa personer Jiar Egareo sSi^
sUlt uuecknadt*
^ *
BiliMig rörande 18^4^ seklet.
Klapitoci och S^edenhorg.
W återkomma äfyen i detta häftes bibang till
den celebra mannen Svedenborg; men vilja här låta
en af hans samtida notabiliteter yttra sig. Säkert
är att Klopsiock ej var missnöjd med Svedenborg af
brist påTorin aga att uppfatta det Sublima. Uå det nu blifvit
en mode, att högt uppskatta detta tilfett chaos tillfälligtvis
BÖndersprungna snille,synes en och annan erinran ej öpå*
kallad, pa det uppskattningen ej må bli alltför obetin^adl
Svar till det Elegetiska o« l^liilanthropiéka Säll-
skåpet i ^tockholm af H:r Klopstock. Ofs. ur Ber-
linsche Monatsschrift för Maji 1788.
Miné Herrar!
Den fordne Masius, (med sådane herra^ lider
del ganska taétigt till uråldrighet) Måsius,min^ Her-
rar, skickade ,mig också en gång något, jag vet nu-
mera icke hvad, af sitt tryckta kram.
Äfvenledés han gjorde mig den ärébéfisning och
( 238 )
(MM kan tevirdfga^Minlg iiie4 ^t fJåxprdligm' i JOmt
ocb di jag. «|ftvarad«. booom, trodde, jag .deriigfnav
•konna.qaäiira bf efVexkngeii !i aia.f9c8litiiada<j . D«t^
4ni *badrog jag mig ddok»; Ett nytt. steditbrar akkiM
4ifcirU, dér anan hade .nadstiaU tonan é\h:Sf^ AGi
-qnttlåMabet bade.aåM^ iekd.driä. imfftmisi^i,voé^9(i^
Mine hetrar^ af skadan har jag nu bKfjdt' lia» ^ Jäg
svarar fördensknll itke allcnaat^ utan gor det ock
straxt, i dag den 17 October eller på försk gerning,
i detsaniitia-jag nu ikhändigftr Eder^ik^i^^ia af den
sistl. 8 läeptember. Menj^månne jag ock Terkligen
skrifver till el| säjjsjk^p? On^ ^i ^aning är, vill
lag, |if JiiSgaktning for Svenska nationen, hop|»a att
det, inaste yara ganska ijtet. — - £n gäng ä^de vi h^
ett (Tj^pographiskt sällskap, som i ledamöters^ talrik-
jiet aldrig hapii längre än till en, \
. ,0m sjelfva rönen, Mina hertrar, om de. ron, pä
hvilka^ edra grunder . för Somnambulisniep bvila, leW-
nen J oss först och jrämst ingen andérrättelse« Det
fti*'i sin ordning* . Men språnget är dock nästan for
atorjf, att. i stpd af./^dra upptäckter pasta,^ det goda
och^ onda ai^dar, tala genom manipulerade (det viU
säga pa Svenskak hdndfaicne) jdibovs Hvad.de ön^a
andarne ansar, sa masté ibland d^ni .llnnas nasfra
dumma djefl|ar, ejuigt hvad edra uppgifna. meuL ännu
mera siMinolikt, edra ännu i he^llighet bevarade apn-
^)j^e^ j^ra bestjrka. »Således var verldep ä^na icke
nog tillräckligt upply;st j;enom Svedenboigs , tiyc^te
akriCye<'|er* men genom, de hittils otryckta\skalL ändt-
< :239 )
IftSm] etftilifMS åMr ippå; .<|ckfÄ 4fl«P^;:tF*^t}!«che^-
^olefl: »94 d0rtiH.;5Mp8jtr^fVoM«^4eMhfl\8Bf^n,j|9tfp
^Harirarne.brukq, W^»fi^ syfjf»., . j.j ,.^ .u^,,
fSinH iW; W %1* aMH4%gW^^«^ »Hff^ 4^h «« sft.JiÄ-
jiyfike^)i«A«^ . Ty. för ^e^ '4ro ickei^dpfui mf nniskor,
4«llkont .^f.i)§«ffiodat inisfi|if%4ad9,Jilf.Yä]i0N)9m all/n^r
pfk im4^fi«^el:<ifer,|(^n^^f Då jj« jt^^d©. rom, rir^gj»
|«iftt 4tkttil}ha||dlli mig ]iafli|.. dyJ4 , ^r^fiB, ..i. mpgfk
<q?a«|b9qdi.%nU;ji|g.geiias^ i bapji,, ftilåd. ^ l^k^Bl
WH^dtf j^g mitt äfeff^ ^qh ,b^4 h^?,vni ^öfea »^rotal
Il?.arade :iM.f d ei| l|iig|;,fQi$r9 tröttande, tpp, än. hai^
•gflrmAe JKlHiWgRft i:;0^|ii?iark Fred/jc V (j^g jäg-
R, M* öfi>ttB^g lii^risf^n — H^r^vid folL jgig. )ion<>if
i talet: ,^i^g' m§f^f m f)éj^,fW^^el'9j:,,eQ fyrUfi^ig
persQ^ fif^tiM vänn/S)^ gprif^ yw^ i;[df^.^R4ra. v^x|>
den, utan att Herr von Svedenborg bevärdigar dem
med' sitt 8amtfil99» : ' - L^ ' '.,.,... .' »..
* Jag steg npp oei^^giefc« Dfi mid# ban ^ vMa^e:
rMiti herre är ej sfi snätt*b6fl», sMi jag åter i an^
tiarnes säRi^kapT). »)JFag båfd^ •'orfitfc' öm Jag ieke
sfeyndaAe, sraraéfe jfåg, ty på* fhij^ ikall Ni i<^ke fHr^
ktiä ert enda \)g(^1)!i!ik,'Wlt'Hinftfingtf^ ^ si godt
l f v. . t.
( 240 )
J«g ▼•t vtiy alt kke «tl oté om detta * beOk
låret fifina r«tn i Företalet titf Sredenborgs arbetair.
Också berftttar jag det icke f5r den orsaken akidi^
men allenast! den akt och metiing att l&ta herrame
ai mycket Iftttare fihna^ harn föga Tärdig Jagp är af
^ras mig l>et]r^de förtroende. Jag ligger ' fintaa
bärtillj att ibland de' mftn, som i min tanka tåga P^
retrftde framfSr eder, mine herrar, ja fifven lida Sf^
ver sjelfve S^edenborg, skall ingen Tara mäktig nog
att fOmedra mig tiR antagande och ntspridmde "af
sådana meningar som herrarnes. Och i fall jag
skulle nedlåta nrig* dertill, mftine- jag derfSre akalle
anse Qem fSr edra, eller fBr hehl S&Hskapetst H»-
tarne lära gifva detta namn af d^ti slags misatfogeah
het, som kan sättas på ålderdomens räkning. Så
fSrlåten då en man, fSr hvilken ii^e allenast ea aå-
dan ålderdomssvaghet kan lända till ursäkt, ntaa if-
ven det, att han. Tid sanningar^ undersdkande samt
under ungdomens bästa tankestyrka, alltid hillit dea
billiga tTekan f5r en af sina heligaste rättigheter.
FörblifreV mine Herrars ödmjukaste tjenai^
fiambur^ den 17 Oetober 1787. Klopstoek.
K. Gustaf III hade ej Elopstocks ljusa blick
att se,' hvart Sfedenborgianismen i hans^ tid Tille.
Uiiderståthållaren Baron Axelsson Tar länken md-
lan ■ Konungen od^ denne : rationalismens propbet
Påskdagen 1780 hade, enligt en närTarande Hof-
mans anteckning, Konungen bUfTif märkbart r&d
af en predikan utaf Hofpred. Kellin', syntea aldelea
v
t
l^éita ttllifälie "för att läet fSr reKgiösa intryck öpp-
nade sinnet ingjuta den svedenborgska Mystiken*
Sond. d* 30 Apr. hade han anstaltat att Enkhusipre-
dikanten ;aFa[ii4f,l]^leq^ léKtf.^rSfi^a ail^léidi^i^^^ fick
•idvgs ieKtef, ;atÉi}iiiäii|)i ^mehdisu 6Q00i:|^r'){H*BdUéat '. ém.
^ttkfiKlÉ* '\li^ förd6Wi«^'fliré<< VttÄhéfd^änd^ föl* Gndi .
iieitQ» I^Mli»t> i,«^fcjfci0ati%i^pds.}^g«p«ki<i]^P,0cb. luir
'tiikreMs4^éin4i^etl$l^;\''Éi»^;*^^^ miste i^å
fram Qc^ ifiéÄefsthvftiantfe 'med nlisduken befalla
i»Vtfv4i4lB *^n tt»'! UiliTer^f$l>: Konungen, t»ORi b&vjadé
vilja •féfä^tiffhrfå ^u?P/j6'<äi' liaturehs jie^nligbéter, skci-.
lande bli deruprppheteM, som skulle återsJ^IIa den
natur)i£a religionen, jn. ni. vicL samma tid, som Ax.
iWf**MeS»tF!SM;,'^l^iiB^.j|i« öfver H. M., in-
tméadeBidé^lvMiiiéQ^ Bhflösojilw 'Hermetique från Eng-
land, 8om*'Ka11ädé ^ 1^^ ^Tamliolt^?, hitsänd af Alche-
iiiistkA NbHTeliiWMil. l\ ITétitié lofvad^é, $å^om ^^kannig
i Åfi hpgpe . scWnc^rneij», »atl; iip ptäc^ , -^ik^ iConunge^)
kotMMfl : aMt gäna «qM$ hegftnte Mdak ^t laboralori^^
, - » . > - • •
iHn,/fribet att med éll tysd^et anrb^if^ ocfafä de ru*
^imsU^riér, b^ri dertiU jbél^ofde. X4Uien,crantz ocK
Ab&i iskul}^ y#ppoii»rA: ow :philQc(«pluin« . arbete tU
K;>Mi ej 'Vilfe sj^ttfes %ga kunftkäp dérom. Om af-
tötfeiii anrika Aej^^ iwjJri^^ ;^if j^rvéf öiv; j^f^tu på spec-
. -• I . <. ■
tricitl OéfdltgHatieni tempel ^iéi^ééiéggt giHge. Dl
'man käii|iec.4ietu allt, iosBr oaG^iir bjekeraodet ^og
Kellgren, visadt.i hans polemik pot sin tids ofvertro*
-* .
. >
Mtt mdng tm tadwBfå^ JS^^hi.
A la requidtion^ dé Monsieqr B. Liednér Sm»
^18, j^ätteafenqué la cotidnite 'QiiHl 'tiaat im est irré*
prochal)le, et eBtieren^n^. ooaforme a c^U^jque doit
tenir un honnéte-honinié s^nsé qiii se consacre å
Vetude. Soii assidait(^ aiix lahgues et å t^^tude .des
B^li98-Lettrp8 Mt des ffnÉr todäblte*- Coiitnie il ne
fmt rhonaeur 4^ prendre dea. legopa ^hés moitetqae
J*'ai d^ailleurs celui de le connoitre particulierenieo^
e ne pols que lui renare le-présent témoi^nage foD-
dé sur connoissance de ékuåé, «ét- éii' ftk dr qiioi j»
loi ai delivré oe eerti6cai^ et Pai: Mgoé d^ ma pro*
Sre main et corroboré du cachet .de laea armes. Fait
Gotdngue ce 28:e Aout 1780.' ' .
(L. S.) Isaac de 'Cplom
•/ ' Döcteur et |'rofés$eur' paUic ea
Pfcilésopfaie,Mem1)ie de la Soeiete
. . \. Boyale TeutoniosBe, et de 1'Iiiati*
tut Ro;^al de PBistoire.
Detta beidraade frögdebeiyg ^ade Lidner leronat
i Zibeths händer, troligen for att det a högre ort
uppvisa* Det fans enieliertid i ett contör i Qvesa-
rum, favarifråii 'delBom g&fva iKikonunit till Loberod.
I Leopalds ,s9cietet hörde en gång Utg« flerfiEddi-
ga berättelser af Ofverste Nordforss om denne haos
ungdomsvän, anförda' som piythologiska egenheter.
Måhända voro: d» . dock ' lildt mveket pt^f ^'^l^^guitu
Den som of^a måst se dy)jika ; ,beteeDdeB,' . ^^r^^pnpiQt
dem bättre, än den som tror, ätt , snille skuUe
vara en disharmoni 'méltan själskrafter, då det jäst
är i siajdé, den högsta harmoni af dem alla. ^
cs
•^
« >*1»«.
JUN 29 193b
fS
-I*
•^ :.T . ...rf
,■''
/^ " . ■
m
I:
i
f
r
må.
^
fv , .11