(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "DelaGardiska archivet: eller Handlingar ur Grefl. DelaGardiska bibliotheket på Löberöd ..."

Google 



This is a digital copy of a book that was prcscrvod for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 

to make the world's books discoverablc onlinc. 

It has survived long enough for the copyright to cxpirc and the book to cntcr the public domain. A public domain book is one that was never subject 

to copyright or whose legal copyright term has expircd. Whcthcr a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 

are our gateways to the past, representing a wealth of history, cultuie and knowledge that's often difficult to discovcr. 

Marks, notations and other maiginalia present in the original volume will appear in this flle - a reminder of this book's long journey from the 

publishcr to a library and fmally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken stcps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing lechnical restrictions on automated querying. 
We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these files for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfivm automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a laige amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attributionTht GoogXt "watermark" you see on each flle is essential for informingpeopleabout this project and helping them lind 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can'l offer guidance on whether any speciflc use of 
any speciflc book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
anywhere in the world. Copyright infringement liabili^ can be quite severe. 

Äbout Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps rcaders 
discovcr the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 

at |http: //books, google .com/l 



Google 



Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibhotekens hyllor innan Google omsorgsfullt skannade in 

den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet. 

Don har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok 

som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte 

varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap 

som många gånger är svårt att upptäcka. 

Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken fiinis med i filon. Det är en påiniimelse om bokens 

långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig. 

Riktlinjer för användning 

Google är stolt över att digitalisera böcker som h;ir blivit Jillmän egendom i samarbete med bibliotek odi göra dem tillgängliga för 
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi 
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har 
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor. 
Vi ber dig även att: 

• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke 

Vi har tagit ftam Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, oeli vi vill att du använder dessa filer för 
enskilt, ideellt bruk. 

• Avstå från automatiska frågor 

Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, textigenkänning eller andra 
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är 
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov. 

• Bibehålla upphovsmärket 

Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa 
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den. 

• Håll dig på rätt sida om lagen 

Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är laghgt. Förutsätt inte att en bok har 
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av 
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett 
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker 
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt. 

Om Google b ok sökning 

Googles mål är att ordna väi'ldens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att 
upptäcka världe ns böcker och författare och fö rläggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben 
på följande länk |http : //books . google . com/| 



, v- 







G(X B\hXxo\\)ccaMcrncr\ Ijaxx^^ycn 



y 
I 

I. 



S.% 



■rn-i-a.'- 



.1 

fl. 



I i: 
ii 

1 . 






, i, . 






ll 



\ 



eWarblpa Itcgitet 



eller 



, Handlingar ur Grefl, Dela- 
G ar diska Bibliotheket 



i 



pa Löberöd. 



^ NIONDE DELEN: 

i]i<>grapliiska tfch Statistiska Handlingar^ 

. ■ upplysande 

£(yeiiska Historien i sjuttonde seklet 

jemte ett 

Bihang, 
öwnde K. Carl Xn:s död, Blåkullafärder, Sve- 
ilfnborg, Linné och Leopold i adertonde seklet 

' - ' " " '. ' 

af '',',- 




Lund^ 

fråa Lund bergska Boktrjokenel^ 

/ 1837. 






r 



THE NEW YORK | 

PUBUC LIBRARY 

817262 A 

ASTOR. LENOX AND 
T1LD£M FOUKDATIONS 
I H 1936 L 

Planchen innehåller: 

N. U Hänt v, F^ie^, Frih. GeneralLlettt och Goiir. Hs 
22. Otto Wilh. v, Fer»9H, Frih. Fftlteisfc. o. 3. Fab. v.Fetå^nt 
Frih. F&ltmsk. n. 4. Axtl «. Feruu d. ä. Gr. RikiRåd. n. 5. 
Arv, ForbuM, Frih. RiksR&d. n. 6, Joh. Q^ntUuå d. ä. n. 7. 
Joh, OexeKui d. y. Begg e Biskopar i Åbo och märkrardige 
af Goxeliandca Bibelrerkiet. b. 8., AMtk^ni BnH. ' Sis p. 87* 
n. 9. Carl O. C^UentrtutX^ Lagman, n. 10. Axel QylUnkrok^ 
Frih. Gener. n. 11. Anna Skytt*, Adiiralinna Gyllenstierna. 
a. 12. M, Vtxionius Oyldemtolpe , Profess» Assessor i Åbo 
Hofrfilt. n. 13. Niti Oyléenttilpe Kongl, Råd och Akad.Canz^ 
ler. B. 14. Per Hjerta ÖfrersU (4664). n. 15, Peder Wimtrup 
(Himmehtierna) Biskop i Lund. n. 16. Matte LaruonKruua 
R.R. n. 17. Jetper MaHtton Kruut^ F&ltnisk. RiksSkattnist« 
n. is. Mar. Awr. KiSnigtmarck Probstin, 



• » • 

* • 



IMÉÉIÉH 



r 



» • • 






, • • • 
• • • • 



• • 



• • • : • • 



y. i''if 



t i 






r • 



\ 



H .^ i'\ ut 't lOlxK 



\T)\ T 

: 1 . .! 



/RRARY 



• 1 f .« 



ASi K., tM.NOX AND 

- -NTHATIONS 
L 




■•■ fcH ■ » >• 



'Y 



« 



**'*'*''*T'^'^**"***^''*'^^^^^^^^^^^^^^^^T^^''^ 



!ff^^^ff^^T^y 



. t 



LNNEHÅLL: , 

• " ' .-i- • ■ ) *' . • f» • 

•» . .» • ' . .. 

/. Ekelliu bref 011 sin Far {fM ff.^iB.jf.i. 
Vitterbet p. 29* CirpAr Bkeblaä {u 9L Ctaet JS. p^ 
36. K J. Éahlberg p. 36. Dalefit^ Daiman p. 37. 
Dancboardtj Debeiche p. 38. De 6eer, De /a Clo- 
peUe^ De la Moite p.3^« p. Bellinghauten^ Dn Rees 
p. 40. Ihiriefs, Dr^Ae p. 42. Drtåemtierna^ Dtf* 
5€#, Dugfoi p. 43. ' Duretl^ DifkmaH p. 45. iSAre»- 
roM p.45. Mreéuekaniz^ EkremtraU^ p.46. N^en^ 
fitti, Anpomg-rAft p. 4T. tmritiiåi p. 48» Fahne^ 

f9. Fenen p. Si. l^iMM^ p. 53. fteeM^od p. 5& 
J^l^ f^^gtikifbkå §: äSi fytangél, J^fbut ^. 60. 
i%^^cfeiiretbA p. 89. j^iåty FtSNti, e. fSerftéH p« 
83. <Bt%tléå$ p. 85. (Gfritit)!, Cffaääteniéfg, Hirilt^. 
87. ^fn^wn^ete ]^« 88. QyHehähiewiz j Oyldénhjetm 
p. 89. ^ Gyllenkrok^ OyllemMpåmg p. S2. Gylletutier- 
na^ Gyldemtåipe p.93..^ fifaiii/ifiiii» JSTare p.95. J7e/mr 
/e/ifir p. 96. Himmehtjema (Winitrup) p. 97. Hom 
p. 107. Hårlemany Jacohkold p« 114. Kempemkdldj 
Klingemiiema p* 115. JEoci t^. CVtinf/efit, KoikuU 
p» 116. f rtrtrt p. 117. Kurck^ Kijl p. 123. Ay/e, 
tOintgmurA p« 124. (Foruatteg i lOde D.) 



«.^^ * -.-* 



'— (--iv-J 

Andra Afdblningen. 

Statistiska Handlingar^ 

1. K. Carl JX! ^(tinägg täl 4de D. p. 115). 
TillRiksenflR^pm ,å^% pjjpksappi^, flitset Tid Kerck- 
holm pt 238. Ordning och Beställning for krigsfolk I 
ket 1602. G(ai . FA|[4^f||tni0UdQep , Hasesynsförord- \ 
ningen p« 246. 2. Herfig Carl PAiltpp. Btetf. 248. 3« i 
K. GusU/irAédlph: ktitéckn. i Albnml608; Bref^ ^ 
Psalm, p.' 249.' (fohsättes ilOdé Delen). ■ • ' 

• ' ' . ; . '. \- ■.'->; . ( ■^.*. . • •"••'« 

.••-BiHANé. •! •■ ' " ' 

Haridlingarj upflysflnde '&)€niid Ufsiorten i iSde 

/ séktet* . . 

1* Ä$Va«|ffcJ^fl{rfr^^ m 2. Si;#i i 

denbargianuinfini^é4els0t^lerfBlq^ \ 

p« 168* 3f Si:^mhorg Mosfim jf^ p* 1.91* 

4» Carl v. Lmné^ tec^^d afsiii bror p. 195* .Brdf 
. tillKiL StQbag^us Hn.4pt^en tidlfinnaeas upptäckte sexa-? * 
arsystemet p. i213, ,,..$^> Det .Jpirsfa rjägartA4Ut€tn i j 

♦ " ' • * _j 

• « ' v " ' ■ 

• • • ' » \ 

. . t .'j . ... .\ ♦ • . . . I > . 



> 



Förord. 

JlI& U^g- säges i Forord »vederbörligen skrapat» al^ 
la tidningar for forsammandet att anmäla detta verk 
till Allmänhetens kännedom, måste dess pligt vidta- 
ga, när verkan ioljt, att i förord också vederbör- 
ligen tacka de Redaktioner, som af kärlek till 
Sveriges forntid och ömhet f&c många medborgarea 
framtid, sökt en och. annan gång fikita sina läsares 
uppmärksamhet, så upptagen af dagens både frå- 
gor och händelser, på denna iirkiindsamling,hvil- 
ken ej annars kunde påräkna ;at;t bemärkas bland 

det myckna af större värde, som sjelfmyndigt tUl- 

* 

tvingar sig äfven den flygtiga blicken. 

Som ytterligare tryckfel torde här få anmärkas : P. 57 r. 
i. läs: incommoderar, P. 163 r. 4. nerifr. läs: hade ock ntr. 
P. 154, Meningen var att stafra Comte de la Marqueå namn 
blott en gång efter Prins Fredriks maner , men vid en corre- 
cturläsning kom det, som först träffades, att antagas för 
norm. P. 164 r. 2 nerifr. d. 2 Oct. läs : Dec. Gref De la 
Marques Memoire träffas p. 295— -302 i 3 D. af Floden Hand- 
Ungar hörande till K. Carl Xlh hut. 8thm 1824. Bland 
råden derstades finner man 5:o) De se mettre en etat de 
pouvoir gagner par argent ceux qui se trouveroieni dam 
ies sentimens contraires aux interets de 8. A, B. ^ paur 
c«ffe effet se faire rendre comte au plutot des deniers 



ropaux. 6:0) Enftn, tonqu9 PAåumhU$ iåå Eiat$ utå r«b 
••/« 4r orrivée, avoir ioin, guil $ aii en Smeåé ån Mi^ 
niåtret de la pari de la Franee, de PAngleierre ^ de la 
Hollandef qui eoutiennent de$ intereii de 8. A. il. ^^ cV«f k 
quoi elle pourra reuBetTf ei elle met dane eon partU la 
France, par le grand eredii. que ceite eouronne a preeente- 
ment en Engleierre 4* «» Bollande, Derefter i. den ISlJandt 
ntrecklingen, sedan det Tisats hura fred borde kanna med 
▼isshet Tinnas, rdrande enj^agerandét af le» prindpalei pnU> 
eances de TEurope k favoriser les Justea droiti de fi. A. R. 
derTid Kejsaren- påräknat såsom rän af en medlem i Tyska 
fitrsteförbandet och af skäl, som der ej borde upprepas; *-> — 
Pour ce qui est de la France, PAmbassadenr qui est en Suede 
pourra fair^ connoitre k sa cour les raisons quelle a de st 
declarer pour S. A. R* preiferablement au Duc de Hotstein, dt 
•i la France- entré dåns* ces raisons, commé il y a apparenee, 
elle ecra d'ane utilité infinié pour le succés des affaires des 
9,, k, R. tant par lee argeats, qa'elle:peut fournir' pour sub- 
ren^r ans depensét péceaiaires dans une pareille ooeasion» 
que par le credit « . . tant au Senat qu^aux Etots du Röyaa. 
,me. 

Weslerstad d. 2 Ang. 1837. IHraiYVAHBii. 



r 



m^ifrntr-^aimé ■ -»»■— >i«*—«t»« 



Dela Gardiska Archivet. 

Biographiska Handlingar 

(Forts* frio Åttonde DelenJ 



-~ Jahan^ Ehebla *— 

Xre^^Vdug*/»/ 1659. Kungen kom Julafton^ och vo- 
ro alla ständerna ute emot honom och beneventera- 
' des H.M« först af tir Tore Sparre med en oratiion och se- 
dan, som vanligt, af de andre ständerna. Lilla Prin- 
sen m5tt^ Kungen p& nedersta , trappan och , Drott- 
ningen idd. den andra med allt fruntimret* Freden 
ej än sluten, men den HoUändsl^i bättre co|]firm.e- 
^ rad, sedfuii de hört att., den Norska armeen, ,hyarpä 
de så tröstat, börjat vika undan. AHt tillreds f5r 
ett infall i Norrige» både petard er . oqh ' annat görei^* 
WestmanlSndningarne , och Skånska ryttare redan 

''rf j • 

dit beordade. Gen* Gustaf Horn anför* Ki^nske 
Kangen i egen person* Ingeh landsadel ännu kom- 
men. GöMei.d. 4 Jon. 1660* i går utblåstes Riksdagen. 
I dag ^.jbegyntes den på så sätt, att presterne, 
borgarné och bönderne samlades i proviantshuset, 
salen var klädd med srart kläde^ sediin drog Arf- 

(IX. Del.) 1 



( 2 ) 

prinsen dit, och ändtligen gick lidderskapet pch häm- 
tad» H. M. och jEdljdeä dit, åer U: M • di ijeH först 
gjorde en lång oration om alla dessa handlingar, som 
förefallne äro medab H. Mt Var utomlands och se- 
dan denna tidens närv. tillstånd, och till hvad ända 
han kallat Ständeirne* Der^er npplUstes propositio- 
nen af Axel Sparre, hvilkeq handlade om folk och 
pengar. Lilla Prinsen satt hela tiden utmed Kan- 
gens stol faeH ftrb»r^ -K. var otålig öfver att så fä 
af adlen kommit och de andre dock så starke* Lars 
Kagg var här och blef mycket begåfvad af Kangen. 
Hr Erik Oxenstjerna halsat Faricär. D. il Jän^ 
Ständerna ha nu afhört den långa relationen, & M» 
låtit fSr&tta om alla siiia actioner och motivet till 
^tt dessa 4 åren väratir riket. Upptog nästan en 
hel dag att hora* Två RfksRåder voro denrid när- 
varande. "Sedan har tiden gått åt alt hélsa hvaran- 
dra på ofligt vis. 6 nfk Adelsmän 1 dag, ^iet^ H. 
M:ts ' behag, intagne : Erkeh. Lenieras, IKsk. Enåhder, 
Kamrer Anund Anundsson, Sekret. WeJam ;*) Phi- 
lipson ^Qch' 2, hvilkås nämn jag ej mins. Ett ufskfitt 
är saft, som' skatt ingifta, huru bäst är gä äll' Värka 
l^sakerne. Adleh är nu väl 100 pers. stark. Erik 
Oxenstjerna absenterar sig ofta. Orsaken vet jag ej. 
Sedan f. d. Assess. i Jönk. Johan Odla varit i mån- 
dags på 'ftiddarhuspt oiih der ställt sig väl, samt 
liignt talat med fiera,' ät han middag, gick så upp i 
Sfyersta* våningen der hän bodde och skot sig 1 brö-^ 



A.i-J 



'^) Så fikn^rer É.aätid^^t^lheéiir Aimndaiion adl«Rosenacker» 



( 3 ) ■ 

slety krarvid det tog eld i klftdet im oeh som h5 oeh 
red låg omkring var det ett mider ej y&déM vardt* 
Man tror att bana armod orsakat hans iortviflaQ# 
Stadsnajoreti beledsagade dess lik till en landkyrka. 
Omöjligt att «tfå Farkärs "pension, som aldrig än 
bekommits^ ingen ;diistar nämna för K.M. om pengar. 
D. 17 Jen. D«t är si strängt att ingen får bli bor^ 
tat af Adlen, i anseende till dess fätaligbet* Vi äro 
n^ likväl 120 *)• SamtU Ständerna ha varit hos K« 
M. och byltat Arffnrsten samt bedt H* M* bH hemma 
i riket I Utskrifningsfrågnn ftr béTiljadt. att 10 fräl- 
semän och 8 eller 7 skatte och kronomän göra nt en ' 
knekt 1 2 IMjandé år, men de 2 derpå följ. åren» 
som Tanligt är, bvnr 20:de. Den 100 Rdrs bjelpen 
fSt hästen också på detta året allena* Nu återstår bloU 
Iiegäran om foder till några regementer dll hast, som 
skola "värfvas här i riket, samt ock till fot. Riksda* 
gen kan således snart slutas» D* 22 Jan. H. M» 
bar en mm tid varit helt opasslig af bitsig feber* 
BettÅs. Erik Drake har i Norrlge minerat 300 hä- 
åtar. - Vid stormningen af Hall (Fiydrikshall) ha vi 
mist &L 30 man, deribland den lille torre Kapten ^ 
lUnhålt, 70 qväste, deribland Ofr. Linnenberg, sla- 
gen ned en litett i hnfrndet^ v. d» Noot dSd* B* 25 



'^) 4f närvärandet undenftttdiie jå väl amn åere föregående 
ser man, att r. Stiernmans tippgift i AdelsMatriklen 
I. D. p. 221» att J. E. 1689 introdaoerades miste sak^na 
gnii|d, så Tida ej ointroducerade beriftlade Riksdagar som 
representaater» 

1* 



( 4 ) 

Jan. Franskt och Spanskt vin, ehuru någ;ra kannor 

"V 

felas i fullt ankare, sändes, H. M« ännu opasslig; 
är uppe den ena, ligger den andra dagen. Svaret 
till Propositionen lär om några dar bli ujppläst pä 
Rikssalen, fast H. M. ej orkar vara tillstädes* Nu 
är Adlen så fulltalig, att jäg känner ingen som är 
borta* Gref Gust. Oxenstierna ber flitigt helsa, lik- 
som pastor Mårten* D* 1 Febr; Kungen ännu ej 
ute* Våra ha tagit in Blockhuset för Hall, hvari- 
från de kunna mycket inoommodera fästningen.' Carl 
Lejonhufvud, G* Oxenstj. och van der Wijk, Artille- 
ri Öfverste, afgå till Norrige* Commendanten i Rot- 
skild har plundrats af ett utfall från Köpenhamn* D. 
3 Felr. Kungen ännu opasslig. Ingen törs tala med 
honom om confirmationer* Han har lofvat en gene- 
rel vid Riksdagens slut. D. 8 Felr. I anseende till 
Kungens långa opasslighet uppskjutes Riksdagens af- 
slutande. Adlen h^r på 8 dar ej haft session, utoni 
i ett utskott. I>* 10 Febr. Jag har ej fcunnat skrif-r 
va förut, dels för nattvak i Kungshuset, dels emedan 
portarna efter Kungens död varit slutne, så att. ej 
fienden skulle spörja hans oförmodliga frånfall d* 
12 ^) förlidne mellan sond. och måndagen kl. 1 om 
natten, sedpn han 5 dar till sängs legat af en faitstg 
feber och en stark katarr, som slagit sig på bröstet 
och förhindrade andedrägten; dér och hvar syntes 
«n hop fläckar kort för andedrägten, hvaraf var att 



*) Lagerl^r. har d. 19 Febr. Aadra d. 13de. som sfqs ock 
menats af Ekebl. ' ' ^ 



( 5 ) 

jaårka att det var gjelfre fläckfabern* Håns M:t hade 
vSl en långlig tid, för än do/isa häftiga accidenterne slogo * 
till^ Tarit incommoderad af en stark hosta, raen så 
lefde man alltid i god förhoppning att det snart skul- 
le bättras igen* Sitt goda och sanna förstånd har 
han conserverat in i döden och ett ögonblick förrän 
haa afsomnade har han med egen hand underskrif- 
vit ett testamente och disposition i regimedtet som . 
efter hans död och i vår nu mer unge Kongs minder- 
^ årighet statueras skulle. H. M. hade ock i sitt yt- 
tersta styrkt till fred och mycket annat berömligt. 
Huru surprenerade ständerna äro med så många och 
starka fiender behöfver ej beskrifvas. Inbördes bul- ^ 
'lev hotar ock« Många begynte strax sätta upp huf* 
vudfit då busen var borta. Nu är det till enighet 
kommet Bevillningen är underskrifven, och blir 
såsom det beslutades i Konungens välmakts tid. D. 
16 biaattes liket i ridderskapets närvaro i salen och 
satt på en thron, som är uppbyggd midt på gålfvet, 
mcid sammet öfvertäckt, hvarest nu continnerligen va* 
kaa hvar natt. Hennes Mt är framför andra bedröf- 
vad och Ifgger jemt stilla till sängs. Gud trösta 
henne. D. 22 Febr. I afton skall kronan sättas på 
liket och de andre regalierna, sedan varder kistan med 
ceremonier igenslagen. I måndags intogos i rådet up- 
pe hos Drottningen de af sal. K. M. utnämnde R. R* 
Gr. Nils Brahe, Henr. Bengt och Christer Horn, 
Svante Baner, Rn. Kurck, G. Posse, Jör. Fleming, 
Stjernsköld och Lor. Creutss. Man undrar mycket^ 
favi Gr. Job. OxMistjerna ej kom dit« I 6. Posses 



( 6 ) 

fttäUe äjr Pet Sparee Landtaumikallc. Yåra he fttar 
stormftt bort 100 maa ' för , Hallf skaDsar* Ordres 
tai återgång äro ulftrdade. D. 28 Mmru Gr. Mag- 
nas har skrifiHt aU freden med Påhlen är klar* 
Kangea i Pålen eederar tiden, spm striden^ mest Ta- 
nt om, afstår Lifland erärdeligen och nigra millio- 
ner för Preussen i sadsfacfion* Sål. en rätt honora-» 
l>el fred, Holländame ge vackert sin tall i Sundet 
och är nu freden helt afgjord Det var Franska och 
Engelska Gesandternas verk till en ej ^iava del, ho- 
tande den Engelske, att om ej Holländarne yille bli 
Tid hrad slutet var, skulle 50 Engelska fregatter 
hissa segeL Nu drifva de på Danska Kungea* Kcgs* 
har accepterat Fransosen till mediator mellan aig 
och oss. De Kejserlige ha dock tagit WernaHtunde 
skans från oss och gått alt belägra Wissmar. I En- 
geland är stilla^ Det nya Parlamentet syns ej så p-* 
benäget att få Kung igen. I Siebenburgea är en 

Prophet, som legat di(d i några dygn, i^pstånden 
och har begärt tala med Bagotzi, sägande sig vara 
aänd af Gud, att förkunna, att han skulle gå 
mot Turken, och med Ryssen dela landet. Det 
hålles här för en viss sanning. De begärte Or- 
tefrSn sändas. 68iheb* d» 3 Apr^ (börjar im 
akrifva Ekebla.) Den föi^skräckligt myckna snön går 
nu i vatten. Alla broar utflyta. AHngsåi d. 7 Apr^ 
Yi foro med liket d« 4 fr. Götheb. Alla nätter sättes 
det i tält och vakt omkring. Grufl. trängsel af med<» 
följe. Vi måste rida före liket. Linköping d. 29 
Apn Vi ha stannat i LinkSp. med liket, hit vi kom« 



( 7 ) 

na A. l&de. Gmf Per mSite osf i Gfioiia. Mm 
lilla gra kast är na ^uk blifvw, Tint derfSre aU 
idla mifiMiaQiiade mig ho&imi. Fältmsk. Siak ipdi 
6ra.Maj. Ulfeldt lia blifnC tagne till fånga. Si0M.d. 
%6 JUiyu Åndtl* efter 6 vecl^rs epateerande genom 
landet komma lå bit d. 13, då liket infördes med 
ator praeeaa om natten U. 12. Yi ha ingen dag in- 
rit ofver 2 till 2 i mil, ofta blott en faalf. XiOgemen^ 
tema och ^^aktering klen» sjnnerL for häatarne* 
Måfliga skjutshästar ha blifvit på ^ vägen liggande af 
för stor Tanmak^ Tid ankomsten. Våra svarte klä- 
der äro ej mer svarta %f stoft. D. 23 Maju Rådet 
fir flitigt samladt fr. kl. 6 till 12. J), 20 Juniu Den 
Engelske Gesandten Millord Sidney odi Hannib« 
Sehested, sänd. ^f K. Danm.,.o€h Hr Slingeland fr. 
Holland, ha i dag trakterats på Djurgården af Riks- 
mak. Clas Uggla går hafvande med en Amiral* H» 
E. Gr. Kagg är kommen, så omgiiven af malconten- 
te officerare, hvar med sina pretensioner att han ej 
kan röra sig. Jag har derfore ej ännu nämnt om 
Fars ontfallne pension. Kungen är nu kommen till 
England åter. Montaigu sprang af glädje , ut i vatt- 
net och bar honom från båten i land. Han 
fick ock derfore Strumpebands orden. D. A Juliu 
I England söker nu Kungen efter gamla Cromwells 
kropp att sätta honom på stegel: men då de öppna- 
de kistan Tar den full af sand. Han trodde visst i 
sin lifstid att så gå skulle som gått och tog sina 
mått och steg derefter. D. 11 Julii. Jag kan ej 
gå och uppvakta i husen hos desse knåpar, som 



( 8 ) 

tycka åe gora en nid blott de se på en; i synnerhet 
nu, sedan de fått makten i hand. Den som ej är 
bror >— eU systersson, har . och intet att gå efter* 
En simpel adelsman, om han dertill ej är rik, bety- 
der här alls intet. Dock skall jag gå med Fars bref 
till Kaggen. Jag söker helst ett oberoende g^ftér^ 
mål. D. 24 Attg. Då vi seglade med Drottn. från 
Gripsholm fSr 2 dar sedan, blåste . en storm upp, 
som^fbröt masten, så att både segel och tåg- flög 
ain kos. Och hade ej masten gått af kunde vi ej 
annat än äntrat; ty skeppet låg redan så på kant, att 
det intog ratten. Drottn. var minst, Hofmstrnn mest 
rädd. Hert. Adolf var på Gripsbolnl ett par dagar 
och fixerade mig för det han ej fått mina hundar. 
Han behöfver dem dock ej såsom ej vän af jagt. 
Han sköt dock en Elg i Djurgården, hvilken vi 
knappt sedan kunde skjuta till döds. D. 3 Oct. D« 
1 Oct. kom jag. hit med Drottn. Christina, sedan vi 
mött henne med kareter sju mil härifrån och lågo 
vi ilen förste natten i Pilkrog, den andra i Gröndels 
krog, den tredje i Elfsjö, en half mil från Stockholm, 
der en hop af staden kommo ut att besöka Drott- 
ningen. Den 4;de dagen blef hon inhemtad af en an- 
nan kar^t och hela rådet med ridderskapet och bor- 
gartie samt presterna voro ute emot henne. Det var 
ock ernadt att Kungen sjelf skulle varit ute för Hen. 
M. men för det grufl. onda vädret med regnslagg 
begärte Dr. Chr. sjelf, att de intet skulle ha ut ho- 
nom. Mötte eljest Kongen I]en. M. nederst på trap- 
pan på Slottet och gick hon dermed först till Drottn« och 



( 9 ) 

wdan i sitt gemak, som är p& vestra nidan. Hoii 
Uir Ttl påaktad; jag och en\iU äro dertill beordade. 
Hon thar sedan haft sådan mängd uppvaktningar, 
som nånsin då hon regerade* Hon visar sig vilja 
hasta till Rom igen och tesmoignerar en stor de* 
votion i den religion hon nvi är uti, låter säga mes* 
san för sig hvar dag, syns annars uti ingen ting föränd* 
rad, klädd som förr, med en liten jacka och en hatt 
och håret dernndjer uppbundet i 2 flätor' vid hvart 
örat» Hon ställer sig mycket ödmjuk emot alla men- 
niskor. Till följe har hon 3 Italienska herrar, en 
prest, en doctor, 4 kammartjenare och sedan annat 
^enstefolk med lakejer^ qvinfolk har kön 3 itali- 
enskor, 1 fransyska, som tjena s£som kammarpigor, 
alla jemmerligen fula* D. 27 Sept* skedde propo- 
sitionen på rikssalen, der jag intet vas« I går var 
Landtmsk* och ett Utskott hos Dn Chr. och gratu* 
lerado henne ,till >in ankomst* Här var nyss »ett 
stort parlament«i9 Skräddar Gesällerna böUo gille i 
sitt härbärge, 4& ^^ antagits till mästare* De hade 
i sitt lustighet blifvit något högljudda, då Major De- 
La Chapelle, söm commonderar öfver de här förlagde 
soldaterne kommit och befallt ^stnad^ Gesällerna 
åberopade sig sine privilegier. Majorn gick då efter 
flera soldater men blef af Skräddarna utkörd* Så- 
rad häraf kom han åter med en muskött, och gaf 
fyr på dem* I sktäddarbataljen stupade 4 skräddare 
och en underofficer, flere sårade* Soldaterne plun- 
drade huset* Majorn är nu i arrest och de fängsla- 
de Skräddarna löse* D* 7 Nov. Riksdagen är nu 



( 10 ) 

•lutad. Scheffiiig talte itfsktdaordeii' i KomuigMdi 
och regeriDgena ?Ägnar till 8ttederna,teian nnar.ite- 
gering«n men Dr^niageii sam. ej Tar nppgSiigeDiocli 
Gr. Per, som var vjok, leniDada skriftliga eder» fiiat 
talte RiksCandern m^ en stor väkaligiMt oeh der- 
med slilts allt. Flemingen bar ej synts till 'sedan 
faaii blef Qteshitefi från Bikeskattmst. emhetet. Be- 
grafniDgeii af Sal. Kangen begynles så . seat att imq 
miste bruka facklon Först giago Kaogea' oeh beg* 
ge Drettningarne ner i äottskyrkan med de Föratli* 
ge personerna, der Gust. Posae gjorde en räcker o* 
ration i stället för ntfilrds^dikan. Sedan som Tan- 
ligt^ många regementiBr, fanor, landskapsvapen ased 
Idshfistar, sedan rådet oeh deas Förmyndanie med m* 
gaUer, efter liket bmiKangen(C.XI)af HrSheringRo- 
senhane, sedan giek Hertig Adolf, derpå Drottinngen, 
så Furstinnan sedan Dn Christina odi så en faseKg 
hop släpande frnntimmer^ Vi hade elakt vått väder 
och gingo den vägen utmed bollhuset och ner på 
triceppsbron^och Mver jerntorget och så nygatan fraai 
lill gråmunkeholms kyiten„ der en musik var an-> 
ställd och sjöngs det jag här iooeslater. Liket blef 
ndragetn af Öfverste Liéutenanter, men nedsatt i 
Kung Göstas graf af Riksens Råd* Likpred. boll 
Bisk* Éhander i Link. som varade i $ea; timmar med 
personalierna, som upplästes, så att vi intet kommo 
ur Kyrkan förrän kl. 12) om natten. Dr. Ghr. gick 
strax bort med den Franska Ambassadören ur Kjr^ 
kan. Sedan Kungen. Processen var helt skön och 
mag&ifique med penntngsutkastande m* m« Dagen 



( ti ) 

åfter bléfvo stftDderaa tniktorade på SlolUtC odi I5r 
99geB(ienheten» bkf en stekt oxe till bfteta gifveii aied 
Tio, som lopp för dem* D« 18 Od. OrottQ. Chrip 
Stina har nu bortsfiodt sin prost och liter nnmer in* 
tet hålla messfi för sig på Slottet. Äfven sätt4t 
något af sitt folk i förväg. Våra ständer förlika sig 
bättre äÅ do Danske. Oå borgarno och prestemo ge»- 
nom ett starkt utskott proponerade adlon att göm 
Konungen absolut, så förargades adlen så att do 
började skuffa Borgmästaren i Köpenhamn, som för^ 
do ordet, och förklarfKie honom otjenligt att bära 
Tärja såsom en borgare (han hade en djrlik. vid si- 
llan). Då Tredgades Borgmstren och sade; Vi kun* 
na förr med äran bära värja, som ha försFarat vår 
Kungs krona, än J, som dessförinnan ha suttit bak» 
om kakelugnen, och om vi Ire kapable att é^fk bru» 
ka, må J fråga en af era medbröder Nils ToroUe, som 
iqr några dagar sedan blef bastonnemd och desarme» 
rad af en borgar^ hvarpå en jfeor förifring dem o* 
mellan uppväxte och borgarno sÉrox läto slnta por* 
taroe och rörde på tnunman, sägande att adlen ndti^ 
to betänka sig smut eller ville de bevisa^ deln något 
annat; derpå $ro d» uppgångne tiU Kungen och er- 
kände honom för deras absokite Kong oeh riket som 
arfriko4 Kungen tog genast alla länen som adlen 
haft och benådade allaoaat Siak och Ebersten med 
hvar sitt* D* 21 Nov. Dr. Christina har, gjort en 
underlig skriftl. proposition om suocesrion, i fall 
Kungen dör utan arfvingo^ Då lUksAitilr. Riks- 
Caud. oeh K Skaitmst. med ett Utskott af Ständer- 



( 12 ) • 

na ville g» henne docntnéntet igen, utfor hon i it^ 
riga ord och ^ille det ej mottaga, så^att de måste 
så godt som kasta det på bordet Hon är na gruf-* 
veligen ond* Adlen är na tillsagd att ' ej uppvakta 
henne. Ingen röst är fSf henne. Alla nndra att hoa 
velat slikt proponera, då religionsförändringen är ett 
sådant obstacle att hon blott med makt, som hon ej 
har, kunde slikt genomdrifva* D. 4 Dec. Dr. Chr. 
har na gifvit en revers ifrån sig att aldrig hemligea 
eller uppenbarligen stämpla mot Sverige, vid fpfluiM: 
af allt hon sig der reserverat, évärdeligen afsägan* 
de sig krokan. Den är for ständerna uppläseD«. 
Ställer sig <nu^ helt fryntlig mot vår Drottning såväl 
som alla andra. Drottningarne ha åtskilliga gånger 
denna veckan besökt hvarandra* Vår ambassad it 
Pålen har gått ynkeligen. Gref Schjippenbach har 
strandat på en klippa vid Landsort och då han med 
några andra skulle i ena båten salvera sig, rycktea 
den af vågeq i djupet, men den andra båten med 
24 personer kom i land» Det var vid samma stora 
storm, der RiksÄmiralen förlorade ett skepp och 
RiksCanzlem ett. Drottn« Cbr« har legat i feber nå* 
^ra dar. Det var blott af en nagel på foten, 
hon för nära afskar. D. 12 Dec. Drottn« Chr. vill 
här fira sin katolska julhelg. Har nu sista .söndag 
trakterat £nkeDrottn«, Franska Ambassad, »de 5 
Herrarne>', Furstinnan och regeringens fruer. Gref 
Scblippenbachs kropp är funnen. D* 19 Dec. Dr. 
Cbr, lofvat öfvervara Gr^Nilses bröllop. D.2Q Dec. 
Julafton gaf Dr. Chr. en värja åt Ku9gen, full med 



c 13 > 

diaflnanter, varder«d lor 3060. Rdr« Fnmika Anfbiil^ 
sador^n fick och sin julklapp, deriUaod 150 Skep* 
pund koppar. D. 2 Jan* 1661. Skrjfvér, illa frusen 
pm fingrarne, åf^rkoniTOtn från Pn.Chr:8 åtföljande. 
Bon for i dag kL 12. EnkeDn följde Jlenne | hiU 
utom staden* f n^tt blir hon på Grdndfilskrog» Ået 
hon ännu får kronans traktering. YiU ej längre 
ha någon med sig. Bert. Adolf har rest förut till 
Braborg, för att der mottaga Drottn. J>* 27 Febr. 
EnkeDrottn, kdpt Prp^toi^hqlm af Gref^J^fignus för 
30000 R4r» En Veneti^nslc Qréfve har ^kommit med 
uppmaning till korståg mot Tnrkeii. Får h9tr slät tröst En 
hustru, hafvan4ei elfte y/fiiltaPy faftf ^^H I^B^of gom skriker 
sä att det l^n vä^ks^ ajidra, som sofva/i fSafima hus; 
Drotlms dpctor, för alt förnssa sig ilef om,]bfir haft hust- 
ron*) några dagar hoaaig. ^ndtL skall EpgelfikaB^uigen 
fått rätt på Cromwel^ kropp och låtpt hänga opp honom i 
en Taxduk. Skadan: f^ Loiivej[us brand räknas till 
12 millioner. Synnerligen för galleriets skulf. ^. 
14 Mart* Ett stort ifpöke. har nu en lång tid Ofu 
nätterna gått rundt omkring Storkyrkan ochiåtit myot 
ket illiu Ändtl. grep en driftig person det an os^ 
fisan en student sofn^-gijiik p$ ^sQrltor med ett ffvart 
lakan öfrer sig. Ajr^Bfrest/si^ad»: I Nprj^öping .hade 
Dr. Christina mycket ; ledsamt, Gjorde intei: annat 
än spalta schack och ^try^^taffel^mQd/ sina Italienare* 
Kammarherro, som f^rt till hnjioe i^egeringens bre^. 

• 

var na återkommen. Z)^ 26 Jifafs. Yi hc^;4 dar var 
rit pfi Drottningholm.; DrottOi var i\£U(tpn c^saia der. 
liandgrefven af Banib^rg var^ der och Ifiå sitt , af^* 

*) TroU Buktalerska» 



( 14 ); 

rictd. Reser mt med ^ mn FvrstkHui : B. 20 Maph 
Totten har ofvertak mif »tt fSlja sig till Paris* Fte 
min skuld \Så Hambrseus har jag" baft en ¥ed«fvil|é 
£pån att komilba dit. Den skulden har gnragit mitt 

' sandyete och érsakaC min melancbofi« Na tIU -jag 
hopsamla allt för att<betala honom, blott han rillé 
taga billigt intresse. J&.3& jlffff».'€ardinalens dod gSf 
att resan något n{>pskJEttes. Card. har lemnat en th 
utsttgelig förmögenhet, Sfver 100 Millioner^ som han 
testamenterat Kungeri i FrankHke* Några Franska 
köpmän oeh Kammarfaef'rar ha lagt sig bär tillbop» 
och agerat en tomeA i går först» gängön, åéé eil 
Stor församling vår oéb iblahd ' andra den gamla 
ftstmön Frn ^Margareta Bratté, iom sägs redan rara 
förlofvad med : Föi^sten äf Ilamb Arg, ^arii väl ' KSr 
8ro gesand ter af den gathle försten af Nasssin^l^I-* 
lenborg, som länge ti)É'5me har friat efter henne, 
hvilka gesän jlter således efter all' liknelse måste ^dra 
af med deras lappestSilor, efter Erik Oxenstjeitias 
mormor att tala. Här talas Uoté om frierier^ Ti 
ära således i förlofirade landet D. 10 Åpr* Jag^ 
har afskrämts Trfin ätt lemna mig i Hambrsei häa<» 

. der, daktådtTottsiSrsäkHiigalV^ att ingen fara skalle 
ktinha bli;. 0. 1 Maij- (^^dagetit då middagsmjdlknin- 
geri bQr|ar9i)« I SSndags btef Kyrkbiotner på saleir, 
der det predikades. Jangfrii . (Hoifrdken) Ingeborg 
€^llenstiej»na b<^rjade skrikal Sfrerljfndt öcft lopp åt 
Drdtäiingenfs' gemak, derifrfin in^ i Kamiftarfiingfrarniea 
kammare, der hon ropade 8n * rärre, bedjande om 
iy^Ip från en rotta, som irer kommen under kjoleir 



( 15 ): 

för heniié; men ingen torde» ta 4it. Sfaidigén tåUmi^ 
4e en Aristig drabant mod oah driig bort en cotta^ 
MW ywt ett qvarter lång. D* 12 JunH* Dreltni. ▼»• 
rit få BfottMngbolni med Kungen oek en nng fup* 
gm wl :Weimar« Der ver iry^ken lek, nMn myggor^ 
D» hindrade^ M ktet deral; iri se alle^ ni som baiié 
ii nyss kafi kop^itie. />• 9 Majut Den Tartevieks 
Abgeeanten hoAé »odkos nftst efter Hdneins, iden 
HoUSndske, föilidne 7korsdiig» Den filrras tal var 
kelc Iforfe i9di d. 8 Jan. Vi faitde ett vdrdskap fk 
lUotiet H. 3 kengevedäg, ejNlån vi förmiddagen bafi 
en pteAkän af itieeler Måns (Pontinae), bvilkw 
Tar |å Admitabel^ att alla mebniskor mista bekibna^ 
att der vinStle vara något gndoml^ i den meani* 
ekan.- Jag f&r min person iki4to alläd ge ma byta 
tfligo iilMskap för att kora en » sUair - sermoa och 
jag dniriHHto kKtiaa ga* P. K. tfU att förstå med favad 
ifirer ock krafr^ha» förliknade Gaés ont viå déo: 
s^raany som lyate 4e 3 idfte Männen, oek kam kan 
fönaanta deia, diti der edjeat var någM, som af m 
sådan stjemaa uj^l^saitig-irar i kyrkan, att do:akall» 
gå en wimé^^åg héwa^ igtm oék oiabyta' ^ deras I0& 
veriten Han sade dewK^ att em ée ongåag skaUa 
m&rfca i iMiå mrdrker de .Vandrade - - «• ty det ir 
méd dein, sade ban,'a0m mad en, sam stadigt går i 
mörkret, ban kan intet Täl se huru mörkt det Sr förr 
äa han bar varit nti något ljust rum, när han sedan 
|år tily^så skaUban fö«stTföruA4ra sig kuru han har 
kemniftfort 'i ettf sådaUt mitorker;. alltså de <* am de 
eo ginjg; h& fStt n^nm pfi dét ftndeRga Ijilset, s& 



/ 



( 16 ) 

•koUe de miet så lätt ge sig i mSrkret igen m. lii. 
jD. 28 Jan. Vi ha nu i 14 dagar flackat omkring 
och roat oss* Först for Heones M:t till Rosen- 
berg hos Biksniarskalken, derifrån till Upi^la, sfi 
till Målbammar hos Gr. Gösta Baner^ åter till Upsa- 
la, Éå till Mörby hos Gn Gösta OxenStjema^åter ij3l 
Boäursberg, *8ist till Svante Booer på Diarsbolm, alle- 
städes traktejBädes vi med riDgrinDandey ined yärdski^, 
allehaoda Inst, med jagt och fågelfftagerU 1>« 12 
Febr^ Jag kan intet låta .bli att tala ^ oqi ;iaäster 
Måns ; . ty hans predikningar ligga mig sjteidigt på 
tqertat, jså att, när jag hörer honom en söndag, • så 
är jag Tiss derpå, att jag intet tänker på' aanat be^ 
la veckan. I i^ästförlejdne söiidqg predikade han 
och kom hela förs. till att möda sig för att hållasq; 
för löje, intet att han sade några pussar eller något 
som i sig sjelf var löjfavardt, utan för det han så sä- 
ger saiiiDingen rent ut. Han talte »öm den doeiienf 
verldsens barn fälla öfver dem som ä|o. slagg^lgiir 
och som slagit ihjäl någon : »det är en bra karl» 
det skall bli min br(^ nkcn ^) En Fransöpik En- 
voyé kommen att notificera . Franska Kronpiriiisena 
födelse, men ingen af Begeringeny> ntom Drottn« i 
staden. Ingen vet när. B. Canad. återkommer»! fRiks- 
Skattoist har varit har' några gånger och' åtet :m- 

" ,• . • f 

*) Dudlbifaflet måste rarit synnerligen ptfalUnde, "Ml* alH- 
ha den uppgifän Terkaa. Cm dncUraflérict i de tider b» 
. deasa bitefat Araf ^lyeket la^filyst» * Om Pontini, .prt^* rär«; 
Kunjgeas |är8iMnmade oppfpstran har Ruhs fått kunf läip^ 



t 



( w > 

«a|ic; IMeHiM»il^^ ra «f <!• tvwMkt 
«Mipaiiiili#pp«ii I kaiMAitt Mk lUa traktimt thepfa- 
tééj $ém iHÉågB ^w[Gfdl fUkéå ii|e«rCad«r« !>* 
19 Féir. mkånalb båt eititoltertid logoraft Fr. Eiit. 
i»l sluttet, traklér^t ttpiiéoi med musik, pukor, tram*- 
peCer bc& skott VHF dcähirD#« Eoir. blef ti draeken. 
att do nSttaä mästé bära ut feonom öoh i «itt go- 
maK. Toit ir på hemvUgeli frflo Parit med ra vftr- 
ja, boKitr HitA domaiiter, tkatlad tHl 16,000 Rdr, gi& 
▼os af K; i Fh Béttgt SkjrVt ttr liir, och helt ?ftl ao- 
tedd af alla. B. 30 \Aér. . AUa fSnmdra tig att 
itCanzt ej toin^it; 9^M. lOngtL att han ligger afak 
pi Idkki. Ea?^y«Éar är rett, begfifvad med en tior 
galfflcedjå m«fd Kttngent eontevfey, foU med denuui- 
ter, tkanad trll 2000 |Mr. Hr Lorena t. d. Lind 
trakterade honom vist, med mnsik och plaitir af al* 
lehanda tiag. lag var der ock» Förleden Fredag toå 
en prest, tom kora * frän en begrafning till gatan — - 
ttendod. D. ii Mar$. ^ Orottn. ikall i veckra till 
Saktad ]^S en Begrafning. Hon frågte i går aliemyc* 
ket efter Farkär, gaf mig t& råd hum jäg dcnlle fi 
én Fru« Jag borde fatta en dag i veckan. Hvilket 
jag lofvade. Rön ^^erair mig ofta för gifteriet Tid* 
ningar ha kommit frän Ben^t Horn. Han har paa- 
terad Nongorod och blifvit ofver allt väl fögnad. Ar 
300 ^rtotier stark* Snart ha vi en rysk gesandt 
här, 3dD inatt stark. Redan är rikssalen klädd till 
håna BäotCäjgfande. JD. 26 Mart. Då vi kdromo från 
Salratad, voro Ryssartie här. De fördes med 20 ä 
dd galc[fer titt lands mid^ för slottet der Knngent två 

(IX. Del.) % 



( ti ) 

jMnterade. -^Sftlle I Ijg. ra •!- d^ fiwAMnsU i iiipr 

väl utåt^rdt, så<6 r^^a j^a^gfice joch 16 tpuQiqpetfir 
jre^ alla titt l^&»i ^h,Mi(lr4^ ^t N^Ijgli skrl^i jo^h %Ut 
fU^tn, d^rflttr ^^f^^nefcl^.iiä^foreKufge^lkareter^ 

dtQyrOHvgflftftHijgfev&r» |)0g^^<Mrägoii.fn6)1pii| s^tH^tCK^ 
bUlhiiti^t ie«MMWde Sifitrky rl^j^m^å renftra si^, f(å iitfS^ 
Kyrkobriafceii på^ nygfklmn p&iff j.4r«Mrg^t^i TruKr^ . 
ooi^ d«r ie liggas inMlttäiigda oyib iot^t vi]!^; UflBi §b 

så att .de hpp» opp aljl den fink |tom i^pmjo^n Pj^ ^ 
Srp :|20 perf^nejr, med., lyi^fcket ^ag£\ge^ 90111 sälferf 
piest 'ix,y^TQt att säljp^ ^ p^i fö 20 Rdr^ opi .dfigen ■ 
till .att hålla si^ ^Ifve m.^d*,. Qer fattas int^it brän- 
\ip qcb Iql^. . |)r Ben^t ^krffver» att han . cohvg^Teras^ 
af «äi;ii. 12fi00(l) inaij gqfion\ i^a^et* B4det.f9r;pu på 
\g^d»p öfver p^^lg;ep. I daf; bar ock IVUlster ^ltif| 
pr^fli^ft på Slptt^t opih a.4<mirab^enient: Tä) talat . Oj^ 
PiHti vankelmoijl^^Qti^ Coi-liknande boMni^.yid d^nk 
S^fim vilja , vara apfif^qå^ far . Gkidfrukti^ ^ Pomare 
9eb ^kväl blanda politiskQ-^fr^jc blan^ deras ^ernin- 
gar, l^fvaAde alltjd mera fiqseende till att cfij^ts^tffn 
dep atora hopen än soifk byad^vrätt g]or4f Jlr,)^h det 
(loiyi Qud bef^)er. Han liknade Herod^s v^,^^ V^fi; 
lom lät I^ilatiu) bära handhjafvudet D,'^^'Af^^^',ji,^ 
l^å^mi^ii Q«idbr;ianU;, s^o^ Drottningholm f^r^t» 

\ ti ...vi ,/i. 



i t9 y 

^ef MafM«. Uir rKf^Mk \m^t p& JaoobsdaL H#li| 
ttaden dpajr 4st lU till l^oaotti. Ifan 1^ i denna ^*). 
dagar^e ipki/mm» alt ge BjftiuirM aadienft. De god^ 
Herrai;4ieuivfn9» q ^H pA «5^ap, njtom några som gå 
o«h jä^ spblfir cfcli rj^i/iepisknr. Ä 10 A^* Dfottn; 
har varit ute att y^ DroU(un£holinii askhögar» Vi 
voro på inresan tiU mijl^as pa MalniTik hos Lor« t. 
d. Lind. Bjssarne ha nu haft andiens på- rikmlw 
af Eoo|^ Ach jDrottningen och hela Råd^t. Oe> aro 
4 prlncipaljer, d^d förste en Knes^ den iindre 6n. 
Woyip^od, d« 3 api^ Stat8s.eéi:eterar0 mfed 30 adels*» 
ni^,., som al|a kysste K;é o; Dr:s h$qder, när • de öf«) 
vffgifvit sitt stftra bfff. De talte den ene efter den 
i|li^r# .l^orn t^Ikar^ R* Cåa^iL svarade* 8fi - fram^ 
biice do/sipe presenter. De hade från 'Stfrfa^atea 
^ tMnb^ soblfarg, an. bftrara till braiye, linib^r. (aUa< 
Sff^ fj #n^)v Se4ai| geMndtarnes aga« prcyfiAPler tj|li 
KaDflWHf lefq^l4lM^4«A gjrllfniityckt^slten . qA: taxkir!« 
ilkfi . ^cVwt^ 1>|m4 '^noat jila^clcan Si«bi jag. ej tror- 
Vfir^ % ViAx "fäfda^ Delta aUt må^ 2 och^ 2 bära 
nA^A« .£i|.^^ UM Mr9ng vac:acti bland presens 
tiariiei! M JiåtfiW aå vaokeirt, «^ Fadkäsa. Se^daa* 
(^rJoMiaéa ll«' f&rdrng^t» «oni vai^ skrifvat på ett 
sÉift |)ej|gi«iai|t ^^ bai^tp d#|ui ratificatif n^ i vanli- 
ga. Hiwier» %^n fötdap; ds . qed méd saiama cere«, 
mattlaa somiV^S» Svaata l^iiner och Gösta Possa. 
4Mil0 W^% %nii ai^tskap. Pesse foi^iQ på eM «7n** 
ntrlig onr-mofpy att spih au Kungen ocji Storfarstei»^ 



^ Han brulöir alltid denna aréhaism^ 



( 2Ö- y 

roro så evSrddligM föi^enadéi^ att de^ aM^I; Intitde 
skiljas, dricka deras skll £ samma tredsht» {ifi sam- 
ma gåtig. Desse äro htffligaré Sn d« It^m tarit bftr 
jRlnit. Dock ville de ej mottaga andiens, fBr äti alla 
5 i Regeringen voro iifttvliräiide^-^Då^^man érindradé 
dem att ingen mensklig makt kunde uppväcka Ftfit- 
herren, fordrade de att en nj strax skulle iltnSmnas, 
oeli RiksAiniralen ville de skulle per posto komma, 
och då det ej kunde vara mer ätt 100 mil dit han 
Var, kunde han -sakta 'göra den resan i 3 elter 4 
dagar« Ändtligen l&to de öfvertaTa sig, att då 
Riksråder siitto i de frånvarandes ställe i sjelfvs r#- 
^eringen, det kunde så Vara vid^ audiensen, tt. ^ 
Apr. Der är en auctori Strassburg, som arhistat^ pl 
en bok; hvi&en han kälUt tteldemiuiéj hv&rt hatt 
beslcrifver äHa de Officerares lefvernesöm ha wAt 
i' deftjska kriget och sfifter dehis va^n del i edii- 
terfej deihos» Nn har den sfilnme' åfietostt alUdl ei^ 
hit till att. beglhi alla deres , konteifej, ' aotli Ininmi 
vara till fångs, af Öfverstertta; som då voro »t tjelist 
Jag har jöfvat skaflh min FarkSre och om. det J|' f|l^ 
n^cj^et besvftnir, be'der jag filr piosteriieteii skull) om 
det af Fa#kär« prorträUer, soin ftr likest, si vill iaå: 
då papper låta afrtta det; likaledes torde Fa«|:it »Ml 
det ej on5dar föc mycket eldcka en léfvémes bfeKbr^ 
ning. Jag ön^^ar de(;,l8K pdsleriieten skirtl. I iiOr'* 
dags fSfde jtfg Ryesame til} coiifereiis nted rådet JMik 
då allt var slutet f511o de på' knä ocik taekado '9* 
SRldas f&r del de så väl kunnat sitt ftrendé' ntOca. 
Drottn* var i går på Drottah. och ^såg hnni '4i 



( fil ) 

f^ringde plM. .1 nioq|op dsall kon 4il att ligga 
gtuaérti B X» , till 4*t THokta Irai^ hon . ernait vppftni 
i.iMibl flr d«t MdbriiHlai D. 33 4pr. I går sked- 
il» Rymmifti afiiktd. FteiigiiigQ Aofnarskiilkanio 
méd HMTolk pA Offiifonmif , .d«rp& RiktniRrskdkm 
Wmå 9åéét oeH Rfgeirifigipii, ii Dfoifii.' f»niiid# Kon* 
g^ viåkiiMleii, Vm( déMinippaii satte Rådef sig i 
0mk TiiglMr JKM RagMri.iigiMi i en sf Kopgens ksre- 
isr. Ml siiekad msd miffer pH blitt sammet ocb faft- 
atifM^aied amnlM slagsm^ken bal^äddÉ^ OD^Mftf* 
imtlo 1m aimåii. nii^d gftll.^brodairpdpå rSdt. sammst 
ddi litftitackéii af det sammla helt rike och •pSktige. 
Tid stora. Kjrrkotrappan Slego de at, der en ihvit 
j^Tarduks hiianiel stpd, hvilkctn bårs af Geoenplsr 
^rsoner och LandshSfdingi^r, hvanmder K^ng^n och 
Dr«r giogo med !9rrt proi^éssen -fram i Kyrkochoren, 
iek fL sfttt höger om .altaret Och Dr. tfll' vehster, A 
att de vttiide ansigten- mot hyarandra/ Regeriageir 
odi rådet SQtfo på begge* sidor "nar åt cbOret, för al- 
tsroC stodo 5 pveste» mfed deras mässehakar , vftl 
.yirydde^ men emellan' der ridet satt stolt; ettt ]>ord, 
livarpå fredsfördraget låg ii|e4 skriftyg af silfver der- 
io% på begge ndcur utom chorét Voro * stftlloiagar* 
uppbyggde, fnlls'itte*med'^ fruntimmer qcb kavaljerer 
och en ganska stor niyckenhet af folk, att mat) ^ med 
möda kunde tränga sig fram. Man, trodde der minst 
flums StfOO personer. Under väotan på Gesandterne 
Mrdoi aUefaatidis nhisik, inblandad med orjgornm KL 
11 kommer 6esl förde af Hr Lars Fleming, Under- 
ititii. (ydl% Oxen oéb. en hop ' andra och blef vo möt- 



c «» ) ^ ' 



> 



te i KyiUftmn «£ Htffdkei mdt IKksmMsloi Kok ]^ 
v.^Iiiod. De 4 föi*äwie tdaHee 4e#iBåiiWf i)ffci»iH| 
4era$ prester med ädel ftåAtamfi aiéaiséif iÉiH«illi»r« 
»e pmvimreL Nu bö^aittopiapfiftf^ne HfM ^leNHIsdOilliaifc 
bFarpi I>r.£n1c(EmpAragfiiMi)- bet^ ; jpffldl li<» ei >fi fft^l» 
boll? en belt^ skte fÉtedakaii^ . SédfliirbléC >{mMkiJmr, 
get eiMlan de begig» p«t«|éftteiila uppUeetlatfrSefaii 
Kluicdte4t» grafligeo Ungi) vid 30 pMMitefi.-^ I>erilAtir 
8l6g Bengt &k)r(te ftAm 5>eh:|iike:. åt t Geetadfteft^t 4 

Kxmgm^ . Df^mii hyeapå ^ med fccMrta . e^rd» . . #viMi%dMi 
$li«l;;e4ide ailt ged|» Nh 8teg Protl», ner af|4(ifi t utf^ 
och 8Hcg..t^l ,J)ard«# ;p#d,r«fiingePrd^ l^c^toft^P^ 
^lingius kom och lade.. ^iblep på det t()^r^,., birefi»^ 

ocb så bief eden afläsen af.Hr $• Skyttes «%^^ ip^ 
prottn.) . ^oin lad^ 4^ fipger på boken, och. ^f^edi^ ..^g 
andren Borjtto^s. nij| Bfblen och «Dr<|ttD, nic^d Reg;^!*^ 
akrefvo under, Gf. A^el Lillie i FäIthe^reBi|| 99^ 
Bjelkenstjiarna t R. Amiralens ställe, då Kungen nificl 
egen band leiiinade (det^4^ Gesandterne.^. Nu njöi^a 

7e Deuin laijdainus» under pukorps och tnmf^e^s Iji^^i^ 
skott ^rån 3 kronor, Brunkeberg och Skeppen ^ samt 
2 salvor af musköten af borgerskapet^ Messades . s^å -^ 
välsignelsen. Derpå fördes Gesandterne på j en. sfil, 
på slottet, till DD, MM. hunnit på Rikssalen, hvarest 
afsked med faandkyssning skedde. Blefvo de så ur 
Kungehs kök trakterade å 3 kronors herbergp^ Vid. 
ekålarne sköts. De gullked^or de fått skattas.^ vid 
7000 Rdr värde, D, 28 Mqfi, He,i[tigea';sf .J^othriib. 
gen har gift sig med e^ ApotheJ^ares . dott^i*^i..Pa|rie« 
D. 4 Junii. Jag är nu^föflofy4d,jni|^,^a.ji^njj'fg. 



Imm Ar. aléelM. Bil«r nittf/ftiim^I allt peMnlf och diift*. 

IB^'.vi;^aA» idlle i«rida«fiHrdrage«« sigr titt ArdftL 
Qmfrf Var iextorSléM^m&bAk ock cpelte i B*Uiii»« 
Mt eii låog ctnitd* H^ Bftg^ralicitui THr n^ss dantt. 
1%-lderniimo éirilrån ISrift lA 7 på movgonrén.. Dcjp 
^wr;lRiliMt«HiiÉHi Ii|9Hitti(4iffi Ak. Sparre, Hr G. Soop^ 
Qr G« Posac» Hr Kii« Kmibcrieddwas Ftuarochfl^ 
m*Mdriu V. 4. ^c•db vi^ fttlhAmd med den andra 
llig^mi iDi3&M9tikit. SrtHtik éök«t upp min fistel 
ii4riidgåiiden%A ginf Aeow^ baaillMi eck ömkade JieQ«< 
nS iyékå»oCb tede^nii^ sedan» 'éarOm, fSreäkride alt) 
hM iita|i<vtu Tycker Mb' åti: jég: Hevde rftct niyokelf 
aMDnf'dlfihie.' Del^ttc ^eÉ^isMip Inik nu te ^ton vnga 
KDÉigelr^ btMtf* vtestfe tttfcdeké ^2«atidtrditoriia«^ Hai^ 
Ailfei*: iA§ mcfee f amtljär me«i dem, oeti bev^er 4eM^ 
^^m\eky Dl 2Mtn. Aniti^vlirieii Brennér skatt* 
■Sndna som EhvojéitiH BfflalBnd.att protestera mot 
éet eiidn! bemötandet wåm fåofler Mit. Nfiatan bvav 
flittdag ttro J)a MkL i stattetor^bfiy och Regerings^ 
harianifl^<äro'j|iei«édeki.bf«tf sihiig och ffUa he\g^ 
på Jkindet. * J>. 30 'Mtu !>?:> Citk (Emporagrius) 
fMÉrfddes dodc låta V.d. ^N«otfas bMltop stå i son- 
diiS^fiist lysjDtng allenast skedde«9nd»ooh i fredags för-' 
ttth logeo italaman 'vair. på Bröttopet^ ingen mdrgon^' 
Oflfra gafs. BM^Cabnl. låtll; på iaboksdal inviga ett 
Gipnll; båo.dtft appfSrt. n^.-S Aug. Qrottn4 farta^ 
titt Wadstena. Bloec^ ¥egerhigsherffav qvbr i stalenii 
lag f»)jda till lUcohiind^dk Gr^ Tou farit fömt. Nya 



( 2* ) 

Fiaatlm i«Miifr :lM4i» ^ iMÉttti fiåa .Jhé». JSm 
hiuid dylikt har Jag Oav.^ ^lUiig hån «^Jriiiaåi «i 
l^rt och hSll hMM,. lilla Jag^odi T^tls alalli|ii||aiii 
togo honom i hvar titt hOrn loek Je<|év«- Aoooiai IBI 
Drottoiogeo. T* i(kot.hiiiMaii.aodaii mmii aa pUM^ 
^tmiral JB(|«lhaat|ivBA ilM^ rAltmäat aii^gdi Amimi 
Cl. Uggla vur boa hoooHk ifiSS jLJ Jaa«* Méi^ 
9reoiier ftr mot allaa. Orh^^paiag Itaiiiammmi irk» 
Moskao. Man moata iMoimi vara< fäÉgf«.. >yar' ^i 
5 ivockor på vftgea mdUaii Moabnt och Slhm^ alUMv 
dom i it» atimdom I h& ftfFW ÅhMlddiaC i hai||gi 
kSld, fSrfhiait aw anaii: aoaa %fbr$ i.hand» 2 .jkift »£ 
aaUtkapet aldalea föilroaaa* 9rr fot tirafc ailiU Ku 
Caaal. .på Jacobtdal o^ gaf haakod» Haft g»d mft^i 
diäoa» ^ Ny ator ombaatod. >at« viata Ma il]Pridtt*d<i . 
Dar är uppror fSr Csa^ffot fiiifliga tortaict o«b igrH 
nmai. Många land raMlara^ Taftara» JiHfar Mai^. 
on atark armé 25 mil firin ;J|l#akaii| deii GtfmalM^ 
tartaron mad IQOfiQO md» på imdra tidan^ Han i^^ 
ock fSga täkar. fftlr ..avaa ogaa. ftraaiier boUlttadd» 
mig) att Storfttrtten, .fommi. var mara v|»pblfiaft, oalh 
ttolt ån vaaligly apgl. honom:. nttr dat går .Bjmanml 
illa aå pocka de; a&r dat< går. val, aå liga do. t A fS; 
Joa. I morgon tkå' vi. rota .till Ulftnnda» till Grdiaii^ 
Btata DelaG. dier €^« Andart Torttonatqn -»-<- jfpgi 
vet aj hvera tom är herre i :h«aet **-* niea i& mjrekat» 
år dei^ att Drotto^ far dit mad bala hofvet au dac* 
hålla ett vSrdtkap^ bvati jeg .oi>k en iiaga;h«tkaefbt^ 
ir^ Drottn. hqtpigm JF^mtiMiaii Dr^at tyttér . vUr 
diana, Graf Andart T. våMå. da 4»feige alt ^gl|tai 



( w ) 

«^ inartadltt f!iitmiik.^KiMfimiiifci hML fi vftgvoi' 
BMIfctaii«iri« lii*i Ml p{ vhn m 4e. I iFMakapel' 
iMMÉo^MkiiUott is iom vdr^i-kkef. fismk K5* 
li§9iaåaii''wmt B w gaito tini» > och. .€Uim Beata haas bo* 
attiilH MaÉriL LAlxo Tte: Omaot, Lor» ¥« 4 Liad 
KAIllHr«iMif4^ firef NiU BfitMaaa, 8v& Baoar SoUat, 
Oi%ff%>(tléBb<idi& mIi MBaigtaHirk voto r JfaidiMktat 
BlBl|>Br'|it^ 1% bltle iMikL 4 att firedhga aMiivoMn; 

iaiiatta|^^litt/Jar>i<0 i»a;#larattawiii0Ttt^ GaÉHrf# 

Mt yl> y aM aiia >>: llii25^JWM« ^Hlr tafaa om. imat an- 
Må JUi Maifeatttaav ^ådaé-lHkv slätat, adaåt fihr Ii 
Aallitf.'^ BMMar btf i4ia irdaltM Uaaå aMM (bai> 
MMaf^^^Nfii' iMÉtf' kantiA^ déa i^ka p#eat«(fv%É9 aoaa 
IMéta ÉAi^iir MåirfBfl^ Bfeakaé^ hftMaii, iM léi bSr« 
jåte^ttlk illt^han<im, fSfrite hiny afiilég/- Datta^ var 
^ ak yimil^aK'' 'il^ta^ -dtog >U^ iii i-aladkiii iUU 
A«iai^'^JIMtrIigm léMti' HilriM^<éMkftb(iiait~def 
iÉ M^iMrfili édl^ftäiliili; leiMar gttitifcttd. Frän- 
afetf MifMia«éeil Céirtiii (iéla ViM^ t ftiK Kugwa 

•MMlfa iUaiiWliålk fcét^lAirié' ttariH an hiowå^ itf bana* 
li W N i|ll #rméélitar éBf^^jofjadtii hah aig "ibrii ^g^ut M 
gi%é ocb^OiiaiÅénoÉi^i^ate mu^ Dk ^olvaa ^fviefe* 
viå^.iyiiMhHrhaa^' liitjllailte^ 9 'baadelni hiaiair* BaB<» 
baifti hnoaaa 'éocky^oahiMal ka* iaa a» itaiki 
kaii^ Uåagi^ kpuihiuiéna«fpi9rigttiiige».'Baii4aatr«rt 
liaatitait»» <»<E^b 1^ i& iyåtf straff &r 2;hMttt»it Ju- 
B« i JlfP* Bvad vi» goda Hr Andari i Syn*. 



( Ä« ) 

vértlbi^ idEill i8ij«,.^«l tlié tår 4i«m %am <Jtffcilé» 
Smniiél fil NbnrfaialMi <Bh^ }!& €ia«i]f 9^ iatHdé^ 
hm ankti^ad attfaa -laAH* 4i#ii«m 4 ienriMnHi ^^SM 
stadkaM fnilile f rasfeå éiaa att>iiaai j^gfei) hM«r>M»g< 
mg s(jM på^^en gåfd, hoh 'liar ti sinr jM4l:eai4iiltftdå||^ 
bififråii, éfi ban af. ymknå hrfklhe aint diril^l^ tMm 
af seMciMsitåen^^flriiHgai» tllk( ej, tag, .^^liiMiåH 
kotf «i^ riKarMliMinér mt ialAi JM SNra? AMNIn#/t^ 
Kydc^^rdÉnP^ack Begiafva bliiiii. JbfsKt 1^4Ttt|iifH 

Wtaaiiill atÉ/^ij&pfMgatm^pi-f^aiantiMrtalnijd^MitiMå 
aai^piygd^.iriA»/l>adai>aipi<i»fcrr/.på\si^ •M 

»refiaila4>afi£.) aab iiricMl.MfgfgeM >!Mi#lDlå fUggm 

än i SMkiriiam Jlilji>!:CYld£f.;a^^an^„^^^Q ^^1,^1. 

biK^ili? hrtf».<£|s}tfg(h;«;l|?Mi^ai| MfifMlfAé)» i%«IM 
4ranift Pr#lift,V"L .'WW »lÄr^^, \f^^^ili^Mmdl^VI^§mf. 
méit 'VMaaA.JLi jiiét.ifi^rMi 4lM>4lfÉ«i.i&|imiMifilio At^ 

hnr.liQiDfåttKieyé^akt JaaMniaoiQiStcrfkM >iilli ifiMr»* 
sig. £ii<<«BAn|f i.I)aii|ii4^ 

GébaH^ttr^iwvidnäcktlsif :i hjM; 2>«l|S#n Två4!|«f^«r 
fmtooa torSivgåf JåetliMiraa ui^ g||gQa^^||atlAis yMi^ 



i ttf ) 

iappl|§fér> alk bass gftldeaftrer Mb vITtrféktskiiMMilv 
kurié, kifvåiide ätodt K. M:ft daltai- Mior aKuMf 
sfitel Jun déF mk ^fd^t. Oetjabita alänit i iii% iaflé 
amti^Mmu Oenom Alm % sirälfefs fadlM|;< ^fgAh • éo 
n^kel på 1@QD Bdr «^> jD; 14 ^#«. SjöUiidt'' fjtvtri 
kMris bSayride kil 8 i Thofi^. oéh iraraév ciH^kk 1 oai 
MiteD«.' Det^gick «å iåagnitttt, att di* vaa \'-s|«tMiNii 
•piiheliMiiinia WM 6% lél^nliiig. I iiyvliinliel'- vffltf 
éa* kglsaBtt- fiénatérofl^ éi* fiatdiat latta^aitMc''' M 
ilÉiiiiiir med fitoa^ari^ lii^ aflapf^ aå!: «li^: fld 
Mun v^ifkta niét in fa^Ai akéttiwäT^' a^kiwl oalf 
ljl|)rttJBiliHMn«f fliQakfilteh^ Så' wUfd'* «tc^i ai)r«iG| 
fiåbfftÉImÉéäii Bl»é all baUUe^ .a^ Mflresariiaiite 
I^låaUti^bvtttfrfn; uppgick l<eQ^ t^kmk^tkiOM mnVL 
tåirilarfftfi annaiibfit' balita^på tdnie%^;'*ldbiMihltid« 
fiiidtt Mfa». ^ FiumiféV Ij^cba« atitf isnti^ MkékmA 
^ini4iEfii3A0«(UM: iMiit^togyiitb Hitta N^hréd^ 
vi«llatt!a|«li wté bafgra<tra^»^'kimlkét';viv«jtttt;ftQli% 

llhéti&e^aakt^rii&g^.iipp »l9»ifi|lMiiM^4<<» ^1^>^ 
UriM^^f^oA aÉpMuab i 4afteitf. <Slatat»; aaaii.iifik fatf 

^w4nliifiåglj«g0q\^ ; i^ |«9il« »% baw Mt. ^3{ 

OalEiMAififtlUäManl umk ftr JMogäMéaniM. i.^^^^ 

fl 

f*^%hii^i^r 4|Mltl4r»f|»å Ha^rél 9tég, tafir tnéM' Mini; ^ata 

M9tiattMt%Jkam.tMMi«åib *in tia«nR<^ gMkind9a .iailtlf»^ 

,_ d€rhSm,^tij^l|jgj,,.aiél£ ini^te tpd^ i, KäKtie,'' H^ai. Sy. ^ 
.""•W! p. 72. jÉpL Häge^stjernas "prppres aifaires^ en parti- 
cuHer^ 'Kade haii iitbétali: till Ilambröeus 1665 d» 'SJO Maji 



( ^ ) 

mriftiirJilliiim friatf^ler om nya wiåBm l€i4 ^ 
10 Jbirw £n.KeJ«érl. ISesMdt bcgiir ibjflp iMt IViiw 
fctlu JL i FmniGr. luir |eif vit li|to •» 6009 imm. K. 
i DamiiMtågtr «ig beUfva sim kmfttr lieaiMi;.Bik»« 
CmsI*: ir liir jHiMini^ iif Ki|[er. utom. DnéCtm : Då 
Kttngea YBr «i» «eh åkåB fk «lida m^t» lit« fatt» 
hMdiir^ «oii inM viU» «r vig«i|» .ocli 4(1 > liaa («Us 
Iringii éMRff iUi|(it.tiMt> Mk tå koMwt.aq^: Am 
•m fiUigilftl^* BMe nia odk :v«r é» Noatini 4«iiai* 
ha b^Må lite a^«^ pft viifti^ Aer 4a ai»» åilfal 
lAadaiw ; JDU 2i iMr» #i« k^m an imkä . jt^Mt r; te 
1^ /låliaikoa jB*nigaa arii .Att i kamgltaåat^JodEriiif 
Mig.ilbur. i)aa Ktjs* gtiianlnn. kur irwi^'éMA»i 
Hfa. kaauIlik»iAMlmkQ|Md«ji aa |iop ttiiaalfiliaMI^ 
aiattilk ;éai«Éiffi*«6k.4a igaaila • Qnhmnm Dadiai^ 
aiMm «iÉ . s& airtlwriigaä af B^gar^. firbwlaé, liltHO 
fefUiiåMhlab .JMaa vorOiAaok P«r IB^»M0|di ibi|[iri» 
pék Qn BtmkMk atan flte partMé Ba iiwjaa rkalt 
Mé Ite Kj48ieolIagiiin% I5r dka dié r^:lwB)féelmrfåk 
RiksAÄikalaaa^ hpa» R« A. Tair ^ énMri^ir kpphiagjj 
L«friif#ifc mt «å atatt^ a« iagMi Ur iva|ll^ti^^«iH*iaiH^' 
ioim ej 4itm»méå aägao. I gåi» ^ koat^ iftiqiÉkgamafa 
med lin* Fru, Hr Kn. Knrck, Graf TorsteaMoa oek 
aägra aadia hU i kasal ijJU v. fl«^ IKaolk tSl aitaå- 
mållid aoh afltMr J^ ifvM valr Jm» Maia^ 4!!fcaiÉaadari 
FfbU^a rettdentea, tiM ailMd<* JcMm*' idgra^ ^i^ 
, forklftddé \i öm ikied Ikrtvét fot äétiWtén péli giago 
iatill v. d« Nooths gJk^tBr, ået de vore' Iiäitigéj^ ock 
spelte vi täraiog med Itlks^Un^pi$|.3|.Xmrs^98an oék 



émndt Vbi^ Icos ffll amlini. Mr i staden der tt dela 
apdte. X>. 17 Man skrefs det tiita brefvel om 6ri 
Johan OxenatierOae hastiga dod. Den gamle .Öfveiw 
sten dog d. 38 Mars (16^). 

Afrmi Je4mi JSAtifu Tar Tilter* Han har under 
litt Tistaade i Paris stndeitet med all gmndlighet den 
Cfansydca litterafnren oeh har afskrifVit hela band 
med Fransysk vers. 200 tisor triffas i ett qvartband* 
(Han har efterlemnat flera sidans.) De fleste 'ftrn 
fcfirleks oeh drjckes viior af å$tk ydlga art, som äa^ 
au grnsserar Hos 'i^klassiske» Titterlekare. Doek åm» 
nas åfren ihtfebanta polftiska vison PhiiU% CifOrld 
oi dH peméov tritfas inda till trdttUet* nU^tvis 
ir någon bland dessa yisot af hans egen m^ianu Hatt 
har eorrigerat en; och annan) mer än trM afskrifning 
för konmia i fråga* Vid en oeh anoffn stlr;f^!fd^ 
de la Stedoise« I ett mindre qvartband trMTaa l4| 
Rpme Ridiciile de M. St. Aroant *) i IQi tfo rfidign 
stanser, derjemte en Sonnet sur le /fjoy 4e Sneif al 
Amanld d^AndiUy, hvilken fcaQ |5jrtjeiia ftt li|ii|s^ 
Hf teit ^sedan jnan läsit den rl^jn Franska soholnn^it 
monologer, lögade Napoleon i munnen. 
PIns -viste qne Pesclair,. plqs craint foe le tonnere^ . 
portant avec moy la terrenr A la mort| 



*) HTilken Dr. Christina gaf en kedja af aOO diikafter^ med 
en pon^y deri 1000 specie ducater Toru, med årlig pension 
hftrefteråt 1000 Rdlr hrar han ftii Hr. Se hrefret å^ d.l2 

: attia4ä}l/ Var Set in^r ^a tteoM^ ridiciA; sft^lef Sét tM*' 
verket tSI bftaldt. 



L^AIIémagne tn^a Ven briser coihme da yerre *' 
font cé qui fiAoppOBoit å mon puissant effort, 
Et mon heurenx secoars luy séroit de iupport, . ' 
Lorii qnll ne sembloit plus qiiMIe en eustsnrlaterrer 

\^ plui| segc^ aa Conseil, ^ le j[Mmier .aax hazajrda 

j^ay lerni pfu^ mes faiets le loscre des Cesara 

|;^.re^4j& rU^hrers eelemé de ma glofre 

Q.iieL Siecle vU jamoMae un si grand epfiqueirant 

'Vi;faiit jfey Ujpmfhe^ je trietnpbe en, nicmraot 

^ jakpisy.fc^ tomheau le Champ de jb^ iyc^v^vt^ « 

- Jlén^ uc:«k9*FraaayslBa tynpvnkte» ikåd&n IgeU 
tedi JUtjande: - 

r ' ' Pdu^ le Roy Gu$tave Adol/e. 

Taiidiff qQe léDannbe årronsoit mes lanriérs * ' - 

Qiie lé Rheih gemissöit sous mes éxplbits guérrierr 

Et qaé Pdiglfe a mes pieds se cachoit dans la boiir * 

tia mört borna le cours de ma felicité, 

CT^éSt *airfsy qtie de noéfii la fortune se jooir 

Et que le €iet se rit de 'nostre vanité. # . ' 

gm * • J 

Annars ^nnas utskrifter ur Don Qvixote, Rabe-i 
lailK, rlutarque,' Marc Antonin, Athenes nouvelle 
<& ancienne dd Sieur de la Guilletier f{;c. Några in-' 
fall af Carl V må, f&r bättre minnes skull, nedskrif- 
väs. Efter en resa genom Frankrike skret ban: 

Pacis — , un Monde, Orleans -* uné ville;' Fon- 
tfipeblftam r*.UB Mjfiison} ^ortiei» «r- uo villige; 



i M ) 

stan yi}lh3ftk'MkWi^^^^ i m}^ W^ ;ty tlpr f^i> 
dras . ii^^sl^tljigi^ ^IIira|>ii , ovk opprigtiglMt. Italien" 
«fi^mi;rå^^|p (gr JlyfnJlr^eQ dottepr af 4® verld|ib«rr- 
s|^4ft B;fgHur?i9t«i tii.>}89il^< 3Ry«Am ,bJMr npaii tala 
Bie4 i(oltjl^tr4 Pet är e(t språk wIL Corpoi^f^T» jPr4i|9r 
I 9Sffht^ U4a{r jiig mf d Paiper^ Del ä^r i^ryi^iMi .wp* 
dersmåL Vore jag tiggare^ sli»)]^ jag.tal^ J^#rgll/^ir, 
ty det latc^ j^r. ömkligt. ^$ha ^akvllajag »tf^^ med 
fian, ^ det låter ^pj9.Jd4 sYprdqniv * i - • •. 

. ' *Af Oe^Epgélakift CavUlienias ciiig^r, NMd' bvii* 
[ kft db Uri^de npet 9iB«idriDaiUNMfiM, mékn « d»- • flytt 
I Cma fliridAltet, tsiSk» ea; wå aaian. E» begyMer : 

\\ ftilMns tons' en Angehefre ' "' * ■ 

n iy Ä ni foy rii ioy. ' • * 

A mön Diett lå Honbe tenv ' ^ 

Bé ont bbasité ^e llbyJ : j i . 

Ilfon blei» je Vbi^rttfs y eati^ 
H hy ä nt* Ayni prestre* ' 

• ' é ' ' \ å' ****** *r'* *. • '* 

Cardinal Ricnelieu,9Konades^ i Sonnetten^I en 
iniQres han talande: 

J^ay Teica. sans pareil, j^ay .regne sans esgal, 
On admite par tout ,|iie% vertns <& mes vice9* 
Mi$s desseins comparez ävéc toiit mes services, 
Font doablé si festoissouYerain bu Tassat. \ 

Qaoyqne.l^aje entn^pris ou de^bieu ou de mat/ , 
Pay tons jonrs rencontre .des ndelles complices, ^ 

éj <& ^Enf^r m'ont esté si prbpicesi ^ 
Qu^on ne scait quel de deux m^a nomnie Cafdinat.' 



■t. 

.1 . I , 



( tö > 



"I ;> 

r w 



den har han lidt Mågislelr Chn If^rné bcti DiilHclE 
Brenner afvéri^&tta på SVeildKa, aftkrifråWIt^ stÉ|^ f 
inn n Vitboken £#f frSgdept&de ^fifer JMMréft 1098 
torde ¥ara af tfen 62 årigé VitterkfcftteäV Bét'ffir å^^ 
litUittM» •] för bra dertilt. "^ ' . 

Elaå hade teet myetet i Europa och m^ef en 
Mareberoate i ain Tlebtfk» I Getoua kmidé man 'få 
IfM IttMa poHtiek ajBtt af GardeeKaptei^ii Hans 
Petaraeb från H0UIMO9 seai Iftt aniik|a rig ned må 
pialol. I: Floreoa var Aåan Rotaabaea om • tmmmrn^ 
lig enrieax och Iftrd Kari* Aniiari . kanåm ,:.ma|| ge 
Håna Ludvig, eo Sweitzara, en bali^, pistel^ |f%r det 
han fftrde en omkriqg^ YjIIe låaii litt NfapiDl /åkal- 
la au» ej dröja förnt i Roynj. . I N. bord^e. , iqan tagm 
in i Aqnila negra, 4w,,bar en.Tjrafc, aom.,;ffm«Nr en 
tiU Veiuvins och annor9tädei|. J Horn k;a^ (fian ta» 
ga in å Monte Briansa. eller Alniao. . Johan d^ Al- 
to i Yaticano Ican föra en omkring. Han llr.vät en 
fjllebnltev och en lafver^men. man måste caceaaeraho*' 
nom, tj han har insteg hös "Påfven och i CapelletJ 
Honom får man ge en pistol eller mer; X förstone 
år ban myndig, men då man drackit nagm glaa 
Albano med lionom, ,ger han köp. Han år ock år- 
lig, tiöcker bör man köpa hos Tito dé Wpne. 1 
Venedig år Sign* Danielle Masico en god apråkalår 
atane* Tvaken Bemhardo känner hvar tian bor. Man 
Mr Kopa ng hästar 1 Bergamo» ty lAgan år för dyr 



( 33 ) 

i Schnreitz. £• bar om sina resor sjelf antecknat: 
1096 d« 27 Febr. såg jag efter i mitt diarium, bunt 
ofta jag rest mellan Stockb. ocb Stola ocb fann att 
Jag gjort den Tagen 126 gänger, fSrntan alla mina 
andra resor till Tyskland, Frankrike, Holland, Enge- 
la^d, Pfilen, samt Danmark åtskilliga gånger. — Haa 
bar ock lemnat efter sig ett tjockt qvartband, inne- 
båUande en på* verkligen fSr sin tid utmärkt svenska 
. akrifren pbilosopbisk afbandling •— enligt bvad som 
den tiden kallades philosopbiskt — om ålderdom, 
dygd, förnöjsamhet, Epicai'as, Homerus • « troligen 
SfversSttning fr. Fransyskan. Det sista arbetet är bana 
Te$tament eller heredehe till dödenj skrifvet 1690-^94, 
bvilket först innehåller bans Trosbekännelse -— ej 
politiska utan cbristliga, deraf man finner, att ban pä 
gamla dagar kommit till en djupgående känne- 
dom af verldsfåfängligbeten ocb menniskobjertata 
bebof, efter sitt afifall, af en verklig inre upprättel- 
se. Man finner deraf enligt b^ilka grunder ban, ef- 
ter sin hustrus död, i sitt 64 år, ingick T^oadeligt 
gifte» med en Jungfru Sara SvebiUa, slägtinge till 
Erkebiskop O. Svebilins, b vilken, dittills fodt sig ge- 
nom att hålla pension och med så flitigt bandarbete,' 
att hop deraf skadat sin belsa. Hennes dygder be- 
akrifvas högst utförligt och^ må väl ingen ^ tvifla pä 
bana heligaste försäkringar om renheten af deras för- 
utvarande bekantskap. 'v 

Jahan Ekeblas Btbtiothek vittnar om bans vid- 
itrilckta vittra beläsenhet. Bland Frm$ha böckerna 

(ixDél.) 3 



/' 






( 34 ) 

tr&ffas Des Cartet La Physiqae, Virgib trarett* Le# 
oeuvrea de Seneque, Javenali Montague, La pharsv- 
lé de Lucain, Plutarqae, Ovide, Lea Comedies de 
Corneillei Philoa. de Hobbes, Rabelais, Difconrs 
ipolit* sur T^oi^e, Oeavres burleaquea de Scaron, Bog- 
cace, Pen^ees mor. de Marc Anton, Poesie de St* 
Auiant, en mängd comedier as. Antegone, Damon <ft 
Pythias, Tbomaif Moms, Melite de. Bland Italiemka 
Pastor ViiOf fletorica, LaDonna <&c. de* Bland 
Hqlländiha träflfas 11 Comedier t* ex. De Spanscbe 
3raban^er, Joisrpli int Hof, Joseph in Egypten, De 
Tong en de 5 sinnen m. 19. Bland Tjf$ka: lied-und 
Gebet*»bacber de. r— Bland Engehkui The Muses 
recreation, Qeqv. dn Roy d^Anglet« Poems by J« C« 
Poems by • « • dc^ B|and Svenska märkes utom 
lagböcker o. d* I]frciiles^ jSvennefrihet (1), Pastor fi- 
do (handskrift: Euielii?), Seneens Epistlar (f) dc^ • •> 

Jahan Mhebla hade 6 barn» Magdalena Uef g« 
m. GebeiipeBåd. Bar. Ph. Cbr. Miirdefelt;3 bam A^ 
go späda. 

— Ciriftopkefj den äldste sonen, dog. under 
F^Umsk. Q, W. pnigsifia^ks befäl i Grekl^n^f Fnd- 
ren nt^äpde hononi Väl nqd^rbyggd^ som man aer 
h^^e af hans ty^kfi och fransyfika bref, ocb förmå- 
Qi^de honom i sinsp bref till ))önens flitiga bnik» 
Cbrpbr skref från Augsburg d. f| Mart. 1686^ bura 
Kejserliga Arroeen var 95,000 man stark, ba^ 
Turkarne hade inlagdt i Ofen 25000 Janitxchanr, hu- 
ru Mftrkgrefven ^f Ansbacb hat zwey burger i^ Nurn* 
borg aufhengen lassen weii. sie zwey Hirschen auf 



( 35 ) 

» 

94line Guter geschoiseii haben, er hat anch EBnch 
Bfimer nnf ibréii Kapf •etxen lassen de* * . Från 
Veoedig skref ban d« t% ^9^^ baru dit ankommii 
Baron Baner och Bar« Essen, hvilka afreste till Mo- 
rea med Prinseti af Bmnswig, som var GeneraL 
StrSmmar af Velnmilrer s$kte Konigsmark jemt, si 
att baa fruktade, harö vida han blefve mottagen. D. 
V Jaaii skref ban barn de voro pi Morea, både be« 
lägria Nåvariao novo. Tarkarne väntade 8000 mans 
IJelp oeb ville ej gifva sig« Det bada kostat på att 
vid diliparoben gå<i den gmfliga hettan 3 tyska mil 
om dagen. De skiiHe sedan gi till Modon öch der- 
efter till Nappli di Romania* Både Konigsmark och 
Essen både reeommenderat honom att han fått plats 
som fendrik andar General Major Gor, i ett sednaro 
href Obr, som hade ett regemante af Lynabofga#e« 
P. V JoUi. Han ^eate imm löidSs* Önskade kun- 
na tytta de Pomarans* oeb CitrontrKd» hvilkas frakt 
ban mer dn en månad Ätit, titt trftdgården i Stola. Der 
voro millioner slika träd. Ingen aktade dem. Ar- 
meen hade förstört så vackra vingårdar. Modon var 
intaget De skolle na bryta npp mot Patrassa. Fält- 
marskalicen och F— kinnan biide fått sorgliga bref 
från Sverige (Troligen om hennes faders Gref M. G. 
DelaGardies död). 

Men snart trli0*ade8 den |(Amle Fadren på Stola 
af lika bedröfliga tidningar. O. W« Königsmarck 
skref från Napoli di Romania d« V Sept. 1686, hu* 
ra han smickrat sig med hoppet att vid nu slutad 



\% 



( 36 ) ^ 

Canipagne ktinna • • • donner des teamoignages 4e 
la cönduite tres lonaUe de Möns. Vöstre illa et de 
la disposition que j^avois remarqué en Iny dans ton- 
tes les occassions ou je Tay Ten ponr . devenir vn 
jour lin bon of&cier, Car ponr Iny faire contracter 
des fondements d^au tant plus solides de son irestier, 
Je Iny avois donné de Temploy effecdf en Iny con- 
fient un Drappeau dans les trouppes de Lunenbourg. 
Men efter »^plusieurs actions vigoureuses^), hade det 
behagat Gud att bl^dankalla honom i den ftltsjnkay 
kriget lemnat efter sig* Alla Ifikarnes omsorger, i 
förening med hans, hade varit fSrgftfves. 

— C/ff#, Jehan Ekehla» andre soHj foddiCdS d. 
20 Fehr, Frtherre r Bender 1711, V. 22 Maji, iåmuH 
General Mqfor mf Ittfanteriety Grefve 1719 d. 31 
Dec* Landshfd. RiksRåd, g. m. Hedv. Mdmtr, foder 
till den ännu märkvärdigare Rådsherren Gr. - Claeé 
Ekehlady höra till ett Sednare tidehvaf, än det inom 
hvilket Utg. inskränker sig i den nu pågiende enr- 
sen. 



(Förbigånget vid tryckningen af 8sde D. i |iopp 
att derigenom hinna till slut med Ekebladiana.) 

Dahlberg 
•^ E. J. RikéRåd, Fältmarskalk m* m. skref 
på tyska från Helsingör d. 15 Septemb. 1659 till R. It 
General Ä. Forbus i Helsingborg hedrande 80 till 
100 T:or kalk, med p. s. på svenska: »9béder under- 
dåningen E, £* ville noug förlåta, att jag så ofb och 



( 37 ) 

diisligt inoomrooderas, Godh veet att arbets folket 
Btå fåfängia. Oc|i jag fruktar H. K. M. sådant illa 
upptagen» Dens» skref d. 12 Julii 1^2 fr.^ Nyköping 
till Grnn. M. S« Oxenstierna, född DelaGardie, ur* 

v 

saktande sig, att han å hennes vägnar ej kunde bevista 
en syn på Wermdon, m det att utskrifningen här i 
Södermanland och i Lifgedinget på samma tid infal-' 
ler, hvarest ja|[ mig, emedan allaredan öfver hela 
landet pålyst är, som en ovärdig förordnad Utskrif- 
nidgsCommissarius infinna måste.» Som detta stricte 
och punetuelt måste iakttagas, hoppades han Hennes 
Nåds nådiga excuse, efter hennes höganborna dis« 
cretion, önskandes att etn annan gång finnas värdig 
och capabel att bevisa H. N. någon underdånig 
tjeost 

Dalepiil 

— KatarAuiCarMotterJoddSviMkifvud skref m 
kammarfiskalen And* Jacobsson från ett finskt hem* 
man d. 12 Marfii 1646, och bad för några fattiga 
bönder, som högst orättvist behandlats af Hr Gustaf 
Bjelke på Willilä. Fogden dref dem från qvarnar, 
som de byggt på egen grund. Desse hade aldrig 
hört till kronan, utan hade hennes moder upptagit 
det af öde. Hon hade skrifvit »denna mörka och 
plumpa skrifvelsen af ett bedfövadt hjerta.» (Hennes 
fax var öfverste Carl Svinhufvud«) 

Utaf Dalman, 

— Lan, Sv. Ådelsm. n. 1718. Lector i Götheborg, 
iå han 1710 blef Måns Stenbocks privat sekter, se- 
dan ▼• Goavemementssekter» slutl. Landshöfding i 



( 38 ) 

Blekinge, har man liSr omkring 50 bref fr. 1606 dll 
1732, skrifne till Grefvnn 8. J. Forbas och Major 
Bamekov, alla i enskilta affHrer* 

Danckwardtj 

— Pe//er,Borginä8tare i Norrköping, sedan Landshfd. 
i Kopparberget, var på 1670 talet bekajad med stor 
skuld till Grefi. Lillieska huset; hade dock dera af- 
betalt 120,000 daler; måste nu lemna sitt hus och 
hem, »var dock af god slttckt och familia», hade dit- 
tills varit i en god renomee och credit; Svägren 
Petter Dureel hade lofvat hjelpa honom, men nu 
(26 Julii 1676) måst qvittera sina gods i Halland 
och flykta upp till sina gods i Södermanland. Bref 
finnes och från Henr. Danckwardi, dat. Carlsten d, 
31 Martii 1717, han som 1719 hallshögs för Mar- 
sUands nppgifvande* Af ttenr^^ Danchwardtj Fadren, 
v. Praesid. i Red. Coll. finnes en vidimation jemte den 
märkvärdige Riddathusfataren Liigman GyIIencreut<« 

De Besche 

En Gerh. De Besche var 1685 förvaltare af Keg* 
leholm och ingaf derifån rapporter. Bibliothekarieo 
Lei^ander torde varit coneepist. 1649 d. 10 Nov. 
gjorde Gerard de Besche och Märg. de Besche sitt 
testamente i Stockholm. Barnen af svförra kullen,)) 
finge i möderne 7000 Bdr in sp. dotter lika med son 
i&c. Underskrifvet af Gei^ard D. Märg. D. Joh. D. 
Pierre vTerreau, Cunä Orio, Ger. D. Willelm D. Jo- 
ran Andersson. 

Angående Forsmarhå iruké 16# köpte D# Bea< 

- pä sin och Roscheta (€l.itdquetfi»Iiä^énrtjeniÉif) 



( 39 ) . 

Tignar af Dr« Christina och K. CainmaiColI. Braket 
med condition, att ingen annan participant skulle un- 
der någon pretext i bruket inkomma, och om de vil- 
le det sälja, skulle det blott Cron^n upplåtas. Se 
kopebr. af d. 26 Nov. 1646* Kongl. General-Bergs- 
amtet lade än strängare villkor dertill. Uppå Frös- 
åkers ting nppböd dock Roschet en bruks part till 
Louis de Geer, 3:dje gången 1652 d« 12 Mart. för 
18,200 dir, en dito Ull Berendt Haek (1) för 24,654 
dir de. De B« inköpte dock alltsamnian för 19,833 
dir; följde dera Drottningens confirmation. Alstra- 
des dock en process mellan De Geer och D. B. der 
den sednare för en skarp penna» Lorentz De Geer 
både tidigt inträdt såsom contrapart. 

DeGeer 

— Joila/iit^ Assessor äål^ttUov$«it6thnnåöHigy 
St(i6kh.d.4 Nor. 1678, fttt äfbetäla 19,604 d. k.ih.,8dm 
Higérftfiérnä dem fSrstfädkt, lAed allt s|tt jern fräil 
Lé^beékÉ bruk, räknadt bvarje skeppand till 20 då- 
iéf, skitit i pC. råniH tlU bétdnings dagen. Frtt 
tdä Dé Geér omtalas 1665. 1655 ingick EbbiA JBrahti 
6jte med Wälb. Louis dé Geers ^ill Finspång Te- 
staments-Exsecutorer, Wälb. Lanr. de Geer till ö^^ 
sterby samt Jean Wolzogen tiU Wisingsdorff. 

Af Dela Chapelle 
^ J«/«f{«ÖfL.Förf.af Regementsspeglen, finnas bnef 
Mhräkaiiigan En anekdot om honom se härof?anp.9. 

Dtla Mötte (Adl. ättéii h. 280.) 

— Jacoh Hindrkh skref d. 12 Dec. 1689 till 



( 40 ) ~ 

Mademoiselle Christina Elis. Gdle, både pi franska 
och finska om sin sorg att vara skild från sin lilla 
aUrakäraste syster och fortrogna själ. "Ack Gad 
nåde mig som måste vara här uppe i fåfängan* Tu- 
le nyt Jesus minna kansani • • • Jumal san kan- 

— Guiiaf Magnm skref fr. Carnöa d. 28 Jan. 
1696 till. Fru Anlena t. Gierttea (Arvid Horns mor) 
och begärte af sin moster åter, å sin mammas väg- 
nar, lånet af 1 T:a råg och 1 T:a korn. Nöden var 
forhanden och skrifvaren hotad med Exsecution for 
beklädningspenningarne. Likaledes önskades Iter 
den vid Landshöfdingens begrafning läntå silfverbä- 
gare. 

«. Dellinghausen 

•*- HoMj stamfar for Sv. Adl. ätten n. 958^ som 
blef, sedan han i 17 år tjent i Franska armeen med 
mycken utmärkelse, Landshöfd. i Halland 4^98» ut- 
vecklar i ett bref till Gr. F. Wrede år 1703» i an- 
ledning af en forbön för en bagar-enka, vissa perso*^ 
ners intriger under företrädarens tidt Räntemästaron 
Zimmerman var svåger med Camrer Willemoth, och 
hade desse 2 regerat pro lubitu. 

Du Rees 

— -* Amöldj försi Handelsman i Götheborg, 1663 
Borgmästai^ i Ronneby, 1668 Commissarias öfver 
fästningarne i Skåne, sedermera tillika Jastitin prae- 
jndent i Carlshamn och Ronneby, född i Harlem^ 
Stamf. för Adl. ätten n. 773» Egare tiU Haseiy 



( 41 ) 

Sljeicebruk i SnilMJ, blef 1657---1660 illa antutaa 
af ea Herm. Warmbörck, såsom den der Imåemti 
Hertig Adolph Jabans person, sökt deboack^ra da 
förnämste Bruksbetjenl^, hvilka Han tillforne cederat 
m. m* hvarpå följde W:s afb5n« 

— Jacobj ArnoldsiOfij Llagman^ nnderrSttade 
Landsbfd. €fr. Ax. Lillie 1684 d/ 10 Jan. om Adels- 
fanans mundering. Ryttaren måste f5mt tjent i krig. 
Elghnds kyllern sknlle räcka tfll knäs. Goda skin- 
byxor. Ryssläders stöflor med spårrar oc spärrläder. 
Godt £]g- eller Bnffelhndslifgehäng så ook karbinrem 
af den bredd som Tid andra landtregementen kiiéd 
méssingssöljor. En god stark karbinhake. God grå 
klädeskappa, hrari 7 1 aln kläde till 9 qvarter bredd, 
som fSrst krympeS förrän det gores, med gult boy 
ImlfVa kappan underfordradt och kappkragen blifver 
rand af samma kläde med gult uppslag, hvarpå en 
gnl i blått beblandadt snöre eller galon. Goda Elg- 
lindshandskar. Goda svarta hattar i en sådan färgad 
galon infattat som på kappkragen. Hästen 12 pal- 
mer hög, vallack. Svarta sadlar med dubbla kappor 
och messingsknappar, efter drabant modellen. Star- 
ka bolster med smorläderskappor. Svarta dubbla 
drogläders tyg med svarta jernsöljer ss. Drabanter- 
nas. Schabraker af gult kläde infattadt i blå rand 
eller kfint med en blå krona uti hvart af de tvenne 
ytterste hörnen. Ett par goda bjuUåspistoler och 
karbin med tillhörig spännare\ Pistolkåppor eller 
strnmpor gule. Wäijor af styfva klingor ^ och goda 
fästen som Drabanternas. Af harnesk, så tillåter 



( 42 ) 

K* M. åem att föra brSststyckel aHena^soitt ftr tkoftr 
fritt för ronsqvetMkott, likasom drabaotei^nai. Sdun 
8 Dee. 1683 Carolai. 

Durietz 
— Doeior Gregotre^ K« Carl Xia och XI:t 
Lifmtdicns, förut K. Ludvig XIV», född i Flandern, 
inlöste från Otto Dieta (f ) jernbroket Kroj^a i Werm« 
lands bergslag, som i Banken var pantsatt för 12000 
dir. K« M. cénfirmerade hans inlösning genom åt» 
skilliga K. bref såsom af d. 3 Oct. 1666, d« 16 Oct^ 
1676, d. 28 Febr. 1680, d. 8 Junii 1681, men 1706 
måste Charhi Durieix hos K. Carl XII i Altranstadt 
beklaga sig, huru K* Redactions Commissionen g#* 
nom allehanda Observationer fråntagit St^rbhaset 
denna pontant af Banken inlöste och sedan enligt 
Committerades uppskattning till 27Q00 d k. m. vär- 
de meliorerade egendom. K. M. befallte vederböran- 
de snart resolvera, men ännu 1708 var intet vidgjordt, 
då Cii. D. 'Yran sotesängen'' begärte att få inlösti 
.dess förmente gravationer. Brödren Gustaf skref 
derom HlU ®^ter Brödrens död. - 

Htähe 

-^ ÉHk, Ka^iteil utöfver én fåhiké svenske 
sölifaiéir^ lethnddef FAltfharsk; Edel dcli Wälb. Jesper 
MätkÉoM' (Kantra) ^uitfétite å 200 dir petoingar i 
Hätfvttid d. 16 Növ. iei3. 

— Eré, till Göberg (f) ocW ilrftkebéfg, GéÉfe- 
fälDfajdiP och Häradsböfdiilge i&ft, sktif sig H. K. 
fiöghets Kammarherre 1654. 



( 4S ) 

' .^ jok.j sturofifder lilr Sv* Adl. iitoii n* 361, 
•fskedad för sin ålder såsom öfrérste för Adslsfa* 
nmi, likvål närvaranile och stnpando vid Landserona 
1677, har änder kriget rapporterat Landshf. Qr.Axel 
liUio åtskithgt» 

Drahen$t$ema 
— Petter^ aff&rdade d. 13 Sept. 1686 ett dylikt bref till 
Riddarhnsfiskalen; Edhler Welb. Hr Rederhas fiskalt 
Lender niio tjeast yenliga begftran honom behaga 
för mit nampn saara apå apropet i medan jagh eij 
någon sticka helder stacke Egher så har jagh EiJ 
att giffna TOttom om, eijhelder er så na munderat 
att jagh kan fölia staten np, Herrens besrer skall 
jagh med tacksamhet gernna afftiena^ Gudhi befallat 
till liff och siell. Petter Drackenstiernna. Stockholm 
å. 13 Sept 16^6. Hor till vår Bildningshistoria! 

pahen 
•-« Anderij Capellmastare, Hofmskalk, Friherre; 
brefven till ÖfrersteMarskalken tillhöra 18:de seklet 

— Bobertf slalL Gr., Fältrasic m* m. akref d« 19 Jan* 
1648 till A. Forbas, t. Goan i Pommern, fr. Göttio- 
gen, d« 5 Mars, fr. Bftfllberg,d. 9 Jalii, fi^. Eggenfeldtf 
d. 9 Ang. 1649, fr. Ulm. c&c. om sitt regementes åt- 
skilliga ställningar, om ajctionor, foarage (6c. Fr. 
Mitau . skref hao d. 12 Jan. 1659, bara han inkräck- 
tat Goldingen i Carland , beköfvande rara ro jcket 
uppmärksam på unge Nassokin, som infallit vid Bress* 



( H ) 

lau och Icaroia. Till sin svåger och Bicodor, Fåkmik 
Axel Lillie $kf^t han d, 27 Sept J659 fr. Baauchfs 
om tttt bji^rtas- harm. och grämelse deraf att fiendea 
återtagit .Goldingen och tvejrtenot Capitulationen sol- 
dateroa som barbarer plundrat och afkläilt. D« skjtt» 
de på olydnad mot sina ordres* Cossaqaerné hade 
ömsadlat och slutit sig lill Ryssen. Allt mörkt* Fri 
Riga d* 21 Nov. s. å.^ till dens* De Ryske Legater- 
ne den unge och gamle Nassokin hade ej velat con- 
ferera med Generalerna, men' lofvat^ att, om Fältm- 
skalken ville md£B,de sktille fara så långt inpå sven- 
ska gebitet som han begärde. Mot ett så jaloux 
folie, som Ryssarne, ansåg sig Duglas, då svenska 
Legaten Bengt Horn det Insinuerade, böra bevisa 
1^11 aftention och hade begifvit sig, ehuru med ringa 
svite, åstad. Herrar Nassokin mötte med stor. Con- 
testationer till fred och enighet voro stora. Då de. 
sedan återkommit till conferensorten, afsändes den 
unga Nassokin till Cssaren. Yår»" belägrade i Baut- 
scbe och JM^tau hålla sig väl och JSiendiBn fipinner ej 
silke af väderleken. Ett fSrskräckligt stormväder 
hade d. 17 Nov. härjat skutor och höstackar. Riga 
d. 3 Dec 8* å. till dens. Ryska Gener. • Polubinski, 
som belägrade Mitan och Baudtske, hade afblåst 
stillestånd med Ryssen till Påsken. Allt började taga 
ett fredligt utseende. Riga d. 2 Dec. 1660 till dens. 
D. stod mellan två eldar* Han förstod ej rätt de 
ordres han fått. Tullinkomsten var nödvändig. Fot 
ket kastade hatet på honom. Hån hadedock ihem- 
ligbet öfverenskommit med landtråden, att blott aii« 



( 45 ) 

ttotera hra^ St. nndelfsåter infördel fSr att ntkräfva 
tuUeti, blott i den händelse K. M. si ressyerade;— 
«fMffaf, Landsbfd. bad 1691ibref till Gn A. J. Dela* 
Gardie att han TiUe 1 Lifland efterlysa en Christnad 
Judinna, som bortlnpit med joaveler fSr flere tnsen 
Rdr som hon haft i uppdrag att sälja. Hon hade 
stora Tackra bmna Ögon, fala tänder m. m. Namnet 
fann Landåhfd. ej behSffigt att nämna. 

— Jfo^niyV.PrMDident, Cttrator Aeademi» Ca* 
rolinae, Landshf^* 5fv. Christianstds och Blokingelftn, 
underrättar Grefvin. M» S* DelaGhrdie d» 15 Dec^ 
i674y att de 1764 Dir! s. m^ som fSr. commisakläde 
till soldater skolie af dervafnnde ^Höfdigdömes medel 
betalas, iif nSstu Irs medel skuUe forskjutas. 

Dijkman ^ 

•— Pf/fer,tIäradshofdioge,Antiquarie. Af honom 
finnes ett Extract af Bro Härads Tings protocoU d.9. 
och 10 Junii 1699. 

Litt E. (fortsättn.) 

Ehrenroth 
— * Jöh {PlåkmMHj nttaladt af svenskar Plage» 
surii, adlad under n« 1133 med namnet Ehrenroth 
1667, Tar 1677 Krigsfiskal i Finland och Härads- 
Commissarius, 1680 Häradsbfd. i Kexholnis län,Fad- 
ren Joh. Plåhman Consul honorarius i Åbo) . skref 
d. 28 JQln 1664 till Generalen och R. R. Ban Arv. 
Forba% hnrtt han fSr litt<beyaka éii'kronaiis forttNm 



( 4a ) 

mått fSrst m» 13 wfl fitt Hbt. Dantk i WtwOméf 
d«r ban lioga trSgt bekc^iOy emedan D. Tore en af 
arfvifigarne der kronans^ fordran var; reste så 40 
mil till Gen. GoOT:ren, söm anträjBfadef pä ett sitt 
goda Joleksamo; der lofvades att göra hyad Koagl. 
Bref och rescripter förmå* Bad Forbas om skjrgd i 
fall i KrigsCoU. klagas, att ban änna ej kannat få 
resolntion. Skref d. 22 Martu 1677 fr^n ett tioga^ 
ställe i Kexholms län till Gen. Gonv. Gn A. J. De- 
laGardie, om nodvftndigheteo, att g5ra en riktig man- 
talsskrifliing, dervid låu anteekna alla bSnder, - - - 
och inhyses personer, alla nnga^ sdm pertiaent httlaa 
å Adlens hof och gårdar, do. på det att man knnde 
anträffa alla rymmingar, braraf stor fara ' annars ttr 
att Tinta* Men Adlen vill sig ej till slik mantala- 
skrifniog beqvåma och parerar ej deXangLPlakatai^ 
na. Han önskade Hr Stormhdfvel sig till hjelp, då 
han nog skalle drifva yerket igenom* Allmogen ön- 
skar gerna bli qvitt sina lösdrifvare* 

Ehrenschantz 
— 6* följde som Goavefnear unga Gref Wrede på 
en atlftndsk resa 1697 och aflenmar nnderdån-alleröd- 
mjnkaste rapporter om resan till Högvälb. Hr Gr* 
K« Mta Bfid oeh nRiksens Höge Föreståndaren F. 
Wrede.: 

-^ BoMiiåKmker bad Sekrefer Wallenstedt or* 
«k«i iig ftr Qiéblifvande vid 1660 års Bikaditf. 



( 47 ) 

r 

\ -^ J^raiif/oac4.Lan<i8hM. i Skaraborg* läiiiinSste 
[, ia(5ff ett It B. fSrklara sig (1734») att han «j upp- 
^ brftnnt an lada, fÖr att ombrioga en därunder boende 
I* drake, att en dräng ej varit bergtagen, en* tcholgos- 
i| te ej illa bandterad af skoggrfi, — allt saker, som 

troddes af prenter och pratades i bela Iftnet* . Må 

fid denna 17:de seklets curs anföras* 

Ehrenthal 
*r- B. van^ anställd vid Tullverket i Stade, sände 
1690 tillGr.F.Wrede en kista med hunilerSt- 
ter för att planteras bos Grefven af Bartel Disteler 
vid Knngsöhri som i Tjskland ansågs deri vara myc- 
ket skicklig* 

Emp^ragrim 

^ f:rihjMi9h9p,h9A^ dfQ f^rg^ i Febra666^att 

kaasstyfsonBansLudiigSkytii inlåtit sig medenCbe-r 

valifr CQ)li|do|i8, den förnämste Syndikerns i Gene* 

ve, ^Pfltft iienpe äktai^ eller åtminstone med benne 

lefd0^ Hfmi äkta man pcb bad# blifvit arresterad i Ly» 

00, ntill dess \^^nn mor g^fve fin consens.^) Berät* 

telaeii dejpom had^ Cl. Rosette H^gerstjerna sändt 

Biskopep, nåden baii de» på fransyska a( vn Corre<- 

spondent i Paris Muns* Piifendorff inbändigat* Afen 

I som J^ifkopfO ?J var synnerligen förifiren i nämnde 

i *pi^ (9«h i j^e^gnH ingen hopoin kunnat deri 

I Id*lp9jill4 åtwrs^pde bai| (mrättelsen tillSitbro,m9Abaa 

att(i$iMinn|ieoviUf s|l|l4aboi99indepsamma dfv^r^Mtpå 

iveni^Lil, lifiiMp liUdvig både i sina bref om all(smir 

isfus ej oämnt ett ord* {lans nöd va? stor* Bjlik^' 



I 



( 48 ) 

pen måste strax sända 200 Rdr. Biskopens egen 
son Qabriel var som reiiatide i Paris d« 19 Mars 
1666* 

tabrttiug 
— - Ludvigj adlig Ättefader n. 1120, född i Bra^ 
silien, dit Dac d^AIba fökjagat ur Gélderland fadrea 
Professor J. Fabritins i Leyden; 1663 Tar den unge 
F* Adjitfant af Artilleriet i Ryssland, blef, som 
fånge (1665) vid^Astrakans öfvergång, såld till slaf 
åt en Bergstartar för 200 rubel, köpt för Tissa al- 
nar sidentyg och 400 rubel af en köpman i Ispahan,. 
friköpt af Holländska Envoyén dstds, Kapten i Ryss- 
land 1671, afskedad ss. ÖfL. 1677, derpå Svensk Envoyé 
i ^ersien 1679 rörande silkeshandlen, 1683 ånyo 
Svensk Envoyé till Persien med en svit af 70 perso- 
ner; återkom 1688; 1693 Svensk Envoyé till Holland; 
1697 för 3dje ggn Svensk Env. till Persien och Ryss- 
land, under hvilke» beskickning han skref tiU Gr. 
Fab. Wrede, som innehade de utrikes ärendenmt 
portfenil, 5 här förvarade bref. D. 7 Jnnii 1697 
skref han frän Narva, nåanu die Persianer, welche 
sich hier eine Zeit anfgehalten, mit einer ansehtiliolieQ 
retour den 2 Jnny von hier nach Persien gereist 
sein.» Saphoer hade en tämlig qvantiftet siden, der^ 
ibland 2 bordtapeter, en med gylloi grnnd och i mid- 
ten KongK Majts namn, med ett lejon viriuidt på 
hvardera sidan, som han ernår ojBTerera Hans Mt. 
Han hade tält med Persianerna om Sånitzen nu ni« 
De hade ingen kist att fara öfver Svarta h»fvet. D. 



( 40 ) 

99 Abj IsBki Fendn Amféld, som var tind OMdéo* 
tification om Sv. Kungens död, till Novogorod, och 
fidc d. 31 Audiens hos Wojwoden dcc. D. 28 Ju»$u 
Armeniern Saphoer hade för några dagar sedan kom<^ 
mit, 37 personer stark, hafvande med sig 196 '^hallen 
Seide» och en stor qvantitet perlor och ädielatenar* 
Sjelf ernade han resa till Stockholm med 30 balar 
siden och 6 balar persisk uil ; det öfriga sknlle sän* 
das till Lubeck. F. hade ej sparat möda att, enligt 
Narvaboernas böner, öfvertala Perserna att alhid ta- 
gB Tagen öfver Narra, och recoihmenderade saken 
till KammarCollegii ynnestfolla uppmärksamhet.. D. 
27 Sept* skref F. fr. JUuicau, huru nEs wurden mir 
Ihro Czarische Maytt bey meiner Gottgebe gluckl. 
Zaräckkuflft aus Persien selbst Abscheid ertheilen«n 
Rjska ftltherrn Schein hade återkommit från Assow, 
FSltherm Dolgamck var befriad från Tartarernas be- 
ligring. Från Ntkoleki d. 2 Oct. upplyste han att 
Danska Envojen blott hade någon reclamation rS- 
rande Lappska gränsefi i Uppdrag. Från Ifatan d^ 
11 iVov. »krefs, hum Yintrens strftnghet arresterade 
hoBom. Han hade. der träffat en Zarisk ÖfL. som un- 
dersökta bergen och funnit malm, som ger Z, ren 
koppar* Yid Chinesiska gränsen hade han funnit 
sUfvermalm. 7 skalp, fint silfrer, som han sändt till 
Moidqiu, badei råkat i Prinsessan Sophias händer, 
som, sedan hon föll i Czarens onåd, ef velat lenma 
4et ifirån sig. £n fred var nu alaton meUan Chine* 
ser och Ryssar, dsrvid R. måst lomna båda städer 

-^ (IX. Del.) 4 



Mkhmdtimp med <goi idbWiAgM: W-FaUd^. dog 

i Sthm 1729. • < ■ 

Fahn^hielm 

— Peder Jonttori, A^K ättens n. 406 stainfajer 
som tjent upp sig från soldat, och genomborrades 
med hillebard i Leipzigerslaget 1642 der han fick 25 
hugg och ^tick utan att stupa, underskr^f 1652 'soln 
kapten ett köpebrei. — 

— Axel Jahan klagade ofver en Migor GL 
Oyllenståhl, som utspridt pasqviller om F:ska famil- 
jen kring hela landet, hvarfore han sjelf ansåg sig 
böra sig från Riksdagen (på 1680 talet?) afhålla, och 
önskade att RiddarhusSecret. villé anmoda Riddarhus- 
fiscalen å Embetes vagnar, att hålla 6. från samma 
riksdag. 

.r ^ 6ii6rM/,> Gf^e, Prerid. i Svea HofR CoKÉ^ 
kr öfver ÅJbo Akad» m^m, skref d; 9 Febr. 1678 aMI 
Landshfd^ i Södermanland ti)l Gr^Ax^lLillieylmiuK* 
M» jaed .stort miasoSj^ ansftt alt Gr^reo . Inim 
1678 års cpatiibiia^n -ej balalt, holatt4ea veUb éåA 
vesterande med ett onådigt resentweBt ikågkoÉliMu 
K. M. hade genotn Comu ColL d. 13 Jan. resoironrt^ 
att de af R. o. A» som ej iMm 14 dagar ktmnamod 
qvitteiiaer bevisa sig betalt^ ha att väaita promt •k* 
aaciiti*nt och kunde Ctmlven bereda rfg på Landa* 
böfdihgeM Atlydnad af kunglig ord#e, om ej iném 
14 dagar <éfler datla btefs datum, qvitfo uppvisades^ 
Till samme sin >'H5gtärade k. Brodh^rn do^f lian 



( 51 r 

4; IS 'Mm 1680^ QHtorittMiéét att iAgta MniifM* 
liade.godt på 10 ir, efter K- M:te resoltuieii. ef d. 5 
Bept. 1684, finge sälja derifrfia timmer, bd, kfiU och 
ved*, eid strängt aasyar tiligSirandes* 

Falienfelt 

^ . Gustaf, Rjrttmästere, introd. Adelsm; 1099|' 
akref tOl Arvid Horns moder d* 3 Dec* 1095 med eii 
högst nyit läslig stil, begärande <— må anföras till 
prof på d«v. Ädlingars kunskap i orthographien — )9af frul| 
oyérstinnaii) att en snickare kunde foh loff att fer* 
ferdiga sitt obterstonde arbetet^) villjande han 99sodait 
▼ehlvillga demirera,^) slutlTnde: mntet annatpohdennu 
l^ongenn (gången). Dateradt Eutberg^ 1700 skref 
han från Wiborggård, likaledes 1703. 

JF0tck€fiSt$erna 
: *— Jlnnnéj nrnmupppprit^ ursäktade sig alt (p$ en ,al 
K^CacI XI:8 fenar^Biksdagar) ig kansm »^pefsenligen 
«ppTi|kt|i;9 med ankomtf tjil Biksdafei»; men vid 
Drottn. Ulr. Eleonora d. ä.s begrafning skrifver han 
sig Anund Falékenhielm *) under en lista på de Ar- 
tolleri Officerare och inmatricnlerade Adelsmän, som 
aVnlle hä befälet ofver skjutningen, der främst står 
Öfrersten Wälb* Hr Anund Falékenhielm af dummer 
(som Adelsman) 933. (nu 960). 

« 

Fetten 

« 

— fiiHw, 4«r> Eker, vA RMlndl,«w WiriMfaMi; 



■^«ip«>*«i^— «••«»■ 



•*) idWIs «e4aii deM» «MWi,då na» erinrei m% att det eg^ 

fil»aiifi(^jiBr4ee$(M9i^ifiii/liri^ . 

4* 



( w ) 

ffttd TIarischeii RitterMhaffit vtrordnetér Landtthatp^ 
mata, skref ett nköp och uppdragabref») dat. Bigtt Ai 
3& Sept.. 1621 pi Waddemois des enlweichenen Jatg^ 
gen Ahnreps hoff. (Den förete ivenske Fereéns fira 
hette Anrep). Han skrifver sig der Hans Yeersen, 
men i en priTat förhandling i Hapaal d«20 Apc«1635: 

llanaa Ferasen dcir Elter« 

rf 

— - Hangf General Lient. och Gouv. i Biga 
t'rih. till Skabersiö, brefvexlade såsom Gouv* i In- 
germanland och Kexholms län flitigt med d* v. Gouv. 
i Riga Gr. Ax. JuL DelaGardie 1661—1675 om Her- 
tigen af Curlands resa till Moskau, om KrigsCom- 
missariernas värf, om oroligheter vid Ryska oc^ 
Tyska gränsorna, om KrijgsKamr. Wittmans penning- 
nöd, rekryteringar Ac. de* 1676 d. 13 Maji reoom- 
Äienderar han sin svägerson Kapten Payknll. At- 
skiliige hans bref &ro ställda till WohlEdle, tåänte^ 
ike und Wohlgelahrte LandRichter und Herren As^ 
sessoret). 

— . Otto Wak, Frih. Fältniarsklk, snpplicerade^ 
hos K. M. (trol. i slutet af 1670 talet)^ i anledning 
af det slätta tillstånd, hvari han genom den Revel- 
ska branden råkat, det Landshfd. i Finland måtte 
anbefallas att lemna honom hans finska förläning o- 
molesterad, fiist han' ej efter KgL påbud kunde 
SlUéribyggningame väl hålla vid makt 1687 d. 18 
Aug. tillskref han Gr. Ax. J. DelaGardie om åtskil- 
liga ting, vigdga för en Gea.Goav. i Esdand att 
kftnna, der han ock recommenderar en Job. €lbrii|it» 



( 53 ) 

Hfiimmelr, som varit Fersenft akrifirare) bland fatHlgnis 
måtkgfk dygder nämns att han spalle gödt claver.» - 

' -^ Fabian, Frib., FSltmsk. Gen. Gout. i fSkS- 
na, H. o. Bl. R B. skret iroh 1639, till bar. J^ 
Forbas i Helsingborg från Svenska lägret, recom* 
inenderande en Kapten Valentin Rehfeldt. 167i3 skref 
han från Riga till Lauenstein, Koviantmästare i Nen* 
m&nde. 

t 

Fiemfytgk 

•— Clat, Grefye, Presid. ' i Red.CoIl. underrätta- 
de Riksmarskalken Jeban Stenbock, nnderrättade d» 
30 Apr. 1681, huru såsom den KongL Redoctions^ 
Connntssionen hafver bfverlagt och noga betraktat 
kammararchiri håndfingar ' angående Sjöö i Uplahd^ 
acfa funnit — att den gården är ^jgen KönungfgSréi 
hvilket han med fagnad underrättar Tännén. Mfeu) 
Jémnfore ' likräl härmed DelaG. Arch. 1. p. 62, och 
kan man väl sluta, huru lätt Sj5 kunnat förklaras 
ba iktrit kungsgård och förfallen till reduotion, om 
t. é9. ej en vän det innehaft. *) 

' * — TTr*, Frih. Presid, i K. BergsColl. R, R: 
skref från Rikssten till t\. K Hägerttierria d. 4 Maji 
1668, huru han' hade godt 9)förtrogeode>9 till sin 
9)irés affectione Amie?), som förstod sig på åtskilliga 
99gentiliesser99, önskade från Frankrike få skogstape- 
ter till en sal med perspectiver, battimans eller an- 



*) Huru lätt Wennegarn deremot Uef förklaradt för Kungi- 
^rd, M BtktG. Arch, TMU: 89, Jm/di mti JU- 79-8S. 



'( 54 ) 

iw^tWméliita iHmiMWrtntär and jakter och ibgiiHr. idiblr 
gardiiitr ' > adi fwttiwier btpfryilde; siiiiit i» ett. mih 
jifsff^ hmt .begifjande., att fa sädaoa som. ko- 
jlladp ^ Rdr aln#i|, byar tapet 5 å 5| aln h^gtjsaaat 
jf§ i|ian^ , aoin kuod^e fas.fö|r 600 Rdr helst hl^^ 
/ikaper n^ed bttBka||ier|Ströoiinarp.berg och^figmnprikoia 
l^oyslj w/j^a ö^oneq,^ 

— Henrikj Ofverste och Krigsrad, \ (LandtDOMikf 
1643, 44), skref från Ivanogorod d. 2 Febr. 1622 
till Fältherren Jac. DélliÖavdie, rörande de 3000 T:or 
lyijol, i|Oi|i|. Bagis^. ^^^n itoilly A ock hora Jkdlens 
ii^st^eiQSt vai^så Ula fuUgjprd^ att han, eftQC.^ M:lfi 
jbef^Uniaj^j . hemiorlofYaf^ ^lla, utom Haaa ^ask^ 
comp^gai 120 stark, för att piiandera ^^^ 4e%,,m^r 
4f»t.Kv!M:t eroade utfftrjda; var no r^sfl^r^tf »JlfF W^ 
Pto99 till Finland m»å f^n. Baner för attn^önstra det 
C«»liska rcfgemeotet*. .. : * 

*^ : ^errmmiij RiksSbttmst. Amic»| Fx^berxiiir 
na Cbiistii^ Roidadin, sondotter af Byak^ -JBejarea 
Bosla^ittr befalljH»: ^in Bokhållare d. il.iBjf^;^m^ 
att underrätta Grefvin* Maria DelaGardie,. iif|t^ J^k* 
Joh».,GeaeIia8 lemnat j delar af lönen ^-«_310 d« 
16 öre s* m. och ld2. Tur spapm* — det enda haOi- 
såväl som alle andren af 1^7 års lön bekominit. 

^^HerrmaUi Classon^.deo förat anfördes; spnsop^ 
Grefvei Kammarherre, undervisades efter ea Ins^uo* 
tion, uppsatt af Johan Armt Bellman, .(Skal^^niB^-r 
mans far) hans informator, förrän de den utländska 
resan anträdde, daterad Sthm* d. 12 Dec. 1696. 

1. Efter Bönen och Bibelläsnings**^? om morg- 



( 56 ) 



BlirM 4 4«ga« i Ttfckm rapettn» Thctol^ul ConpéMb 
Haffenrefferi) Ons- och lörd. om de förnämsta r«ligi«> 
oifér, Tillfardaer Ac. efter BeHrnaoa collegiam^ 

2: Alk dagar Iftstes en latinsk auctor. Efter 
Jasthnos och Phaédms skalle Klja Fiorus och Val. 
Mait. mén alla dat Cic. Ep. seL hTilka ock i skriftj. 
uppsatser skulle imiteras.' Dettfei fr. 7 till 9 hvat 
morgon, fayaréftér Cfref ven Ons- éch Lördagar * upp- 
vaktade i Höfrättra. 

3. E. m. fr. 2 till § 3 dansar Grefven. § 3—3 
Repeterar f.'m. lectiohen i latinet, 3—4 halfva vee- 
kaii geographi, den halfva historien. I hist. folies 
Lanrenbergii Chroniäm isaiiit Svenska Mön^rcbSp^- 
geln — ^ böcker' söm han förut hegagjnat Sedan sknl- 
lir nynri Staternas historia med Ch^onel. és genealo- 
gi ej försammas. 

4. É^m.4— 3 Brukar Gn Franska och Italiensks^ 
spräkmästaren.' 5-^7 användes att componera oeh 
exhibera éxercitia stili. stnndon) avenska, dock mest 
latinska^ neml. imitationer af lästa ^uctorer. 

6. Doctr^ jacis naturaUs & politice^ aånoiii 
ett bland 4« {ip(U]p(te studier skall la^delaa ef^t 
PttJ(en4orfs •de.offioi honpinis A' civis, .sfinn R i UpK 
eonlrahinr^rf: ocb läsit för an^ra, eller ock af Raebea* 
bfurga Bjsa uligifna Lineaqienta PbUosophise CivUis* : 

7. Det Grefven in Mathesi Ifisk skall repeteras. 
' -8. Ofiiingen att tala latin, tyska och så lida 

jag tStoAtj fransjska dcall Gr. dagl. hafva. Uti L 
mL Bagetska oéh HallBndiAa aprfiken skali nifm 



( 56 ) 

lijelp meddelas, liksom mvmk Sk åtl stinidon «fg 
divértera. 

— Jmcobj Frib« som Tarit Landchfd. i 4 . liii| 
(1674 5fver Kronobergs. läo, 1^76 ofyer Neriker ocb 
^Värmlands, tillika Kronob. tills vidare, 1677 öfFer 
y ester-Norrlands, .1679 pfver Westeriiotteo») .^r<lg 

- • I fc 

1660-*^ under sin Tesa till Frankrike och Itali^f^ 
veliar på Ms Hägerstiema, sonr d« .28 Junii 1664 
lefvererat 10,774 Rdr sp. 47 sk. Dessutom fdf ^Ta^ 
l-ors fortskaffande 479: 45 och. brefs '30: 38. .ränta 
^8 de, ' Summa Rdr 11,644 Rdr sp. I räkningen 
förekomiui^r. Guldknappar for 80 Rdr 37 sk. iivilkaa 
fa^oi) dock ej gillades. Från d. 17 Mars 1662 dl) 
d.,30 Scpt. s. å. upptogs i Rom omkr. 1400 Rdr sp. 

— Larsj Fnh. Presid. i DorfU HofR. Canader 
▼id Pernous *Univ* R. R. skref fr. Stbm d« 24 Febr» 
1677 ett bref på 2 ark in fol. till Gastaf Larss. Kruni^ 
iiuru han d. 5 Febr», fått ett bref fr« K. Mt. dat. huf- 
Vudqvarteret i Wää d. 18 Jan. huru de svåra krigs- 
tiderna nödgat H. M:t genom KrigskammarR. Eld.' 
atierna att anmoda R. o* A. i Lif- och Estland, om^ 
underdånig godviUig assistetice ocb bara dervid sora- 
Kga lemqat halfva deras inkomst for åt 1675, aiidra' 
blott 2 läster spanmål af hvar häst rusttjenst be-' 
Tiljat. Men jemfe segven ocb lyckan följde o^ 
bebofvet. Skåne var utplundradt, de pön^erske 'ftst-- 
ningariie hade måst sucobderas medlen god-qvaotitet 
spanmål, så fram t de ej skalle råka i Aeddenq hän- 
der. H. M» måste derföire vända sig till de Iqgei^'^ 
maaländske Ständerna, u^m ej ff^ent h^lfv^ väptte- 



( 57 ) 



«{ lena g&ik oeh somliga idlftbtMt aril«ggl, att 'nfgpfh 
lera 4>ch. beyiija densamiM tiUffilést. K« fifH hade 
beorfct L. F. au besöka éé i Sverige vistande dona-> 
«irier, eeai liesitta gods i Lif- Est- och Ingerinao* 
land, donerade efter t664^ titt de ville beviilaingett 
på halfva 1675 firs rftnta uppfylla, förrftn han förre- 
set till desse dstlij^e provinser. Han 5fversände 
IkärJited K. M:t8 speciella bref till Kniiis, hvaraf han 
iLåhde intaga, att deniia H« M:ts nSd. Iiegfiran syntes 
Vara eada medlet tat K. M:t att fullfölja sina segrår till en 
repdterlig frid, faoppandeé Fl* att Kr. såsom en ratt« 
altaffens patriot och trogen nndérsåte, för att befrftm- 
ja sine egen deraiidér vérserande välfärd, ville af 
sitt gods Karchus Stårosti, Kariashoff, Ranient Sta-* 
^asti i Estland belägna stå H. M:r bl med halfva 
räntan f3r ett år efter den revenne, som 1675 års 
jordebok och Ryeregisfef utvisar, décöurterande der- 
jA de'2 Mster spannemåfl, som på hvar rusttjensr- 
fafist redan betalts. Detta iore ringa' mot hvad god- 
sen' i så långHga tider gifHt donatarien i behållning; 
K, lf:t ville det med nådig vederikänsla bemöta och 
ibågkomma. De ihfödde svenske påtriöteme skuUé 
de 1 pfovinséma inhemska eller utlandet födde med 
goda exempel föiréga, hvaraf H, K. M;' som nn en 
rum tid bort åt hafver sin comttioditet satt å sida 
och i dess ställe många svåra och farliga travailler 
utstått, jemväl med dess oförlikneliga heroiska er- 
viste tapperhet för fäderneslandets och sina trogne 
undersåtares säkerhet och välstånd vågat och hållit 
sitt lif och KongU blod ospard, skulle deräf högeli- 



( M ) 

gMi blifm MHineffad tiU ftftt Tid«t«t ^n hHm i«lfiM 
4raga 4ni ifveri afifc ook ndbsAiiihely som H-Al sMr 
to oogHMit hftrtiO» i/^ alMriif tillfyttett ftetttnmas 
kaoi erviit bafver in. ro* uingtfilrligBli i mimiui "n^ 
(eriieUi «él «o» fester begttm* offtr^ >; . 

■ ■ I , * . ! « 

. . Fleétwood 

•^ Georg^,^^) Frib. Riddare 9 Gen^ral-l^eaT 
feo. Krigsråd, ^dod 1661^ 8kref sa«oin Öfversto ocb 

■ • • • • 9. 

Cpi^inf ndapt i Colberg snart sa^t poatdagligifii hq||pB^ 
utförliga bref till y. CiotiY* i Pominern Frih. Ai Foi^ 
bps i Stettin ^m alla 1 Colberg. vid Garnisoaen . oe^ 
staden (ore&Uande märklighete.i(r ocb icke märkligr- 
heter, som vittiHi att . deo svenska occu(Niti(wea ej 
foga miodre tovdtn Bonapar^udia både ;)fip börseU^ 
Och i anderkufvade l^pder .beböfis det. £n ang preat 
Joachim Wendt både i d*. H. Geists Kirche i Nov» 

4 

1649) enligt Rector Scboln Mart* Volckroanas infovr 
drade vittnesmål esp. jiivefiili fervore é$ judiciq( imtr 
niaturo ifirfit mot accisen} ami i^d , CominendanteM 
beifrande rymt, jutan at^ de bedröCvade föi^äldtftrni 
visste hyad ^^^ ^A'* ^1* yäotede maoga ffierfö|jarQ 
em denne ej napitt^s» fifart. V* knnde ej lainnaft 
verba formnlia. Sofdatprnf. gifte ng utan* att iaktta^ 
ga befälets ordf# w» uppvii^ande af bergen för 100 
Rdr och pr^et^rM vigde dem på deras begäran. Col* 
leotörernn nf iniraderiia både chikaaer ocb beavifcr; 



' *) Fadren rar en Engelsk Riddare och skattmästare för Cii> 
• rio pupilluruinf. 



( 5» ^ 

fdféai. TftiMireMlfisCii iodM mj^drit fÖlk tllt rig*,' Ph 
in4«* säBiltisiå MérMmri HH igraiMM «tt Iji^si (16S1 
^j) DanfsigiTW ej att. #ro^ livai? treljftWKt rfmHi 
btvgMntapét uppoiflrehéni. « Mand OildbMiytift iColu 
hérgmtt^ nMineli fl«itlbs*€HrUy SMvie^Ii Stthttliir) 
liwM, JlajfoU» PoUer «fieJ In JEäOnå Herveo Obtv- 
stcn and Comtnendanten , priesentibns Hr. .Regim* 
Majoren Erick HiUebortf^' Hr. StadtsMajören And. 
Eriksson^ Hr, ^ap. 8tap)^tan, iifid J3v Cfip. Lev^ipston 
rauakades d.^5^^SepC. 16^1; rörpnd/» ett hI^s^I^I i 
K^ongL.Licontba^et.melliin ^n borgaie i jColberg och 
Kap. Sven Andersson.. Fl^etwoods ocb Förbi bref- 
vexUng fortgär till 1663, då Fl. bodde på Jalunda. 

FoeV 

MerPeny ÖArerim éth CötiimenJaht till ' IVftteborg, 
trol. lirod^réller sön* ^X mktm''fbai Commehdant 
flå KmfadiiH> ftky«f 'tfh «ri'«*X DelaGarflie Mn 
H^wkaiÉg^tå^M' Dicllfiflit^Mi tcJberalmöftstrittgar.' 

'^ ^'ill^ltf,' Öfvérste, !iadel682'i 43 år tjéné unl 
der militiestaten, derunder blifvit genomskjuten öch 
Mooifedas llesMrad; boddo i Fkriimd och ^häi om 
paradiorion fiin fiiksdåg^nir' btVistand^, ^nanerligett 
VU nu kasiiét; ékréf 1686 UiU a J. Hom, »iHeha 
initi Brdttft ski&nästev yngsta: s^ster/ltän hMints oiräiA^ 
gaato vmU^paMfi. . Bobiaders .IVumpeter hav på irin« 
IdUIarén stndfit m, fogdii» ibjU» Grid bjdipe honom 
udan bottTléfver. Dfvetstin AnU Hom hsY fått 



< « • / 



'f • • t 



. « ■ 



( 60 ) 

m bmf tttrg' på Ktaii«nMineii eeb iéa mcÉlBaf 
bpten Jtfh^ Jftg#rborn ^ Lftppig bur i 4«iMi dtiga» 
råiutt kMUntt i 4ka4iiAtl^ alngic eii boiid»Ui|Jål i Per* 
man. Lar9 Blifieldh «r Brnd^vmme oéb briUlofdt 
aber •fter :3t^4»&iiart mtQibrarfat dan. fioggan fti^ 
Ytt jag tj.9t BaV» Su.Adaiaiir. II TilUgg ^ j«K ^ 



'' ir 



•^ Tgrifj boeddij i<l Åland, ble^ vfd an a^ 3é 
lista Riksda^rria i 17:da saklat afatérni hindra^ 
att 'komma tiirltlksHagén/\En Fotangel lefde finnii 

1710. Ätten är en af de ftldstd adliga i Sverige» 

' ■ • • ' ■ 

Forbms. 

v 

' Oenaa lit^ så Ijrfdpde.i S|cQUlai|d, Aniiq < i. mh 
agenda inom Stor.fiiittiiQiijie^ iakom«^ o^h Uoi^ttrMa 
'en kort tid i Svtrige ocbtifar ^fr Mbigase^liubådiä «&•> 
AU oiBb glofiid. I afaaand0.till de åénM^^MiiméM 
felaktiga nppgifteroa i v. Stiernmans Adelsmatrikel, 
vill Utg. meddela iitt etdrag «r .Öfverste Wilhelm 
Forbea b^rförwAde Memorials. (3 vrktja foL fin 

«iM _ • • •. .. u -, 

Aaifo 16H bétef det, i Julii måDåd ktal; jag 
ur, Skottland med ^e< älate Broder :/iarif MéJNm* 
de¥ Bär0M de JFbjr£er.(fanrilise ForbejAommPriincepa) 
som fSrat Tarit i. Sv. Konnageas > tjeast oab haft 2 
regenienter Skottar af i260ft man, till.fitådei Bremen 
med 100 man och mai^bturadé vi med dét. medbragtä 
compagniet till dét KttW|l fUtlfigreb vSAIliuidett iuh 



( 61 ) 

f 

ANrliéHig Gtoffg arf BrooiWi o, LtB«b«, btll&eft W 
K0i^4 SveBik CfBiiefal I Nedersaxtika - kt^ueh. VI 
fingii httiA^r'!^ Bit gå med^ ConqpBgBiet till Oiiia* 
brd^9 der tifyerste MaubtBS Farbes eomni«oderBdB 
•oeh att fSrblifvB dar flbm gar&isda. EnHBUertid gick 
MiBdén HiBd acoord 6fvar. 1635 obi vår^n blef Jug 
ansdlld vid d«B unge ÖflrBfstBLediet regemente, séai 
haée fvart» i Brenien,di vi iBtego 'Ni^nburg geiiom 
Blockering* Sedan Hert« Georg slntit fred med Kejt* 
BsreB eoDJnngerade^ vk oes med Fältniek. Baner, då 
LnnebBrg och Kalkberg intogoe ocb Wittttoeket 
steget kolls. 8å intogs Werbenskass, samt Erfbrt i 
TmiQgen ecb några ' Siscbsiska regémenter togos 
tillfinga« Vt ryckte sedan lok Leipzig, slogos mot 
en fyra ggr starkare fiende, eenjangerade oss iHéd 
Fikttsk« Wtangél vid Neustadt, återtogo flera poBH 
merska orter, fienden beitoSMgat sig, drefvo boaoai 
jtfver Elbe m. m. slogo KeJsfrK F4lttygmit* Salic, 
intogo Zwickaii, Horheburg, Lawenlmrg Ac^ och fMJ<* 
de alltjemt FSltmarskallcen. 1639 d. 4 Sept. Uef 
General MaraziB slagen : vid Chemaits I Meissen, der- 
på Piraaa intaget ocb Qenerallieut* Hoffkirchen ocb 
Mofitocucoli fiingne. Vårt - iiger var Iftnge vid Bran- 
deiss, därifrån vi nndaatte Fuma, hvarefter jag com<« 
»enderades tiH Schlesien^ under General nStallbansn 
(Tborsten. Stålhaadsko). Eftes flera vttrf kanonera«^ 
des Begensborg, der Kejsarea vav, » faills . en sthsk 
trftffsing d 19 Junii 1641 vid Wolffenbätt^I , som 
Bmosvrigarne blockerat och de Kejserlige ville and- 
Ata« ' Kom nu, sedan Torstensson eftertr&dt Baner, 



( w ) 

k0odofff kirle iéU l&rfideri fdbc^ me» iqpptidtLtfefWft 

BMWlildi» Socow, Sugåa m* £L ^rtor. Då T^t^MmH* 
MO dg^é &Mt%å Atl aoftrkff» fieMral F#KailitMUi:lbii* 
ifgoM Olio&iB Mh.NMsttdtf tioAMrtto; Ckr«0i«^bgtfir 
iii« fl« J«g badt coaiBimdet ett ir i ObDits, Mdå fif 
tndrai Jl>l9«kvAd« 3 gfinger. Vid JkHgel nol Bhrn* 
mafk, oomilitildtmdts jag tn^å eo loitfOpp^int^gBAd^ 
Chriftianprieif, Braderibiug iOohiRendstbiirg, .dente 
SvMskarM snrt Uefro liiftslare öffter Jiela BMbtaiå 
odr Jutland. xiton Gluekatadt och. Krempe; men na 
kam Gallas^ fo^jmngerada aig mad DaDakara% inéa 
Uaf sbgan Q«h måtta diaga tig tUltlVég faUfiåM 
fta^en vid Jandcow lfi45 A. 24 Ftkc^ der 7 Geaen^ 
Itf i^upade eller fiogådea ; ^'leh mit melaem Bagb> 
aMnt twey Brigaden vMfFeindft aaa dam Waidt ga^ 
seblagen, Tiele gefagHey Faftnlein^ Stncke, Munitieaa» 
wagea bekommen, éaa. Oirer viala Aia Gewebr <we|^ 
wetfffea BifiMen Ibr leben xu aalmen. In gegenwait 
Hr Feltm. Terataaaoas and Cilan. MortaigneC .Icfa 
moBta liiit mainkm Bi^ment äbar einen granifit »• 
vancireii' ui^ batte keina Renterejr bey rair, da ka- 
men 2 Esqvadrona.Bajreiticbe Cnrasiier ndrMq dia 
Flanqne, dakulMr etliebe Qffieirar and Kaecbte tndt 
blteban ond gefaageli wurienandi Hr Obriatmi Oae- 

aledt blibe, dan :Wir aeine Fabnen nnd Reqnan • hmf 

■ ' . . . { I • ' 



*)EndS simma fltt ))lef 9ed«n treoik Friherre (o. -65.), 



• j 






f 



( 63 ) 

I 

hgefmcmt Éå tmi; i^MftosMa trebrtaw leh ^rt. tek 
Urg^fageiiy^fégcli riénlwlwiit ^bftfvoli den uAtrigtn 
in .éfffi verStlgaug gliåoklich .^wied^ramb Iom^ emåchcn 
Uhi4«l d^elMr )ne4 utV regctaMOte tani CooitMiMkriit 
i Ckmib«» : Åjm moprnm^tid^rad iM jag dård tåeftd^ 
Mi^ Ifinge •£ jVMadbiug under Qurerande ontsigli» 
ga mni^tari Dcfe ^qh under itifaigndet af Téfgali^ 
Meiepen |u. fl.. ^^^^Ii) hvärigeDom r Cbujtfujrsteii . i 
Sach^eu tTai^s att b^rai stäleftåud och mt r gifva 
etei 10000 {Idr iieån^^eiit ^köts. aed^n 1 begta f^ 
ten vid Åugsbftig^ (.Alareberi^e mot Bregants; wU 
Bodenaee a^h iniof a , skalisen om Ju)^(b# «(ied slantif 
då jag tog €<mnie&daDieq tjU Ifi^ga^ Vid jw aniiM 
^iik alosmiiii^: blef |>5gra ari^^ei^ g»<i0^sk>leQ» taf 
en gång Pi^ea Jill B^tie^brjjia med Ma sitt c^Ur 
vant tl^l fånga, 1^7 blaf Jag,, spw däck l8nge Jemi 
iwft Qf värkta: IjatMit» a£C!eji« G. O. Stenbock nin^. 
et&U4» som (^r««a. O* 14 ^Oc*. 1646 Tardt freden 
ijuten i Minater och Oanabriig, dmrafter vi inquarte^ 
radea i BoB»erskA rikeia 7 kretaar, jag med mitt re*" 
gaittel^te mari^cfttfrade vid nyåret 1640 til) Niimbeiga* 
aka gebitet« Vi måste .tmga Chnrf9rsten att lemna 
det fcaatSmda qvarteret* Jfötladea sedan i Bremen* 

(Blntar hir sin afiitobiö^raphi med vackra tack* 
tftgeker titt «lad.) 

Min åtdiM Bi*or AkXändér Lotd Forhetj noni 
tj blott It Tåihilin Forbesiornm princeps ' utan ^deii 
ft r aic lorden '4 hél» KMfaiigai&et Skottland, oth so^ 
mt iriijriléi^ ifll ^Sy» 'Kbmingeir med 2000 inan i it 



( 64 ) 

s JUgN i rt Pter pi'€gMi ickoÉfiÉi, Inr rarit alyeUlgrait 
3 ggar blifva fangra, sist 2f ttåmdsri Miii4ei»^ «t^ 
T#xl^ tiU slut »Ml Gwenl Gr. GiiwMis Sf%sr 
€m (M?«nts Weslsriioits, son ode käft 2 r^»tt» 
(KifSMiig».) Min mmiwm Brodor Joåm Aråer Jfe- 
ron åe Pmittadkie ankosi 1633 till Svéiisko anMeo^ 
såiadss aia vid Nordliiigeo, Mrdo vid WitsUMknrw 
slsftt till Westpbslska srmeeii, kom sedan åter ttll 
svenska armeen såsom Öfverste Lient» men stnpade 
i en trftffniiig med Kejserl. Öfverstmi Don* Gftrasko 
▼id byn Hagldiarg. Begrafren i Ifinden. S|elf var 
}ag yngre an Brödren Johan, men otst ^ter mig i 
ilder voro Biddeme Arfkmr och Jäeohj begge k^p* 
toner, bvilka jag förlorat i Svenska kronans Ijenst, 
Jemte en faaVbroder Johan Ferheij som var Ikfajor 
vid Ofv* Potdeyi regem. tiH fot. Liltaledes har jag 
måst se flera mina nära blodsförvanter och fränder 
ati^^ for Sveriges ära, nieräadels i b5gre charger 
och efter flerårig trogen tjenst samt efter fSrvSrfvade 
ärofulla namo, bland favilika^nast mina broder må 
n&nnas: Johan Forie» de Cone, kvilken haft ett 
B^emeote. och länge satt fången i Lindom^ AieJttm* 
dar Forbet de Ardmurdo^ som värfvade ett regemen* 
te i Thnringen, dog lång tid derefter i Ejsenaeb; 
Matihias Forbeg^ som varit Commeodaat | Osna- 
briig och hans broder Ar/vid Forba som varit Qo» 
neral Maj. och v. 6oav. i Pommfirn, nu Baron och 
Riksdåd i Sverige ; Arthur Forbes de iC^ne^ Rid- 
dare och ÖfverstLiy begrafveo i BuxtehSde; Jakmn 
Forbes de Tulloeh^ 9^m stpi|pi4^ i Ni5r41i|igerslag^i; 






^ 



( 65 ) 

Mmst Forbegj Slqte sonen af nyssnämnde Matthias^ 
Georg Forbes och brödren Alexander Forheg^ att 
fortiga Majorer, Kapitener och andra officerare. Da- 
niel Forbes^ Baron de Reay eller Lord Reay, har 
fort ett fotregimetite till Kohgens tjenst i Danmark 
(då han åtog sig Reformationens sak), hvarvid Ar- 
thur Forbes de Tofi^tr rar OfversteL. och de fleste 
Kaptenerna dervid helte Forhes. Sedan Danska Kun- 
gen slutat fred med Kejsaren, gick detta reg!te först 
i Hollftndsk, sedan i Svenska Kungens tjenst, i^om 
förde det med sig till Tyskland. Efter slaget vid 
N5rdlinge(B ställde det, jemte andra Skottska reg:ter, 
sig under gamle General Rathwen, och tog Fransk 
t|ehst yid Weimarakä arméen. -^ 

Ättens Symbolnro: Grace me Quijde* 
HFartill kommer anteckningen: att sal. Hr Ofversten 
Wilh. Forbes kort före sin dÖd författat detta Me- 
moriale och deri beskrifvit sin tjugoåriga krigstjenst; 
att han sörjd s|f 2ne Konungar och alla officererna dött 
vid 40 års ålder; och slutas med anmärkningen, 
haru • * • . die so viel Gutt verscho^sen 

nnd 80 viel Tapfferes Blut vergossen, 
doch bis dato kein recompense genossen, 
dass aber solches noch nicht erfolget vt^ird bloss dem* 
hiss hero bey virohnendem Ungliick zugeschrieben» 

A tergo 
har R. R. A. Forbas skrifvit: 

Öfversten Hr Willham Forbus, hans lefveme 
och huru länge han tiänt Cronan i Sverige^ 

(IX Del.) 5 



f 



< 66 3 

Desse brefven lade jag frän mighnSr jaghdrogh 
till droninghollm som var d. 23 Dec« 16é(X 



Det kan ej vara utan vigt Sfven for den 48om 
skrifver Verldshiitorien^ att anmärkay bura, n&r Sveii"* 
ska Kyrkan sände sin Konung och bKmman af sitt 
land ut i Protestantismen» korstågs d<Ni Skottska kyr» 
kan, torhändå « näst den Svenska i sann prote» 
stantisk anda ordnad och bildaij, dervid till sam* 
me korståg forsände sin första adliga ätt, af hvU- 
ken sä många stupade i den verldsvjgtig^Terldsbe-^ 
prisade striden. 

Obs* Den Forbeska Ättetaflan, omtalad i r» 
Stiernm. Ad« M. I: p. 324» förvaras. pa Loberod* 

— WiNam (Forbes) har skrifvit 10 har förvara- 
de bref till Arf. Forbns sin Inbesonders hochgeehr- 
ten Lieben Hr Vetter nnd Bräder =*^), d. v» Gouver* 
neur enPomeranie & Meissen i Leipzig. Första bref- 
vet 1649 d. 3 Jun. Niirnberg recpmmenderar en re- 
formert ofiicer, som i 6 månader ingen ftåld fått; 
hans hustru heter Isabelle Forbes. Öfverste. Bar- 
clay hade lofvat sitt förord. Sista bref vet innehåller 
lyckönskan till R. Råds Erab. d. 21 Oct. 1653. 

— Johanj Baron, troligen Forbes de Corse 
skref från Leipzig 1649 och från Riga 1651^ i em- 
betsärender; — Johan förniodl WilUams halfbroder, 

.♦) På utanskriften "Mon treshonore Cousin." 4 



( a? ) 

AflMttadMi till 81 



16^1. 



Tai Sverige inkem kåioni Kapten for det skott- 
«ka krigsfolket, mm kampade med K. Carf IX mot 
Katholieunaen i Sigismand, H. Hinric Forbe^ tfH 
Tbaiaistm i Grefsk* Abirdein i Skotdand *). Stupa- 
de Tid Kerekhdlm i lifland 1605 d^ 27 Sept g. m. 
en dotter af WittiaB^ Fotbea tUl Corse. Hans ene 
son Jaeoiy Öfverste vid ett sjeUVärfvadt regemente^ 
adlades i Sverige, itttrodueerad 1631; den andra Pef- 
ter tim SchSnenwald <i Preussen) Var RäntmSstare 
vid K« 6« II Adolphs armé; Jacobs son Petter For- 
bes, Mbjor vid Upl.Ittf.Rég. skref d. 26 Maji 1660till 
JL B» A. F. irån iMgret Brindzhög: 9)1 dag blifrer 
Freden emellan oss och de dansko underskrifven och 
i morgon blifver han publicerad. '9Ti Nblifva ej 5f- 
ver 4 dagar längre i lägret. Jpicob Forbea är nS- 
gorlunda tiU helsan kommen in gamt af Husby d^ 31 
Jnlii 1661: om årets 6eneral mönstring. 

Arvid Fi^bui (ej Forbes), Friherre till Kumo, 
Httrre till ArtqS, Gennarby, Friborg oeh Ed, General 
af InfisntyT. Gouveneur i Pommern, Riks- och Krigs- 
Råd m. m. t 1598 f 1^^ bar genom sitt archif an- 
seidigt okadt det DelaGardiska. Är Förläggarens 
fai&rs morfar. Demtur några upplysningar. 

A. F. och Märg. Boije (som genom sitt 



*) Efter ea af C. Schdnfeldt ridimerad Geneal. Tabell. 

6* 



( 68 ) 

form gifte \>lef CansHPres. AfVid films faniidr) tiptr« 
gjorde ett inbördes testamente 1655, omskrifnt iGSi* 
Forbus hade Tid deras giftermål egt 30,000 Rdr pgr, 
ntom silfrer, gtild och ktenodier; enkan ärft intet ef-' 
ter fadren, lemnad i fattigdom af sin förste maif. 
Forbns kostat pä Göran och GasUtf Horns uppfo- 
stran 8000 Rdr. Enligt RiksCanzL M. 6. DelaG. 
personalia öfvsr nnge Jaeob Henrik Forbns, rar A rf. 
Forbtts son af YSlbéme Hr Ervaldt Forbns till Ny^- 
backa, g. m. Karin Bj&rnmm till. Anas och Jackar- 
by; Ervalds fader var Yttlb. Jacob Forbas^tili Cof- 
sendi, g. m. Märg. Santhers Herre af Raarith; Ja- 
cobs far Välb. Dncanns Forbns Herire till Corsendi, 
g. m. Christina Messer, dotter af Friherre Ale^t^anéet 
Messér af Bailefne och Ade, gt m. Helena Luniltf, 
Friherredotter af Cussiknai och Mediers. Dneiini bx 
Tar den Hogvälb. Wilh. Forbns, Grefve af htiset 
Forbns och Corsendi. Af Marg« Bojes personaKa 
inhämtas att hon föddes 1604 på Wexi5 i Finland* 
Hennes Mormors far kallas här Yätb. Hr Hans Cla^ 
gon (dock ej Larsson. Se DelaG. Arch. IV. p. 192 
& 171), hvilkens hnsfra var den Yälb. Frn Ingeliorg 
Hans dotter Tott tiU Gööbyhotm. Hans* Classons fiir 
uppgifves vara Yälb. Herren Clas Johansson, bördig 
af Westphalen, hvars husfru vaår Yfllb. Frn Cfarist»* 
na Ake Johanssons dotter Natt och Dag af Gdks- 
holm. Ingeborgs far: Hans Åkesson Tott till Bin- 
rum, Ridd. Lagm.' RiksR. g. m. Ingrid, Lars Sigge- 
son iSparres dotter, Riddarens och RiksR. till Sand- 
by och Bijkstad. Som i dessa genealogier sä myc* 



( 69 ) . 

Jbn 4>reda inkofnmit, är bilKgt visa denna tafla, upp- 
gifven af personer, som borde känna detta allt lika 
väl som vi nu känna våra slägtförhållanden för hundra 
år tillbaka. Märg. Boje giftes 1625. med Henr.Horn, 
Ofverste. Han fbljde strax Kungen till Biga och M* 
Boje blef hos Drottn. Maria Eleonora. 1629 stupade 
hennes man i Preussen. 1639 i Maji ingick Enkan 
sitt andra gifte med Frih. A. Forbus, d. v. GeneraK 
. Major under Hertig Bei^endt. Ernade Gen. Maj« strax 
afgå tQl Beg:tet, men fick dervid spörja, att Hertigen 
åött, blef derf5re hemma till 1641, då han sändes af 
Dr. Christina till Stralsund. Uppsökte Fältmsk. Ba- 
nér och följde honom tills han emottog v. Gouver- 
nementet öfver Hinter- och Yor-Pommern, reside- 
rande i Stettin; afgick så till Meysen, Leipzig och 
sedan^till Mark Brandenbnrg* 1653 kommo de till 
Sverige igen» 1658 kalladeg F. till Gotheborg och 
sedan till Danmark att »dirigera Militien öfverSkS-- 
ae, Blekinge och Halland,» derunder hans maka jemt 
fSIjde honom. »Marg« Boje har sina gudelige andäk- 
tige meditationer uti sång på melodi ställt, som efter 
b^nne lemnade äre, dermedelst hon äfven i sin döds- 
beredelse sin själ ifrån denna verlden till det him- 
melska skilde och transporterade, sig icke stort om 
detta förgängliga bekymrahdes,, allenast välsignande 
sina k. barn med hela sin omvårdnads» (Hennes por- 
trätt på Löberöd frän» ställer henne med handen hvi- 
lande på ^Biblen -^ en Bibel, som fins qvar i Biblio- 
theket.) Märg. Boye dog d« 22 Sept. 1668 och be- 
grofa i Biddarholms kyrkan. 



/ . 



( 70 ) 

A« Forbus förde fr« 1641 d« 16 Sept en Memo- 
rM bokj deri han antecknat: I. ex. 

1641 d. 16 Sept. drog jag med min k*b.oehUUe 

f 

son till Strålsnnd. Gnd late det vara skett i enlyc* 
kosam stnnd. 1641 d« i Oct ftr Jag kommen tUl 
Strålsund. Gad late det vara i er lyckosam stund 
de. D. 16 Oct. flyttad i Tuisteus bus. Gud gifVe 
sin välsignelse écc. • • 1642 i Jan. for F. till Grips- 
vald, Wolgast) Demin « • Åt sina s<yfsoBerl640d)41 
till studering 300 Rdr: Spanskt Uäde 2 Rdr alnen, 
forgylte värjor 4 Rdr. Byxor med gnll ,och silfver 
pä 9 Rdr. Dresdensresan 20 Rdr. Numbeigsfesan 
70 Rdr. Sände 3 klockor till Kabgsala i Finland 
1645. 1650 sändes med Job. Alex. Forbas. till Kn- 
land två Kar med Unga bSssor, b vilket står på lijal 
ocb kan man vända dem bvart man vill. Är brukat att 
skjuta trapper och villgäss. 1650 d. 1 Ma^ Gifvit 
Gör. Horn till sin r^sa 500 Rdr. Gud ge benom tiil 
lycka och välsignelse. I sina, SchreibCalendem 
16^—1652 har Forbus också antecknat åtskilligt. 
Dessa SchreibCalendem äro ntgifna af Hetlicins (då 
80 årig) och Mollerus J.K.M.su Schweden Matbem. 
éc Pract. in alten Stettin, der Forbus residerade såt 
som v* Gquv. i Pommern, Fuhrmann oeb Keding i 
Bostock, Eichstadt i Dantzig, v. Lochoivitz i Ham- 
burg, m. fl. än dedicerade till Hr JX. v. Königsmardc 
J. K. M. zu Schweden hochbestellte Generell, än Hn« 
C. G. Wrangel i&c. fulla af astrologisk, medicinak, 
ekoAomisk de. visdom, stundom med små historiska 
uppsattsen Der Arets ålder p* 3 uppgiives,bar Ulg. 
vetat smickra Svenskasne t. ex. 



( 71 ) 

Isl das Jahr nacb Christi Geburt . . 1650. 

Nach erscbaffang der welt 5599. de. <fec. 

Vom Tode Alexandri Magni - - Cssaris - - Caroli 
Mi^^ni • * • Von des Königs in Schweden Ankunfft 

anffn Teutschen Boden 20. 

Sedan fr. slaget vid Leipzig 19, Lafzen 99darinnen 
die Schweden zwar gesiegt, ihren Konig aber einge- 

bfisset 18. 

Slnd. Von der Slacht vor Leipzig und dieser St^dt 
Erobemrg diirch Hr- Gen.' Torstensson 8. In. m. 
Man finner af Forbnske anteckningarne, huru en v. 
GoUT* i Leipzig och Alten Stettin måste flitigt resa 
omkring i Pommern, bevista . Landtdagar, emottaga en 
utogd resande Furstar, Fältmarskalker och Genera- 
ler, samt Toro liksom länken mellan Svenska och 
Tj^ska Staterae under Sveni^ka spiran. Utg. vill ned* 
akrifva derur: 1642 JuliUs d* 16 kom flottan med 
folk från Sverige, Amiral Ryning och Ax« L01ie« D« 
35 kom fältmarskalken H. £.Gust. Horn, d. 30 kom 
H« F. N. PfaltzGrefven. Oct. d. 23 bar H. Exc. 
slaget de Kejserl. for Leipzig. Gud vare äradt för 
den herliga ^»fichtorien») och gifve oss snart en ny 
igen. Not. d« 26 är Leipzig eröfradt. D. 27 skotos 
här frogdeskott och gjordes tacks, i Kyrkan. 1643 
mellan Febr» d. 28 och d. 1 Martii dr5mde jag att 
H. E« Fältmsk. Hr Linn. Torstensson tog en af sina 
ovänner och kantade öfver sitt hufvud ut genom dör- 
ren så att han b}ef liggande. Aug. d. 25 sände jag 
80 man till WoUin efter Öf. Kaggs mänga skrifvel- 
ser och stora solesterande (sic) efter der var inte 



( 72 ) 

mer^än 25 man i befästningen* 164l,Jiilii|s 1. Stegs 
fienden med vår flotta under Zimbren den faele dag 
och gaf Gud vare lyoka att de behölt sjön pch Ja- 
ten måtte rymma ur sjön till den hamnen Naskou. ^ 
D^ 26 Ar Hr Amir. Clas Fleming med ett stort styc- 
ke skjuten. 1649 Majus d. 8. Hade jag Rådet hftr i 
Leipzig uti arrest för deras Contributibn och slapp 
de om aftonen före kl, 9 ut igen. Jun, d, 6 kom 
Ståthållaren fr. Stockh. d, 12 kom H. E. Magnus 
till Leipzig mellan 9 och 10 om aftonen. Jul. d. 30 
reser Superlnt. Sam. Enander härifrån. Nyårsafton 
blixtrade och dundrade det. 1650 d* 1 Maji resim 
jag. på H. M!8 befalln. från Stettin till Stockholm, 
Beste först till Jacobsdal, var der 2 nStter, sed^a 
till Svarsjö till K. M. var der 2 nätter. Kom åter i 
Aug. Nov. 7. Slog vad med Öfverstinnan Oebitz. Hoo 
satte opp 20 sköna bössor att hon ville inte, och jag, 
en skon häst om 100 ducater att hon ville gifta sig 
inom 2 är. D. 29, var i förste oonferensen med de 
Brandenburgske Gésandterna i Stettin. Dec, 8. Lof. 
vade Landständerna att contribuera till den 1 Mart, 
6000 Bär. 3000 skeplar Råg m. m.*) 

Ur Inventarierna: Fru Margretas diamanter — (flic, 
ra än 100 större och smärre,) deribland K. G. II A. conter^ 
fey, likaled.es ett stycke på gamla maneret, hänger ett lejon 
Uti med en karl på, allt öfver carminceradt med sko* 



♦) Af allt* synes man kunna sluta, att F. fört yäl en kraftig 
men human styrelse öfver de Tyska besittningar, hrilkss 
Gouverneui* han rar* 



( 73 ) 

■a BinS blåckstéoftr; gtaldet uppgSr till 1654 ducater, 
déribland Gustaf Adolphs Medaille om 25 ducater, 
K« Johans 10 duc. K* Carls med båda sina s5ner 
om 12 doo. Ett guUbaad om 2Q0 dneaCar, att ärte- 
band om 168 dac. Ett gullstop 80 dnc. d;o nied 
smaragd på locket af 236 dao« 2 gnllskedar^ 2 gull* 
kttifvar. Silfverservicer; 2 stora skinkefat af 480 
lod, 2 dusdn matfat 3936 lod, 3 dussin taltriekar 
2666 lod, • • • • Servicen »som dagligen bru* 
kas:») de. . • S:a 27,680 \ lod. Man finner vid.> 
jemnforelse af Fru Margarethas utfattiga Enkestånd 
efter en Anförare i Ryska och magnatlika ebkestånd 
efter en anfiSrare i Tyska krig, Mvervägaude skäl^ 
hvarföre Svenskarne hellre ställde sina korståg mot 
Romerska än Grekiska Kyrkan* 

Job. Videkindi fick for RiksBådets personalier 
50 Rdr. Meit dessa finnas ej qvar* E« Emporagrius 
för likpred. 100 Rdr till 34 prester, som följde ki- 
stan, 75 Rdr. Till 200 Ryttare 800 daler, fotfolket 
13 T:or 51 och 130 d. Artilleri folket 100 d. Tillscbol- 
staten, som och deltog i processionen^ 168 daler* 

Forbus sände vid en svägerskas begraihing i Finland år 
1657 Spanskt vin en half åm 24 Rdr, franskt vin ett 
Oxbufvud för 36 Rdr, samt kläde, perlarbete d;c* 
för 367 d« 16 öre kop. p. m., qvitterat af IB^arin Bojé 
och G. Ille. 

Af Forbus egne bref finnes ej ringa samling. 
1634 d. 20 Maji skref han sig M. Bojes »förobli- 
gerade kneckf). 1640 d. 8 Oct. heter det: »Hiertans 
lUerkäraste bjerta, egen själ och min stora dygd, 



\ 



( 74 ) 

den jag är -d^Idig oob pligtig ijena 8å länge jag 
lefver,)9 Han var på Ekholmen hos Riksfäkhar^eo» 
(Ebba Brabe synes ba uppgjort partiet för sia barn- 
domsvän Margareta B*) och derifrån skalle de resaliU 
Tidön till R. Cz« D. 27 Oct. B» Cz. både lofrat 
F« stora promisser. Förgät ej bjnda R» Cz. till £ad* 
der. Jag bar åldt släda 24 mil« Helsa Biksdrotset» 
Hamburg d* 28 Nav. Gref Magnus oob jag äro*^ nu 
lyckligt bit anlände. Ti voro i Gottorp bos Furst^i 
af Holstein, som lät bänita oss med sin kndc och 2 
Jankrer och både oss pä slottet. De ville täm^ 
ligen fylla oss, men vi slapp med ett litet pinck* 
ras« Jag fann mig der ej« Han hade en betzlige 
• • • till gemål. Hon sitter och grinar vid 
boxdet; bar en stor flabb så jag kan intet beskrifvat, 
bon talte icke ett ord vid bbrdet, utan satt dcb såg 
surt ut ; jag märker hon. är ingen god svenska. F5r^ 
sten han discurera länge med .oss efter måltiden pä 
gålfvet, sedan hon var borta och drack så några 
skålar, deribland Drottningens, som han ville skaffa 
en bra man. Jag svajade: Gud late henne faen god 
man for henne och fäderneslandet eller ingen. 6ii4 
bjelpe oss i Tysklaud först, sedan skole vi nog kom-^ 
ma till rätta med Danmark. Kongen i D. var dock, 
syns det, oskyldig i Gnkedrottnis flykt. Han har ej 
velat se henne« Hon är och blir i vinter i Helsingör, 
har blott en Jungfru, 2 pigor och 2 el. 3 drängar. 
Fältherren bar gifvit mig 4 klippare. Från G3theborg 
sändes 200 citroner. HUdesheim d. 13 Dec^ Gref 
Gustaf Gustafsson är död i Osnabryg i bitsig feber 



( 75 ) 

; 

odb bT08isjuka« *^ »Bfodrenn Gref llagniuivar nu tu 
16 års yngling. ^1650 cL 28 Sept. ski^f den gamla 
?. 6«n« Gony. i Pommeni till Biks- -ooh KrigtR» Ge* 
neralen ofVer Svenäka och Ilnska milUfon, Ofverite 
vid Ué M:t8 Li^die Gen. Gnov. i lofl <&c« nSin 
Nidige Herren, om det Tyeka krigsfolkets rebeUion 
m. m. niViA rednction och afdankning af det Tyska 
folket, måste man traehta till att behålla det unga 
mamAmpet af Erangel. religion och deremot afska£^ 
de katboiske *) och de gamle soldaterne med deras 
hnstnir och måoga barn, som i qvarteren förorsaka 
stor olägenhet, besvär och klagomål*» ^ Till 
Göran Horn ««*) i Strassburg skref F. Siettå$ 
d. 14 Oei. att han findtligen skulle vara flitig i 
sina studier, ty soldatväsendet gäller ej men ,/)« 11 
ålajt 1651. Jag beder dig att du vfll^ vara flitig n* 
ti dina studier och att du blir fix i latinska . språket 
for all ting, att du med tiden kan tjéna Gud och fä- 
derneslandet, ty pennan gäller nu mer än väijan, ef* 
ter det är fred. i^Yar fStig for Guds sknlLe D. 15 
Maji 1652* 9)I|nBhällaI mina medel äro nu intet 
Itier såsom förr. Kriget är iorbi och nu mer intet 
att forvärfva.n 1656 från Stockholm till Inspecto* 



*) i Protestantiska armén I \ 

«♦) Om Forbofl militära verksamhet under Hert Bernhard 
finnes en dess egenhändig^a uppsats, som träffas i D.Jrck. 
±0:ie Defen bland hut. handll. ror. dD:åra krig€t, 
♦♦♦) Denna Forbas' styfson körde ner sig under isen rid Drott- 
ningbolm i Febr. 1665, Vid samma tid dog Arfred Mat- 
thias son Forbus, i Tyskland. 



( 76 ) 

ren: Efter bSoderna åro si motvillige så lit skrifra 
1111118 bönder till Knektar lika med Kungens bön- 
der och icke som frelse, fSrty det de skola ge mig 
derfÖre begftr jag intet, ntan låt dem hafva deras 
skattrftttighet så i roten som ordningen är, oek ku« 
de jag fa till Kronans behof knektar nog såge jag 
gerna, f&rty kronan behöfver nu folk. Molestera mig 
sedan intet med berättelser om bofaktigheten O- 
rimligt att man skall lemnå bonden gården till hälf- 
ten och anslå honom dagsverken tilK Denna finska 
seden brakas ej i Sverige. Efter jag ser här i Sve* 
rige, att någre herrar ge gods åt en Kari som tjemur 
för Ryttare, att han skall vara färdig när man bebSf- 
▼er, liksom ock akta på vid gården när han behofii, 
så vill jag ge 2 gårdar till två goda karlar och låta 
dem dessa besitta. Illa att Finnen ej vUl lära* bruka 
åkren, utan bara af skogen göra sin gagn. Han är 
listig, så- att han hör gräset vexa, man ' får såL vara 
uppmärksam. 1658 från Wissmar till. sin maka: Jag 
drar nu intet från Kungen, utan blifver eontinuerii^' 
gen hos H. M. tiOs jag bekommer mitt afsked att 
resa hem* Johan Oxenstjernas Bk . föres härifrån , 
till skeps. H. M:t och Drottn. följer till stranden, 
med de Förstår och Herrar här äro. Jag och Will< 
hem Taube leda Grefvinnan, om hon orkar följa. 
Jag hänger som lösärnien efter min nådige Konung. 
S. å. fr, Gotheb. d* 11 Apr* Ingen begärer ännu nå- 
got af H. K. M. ej eller är ännu någon tid till 
att fordra nä^ot, efter här faller mycket stort arbete 
af ett och annat uti publici väsende* Jag samt Ht 



( 77 ) 

Ik Vmw^ Hr SMTm Kolft (1) oeh Hr Pir Babbipg 
åro deputerade till att taga aHa besvär app af lan* 
étkj 6<»m hir omligger. I dag ftr propoåftkiii sked^ 
4 JBgenting ftr ftnim begärdt af Riket^ ooh jag tror 
i lasdat blir intet om något . anmddadté ' lagen atakrifi» 
' ning omtalas. Giu^f Soop, mimer Landtmsftalk, har 
i di« tait fSr adlen rfttt vftL Vi få sifta 7 tiHimar 
å rad om HdageD, Ii första matbiten kl. 5 e« m. ikor 
Rolaiid li^ Tara i Italien. Lilfieeron,' som kons fn 
\hKg9xnj både ej hört till honom. I går nd propo* 
aitioaen talte H.: M* 2 i timma ratt vftl om allt aom 
akélt^ tnietater m.m. Alla bdrde med den mest ^An* 
ilavppm&rkaamhet. Jag må derom ej. meraakrif» 
vwu Gud alismäktig har gifvit K. M. staira nådegåft 
Vor. . Wmsmas! d^ 14 Jtf/t«.' Kungen har bdfaUt mig till 
lig från Pommern, éer det var UNkamt våra. . B0lSgr4 
fir Köpenh. d*QAl$g. Kom till^Malmo I .Pot^ $ckr^ 
tmå ^id. d. 22 Aug. B. M« har forordoat åt osa 
af Rådet hvar sitt hederliga hof till qvarter. Milt 
beter LindenonKS goAi. Jag sBoder i dag Slajor Tro- 
jenborg^ dit att taga det i »9clgooskihen«M Ligger &ik 
O mil h&riirån» Ibid. d. 3. Sépt\ Jag bar sändt est 
ki«ta med iSrft och andra saker samt 1300 Rdr till 
Malm5. - - Henr* H. Tar fuU oeh d^lly') af dl ofib 
br&adevin. 



\ 



*) Om betydelsen af ordet dull ftr förut ordadt. Det 
. betyder yr. Då ett barn börjar stå och håller på att fal- 
la åt alla hall, säger m^an ännu bland allmogen : dull! 
Af senap blir man också yr* Se Hv* Sköna Liti. 2 Del. 
p. 305. DelaQ. Areh. Vlli: p. 161, 



( 78 ) 

Bfend de många Corttspontaitana må anfBflMz 
EL Kufftwll, EAm (ArmoA. dotter afLoadahd. 
ioBt Karaelly Landibfd* Henn Flenmigs srärfMr), an- 
klagade 1663 en underofiieer, eam af hetmes bSoder 
emettagh pengar för att tiU mSmlrii^iea nnJrfn 
Icarl, oeh skaffat en fösUidd qviana* . 

Olaas Johansson, s<nn reste med migii Friherfen, 
ski^ fr. Paris d* 30 Oet; 1661, hani vid Gr. Nik 
Brahes intåg i London, ett tämligt tnmnlt nppkon^ 
mit mellan den Franska och Spanska AmbnssniB* 
rens folk, i det de b^ge sökte fSretrSdet, så att Hd 

fl 

pass 13 eller 14 af de Franske berättas vara nedap- 
slagna, emedan de intet voro på sådant betätriDta, %- 
tan s5kte det ram dem af ålder plftgat tillkemn». 
När Franska Konungen derom blef netifieerad, fakf 
han så férUttrad, att han sBgs hafni svorit sig skola 
samma injnrie^ hån «och spått Tindieera oebbSmaa» 
om med nytt krig, gifver tiden. . (Sedermera berittaa 
huru flVrsoniag följde). 

Arfv. Forbtts ' torde kunna anses representem 
den vanliga rådshopea i mn tid. Han ar en jemn^ 
trlig man, god rojalisti *) förståndig i att samla nnder 
kriget, af en klen bildning men ilskvärd personfighati 
det etisUka lifret, oeh duglig der han anlitas i det 
offeätliga. Han skrifver poit tchriptum^ iickretereref 
AmhrallUtet (Amiralitetet), aa:ciomer^ lusåemeni (lo- 



*) Flera tecken forefinnasy att han också egde K. Ctui Qu* 
stafs synnerligen utnriUrkta bide fijrtroende och personliga 
"afFection." 



I 



( 79 ) 

(lieateaant), Mumier^ Pttmem (Pommern), Corie^ 
aru é^ Sina l>ref dli bokhälaren bSijar han ston* 
dom: H0lseu aied €fmd alkmedUig och rfntar: digk 
Ml mifedHifmendt A. F., men andm gånger: /«• 
manmel i bSijan, och Mier goda vä» i slatet. Stan- 
dam fSffricommn qelfglorda oré: Precedenten har 
Jimxlermi .(ftcolimpttt) dig • • tMuehrm (skaffa sig) 
pengar. De Tanlignato namn ekiifVas efter ett, mSjUgt* 
vin d« T. . hendf>ntlal, t. ex. biecop Bebeeku» (Radbeckins% 
JR&€^ ifie» I evendoi ordc rftttakrifning är naturligt* 
Tfai an mindre att vfinta. T. ex. Du »Mall UUta $ba* 

r 

ttm fMuru haui f% • « • 

-^ Jae^i HemHk^ BJl. Arfiride son, dog nngé 
Qg. M» 6. DdaGafdie liar forfieittat hans personalier. 
F5dd 1640. Stnderade i Lcipsig och Upsala, reste se* 
dan till Frankrike, ^der han blef estimerad och 81* 
ekad och hans nmginge med flit sSkt: Så ock isjn* 
nerhet Ffiltmarsk. af riket Dnc de Tnrenae lät ho* 
nom till sig fordra, till att göra sig ett särdeles nöje 
af hans qvaliteter, dygdigil lefveme och nmgängcn 
D8d l€63b Hans många bref ^ttna om oyanUgt fÖr» 
stånd e«h intresse f&t offea^ga affidror Tid hans år. 

m 

Iterir d. 8 Sept. För iO dagar sedan Ongsladee 
Sttrintondenten öfrer financen VL Foaqaet, sdin var 
en af de 4 Ministres d'£tat, emedan han intet stuUt 
ner fin en 40 mfllioner om året» Konungen tager 
sa affaireme sjelf änder händerna* Yfir Ambassa- 
Inur ftr träffelig adnnrerad så väl för den nätta 9vi- 
ten, som ock för ein egen person och comportemen- 



( 80 ) 

ten Akua ock bSgt rid h^reti åk SS^OtL Srcpsktf 
Ambassadenran fick aiidiMt Rnt, hyaraf de ofn^po 
förtretades. Rosenhane teser ila 11 Eaglandr JDm 14 
Nov* Snart skall den stora balletéii' appförak, hvan 
like aldrig varit Gref^ Tott far, till FontaiBebleait 
att gratulera Drottn. 5fver den iiiige.Däapllia. D*12 
Dec. . Vid njår sk^tt Kwgmh slå 71 ittddäre^ öSver- 
allt g5r/Mi detmi nu pcepa^ationw^ bj^gas balcoi^er 
der preeessiiMien ftkall gå fram oeh uti Augnstiiier* 
nas* Kyrka« Konungen bar nu upprttitat eie Cottegfi-' 
um Jiistitiar, iaför bvilket alla soni haft finaniBema 
oeh kronans inkomst om hwijA skeh gérarftbendcap^ 
Fouquet främst, och bafva intressenterna allareda ba-^ 
dit några miUioiier ISr att den kammaren må af^ 
skaffas odi de fi decharge. 1662 d. 2 Jun. En bro 
var byggd från nftrmsta bås till Kyrkan; De, som Kon-» 
g«n iklädde 8. Michels-orden voro klädde i bvit silf* 
verduk med pumpebyxor som Pi^ma bära och kor* 
ta svarta kaf^por, silfvervärjor med svarta ruyare Qo» 
drar pä* Om sondagen hade de vioIettfSrgade hjort* 
lar allt fuUsiickade med stora gulllammor, gjorda 
som vår Konungs krdnings^hjartd,- fordrade med 
brandgirft- atlaak och samma hattar som dagen f^iit. 
Dnc d^Orleans^ Kungens bror, oeh Prins de Conde 
ha den dagen haft på sig mer än i5r 6 millioner dcK» 
manter. Ordningen, som de giago, var alla 3 da-' 
bame lika, .nend« fftrst Konungens hogueÉons, som 
är hans garde, vid pass 100, sedan 100 SchweitBare 
med di&ras officerare, deqpå Schweilzarnes säckpipor, 
boboer, skalmejiMr ocb trnmelagace, .sedan följde 6 



.MMtMi(UnUÉr)» ^ifik Ukv^ÉL s^dån 2 och 2 
«di :4K rftoist fUid4 $0m fiéAfWfi men mipd en fai* 

;Mli;4l5liritliHMiiiiiii "Da iMt^t^ii >:«taC ordreii aågom 
aptMfenruM^nfikadtoMli o^. aftdr^ >f&lj4p d^m» och 
ék ko««Mi fUo. Alf »om ftoHc.hfkMBiiia Orden, 2och 

i8iM hMfbaliiMt^ oflh fift Kupg»» Uädd som ijddil- 

r«, odi htm Or Immiom r^alMrnatc Nit åä ktoauno 

nMr I171IHUI Tar måldd tillredd i Ängnstiiieraai klo- 

MMT, der KnagMi åt ' iMl^WIft Viddarne. \^d Kun- 

naa b«cd latto HaM bror Prinee de Condé dncAa- 

'^^''il^'d«' Coiiiri;^tfég-Vr båda iddor-dm sa- 

'ieu a«'täd^ ir|<lilanie. fcftér måltiden klftddé dö sig 

-Slitoa'' W|fi^' alM k4&l/ng<irite äd Kyrkaii ah 

-^ tv^rWtib^ä 'Vttr'ftl&dd'noléit och flafdrår 

'Ir l^rlArgjä^rjtft' hÅd^a, äo\a sibdo upp, nä hvUka 

lÉititf^'»f'lhgi W mfl^</ag«Ä toe^ Konnngen uti 

-iäéA^tön '^étiii'^r le <hide' Bi^ddarne. Vår Am^ 

tU^SriOn 'k^ Umåti^hän tott den' stora bål. 

lettan. Strtuh^ i* 6 Oet» 1662. Anbelangande den 

Wo6gMqiyti«b,'«Mili skMIi l<Élttf nti Vrag eméifeli Kij. 

^tMi^f^léSkMif il"^iit^<m't^«aåtiåMtgi så iOiu 

^Mk' ji^ YdnUr, f i^eii, W via »oki Vn%,9ld Kirf- 

^i«MB^ jiået^ ^faUMil' imji^4' P^^ sktilé ?resa 

1lé9V^ ééii'^epM^ Uér'tfw« pré^ifationér, Aiéa inte 

ChuifiuMame hSrdeil ''iitét, ■ öéh hafver Kej8.' intet 

varit der odi tror jag nåppdigen Corf, - a£^-Saxen 






iesMiiänif ti^lo)^^ Mén -l^^ 8ft(taUMiii)mii 

liksfeti af CSln, MéAiå Mkd^M^; iifttHMii^ Misärto, 

tillhopa I CMti, %I1H imifti aialÉi i^liili«> imiK^i 

^ötkk t^TfvHM aÄ KoalfligjMii al^^a 

af Sao^étt' <^.-^fafcd«nli;^o tfMfc<i 

'hvarom tindérfi^ '«^s^iiMliaef('»fSBillii, aHnnåWiolgJKb. 

^aredä ..läter*6'regl4MMtf lri iii %; H»it aitfMd<i*m|. 

X);^27 €et. ie6t «§&!»' iiaila8€fci^>ofbfflibdaaarf aHin 

^tttiil Heidelberg; V' '[/,^«i luoiiori i(n 8i«d rf^o ^7 

' ' '. '); ' > r'f* 'H liiH 107(1 KdnII oitfm fcnoJ »ary 

T«> 1519, daler 3Q. f^, ,W*ftrf^»Hlrt»l8^h^««!' 

«rafi>i«fpnnlHMtiiBd^ g^itgj^r^b ><iä »flwi?.ii.hi».'U 
" ■>«i ■' • ..;:bqqio jEJ wn /dao leh irtfl-/ 



rtiite^M» 



•) Perf Mdsta hår l«iVlrfrt«^ai^ «i lBW rfW ii My #"IIIMii 

Apot)i0kares efter Theoph. Uomodei rwrp^iitfO Wt l^lrf. 



( 83 ) 



'•{«. 



' Mpmoi 

r *^ Jiéa»ne$ Sh Pfmpoi. Cmgiuatm^ Bkref d. 
i§ Apf« Mtti ttti :iii ClMMral iii«d »KMmmiindiiiOTi 
iW Coi|MH|dii{>]4ti «!#' dn IsinId. S. A. 4l t6 luiiii 
dareirluHi åH 0É €bn«ral4f ftatteriierré i/ f^itlttttd 
iM till HStdUi vhiiUi» én god os» sMndM till tadcstt- 
4alte fflii itrfti aa i ieij tmt ikofifötderfvaM. 

fv ^ i«itf«i »mri^AÉ tkfoi di^ s4 Mbji leés tiu 

BiAT.^CUriMi iMibitia-btSBr ^rm Atillftia^'! Ewopei- 
dhi p^Hlibii. ^Béfyse ntån våHiA af Nyéttikånttfka 
iiktiyslMrgilM) PiMol*alhiiim0iK Fmitts, hraHi ena 
»bn ^* 'It^K aåéoÉi kOt^naft' i' Nyen nå Iktmftrkt 
Uårog tiH Piadka ÅriåéMs nndérifåll^ att kan bléf i 
9Srn^'m^jBt AmiAik' i KrigsCMiBg. oeb f rfsta 
iåmMbSd. |'ilÄ iMnoift sårM FMharre (FtfiMtthikk.) < 



' 1 '. •. . .rj 



FröUch 

ii:..:?n J^«rÄi<»«»ft»Ä.G»fv« Bik«B.Pw«W. i i)«rptt 
SM^ iiFBV^ii : l»i»C till BiddaifaasSMtet. 7.. GyUwir 

l[j4' %|ti|M>f d: j«ob iik .tesloHia 'pataianMf ' &å* 

"• r. Gtrtien 

— Bemh. Herre till FalkenliaTeu, Öfrersfe, 
Lantaådii :^UI^pI^fg.^ E)isak. Waebtiaeldb^Hvi. 

aar att ^eii:Uiid|i'»M^iitna08' bland GiHitti^feMeiiia. 

Med preeter brefvexiafr han j>å 'latin. En böljar t 

(^0£fl)i J?^jelai|i^ jlgbM}f>4m; Mi gratiis referéMis imi- 






{ 84 ) 

t 

tandos esse fertiles agcM^qiri majorem quarn accepe* 
jraat ceddunt frugam. ubectatMi ; . « flHA ändandes 
$kta Ctcarmianism» PiesMi . Hew* OletÉuiite M^ f* 
To^Htiofi jrf Gottv- i Dtfpty €m#ttagil ' Hbpirl» fSte 
men Rådet yUle 8edM föffdrifira C. iMdi ioafttta nM 
Stud. M., Gcabbens Iräifde. Mm nir M : Jiolii mi 
predika^ viUe bmdiiivw honom afierf» «4tide»; atTdr 
dade honom docIlc^Qtt lim fi<d( l<Sir«WtaiaMstJe"steR* 
Oereftet frwitr«4de A ^i^h MdrBidMtfQl0É^l3ii.^ft 
^m i^j Ifar d9||4 4iied Iiobwi. Svifade .diffliliitjymlMt» 
le hWn«elfyiUi«t. . Icyiu^/J^ tm^% MM^ iMAt.-A^ 
fd|r». g$ 'flUs 2 boifdw .yorf %?iirv, Mi94t«i .»mteiii 
^mt, i. J^*i>ny De sade aom Rä^^t i?iHi h^ 40t» 
£melH»rtikd ftr jlfirp& M. rest titt fi«»^ M«4MrWi. ~ 
bonj^s^wmiiu ¥ied hoiw» » lUl Dor|>t oelu 
hollo hos Råd och Prosten att få ledantM. om han än 
oftare ville predika der. €Lbief emellertid orubbad. Det 
llr mlbrkvSr«igt, att, der bonden var liftfgen^ taadeCIlertill 
ttoderkufvadl» han vid prests tillsftttande^ft 'så^^l^ 
icet iQl^tatfdi, • «mA häraf akdiijes; Én Spa njti^ CkMrl 
|«alAli^W''tde; Ag^U^^kvef^exlatf ock ]^(lti1fj/(th>r. 
en "Spanjefarare"). Christ. Myliite éM^' \t^i 
vers. En lärd Aegidiiis GJndow börjar med grekis- 
ka, fortsätter på god , ^tiDsi^ prosa och slntar pä 

iPb4Mjb0<<fatec cdsMs^i|ul hmtnm ^lattés brbom 
Canctaiine terrar,a*i.nHida depånglsi.äniietd^ dbc ' . 
(I^alckenan 1655, 18 ka^l. Sept) /> id i ? » vj T / 

Bland &v.G{s egnafai^^ lig^étt^^tiMisli visa; 
SöQimarens frogd och glädje stor 



( S5 ) 

Memiiskaif V&gt föclii«tar« 

Sådant Qud. 90m i hdgden {>or 
B«r«der •rfi iMlnmtar. 

Jorden» gi^^ukas ynmigbef; 
IbnntKleffsainl* tillreder 

Med ekSma bloaitier^ royokMib^l 
S\g til), stor pris och heder. 

Den Galdk QCvereon ingaf om Lifläodaka af- 
färfma dna^ betihkaoden till R. R» Förhus, brefvex- 
lade Ainars flil^t med br5der och .deras söqer, samt 
egna barn,. tUl han i Oct. 1670 (v. Stiemm. i Adels- 
matr. I. p. 580 bdr här rättas) dog, då hans k« maka 
var> på Korsiift% på sin gård Råohdais. Hans son 
Bmmh. J^kmåyi Ryttmst. soln 1675 hrtf veidade med 
André de Bro Bergbem, en af Drottn* Christinas ^en- 
stesMTn i Rom» ski^f d. 5 Juln 1677 från Markarö 
till sin b» Maja . ; • »fienden bar dragit sig tillbaka. 
Hnder Landskrona oeb mist på 6000 man. Vår skepps- 
flotta har slagit den Danska. Var inte melancholisk^ 
stall allt i QMt hinder.» Drottren Anna Helena 
g. m. Oastaf H/Mrn» Ferbos' styfson blef Canslipres. 
Arv. Horns mor -*- denne mans, som nära 20 år 
styrde SiTerige och läkte det halfdöda, sargade Sven- 
ska lejonet så mycket, att Hattame åter kunde hit- 
sa det ut i bror och strider. 

Gezelms 

<— Jéhmnes d. ä. Bisk.J Åbo, lånte såsom pa- 
stor i Schedilri och dés« Superintehd. 5fv. lifland af 
GrefvinvMaastiSo]^ DelaGardie 8000 dir kpm till 



( 8ö ). 

10 proc. pi ett är, hypothelitfenibAi till flftkerbet 
Qvista hemman med rftnta, 883 d* kpm^i Mursbo 
hemman med rftnta, 144- d. kpm. Den etora Qvar- 
nen i elfven, liied rftnta 60 Tnir epMim* samt 4?0 d. 
kpm. egande Gr.nn rfttt att i Hfttadepfolttcdllec detta 
inteckna låta. Rintoma béfttditte till MO d« och 
npptagaa som rftnta f5r lånesnmman 1661. Ho- 
ra det giok med rftnteafrftknltigen, iHMlhi 1065 ge- 
nom obetalte rSntor skulden blififl 11,666: 111 f. 
1068 uppgafs som skftl till drSjsmllet: kostnader 
att ifrån Holland förskaffa sig nfigot till sin hnstme 
bamtdi, svarta klftder fSr sitt htm och sig vid sån: 
faders d5d, hans sal. sons benbtvtt, ^^åF^diro i många» 
veckor måste hålla någon Balbir och Dodorer tnm 
giBgo från och till, och då han dog måste Fadraa 
bland detta prftktiga folket (i Riga) g5i« begrafMi^. 
Som Biskop i Åbo skref han tf U FftltmakLiént. Gr. 
A. J. DelaGardie å stiftels vftgnai^ bed|ahda att . pire« 
steroa till sine Ryttare måtte få nypgifiM personer, 
till Officerer, som voro prestsSneÄ Piresiefskapet på 
Åland hade åter begftrt slij^pa^vnst^enslen oob något 
sB^uivalent i stftUet utgöra, efter de- ej ha dagliga 
hastar oeh karlar, kunna illa eonjiigera* sig med ati*- 
dm för sjöns skull. Enkor och Fadåtldea bnmi (nådU 
årsinnehafvare) hade ingett fiem aupftt^ktioAer oii 
lindring. 

— Joh. d. y. skref som Btud, i Åbo 1666 i den 
c^rann&mnde skuldfrågan; sedaii brefréxlade han 
som Bisk. i Åbo (1708) med Öfv:mi :4*na HeL v. 
Gertten; 1695 brefrexlade med henne MasAa^Sesidi. 



• !."■ ,' ■'■'''■ii- Gnum . ■> ... 

'*- ■.J^itm^^hika.met. i Upt. iaä5, rinfef mm 
LandshSfcl. ofrmr Torneå Gebiet och Öit6il»ett«a 
1663 dll R. R Forbn*,. »om i R. Rådet synes haft 
finska miUti«n sig närmare uppdragen, hora -— 
hör täl passiév<JIaÄg»hiistorien — - han, Graan, liade 
éig^ af Ke Mrpåhigc^ att BfveWala allmogen i Öster- 
botten att de ej trHetiatft ville atreda sina soldater 
med^koét, yi^l^gäi och ktode, utan och betala 
fjraki^ fo^'>ik)itorné^, htilket allroogen lofvat ehuru 
bburSrJigrdé^fail^nDdet. "Landidi.' Gr&tfn, som redan 
IB^ var i!.än^ii. i>fVer West^^^^ odi 1663 blef 
dét åter, riféliiteli ^Oibottén l%7å 



».'' 






'Ggm^mheipg. 



'— 91^ adl. llMieider, som försvarade Kex- 
b«lms&B«fo'<>Miiiiiénfl Att t mot Ryssarnes bdagring i 
13 månader ""iéSeysiäevde dem di med stor förlust 
tSlbakii,' bår 1664 irom Gommendant på Nyenslott, 
«W0«mmeitd«i<flt 'sig bos Gr. A. h DelaGardie till 
Ktinglig folbiiakt^ bafvande ditäUs blott KvigsCoUe- 
^; ibrefi%t tälat^ haii om sina 32 års tjenster i 
iyiikft, påMtB, ds^ka* oeb ryska krig, lofvade tro 
tiM «in sArte v^^^ 'dråpif.n Dog som Öfv. o. Cotai- 
mend. på' Wisb^' slott. 






u, ' . . ,,Orill 



HiMlNie»!! Ilika6uar4iw, «U#r bans 
rik» iM>Å«lb.^QrUI i4y- jMAi 1661 st^ijvte peclor tOl 
finm^M. J». KdilCtitdie: ftt aOOO di kml^ 



C.88 ) 

namnet hade länge ett «& t^ft ameende, att stanna* 
dffens handteclfiiiing fort|ejiar aeä^ii Dm siar * under 
BoHteddc skrili . . la/ ^ : i /! 






Grigenhielm 
. r- Ai/#, Frib. L^dthfd* taodtmak, i(t67^)| 
Förf. till Mjssicophantes Theojiliihiei stijflskiift nio( 
N. Bergius, samlade pofträitec 1697* ;. .{, y- 

-y Carlf Frih. Landtniftt. ^eiigfii]^ »l^d* IQ 
Aug. 1693 fr..Nämdea och \yettaovik tU\ Gi]}|i ;IhJ|i 
8. 1)elfiGardi^2 haru K. M« d« 1 JiiI^l,.4^1; iq^^djra* 
git ^oaq^ flit hålla ranaakning. Sfve^ jb^i|liga. boit? 
komna kronohemman ochJ^iigepliptaif jilli^ himdfq^r, 
under af en gammal hamnordning fannit, det en 
Riddare och Konungens Embetsmtth 1450 & BarthoL 
dag ,varit på K. Qarl KoatpsMp viigna^ f^ Hofvud- 
skaf mf;d befallning, att for åw.i åtlf/^ jå^Wm ^W^g^ 
ett l^amnskrå författa, förklar^Ml^QUUåi^s^lfa ,€|Gb:,fkp* 
gen kohlbotten för krono« Be/fiKten G^f^m^s £ii:)(llh 
xing, haru deasre lägenheter Icomniit ^^i^t^ Qrokm 
frelfi^. Gr;nn uprplyste, att dj^t skfldi^t 1533» Skogeii 
hade aldrig varit beli^ggdi om naii ej s$. : i^U anne 
slf^dt gjsnom den stuga Sveii Bräiiö#FU>8l»fil|Uiar^ 4e|is 
Hjy^satt . for 20 år sedan. Qft. . avaiiada. daq;^ d« S9^ 
Aug. efter svar å flera Gnnns invändfii^gar^ t)Sisl 
och för det öfriga beder på det tjenligaste H* F. 
Gr:nn. behagade befalla sin concipist, att i respect 
af I0. M. Nåd. anordnade Goiam&Niieiier * ^d sådana 
bref h&rn^ sågot annojrliefaas <fiSia éin peånä, eaiedan 
man I slika mål, som H. KéHå^kb^ «%oaunfsUga 



: ' ( 89 ) 

i«ii%Ubifefti'>«(tgå^ genifr kiéaaaMt' attvarimiii» : oäx 
reella svM och föiidafihgftry fwiett måm hMili dagi 
IN^^ <raii ste fil, 8& väl «{i bögt swf nedrige JSMMir 
(^ir80ttbry^vtftii att; ij^é Urf Utfwi JSnrtMgdcr iimJ 
Håamé mmme odh > iiå«tM : MiU raiHéiie ImpfUnM^ 
Wd éftWii; n GjwSrimuié br«f ^r^Utttat, nmi- med 
♦tt^föid ]M«inft; Alhisio^ i^irtfvet oiii joiå fiåfaiii 
kiMi^et torde BkvU im tattm ej kMm Anrib, > oeb 
$M%åé§ Wtrfemottr U^. ofskéift^^ekpof. , 

• . • . r 

/. - / Ojfllencreutz 

~ C 6., Lagman i Upliind,i3dd 4696^ ennno^ 
lllill eon. Af Rtteoé etemibr l^ke Gyllenerentn^ Hert. 
Mkgni af ÖatG. Läni|«, en ef BUkååthMeiå Xahm I 
CmA Xiie^d, frihetens fSrmre eom rdbåwat .åriatOK 
krat, vidimerade 1655, jflimte HeiÉr. 0«nofavsM%..se* 
éérmeni vv Pneeid. i^Reé. CSoIjL en 'Cfar^Sfj 6« fieh* 
Gturdieå Mpebrei^ deraf . nnniDtaéknioji^ ilBri tåguu 
0m benem' ge Sv* skiteia littK:IIi&viié^21ift . iw. 



II. *• . ' '.♦ »; ». M 

Ovlldenhielm 



— G^l CnrlHon B.Aniir«gafen rey^f 8.4*.3 Maji 
1620 »iOOadaler svenske^ v^m jag bekoi^roit^^ff ntin 
kiere Brodbiff^och friiiide Welb. .^Itefye laeob. O^r 
Chiffie dfnnr t^d Jagh i från PjOtondb ttf nntt ftngelee 
Ideakom.)) BeKeriieii har. i^t. teckeri utf^T^rn inlöst^ 
1616 d. 2 Oct. skref han till Knut Classon, Under- 
Stäth. på Refle (se Joh. Dela6:s brefvexerr*6:te D.). 
aåéoni p» 'm.ii^ å plancben befintliga nr» I : 

1631 d. 5 Apr. utfärdade han ett nfärkåigt pass 



( oo ) 

aHriwÉHa ah^öluMglw^ otb* fmteri firfiriggaé^ 

fc«yfcepiU^M«»ttt:8lBrlUriik4 ifti|»8tttet,fi«iiA4»^ iBiåf 

i)iIlBifc]<fBke<>M<iÉ xetildyKlM. freib i «ii^i hiiMill 

mirl&Mf <9iJ%td&; vrilti inbåillM iSr Ahw «(i|Utii aob 

taterne och beggä :4»lreå Rilonra inVåMW^imUWilli^ 
såsom och till att late påskina den underdåniga 
T äl vilja iagh för min ringa person faafver hämtinBan 
SioittiteMidA U*öEp *VL alt gmtifiesjna*)} Paul -skalle 
dnekiaå?tfofrr.M3|Kgt var återkamnMi^ i^BegiitandM 
fisdahiOraU }ai^H^fcdef2..Maij. ufoderdåitfidii^ < dM 
lMtii«ltcr.(fiMlRrdi(ptt Terk icke nrig tiH sbiii itffto 
a£mlMilrf.«iå)iftaiiideasi>9'tsDi^ta Origilialbnifii sUim 
Htieéthdiy t;ékai>vfaina; att d«l: vUrifc i Maskan. )|fi3i 
skKUfi) Btfh.n«fii.tnå.«iMmistaten, HJMiétiMnH 
nom söka eftår.fllfra lisDåiäser.fSnnå si» biiatr»*!^ 
Friherren 1000 D» mot gårdar i underpant* Ingen 
skref i den tiden enklare och fi&rdlösare af de hö- 
ge hWräi%lfé.^ Hän bSrJtft: Min vinlig hébsan • « • 
o^h sliitaih fiefalléir EMer begge uirder GkdAti tai4 
ti^ tiK gédh 'tehMiågfco vettligen- af SroeUh^i I u • 
Eder goWJis H^cnn -alltiäb} C^ C. G. i^. taiyi: ^Dmn 
Edie oéh Mätiifhaftige l^vd GawlomläU ' .liii^ 






\ I 



*) På FritiercABpet Bcit^mm fiium8;.inia J9|érjsfd€;ttat§lMr 



n 



( 91 ) 

Élffgéy mto goåke fm; 4«ltii irMiKgeii. Diett Wäll^. 
Au- M argare ef -Skeninge lante ' bondfiif enbetlertid 
300O Rdr Itiot f2 ptdeeiit. Hetteii f iibM» att kom-' 
ma till Carribeiff «ftefr pMMi tOS4 méd dén Glaaittt t 
Gesftllten, som ban trodde kiinde drifva Bruket I Smfi- 
Iand« TOl H. Margaretha skref %llenlij. li.tO Aph: 
Gode Wftn, Fru MargretAt — tackan<le fdr det sUf- 
v«r ham fåtl»för ,a^t decjiå kuopa l&oa, och de lofvade 
pfttninjgarne, Kkfoui apaQm^$:f5rgfikrand« 9tt Jionom 
äkfMejUQr fkadayOm hon ryggade sia ord; slutande; 
Eder Wälvilli^e trongne T.e^n alltid C. C. G^ samt 
d. 13 Api • upprepande^ att honom skedde^ ^om hoQ 
ej hoU ntt löfte, icke blott stor skada utan ock stör-, 
sta skam. D« 8 Maji skref han och begärte på de 
lofvade penningarne ftn större .poster, ty honom var 
svårt så ofta skicka bud och få blott småposter., Hr. 
Matthis i Haromarby hade nu lofvat öfverskicka 
smärre summor, som hos honom inlefrerades* *) 
Det var fSr att ej nödgas afstanna med bj^gningar* 



*) Fru Margaretha hade af ea 0ski|l Anders Berg att fordrar 
200 d« k* m. och sände invisning på honom till Frih^ Q. 
Denne lemnade sedlen till hederl^ Gudfr* och dygdesam- 
ma H. Brita Zacharias Simpnssons Bfterlefi^rska, att gif* 
Ta fiskalen ; men dä d. 22 Maji 1634 inga pengar afhdrts, 
akr^ G. trn ain "Gode rån Hi* ftskalea"/ (Utanakriftea s 
I{eonea M* vår AUem*Utk. Drotts» eeh Aaffaraliaaassamt 
Syerigea iUkea Treman oah ftakal. 4heo J^le o^ WfUlu 
Anders Berg till Niunetad min gode vän detta Venligen,) 
att skynda nied pengarne, emedan Fru Märg. rar af dem 
i atort behaf.. . . -^ 



>i 



( 92 > 

tie, b0l8t; hiin ejViek peDga» fnw» IJM ga4« SMim 
T^ii xMkl^oni^Mur. 1636 d, tQ JH(9. borjiwl» iferkp^ 
taluiipg äskfif^.iKim ode blott i små spmiaor kvitdo af. 
gäLieaä»QrV|ir|»täIlas. För^aisiiaiflr^lHUaslgattDr* 
Cbristiimii iouujiidaro och Farbror ftiks^miralen afcar 
gold mod . tä^ntfv«r5^4enpao.bo(7d)pgh«taiiftffd *). — -. 

Gyltenhrok 

— Mariay Enka efter Assessorn i Åbo höfrålf 
Anders €y}ienkrok, skref 1684 d. 1 Avtg. till Of* 
verstinnan^ Ä. H. v. Gertheh, att han som nyss varit 

v 

god bedra t hennes saL mans begrafning med siir 
närvaro, ville af sahima ynnest laha n&gra bmastols- 
pryddnader åt hennes dotter. Af Sonen Frih. Axet 
Gyllenkrok^ liksom Gyllenhielm märklig^ genom : fån- 
genskap, äro barr flera bref fili Gr. Ch Ekeblad^ lik- 
väl af 17: de seklet. 

Oyllempång . 

— Peiler^ född i Spangenäs i Sm|Jand, AdU 
ättefader n. 1018, Kapten vid Kexholmska garniso- 
nen, klagade 1676 (hette då Spång) bos ortens Lands- 
böfdrnge, hurn hail^ med btistra och barn öfverfSIIs 
af kapten Ilartvigh (se Adl. slägten n. 539), då 
Spång kommit i en diseurs att säga, det de Skåni- 
ske, som i Christianstad bafva legat i garnison, hade ' 
mot KongL IVIit, som inge redlige patrioter sig ställt, 

i det do bafva begynt föra afVag vapn emot sin e* 
gen Konung, bVarfSre de voro icke bättre aktade än 
skälmar, hvilket Spång enligt de inkomna Avisema 

*) I Skand. S. H. X%1 p. 110 följ. ses att J.Skytte och C. 
Gyllenhjelm tillhörde den sparsamma miooriteteo i Ridet. 



( »3 > 

<fllmmMnU/fr^ar{tå Kapt 'ffutvAfg ihrnx Mk 
sUeka efter vaktéQ och skUIIde mig' fit éh hnaAiffit^ 

» 

gammal häml (Sp. var 56 ' fir gammfi}) oeh ' larnhijt- 
tare; Då vaktea koin, sökte Spabgs hafftrti öéh bara 
ibiadra ^dem att komma la attmSrda hoäom, som ock 

4 

Tar bSgot beskahkt, men vakten siStté i xipp dörrea 

aéhkomnto 12 sotåatet* med muskottefoéh brinnande 

-krntor, ilMfe Imtratf^ ntiékn 'm4å nwslfotief '6eh' bar- 

Måitaaer^ hmde Spi< i bårel o6h ville 'di*ag»< hoiioki 

^ii^tf ^Utf^et nt, da 4ffc^\ litnmérmnn ^fAiåh åiteMér 

^ mijMrii siarktsitra kbntf tfM' hjfélp./iHi låt s^dtia 

:o«i Morgoqen gsnoiri «» fieégemt^ ecb/^^ilh 'Mtvftbél 

ibrdiAuSp^iSill d«s|i, 4fr laa Mvit sgelf bada bog- 

•^wkimi^ ZiaqpevaNHMr viftncMMitt vSr bifeg^t^ Jemfo 

'Ii«>Ha«rweyges iSrklflfring, (lc»ta# man ftrtier, att {f« 

ftail flera ikaSniffgBr^l fåa GMn^gHi é«fr åft der vaa^ 

.tan» baitérag å ilmsi '8»åor. - c' 

. ,-..• . ii^ll^i9^fiimyik ....VI ..... 

lan^ v^r ^t ine4 4^p M^.Mevd^ .SkSriM lärda , 

■ O^tténstålpe , 
-^ Michael trexiqnius, Prot secfan RegiiAbo* 
ensis Dicasterii Assessor; skréf 1651 ett vackert la* 
tinskt bref till Bernh. v. Gertten, rörande^ patroaat^ 
sk^g^i I^inlräd^ decimM/aarf kam, ionr K. Catl Qa- 
staf aaée Qief iWy M; Wv ^ var ' A'ileti eä ypperlig 
kämpe. Déjnre ptoMaMä^^idnm' £pis€dpö '(Rotfaovio 



CM) 

I 

,ii]bi epij>TefW«^,lUcra.^jjri«ilqpo wfic^ ^wiyif.fx jjV»- 
jpit ilie jde p«^t?Fj^ t^f^W, ija.fcrj^p, %g|9ii|4aisiit!ii9* 

4t(ilHctili4lnéifei9natt ^(Mdbdfti .^MfeiilÉm Mtdtttariiik 

ttts metuendo^ si invltiB 4^,jft^^^^m^T$iBaiJ^^ 
adjungatur - - . D. 26 Nov. ' 1664 akref M. W* G. 
till R. R. Forbus JMd^l4å)cr^\ 'påminnelser hos R. 
'€!$disl. •eckfdd^-^ttitd^e ÉBgé^^rmHejiäit 'lian^* måtte 

ten fela och faillera skiille« Hvar mi yå^'*4fn?''vdro 
att the små och ringach^mmm.i|om mighAUernådiint 

■ .11. i _ . 1 1 \ t *i/-' ytf.v.ii . «.. , . 

kunde 
ärö 

■ "yj.M ! ^ ' n\ :::pyv'i .,:;\<:':- > w .jIip- - n»i? !-.' . 

;:,r.^ tiJjL^FftHilM^ ^^'iMDni^^^^ .^rftraat^PeéMSiiMHif 




troligen, .i||i itili! nii |%«;)JMm) «AjiclM>dnil|«dnil- 
itménmka «lM4>aiai'i«ftar mlgicniipat.hémHmiihvar- 

liiÉ iiii liidjig it alldTi <fa aifJtow; (i'»li!',i .monoii 

land. (Fi«- ätd n. 50) 'har 1t8p1éLi»'¥rtÄP*kTff '^feh 
mfingd bref till K R.^F^)>|^v^649 d. 30 Aug. skrif- 
T»r han som,. v.ar tjeqstgorande i Greifswald, till 
a^nde y. ' Gohv« i Foinme^ och. Me)inien, ISq^ade 
i Leipzig,' huru Superlnt. Sani. finanser *1)fägf"'TioP- 
nöm ö2P ' *Rd*r 1 ducatérTKaniJ.'** Gte^ 'Mkgni%^epp 
"ft^ miéaA2i& Tia 'Bprnnolm men . Stamgjérnet menas 
'fömta 'äitve^kl ' Skeppet* står nelt pa gruii(iet pC én 
h5g klippa. 







ti «nlMd,< liMdabks sinÉgWÉe^ 4åUkii 

Winlftm«r ve«a^ alt iamibeWMi»- dM». kÉedjJetnättr» 

fMta,:«iMMå itiln tntämd».ä^ HU Stitrigi.. 

DMiM^^ilvirlitttiil^H. lMfiwi»f. gMMi HiiÉinii 
klagomal, mad att niiiBa. ateaffada paraon hadav-iMc 
iniåMai aftar rin-däi, jM Imm kStoer, %oni- gilint 
hoaon, hvilkea liUikBllDAr flillilUaM i 
an adlig bagrafning, blefvo derföra i HofrSttaa 
klagade, hvaraat da dSmdaa brottaliga och ålades att 
i tyatlwc nadlaga Fadrana'6fTar grafran nppaatta va? 
pao. Af aonan And«^ .][^)c||u|a^n, (hTilken med aia 
|]iraida|j|[li«fiaa atiiBa^aiTid l^aipng 1642)<finBfia bir 
•«ka* *änd»k|fl^er. (w^j^fat ff. d.) ^u^,.v^|^,B0^^ 

■-•-••■' "'■■■'"'■ ^eMfOdé '■'■ ■'■■"' ' •■'" 

-r Simon GrundeL Fältmitfskalk, akref /en jih 
^lig hå«d8ti|. Biand baqs h. y» bref iträffiEis och 
ett ba^nis egf^h, |i^^nt£3jrdadt 1661 förOfv^rste Gii- 
itbf llorna. Fm, af IC.. M^ts och Sverimf li- 
kea forordn. Gen Gquv. öfver logerm, ^ch ^ Kn- 
bolms Uin« ... 

9)Margareta Hedvig Helmfeltt enka» (så akrifm , 
hon sig nnder enska ocb'ofllbntL bref) skref d.SJaB. ' 
1684 • till X^dné;' Aéada - 1 tips. hurti ^énikn "Sfeil. k. 
Herre och man, fbrd. Kdtigl. M; Rid t(cfif ' 1>lJBéttAa 
Hr Simon Gnindél Relttifelt 'nnder l67iS npprfittat 
ett testamente, 'ioiii'^ h^bfa 'h&rtned Siveriiättde, Tibvilket 
ikéfé Utah någon åsinwåad pris b^ niientiiskom e&dnt 
tiU «nds^4irfi%lr nasMitftM saMt del g^meiia bSMi 



(07 ) 

KtAaMi^*aa^, sä vida urin 'Sél. Hetrftv oeh ofo för^ 
mägenM det,tyiåti«,'j*niTai af ett enUdigt h^ta, 
ö8'«Ä 6diU)«k (^ksfigebe för Qud» möt oas bflihi 
fc^rtsÉ» ili«i-gfaldlg* TTilgtuwingMw» Efter heiinm dNi 
toSåt» Oawtorcrtie i det HehnfeMslai sterbhaset Mag- 
6a«'«)l Mb PeMW"K*in«adlH8, genom lagsdkniiir 
htfs Ge«f. €o«iv. i Liftahd 8«ka indrifva otesiåeadé 
f«rd*i«grfri fSrfteddé nied K0ngl Majt. recommebda. 
tion hos ExsecQtoresj dat; d. 27 Öéu 1696. 

Himmel^Herna "^^ 

— fiéiéit\Wlmy»p, Bidtop i Luodj sbef till 
R. lii Flik FVwbM 2}ttil4*rf under denne, resideran. 
de »i«im.Hogi^té ÄlBitäfiBétellliafwndei d« etSl^ada 
eöntMéfttaÄprÖviriÄefn* 1«J^,-. Iwifc» vi in extenio» 

anföra:^ • ■■ .■< . • . 

B5jEtM:oe Wélfaåar^n Herre Hér AtftiddåFor- 
1>«% hoJtteMe Fautm oc syndeclijf titforiadwdk 
gode vtmn-; 

N*8t.lriertwig yneke, at dea gode Ond vUde vel- 
s^B*, Jenge ipare ocb.: bevare Eders Exoellence, 
BMMpt mtetacKsigelse fat syaderl^ Gunst, som Ei 
d«« E*e; é«g allotedefciwist hnfluer, Jnrilcken jeg 

_•• •_* ^ • " ■ . » ^ • . 

J Wostnip adlades, unJer (»etta namn af K. Carl X Gustaf 

.1658, och som detta ej litet torde bidragit attr- ingifra 

hotto» de tänkesätt, brefvef uppenbarar, har Utg. ej re. 

Wtl5ld«m«.de« adli|:a namnet, -utan under detsamma ä». 

fÖm d«)matkliga Wofven. - ... 

(iXDfiU) m . 






r 1 

■ 



( 98 ) 

[igen Til fortkjUe; faid«r jeg Eders £xeell. 
til ^tisimr' pila fotrigft skrifftfelse vide, at je(^ icke 
kåffde het ettpt for Eders Excelleoce^ . at nogto Wnde 
«4Ji!>(}en Lfindebj^ bo». Baaaa (sie!) her i landet;, ved 
IIel|)ngJbfirff fikulde haffue en Syster udiRpwetel^oi 
\Sie}4|iid.; i|ien jog sagde äten bonde udi jb^melte 
B^e paa ^denpe i^ide bajEde ei> ^jster eller an4c)0 slept 
udi.en liand^bya paa bin i|ide icke lAOgt fra bemel- 
te kro ; hiior for jeg forsj^er mig de^til, at . J^^ers 
Excell. mig icke fortencker, ligesom jeg nogen rrang 
beretning skiilde haffue gjort. 

. Effibérspta KoBg^ Maj* Na^digste placater hieffaen 
lestfbc almuen. af predjiebitelene (»jBTtier jdt. jStifftet 
oftt TireiM) oc pm g^l^r at.. leflErere; dpi Aaffaer 
jeg derboi^ nnordniet po. befi|le^ alle ipii^e pjreflety at 
de flitteligcn oc ideligen skulle formane deres:tmbo- 
rere til et fredeligt oe roligt leffnet, saaVelsom haff*- 
ue opsiun paa deres forrebaffiieDde, oc efftei* forret* 
tet Gudstienste om Sondagene holde convesÉ/ med 
L^hnsmendene, Kirckeyergene, medbielpene, -.oc de 
Eldatdudi Sognerne, derom at erfare; item at .Pre* 
sterne skulle udi en vits bog, dertil destineret, aa- 
tegtie A^ed dag oc datum, buer gäng bemelté forsan- 
Ung skeer, oc huad der forrettes ; huilcken bog de 
skulle freiuvise, naar paaeskes, at deraff kand er- 
fares, om Kong. Maj^ Naadigste befaling effterkom- 
mes. Jeg hafiuer alvaarligetf advaret presterne om 
stor unaade oc straff, dersora de icke eflfter deeres 
Eed findes Kong. Maj. vores allernaadigste Herre 
oc Konung Tro; Oc derimod haffiier jeg paa Kong» 



.( 99 ) 

ILg. Nandigst behag fortröstet dennoin, at densom 
oogen aff dem blindes udi gierningen Tro oc oy- 
rictig, oc all Rebellion at förhindra oc aabenbare, 
da skal den effter gine meriter blilfae beneficeret, 
Serdelis med Geistlig godts udi Capitulo eller udi 
andre maader. Thi Politid hatlue den maximei 
at in republica gabernanda kand tit och offte mere 
formaaes med gode loffter end med truseler^ . Jeg 
b^fr^eter, at, pinendskiont nogle gevehr her i landet 
bleffae Jeffnerede til Hans M<'\j. betiente, at de flee- 
ste dogaligeuel bliffue tilbage, forvarede i Skovene 
iidi Hnule tlrs^ef, oc paa andre forborgCine s^der, 
buorom jeg haffuer hört noget t^le. Derijti^d siwaev 
raadeligt, at^ der paaliu&es til alle Herretstioge^. /jit 
hvo der vil oc kand aabenbare gevehr sampt ;kniA 
0€ lod, soin kand vare skiult oc- forborgeti ente» udi 
Hnule .tf»er i Skovene eller pa andre steder,hannem; 
Til Kong. Maj. lade foraere 50 eler 100 Dnoattev^ en-3 
t^n meer ellctjr niinder, efitersom hans angiffneiide. er 
9Si importanse. 

Eders Excellence er uden tuiffl vel vitterligt^ at 
en tcrinmelig storpartie Snaphaner baffue nu^ i^en 
sanriet sig udi Giöngeherret, oppe- mod Sverriges 
grentzer. nemllg nH Glimager ocOiicke Sogaer item 
udi Egiiebierg gogn. Deres anforere oc de fomem- 
sf» iblani; dem -aiges at vare Suenske, huilche aff 
Sifirrige fior.déres missgierningers . skyld > ere land- 
Ifctige cicb fredlöse. Dermenes . at dctrsom disse 
^enske kunde bliffue Separeret fra jGtöagerney. da, 

817262 A 






( 100 > 

skulle disse vel forhoMe sig stillé oc rolige. Déi; 
sitniés att kunde skee, dersom Hans IVIdj.' viMe- iadd 
tilbittdé de Svenske inissdåadere, saa mangé sotii tm 
läder sig finde ibland Snaphaner i Giötigeherret^ 
pardon, saa fremt de sig inden en visiä tid ocf'iäl en ^ 
forskreffuen termin sig godvilligen indstillé^ hulleke, 
Ciäar de balfue indktiilet sig, skulle aabenbate Gfoli^ 
gérnes tilhöld ocM' anslag. Oc efftersom båädéGH^Ii* 
gerné oc B^gingfslaréne, som boe ilaer Suéliriges 
greritzer, ere nser bésléctedede) besuégrcfde méd Sven- 
ske beéndis på den anden side 'ved grehézérné; Kuile- 
ke 1^ alle feider^ plege at holde - liied- hiieranÄre 
gfMitzefred^ som diekaldedet; eCftéi^fi^m- de oé ide- 
ligen komthe tilihaeraiidre oo besöge huérandiré; «åa 
9aKl er tiniugligt- ivnd^et, end at de Svendte paa hin 
åidiei» grentzerne! je maa häffue videAÉkab om GioH** 
gevnes - oc Blegihgsfarenes practikker - Ot anilttgéi 
DerfoT Ifiunde d^ vare gäffnligt, at Kong. Maj. léd 
ved SnierhoffdiRge oa befallnigsmeifä atrtégneaile de 
* Svenske, som naer grentzerne mod Gidngtrherfjist oe 
JBleging boesitldendis ' ere, oc derhos ladé'^aiHegtie al- 
le dére» Slechlioger,<frendei^' bdrf^jforeldré^QcSvog* 
re^ som de åiaffue-. paa denne sida gtentz^t^ie ii4i 
Gidrigefaerrét €K^/fiCégMig» Siden Mar, saadfln* d«(Hgt 
datioa är skeeti kuiHle Hans Maj. iftrepf^igen la4e 
^aabiii4e, at dectom Svenskene pa Jbin «iiienr<gt«B^ 
zériid ioke forbiAdre ellar i tide aabenbaneit 'levoite 
oc nvuteneri^ som Giöngernfe oc Blégingi^fäpetie . paa 
denne siden grentz^ne kuhde forekaffue, 4a skulle 
bemelte Svenske Indvonere, som medvidere, strafTes 

\^ U %r> ) i. ^^ 



( 101 ) 

faa IttT, 9ere, goita os foniiue,eiiddog de.icke haffue 
rasret hos eller med • Soaphaoerne paa denne side« 
Thi forniiedelst aaadan paabud skulle de Svenske Ind* 
Tonere paa sia sida flitleligen fprhindre w afiVerge 
Soupban^r paa* denne side,- oe Giöngerne eller Ble« 
g^gsfarerne Selffue skulle endholde sig fra Rebel. 
tion, for deres veaii^rs skyld ndi Sverrig, at de icke 
riculle före dennom i uleillighet oc nlycke. Det var 
at onske, ^t vqres folck kunde fånge Her Jochom 
Gierstorffs Stalinester^ som tilforn haifuer vseret Kon- 
geos i Oanjnarck h^ns Eospender; hvileken nu anfo- 
rer en partie Snapbaner oc med dennem i disse dage 
nyligen haffuer ladet sig see icke langt fra Eders 
£xo« gaard Heckebierg, oc uden tuiffl. med sine con- 
sorter baflaer giort det mord paa nogie aff vores 
folck^ som siges att vsere s)^eet ved Knudsstrup for 
faa dage siden, efftersora han vagerer hid oc did 
udi skoverne* Det skalde forskrecke alle Snaphaner 
her i landet^ der som bemelte Stalmester, som kal- 
des Statz, k\inde blifve ertappet; efl*ter di hand er 
ligaaom dere» General ja affgud, som de förlade sig 
paa. Al vores fojcb kunde ' uden fare sette effter 
deanem, da siunes raadeligt at der udsendes imod 
dennenoi kurissirer. 

Det er höjligen fornöden^at alle söepasser .wed 
söekantene haffues vel udi act, saasom Barsebäck, 
Liimme, Lumbafluen, Skanoer. eller Falsterbo, Trel- 
leborg, Ysted,Aahuttsz, Bodekuld de, at fiendens folck 
icke paa de steder skulle indsmige sig i Landet oc 
o]^weckle almuen til oprör, förendes gewehr med sig 



( 1Ö2 ) 

til dennéin ; eflftersom de vide at almu^n her i landet 
ere udi gemiitterne til revolte moer end nocksom 
fserdige. Oc etftersoni icke er att förmoden at ind- 
fodde Skaanske, enten udi Krigs eller feides tid skul- 
le bliifue ret tro oc oprigtige; da siunes fornoden, 
a t indfudde Svenske hereffter boe oc besidde be» 
melte steder ved söekanteiie;.hiioriinod de skaanske 
soiln nu boé derpaa, kände giffues gaardé igen udi 
Sv^rrig at besidde, som de Svenske hid ned flotten- 
dis indvoner förlade, der som Kongl. Maj. bemehe 
Skaanske Indvonerne den Naade beaist vilde. Saa- 
ledis kunde landet randen omkring ved Soekantene 
vere dess bedrc forsichret, oc da kunde Kong. Maj. 
oc Sverrjges Crone holde ber i Landet, ferre Krigs- 
folck med mindre bekaastning. Det sinnes oc for no- 
den, at Borgemesterne i Kiöbstederhe med tiden blijflT- 
ne ind födde Svenske. De Danske oc Skaanske fog- 
der, som nu kaldes befolingsmend, kand niänd eij 
heller synderligen troe, effter som der störste part 
aff dennem ere den Danske Adels Creatarer: De vel 
til en tid kunde simulere for deres opholds skyld; 
men i fremtiden, naar de kunde see occasion, skulle 
de vei udbryde dc« Derfor vaar det best, at befa- 
lingsmendene ocsaa bleffue indfödde Svenske. 

Mand haffuer nu her i landet god forhaabning, 
at der skulle bleffue fred, ja en reputerlig fred for 
os, effter di den Engelske Flöde er ankommen» Dog 
hafTue de udi kiöbenhaffn stor indbildning, at de En- 
gelske skulle hiemmeligen colluderemed Hollenderne 
til at afff vinge os saadan fred, som de selffue ville 



( i03 ) . 

fereskriffue ; de meehe at dé Fngelske ' skibe ere 
kdiniie icke os mere efid dem til fav^ur; hvilket ieg 
icke kand troel Der som det koinmer till tractater, 
tvifBe ieg icke, at je de H(^ender sig dertil skolie 
insinuere; hvorf or ieg frenisender til Eders Excellence 
den AUiänce som er giort imellan Kongen udi Dan- 
mark oc Hollenderne, tryckt til Middelburg an 1650; 
liTilkeli mäaskee Kongl. Maj. min AIIernåd:ste Her- 
re oc Sverreges Kfges Raad nu icke haffite ved 
haanden* Tbi mig sinnes at den kunde bruges imod 
Hollendeme oc de Danske, Sverriges Crone til no- 
gen fordeel; effterdi dérafif kand eractes falskt at 
vere det som de Danske oc Hollendere prastendere, 
nemlig at d^n fred, som bleff slnttet iraellem begge 
Cronerne udi Roeskild, Taar nretmessig, oc derfor 
•ij kunde höides paa den Danske side, men . burde 
at brydesysaasom den der er afftvungen ; fordi Hollen- 
deme icke vaare offuervserendis paa tractaterne, • oc 
eijheller ndi bemelte fraetater ere indsluttade, men 
fast meere. ndlucte ; hvilket de formene att stride i. 
mod den XII artic. udi bemelte AUiance* Derimod 
beTises aif samme artickel, at Danmark icke vaar 
dertil obligeret, effterdi derudi klarligen foiCmeldes, 

at naar krig er begynt, oc den tillsagde succnrs prae- 
steret er, da skal det icke staa den allieerte part 
fri for at handle med sin fiende oc fred Uiod han- 
nem att sintte eller krigen at ende, uden det skeer 
med den allieerte oc assisterende partes coinmunica- 
tion, oc at samme assisterende bliffuer udi freds- 
ttactaterne expresse oc aabenbarligen iudsliittede oc 



( 104 ) 

begrebne.^ Thi öffterdi Hollendttne icke haffAe pre<- 
steret Danmarck nogen miccars, oc 8aailan s^o^isHrSs 
8om ndi aUianieBS eone^t bfskriffues, dw , jflwfio 
siste krig med Sverrig begyiitts; da folgei^ 4et effter, 
at Danmark eij heller vai^r forpliet.at c^tnmiipioere 
med dennem om bemelte fred, spm bJeff ^lii|t|et i- 
mellein begge croner adi Rpeskild, eijhelter ndi sam* 
me tractater att indslutte denoem* Ydermejnr^, kand 
bevisas aff den XIV artiekel, at den assistenee, gom 
HoUenderne siden giocde Danmarek, er skei^t icke 
atleeniste imod den alUance, som til EU^ii|gen er 
slottet imellaa Sverrig oc HoUand, men endi^e saa 
tnert imod deo aliiance. sam -et ^ott iiv^pip . Panr 
mark oc Holland, Tbi .«^t M»#l^i) ^rljc. jodtrjfrke- 
ligen formeides, att samme alUaiace iekir e? ^meent 
dennem til priejaditz oe isknde som haffa lli: -ooitt** 
merei oc navigs^e udi Setn igienneni Ore^Mdy eer- 
dejis Sverrig: oc Hollendeme vaav icke udviltei^t, 
at de Danske haffde optaget Svenske &kib^.'«om 
burde fri at passere igiennem effter tractaiame^ miii 
for nogle Aar iméllem begge Crooorae sluttade ie#e« 
Udi bemelte Danske oc BoUendske ' alUalice^ naac 
den med flih igiennetnleses oc betcaetes iieUd^s ^ad* 
da meere, som HoIleiiderBQ ocde Danske in:pfimwnti 
controversia cum Snecis er. meere imoä i<e|iil jjimmI. 
Gud giShe Kong. Maj. min Allernad:8le : Herfe. pc 
Sverriges Riges Raäd lycbe oc valsignetse fil ^t 
ramme oc slutte en god refHitsrligy siefcer. oc opric^ 
fred, sitt Allerhelligste naffn. til sereoe* Sveriges Cro« 
AO med siae underliggeiide proyineifir til roljgl^ed o c 
•velstand, for Jesu Christi skuld. 



* . « • 

iBte:tilda läonttiiinifiere andre udftn allenist KongL 
Msjr ioe aiflie bo]«enede Cdtttgit. Srerigis . Bigani 
Raad. J ^gade Herret til^nini«i'«ilde;.Tel . T«re Edtjr, 
at J iöke idr ; aieget opladar ^ftrs; idéiiiÉ^ lar en 
grand, som maa jke eodnu €7 bos Såar IL '&^) Jeg 
förser mig og dertil M bnésa heraff mig «kref&iet er, 
blifftterndifaeste: mening optaget, effterdj jeg haffuer 
det^letaminien «8krefliie|{iii|f et tro oprictigt hierte 
moli K* Mfj«i:u*. A. Il« efter min Ed oc Samvittig-. 
hed. Dersom bemelte mine betenckninger lidit eller 
intet actes, saa skal dog min Sanivittighéd vore for*- 
nöjet dernied, at jeg dennem yel oc opvicteligen 
ment haffuer. Ssepé etiam est öfitor vUde opportu- 
jie Ioculii8« Den'beste assistenoe som jeg Til göre 
Kongl, Maj. m. Å« Q« oc Svenriges Crone, iidi den- 
ne farlige tid, iskal bestaae ildi mine andectige b5Q* 
ner, som jeg dagligeb for dennem vil udose ifil Crud 
i den Herres Jesu Näffn» ' 

Att Mester \itus Beting, kongens i Danmark 
Hans Historicus, tilboldes at bliffue tilsteden, det ac- 
tér jeg ndi denne tid raadeligt at vcere. Dog vil jeg 
haffue hannem'E. E. commenderet, at der maaité 
inildeligen oc hederligen med bannem bandles, efffer 
di hand endnu icke er beftitlden at haffne giort no- 
get, som kunde vare K. Maj/oc Croaen til skade, 
oc hand er eit oriine literatolrciiiiy favilke Kang.Måj. 
plegér at ekke oc »ee, sig til hojeste berpmmelse 
iblant alle Lileratos in Europa. Jeg vil oc haffue 
E* £. erindret sit gode Loffte om Her Frederich u^ 

*) Hannibal SeRcsted, 



( 106 ) , 

Besslandé at hand aden i4^& op^oM mBatté bliJEfae 
f&rhdrt, oö der som hand uskyhtig befindes, da at 
maatte dtiiiittere» til sine menigheder, flem ndi deres 
Salighedf säg at betiene* Her med vil jeg haCFae £• 
E* med ali kiertfaaffiieDde pnder den AlietfaSJestes 
trygge teskiermelse troiigen befälet. 
Af Lukid d. 36 Apr. An. 1659. 

Eders Exeell. 
ydatyg oc vUlig Tieoare 
Peder Winetrap D. «) 

Hoj«del oeh Welbaarne Herre Hr Arvid ForboSy 
HQJstaerede Fauteur och gode Yen. 
Eftersom Sogni^presten i Seud^ ^*) M. Anders, 
som och er Proust' udi Fers Herred hafver lidt stor 
Skade och- Ildeb^^and och för den skyld hafver sup- 
p^jceret till Hans Kon^I^ Mt om pengehjelp afKirke- 
ner här i Stiftet til sin Gaard at opbyggo» jeg seif 
ochsaa hafver skrefvét paa samme Supplication och 
uoderdanigst intercederet for hannein, fordi hand 
mig er Naadigst Commenderet af Hendes Forstelig 
^ Naade Maria Euphroslna) der hun vaar her udi By- 
en, eftersom hand er hendes Naades Prest, hendes 
Naade och hafver skrefyet hannem til, at hand ved 
Eders Excélks hielp skulde bos KongL Mt blifve be» 
fordret til nqgen nndsething, hvilket Eders Excellen- 

*) Härmed sllndes en: Ordinärt Sond- oe Bed^-dagtBöHf det 
rika phraser svepas kring de kunglig» namtien Od^ribland : 
HJ(ijbarnc förige Drotuiing Kristinam) och S. R* Höijri. 
se R^ad» 
**) Söfde. Om eldsvådan och suppliken se Dela G« Arch» VIII. 
p. M. 



( 107 ) 

ce self kand erfare af Hendes Naades Bref, uam 
Prsestens sdi| bafver naedi sig a^ £reiiiviae: Da tkiwt- 
villigen begiaeres, at Eders Excellénee vilde for:de 
Pnestesi Sapplicatian oob min Intereeasion . ved gin 
gode Cooperation hos KongK llt foffremme, Så den 
fetlig Mand kunde saart faa noget got svar; thi pe* 
rienlam er in mora. Sfommeren gaar bort, och band 
gierae indén vinteren kom paa, Vilde bafve bygget 
noget igien til ^g och sine Born. Herudi benefice- 
rer Eders Excellence den armé Mand, hvilket Gud 
igien skal befönne. Jeg ydmjgeligen och äenstvilli- 
gen täcker Eders Excellence for god och naadig Re- 
Bolution, som Eders Excellence paa inine vegne haf> 
ver erlanget af KongL Mt, anlangendes niine til de 
caducerade Adel udlaante penge, som Jeg hafver for- 
nnmmet af hederlig och vellerd Wansonii skrifvelse. 
Jeg stedse vil findes Eders Excelks Devot och villig 
tienere, förmodendes, at J^ders Excellence mig stedse 
gunstig forblifver. Herraed vil Jeg udi den Allerho- 
jeste Guds trygge Beskerntelse troligen hafne befälet 
Eder Excellence med sin Elskelig velbaarne Gemahl 
och Frue, som jeg tienstvilligen läder helse« Lund 
d. l'Junii A:o 1659. 

Eders Excell. 
ydmyg oc villig tienere 
Peder Winstrup D. 

Horn 

— Arvid Bernhard j Grefve, Canzliprsesident, 
född 1664, Fddr. Gustaf Hcfririksson, R.R« Förbi Styf. 



( 108 ) 

SM, baklagade Scookb« d. 4 &eft. 1662 fiio nod för 
sin moder i Lesniemi^ p^ en Itien lapp groft papper* 
nD. 9 Aag» gttf jag mig först umier Gaardie, och är 
ännu ea mus^éier^ men löror irisd^ Guds hjelp soarl 
bli piqaenerw Hftr är trAffligen svårt att komma fort* 
Bäst ge sig till HoUaodn^ Ännii 1684 änder det han 
aspirerade hli Fendrik vid KMgU I4fg^rdet i Stoekb* 
skildrade hap i br0f till sia })HogvälborDa) Älleroå^ 
digsta)) Frumor (A..H« v. Crertteo) siu bpgst slätta 
, tillståod; nmen. jug Ma intet tUlfjllest beklaga att 
det nu är slättare än. jag någonsin tfott^ emedan Br 
Kapt. Xiandsberg . intet bar kunnat secundera mig de 
penningar, som min nådigste Fru Mor mig tillsagt 
der, men likvisst gifvit mig 15 dueater^ som jaglein^ 
Dal den värdinnan, der ja^ i förlidfie vinter och vår 
tiU kost gick, och söm qvitterat mig derföre jag ej 
kunnat betala. Min fortificatio^is^i^stare är jag 150 
daler skyldig, förutan det jag^ hos min nya :Värdinnd 
förtärt har.99 Ber ändtl. i |)ref och p. s. fa sin bok- 
kistSji emedan han continqerar sina studirr i fortifi- 
cation Qcb Instrument^rne äro här dyra. Han hade 
vidtalat en gainiualPhilo-Maiheinaticus Herman Heyer^ 
att hjelpa sig till rätta« r>Som*/red vore, så vore tid 
att påmmna sig fina studier , på det tiden iniei 
mätte löpa fåfängt af.n Sa tänka ej alla fänrikar 
vid Gardet. Me^i också bli de ej alla Canzlipresiden- 
ter. Vid 18 års ålder skref han till sin Morbror B. 
J* v. Gertten, huru svårt det var för honom i Stock- 
holm (d. 1 Åug. 1682), helst allv kostade penningar 
och )atet vore »tt. fört^^a. >tjag.lär . nu endera da^ 



i 109 5 

]^ igB tnig^uhlliar Quiirdv^ ééhuä ISngr |iig' ft^ ipttt 
m^n, så' h«i^' jag ingen 'ldD«n Hfer >der^e >omi. . dM 
ii^o1^:Alorbitoirfei^ jofvat kcMfeoÉii,: reaoiiMi»v éoid to 

• 

gaslnial'inap'oni>Bai]rkeii dch istpene.! c£o4 ..Fkån Wmi 

ris ' felMf faan d» 23}Febr:.il66B till * aih Jtfoc^ hura 

håh oontiiMiinligM! 'oFvndei ^ig :i alldianda ex«i'citie4 

m)ft!l^ i tivilka hftttrfcMde. éednti g&ra:aätf*£lderbéslÉiMi 

nytlli* • Faiitér 'SofiiJ Jtl* Forbns^ -. soin* 9>eq«riparAt9fl^ 

hoBAin ooh byodema befaéicafl IfiSSL Fråft MaHtiieh 

di:39^Dec. 169» brid hanilAtoidron^btott' JcqnMa- bog 

sid SQB i sioa Imiier fai £l^« FMn liBgreik riå 

Gémbfonr d. 8 Mi ^t' «li»f han tUE 8ii|^,f afttét 

Si<li DeUG. hiiMl^haiA eMofidil^iirte i^inpagnt wtddt 

Ofv« Piiibtir régfte, ssMiliM^Effg^aitcl^ b'4f)nMii<^O0iu 

rarbit' H. Dnrlshl; Fu^klen-^f^Watdiidb' hadé^'dél^ fSO» 

styrkiv" stdati faivii ( r|^i iSMdtméiMii ^at^ikiuidsibkafo 

bontffl»' bättre «iri]ploy^' Ib1iélMå<^é tbj^fdik^^^Mi Kittla 

g^fki i StiFérig^s fiéhnli^feii * ^ fei^ obk ' åftfkéd. * Fl*äir 

PäriÉ gkfef b«n nid dentia'^,' Hdra häil'völ>e »Mélft» 

oWcklig, om M^dréii' ^ ftlfiidé-fibaila bödoltit {MTil^ 

gfiip: Htirt etttpIogéMde^-^iéttfibaMltil Ull blHi>'divepi 

tissemertt^ nfån att läi^aiili^ dé< soiti, j^itMe hfllMr ^&^ 

da cömpoiftGnterit, ^nW gcfttiSflrétt nSJe ^6^- Mg« 

Räd äftiotloni ö6ti gäfra.%oMmUiilfft«Mé4ÅMéV&omé^ 

staf, . Sjskonon iiiå(ifeTrai»fei^**i&lt %j få Vötd» ffté bbti- 

lofv^t iiieét hjelpa^ HönBhi/^^l^rlrf^iäfe^» **at'iWlF 

1700, underrHttar han sin mor, att K. M. gjort *h«i.' 

nom fiA ©Ph. Rlij. oclr^gfft-ft bdnoiti Sét 'coffninen- 

dera^DrahamertT(?, likakMés' HH^ ÉÅfomj^i»^ jiig^ 

alhihie t viflai- p« aÄ' i*Kfe^^ mtn fe IVh tkéfs ^IWFg«* 



( 110 ) 

I 

fftrfiSaer 8ro mi stor dd (Mrsaketi till min . välflfoil, 
dluå tror Jäg min bjertans fni mor behagar äaoa 
alltid innedfrta mig i dma«99 I dnå brrf ber han ofta 
belsa Bkkop Geiefioa ooh hela dess angenäma luia. 
(Modren bodde pfi I^m<mii vid Åbo.) D. 28:Dec. 
1704 måste han låta en annain sknfra, hnm han lig 
tjA i fängenadcap, men atliK. Aagnstas nu tiUåtiÉ 
hanv ntwxling. Hade Uifiii fangen i Wtirspbaiu 
Knnd» dodt stndii sin moder }jengar. Wissmar 1706 
å* i9'3uni skref 'han att hanÉ klena belsa ntSftkté 
fconom^fsergå tiH Sverige. Från L&beck d. 16 Febr» 
1706/aBfaffdb han himi haik dér låg under Doctor 
Haimkénii Tåvd» oeh haéeblifvit bitttcf täl helsait^ 
iMn> hqan K* Sb ntaSmnt honom till Koit^I. R&d 
oäb CirindliMd.méd ordne ^att gå VtiU Stockholm. 
nJag^ ha^s-oriak aljt taofca QM som liar tagit mig or 
alofltit .oeh.fUtt iBig bland, filfstiir: oeh bevist mig ^em 
så iifDr.|p«Qbipfortäakt.iffid.* Ben högste God förläna 
iiugtiQ^ gåfvor att f5rriUla sådane viktiga Embeten, 
aom^jnig horin s5kando åier skälet i modrens forbS* 
ner. ' Shri^f sig ännu sin mors »underdånigste tjena- 
ra,99 men i n^sta br^f af Sthm d. 11 Oct. 1707: öd- 
mjnlcaslia^ .Vi erinra åter, a^t denne man, fast an- 
dra hnw. k^r^i^ajp, i 18 år styrt Sverige, att han tog, 
4et blpdan^e^ ja dSepdi^ och lemnade det nog 
appfrii^<^ och stärkt f&r att åter kunna få strids 

lust. -,, •■ ; 

*« Bengt Johany Arv. Bernhards bror, hvilken. 
föU sf>ni Kapten vid Narva 1700, skref 1684—16 år 
gammal) . redan militär . — huru ingen var så barm- 



' 



( IH ) 

t 

luftig så att de fifvo lionMijBn haltdubi IdSlMvw 
hade blifVit ci Iappigay:jiit «baAi skSindés jfhti' wigf 
nsM ^tt man ))Iir hädd. som^iaan äc klftdd. Svåzt 
att liBii i sia imkenhet/ éj mm '^Iuin46. gi iKjikan» 
F»«ien(ilf Waldel€h)*iviflé t^ ga h^oitt ati Cor* 
oMttfj^ata, iAen'%ng:to tiflaKité 'ptorsoaaiv aoa» fiair* 
sten! ej ena k^iide. ' ^olk ddr-WVn gin^a fbtft {M86 
fr. Sihm «ftrefil,1iiini ihtét 'aaaäi liötdéa äiT tdÉ^btt^^od- 
aenlrdre reduiéérade fräif:föiittifrai«le,iaMr-atAIloi>eJ)fi5r 
batniW^i som vbio 'i ijetåk^^ 'ER^t en flld ' baibnné ^ aig 
alfa bräderna 'Hord i BrIlfisA &^f«r<hada un tkalfa* 
Chriater en fendHkit 'plåtil^ CArir^rt aoaa bla£ sadaA 
fingen i RysslÉkid ah<lér'€ait^XHtfi lid^ 4iaia eekaä 
atåra dagar, Wh atgot äé <tf8d' d^ : kArlek i iM 
mora 'ak5te. Arfyid héå^^OinAk (CQUtM 1 (%V»b uim 
Öfverste Tid Belgrad 1697 «)att lösa till sig UMieitti; 
sedan han^Aiiitt' kuänatijfi3uhialla.fto/iaMiiiM sm ba- 
stni. Carl Ma^u$y; lade /Tadån d£S9« ^L ' hrti\ iu 
Ystad, ffitt eeiåpégai > knad : 600 Sdr lon ém . firet.^ 
Gkristér hade då ilaai fendrick 260 Rdrl Ifta. 16»1 
fr/Wismar skref ftfiin buri< 'man sdkt aftefåf hdnom. 
hoi TAtmtk. %\éikéi nietl nndoraSkttlwgei^ bWl4%Hf- 
tit avåntagiens tbt bonomi Bror-Carl ta» af ^ton 
Koaigétmarck ombedd dfoja tills- Gr.Cårl Kdifi|^ark 
bégrafvits; bon ville derpå bjelpa botlom i9)r IVene^ 
tfansk* ^enst Eovtftmmigf ' Mn^ga ; de ^ att Magftna 

J. DelaGairdiéiapIibar namneés krigiskb 'Ito ho§ at-. 

♦ ** « • • < . . • 

♦) D. !» Aug, cftljgt BftkatTs Ijréf tiil åiti aVftriiifÄi ^i^xéiX- 
ska TabeHfn appger 1691). '^ • '^ "•' ( ' 



( lU ) 

liftMtn^rHe. 1612 4.^^ Måji sindi» C. <M.; 
BMaharg till Xalfcter SL J. forbiui en hallscTtilcf iii«d 
inasdhetteir ä 20r:R<irtflpeiu jeiiité proF {»ä tyget^: Mm 
kttniie ireqwir^raii-iiuis »m iköpiaan M/i i: Ha«liurg« 
Na JbrcH^^masriBpi^ w^pH&emtAu. A mffi .ban jGcaa 
OaliGiaffclie aalackoat;. ifleMa . Sr . tfiitt - 48t»i.fttefFftl 
0Ma} mio Uei« Broraon Carl Magnius.Barn batf skfiCn 
vk :^;>liilb)»- O^a laMiga e^k^ia i^ Lfls^MUfiih: liad0 
iai«4aill%ia8ii«r» att. )Wj4f»g9r såg 4«r Åi^f^ lof 
v^iirj^niMrdfia k^rasf^^ st^aoa Tid Slfi^sfJ(epp^t\|^ rth 
dbn :'Mm filia0r.af des^;mHg9 .IJfi^rnari^r .bref, hu^ 
éMtoKdUk ittdaat gaftOjr^ Faptr^na, Oraft^ifiiiaii i>ala< 
G«l^8rfnkQMiebea: blcf qiQJligl* :£« Major Kaubl 
fcait^ giftiluM :en, sjrt^r i^ A, H. jr.. Gesten, l^ta 
afkoftntfS) pPUffli, 4$..A9iUJQBA. Krigarneg ni^ ;. vac 

. a^a 4»rtMary E^i^ft^^äoir» för'K;:€afl:XI, Fält- 
märåkilM^ t so^ '<6oiiVi i Kiga till E. v». d. Lin4y 
Gonlr. i Abo 1653-r^ <R. Rtts (ocb FaUmabs . bror) 
tafeklind«l»!')for allslage nwv^l^aburu d«i.^osidagK-' 
g^nnbflr QÅgm sådaoe Mdei urt^y^tt pch GjOtha land, 
oi«rtli^rmii4i mm» idd«a» mUk 44laia Hiiriort^ imdfir- 
atiiiidpii)jil|t:liTU(^iia. Cape tH^' boe . till 011: litaa 
fFuhgp^Ti.. €oi^rectfl«Q .kandf^, pog Cåi^ d^^j.^plaju t. d; 
lM/^fifi\sfiå^ #biim'hoK börda i«dati vprriit återi. ocb 
dar^fi«t;^ej ^byprt-tagc^ Agntetä, Tboinaa dot^^f,: ;f?nifQ4bva 
J£ff s^'iW^W^rgfogB^ afrådde hoaam.attfbaQ: haane 
inte skulle taga, ty jag spädde bonom fornt att. ban 
der pus^laig^.. skulle bekomma efter bon tjent hos 
dey, for det kunde en galen nogaanit tänka, bara 



( 113 ) 

^ 91PPM jllcpUj» 'Mifni aktad :f9iii man sfttter en 
JEtt tiU Talda^ mra jag aair. han tUI inie bättra ha| 
ajtn^ iwå han M hat, kanyka dat pkoUe &Ua bonovi 
Sot flF&rt ^Wifin ; aU - ^ r (kan ej aofärad^ Denne 
val^M. tiU dai| n^ge ,^iifg[tm Gopvernenr^ snart sagdt 
den ende i depna tid^-soin skrifvit det som ej tåler 
atskrifning!) 

— Ecerty Fältmarskalk, skref 1611 « . • Kong» 
Mbts till Sverige Mijn Allernadigtst Konung och Her- 
i4 nnleriKiU jfh tienare aeh ' fdrordhnat överste Jagh 
fiwft Hani' tiit kanekasa, igS»! Wiiterligt at i for- 
Uaam iägh dro^^ nédh ded fhnnmendé krigbafoir 
liai t lai Blldaittnithj blaf ntaf dwMk Edle och Wäll^ 
Iriifrd^e IMe» Frti Ekns p& Jfrotorp tagen* trea JitarcH 
ké vabniefctlga'^ Metar ', tivikka * medhan Capteta 
Krecfon dem hade knnde jag cij *tagto< dem ifrån 
honom 5 nthan han tillsade at ded honom ndi 
hansa besoldningh skole ani;ortess, men efTter 
ded kom til ingen atening uthan förb:te Rit- 
M^atam V^m» ]ltfi:et!i]^|,4ed s(|)iaiit€^.slagedh i Rijdz- 
iMlttwiivaifilra Abr died tii)iö|ligliia|t Wälbemälte Fru 
IQiiqt iiapn akada theraf bor hafy^: ^|l)an at dia bä^ 
Hlpr, aafi j|re J^oipma t^l H. K* j!|^. .lieiist,. henne mår 
gl. blifva . bfiiaal^ Beder lortheoakul . , vänligen at 
aill^t^å^^^yffi. nWf ^M^P^y^ft; haijne hennes httatar ve-t 
fo Jbetaia, bm^et^ppdi sigk. Jra^tvijfft, ähr. De^ tUl 
y^frman ^fifwé», fifidh; ^gan 1^4 . sk wfvsfl och försegn 
^<,,Dati|||g^ ^M r* ' rtlta 26,Ma9ftU l^ll. 

'i'r >■ .. ■ j')!'!-* / ■ ! '. .Eiwrdt Horo 

... vinpp. . 

■ ■ QL. S.) ■ ■■ "• • 

(IX. Dbl.) 8 



RÄr. F6i!>^s"aflåtit M' nimgi'lBflflfte«tlifj«fJi 116994 
Oct. bad lan äti *&.*!(. ^1^ W i^léta<M"(<iil9Mafir^ 
^llt» i' rullörne äfven %ititoam-d^'6a«M%i<i^'<lléii(fit 
iladeinachér ihfött tilt^ EåiäH<Uk mt^im^l^hétiä"-' 

Bréfven af Hornar frän iT^iile seklet' ntg^rq' ijoFB 
l(X):de. ,.„ 

Wred0 från Paris, Aura Jim rlann^i stti AfffUlektimSI 
sedaii H:6 siata viatdki^ i Rtetei tit^«ilM laHtcMmlK 
sig, Harii man i Atudk inoltiiglil )illQOifl:ii|i<f Ull diif 
Ihel, hnra kan fråii .Hotfaii^ alAid^iiiwlrlL fDBfrhilf 
g&rt m; m* Mmn K^XM&tUmMå bfffJ.byggiiadM 
konsten h&ra tm^nöji^a ^w j ,,;..;.? uuiU si.utW/. 

--- Johan, SM af v.' #r^iM; 'J^s- NtllstlfV-t^fl^ 
som iflSt sin ätt i Tysklandi,' ikkr^94iMÉiMmk 
om inlogerade latare. 1676 "d.' ''il»' iflib. "mAkrdlJlé 
G. F; L^becker fr. Koii^l. ^AtlagWt^^tid IttSp^e-»^ 
attest, att året efter Xé}pzi^rilag%H'd<>'U«K 
msk. Torstensson gick « JutHiiÅ],)<«iir' i/MiÉyii*"iléfflf^ 
^ttn vid namn Jobån Jacobskold^ tto^^^it iM^iii'^ 
meti ryttare under ÖfversteC Oi^'W^aHgtl); 'icfm^liéA 
dan blef Fältlierre, ocli der L^ft^ker dfitilf^ednidtti 
J. var något tfll åren, men bortgick efter nfigon dd 
utan afsked. L. såg honjom sedan i Hamburg, der 



lltf||leb>«{|l/iar mir-MmmlO^ MM »log '«|j '^ei^ 
Bfca. UhlvhMMiit. 1*^ Mki 4<« »Mn«».iiM v.tmåi 

'»••••••■•''•' »'^*'''''Kémpettékold ' '• ' • ' • 

de lärdaste hiSii i Syeri^, på^jsiir tid,') enl. 6. Geze- 
Mn8y skrrf d.. Zl Maij 1Q57 fr.' Carlstad till Riddar- 
biiset^ chratoirer oöp föreståndare, rörande materiali- 
ir-m;* W';";Alftig'Ä^^^^^ ■intet 

Riadarntu; Qpplysriing om! .idem soni då adla^f s kan 
endast soiuis, i K« .Capzlu ^fter 1622 na raatnklar 
forts, som nu aro inlagde i,, en kista pa Kiddarhaset* 
Kam. Lars Arfvedsson hade' nyckeln. Sedan 'iC' 1649 
tilltfädde SekreteriateL.liadie^,{|an fört ordentlig ma- 

I^Pf»^*?». .m^fcJ^lW • ^at»!^!;«" nation o^b Sttens 

. ,: TT- c fiufwttURirtsliiÉdii >si»n a£' BMbsp^ Xänn 
^m ebliMathenttftt»m FaiftiMt^skKrf i^ 6JAariil69» 
fir^iMQMiMiritiUiJBab«:iW(mdjé$.iinftd klagm ' of«er axt: 
Thsihi I Ap|ftart>:^twrB :oeh;fitåiii^ Siwigt; tsactétaentÉ 
•|iMÉlieanÉll.>B. -df^Hnnmark g<sv 4ia Easrtyi lOJtdr 
on dagen förutan ordinvexf)|ii»er,htilkci'hoiién bestå» 



4 *« > 

odi Rqnlpage fengwr,! |ONNlfiBiMl» 4 
Zariska inictameAtenié tfiOl lUU lÉn 
Zaiiiké Mft var i EiigiRad'odi>^ma«iiak)i m '- IBtt^ 
aarn, td^ii Sverige nimiia^^^ejii Maa dlMåiAMUr itilk 
fritt här om Zarens atlSnAeka resa och torå^iiåånmm 
ankomst åtskilliga fSräodpogar forelSpa. Da 300 
styckea Kl. fört: med V4t ^9^^ öffermåttan vSlkonae 
och man behandlade boooia extraordin, hBflfgt. 

Koek éotf Ct-in^efti " " ' 

— Hmé Chrittapherj General MajJ lÉ^de. ^. 
fångatagen under Carl Tix% krig blifvit trät i Cnm i 
6 år, derunder han utstod grufliga tortnrei;; ,Tax 
Mai^alk vid K. Carl. 3U;fl Karoieli;' $i^e£ j^^^ 
Dörbsholm 1680-81 tilt 6^ A. J. DélaiCiardie. om 
Monsjtringar och Landteill^. . . , ' , 

^ Jacohi StSthåUåä i NykVping, 9ä'im^fM 
innehade Södermanland, uts^iideg'1606 att l^daatii 
om 1 Finland under sista féjderrie uppkobne' Sjfiiii 
hemman och att sådana för Kronohemman f&iläluiii^ 
Gaf derunder ett frihetsbref på 5 år åt en Mats S5f- 
tidéionisom upptog ett iiemmany favilioii S[) år le- 
gat ode, så att han sMfe . tara fin från^imååada och 
skjntsffirdspeogar, aå ock dagliga akjitisfiMes^' ! t)» 
han eller arfvingar det sålde 'ollerfitefaiiiÉåpsdåalaiP^ 
to ttrfvingarne af dem, soän innehade détfimiAhail^ 
totyhå K&tt att det åtefftaga* . «,v'i a-; /Jt i^h^ 

'^ Anden Jäcobiion^ ansökte 1660 om en 



i m y 

■ 

l4UtdACd«4N»täll«Dg,>8Qii9JiaBtOck fick i Dojcpt, at» 
iSggfaiuIe i an(i5hii« till R^B. .Forbag, huru han jif 
ByttMM hSi;jaiid0 « mill ite» ^04% i kiiget offfat 2 
mmm altamp^ sjtf Uhranitomålgfi . aår dmfrfio; ist«iH 
émnå^ gpam feUimk Qm&mmåoim gifvas föm den 



t '.♦ 



» tr 



94KoBiii||aiM t^Tromaii ByMinait^re 5jFirer Uplands Fa- 
mmÉå^^ elå-hnt bån an bftradshpM- Olof Lafsaon, som 
Mifar; Sftn frottmo Mtitta Li^fioii . • • Thor 
«ém Bd«a Fromhot «. • < 1600 7 Mars skref 
tSl litaoÉ^ sfaem »»KonmgK. Matts till Svcrigaa 
åsaogm Ibn oéfBykxoos rMk dhen Edle och velbör* 
Jäigm Immx» : Möda XarsKon till ^avffuUa9 siqom gotip 
oligo HofW) nlolwn GammAl, rSr« ott heramaoi si>m 
lodibii fioamids firpaAiat dttr YfHans HArlighetn 1602 
lodltt hais som ysHojrtSgeoo: MaM '^WSlbord^o 
Imkor, Edara Wilb3rdighot» . i ett bref af Kout 
Bsmgtiaoa i Bedorsdre. &n hade skolat uppbära 
ZiiagHUmssftitan i Östérbotlon. efter 4 öre, såsom H» 
F. Nss broCinnebdH ; ,men böadsroa badö ej råd 4ot gifya, 
uttui Bengt hade måst taga hvad han fick --^ Lax 2 
tnniioff, Gäddor 8« puad. 1603 inkom från Lempdo 
Lftosmmis gård en d« 28 Febn , datorad skrift, m 
nEdle Wfilb. Blats I«arsson,7),d#r..4ot hotor: ^^Vi fatr 
tige dvonoMis.' ttoplicktige iHidefS%ter och amiligo 
rfons. bygga oeh bo' i: Lom^ea ooh .Wosilax sook- 
mi Öfrortatogniid låta £den«W. fdrminwi, . att 



•:-i ■ !. " * .i-' ■ . ". .i, 



i m j 

^er^4et Hi för istér' réj^ÉcNM^^eli Cfté r<]l|to^4é»' ^mi^ 
Mre di thatiiiM], ki:0 kvninai («tr»rti E. W« [ifli tet.) 

M^tnn nignati^odili . fdr^Mkiiefår- «ttti|;» . «9kM<' tskwH 

af OBS begärt, netnl. att vi ovägMi%éli^lMl|il i^^Må- 
gen ville undergå att utgöra en fajelp, som H* F. N. 
i snmmevis af hvar ,sockéii'f5r sig nådeligen begfireri 
IktilkeC 0€h af os^ *bfile%vfcrtgtl)i beikrifo* lag* och 
Vår £dspligt ldr^vei^i'W^ 'Mll«rdltflnié<ii«^^ 
^ieriieten biiftåmi jg^li iltlftlte mr YlAn^lsiio tflirili- 
^rl Derföre htfy^^M ttlldéirdåii%rai fémbmiälfäåL 
i;i W. till svar fitälta låtil, att H«'éfi«ied»!#emii» 
lÉe allenast för Krigsfdltoe' »Minr 'Ock. idknlfrsiÉg 
-Br^^ext fire utarmade' 'O^^fttMfigé }AikiiefmH aifti g t 
tf^ärt hafvesvulÉit ihjäl Mh tiflåi«:4ågl)9aifi m^fi^ 
^¥t,' sfi att vi fAttigé' tiöAgWi.ftia dObritor ,'mmäl Bg^ 
Irunilar och uti ^«^tia^Iffti<i^tAråiid«ii!3r. ')ftMo;kiiajdl><iff 
fl^gsfelkét blifne utgätmAe^ : «tt ttvt. io)» !hdi|W 
IM förrfge pålagor '^o<ih vatb vaoHgii^.ocIsriblir 
gerällagor :föi«aå alt étgåtåj .Hifokifc Aiiidi»tfl]r|k|^ 
Aijgor >ooh b}ftlp.'. Hi«n>fikéi hiedje )m gmiwtrnMai^^ 
HgWtf oeh 8a!btlig»iE.^W* ait>'J ivftHli^ :i»ri»Oii^ 
UkuUJrår EläDdighét loehl acmbd lä £. JV.i lilttäiuutt 
flf^a emelleréid, fä det alt / vi ftfttigo undtMåter 
Uiittö blifva »föntkönta; Betia H safaidige Tiiwvik 
4ei goda vi tliifnniélto-htffv^ till^ailb' AvvAntaL' Jiti 
ttiintiiiig rara, begife^^iärvåm^KytiEolteidHnii^cai^atlpt 
li&¥iitiiler s^TAt ni«d ^^«i4i : h Ntmtim^ ^f^mvMéMU 
iiingsMm^ på Wibofga» iiloi|;.Qial0iQ^illtriiiar«sd0 im 
SlottsBarberare M« Philippus^ 



( m ) 

i618 tdllfocMjfrj^n i V^åfiå 100 daler, Michel 
Kyirkob. i>vLJJO T'J9t q^måj, Kbo\ ticholstuga 30 da- 
I^r» H^4»iM4«^:it44» »SO.Tuiiqor; Ull 9onen Jespelr 
ailv#g#d«flt H^uejiafftrd, hanst^tgeinål^ Brita Ppn* 
tttsdtf (Delii6a«dié) . •n^silfikål^ Johan Jespersson» 
mm-.iBtm^ 'gdkéd. aoM mk maiiiién pUgåde braka ^ dott- 
iMiiBite Ma »hm ikftpegodg, en förgyllt solfkanoai 
(8dd«b Axéltbatie*) radHD* fått Aif apptagit) Thom. 
BéHr^doiMr JSKii ett 'tntyvke^tjeiiaf ne Kocken Mada 
etif^alMito^ 'Slmmi -'dito, Ihlfvel' ^n hftat, Chriatea 
å!&^ IngA 'éit torgylåthSitéj AxA%ti d:o, Margrett ett 
Mlbttt^Thédbste dt<y --^'B8ndefna tiUgift på alla 

^ ^Mper ^Sfädziimh Krém Riddare ^-n Riks* 
Ékittntfattte ^ öch' Ffiltmarskdk, ' Gubernator of ver 
LiÄin«,möiit fbi^ 'sin tapperhet i Halland 1611 och 
fOlSf, iHkttpte många gärdar och Knte pengar af An*^ 
éétn EHkt&dii llare, 'hvilken ondér sina räkningar 
ékiéifrer: T^Missk^äkning år ingen betalning.?) J* K; 
fick )Kt^Cåi^ I!!C^ ' då han tar i Pernau d. 31 Ang; 
ie(fö ett nyibyggdt stenhus som sn-äckte sig intill 
Jdbl Skottes hus, kallad i gfifrobrefvet: 9)edle väl- 
bördige och maahåftige Jesper Madzson.9) Af hans 
enka' ochaedah R. Dr. Gabr. Oxenstiernas maka 
ooh enka Briia Pontusdtr DelaGardie finnas flera 
bref till Märg. Boje fr. 1630 och 40 talet. Märg. 
Bcga recqmmenif erade sin man Forbus och Fru Bea- 
ta wnmifiii.niL K* Sjrater: begärer, att jag ville kom- 
ne eder käre man ihåg hos min k. Herre (R. Drot. 



- 



( 120 ) 

zet,) sä må han visst förlåta tfg åefj^ alt liåii bos 
min k. Herre inte skall Tara fötgftten^ n&r ^Igoii 
god lägenhet kan iSrefalla, skall han vtl koittmaal* 
håg tUl det bästa «) . « , Tra ej hvad Ail«I ^ A«i 
xelsson sagt. Jag är intet så Ujrg, Mt Jag vM si* 
ger en i ögon det jag itaianar. «* - Mia aon Jdaas* ir 
rest, liksom Johan till Danmark. 1644. från Lata im 
jag på' länge ej haft bref. Gnd rfgére iisiiaal joaai 
den Helige Ande, att han måtte iå stilla rigv att 
han lefver Gnd och människor tiokflOg ooh IlaHi^t.iliH 
ålderdoms tröst och hugnad. 6pd mm a|k ftnaåiv 
stille detta krig och hjelpa alla gpdei Tifuier väjt baai^ 
till Sverige igen.: Johans hnstru ir ^nia^ . sjki! Mm, 
och har förlösts med en dotter i Landscrona* .ifi4& 
d. 23 Julii begärte bon sin Hofprod.Setrnus till sig, 
då hon förklarade sin yttersta vilja^ att sonfo l^afs 
skulle anse sin 1>roder Johans enka fcb bfira me^ 
Sfimmä huldhet som egne barn, gifvan^^ Br||a 
Johansdotter 4 bondgårdar ooh ett litftt ^Ifffn 9^4 
smycken. Till underhållet för evärdelige iiA^t^ af djit 
hospital, hon uppby^t vid Börkliifge Kyi^{i) ^hirilbeii 
var ef familjen uppbyggd, anslog hon 2 bopdgårdar, 
Aby i Börklinge och Grönby i Böre socken. :Som ej 
skola ingå i arfskiftet, men Egaren af Sätuna går4 
akuUe hafva Hospitalet under sitt beskyd4 pch in- 



«««aaM*MMiM^ 



i'. 



*) Vid en recommendatioN for sin man, föreslår höai' honbm f^^r^u 
Margreta att skicka en af de myndigaste föksensmdén 'dess 
skuldsedel åter, "ty dermed kunde sksffai en^fMSHiifg af 
lAwra rärdo än skoldaediea*" «. v' . ! .. . 



c 

fiktion ;: Mi ' Uoér ' Olof^ fördom JfyikéUrdé '' i 
i5ritlliig«, bifaMlii ton ski|l|ii HB^iåiKg Oim wm 
ttciUH «M8 anlhp» mil iinitrkåUäs tid B^nnJKibt 
iSÉM liaii kmlikiit l^bet^ béIcUda ni. i«; 

<-« Jéio» j4ip0n$0M Arif vid 'rin dikbniftt till 
HcAlMdftkd arilrMB dM^R. MurdbM 1. DdaGatdié 
7'kid; J^ 163SI om knAoB ! af mommsttdatioiKh 
br«fveii .: • • id^Tmmi oommguiiieMi Géavriom 
Natioirft gftlUc» in. Btl^o ut ^ :i|4 .eonfBltUrimnm 
DtOfMi CuwBirlimy j6 9d Il)i|9tKi||i. Pfim»ptm Ura- 
nias^ pro fqlbui de^toi otvi^l oafr^;.gntfia«i nea- 
ti nonjnMs MMJnpni 49^1^^ «* !•/ A^meak honormi- 
db %ms«n^i|)?tiis b«|wp^uy Tf rfi .. p^tcml» < <OliW mo 
|miCf«^:Gtiitiinift. ..; ^.[..^ »•...ÄOg. !K9PuKMmitT 

W^m^.tByttiure, iH kjoct fift^c tdfgt»^ ^^.W^nchao 
i6S)ft Haas Fqihf|vi!«L^y9yifA ))«t)i|rifTM:. . 

» 

fina , wrnfmi MnL im i Vingém aCA^ti'^ ^ifSUf hvj^ 
IcM» bigro dd åt blå^ dmti ftr fn.lHiKjlwU Ulja$ 
één ifänttra*Bdttck)ttM> i8ffdiik ' lodft oeh ^.g«l|. Uti 
4én Qfv^rtta på'hit0ra )0Qh.iiadera|;fi pkSt^fP f^ l^r 
åtta aidaii ea'b|Bii;Sp||a4:kwl,i falk b^iRMlIc ridaodo 

4 

fA eo Jkastaiijabfvm btot .o«h. |ifilla|id^.>#li -piirtol i 
häfta bnadea; a/li ^ea översta akittdfia,; p4 ^ftm 
Mh a^^rsta. på bdgiqa^sjl^ ^tt hälft apprfttt bgon^ 
apptotigaado ar Wi Ityitr.^tKiip, a«h :M01lP^i)4et i faSgra 
tanea. att. dngaada: aväid; ' ofvaa. påiW^W' 2 öpp 
na'Ti9iMibjeImAry rtlpken aab kranwriia m*d galt, 



lriyMPiiiiji<!»itåbtteylrtMw(i«ttdf km% Mfcr so«|^i|[^iJiit 
och dem etMllim uHi: JMgyM Uom Mkiit iM yAth 

fitebl«tlll«dM. «m4 :ltta. :filllpfftlM^ilieb.{||^^ 

^r««% «kiifiiiÉ ititt iftatt» AwMf hLarsson : . fto/i-yt i 

'> >'SieMBÉlglirfl<^ å^^ft^VfttAaim luMtift ireaivpsr' .^f 

t AfrblhrA1Aråi.ocH éAkå Aghetti fl0rii',»nMi«J^ 
iW<«mhf4SfriitHåitter oclr AxeF "ChteHivaéWilt^dot^ 
terdotter, finnas många l^ref, som vittna om heWMMi 
hiakhét t^dh ékUäliilfW^iviSVfli' Af 196& ärr bå- 
åta Icditi^^a' dé X^lIäiidUcé 'V&rifii»ii^af M ^IdMltta liati 
d. 20 Junii VSTO^^ én éhdK' IcS^Mafr nMJli: ^ Metar 
^ Wm Mt^ ^'kt f^tkki- Uänii * AMtiai huuå9 ^*iikg9Ll En 
alirtlin ilMt^sIALilé^^^ätl^iåk^ flfbfttniai Minn, deil 
detiäiiii^é^lk^k^unaeibtfttjdaa^ • Eä liftst^ . |ill frfml. 
tkattaéfei^skétl^ ftifitf PelM»» kSMlaa tiA R>ki« Andhrtt 
50 I&siMr <ft!«r^ to^dr ifålAe^^n <>«ii •'bofgaN»*;i/9to«k^ 
BblW. > < Kff^^^V^^ehiilh^arå^I bo^dii Itk4l& tUt Akad». 
^ieCtMtriBAtiöMtt;!' ikvakifM ieké baftde. tiåg«*É iiKprnur 

Vhigdi %kiita« kiini!e,''dm iwålfet^^j- tftg;;fard6^ n<^' la«t, 
Hiii bfeinlty^y bWt#^{0M»fj k>étj <iäric '^^ p8r«> 

s^dkr' ifikkq^M. ^' fleiiiMs ! ^ApfitMoi fikÉhig^riioa 



( lai ) 

¥éamm<ekmmy^tt ätnf^ ltllUGoa«aHi..«ii^ilfiib 

vin, K«niMlbriMf«t^M<iiMtt4liiiMii^as.m Vi .i M 

— Guttttf tjente i .Frankriks vid anné«n, blef 
sedan öfverste, svåger tiHTab. Wrede, beordrade 
«.)^ Api%'167T'^'liii^ter-^i liidané 'alt -lefrera 
«ll»Ki -iffo^ tfiräijan ibalfpiMMgi ff 16»t\Si^' ves4 
fllhinågéiillj' vtsädetoob '«Utiiii iioik »IwUai-iAeraiuiÉi 

l»»4MtoÉil«ri«rMv' MM iM^é**^ diiniAi, ! Ig}eiiell»jl 
lMMI-."'filii(tT§» Mkyld^i 63^ iiw80 •! ideilUaiaå titt 
R/iSLt BMli>'<i^!>Olé.i El»- ibwiriWin«lk«t:,iiMiffUiBi^M 
kostnaden och måste genom lajiliaiaf.<{«fflS0kWi 
skaffa Ag betalning. 

— knnt R. iLsIttefijSSa liU Gr.. Ax- LilUe; 

MoQsiear moD frere 

Miff fikriyes . ifri^ ÖvterffotlaDdh Alt Landshof- 

dingen dera ortten faaar Iuitrjii9|*.nla vara b<Bnner 

så vedh No||fMm spWi i;^ n^^, .h|lil^ .^.upli 

medh alingn att befa^tp é»ig med våpnes reparation 

k. B. derom någre tiender ^d^ ^eif, ^ ir^rp., ^f i^ 
»Men ||rti5i,ftve|%»,*«dr4^ 4^^d,. ititftr att gö- 
ra. Jag förblifver stildfif . iiiiii/; la Brora tjenstvillste 

1. u^ -JTi/tijiiadbvS^^^ 8|talitt«ali»#' i FMand 



( 124 ) 

Matta iMiMwB.KWti* <lwlin& <;NllB,K#i;bUM,Aii>- 
riMtfiHrJietariB«iigt!Jp|MHiii4'i<P«llr«i »«r d#lter af 

R. B. Bj5ni . iMjtoB»: Ib &. M*' KiiM» «irfuw 

. . ' . ;••-.;!•:•; ii.- •• '. ■'•'i\ ' "'': ih V.. .•>! 

•. ■:,.■•;,! ,,„,.,■■.* ..-. ^M*^ ■■■■■ . :.' .-.. '. /' "> r .' 

4E<«f «fdykil«r ^ååat q^lMr;; ! ttU ; Jrng^^j Af^ „: 'Mm 

MIakflMfi&bSiiill Ståi^ Bicter JSmwb (Biip«iiJtRåI«^ 
foi ftd.ttK«li4a med ftlta dff Tu4ig» . li«rolii>n««Mt 
ms aUfimiigi» fiir aM alg»:, |åt.l»i«(qMimO!fil4«pl 

toUftUb "^apnjpaiHan t .1 

— Jf!(»^ 4«rora, skref tig i Qv^dljingborg d. 
i Jan. m8».ir.\R W. Si. Q. iVoirtfiia 1725 skref 

hon ... 

Mana Aurora Cte K^onigsS. 

t ■ { ^^ 

Andra^ gSn^^eri M» A^^töité É^Bnigmarck 
■^^- "'^ ^ - ''l'^ =-'^ GPdeQ[.^ '■' ' *■'/"' 
Oakfffdt tillliSraiidfl liSle seklet; mätiennet bref ft&r 
bemtttkas jemte heiitiei''tir5deff8a T^aånlkbriki 
brefVet rf 172ff d. 6 Sijpt. • - ' ' 

"Moiniéur i«)^ C»tfér Nlhrma^ ( 

--»•^Le^Kaiiptf);'^ - •••^- :- -- 

Le t^om^iifnent qae voua m' aves fait sur Tlfté- 
ction du Prince Maurice'^a£axe en. Conrlande m* 
obltge 4'|i«4eiit{lii9:qtie »^ y tnmve ime marque de 



( m ) 

\ 

vÉvft kiitgiHurAiito jon. ^kmim Mn^nmfi/^^efi^ 
åaUéd^ la^l)ii0i£a9ta|.Mnr Ai4e>i<)iMifdl^ltte<4«ii» 



16&4 fftrd* med Cfaarfantinnao Sophia t^nmSioasf 

-^fllhMliflfdeiMViMl' lto«6iM^9M)iBlaK> kt»Ei#aUlib> 
>gils»«>P>iikfMter,"yéin l wli l iw itm »»4e>lto(' twawtfw mIv- 

inga fSr hiitwyq ■iftl iii>ki|ftaitt«M «nA mtrktiipim- 
mg 4fttltASntitfit «éM i aif^liKiii^ \emmmtaåett^e[tU' 
1fåli|a«h:i N%ra(«É*ii«t>nå{ tåkammtåkmfa Uimm 
flUfriibiikral lU.SuiAft^i i^oJbrtHt ip ii Mu W lIw tl y 
de Tous i^mer dane maDiere ri tendre A aiiiiikiltr 
ble qoe ie seofiaMéfijis^BlloiamKrtlMt jmpoanble de 
«MMir ^ttäuH»9Bfléa tjfmmifull malbeur bon dieu 
(6 qoettw>iOTl|^née(iaUtii^i^mer aan« estre ^mée ee- 
pendant eeiå)niba'idestin je eais nee poor tous ay« 
WHt''^ <'|e mmvmfuå nJD-ämm) qaa^ik mMimt *onde 
H»'«rt«vlM*><^ ^l^-tejvfåimiijb ifhugKyftuiMiliwÉ 
j«i:inllle«>«itkåMrid«Je ■ wh ii q ietJaéwwwalokiti^iK 
Ktf^tMiotf^ai»" i««».^liaÉi:;wlh|> dn m^éåmnm >L 
mus en qnelqne lien qne nons pniesies ettrede^iiii 
fliMi4^déaAlelNll'4i»|{l>|e >ft U inlMiiiéiiilUf i!^SIefv«t 
4W^>I||>liJbt«fl«i^ i#<1whi37WMMMiai3tt6mi 
J9^fl4tjlNriiénåk»«ili;i:«rii«i). •> Miei^\<ae1^on«- par- 
donne tönt ce tfåi SHwH MM 'Ihifiwf N(MlMfc9u^«db 
^ttifeai^tåWXM^iGttnehiUifiil^tfSgi iMi^lB.\^o -år, en 

AiiMiilBii«a)iiuiaMWilMt'«k4lI^m«tttål<låaMiA bNtI 
fiiras Uräl ftiir W vMM«=lMtad«;<«MM'läMM»^M kje^ 



( >iar ) 

Mgfuter Kaai^II$tSiéCia*«r ## rVI^^ t ex.: 
(trol. lånegod*): 

A töat moiretit rar la «^g»re 

J^allots im Bea»re ea fiergere ,_ . . „ 

Me nura an plaimr de fchanger 

eiä^åaé WPänSWi 9 %å M m « m ''- >!"<> <:i<ti;'; 

Par an extreme chaogement .luLi!:.:! ,..', ,i;:i 

■Je>Wa«liuifeUhng(atal^.{aiafAie«.,l..!,;.„„ jj,,;,,., ; 

«MM>'.*ifiU»n»«<iMd/i«ilreiMrj|il«,(^ Mi.-.flin-.t^^ltH- 

I sigillet aes 2ne bjertan, ett mindre' ofvanpå ett 
at&rre. deromkiing läaea: Coai foite il voitro 



i Mn4iM«gii«llft.IJN(r^..j(AM>t|#t.A^«!H »J- 

''•' 'MiM kSiii hÉH-Vfd '^< anM* tm bricfegfei <ik»< «rma 
ännofenka \nitkltk"fårVt\UU» äf IcSlt^ii; > Cteanr 
»(geiif^^^för i 27-fi^t,fltng.eIse S7lå;^|^pa8«^ii för 

aaaai<eji«l*aa lia*.. ÅihirjKia. .^aknfTan;, »lOMig II:t 
4émlf CndM If MlMåi:! gia - fMMnMi fénénki «in 
tVå^liMfht SkraéMiMi^vidiih^llMttf' påseh»' >W<Ai Cleorg 
Wm dfémSl ärö $hHä i åiråa jbinifé: ocli " bfadd' da- 

dM a.; j£.i q4at , ^im ^Ml^' Wi» A»¥».«*^:Bi. bJM- 
«Mi irrvägar. , .„.,;, y,,,,-,,,, ,;,, 



finnes bir Q%9l|i.i0ni iällMr^toiipn mi^.^l^fft 
odi bedonuaa oeh 8«»i4iMe||st b^r JtmiW ^lAHnftP^ 
betens händer* )<: ..r^i.. :«:;'• '• .« «;/o i^i -ir.^r 

Främsl meddelas ^^t«pfÉit% aCML J&i€lr.*l» 
DelkéardM ^egétMndtft -^Alcilfito^ w/ B2 BClFrilu 
Malte iUmeh JäamMngar. aisnUdtoaecMatt BihiBå! 
4et Btfnvél' Var' éU' é3rnéedig<.o«lk batgsi immm^Mffrnm 
i«Q af ltlatttneft-<i ii#iB le iM aBSte^fa fcin ip i») ; .«» 

'^ ' « .» •»^' '»I .-,0 I ! . «.c"'{ ':•• ri"^» til *•»* 

1^) ^öratt af^exlja ämnena n&gol inom de särskitta 'litttén^ 

'meddelas hår häitten m6'^^kp-h'i*ca, kifftéaffté^ii^ti. 
•^ ca; Itfés Wsbibiildl^HålsM^^rä tÉblMIss 

i denna del, aååom prosnmeradt offf* {Mb^ <^9fUlÉi [ qsn^ 
. ': anfSnia U^.fttiti fiNe etiliiii;b^fr% blij ^er; f^Afjflet Sr 
^^10 rt %IW»l,i»ff«a°«|t, j^r^piUflij^- häfte. ,^.U^^^^ ^a,^ 
. ^ ninj^ hade yistft ^vapt, att ej meddela det som utgdr n. 1 
^ ideana didra 'AAelmng/ fbrttn' pä åitt 'sfiUttMKXI 
'-^ 'ts^^baré, men ioé htai ntfSi^^^åaigfd^^i %äi'ildiaÉgv 
: . i |(ttMdUig:tf. en 'a»»<al» A,OJéai»iBiefc:fc SfrUmåaaå 
: laai^fiåv IMMQåraskai4|bU«MiM pi JUNMM ^i^Ma» 
.,,,,.^qm,!l«lÄ . Wr en. }n»gjf«t<^m;]|;A«^t.eiH<^«^,.of% 
. Lieutnant Stiernrof . ofch Comminiiter T^ —.i 
West^rgötlandy sa har Utgr, ej velat längte fOrdröJa 
ätt framlägga' — den ringa gnista ljus som finnes 1 fil r. 
samiiii^, VMrahde /detta' i' ttfMiiAr höljda odi ' i- 4i^ goti- 
ska mSrks Bnne. .i ,.)./. ii f 



MMMiMIIMIMM* < 



( 129 ) 

mi han Plitades I K. Gatlaf IIIis lief, ijå d«t. T^oll- 
atadiska doQamentet kon fSrst i ]|juset. Det lyder 
som följec: 

?^]ffittprmk MppIy9Hing qf 9&ker hand om Konung 

fHlisffk vet huru niåaga oeh olika omdomeii blif- 
vix fällde om K. Carl XILs död och att åtskilliga 
personer, ibland efter nog starka liknelser, både 
iq^lfve såsom af samvetsqval bekant, och undre åter 
blifint i|n«stänktey att. genom något förrädiskt skott i 
förtid slutat denne Konungs dagan Ja man har här; 
of|i icke ei^åag tyclf ts behofva tvifla och man an- 
a^ ^^ i^{bei:ä|id bi^ottsling icke allenast såsom för 
1^8» o^ 4ep rätt9, ajtap Jians samvetsqval äfyen , så- 
som ett re^an hi^om tilldelt straff. Dock har detta 
varit idel gissningar, gfundade på andras gissningar; 
Och förvisst knnde ; n^n ej säga m^ra än att, all lik- 
nelse varit det, Hi|n gefion^ en Rebellisk kul^ slavat 
sitt lif; men hvem:det varit som lossat detta skott 
ip^r äi|då ^illtfd v^rit förborgat, åtminstone beyisli- 
g^D* Map har ändleligen dragit täckelset af denna 
olcönnighet ^ch fonmt helt andre personer därnti 
Yfifit: yärk«t{tllande . äii man både tiliförene gissat och 
tnodl.. Den för sina ; Gesch vinda skotts uppfinnande 
senommesade. Öfeeraten Gr^ve Chrcfnstedt blef på 
aitt asdsta^angifq[>en a£ en mattaiide feber som änd- 
leligen skyndade 4leas slut Dess Biktfader N. N.^), 






«i 1 II 



***) ISallg K3»NtolV«Hleii Tellstadius i St Jakobs och Johannis 
• försaailuig. (Uti Ms^t sfilt som not.) 

(IX Del.) 9 



( 130 ) 

«afii stihidigt var hon hoiioni, bad hiut m dug gfl M 
ÖfWrstéti StjernroA fejande tiU bondi^: Hlflstf ^Jern- 
ros, säg honom att jag nu för Ehr bekant ånt jag 
så Iftnge slätat inttom mig Éjvlf,. ack mitt samvete 
nn först känner den stSrsta förebråeliié,*-Becl hoAdm 
iSr Gteds skull göra detsamma^ och }iåillliina sig 
hvad han gjort, strmt att han skjutit Kofitingen. Di 
Presten kom till Öfvefste St]erfh*oé Ineé Ghfoifstetft 
tens begäran svarade han: Att han Kldeles fétåt 
kinden härvid ntan måste säkert Chfddstedi Iredan 
fadottera. t>å presten kom tillbaka fåéå d«tta *v*^ 
sade Grefve Chronstedtr pä det han ftkril 'finM aft 
jag ej radoterar tå säg honom det är één if^i^ MsMH 
af dess gevär söm hätigér i deså kaAiMmi^; Vid 
detta ludskap blef Öftelnte StjéHvroiJ h^ dééofHie^ 
hancerad, svarade intet ntan båd Presten értdasf g8 
sin väg. Att sä värd passéradt htt märf fnnnitet 
ter den omtaité Prest^it i déså fftrse^ade pajipM', 
hvilket han med ed ihtygat vara hindt^ * Hlin Aäm* 
fker deruti^fven dfi han komtnef att tala om *<j^ 
Chronstedt att hans egen berättehe pfi niltyttei^ftf 
lydt sålunda: Att sedan han' laddat g^äret tog&t^ 
verste Stjerliros dei och sädo nti skall- det sniiH Vå- 
'tt gjort; gick så åstad^ oth åA h*n fidr s» att K«<- 
iWig<»n ännn stod qvaf némk fr ijfelfva: ^ppvöehosp 
frwifof oommunleatiomilioieny som kprt%«Bi:sig någp^ 
gi6k hall ofvanpå gräsvallen ikring^ocM då i^tm$Uflt* 
sades stod Konungen fölgagteUgen nedrigare än han, 
och att detta skott således gådt.p^ sm Jgenom huf- 
vudet kan man derutaf finna. Han har äfven^ <4ier- 



( m ) 

JMrfe pteii tig ntt S^fenini» fötl' 500 Oiléaier ntM 
af Imp iÉår éer^ e}« Således lyder denna rénnirqnår- 
äfai twftttébe. Man tyih^É ttåtedes tämmriigeB -irara 
hå^n mi^' dal ihorker faifatl män t denna Mk Irititv- 
dUs kfrnl;. Men olyckligt neg -åt» mnn mäste tSlstt 
«bi både ttdre odi nyiire historiska ^berSttelser i doni 
lift sbk allid kManut Sfverens att det varit enSy^nsk 
iMMn begådt diinna geming, oeh finnif olyckrignre att 
dot allt ber tyckas bekriitits«n 

}>Deftli kar jag afskrifiit ntnr ett Mandtcript 
s>(Bfia finiiéÉ I RaninieUka samfingarne 17 V 99* 

J. D,v 

i ** * ' • ' * ^ 

^ Ai^tet^ö äååHäfåå ä »amma låotimentx 

Demik copiå af lE E. Qt, Jacoir DehCardie ttr 
ti^en fi^n.an iso som tilbort H.. £« Bar. Malte Ba* 

taal. Jag pnmäomde denna i ett säUskap.i Stocka 

holm tS23| saiat det atod dess innehåll syntes^ få af 

de fifven på Ldberod förvarade Origin. Docamenter 

k« KHgsCassans fördelning efter Carl XII» d5d (der 

CMaktcdk ar eii bland do få^ som ^r stdrre andel 

IM^ 'oftor Cin gfiid inoia mifoåren). Mén då jag wkmti^ 

4é Ci^MltéÉbl MMB, i^t en gakbé upp och sVor natt 

åéi ¥itr Wgn^ ty Crmiéiedi wfe hdm^ dt&rftir*n 

Ji^ fatNi att dotia akti iroro äniiu svagare f&r fin da 

adrfllnhl iUDenr Téro mot Frses.' Cronstedt, h varvid 

vreden lade sig och gubben (Frihi Fanck, Riksråiklk 

•on) med vänligt anlete ledde mig i enrum och der- 

laed mycken omständlighet utlade hvad som var 

gtundea till det utkomna ryktet och huru originalet 



( 18* ) 

till dessa Copior iillkäimHiti Haot Ifeäbtott? iMté 
^ét, hade en dönationf ISr ntojrfadréfis ftn^Miät^* 
O^ana teskade K* Gustaf III ägn ifcäl.all uålert^^ 
Han lät förfalska en ber&lteka om .Cmt XII:s dHi I 
Totlstadii namn odi försegla* . Deltå/CoilvaM iit 
liBii i B. It Funcks närraro ^) intera tfdk dffhaAi 
detsamma,, uppläsande det iSr R. B* iÉ*iln. ' Detit 
från afskrifterna och ryktet* Denna berättelse medge^r 
emedlertid att ett original fonnits, det må ha: vaiH 
verkHgt 'eller förfalskiidt, och äfvea i siedpfire. hlln- 
delsen gynnar det misstankan^ visande ^at^ ryktef bå- 
de om germingen och bekännehen fanns till och an- 
sågs ega grand i de kretsar, som borde vara om 
slika katastropher bfot nnderrättsda^ Ty^ainars ha- 
db svårligen ett slikt mystifiealionasSä. valt» 'Smel- 
leHid har jag iiört af äldre personer ^intygåsl^; Ml tfet^ä 
rykte fanns till i vissa kt^tsar foh^Sn <9:'ID'i^orjadé 
både intrigera och regera* P* Wi^ebélgréfa* ' 

Utg. skulle knappt trp att ej H« £* ;JM. JUumA 
akoUe närvarande kimnat^ ^Niomakåd^. en sKk Iflti^ 
och upi^äcka en alik fdrftilskning, som-Mdep i^J^ 
Funck, pppgaf. lM[en.«tt han q f^U ojrigia^et)ii|)a^A 
atan bkftt kunnat nedskrifvti eller låta |ied^rifira i^m, 
ameokning ur nnnnety är, att beklaga. • .Qm i^éil. 
bringas Oripnalet i ljuset gäller att set Jiåg. h^pa» 
dock <föga: af detta år**). ' ■ .t . - J •,?. i .• 



V» 



••'•'/ i , .:l ' < .i,- 



t) R. R. Frih. Carl Funck dog. d. 22 JuiiJl 17^. ''''*'' "'*"* 
♦:*) En 'person, som sjelf biträdt l(. Gastkf Ht aVti"*deW 



( 133 ) 



Rörande . iMgsCMtans fordelning efter 

K, €arl Xll.-t dåd. 
^fter OrigiHalhandltngar ochea offioio vidimerade 

'"■ '■ Copior. ' 

■ 

i. * Eiildnd in folio. 
Förteckning på' dé' Grat^ificat toner y iom af de 
ifrån Siockholm ii/^miié '4'00,00Ö daler siffvermyni 
i kviia penningåry likmatigt' ffftns .Kongl. Hogheti 
Aifyriiaeiu af Henen utg\fne och HnderikrffneSpe- 
ei/ication på foijande ärii inbetialie, nemL 

.. . '• SiIfm.DaI. 

Ham Furstlige Dureblaaohdghet Rérli- 

gea «t Holsttiir '*)'.' .^' .* .' . . «,000; '; 

hnrdeniiJOOO, . . '.' ': i . . 240*.' 
General Bar. DdkiV '. i ; '; ' . V . f2,é(».- 
General Bar. öhtnsted^ **) ' •; ''» '. '». • 'ifi/fju. ^ 
GeneraUJeatenanterne Ståkfhb^g, V:;^-' ' ' ' 

apin och AlbéåjrUJ Ir^ärdera' 2000 . ^ i6,t)06. ' 

kistan i Ups. som 50 är ef^r Kjungens dqd får öpp- 
nas, nedlägga atsl^lltl^a i' Kunéens' rum sämlådie suppli- 
ker o» d. trodde alttiden till tftörstå c^eri Initehöll isllkt 
tfkrSp, som tid eféeraiinaJk samlna dios^Mi Kui^, -hrar åill 
H« M: t sedaa ^de lagfit |i||gpt fn^ a^ stfirre . vigl;^ ^ 
*) Större^ beris på charakterslqshet lian väl ej tänkas, än 
att Hert> af HoUstein är delaktig i denna plundring och 
sannerligen ^säljer sin förstföd^orätt för en grynyälling* 

**) Missnöjd med katastrophen» Drog sig från affarerne. 
Duker derepiot, som fick 3g(j;r mer äi^. sin like, blef R. R. 
och Gr^fvé'l719. 



• 4 v • • • 



' * / 1 ( J - ; • 



( 134 ) 

Tinunp. %G00. . 
GeD.Lieut Gr. DeUGardie «) . . . . 3,000. 
Geo.Majj* Essen, J.Hierta^Ribbinj^yLö* 

wenstierna, Sv. Lagerberg, G. Za- 

lich, O. W.Stael von HoUteinyKircti- 

bacb, £« v. Bilisteen« • J« R. v« Traut- 

fetter, Ströinfelt, v^ScK^erin, v*Mar- 

s€balk,Silfverhielni, G. W. Fleetwood, 

Leiitrum och W.Bennet, b vardera 800 13,600. . 
Gen.Mnj. C. Cronstedt, nämnd mellan 
, Ribbing och Löwenstierna .... 4,000. ««) 

Öfversten Törn^yckf .. ♦ . .' »^ # % 8D0* , • 

Öfvetiif^f^a C. J. v. Engelhard^ A. Gt . h: , 
Leyonhufvud, Pfff9iM[,\)f^en«4erw». i , .i,: . 
v..j(^9tben, Otto Koskull, Bous^ufte, . : . | 

H. M. v. Budenbrock, G»B. Sta^l v, .. * 
Ho^teui, v; d. Luhe, E. v^ BiUst^io^ , ^ t . ,:j 

P. Stierncrant??, C, P. Dahlgren, Sten,, 

ArXyidsson, Zander, I^osakaski,C«OI- > ^ 
lonberg, Gref C.E. Lewenhaapt,And. 
Koskull, SchmiCtenIow,6% FrÖUeh,Axel 
JRops, Thu re Bielke, N. v. ^aumgarten, 
»; Vi JFewen,4 M. WpUfeJitjRatger, 
i Fucks, L. RoseiiMieriia, CU. Torr. ^ 
Stensson, TegentkifUd, D^viek, Vt" 
batiowitK och Esäenf, h vardera 600 19,800.^ 



^ Som skulle verkställa fördelningen och sedan noggrant 
'' TedoTisade. 
**) Hvarföie här tinnes 4D00 då de öfrigc Gen.Majj. fått 

800 torde stå i något sammanhang med hraiå ToUstadiska 

docuQientet innehåller. 



( Ui > 

Traosp. 03,000. 

Öfr«rstdLieiUé»aiiilsrm OMm^m^C^P. 
Scbwerio, Stocklnan, J« A. Lilie och 
BMgt Honi hvavdara 600 • . « • 3)000. 

SIaj«r Baltsar ^ • « • • .6081 

Än till f5lje af H. K. H* Arfpriaflens 
nåd. behlMag .har .Hr. . Or. . o. Gen« 
L. DelaQardio tUl allahanda frem- 
mande nppliandliiigaf la^ atti^ 2000 
.dr •• n». i bvaiTf m^Jh hht jolagdt 
sainma /mniiiia i iii^tteck^a, aom i 
fältlwwaräkiitogap fon år 1718 ver- 
keligen åra lolagne och K. Mt och 
kf^oaa lUI g«dp konm» t • • . «. « 2fiO0. 

RmtBU har Hr Cr«n«|ifeat. E^sep . likala- 
daa fitUfjt H«r K, H. Arf{(|insej|g nåd» 
be£BiUnii]g åtagit till pariisaqa^ och 
kiuiahiipfr (akapara?) • •' • * >* 1>^* 



Summa dakr s. m. 100,000. 
StrSmstad d. 14 Januar. 1719. L. Giers. 

Bilagor. 

n. 1. HSeiviälk Hf :Qrafva och GjBacfal I|4aute- 
nant. • .. . 

Sota H..tBaiiah^ Hart i^ Hahtan btr bafva Sax- 
titaendo dalev.a. ni.>a£ da bvita pangar hvilka Js* 
MiAm radat f>tankaii har brache mmå sig tUl Stviim* 
HwL oah Mmer saftar mkt &m brtf af dato tdalo 
ttra af hottom ra» amotiagaa afi Ca«mniaaari9itats 



( m ) 

förvaktj si b«b»gade |ir 6, <& 6. L. af bene medel 
emot qvittence låta tiUatillB H» Diireb»' utsktdcade 
6000 d« 8. m. Jäg !5rUifver. 

Tistedalen vid Fredriki* Gantsergebener Fmewidt 
boll d. 3 Dec. 1718* Friedrich P« a. HeafeB* 

Sfib Imea: TillHrCiéiuL. Gr. DehGardie. 

Hvarjemte finnes: Ull aedelbafvaren behagade 
Hr Qen.Lient. Gr. M. J. DelaGardie lita otbétala 
Sextusen d. s. m. i hvita peiiniogar, hvilka 6000' d. 
s. m. och härmed qvittétaa. 8tr5mstad. d; ^S'Dec. 
1718. , ' Caroks Fridérims« >^ 

(L. SO '"• * 

D. 2; Ordrr af Årfprinven att utbetala 19000' d. 
B. ro. af samma Hvita penningar ttll FältniJRfelitii^lntM,' 
samt dennes qvitto,'dat. Strdmstad d. 7'i)(^é!'i7ié. 

D. 3 Ordre af Atrfprinssén' da^. "f iktedalen å, 4 
Dec«, att som Fttltni. Morner börhqfta (vdAa 'Tor- 
malia öfverallt, der ^j andra ftro anförda) 12000 
D. s. jn. af de hvita pengar Just^ I^d^t . Paulsipa. 
fört med sig till Strömstad och som efterArfprinsens 
förra ordre voro tagne i Connnissariatets forvar, si 
— skalle de utbetalas, hvarpi fftljer: Efter Hans 
Hdgfursti; Ditrchl. Arfprinsen af Hessen ^^Cassels 
giorda gratificatten, har jag pi H. E. R. B. Fälttlil 
o. G. Goav.Hög^. Gr. Mftrners aintel vdndfSttnti det 
hviU nja silf:ii|iynt8t 12000 d« s; mk-soin iilbeRB»<Hi: 
£;.lios 3ig i sielf behåller och ej iitgilf«i^/ iatian dee- 
allmänb kun^ordt^ blifver det siinnMi<*«toyätesoi«e» 
skola vara gHagse, qvittenmdes eåieder deeie uad* 



f£ngDir4]MM(V«Jm/ud&>ilR8Jar!oidkM^ o«il för- 
segkdi»,<Ar |iTfll(» IL tUggii y&%m ^gm liHfllällås 
skall hTaremot detta inl&ies. Strömstad d. 2å^ Deor 
Ad, 1718. ^^*' ' -'•' ■' '. -•'■•i •' '" ■''' •'- •• 

n/4;'iikä Örd^ rit^réeti/lkkéV^^ och 

AelifiéÉ ^vittö pä^Vyskå. rii'5. €[éhéi*al Önifttedts in« 
visnihif af d/ 3 Bee. odi ^Vrt^o lif di 6.' ti« & och 7 
Ståkdbelrgs oi^ 6r«f t!rlii»iihS ' idvisnihgiir och qrit*^ 
térisek "'■ ■ ''• '" '^ **'■■'• ""' - " ■'' •' ■ '^ ' ?■ ■> 

*' 'Sliöm jåg-4 kriilMWå^ tm W b^ 

hds^äetitfe irfvécifiéafion kiklniÉdé IfcrilHr GeWfft dspéf ^ 
fioner öéh ÖfVé^iaif ntit ^^éntt»* 1<dte idIsAasf wl/ ié«; 
roarcben %H-9^'^rte samt belägringen vid Frednks- 
haH^ utan* ock 4lé'«Ér'^rande. alBJaBOb^^ bArMia .<ftr^ 
godt fannity att gratifiéera demsamma sålunda, att Hr 
General L* i4^1fok(mipéé'')a«eo4hiidMta flOfX) d» -s. bi. 
Hr Gener. L. Crispin 2088^1 i|VMei»fitine0i|lbjor 800 
il; «. fli.4f«ar/4k?iéMaN€fi^cd.«iJlii. attii Jkriiåift^än- 
ftgft^ijbelMln^t^ci-iMfaagBdé bOr* oLa U-tfenaé 
gvatification utaf de ~ d. s. m. som Ja8t..iti':#ti«U 
gen 'M^rbrsgt emel^iitteBcerstfUialaliia; Viljandes 
jugiiftd ankotitsteooiill fitbddbrfm. gdrai luinl^ aib do 
dMge såväl. QfiioaHäre>.som'tgesiene méd :nJ^oii »e- 

eadfrmnlitiaidiNi bekvftr nid detta tUJföllei: 

Tia.fra»MM^||^fl}co|a.i)||gklimw bjiff^- . 
Jag förblifver städse . . ... «.£« Fn , 

■.. ^ii..:.'l '.lyil i\i,'i i) ;. >FitiflflHch:.P« ai. 

Tistedalen d* 5 Dec. ITlfti . J •/ 



cm) 

n. 9* Albsdyhls invigning .och qviUo. ;7,* 

m iO» 'Wll6oriié Hr General Major. 

.. I Å n a een d a . lUlidjH h^sfif Hr |^ep. Ih|aj« vi4 in- 

ock QHoarciien aaipit mtandet i -Nmm n^ttflxir fif 

«»• jVIig. ,fitt *u^nti| gp9-i^. ^.in, j^f det nyft •♦ ni- 

hynroii^liir Gefi,Miu« h^fi i{|r. ^fo^lfie^im Gfr. . ]P«b* 

Gardie behagade sig anmäla. Dock är nddig^ 9tt 

4^r. Gtn^l^qj dftt- pyA ^ny^t^t ^o» sig jqelf . ii^ehål}er 

oefi4j Ml^fiifffiliM ilens. alM^Mel.lau^ blif- 

Utfvto V«ik Hr fitin^Mfps W<fthtofte|:tM»iiU^ 

. 5tfft riiM8j: BriHBeMralM^jttr toit J^^ 

iw ilid(»i.l!&; liln.ls^iKftefMb/.iJiTiauligMr MIL 
6en.Maj).> X Hierta' oA Bm BifcUdg, iMi A^mm 
qvimnstfr* 

n* 18. HftgvälUnie Sr Gfefva ot^ Gfm^^ 
Lteut. Som Hr CtenoNdBlajof Dmnatedt kår heSvm 
fyra taaendedakr a^ai.af (ranLiHaBidir).tåbehagpid0. 
Hr Gr. o.^.L. hemfiito meidtl ela#t q^lMiae låia |aH-« 

ställa Hr -Gen.Ma}. Cröaeted^ iit4t$dia4e 4000 d^ik- 

m. Jag f&rbtifver <lc. * 

HttfrudqTOrfeePil Tiaiedalen Freidridi P«s.Hesseiu 
v id Fredriksball d. 5 Dec. 1716. 



( «t ) 

m, ar migtitiktigttilliitll» tkb fci«flk • •om Jiim«d %»J 
ifitttaMM ^ 11 Bm. I9i& . C«l CffMUidti. 

I de följande invighi|ijg[arne n* 14 — 67 talas åter 
om besväret vid iti- ocb utinarcben*, Likaledes fö- 
rekomm^ri.alla att .mjotft tills vidare skulle hållas 
inne af egaren. En och annan fSrsftkrar sig ej mot 
ArJTprfnsens forbnd skola utgtfva liågot tills niyntsörten 

förklarats gångbart Vid ÖfL. Joh. Litfie^ anfSres iitöm 
in- och utmarchen, att >iH/'Rögfiirs(f; DnrcM.' Arfpr; 
af H. har beviljat det Hr Öfv.L. Lil|ie| tom commen' 
derade vid Etféhorgi infanietté Reg:te b5r åtnjuta 

• n. 16S; TBl lioi^lge VeTrtakbissémentB öch andre 
b5gtftbetairfvélige jTei^eidlki^'' lipphandlande, b vilka i 
Maga^iietttSa Intét finnair 6c^*^llt Ql^i^s eönserva- 
d6ti''&flr öimdgan^ii^e af de'fik^l «t^mMad anlindi^ 
fircfnimatidé feAyg, ^ tiHåtei^HreemL;' &. bdaCfiir- 
dié att anvåndrf 2000 d. «. m, rf de^' d. s; m. 
bvitd' péngvr; dem Ja«t. R fatilften 'fttSä Sthm till 
SttÖhistad''«fhirbrag^ Kåff andies iHrär ^oh eii eoni' 
derdf nägJt kommer 'kä:^åtnjnta iååånt litrix med 
myimJéUcén eovtdnf .att -^betala, 'hvårnMl Cdrbetmte 
2000 å, n. m. uti föltkassan kommer - att ^sftttjas 
oed deeae pyttAMktoidMsasnAiastädes » r&kniagen at 
npfiiagas^: . A '^,■ \..y. •..' 
S«MMtot»1..4 1(K Oi«c> 17iS, Eiiedfkb r.a*He9seii. 



Cl») 

» 

B;^iM^*>iMitililteilMråi«l^]ib%MJiilj.^ E«* 

9Bni9ltk:iåg^-9li:åm*i^ ééii9..xm^ i^ 'Umlftufmilibgar, 
hvilka/ i«i mI riiDBdäbmÉiiiIiirigfc.blifvir m^nuén aå 
mig anbefalla gråtificationer blifnt betaltiiM,o«ki,r4Ml 
taniinit ••ftolik «U parfi«*|#rriÉmlki*8lB^pMéc tf- 
betalanda och brarjehanda .andra utffifter, ii\artill 
inga mynttecken kunna employeraä^ 

Striima^-d d:"j"0 Dec. i7ifÖ. ' '• = ' , ' ^'- '- •< "■• 

• ' ■■ '; ■' ■•;:•'■■':' ■■"■ ']frietfrid.p:«.-iietién;'-''-' 

•^ . Qvitt|Mr«(Ie af Esven. < — . ^\la .vic|im«<i/9set 

« * « 

Spee^ation uppå de lOfffnb -^iif/herp^ékmiéä»^ 

att Tid ,^éiuLiflpt..DelpG»r4^e^,flfwi^ <78fi||n befo^. 

d,, 8, m» e)»,384Ö, Ä^.U«M«»r-i.fW« ,g*r tHHwBa-.QOPft d^ 
•-"»• a|>fl8gas,^.j)y«lflg9ff..h^ifa,wiyntej^ .» ^T!»?!» 

20QQ.dKf !»%;i;»AP ,jggr„itilftffp%.,i flM<» Q.*»MWW. 

I3OQQ.49 ■liP» 'i'>i;!ii-: .1 iT>.,:ij/ri, J ii» ..-•• .:- A* « \ 'I 

vii d. 3 Deo. 1718 ^1// ITr Camrer LoretUMi ffém^^^ 



Di vid RiksdJigéli i9l»' R. ^l.'«rf^eb GitkoH 
yriätt saiiit 'K Oåittttli^Cdtt. 4, 8'NAt>>'lTS& liegirt 
ifiknlttgi i»r 10(H00(M; i. iftt Ih^aArtBMstifiiiftkfvJkMtivi)^ 
Paiåseiiifrev. f718CM tiHK. Curt, (^kwtuK. Cml hank 

^mf^n-0 oek 6der4zhin*meé iniliet kium^^i ankorna 
HM tmR CékhmMsi v^ljwH), ék MiAref jmiii.<84 
& wh> Prettlk Kin^iAiéfiJéCdL «bL:S^.ir» SfekiGar- 
«lte fiMifer 6l6iirt4.(:^rl«lmM L dO Npv* lu &. tneil 
liegi|can ato haé. skj^MuniigMi Mtoftiiisto^ det. of» 
yi äu m SM m \A\nMån\ . diKsmiflMt» iito^i .Tei9fifief«d)i 
Offfiytns VtriHSngKed. hrffftdet, .£p . 97,, |r^fiinn«lsi| 

i^ifk;d.t 14 0«fi»4 $A^t 4* S J<llH |72i. «yi|r tiU K, 
Cmma^»r<*rif. hurfi ponft H^^. 9iksfni4 Siändar^ 
fihcme UtsMill .isti4Ktal»n W!» rOf^l vfni^^fv^i räkr. 

och. FliWojiif^r Qira iilfif So|«teinike Jo^tit^fR.P^iil- 
; 9f»nMi ,8u#9Bf iMid;. )Biiif|tt.w»e, r;^ d.i.iii^ o^jb K.Cam- 

vfUe,, ]iUt J9r 4&dap|e iieiminga^ ,w b€li9i;ig!iBä|Miiii{|; 
med .4«t {SrjUa fiii:, blifrff iplefreritdin — ? ,b?iiri5re 
baur df A f^n jQirs: r^eqpp^enid na i^nda framta* 
^ |Bi|9gga«: .i|f Nila SfiRflclUf^ ut^derteckaadtqTh*. 
to, a^|.6iaiTarififé0ad9. rdkniag i de PaalaiBnsk» 
';^ d. a, m,: bUfnt i\\\ deoarall^lUin AfrfMEqiogi-' 
Cantaret inlanmad ,d^ 17 Q^t, 1724. — Desautofn' 
(orraraa- hfir^^ •, . ^ . \\\ ^.,, v/-.-^.. .-• . -^ .' 



I.') 



$Qm kawmm ait hlifva gratifieermie -fBt 'Mhtåaåk9 
Sö#||ir ni/i4;««ii.Iiu ,««. Crjifpiii:3(K10 ^.^ ofp^ 

TdrnfljfiM 600^1 mdTwi 3i Oiinv énr, (iir^4«t|i «l«4 
600 (UriMMMitii oeh Esiieii fico#j bAr uppfördfi); sjal 
bloM ÖIL* CMéhtvdmy Mtverift. 0«eb SftOck«iav, niwl 
MiijWBBltkar^ hw^d«hi«0»^dLdflU <mUi Cortuaetf^ 
flante» MeyerKicJÉi Jbar larftliijjb^féj^ Men Sfir^iriltiél^ 
ken. Ing»» b^MMÉi^Bg iUM^ : ilksm efter s|MMi& 
tLtm^t^tketiVk^é^^tiåMfiAm^ Mdéeiwifcr 

nadt: f7pt>å.Rr>Gfr« d/ €(eiA4^^ DebtihnKes gjorde 
pAniiiUiéleir irfgäf i^dtkié^ffenl litt siuMeli^ ' GlSniéfiiriA 
personer o^ 6fVef«fér sértir iiteA det iiycr wflrvetfltt)rti<* 
fet gratllleerad^ tStfVa, dét'dé kk« nii|fe vid éH «l^ 
lér afifiåt fiRMle det tit^ira ISrfffn atlfÉrMililei; hnti 
gjordt btifver 'atl tairima nlyfateéortér sköhi irara gäiig^ 
se, mediehld behagade Hi' G^.^ a. G; L. 'efteAomilitf 
min fSira tkrffvelse och ^Atd berSrdé pemringar 'tif^ 
gifvåa dll: vederbSlftfndé^ adiii' i^ \AéH>m lifAinMfa/ éf« 
ter deniia fSk^e^äeiidé apecfficaffoo^ dtfok obéerrérM 
der någon bekommit 'dnbbél/litiTtsiiing,' aå Mgifvoo 
IlkTll ej mer ttt enkel* sdmma. ätrdmattiii d. 10^ 
Dec; t?i8. Friedridi P. a; Héaaerf;- 

"^ Å en annan af AHj^rirtséii' egenlflhd. iinderteckr 
nad Speeification uppå de Herrar - QeHeré^ipenentf^ 
oeh Ö/verttar^ gom komma att bli graiifieeraééj dtt^ 
terad llsleéaleii d. 5 Dee. ' 1718 npptagaa blott en 



* c i43 > 

CWbL^ nmkl fitetafiMi» åMritfll/lkMi J«|Stt Am« U 
Crispin och imé UjMIå filaiikelbéit Diéh MMjb 12 
ficM^MidjiNta* iip|»tä||^ (Iikfli,^8ilfy«li{|. Fbtlvood» 

rel% JSQlieli^ LntMiiiH 8chlkf!er)ta qsb L^trlMiaitri^MiiA 
4» 31 ÖfMk^sttrtUd^ .84Mn >iiM«8.i AjuiftofVatiiiteiiié» 
cfndficåtioii. Ingii ÖfJiMir ip| élkrJMb^i Balisar, 

FiQ Sl0i tonte Utg. få etkira, bvad RSba aliri£» 
wif i «. & H«, 9iJfig infihr Mio au Curi blifrit mj^ 
«&ifi atti ivms «A tar baMktfad, foraltedd^ idaga» 
Il^ffa a£ adinga aiaiiKiiJighatef» adid: frandabtfi åat 
aiaf« ilcoUi !ii|qpda|aa;^ttMi ftfTansåltaii mUitäiikl 
fiMUlér «te sé|fiaaiig^nli.(lik^ii%iMf^ Ht aUn aigmr 
fMirlhaila Idna,^ ab» déék iv»li Jiii4a iSiije»! .an . undar*- 
aBUii% ^H(«n^ ^t*n< = mUjÉfcdgbaim i kérMtteUeitia 
éikami <liM}åm héM 4at» af» bmi : bKMt li«ffad af 
ei|ikalfpinMlig%oiMrfi.ltaia^: rLagarbHug (ITTi; 130) 
lal^ai^ icj! lMittii.«i( åattanlaAa. butnaft «rltfh fié» föatn 
ningen .och fraii deq sidan. Ruhs anmfirker. att Lff» 
gf rbriflfif n^om nppeifbarligen eft^r tradition var ,un- 
d#rftUail .Ml a^yit^iMii l^ill el tela rent s^iHf ni^ ve- 
dMligger «lad mf ekttt gniMiigbet Vollama* 

AreliHft^r Rttdba«k »de i Dratinftigaiia #nni , 
att akoftet <&j var l)an8ktV deröfver iritttmlädes, tnen 
alk nedtystades genom en slags förklaring, I Norr- 
köpings inifioe at Snodelitts p. 141 (citerad ait Riihs) 
sig»s^ att. krMr^Mi ^ter. idemia n|.Q|:fig^riDaiig 9nnu 
1750 slog en viss Svansk Grefve ^^) å& starkt 






*) Grefvetitlen, stt ailMt^g af Sundeliusi som torde, JföfbUn- 



i 144 ) ■ 

inlåna m igårtar. TaJlimam ''ma m ;ab.« »ittgå 
ktafi .kMj^t fitari*å4di UåiÉ hfOM delM» : .' 

Uig. eriotar^ irtt Bnraa CM ., CmmiimUr mm 
1710 blef.Iii^,Öf.U«ae.l7£2,()fTCnle|71S,QMdlb4l 
17t6, Frih. 4. 3 Aiig; 1718 (RiUtai ; iile<l«s Geada 
vjppgift i fiiofr.lex. »Faihem» 171S», bvattiU li|^ 
get: v&ffimt Norska IMicig*^ der K. Carl må$^0 
tåtta lifhet täi,n) QnÄÅéWt. 1720. Kmi ej i fri- 
gain till BådslMrfe, ISriAé Horns parti, aån, «nligt 
den Yuliga NommU vM sMui kfiaMMr,; bMnikti- 
gade «% de poiitiika rdråluilMV» af J[ataÉ(ro|4M»; 
faHft (1788), aimi andanbad «i« dåt^filaa. We^ då 
na HatlMBekoaMiik titt aah^J-åOtlat •i;7a9 €teia«ÉA 
ea Chaf 6fvér krigsaMMtaa/i .FUriaad oiih 1740 Pka» 
ifd. i KrigaColl«gl«ik Biitf Tid iQrdaaaiaBtiftalMti 
1748 CoaiHMad. af & O. o«b Riddb af SidaphiaMr. O. 
Oog 1750 d. 19 Dae. i, SMdUioka.- Magtm Stikrm- 
r*» baviatado mm Lifdcabant. Caiabalika» 1713^.1||tl 

dat 6 ref Jacob Cron8tedt,R»R.hyilken dog 1751. (Varl71S 
Ordningsman i Upsala Län*} Anm* tr&ffa« päg. 141 Mh \yått z 
^ — "JCmt^ken ät <JaäXII:s moMflkétt téuiiiÉdé däck 
dX^9é «ti Mk stånk (I7B0 åm ry fet bark fnåi omkxini 
tkro««fi wh Inwit BTOrigetfräii»^, fii^tlin ipan fSnit ville 
påstft att den skulle blifrf^ en ^'ifdt lukt. .Ilerranom, Ko- 
nangenom och folkene*^' Underligt Sr ock att krutröken af 
samma mordskott ^ ännu 1751 på sotsängen så starkt stog 
en tiss Svensk GMfe ^ — ^€ i' näsan, at Kyrkoherden 
iToftstadhu médall sfä andv 'knhi^past ftMådde bort- 

• biåsar 4emi.^' . • / 

Oetta trycktes 1798 i en till Konungen dedicerad skrift. 
Förf» synes ganska val bevandrad både i documenter och 

' då bldtt eu vanligare mansålder gainla traditioner. 



( 446 ) 

T. Coifiaral t7l4, 131)4» ilkmigen till Pommem och 
Norrige, der ^n 1718 blef Corporftl^ Öfrersto 1733. 
jkfven bann befordringar gingo> trögl nindor Horni 
gtyrelie^Xmeo sedan kon snarcvind i eiegleo för den 
gamto aha^^löse **) C^rporalen» Han ble^ eAei^n%ot kan- 
ske behöfli^t IjrssnahidepfioiiiQOtteroeh Jminnen^General- 
Major af Cov^och CqnlailieLiéiiU 1744^ fien; Lieaie* 
aaat 1747, ComneUdeiir.niéd Stora Korset af S.0..1748; 
Conoral afeavaUério|17S5... D5d i Stkml762,kåledeff 
sannoliU rask Innu di Ctonsladl dog*^*)iToUsttfdl»s 
hinaomnadc! 1750. » .< 

Utg. anför detta, som erkännes vara ringa; u- 
tan att sjelf deroin yttra någon bestämd opinion. 
Det må bos en hvår IStofe anses öka eller minska 
den nog långe i Sverige ällmänt utspridda meningen] 
som, mer eller ifAndre redigt ''npj^ttadj Kkväl tydli- 
gen bänsyftar på ded ToHstädilika ^Ber^ttelseii. Hvad 



^) Så "talerunt alii honores^ efter 1809 års reroluUoii fin de 

som utfört rärfvet mot Konungen. H. £• L. ▼.Enge^tröm 

>tlniéei«|giaf|ltideiiii^,h9|M sar.|ånc^|lV«g.^ »Jag har al- 

; t|A ^i^^t ji|^f|t. 4era«, V^for^rifi^ apfQ reTplutfpn^rade» . Sli- 
jfjl fi*rr^|r..h<ira .belflnas af sin patriotism — OQi. den led- 
de dem till stegei, jpeo reyolutioneringar ej bli en in- 
komst-och uppkomstkälla, ty då göres försöket oftare tu 
fädtemeslandet béhöfrer oéh tånerr," > < « 

^*) mim a4 öisedkke :Proetea M egni Bereliieen Miafi :llfM«i>« 

. iQiif f^ SM^imerooa,. BorgffifJ^ i ptfenBq|l^.,odi |^i^;b^UI, 
f i lifO^jtai* tledr. Jjglconp.raa Lif|;edinue. . • . . ^ , 

*^) 1 det Ramclska m^^nuscriptet finnas Tal misstag, * fbm 
en JTörfkdikare lätt Iniunat lindVikä, aåMéi' 6tal Cronst^dts 
gmd ^ gt^fka^, Aieh Ifa^ iem^BévfiliarSlMKlfekiiid^^ ''- ' 

(IX-DSL.) 10 



i 146 > 

9om hlif .finelkkt idttgiilagti^iiMijI. k9Ma9s s.k«iikdeK 
ning, t#rdb filr (fa btfar mtil det råtta MitoiisfcjR ft- 
gUt iimebita mer ftn ett sreofk^ sfaiae önskar. All 
M Kangea^sk^da att stapa fdrrin pengarna aeb 
^y;$k'a fredsRtdraget och -fiiSartf hinna Iraav .att af. 
d0t nynti som, t förening sf^d .Carls oeb hans baa^ 
särs mod' snart torde gjoitSreeiges oeh Nerliges f^ré^ 
niog till *^ nea soaatag)» fSrdelaameliaa Herrarna, aodec 
4at nd^ gehieaea oeh det iSgré befSMet ftrfars pft 
lmi.?ft(|^a,: ä^ visst appiröranile. Maa --raa» \aMw:fi 
blott hämta lärdom häraf, och deana: h&s« 49 iHsr 
blifva^, .. .^ 

Till pTpf p4 h^^a,,j!n^a ot<i\alp»ren dkr^f . fr^n 
HafVu^I&grft, vill Utg< ai^ra nr Audit», Här^f^hfd» 
Johua B^ljffin&etn^, (S^ A4elfiA« n. 133() bi^ef fr. 
llitriSy^t^. d, 44 |j»qc^4.71$, <i,Urep .J-andili^^iag, so» 
hade en process upphvälfd mot sig af GenAdj. Rnu- 
thensparre, och bn^aj^oade H. som sin Comm\s- 

'. -^é^ «^ no6h'har Jag' fftl idtsedaa efbiafNMTt- hu- 
ruvida derom &t resolverat men éj kurinM; - Yétéii fi 
någon vidare cfomb derd^i vara fälder ^äh 'f^diftmis- 
sionenn, émädan gienoi^ Haas Majts oljckli^a affftl- 
)e, som skiedde den SO.Nqv^npkhfir. for Fff^dTJchshahl 
taiednlstatt skri af:att siyckeskett från i!ästnii|gen 
OM"aaéteh eitteHan 10 éch 11' genom hafvulitpl' ho- 
nom, Sål. ftr |iär en sädan Cönsternätion blåtiA^bå- 

får; Q J^m^W^s^9^^JSBåm blir ifrlin i doMn dagar af* 



, ( 147) • . 

giilgeB (M<i bvar och en af å» arafiml ^ä »ttt I1ÅII4 
ak, U ^oflkholin, allmia Hma fSxecHeac* 6r. Dels^ 
Gardie ttr Snmi |i«r ucjii lirpr cich i lUsaa dagaa 
aflefverera Coinmandot till Generat Major von Esien 
•om här med några Regimen ter allena qrarblifver' 
hvpriMwul <m ,{(«g«>RPAm j«« . »r Mir euj i aanma 
dagar som Hans Maj:t Waf tingen, kom Baron Goru 
hit ä orten Wef straxt efter Hans JDAimM. ' ArfPrin- 
um Ton j^eMéna ordres i acrest tmgén oofa affS^d till 
ÖMbr» sloM^ jag hade Oinlies tlR ittt eonfbigerå Tio- 
•MBn döt man titip under vilgij» nlgra mtt ^åtiMn 
tillhaka ftr andra bestallniiigar bik«lldh, och fördes 
han sMfaut (^oki «n Iljttmiist 1 låeutnant, 1 Fen- 
drik, 1 Cornett och 15 Byttarp till benämbde ort, be- 
la deputation lärer och vara i arrest skingrade, en 
afCertzes följe fii» Vnna iiä^ ^iKr som hetet- Paison; 
om alt detta skolat jag väl Hans ei>ef^^ tim'éU 
fÖrene raporterat, men ej varit någon lägenhet, den 
Btaékan Armeefa, troiii ho g^r hein tiHbaåa vet jag 
«j hnra hon framkommer, f^ hon var mest genom en 
månads Compangie Rain^ r«^^ ^et ,fjy ejf»rWTd}«f fie 
om man hade varit af ^Äwi opfe; ?t4|,J kniw)», fg »i- 

^m m »Jer iVMft m»o «V,3PQ|»tlW.Ä!49 f^m^km- 
RlMW^P* ^»f« «|t fi''*^» »ift» «jf(^r^n»fceligi»t» 

hade Fr^dflcJs^l varit Vviff,; w|gr,^ ^pgnp , % 4„ 
8d- I^tFXfiVlf^Hcnfarmade Han sjelf 18:de och in- 
tog «* SMvWt$,<if f fM ■«>«> heter Gyllenlöf. Gad hje- 

■ t' '\ M .1 ■ '• . ? JO* 



( 148 )' 

pé Of • lid detta tiHfUle Ull en god ÖffMiel igm^ 
. Jag Till iSrmoda Eden Grefl. Nide vid det- 
ta tilUäUe fir rerange pi sina fSrftlJarem 

t ;*. /i » 



' • . » 



Nigre PHnt Friedrid^^ Mléter iokiti[fwgmmi itf^ ^ 

ikrifne.' 

Meneiedr • 
Je Tous reai mille giaoe des eoiae qne ^rem 
prenner a me ▼onlloif A. biea reeeroir paia da gie- 
ce faifte noy La joidce éc tjraite laoy en any .& ee- 
b sani CMton ear je mde trea veiiUement ioat a 
Toae. : i . friédneh P. D. Hesie. ^ 

A tergo 

A Moniieair Mo^i^pir le Baron d'£keblad Gene- 
raUfaJor a Orebfo. ,. 

Detuammn bmeter tiU fienJdeta, Gr^ M. J, J>*r 

laGpriiie* VH,J)ific^ 17Jl& ...■■. .., : 

Dorpam lé 1 Déc; (1718.) 
Monsieur moii Cher Comtel 
Tons aaroy sans dodtte dejra apprie la tres 
facheuse noarelle de la mört Da Roy Je rons faia 
part de ma ' douRenr ' sagant. bien ^ne voas intrei* 
•er a ftmt eé qiii me regardé et sois tnr qne vm% 
ette de' mies amis eiisi Je fin ; / d fäis bien 

Totre tres fidele •»*' 
- »/■' t'" •'»•.' Amy (6 -iervitenr " 






Friedrich P. D^ Hese e. 



i 



( MO ) 

Le seeonde lettre 

le 1 De 1718 . 

a 12 faean 
Monsiear. 

Si le Baron Gorte vimå a Strömstad je voui le 
recominende a le faire bien gärder que personne au 
itionde Lear pade. je laisee cela a Tostre bonne dis- 
position df snis Monsieur 

Vostre tres fidel 
amy A serviteur 
' Friedrich) P« D. Hesse. 

Dorpum le 2 Dec. (1716.) 

Monsieur mon eher Comte. 

Comme jay unne perfaitte eonfience en vous je 

TOQS diroy ^ue jay envoier ponr faire arretter le B* 

Gortz* iU y le Colonel Baamgarten A. Borengild qai 

80ut commendes pour cette expedition ensi je vouf 

prie de faire prendre garde qnant ill passerat la au 

cnTirons de le faire venir a Stromstat A de le faire 

bien gärder quil ne puisse pas echapper vous estez 

boii patriote ensi je me repose. entierement a vous 

<£ siir tout quil naye pas permission a 'parler avec 

quelque un je suis Monsieur 

Votre tres fidel 

amy A eerviteur 

Friedrich K D. Hesse. 
En annan billet: 

Der Graf beliebe solches iinch an Ihro Hoch- 

heit durch einer Courir bericbten au lassen das der B. 

Gortx nach Örebro soll geschicket werden. 

Friedrich P. a. Hessen» 



( 150 ) 

_ s 

lind solchen einige treaeÖffiril Ätt sagtten*). 

Ditstedal le 4 Dee. 1718* 
Monsieur. 

Je voui ecrie a teifl moment mon ^her Comte 
mats je voue prie i^renner dé bonne {^reimutiAii 
contre lei CavallierAlemane A iiur lentme^er.vo^g 
de Diirin A je Hie confie a Vötre 6onne cnndiiitle% 

Eéur la previende vous en auray soins jen vois 
des ofiicier deltat poar la resevoir je sais töat a« 
voiM« Friedrich P. D. Hesse. 

Dittedal h 4 Deo. 17|^ 

Monsienr Mon Cher Cnmte* 
;Je Tois partout lea tnainea qne TQua eelet de 
chea amie spiyer persuade que je seray reconnoyfnnt 
tout roa T.ie* 

Ce qui est du Baron de Gértz je crois que 
VQus aura ressu ma lettre ill doit aller au ehatau 
Örebro avec^Ms tlosenfaanavoc defance de ne par- 
ler a personne aufesi de ne par parler au Duc ay^x 
labonte <& donner eneor quielques ofiicier d^ con- 
fience firec Luy d donne Leur les mesme^ Ordre le 
qui est pour le tiiarche des troupprs nous .retoitrne- 
Toiks eil Svede A je marchera le Lundy A passerons 
la poos a Senburg": A un corps par Holmendal A 
qudqutt par Diåtethl comme vous voire par la dis- 
position que je tous envoieer de grace ihott cher 



i > I I I lllfcw 

• ' • ■ ' ^- • ' * i • i ♦ 

f) Man fiimer att "P, O; ilef^se" horåfi ^ /'«|(rifv^ . sitt uy»- 
dersmål och. andra s^råk> ij eller.'' 



( 151 ) - 

€0«te Bgén soiss <qu« lea Irouppea tfeuve la proi^ 
ande pretto <& sofyer peHiUMle q«e' Je votts én suniy 
de obligatioffiÉ tout ma vie eitant avec bien dataeii^* 
uiMt töat a Vou« moii eher Cotnte. 

Friedrich P. D* Heaae. 

Je Tooa prie de faire en sorte que: Dac ne c«n- 
contre pae le Baron de Gortz. 

Je voas prie donne au Barr Gorz unne ' bonne 
escorte et an Officier bien a qiii bn ce peut fier« 

OSlcielt samma dag ankom bref att Gréfven skulle 
strax lösgifva Öfversten Witting ur arresten sleimt IS- 
ta bonom gå till sina gods ocb besitta sin egendom, 
ntodertecknadt af gantz Ergebensten frennd Fr« P. 
%. H., likaledes ordré, att fora befälet öfver de oin- 
dehe troppar, med h vilka gränsen nu skulle försva- 
ras, sedan de indelte regementerne nu återgingo dll 
sina rotar och rusthåll. Schwerin hade beordrats att 

m 

till biträde ha iiin post här vid gränsen, skyldig att gå 
Grefven tillhanda, likbsom GenenMaj. Stromfeldt vid 
Eda- skans* 

Distedal le « (Dec. 17ia) 

Monsieur mon Cher Comte. 

Vous me donne tant de marque de Vostre Ämi- 
(le que je anis dans la derniere impatiefdee ie vMi 
marq^r ma perfaitfte reoonnoissanec Soyer pennade 
^e je né perderay occunne oecasion Jay ressa Vo-* 
stre paquet A jäy brulier les å0ax de maiii propres 
aiiiVanl vos ordre je pas demain duy pour Dorpum 
A kippreAde main poiir Soa$^oarg A Stromstat veui 
«ie i%ttu plaisir de venir auderant de moy. Les 



( 152 ) 

DragpBB AllaoMUis on - ofdre de roareber eosi von» 
voulles faien encor L«ft ojrdeoiijBr de nierehe Buiviuit 
qne voas le trouYeres appro«. Da reste je suU trw 
iinpatien de vous dire ^ böuch cerobien que je suie 
bien tout a votts Fjiedrich P. D. Hevse. 

Vian datum. 
Monsieur 

Jay reagu le deux lettre quil vous a plus de 

mescrire je vous rens mille graces de votre cher 

■Quyenir jespere davoir le plaisir de vous revoir 

bientot d^ de Toas dire de bonche mon cher Comte 

combien que je suis töat a voas 

Friedrich P. D» Hesse. 

A tergo 

A Monsienr Monsiear le Comte DelaGarde Ge- 

neratMajor dinfanterie 

a 

Larmee du Roy. 

Efter dessa meddelanden må ti återblieka på 
1718 art revolution» 

1718 åri revolution bar . lyckats att till och med 
undgå revolotione-namDet. Den egde * likväl .flera 
beståndsdelar af en revolution, ftn många blott i 
hofsalarne appgjorda knlissfdriindriagar, som i hislo^ 
rien utmftrkts med detta namn. 

Dennb reyolation var visst icke allenast en ögonbUeUig 
militärconspiratioo, atan den stod i sammanhan^g med 
många dål tiden jäsande elementer af missndje, méd 



( 153 ) 

lijjiliny Mtom iMcl tfirdttt plockade kroim odi, gnr 
ifaidBSnti |[af boi^t dem g«nast«n Mordel torde t»» 
rit först tioktiden afiikyvftfde Fnmtyske Bflieistem 
Cardinal Daboia hjerna oeh påskjadadei, sedaa dea 
tiiåeiia qaadri^lidliaas komiait till stånd. Carls rid^ 
dofliga sinne drag kans hjerta till Maria Staarts d. 
^. landsflyktige ftttliag, som hoppades åtarinstone jrid^ 
-da Skottlands krona åt sig, om ftn Englands flistades 
få en HannoTerans tijessa ; och det ridderliga i hlk- 
gen eggades här ii ett sirenskt-patriotiskt bem5dan*> 
de^ att behålla alla de länder, som f&rvärfrats med 
Gostaf Adolphs och andrasterasrenskaftltherraniUod. 
1715 hade Georg blifvit herre dfver Bremen oeh Verr 
den. Han Iran de bättre anfallas i spetsen för alla 
missnöjda i England oeh Skottland, hvariblån4 st5r- 
sta delen bland det afWhigs nndanträngda Tprypar^ 
tiet torde räknats, i samma stund hjeltekonungen af 
Sverige och Norrigé ledt krigsoperadonerne^ än ge*- 
nom svenskt krig på Tysk botten utan bimdsförvand*- 
ter och penningar. Men Carl såsom ^ herre öfver Sve» 
rige, Norrige, Finland, Est* och Lifland dE^c. , Poni* 
roern, Bremen, Verdendtc. Byska Zarens svåger och 
Bnndsförvandt samt Skyddsherre dfver Konungen i 
Skottland, hvilken då' snart torde ock blifvit Konung 
i England tillika, injagade lätt en pånisk förskräc- 
kelse i det dfriga Europa* Frankrike, som nu slutit 
sig intill K« Georg och Wbigpartiet hade ock myc- 
ket att frukta, än mer att hoppas, då ej ett Jernhiff- 
i9md ledde Sveriges ntrikés politik* I d.. v. Franska 
Ministéren — • 99den atfaeistiskan -*» fanns hvarken re- 



y 



( 154 ) 

I 

liglon ^er mtfah Heit ftf OileiiM odi CaarritMl 
•Dttbois ftmiigo ftäkert som en f;oå fibåm oj^mitfoil^ 
^mda knaé» -gMioto 'lönmnSidaffa udaftrUJa it 
Ma mabfriskoHr) hrårpi Allt hir baroAdé. a|dim 
Qvttdhipél-aHiaiiaéh Itt^ varit nasave am aw^ fimå^ 
^ att nii^a lofttaadaraa för, U m^gåagaa af aa ttitt^ 
atadl NoiéeiM Alexander oeh Tdry LaMa^^attÉi»» 
Igar. I tlatat af 1718 Jwde Ffanaka jBraqfttiåararef^ 
rirtgen gödt öm nynté Skotten Johan Lawi guldma* 
ken anaåga ännn aom en alar irigåam* Ja, Miaaisi^pi 
Coaipagmet bebllie nu raa>t iagdt SBv^t hela Earopaa 
pennigaTåaende* Nog ^: Yiae i IttgMvtdFredrikaliall 
oa Fmnak Amblisaadik Gref de la Marek, bvHken, itrax 
Jijelten iallk, tagaf na aiemoare till l^rina Fredrik, 
att till un nDrdttningii föraända, der Sverigeanjra po- 
litik Qtstakadei. /J>enna meMoire Tar gntndatenen i 
ibl^aniar poHtIk, anda tiUa Frankrikea iatréeaal772 
fann en ny rerolation behSflig i Srerfge *). Lyck- 
liga iri adm lefra i ea tid, di den franaka oroliga 
betiandén aaturnieeratf! — - då den iter åmu egmm 
iarH! dr» de la Ma rett häda 2 göda bandtlaa* 
gare f&r ain politik i eina landsmftn, DirektSren öf- 
Ter beligrlngtverket Maigret ocb Gené Adj* Siqoien 
Men aikert är att dét Europeiska miaanöjet med K. 
Carl eldt aig in till det Svensk-Aristokratieka, aom 

• * 

'*) Man hår misstänkt, att också då en Kungs naturliga dOd 
ej hann att utrfintas; itien den aem läser fbrtecknin^ii 
på aUari&tter, K. Adolph Fredrik åt sia aisia Uiiddag, 
undrar ej» enigt ShreaaTards aaMäckaiiig i haaA Memoa- 
rer, att slaget följde. 



( 155 ) 

— t4>licfcT<»- mUnkn fA rtfiiäkétatHmnOn leeaiaad 
MiniM» lr%gtn toib Erik Sparm odi P«4«r Btahe 
A •& Jtiibli dM fc pA n/v^liifM^Mwt nnda» Cidnifr 

filMi de» éf iL €arl XI kufvaJto Aii»tokrati«li 
Imdé trettfié mtt sonTtraiiiitttm fiMdtN^a pårttér, 
iHaMm #u iMol dtféfter^ si •måningMi bifalat tigf. 
>¥i/kali«.dél Mia :|Niii)i;r# aiéif jiMiMm oeh dlHanéra: 
|i|irMf Étftf jiaMpnii I>Bt ftrra ilit tig oinkfuig 
^jfyieoaii Ulfteft EltMofa, hade ila Madalpunkt i 
fiDattkalA oeb ritt ItnlVttd pfi Arvid Hortia tknMiér; 
det sednaie glruffmiaéé ég kring PHna Fndiikv ba- 
^aia laeAllpahkt t lligrat och hnfvudet hatte: Ge- 
l M aali t et a% my d# voro «rifinge.9i Det Orra fdrme- 
^tmi^ liage fi panaaii «U1 akvifi^aiide •af 1719 och n2Ö 
ifs Begaffiitgilbriacr, Ilat fteditérte laidada Iftnge på 
mordslEétcat mt å. 90 fi^PA^tSl Eniga volro deUatf 
4 sin MMhetskiiMl,» i. 1l« sitf begär att tlUrMIa aig 
iBskteM prérogatl?#r| helst på ktantadras bekoatnad, 
MCn geismn iåaftNNi IHketAftUek ^oge da sympathiskt 
intill sig den^ awi i Sterige vaknat tfll befaof af 
^Mb etatdi fSr en pariamenterisk frihet, Oeb desse 
faoDos egentligen bland den hdgre adleii och de mest ' 
Uiaiid^MaMl.daofeålBa« MEn^sfca friheténn lyste 
a{ikiil^ooanvawh'idltmAeliJe#tat hos dem arni sågo 
ééU #ai%ltatéf i teikkJia både littarttra och akoaomi* 
lOtä odling. ¥å lOra likväl Velat köpa denna littritg- 
lUfl laoa bjiltekoiiufligaaii bWd) méii a«g lära aihi va- 
^ %nii|li a«t^'alii Komngan flé^kaitimit lUlStockhoIitt, 
i fftkbteg amAa btf ^a oiAMHlg diA «|fkiig oplaioa^ 



( 156 ) 

atlt£oiiiili9M Iwfi tyån vid att, «! d^^dérpL-.. lltai 
dwf&re var KoHnngeii ti ting, att faaa* €§ kom $äl 
filtoekhoUn. Till Lund komino patriätarlia Uott ktmt 
f5r lig, si att det var ridligatt, att, aom Bialsop 8va^ 
karg, afbrytti ttdat, di Kuhgen uppdrog SffariBppao. 
Till Sverigei itU, hoppat jag^ movdtaokaii gick ut 
frio Frankrikoa kabioatt^ der för^ttriiigar; och l&oii*> 
iMNrd, Kftknadei ioa>^ avaghetasjriider. . < Em Fiamk -Ani- 
baaiadör, med ioatmeUM för 'den aya re|;oBDgeii ^ 
fickan, laialo ajtnaa i Kamg Garli; fftit^i föniti Ihuh 
nicdaceaa piatolkola hann :den. lagektiriniogi 'fiéndona 
kanonee.ock baodgevär i IS ir rai^otoral. : 

Den .30 Nor. 1718 raritml^Uerad ett ma eller 
aldiig^n. liiom l»n dag kadei fred varit garaalenid 
med Byaelaad, Gdrtsfe anitta vid> ilatturodcet och. Paat* 
aénckapennial^rtie i.fUtkaafaH..: AUmftnt aaaiga, att 
inom 14 dagar Norrigea ny.ckd legat i Svenska Knn- 
gens haad« . TiU vicea • iiad» . di Örnen sikert fria 
igftUon SCverlaggt, hvilken ki<olia :bati fSrst yiUo plie- 
ka fria fiuropas kctata bofvaden, sedan aoMatemas 
segerlast iter vaknat af .segetsiaigima oCrer Nofii- 
ges intagandOé. Och d«t 30 Nov. vardtdaiföre Ko- 
nungens dddsdi^. 

' Gdrtsens och Paalsetie annslbindasynas véfkacbkr 
pide aammansvoniQ ilftgrcit mad. aamma' 6|;gaiida 
kraft, som Adlexsparres ahndkinde till Stockholm 
verkade pi Adlercseuta, aburu. ej ar samma bevekd- 
^c«ratider« Vcrkstimaadet^ innan del Yftfi^deS' an* 
komst besiats» . . Och .IbAda . JUk|taiMigfa/Mas croeh r. a^pi- 
veteqvaleisjfpmde af.bM4igh«ten' fikluims^vid ditta 



{ 157f ) 

spådomar kort fSrnt, som slogo in. Och imrnH^M 
?Mr.d0ftbiiIei»rå;JaUmuh«rti, K^JCatl vppMnde pft 
tln idKMsdiA; Jltriitréftor hMr i(jrnt»« M Moligf ^b^pra 
hoM: viinligl »•toMtt allor M|E«ft ifisigte»<«f]:ot»9jKs* 

<•> trolig»a i MongrrtMi ytemigftnié^ m vj r- • 

tivém tknlle, dock yerkställa det vid slika tilljfal- 
len p. (s^.nnqdvahdjgai)! Denna fråga ISr hogbjryti 
Pfins Fredrik'.', ]^å . 09 i)åda FransöseriiasXiiicf var 
miiidre attlitay' |lp^'på[, deras' jg^oda väja ati'^*ena sitt 
kabifiétt»" Den snällaste 'Iad<^aré i arméén|' Crbnstedt^ 
kundtD vU {5r 4000 dalér speciéTaddä %n liten reffet- 
bSssa; i hans charakte/laff badé karlek iifå eld^och 
kHrlek /«//!/rÄe/,'H vilket' han' sedan, uttrycJ^te sqm 
Conuhöndeur i sité valspråk: malo quam vinciila Jtäm" 
mai ; men något oridderligt Mg dock i. åflossandet SF- 
ven för den liberalaste ridderlighét. Den' som IBsit 
eller hSrt det Tollstadrska dociin^entet uppISsas, vitt* 
nar, att r^Stiernrooé, joir q/skjutandet fåti SQOl duca,'^ 
ievy men etf kvem iiar der éjM *) Det tan ockVa^ 

etsamma om de togps af de 1200 d. s, m. son^ 
Essen nttog till partisaner och »kunskapen» ^Uer ur 
Prinsens eller Gr. doIaMarcks pung eller qr alla 3)(äl-' 



* * ] • ■ » .« 



•i^ II <i *' '• •: \\\< \i ' «•• . i:':;'l »• , 



' K\ -t 



*i vig, harV »«daii ftrta arktt tryckte», Äft «n »Sker upp- 
lysning, att R. R. Baron Malte Ramel rar fällt tim 
att det ffrfigatarantlédoe«iniénfi«tvår8f'l'otlåtadii'egén 
h k nåi Ock rid den^déh kund^^:ii handstHéjTani alla okSnd. 



( fsa ) 

fonft* Wiff \t»mi OM* héUté-^gén Wkaiiiidipr amA 
^rtonatf. i- '' '- <*•• ■*' '* :"^'! '* .• 

40947I& Mle^ift ?ar^ ^nmmi mihMMmkMtUifi^ 
iMiii' Sllertf tfiow ^) aotiftgM nfuM itlM»*^e^;^4|it^iaiM 

fMtrad till ti fiiit ckaTttlfeMrilEt ikiyiMiti < ttnltt } etk 
IS^riirt meniuskpslafitande. Anledningar till ,inits- 
pöjesaknada ban ej. Fqdd |684..had^ han vid 21 
års åld?r blifvit Lii^ee^antVl7t)5}^ och l^iwabant 
)707, men 4edan obefordrad oc^ obelöut bevistat ^alia de 
actioner 'o|;h rencontres,' vi4.h vill^aH^ M:t yai^t närraran- 
de.n Mån||[i^ungdoioskamraterj^89n[i på lån^i^^r ej de- 
lat hans iii04or och utfört, baps iiedrifter. Iia^e bnnnit 
Generalfbefprdran^ då han . 1713. än^tljgen. befordrades 
till Corporäl. Han blef^ ble^er^ y\^ Holofzin, följde 
efter slaffet Tid Pultava g^noiii 9detnarkerna till Ben- 
der.» efindes 1711 till Chans residens, .déreftér till 
Svarta haffet och in i Asien. , En annan ffang skic- 
kades han i Tprkisk båttiniansrhabit in i en rysk last- 
ning, andra gånger i^tt i T^rtarlsk eller. Cossakisk 
drägt genon|st|röJtvp de största ödemarker. Blef fan-' 
gen vid kalabalikenf Qch i Kiing Carls tjenst bIctC 
en soldat ej nrik.9) Q^n <ini sin ^»falighet'» svnea 
, Stiernroos ha blifvit obekymrad, om 500 dncater knn- 
de köpa hans arm mot sin Konung* Det ökac f5r» 
troendet för Tollstftdiska qppgifi^i^ att vi se St ap* 



c 1^ ) : 

hm v«r i SMcMdm» bift tiUfMIi. «ti gSril pi^ U- 
kiiAt«edr4eiliiMpöj4« ftf;iEw^^^d^^^^ EflMttertUi tfiii 

bMt«rft% m4 ^et.|)»n4ii. såkdM tuteric^ i lok* JKo^ 

i«irlif49i)M^ «lii;fit* 'miqiv»ki«4«') Kattinffmi priuwM, 

d& Hl Jlit M^afttiiw ilcfk i dtlMlleti ^Nr Um bMbt 

l^ifNfigfMMbiMt, Orh om8i»^iiiii4l«rfötitiiiii»tHi]Mb 

ii9tpå4fft:|ai8l%Ginm4ei«lväg|[^|lW^ 

af nilffi iS|«M]iiiia g«9fihvjii4%.s%9ll vtfnolimeradtt} 

CMii8t«4l#. B^ kiflAi )Kai|fM.f& APnltSjd lil«io»>aii 

hm uiSM i»4.det aUOUfi, dfir b«i|fi 434; ii|»plicIitMié 
Men JkyM4»lm; lMi49. bWdaa -v. if Vi4. 4al: i ,UlftitaÉ 
4«df rAK ^ot|^ llt«tt. S94«n,i M^ tå|Mmiftll( tOlttyr- 

det bröstvärn, 4fr^'40t! •crfM laQlls» ieiMUl tt0m>^ 
dvtf. bqfi^iidM»itfv^R ^R^Mlvllrftal, vie4i itogan tftinin- 
fts 9104(^41^» 7 liniais Un^t o«b a liniar bi«4l^ 
m0i , ftff^ia:anj|^1mMA#r: : Mb ; omsliJMBr^ oab . h^^ 
Iiiifini4itf litt.*^ici|tii JM* »^nim Iwiiifea. JBftar. >dea^ 



' ( 160 ) 

t^M äéMktwk plttéeiiiig och 8lqid«^; tfomliitki^ 
ih dis(oketå''beikKBU gnippeiingar, tro]lg«É Vttrit fc«- 
hj4(^eji<fil|cI^!fMkerligM c; och; Sh lMglfvit'•ig^il^ 
Mngc Uölrt>i[tMi Varmfijl^f^' a<^ gMMi sin tiiii«tf>* 
Aiii,fi9ttinMkVej ipkmn Hirdj^^ iibpvid« Umdi^tfSMai^ 
HNmtvoriie don hiigii#k)|^' nyheten^ ^ ailre«l'hVatli '«n^ 
ivMfiNAeSfA iålUiigt iÉiabd', «ti«x Kc^tén^fanUtH 
Må, CIMhe^g Moti iBvttfidratfb irig.t EnåtdloMid wn 
s«^ff>«i^ott^ liHIMMt^l pé««^ii' stillé t')Ahrhoieii of 
^4c«figlig«| lik€N4 'oéiMf kunde lAvsSs» Mé'^ni(^ 
domAdtoU. dbiid 'W«4lka ^ ärtig«»«««rlU^rg:^^ 
ly julian ^ééHflo trodde iiftkort éj ino4 Cåfrihefg^r 
OM HJ ftfcl Mf>*^NigM infitfe'Ja^ir^a^llHAidi^' ottj VM 
éniiiAU»iittiv5Mit(cl medelst iéfit ooiitiltto« jsf) ^de^ 0rlit-» 
i^y^ÉiidiEr^iarikriikiålofiiii^* erller biifvttd^lft' 'égJMr -ifriigd, 
ku^a réfftai Mé-é^Jttkil Smu^en äl^ H^in^ewt Ovk 
åHi^BfUeiiAM^amftflUgt. Maigret kniide> imaft utro^ 
pat ^ FoAi Ai^ jifcee ' ^ibé^, n/Zoiit ^ 9&upårt «ilkl- alt 
aiair gl6thdö.^ka'«tkolt|iårets dihitftisiöiiei',' sohi-ftimii 
tT4e J»uid# ^liiäitfSi^folT^ft ttiail iabttlafdo lAéltÉteo^ moA 
fism; att[|rfiUiti T^piot Jvkålpatid, Vai^ *>ilbr Mm ett 
inM^i, nrÉt ett flikig af en sTfiikektlla' oéh dylikt. 
> :* 1Ii«g;lbrio»Kr hfiv«4d< ob^C^^ af 

Icjltaiviärblii^ ögb^blKfa, Ht ifjilfirfr aiföiiighetfeii sy- 
aésQågd nferiäi^'€4^4)ä<vi)té^h8i sagtti (t^' >^ i . i> 
. •: (nswt^viåai' Aon cM KollM^efli-iB^otaMem i IKtmi- 
cHém^ fié^Uligmgihijg^ ^t^ till jMnM^^hfiAltot 
ef irfar hoa K^^^C^iitfltttttyOiiligt^fyttOJirfeK ''OW^ ^ettai^ 
fae hsir fiéra ffililf%^er ^>9%iÉ^ ^l^jiTe) MfaSfiMff^ 



( 161 ) 

DiteitSr ^f ättaeken^ utfiakade den njfa linien på 
4et säiteff att ^ier honom defilerade ioldatemaj 
man för man, iom buro fatöiner Jemte spadar och 
hackor. Så fori Direktoren gtck Imien fram^ lade$ ^ 
ftticiner ffter honom i en rät linea, hvarfemte tolda^ 
tema blé^fvo liggandes. Derpå beggnte soldaterna 
grqfva sig. neder^ på det de snart måtte fä skans^ 
korgatne med jord uppfyllde till der€ut bet&chningj^ 
Wblt hade han sett Koauogen gå den fatala aftonen» 
Ett mera passande iitällé att ntfora mardet kunde ej 
tänkas* Halfdankel, bl^tt stnpade eller redan af sig 
t^tlPie nedgräfda eller ock snart till andra verl- 
dé» (SrpiHislige soldater, af Maigret i kedja utdrag- 
B#^ sannerligen, der 9)6refvarne99 och Anckarstrom 
fSrfSljée K. Gustaf III bland sina 99skanskorgar,9)'var 
långt svårare »att rädda friheten^) än der Ufdraban- 
trni och-: Fransoserna f5rfdljde K«Carl XIIs spår. 
Deftifttt ffir den ärlige men något enfaldige Carlberg 
i|0 sin Kung — ^igga på venstra sidan med kappan 
pm-sig^ hajfvande dragit knäna något åt s^ uppy att 
föitemalågo utig^är 6 qvarter högre npp än sjelf- ' 
v'å bottnen af approcheen, hållande venstra handen 
under kinbenet. Allt var betäckt genom brostvSi^net 
för skott såväl från fästningen som begge skansarne, 
allt -— utom just den träffade tinningen , som var 
np{idragen i& högt ofvan bröstvärnet, att C. tror, att 
de inniinför arbetande soldaterna skuUe^ om de gifvit 
akt derpå, kunnat se hrfvudet. Huru länge kroppien 
li|K!at på denna så lugna sofplats , visste ej C. Han 

(IX. Del.) 11 



( 162 ) 

gåg likväl om 7 å 8 miniiter den 99r5rel<e,7) mat idke 
den imniia rörelse foråpordes un ait banden wndu^ 
fall ventira kinbenet oeh ki^/vudet lutade 99g iå sak^ 
ta neder i kappan^ ^ ntan någ^n den rmgaste rfci^ 
ning pä kroppen, fom blef me aldeles stilla liggmndeå 
$om den fofut låg*n Om ock handsken hår fick d«t 
blod, Utg. sett honom ännn ^a,^så var det ej bftr- 
Tid hjehens klinga blef halfdragen, h vilket Wmxnl 
m. fl« derefter intygat sig fonnil' henne, då liket upp- 
täcktes. Ty ej blodades handsken vid skottet* Del 
dödade förrän handen hann att blodas. 

Emellertid tror Utg. det vara klart, att JCm^ 
' Carl ej föll blott för en qvinnas kärlek till eo bmii, 
utan alla högre egenakaper, eller för denne maM 
kärlek till en krona, som han ej kunde ambiMra wmI 
synnerlig styrka, då h«n så ringa frågade efter dan 
makt hon kunnat skänka; ja att Carl ej ens föll för 
ett folks frih^s kärlek, i sin tids formation varande 
en aristokratisk egennytta, utan att^hany som kS^at 
med en verld, också stupmde för en coalitioH af fSlh 
rifpas d* v. väldigaste. makter, h vilka dock måste, föt 
att segra, om ej »smorda sömnen» dock köpa ldnii«- 
mördare. Och af hans fall berodde yerldshändel- 
serna mer än af Gustaf II Adolph|i, ehuru 4«i förra 
ej på långt när väckt det intresse hos häfda|eckniir<* 
ue« Hade lönnmördarkulan halkat förbi pcb/ Ofirl# 
Tärja hunnit i stället heldragas och, ställd pj^^mJNKU'^ 
rens bröst, skaffat Carl en bikt,, som afslöj^t f^ ho<- 
nom hela afgrund^n af sparor omkring, hpiioin» m|| 
han med Paulsens pengar strax kunnat ,köpa härens 



( ,16a ) 

* * 

enthit^iasiii och med Gortz^s och Gyllenborgs snille 
kunnat ersätta hela hopen a{ förrädarne, Hessaren 
räknad främst, och hans vapenlycka fatt, som van^ 
ligt efter slika casns, nytt lif, hrad kunde foIjt? Nor- 
riges intagande samt Bremens och Verdens återta- 
gande hade säkerligen blifvit hlott först a steget* Men 
den protestantiska Ridderlighetens sista act var nu 
itikié. EÄ ny tid sknlle ingå. Derfore måste histori- 
ens sista riddare bestiga phoBnixbålet. Stnarterne re- 
ste sig ej mer i England. Den parlamentariska fri^ 
heten hade der sin terra sancta, en utgångspunkt 
tér hela verlden. Enväldet måste ett hälft sekel sof- 
va i Norden. Och derunder vaknade Nationens kraf- 
ter i en mängd riktningar. Den intog en ärad plats 
öfver allt, utom i sin utländska politik och i det som 
deraf närmast berodde. 

Och vid erinringen häraf, må Utg. upprepa: 
9)DI dagen bryter Carl XIIs segrar, 
ej seklet bryter Carl Linusei ner.ii 
Huru nöjde vi än således alltid förklara oss med För- 
synens gudomliga användande i verldshistoriéns ut* 
veckling «f enskilta äfven daemoniska handlingar^ sår 
kunna vi likväl ej undertrycka vår harm både öfver 
f&rråderiet mot hjeltekonungen af hans samtid och 
glömskan 'af hans efterverld. Ty han handlade stort 
och rätt ur sin synpunkts Han verkade från centren och 
derifrån ha föremålen ofta ett annat utseende än då de 
betraktas från peripherien. Och verlden tvistar ju 
ännu mer än ett sekel efter hans död om företrädet mellan 



( 164 ) 

de principer till hrilka han föddes och t&t hvilka ban 
ttndanröjdes. Men hvilka af dessa än tillkämpa sig 
äran af att bltfva den enda saliggdrande politiska 
tron, sä är det en vanära for Tär tid , att ej ett vär- 
digt Monnment kan utmärka stället, der han fÖlK 
Dä Utg. for 8 är sedan frän detta ställe öfvertygade 
sig om omöjligheten för en kula af 7-^-2 liniers di- 
mensioner att hinna från fästningen dit och hinna 
tinningen, hade en ko i beteshagen säkert kull stortåt 
det gamla ruckelmonnmentet, som fÖr ingen del kun- 
de jemnföras med det man finner ofver en häst eller 
knähund i mängen park,om ej en Norsk bonde, ehuru med 
möda, bortjagat henne. Utg. hade likväl dervid avi- 
rare att bortjaga tanken, hvart de penningar kommit, 
som svenska krigare började sammanslgnta efter si- 
sta Norrska campagnen, till en värdigare minnesvård. 
Huru ringa summan än blef, mättes den varit tillräck- 
lig till ett jernstaket omkring nen svensk sten.99 

Vi återgå till revolutiont^hiitorien* Dagen éfter 
den vanhelgade helgdagen eller måndagsmorgonen d. 
1 Dec sändes en af Prinsens fortrogne till en af de 
Generaleri hvilka Prinsen haft for mycken meDnisko-> 
kännedom att förut nalkas. Budbäraren noiedfpr^e 
första billeten af denna datum, aftryckt p. 148. Qär 
skrifver Prinsen om sin doulleur — ett språk som 
han blott använde dä det skulle ses af oinvigda f)» 



♦) I det "trop familieiement" skrifna breffct' till sin gemål 
af d. 2 Oct. talar Prinsen hvarken om per te eller dou- 
1 e a r, ' Han förklarar ^jelf orsaken i sista rad^a . , 



( 165 ) 

Gref OekGardie beCann sig nu i den svårAsCe stall- 
Biog, bvari en fosterlands vän kan komma. Billeten 
innebar blott ett bevis, att den som bar billeten talte 
aUt å Prinsens vägnar; och der sparades säkert ej 
goda löften — rörande Grefvens uppkomst torde al^ 
la transaktioner ansetts malplacerade, ty han kunde, 
enligt då ännu i hela Europa bliodt följde aristo- 
kratiska principer vänta aldeles samma framsteg un- 
der hvad stjrelse som helst, men här voro löften 
behöfligare rörande medlen for ett efter frihet träng- 
tande^ under despotismen förtrampadt, fäderneslands 
återupprättelse. Grefven hade blott valet mellan en 
beslutsam Prins, som lofvade frihet, och en obeslut- 
sam Hertig, som blott i ett var beslutsam, att vilja 
behålla souverainiteten, man kan ock säga: mellan 
ett Hessikt parti, som ej allenast kunde behålla sig, 
om det ko'm i spetsen af ärenderna, utan också kun- 
de, genom ett väckt inbördes krig, i nödfall tvinga sig 
dit, synnerligen förmedelst sitt fulla anslutande till 
den alla berusande liberalismen, sådan den då hunnit 
utbilda sig, och ett Holsteinskt parti, som så snart öf* 
vergaf sig sjelf och derfÖre for den, som på så nära 
håll som Gref D. såg sakerna, ^j lär redan d. 1, 
Dee* erbjudit synnerliga garantier. Emellertid hade 



mmfmim' 



"mais J'€crit du Coeun Görtz est arresté» A- 
men.** Deremot pjunkas om tres gr ande per te och 
douleur och pUgt att en bonne Chretienne trösta 
sig i det ofncieUa notiftcaUonsbrefTet. Se Floderi 
Uandll. 111: p. 295 coll. p. 281. 



• ( Hm ) 

Grefven innan kU 12 å. 1 Dec- gått öfver till ndcn 
yngre Systerns») parti och blef seiian af la force deå 
cho9€8j hvilken vid slika tillföllen är så mäktig, in- 
dragen i en Terksamhet för partiets ändamål, som nu 
kan förefalla oss, hvilka frän en lagn strand bedömma 
sjönödsbeslut i stormen, långt tvetydigare, än de kun- 
de synas d. 1 Dec. 1718* Kungen var redan död^ 
Rubicon öfvergången. Fängslandet af Görtz var, ur 
Hessiska partiets synpunkt, långt politiskt nödvändi- 
gare än allt fängslande d. 13 Mars 1809 men det 
blir så förhatligt i historien genom det sedan följan- 
de officiella mordet j som sätter en outplånlig vanära 
på hela tidehvarfvét och Svenska Nationen. Hade 
detta ej följt, hvilket berodde på helt andra krafter, 
så hade GeneralLieutenantens åtlydnad a^ sin Genera- 
lissimi ordres d. 1 och 2 Dec. ej ens af hans närma- 
ste funnits klandervärd, om man ej fordrat att haa 
skulle i sitt Fäderneslands högsta kris gå till det en- 
stilta lifvet eller att han bort söka martyrkronan 
hos den Hertig, som för 6000 daler sjelf nsläppte 
händerna,9> då spiran ej gerna kunde annat än tillika 
halka derutur. Ett annat svårt uppdrag ville man 
ock öfverlemna i Grefvens händer — nemligen ner^ 
VU8 rerum gerendarum eller Paulsenskå silfverpennin- 
garne. Hans stora enskilda egendom synes föran- 
ledt detta val. Hos honom var full säkerhet. Äfven 
här var Rubiqon passerad. Han hade blott att efter 
Prinsens ordre fördela. Och vid redovisningen brast 
ej ett öre. Men med all denna mildare tydning, som 
en historisk uppfattniug måste ingifva,nekar'ejUt£^fv. 



( 167 ) 

alt han hellre önskar, att vid revolutioner sakna äl< 
skade namn, äfven der en ny sakernas ordning var 
' så påkallad som 1718, äfven der följderna biifvit så 
välgörande för* landets förkofran både i bildning och 
välstånd, som de ovedersägeligen blefvo af denna bå- 
de genom ett doldt och ett offentligt mord likväl så 
ohyggliga katastroph« Emellertid bör, Svensken taga 
väl vara på den parlamentaruka frihet^ som vi nu 
ega, när vi se att Nationen har sådan smak på dylik, 
atl deu köpt den inom en enda menniskoålder till 
så högt pris «om K. Carl XII:s lif, Norriges icke-vin- 
nande, några Tyska provinsers och alla f.. d. Svenska 
och nu mer Ryska provinsers förlorande. 

De, som vilja pröfva Utg:s åikådning af denna 
tragiska scen eller rättare act i vår historia, torde 
först göra sig bekante med Lagerbr. S. B. H. i sam^ 
mandr. Del. 4 afd. 3. p« 11 f. HandlL rör» Skand. 
' . / Hitt* U p* 185, Britfe io zwichen dem Graf Gyllen-- 
borgj dem Freiherm von Görtz u, a. getoechelt 
worden betreffend den Anslchlag einer anzusttften- 
den Rebellion in GroubrUtanien^ untentUiz durch 
Schwedtfcke Maeht. Hamburg 1717, 4/0 Getchichie 
Guitqfi III, 3 Th. Franekfuri u. Leipzig 1810. 
Schlotzen Bri^ecAsel 36 Heft. Wraxah relation; 
hans Curtory Bemarkij oaktadt Warmholtz animosi- 
tet deremot, (Träflbs i BUschings N. Crit. Nachr. 
Le^zig 1776, ». 4, pA9.) Sventk ForsamlingsTid" 
nmg 1820, Tolhtadii lefverne. m. m. — Utg. erin- 
rar till siat att Hattpartiet uppkom af partiet med 
pampen, att Paulsenska penningarne var den första 



( 168 ) 

particassa hos de.5se, som vftl 1718 köpte fred å tönt 
prix, men sedan 2 gångor under fribets^tideh grepas 
af stridslast och visade hva^ katten dugde till, när 
hufvudet sof i Riddarbohnsgrafven; att deremot 
mdfgpariiet uppkom b( partiet med pennan; att Bon- 
de förklarar, det Cronstedt ej emottog det erbudna 
Rådsemhetet nRt att undgå afundv), hvilken dock 
torde mindre träffat en så förtjent krigare än hans nu- 
mismatiske bror som ingick i rådet, hvarfSre andre 
trodde det vara för att ej ge miistankar "nurmg ; att 
Tolistadius lär bestämdt sagt i lifstiden att han 
träffat Kungens mördare ; att Fredrik emellertid lät 
sin ungdomsvän Georg behålla opåtaldt Bremen och 
Verden,och sist, att om fUtkassans fördelning träffas, 
så vidt Utg. kan minnas, blott en anmärkning i 
Handfl. rör. Skand. Hut. VII: p. 258: wNågra af 
Generalitetet troddes hafva* varit interessés vid hand* 
hafvandet af det öfverblifha af Regementskassorna,99 — 
uttryck, som af här meddelte actafi både sin rättelse 
och förklaring* 



Svedenborgiantsmens födelse 

eller 

Blåkullafårdernas slut. 

Hiitoria och Myth. 

Om ett sammanhang mellan vår synliga \pi^\ 
och en andeverld hafva alla folkslag varit öfverfy- 



( 169 ). 

» 

gade. SS mycket vi derom befi5fva vdta, har kom-» 
mt i ljuset genom Guds ord, och hvad den Heliga 
Skrii^t derom upplyft är lika tillfredst&llånde för bjer- 
tats faSgre behöf som vördnadsbjudande för ett sundt 
meniiiskdfdrstånd. Men det sjuka förståndet pSjdes. 
sällan dermed. Vid astheniska krämpor fann det i 
Uppenbarelsen förmjcken , vid förståndets feber» 
åkommor, forliten upplysning. 

Då Protestantismen ej med lika ifver införde för* 
ståndets upplysning som den förjagade denKatbol- 
ska näringen för phantasien och känslan hos folket, 
fiä var lätt att beräkna, att hvad som ej fick nä* 
ring, der denna kunnat gifvas sund och i ^fverens- 
stänimelse med sanna grundsatser, nog skulle 
skaffa sig en dylik på egen hand« Nu är phantasien 
under det sofvande tillståndet en enväldig herrskare, 
som förer oss till himlar eller afgrunder, der en hvar 
vår glädje kläder sig i engladrägt, en hvar vår sorg 
tar en plågoandes gestalt. Ti önska att drömmen 
Vore en dröm, då vi nedstörtas från stjernor i eld- 
sjöar, vi äro så visse att vara vakna, då af qväUens 
samtal en oredig men ofta verkligen romantisk mål* 
ning grupperar sig omkring oss. Våra drömmar 
äro af samma bildningsgrad, som vi sjelfva, väfda 
af de trådar, vårt snilles Årachne kunnat' spinna, och 
fasta mellan våra niinnens töm* och rosenhäckar» 
liit nå denna fdrmåga i det sqfbande täliiåndei 
komma lös i det vakna^ och vi ha strax gåtan Idst, 
som> framställtflf af tusen 'BväArmare från fieidmannen 
i Odena liiifd:till Sved^oif[ i ZiOndon. 



( 170 ) 

I Carl XI» tid boijade BlikiiU»*firdandet med 
all makL :^Att pbutaaien samiaai^saUe drombUdecna 
till att Blåkalla med ett eavalléri till qvAat ock ni« 
ka» lär ba ain gmnd djupt ner i tideiu . U^. pamtn- 
ner tig ha läsit någonstädes, att färgerna dU denna 
komiska afgmndsmålning rifvita af Carl den Stores 
soldater. På ett Baldnrsberg i Sacbsen dansades 
vid vårens återkomst en mystisk dans till VårGudens 
ära, kring Baldarsbålet, men Kejsaren fann deri ett 
hinder for jCbristendomens utbredande ocb beslöt att 
förhindra dansens be3okande. Cbristtrogna soldater 
satteg som vakt kring berget, men Kejsaren hade än- 
då den sorgen att se bålet flamma upp i den heden- 
heliga natten och dansande ungdom sväfva därom- 
kring^ som när ett mörkt perlband skakas kring en 
rosenbals. Han vredgades och inkallade vakten for 
(krigsrätt. Om de tappre bussarne nu bekän^ att de 
låtit de Sachsiske tärnorna locka sig att torhända 
deltaga i dansen och lemna sin post, i stället for att 
sönderhugga de smidiga li]jelemmarne,som skälmskt 
bland de skymmande träden smogo förbi, så hade 
döden varit deras vissa lön. Men kärleken vfr. all- 
tid fintlig i ursäkters upptänkande* Om nu allt var 
trolleri) om de, hvilka Kejsaren sett kring Ba|dera- 
bålet, farit medelst satans svartkonst på liarar och 
qvastar och räkor, som med troUsmorja insaiorts tiU 
en sådan. fififoati|tisk egenskap, öfver soldatern^K huf* 
vudeU:-*: hva4 skplie de. gjort trall^oJlket OGh- livadi 
skulle. Kq^irén ^ göra Siw trpj[M|iieQ U Am ?erlda- 
mäktige DämonKejaaran, beivrade krigaiaf ^ Se^ 



( 171 ) 

ff 

^to ntkattet blott var gifTet, blef det läU tUIfiiilo 
uarbetadt Af Baidunbergtt blef Bläehåib&^étj Blå- 
Mla^ och än i dag anse berasade skarto — på9k^ 
iarrmgurnes motsvarigheter i vår tid *) -— Valborgs* 
festea vara privilegierad åt ras och daD«« Vid utfö* 
raodet i Sverige af denna idé afpreglade sig Svensk 
nationalitet. Hvarje BlåkuUa-farare hade sett — Blå- 
kulla, men möUeradt allt efter rikedomen af hans 
egeii veridskonskap. Dalkarlen både funnit Blåkulla 
lik en röd gård, Hernosandsboar hade der fun- 
nit M stad o* s* v. 

Märkligt är att detta svftrmejd nthrSt vid samma 
tid som fritänkeriet tog på sig en lärd min. Hvarf5- 
ret Svaret står kortast i PauU bref till Tliessaloni- 
kas invånare. När människan ej vill tro sanningen, 
nodgas hon tro Idgnen. Ty något måtte hon iro* 
Mången philosoph iruktade f6r spöken under det han 
skref mot läran om Guds exsistence. Utg. känner 
Tinpplysten, som vända vid slutet af en resa' eller gång, 
om ett omen visar Éig,en ekorre löper öfver vägen, en 
kärring möter dem. Han som allt styr, fSrödmjukar 
så den stolta menniskan och Upphöjer T rohs ära, som 
i hvarje tid i någon person ställer sig jemte Vishe- 
ten, då Otron deremot är ett sammanvext tvillingsy- 
äkon med Vantron, fast Ryggbilden ej synes så län- 
ge bröstbilden vänder sig mot oss. , I Sverige vara- 
de BlåkuUasvärmeriet omkring ett sekel. Derefter 
har man ansett det fSSrsvunnet och omöjligt att åter- 

*) Må alla yäaner af Maj-rus förlåta denna historiska '^com- 
paraison !" 



( m ) 

Qf^^Ua* Mon slik dom förrådor en skum blick, 
tom ej kan trftnga genom ytan af fSrmnilen, ej -se 
ijjälen i historien. I samma fonn foitvarade aldrig 
något svftrmeri, då tiden framstått i en ny skepnad. 
I slntet af Frihetstiden framtrftdde BlåkaUa«spokerieC 
— åter i Dalarne* Erkebiskopen och Ledamoten i 
K. Wettenskaps*Akademien . S. Troilius fordrade Tfil 
ej nu blodiga straff, men han fordrade ransakningar 
i handklofrar. Tiden var dock förvandlad, och detta- 
svärmeri måste också förvandlas. En Svensk qvin* 
na rörde vid sp9ket med ett finger och det fUl — 
till aska. Men ur askan steg, sannare än någon af 
Ovidii Metamorphoser, en hdgre, spiritnaliserad po- 
tens, Svedenborgianismen,en doctrin om allt det, som 
Blåkulla-ransakoingarne liberalt framlägga utan all do-, 
ctrin, hvilken nu indrog inom sin magiska cirkel al- 
la, att tala Paracelsi tungomål, liffttmdar eller de 
elementer i tiden, som ej längre kunde rida till Blå- 
knlla på qvast, men som af fålen Phantasus väl ändå 
kunde föras dit» Och denna fåle var desto lättare till 
hands, som Skalderna na började •— gå till fots 
och Religionens tolkar — krypa som gräsmaskan 

Emellertid torde den märkvärdiga Genesen för- 
tjena att närmare kännas, synnerligen i dagar, då 
detta Andeskåderi, s^m föddes, då nden sista TroU- 
packaii)) i Sverige försvann, nu gått ur scholan, och 
med fulländad elementarbildning, böljat intaga säte 
o ch stämma både inom församlingen och i vetteQska- , 
P ernås samhälle. 



( 173 ) 

Man kSnner både inom- och ntomlaiids Tral- 
domt-Visondet I K. Carl XI:s tid V men gengångaren 
if denna gast i sjelfva den npplyala fiiketitiden är 
miiidfe bdcanl. Likvftl vittna 3i|e foUoband med 
offendiga handlingar i DelaGardidca ;A'chivet, att 
»l>|ef¥iilen jemmerBgen grfMuierade i Dalarne,)) ännu 
då LoYiaa UlKca itod med den nära fnUfexta Krön* 
prinaen Gustaf yiå Srensfca tbronen omgifven af Lin^ 
neer i Tetlenekap och Crentaer i'ejbg.ocb L^Arche- 
Teqne^er i konat» Utg* har en ökad anledning, att 
i det ^ckta DelnGiördiaka Arehivetförtaia minnet af 
denna titta act i det teke)dinga Svenirica tkådetpele^ 
idt998ehool tatanic,n *tttaf det tk&lyatt en Grefvinna De* 
laGardie — gift nied FarlKgga^ens Fader i hänt fSr- 
sta fikttnakap --*- med ettftrofallt uppträdande riot den 
bfide bedroffiga och löjliga Blåknlla-farseniSv^ge'*^)* 



*) Det heter i Srenska Galeriet af (Sigfr. Lorensson 
Gahm och) J. F. Martin, 1782, i Fru Grefnnnan Cath. 
Charl. DelaGardies född Taubes Biographi 1758: ''Under 
en resa till Dalarne körde Fru Grefrinnan i ett sällskap 
omtalas en rättegång, anställd emot några hustrur af Dal- 
Almogen, som blifyit för Trolldom angifne. Det medli- 
dande hon Tid denna berättelse y^ttrade, kom snart till 
dessa olyckligas öron. De uppsökte Fru Grefvinnan i 
Sthm, yppade för henne det lidande dem öfrergått och 
anhöllo om hennes beskydd och hjelp till deras oskulds 
lilrstar. Rörd af deras tårar, begiek hon att denna sak 
blef Tederbörligen upptagen odi dömd, deras oskuld satt 
i sin fulla dag och ersättning dem tillerkänd för öfrer- 
gänget lidande. lUdd. o. Adlen ansägo detta med dét väl- 
behag, att de öfver henne läto prägU en räcker skåde- 



( 176 ) 

<kk h?adlttrdi^:ill>raf FSrgontogetiB fiSitdebiidt Jo^ 
ifttrax BlOt-Bi.^ dteraf, tUl d^rat fruktan ock feriiåga 
tét någon lägligbaiideiySkttiDg, öeh antjdde dem att 
han TiUe laai^ttla aak«i bos Landghfd« till onderaöb- 
niag ^åS> ptt ardnia ting. Nu. alndea mdsag a£ M^ 
hftraprotocolbirtin Lahdshfdj; 'OMnm lång Uef liU-^ 
lU öcb aakaa andoc kga. Iraniakning attild» B« «n- 
aäg deitä kdgst . n&dTftndigt i att ' naådant hi^al^ 
Na hoqaéÉJielA tfuldomsacénariaétfrån' 'Oirl/XIa dd 
gMigiftga i aalclagelaiar r ooh bcJOnneliar*. i»<Dchrpi, 
kelar det i HaMttena pjroloaoU^ har LandskSfdingtik 
tagit.aig. da.Miklagade, aomrodknilftMlé^kuiilarlagantt- 
aakniag^ ned Imjrniierlig itekeK an<, tSUUlt folk. ntaik 
akilinad, ehnm. betänkligt aådaUt vara koik^ hiéb. ae, 
tala neb 'mfttta- ain nyfikenhet med dem^ '^anatillt ai- 
na egna fdriiÖr med dem^ döint éem i sitt tyeke 
0ricytdiga)«ck ändtéligeni.af eget beiräg aläppt dem 
nr Sångfåtm.^it En ny laglig ranaakningblir derefter 
anatäld; gdftgen tillvinnea att ha farit med I5gn,qvin- 
norna nit ha beklUit af tvång. Bisképén frågade 
dock, >>om icke af första ransakningen insågs, att 
med désaa^vJnnor ifrån flera år tillhaka måste ha 
tårit en hop Sataniska illusioner och dcfrnnder be- 
drifne styggelser, som utan Gada ttras fötkränkande 
ej ktmna och aldrig hora nedläggas f»^ )9Ty om så- 
dana på gifven anle^lning engång började nndersdk- 
aingar skulle tvert afstadna, de inera éL mindre skyl-- 
dige utan Tidare åtgärd släppas och Jifttas i den tan* 
kan, att man ^ för vissa considerationer hvarken ville 
eller torde mera rSra vid dem; sä skuUe<då följdut 



( 177 ) 

Mifv% att déMa per$oi»er mitte i deras vidskepekee 
synd mer och mer inöfvas, Satans Terk i dem stär* 
kas och vSgen till deras omvändelse och salighet 
alldeles igenstängas.») 9)Gud, utropar Biskopen, fSr^ 
härma dig öfver våra kallsinnige oeh fritänkande 
tider ! O låt aldrig, min själ komma i deras råd, som 
så litet ifra för dig och din ära. Han insåg väl, att 
man borde gå varsqpit tillväga med straffet, då slikt 
Satans gyckel börjar öfversvämma hela landet; men 
"vid ransakniogen finge mart ej gå som katten k^ng 
het gröt. B:8 nit att befrämja Guds och forstora Saf- 
tans rike hade föranledt honom att Hofrättens om- 
bepröfvande detta aldrakraftigast öfvérlemna. Saken 
vore Herrans. Genom Landshofdingens steg ^ skulle 
de gå visserligen förlorade och satan få fritt spöka 
med dem och flere« Väl skulle han akafSa att det 
vid nästa Riksmöte blefve prestestån4ets geniensam^ 
ma sak, men oviss om sin lifstid, ville han ^ afbörda 
sig detta försvar på Hr Presidenten, förrän han in-* 
gick för Guds domstol. »Pres. både kunde och vit* 
le säkert hjelpa^ hvad ur sin första ock lagliga gång 
ryckt blifvit. Dixi & salvavi animam meam.^» 

Emellertid tillträdde Troil Erkebiskopsstoleo — 
tåsom Westési yttrar sig i HofCL Hist. ^mtan sia e- 
gen förmodan eller egen ansökning, taHket mtm $4 
mycket iäkrare känner deraf, som han tftakte och 
dniskade att få sluta sina dagar uti sitt kära Weatra 
AroB 9) 

Under d. 13 Juhii i758 (fol« 301^202 i RofB. 
(ixDel.) ' lÄ 



( 178 ) 

^rot) har Kyr&oh. Ekman berättat ConditoHuvi att 

han efter dess befallning under d. 2 Maji bevistat ttr* 

tima tinget d. 7 — 10 Juni^ att han både fornt och i 

Häiradshöfdingens närvaro, dels tillika med Prosten 

Nordnlan, gjort dem anklagandom de kraftigaste f5re* 

ställningar, än hårdare, än lindrigare, men att alla 

blifvit ständigt dervid, att de, skrämde af härd 

medfart och tillika fdr att nndgå den vidare, samt pä, 

de frågor, som i anledning af den förstas bekänndse 

blifvit till dem gjorda, af tvång oeh frnktan bekant, 

fast utan skuld; att den, som först bekant, sagt sig ej 

fSrstå, hvarifrån henne sådant' förekommit; hon, Back- 

kari, hade eljest allena i 2 timmar haft handklofvar 

på sig, så ock stått vid sin bekännelse tills Lands- 

hSfdingen lagt i Fahlun Biblen for henne och bedt 

benne göra ed derpå, att hon verkligen farit till Blå- 

kalla, då hon tagit sin bekännelse tillbaka. Under 

A» 12 har Prosten Nordman berättat Consisf. att han 

fått begge dess bref af d. 2 o* 9 Maji och sökt jemte 

K. Ekman förmå de anklagade till bekännelse, men 

att de betygat sin oskuld och klagat öfver tvång och 

hård medfart; att de flesta varit i salighets kuaska* 

pen väl underrättade, att Erik bekände slg^ diktat allt 

samman n. m« Under d. 7 Aug« vidare, att han 

e#h Ekman sökt förmå de anklagade till deras första 

bidkännelser, men att de anstäadigt påstått sig af 

trnisi pinande förmåtts till dessa* Prosten ansåg qvin- 

norna ha större tecken till oskuld än drängen; bada 

sökt få alk genom förlikning nedläggt, visste ej om 

de gjorde väl, som voro der emot do. I bref af d. 






' . ( 179 ) 

28 Oct. 1758 bar Cons. i anledning af HofRätlen» 
dit aflåtne bref af d.l2 AprJnsändtde tilldel ytterli-^ 
gare undersökningens bevistande förordnad^ preste- 
mäonens Memorialer, beklagande, att sakea blif?ic 
så underligen borttrasslad af dem, som icke • veder* 
bort : Bilade oekså Cons. en afskrift af Erkeb. Stigzelii 
och Ups* Cons. bref tiU d. v. Presidenten i Svea 
Hofrätt, skrifvet d. 15 Magi 1675, hvars otjginal Bi* 
skopen innehade, r&rande det satans raseri, som äc 
oeh kallas verkelig translation, förande och himlatt- 
de. Nog, säger Cons. derpa, flera gravamioa finnae 
i synnerhet mot Gylioks Brita oeh Back Karia. Gud 
late dem af fruktan för det timliga straffet ej kasta 
sig i det eViga« Om presteme blott gjorde stal skyU 
digbet, skalle det nog komma framdeles i ljuset* 
Gud har sina horas A moras dbo. 

Därefter följer förteckaing på * de medfbljahde 
docnmeaterna* 1. De för trulldom angifae qrinfol- 
kens berättelse om deras pinande under v. HUradshfd. 
P* Ekmans domstol; uppsatt af Caai:ster C. J. A velin 
i Ål. 2 Coraministems Inlji^ade om' berättelseRS 
sannfördigh^t. 3 Comm:strne Magr« Ihrmaos och 
Mgr WretUnds samt Adj. Mgr. Erelii protocoller yié 
föyfaSr med ea anklagad hustru i Fahlu Iqrrka; bal 
originali lemnadt af Hr Landshfd. C. till Hiradsbfd. 
Seraander, vid den af KongL HofR. befalll» uadei- 
sUcning om orsaken till qviafiolkaas åtdaade, hmsi 
strax åsidolaggdt och aldrig af S. frainvist. 4. Sappn 
af en U«td qvinnome till Haffl ^. Titt JasiitiaN 

12^' 



( 180 ) 

Canslern StockenatrSm om en Actor m. m. ra, in# 
Ur D. 1 må meddelas: 

Httåtru Kari Larsdotter från Kilen bekänds 
att hon utan att taga mat med sig, följde stämnings- 
karlarne till tings, viss att snart som oskyldig kom- 
na igen; att hon, som nekade, fick handklofvar, 
sä hård t åtskrufvade, att kött och hud veeko undan 
för jernskrnfvarne och blod rann ner åt forklät; att 
Länsmannen Carl Tillberg sjelf med egen band slog 
henne fast vid golfvet i arresten, med händerna sft 
nära golfvet som ett halft finger, och befallte vakten 
99då den djefvttlen att ryggen small a&9,om hon böj- 
de sig så djupt, att handklofvrai rördo golfvet. Så 
stod hem från skymning till midnatt; då hon lofvade 
bekänna, bara hon släpptes. Då hon nu släpptes 
och lofvades mat från prestgården, blotthftn bekän- 
de att hon varil i JBIåkttlla, der länsmannen ^ock sa- 
de ug varil^ ffågande om det ej var en röd gårdi 
dertill hotad att Ui hängd om hon nekade, sål ång- 
sten, bviits hvad hea skulle hitta på att bekänna^ lär 
hon Jakat, men fick strax samvetsqval. 

Pigan Anna Eråsdotter fr. KU berättade hnni 
hon giok gladeligen iill tinget^ viss om ^sin oskyldig- 
het; huru bod fängslades, huru v. Pastor i Al kom 
der till henne och sade att hon ejborde bekänna på 
sig det som var osannt;'men derpå kom Länsroan- 
nen med handklofraröch svor de rysligaste eder, 
jbnru han skulle drijf^a ^Ua dj. uc henne. Till slut 
Mgade bon. domaren^ hvad hon skulle säga och sa* 
de eft^.9llt hvad som* forestafvades. (länsmanaeii 



( 181 ) 

jHgRde en annan att skaffa sig smlSrja, fSr att strj- 
ka på sin jagtbössa, så att hon alltid skalle träffa. 

Anna Nils dotter från Gugnqf berättade, alt 
hennes Caplan Berglöf kunde be för henne att släp- 
pas lös från de i golfvet fastslagne handklofvarne^ 
men att så fort han gätt^fick samme drängs som an* 
klagat henne, skrufva dem på henne så hårdt, att 
Jernet gick in till benen. En annan förmådde vak- 
ten gå till sin prest att bedja honom komma,- men 
liänsmannen hade förhindrat budet gå fram och kom 
i stället. 

. En karl i gråkläder med stora knappar hade 
talat med en annan qvinna så 99djapt>9 huru man 
kunde vara troUkona, utan att veta deraf, att hoa 
Bvimmat i förskräckelsen, hvilk^t togs som bevis mot 
henne. En hafvande försäkrades, att om hon ej be« 
kände, blefve barnet en trollunge. Sedan de bekäo^ 
men ångrade sig, hotade Domaren^ att de för tvetalan 
skulle mistan äran och plikta 400 daler s. m. 

Giölii Enka, hvars dotter, en skrifvares hustru, 
var anklagad, blef imanad i häkte såsom den der 
lärt sina döttrar trolla. Fjärdingsmannen skar hen- 
ne ett blodkors i nacken med en knif, hängde henne 

- rf 

på en stolpe i ett portlider, der en mängd pojkar 
fingo slå. henne och hennes hafvande dotter skulle 
8tå och se på. Blodet ntgöts, emedan en TroUpac- 
ka ej ansågs kunna^ förtrolla^ den, som kunnat såra 
henne så att blod flutit. De fleste vaktkarlar beröm- 
mas dock såsom beskedliga, liksom presterna, hvilka, 
synnerligen Comministrar och Adjj. berömmas af de 



\ 



( 182 ) 

fådgne oeh som, i hvad de skrifvit St dem och om 
dem, ådagalägga ömhet för dem, oaktadt Domaren 
bkef dfv^rbevhad att ofta ha hotat dem me4 kappans 
jföf lust, såsom varande orsak till att de anklagade ej be- 
kände ^y Halfupplysningen rasade — då som alltid. 
Ej allt var fanatism likväl. Länsmannen lät för att 
se till om några kläder voro vrånga — hvilket var 
ett bevis på trollkone egenskap •— afkläda den 17 



♦) Det heter i Hof Rättens utslag, att Domaren hotat Läns- 
mannen med 6 par spö, för det han en söndag löst jcrnen 
från qrinnoma, befallandes att de skulle fastskrufvas så 
hårdt att blodet ginge ut genom naglarne och det braka- 
de i skinnet; att han vredgats för det presterna ej gjorde 
sin skyldighet i att förmå dem till bekännelse, hotande 
att de bättre borde akta sina kappor m. m. Det är så 
mycket berömligare, att det lägre presterskapet tydligen 
rar på de anklagades sida och "medelklassen," bland pre- 

' sterna tydligen intagit en juste milieu mellan partierna, 
då Biskop och Consistorium stodo i full rustning mot Sa- 
tan i kött och blod* Det synes som Domaren verkligen 
rarit grym mot de arme qvinnorna, af öfvertygelsc att 
derigenom plåga Satan, och ej blott af naturlig ondska 
och yngtingakittslighet. Under ransakningen tog han mögel 
ur ett gammalt Möt-horn, smorde dermed en spik, lade 
denna i Domsalsspiseln och ropade : hui väder, i förvän- 
tan att spiken nu skulle fara genom skorstenen upp i 
vädret» Och detta gjorde en E. O. Notarie i Svea Hof- 
Rätt; en omkr. 20 årig Jurist, af HofRättea utmärkt be- 
tygad för kunskaper och skicklighet, sedan vår nu lefvan- 
de JastlkieStatsminister redan rar född och en af våra 
Seraphimer Riddare redan var i kronans tjenst! — Dock 

. Mertzenhieimska h^storiea är ett blad i d a g e n i Dala- 
Chrönika! 



( 183 ) 

årigé Sara, syster till skrifi^arne Anders AndenTsons 
histm, alla kläderna utom stramporna, och befallte 
benne att Tisa hvad bon dock med händerna siikte 
skyla* Skrifvarhastnin fick ej träffa sin man, blef 
frän forståndet och bekände hvad Domaren irille* 
Fenrik Jan perssons Enka fastspikades lika i gålfvet* 
Länsmannen stod bakom henne, och hotade, da do- 
maren stod fram for och frågade. 

Dessa berättelser uppsattes d« 25 Febr. 1760 af 
Com* Avelin. 

Ur n« 3 må meddelas. 

Com. Ihrmans protocoll upptager 61 frågor pi 
hvilka de förskräckte qvinnorna i Als tingsstnga sva- 
rat ja och nu finge i Fahlu nya Sacristia svara nej ; 
ban var dertill uppdragen af Hr Hofpred* Dr.Stiern- 
man. De försäkrade srg ej känna en enda klok *) 
menniska, ej ha lärt någon konstjhade aldrig skickat 
xåt storm eller dunder^ aldrig tett genom glas^ kunde 
ingen fortjnta **), visste ej hvad händt eller hända 
skulle, hade intet skrifvit till Hin håle med sitt blod, 
kunde Met fara i Itrften^ eller förvända synen ^^^)t 

*) Detta Tar högst förlåtligt, ty nog lär mängden af men- 
niskorna rsnit bra oklok, der slika ranaakningar gjordes. 

**) Förlåtligt, synnerligen för den 72 åriga Gumman. 

***) Man ser af alla dessa frågor, huru trollbegreppet upp» 
kommit Tid de okunnigas syn af Wettenskapens första a- 
tiingsfulla försök. Nu kunde ej alla dalkullor neka till 
alla dessa frågor like tryggt som då; än mindre när 1919f 
enligt Fuselbrenners förutsägelse, man Tid hrar srensk 
gästgifvargård har att Tälja mellan resa till lands, till 
kanab o<^ till lufts. 



< 184 ) 

* 

men bada af skrSmsel oek pina bekant hvad goasen 
diktat på deni« De hade aldrig h5rt omtalas det 
minsta de bekant förrän Tid tinget. Fr* 12. Hafven 
j aldrig sett den onde antingen som prest eller ber** 
re eller djur, svart eller hvittf Fr. 15. Knnnen j 
göra att nfägon ser ut som en ko ? Fr. 18* Kunneii 
j mjölka annans kol De anförde härvid sin fattigdom, 
men tro på Guds försyn. De lärde må svara lärdare 
på 31 Fr. Tron j att djefvulen kan vara god eller 
göra godt som Manichsei och Priscilliamsterna>) (Ma* 
rintion och Preschilionisterna?) i tingsprotpcoUet) trott! 
Dalkullorna svarade: Han måste inte vara god, han 
är det högsta onda. Gud allena är god. Andra frå- 
gor ge ett än mörkare begrepp om de svenske Blå-^ 
kuUaphantasierne. 38. Fr. Hafven j haft biläger med 
Satan? 42 Fr. Talar han med eder genom munnen 
eller genom buken ? 43 Fr. hafven j sett eller gjort 
spD^ken eller necken? Den spionerande Ömheten om 
den regerande Ofverheten, som efter 1756 blef så 
stor, hinner dock sin höjd här,dåqvinnorna tillfrågas, 
om de hört djefvulentala(förmodIigen$//a)derom. En 
fråga bejakas: Om de fruktade Länsmannen mer än 
hin ondef Ihrman intygade med skäl att de stått 
sin examen väl. Com. Vretlinds protocoU uptager 
frågor till och svar af 3 personer, en Gumma af 72 
år, en annan af 52, en piga af I7 år. Äfven han 
frågar hvad som efter den tidens begrepp borde kun- 
na i slike casus förnekas, men visar sig öfvertygad 
om deras oskuld och Jåter dem svara på slike frågor 
ipm: Hvad var i fängelset eder tröst! De visa sig 



. ( 183 ) 

kiiMtgare i Gula ord än säkerligen alla derae plå- 
gare Jtmied stora knoppar i rockarnen Tarit. Magr. 
Ereliiis framställer i sitt protocoU 53 frågor till 2 
^Tintior. De bekände sig öfverfygade att gossen E- 
rik lodkato att anklaga dem af den ena anklagades 
svågrar Per och Erik Olsson, hos hvilka han arbe- 
tat. De hade alltid gått efter hennes argaste. Hon 
kade Täl varit på kocpbacken,, gående der vall med 
boskap, men der intet trolleri föröfvat. De öfrige 
hade aldrig sett denna backe* I N« 8 finnes^en kort 
historik af detta mål. Der nämnas dock ej, hvad 
Dr. J. M. Bergman anför i sin Be$hrifning om Da- 
larnoj Fahl. 1822, p. 214, att redan 1742 ett troU- 
domsväsende börjats i Mora, der 17 barn gjorde sin 
bekännelse för prosteil WalleniuSt Men här börjas, 
harn 1757 in Juni Skomakargossen Erik Janson, söm 
0edan blef soldat, hos presterskapet i Ål angaf, hurn 
han natten före Cbristi Himmelsfärdsdag allena gått 
upp på Korpbacken med en Bibel, Psalmbok oc(i 
knif, och då han blåste i knifven sam^ haft flera 
upptåg för sig, fått se 10 å 12 stycken af dess gran.n- 
folk komma ridandes dit i luften på kor, käppar de, 
slagit en ring kripg gossen och dansat, under det 
bin onde, som stod bak om ringen, spelat, samt lili 
slut kastat ut några ovettiga ord emot gossen och 
alla så farit bort som de kommo. Gossen hade gått 
dit efter en gammal mans råd och blåsit i en knif, 
smidd af'7 slags stål, vid 7 slags ved, för att 
£å se alla käringar, som förtrollat hans mors kon 
Nu kom Erkeb^Troilius och angaf saken hos Lands- 



\ 



UtfdisgMU 1757 in Ang. under Häradshfd. Sernac-^ 
ders .opasslighet, förordnades v* Moiariea i KongL 
HofR. P. Ekman att hålia Extra ting i Åls socken* 
Genom oerhörda pinosfttt jakade de; men införde till 
Fabians länshäkte återtogo de sina bekännelser både 
hos Landshöfdinj^n och Stadens presterskap. Afren 
sedan Landsbfdn slttj^t dem lösa, måste de ligga 
flera yeckor under Doctorer och Fältskärer i staden 
för den hårda medfartens skulL Den ena faustrmi 
var nära döden. 1757 . i Nov. skedde ny undersök* 
ning af Ord. Häradshfd. Sernander Tid Ord« ting, 
då gossen bekände sig ha ljugit odi dömdes till 30 
par spö, ärelös och att förvisas häradet^ samt att be- 
tala till de oskyldige 300 d. k. m« expenser, gossen 
fördes derpå i arrest, tUls HofRättens utslag följt *)« 
1758 in Janio höll Sem, ny nndersökn. på Ho{R:s 
befallning, då knapt någon enda af de 32 vittnen, 
qvinnorna åberopade, fick komma fram och gossen 
nu återtog sin första anklagelse» 1758 in Dec utföll 
Kongl* Hofrättens dom, att gossen borde undergå 3 
veckors föngelse vid vatten och bröd, samt betala 300 
d. i expenser till qvinnorna, och befalltes ny under« 
sökning om pinandet, hvilken befeiHning dock ej blef 
hörsammad. 

Följer nu protocoUet vid »GeneralVisitationenn 



'^) Från en obillighet tiU en annan! Om Länsman och Do- 
mare, som Statens högre Embetsmän tillsatt» haft ett 

. uns rett, sä hade gossens upptåg ej haft den ringaste 
följd; men från den ene uslingen till den andre. 



^ 187 J 

1757 d. 11 Jalii. Närv. Bisk.Dr Sam.TroUfais^Matb. 
LectorD vid Gymn. i Westerås Mgr Ax. Hellbergs 
Kyrkh. i Al And. Ihrstadias; v. Pa8t.Lars Ihrstadias, 
Com:st i Gagnef Hr Er. Berglöf, Com. i Ål C. J. 
Avelin, Adj. Pastoris i Orsa A. Ibrstadias, t. Kro- 
nobfm. Mart. Engman samt Kronolänsm. Carl Till- 
berg. Derefter följa Tingsprotocoller och HäradsM. 
Sernanders remiss till Hof)tätten, der han yäl ogil- 
lar L&nsmannens hårda medfart, men hoppades san- 
ningen skulle komrr a framdeles idagen, som rättvi- 
sade sjelfva Tingsrättens förfarande, förordar Eriks 
losgifvande, som blifvit i fängelset af skörbjugg an*- 
gripen o. 8. y. Sernander hade hindrats att med det" 
ta mål skynda, af sina urtima ting öfver den af ^öné 
Landberg anställda anläggning tiU uppror. Följer 
Advocatfiskalens H. C. Risbergs fullmakt att beifra 
Qvinnornas lidanden, samt Provin.Läkaren Kalmeters 
intyg att Giolis Brita, 55 år, var aldeles stel i ven- 
stra armen, fingrarne kunde ej röras, bandlederne 
hudlösa, kunde ej sofva. Armen kunde aldrig hjel- 
pas. Fingrarne vissnade sedermera. Soldat Mexens 
hustru Kersti m* fl* illa handterade, svujlne <&c* 

Trellprocetien 1757—1763, Tom. IL, af lika 
storlek med Tom. I., börjar med ett Landskansli Pro?- 
tokoU 1760 d. 7 Julii. Sedan följer ett concept till 
en skrift ingifven i Svea Hofrätt af den, som åtagit 
sig Qvinnornas sak, huru Of.Lieut. Gref Pontus De- 
laGardié underrättat honom, att JustitieCanzlern nämnt 
det undersökning skulle ske gemensamt både om 
Qvinnomfis behandling och Trulldoms-mdéerna>9 i Da* 



( ' 188 ) 

larne. Som härigenom ett långt uppskof för dt 
oskyldigt lidandes ersättning förbereddes, erböds i 
förskott hela Urtima Tingets kostnad* Derefter fo- 
refinnas Urtima tingsprotocoUerne år 1760. 

Trollproceisen t Dalame 1757—1763, Tom. III. 
är något mindre voluminös, innehållande dels origi* 
nalerne af de i föregående Tomer i Tinj^sprotocol- 
lerne ingående Yisitationshandlingar o* d. dels Hof- 
ilättens och K. M:ts slutliga domar i målet. Nlbm» 
den befriades från allt ansvar, emedan ingen öfver- 
läggning skett med dem. Länsmannen dömdes vH 
HofR. till 8 dagars, af K. M. till 14 d. fängelse vid 
vatten och bröd. v. Häradshfd. P. El. Elunan fick 
lejd att fly ur fäderneslandet eller 21 dagars fän- 
gelse vid v. o. b. och att plikta till Qvinnorna 6000 
daler s. m« men som inga tillgångar fnnnos^ betaltes 
hälften af Allmänna medel. (Ekm. hade då redan 
rymt ur fäderneslandet). Märkligt att intet ansvar 
lades på Örd« Hhfd. Sernander, som tillåtit Ek. för- 
rätta sin domarsyssla, oaktadt hans förra förordnan- 
de var förlupit och intet nytt ankommit. Likaledes 
befriades fogden från allt ansvar, som dock var Läns- 
mannens förman och var i tillfälle att känna allt bana 
förhållande. 

En Sluterinran • 
rörande detta och dylika niål må, till någon ursäkt 
for den allmänt aktade Erkeb. S. Troilius, anföras. 

Ehuru det är visst, att de 12 Qvinnorna i Al ej 
i luften ridit öfver Siljan på qvigor och qvastar, så 



( 189 J 

torde d^t ej derJfSre vara lika visst, att de i TroIIéri- 
taUen voro 8& okunniga, som deras ädle och npply* 
ste actorer från Stockholin gjort derm, då d« talat i 
deiras namn. Hof^Rätten ansåg bekännelserna, si 
orimliga de än i sjelCva verket voro, dock vittna att 
åtminstone flera bland qvinnorne, såsom Vdlor varit 
initierade både i den populära magiens språk och 
föreställningar. Det hade tillhört Biskopen, att skra^ 
pa sitt Vord. Presterskap for uraktlåtenhet i allmo'* 
gens npplysning och endast åt det hållet vända siit 
ransaknings-ifver. Men sjelf inne i tidens foreställ- 
ning om dämoniska inflytelser på den yttre verlden, 
kunde han ej lemna de okunnige åhörarne ur sigte, 
och olyckan ville, att oförståndiga och elaka menni* 
skor kommo att verkställa hans olyckliga forslag. 
Och dl politiskt partisinne blandat sig derin, kunde , 
ej Mössan och Halten i striden taga en annan ställ- 
ning än som skedde. Begäret att ställa sig in ho; 
en vid Riksdagarne äfven i verldsliga mål högst 
myndig EVkebiskop torde ock eldat den unge Extra 
Hofrättsnotarien, att per fas d; nefås skaffa något 
annat än mus ridiculus ur det Erkebiskopliga partu* 
riunt montes. Af ömhet om Erkebiskopens anseende 
i detta fall torde dessutom Prosten Ekman, om han var 
beslägtad, som det synes troligt, med E. Or Not. P. 
E. Ekman, eldat denne att göra sin flit. Ty Utg* kan 
svårligen tro, att, utan slike s. k. politiske bevekelse* 
grunder, så. mycken immoralitet kunnat utvecklas. 
Men sådane considerationer ha i alla tider kunnat ut- 
ofva stora grymheten Om allt detta ^'enstenit kunde^ 



( 190 ) 

Erkeb* T. Tflrit alldeles oknnnig. OA Mit kunde 
han vid sin visitation blifvit upprörd vid berättelse 
om trolkult af verklig hednisk färg. Ty att en sådan 
dä kunnat finnas, ' tviflar ingen, som törbän^a sjelf 
träffat ännu värre orgier bland sina okunniga åhöra- 
re eller grannar. Utg. känner en prest, som ej just 
så längesedan blef underrättad, att en »Trollqvinna^v 
förehade en i^agi med flera andra qvinnor en Julnatt 
och begaf sig till det anvista stället* Han fann der i 
sjelfva godselhögen en tiop nakna qvinnor, som ned- 
gräft sig ända till armarne, sittande der och kärnan- 
, i^ — i det hopp, att derigenom kärna allt grann- 
qvinnornas smör under blifvande året ur deras in i 
sina kärnor. Väl bör sådant väcka harm blott mot d^t 
fitånd^ som fått folkets uppfostran och upplysning sig 
närmaiM: uppdragne, och mot de Auctoriteter, som med 
allvar borde tillhålla löntagande personer, att göra 
«in pligt, men harmen kan ock sträcka sig till arg'- 
heten i sjelfva galenskapen och ingifva den önskan, 
. att en ')rapsakning99 måtte ske, som lägger fram i 
dagen, på hvad punkt folkbildningen på många stäU 
len står. Så önskade Troilius. Men olyckan var 
r att den så kallado medelklassen, som skulle ransa- 
ka, ej befann sig på en synnerligen högre bildnings- 
{mnkt, än folket, hvarom skulle ransakas*^ 

Vi blygas emellertid öfver slika svärmerier, dS 
de framstå i hexdrägt. Men, afdrag de mystiskt-phi- 
losophiska kläderna, och samma hexa står åter — - i 
sjelfra Svedenborgianismen, hvilken nu snart torde 

A 



( 191 ) 

ét DocCor TaléJ i Tyddand förklaras fSir Sv€r^e$ 



ra. 

Svedeuborg $^n^ Potitisk tmlmrfi. 

Då Utg. méd föregående artikel torde miitgkat i 
någon tankande läsares Ögon hetgenghrmn^ i fornti-* 
da meaiog, ofnkriag Aasesiior ^vedenborg, så vili 
han med en annan artikel ersätta detta fel och visa 
fram Assessorn i den helgongloria^ som gftllér i vår 
tid. 

Att Svedenborg borde till mo^^oma^), torde före- 
falla mindre o väntad t, men att han, som deltog så 
ifrigt i Andeverldens politik, kunde med så Riddar- 
hasiske eldphraser deltaga i partistriderna vid Riks- 
dagar, torde vara något oväntadt. 

I härv. samlK finnes ett af hans t^,; på d ark 
med fin stil, tituleradt: . > . : <: 

Ment 9var pä friska »at^er» . w- 
Bedicéradt Hr Bidenm$ R^nlmrn^ 
håUit vid Riksdagen d. 2 Mart^ 1761, l^vilket ej Ar- 
dan^s vi att jemnfSr as nied: många hepciaade oppo* 
aitiernstil ^ vår tid, mai^ må afs&.4>atrk4iai9eii^ andan 
eller phrwierna. Rikil^d^n». ^oMep. pch Paki'^ 



*} Sie lind \achtmfitsen. 

' • y^i » c : Kung rredrik. 



( 192 ) 

ifiémas åra syntea troligen fSr mången ald«lea äeå- 
alagea efter talets uppläsande, ehuru intet vidare in- 
flyttande har deraf förmärkts hos Svenska National- 
minnet* Utg. vill lemna ett sammandrag af detta 
vidlyftiga och likväl rätt intressanta tal: 

Först visas att Borgmst. Renhorns bemödande, 
att genom sitt i ms. utspridda memorial väcka med- 
lidande med oéh advocera hos Allmänheten för 2:n6 
af R. Sts förtroende mindre fortjente och redan ut- 
märkte Herrar, Baronerna Palmstiermi och Scheffer, 
vore Kogst otillbörligt, oeh att det borde ftej^of, att 
en som vill anses for lagfaren och välsinaad riks- 
dagsman ville visa sig så kärlekslös mot nationen 
att han kunde göra en . mot I^ag sa stridande och 
iirqffbar utläggning öfver de grofvaste riksbrott — 
högmålsbrott — Crimina laesi regni, som med all la*» 
{ens stränghet böra anses. 

Derefter: 

Att den soni direete eller indirecte något mot 
Allmänna bästa och rikets rätt '' söker är en Allmän 
Lagbrytare, hvllket ingen annahän vettlösa oeh dj^- 
vulstinnade menniskor förnekar,' och att den som 
sådant gör eller gjort, bör pro' intentione délicti da 
jnre A iheto eheif lagen' döhimas och . afstraffas, är 
Mka ovedersägligt — ^ tiär bö¥ ingen invänding nnK 
tåfofl)^ utatt att den soiti déiremot något 'sökt oeh be- 
fordrat skall sine exceptione derföre under laga till- 
tal och qfstrqffixnde ställas, 9mb. utaa uppehåll.») — » 
Derefter apostropheras Renhorns fdrsök att 



( 193 ) 

pl folkets opinion till »Lemeratfon ^ti 'ti massira 
hogmålsbrotti som rodaii kostat riket Sfver 20000 
q'ålar.» 

tivad älltagseaheti 
S. D. hade ansett dessa 2 herrar bSra ntgå, 
8. Till bereda dem rätt att åter få i rådet intrft- 
da. 

Hvad formätenhet! 

Ingen klok menniska kan inbilla eller fSreställa 
aig att så grofva högmålsbrott mot riket och hela 
nationens rätt, så många tusen tunnor guld • - - 
qvidande faderlösa barns suckar och tårar ens skulle 
na vara dermed fSrsonte att 3 af de brottslige ändtl« 
•fter 5 månader flyttas ur rådsalen. 

Hvad orimlighet! 

Man straffar till lifret dem som blott bjudet 

sin att kränka friheten utan att de lottat en fluga 

döda el. skada göra, men fSr dem som ej allenast 

kränkt lag» frihet och rättvisa i landena, utan jemväl 

tillstält detta land och folk förderfvande kriget /Sr 

ati utOräda miunojdi folkj Rr d&täu dkuU talat 

jnan högt med vida läppar« Ja den som fräckt inför 

den allseende Guden och inför R. St. in pleno ple- 

laov* i Konungens höga namn på heligt ställe nppen* 

barligen med öfv^rträdelse tält lögn emot Herranom, 

ortttt och falsi^ ord, den utropar man högmodigt med 

mycken berömelse och undransvärdt att han ej ^fått 

jpatMdon för så httrligt uppförande. 

(IX. Del.) 13 



, ( 194 ) 

Hvad lider! hvad Seder I 
Man anser SveniJce män och medborgare »ont 
»lafvar . . ; . Sådane gerningar prisar man till 
trots mot sjelfva himmelens herre, genom tidningar 1 
aUa landsändar, oaktadt hvar man 1 rike* méd innerl. 
»amvetsöfvertygelse och smärta vet, att större iSrrä. 
den mot Gud, medelst religionens, mot riket medeW 
lagens, och mot nation medelst deras medbröders npj- 
offrande aldrig har kunnat och aldrig kan hända. Ja 
att värre uppror mot Gud, emot Öfverhet, Lag, folk 
och fosterland aldrig kunna mellan himmel och jord 
andas, än sådane, som missbrukat lag^ och Embe- 
ten, folk tiU förtryck, förderf och förkufvande. 

Hvad må man då tänka f 
Här skrifves, här talas, här klagas, sa att ste- 
narne 1 väggarne måste deraf bevekas. Men si» de 
församlade akta sådant förringa. Alla ja alla hvar- 
om annan vråla vi som björnar efter Vatten, men n. 
här är ingen — — De brottsliges fel vi»a ja «y*** 
att de dragas med de svagaste menniskosintaen ofch 
dM ät Nationens värdighet for där att regeras ut be- 
smittade händer . . . Man miste se till att den 
■om sitter vid styret ej sätter skeppet p& klippan ... 

Ch^d -ultral 

Sjelfsväldet har ock hannit fiU en sådan 

böjd, att man ej engäng får läf att begripa, hnm 5 i 
600 personer understundom blifvit en privatmans 
skattedragare, derför» att, genom de nndergifo» 
Trälarnes utplundrande, han kan f8»må nndethäUa 
voderbSrande Embetsmän med skäliga pensioner. 



( 195 > 

hTaremot de åter hMla honom fyggen fria från mfall 
och rojelsa . * • Uppenbara Cassastölder befin<» 
nas, men med högsta sorgfölKgfaet doijas f5r sjelfra 
St&iderna * « Som en hjert^v^m vän för Lag och 
frihet kan jag på menige hopens v&gnar ej fördraga, t 
att en ntmärkt person så listel. ' söker att insmyga 
och accreditera forsåtU anläggningar till ovärdiga per- 
soners åtenipphjelpande i missbrukiide säten • • • , 
Sådant föder ett heifvetefrtuert. •— * Talaren aluderar 
sedan på att Renhorn var enögd eU hade skada på 
ena ögat; men slätar med försäkran, att om dessa 
store missdådare frikallas, från stsaff, då silar man 
myggor och sväljer kameler^ då kränker man frihe^t 
och befäster sjelfsvåld, då försätter man hela Ri)cs- 
kroppen i en sådan skakning som vänder upp/ och 
ned pa allting. 



IV. 

Från »^''deverldens Linné') må Utg., som i närv. 
Del kommit att förälska sig lAdertonde Seklets min- 
nen i härvaranc^e Archifsamlingar, öfvergå till den 
man, som ingen ännu dristat kalla »Blomsterverldens 
SvedenJborg,9> till den sjelfständige 

Carl t* Linné* 

« 

Vi^* anier fng ha anledning att i DelaOar* 
dibim ArcAwetf äf ven om det vore ett slägtar* 



chif allena, ioiymma någon plats åt minnen af 
C* v. Linni, en anledning som torde fote-^ 

13* 



( 196 ) 

komma én hvar låiare ofSrmodad. UpplygnlDgen Ir 
af säker k&IIa^ «— af Rikshistbriographen Jonaa Hal* 
tenberg, Råå en timmas väg från t. Linnés födelse- 
ort^ näst Linné den ryktbaraste af Smålands Söner* 

Iliadam ab ovo! sade de gamle. Der ligger i 
lyelfva forskningsandan ett oemotståndligt begär att 
spira det märkvärdiga ända till sin första begynnelse. 
Det tillämpas nog i den politiska historien, ofta tår^ 
mycket, å&.miiitiinkany som merändels förJiåller sig 
till tankan, som ett miåtfo$ter till fottret och ett 
miiiijud tilt ljudet^ följer Ariadnetriden i händelser-' 
nas labyrint, sedan den rena klara tanken^ som äl- 
skar sanning allena,länge sedan ofvergifvit de mörka 
irrgängarne. Men inom vettenskapens och konstens om- 
liden, der dock den nödvändiga Naturen är långt mäk- 
tigare Sfver den fria slumpen än i menniskovärfvens 
tike, träffas dessa forskningar mera sällsynt» 

Hvarifirån fick Linné sin hjeltemäktiga kärlek 
till Blomstren på jorden f Ett bfef, som vi strait 
skola läsa, svarar pä denna fråga, med forntidena 
oskuld och enfald, att han »aflades» under föräldrar-^ 
nfs blomtterk&rlek. Hvarifrån hade Fadren fått en 
kärlek till botaniken, så stark, så verksam, att. han 
redan som fattig Comminister i Småland skaffat sig 
dSOO species utländska vexter i sin trägård (i Rås- 
hult)! Dertill svaras, att han otvifvelaktigt fltt den 
naturliga fallenheten utvecklad hos lAn mofi>ror 
Sven Tilländer, pastor i Pjetteryd, med 'en Kten bo-^ 
tanisk trädgård i granskapet både af Nils LinnsriL 
fftdelseorl och boningsställe. Hvarest hade denne 



1 ' 
>•". 



( 197 ) , 

SfflfiliDdske pafttoni fStt tin k&rlek fSr blomtler térå 
éBL denna vettenakapliga tendens t Derpå yHjti vi nu 
avani. 

Hr. Sven Tiliander, född bland Ijnngftlten i San- 
aerbo, hade som Haspredikant hos GeneralGouver- 
.nenven 5fver Bremen och Yerden (1666— 92)Falunsfc» 
och GeneralAmiralen Frih. Henr* Horn ej blou fått lära 
Tyska, si att knnde utgif va en ofta åternpplagd Tysk 
Grammatika, utan ock lära trädgirdsskdtsel i den skep- 
nad den na hos Tyska Furstar och Magnater bedre&u 
Och demnder utvecklade sig hos den unga 'Huspre- 
dikanten en sidan lust f3r blommor och trädgirdar, 
atthan ^jelf anlade en dylik i Bremen kos General&mver- 
nenren, och troligen underlättades genom hans der vun- 
na bekantskaper inskaffandet af si många utländska 
specier till pastorsträdgårdar i Småland, bland hvil- 
kas härlighet Carl Linnseus sedermera akuUe båda 
nafias» och uppfostras. Linné hade således ett be- 
tydligare minne af slägtens beröring med Horniska 
familjen, än det, att hans ena syster hette Sophia Ju^ 
luuia. Se här en beröring med vår Aristokrati oeh 
en inflytelse af våra ty^ka eröfringar, som också ni- 
gon giog kunde tagas i betraktande, om ej fÖr an- 
nat, dock för att afvexla monotonien i den klago- 
visa, hvars nottecken äro — siffror. 

Utg. vill här meddela den kortaste och . bästa 
biografi af C. v. Linné, >)hvars minne letas nu i hun- 
dra skrifter,}) som han läsit. Han har läsit sig trött 
41a Äreminnen Öfver Linné. Afven de blomstrigasta 
Imuia falla uf nnaken* Men ett Åreminne Sfver 



( 198 ) 

denne tekalarman bår han ej aUenatft läait en gång 
med noje^ utan tio gånger, oéh vid tionde genomM»- 
ningen känt sarania varma tår tränga sig fram vi4 
den liaiva ekiMrlngen af Linnés barndom , af den rö- 
rande Jälaftons-scenen, dfi Hr Carl kom bförnfodadt 
hemy af det än mera rörande uppträdet vid den gnm- 
le pfBStens dödsbädd o. d» som ovillkorKgen fram^- 
bröt vid första läsningen. Ja, Utg. értnrttr sig 
knappt någon skillring af det goda på jorden, ftom 
alltid vissare rört honoro, än läsningen af denna Br<N 
delliga minnesteckning om ej de Henimttvetrände nt 
Franzén. Och det Qöda bär i slika stnndér ganska 
systerligt liicnande anletsdrag med Det Skifia^ Som 
Vig. för 14 år sedan nedlade detta docuntent' bland 
DelaGardiska Archivets skatter, anser han sig nu 
kntiha blanda: detsamma méd minnen af 9>storm och 
Modig klädr(ad.9\ ' Ty Linnés minne samljnder väl 
med våra hjeltars, liksom ett valdthorn i dalen med 
Askljndén ifrån aflägsna berg. 

Så snart Arch. C. v. Linné dött, utvalde Små« 
ländska Samhället i Upsala sin Curator (som Utg. 
vill minnas)j den till Docens i Historien nyss förut 
constitnerade och som en man med Europeiskt rykte 
nyligen hädangångne Jonas Hallenherg att hållapa* 
rentation öfver Samhällets vördade Inspéctor. För 
att''fa nigra uppgifter om Linnés bari)dom, vände den 
ntnedde' Parentatorn sig till ^kn aflidnes bi^oder, Pro- 
isten éeh Bikungen Sam. Linnéeus i SterfbiFöbnlt. Dn 
drag af de 2 derpå följande brefven skdiä tdrhändn 
afUdd lisAs med samma n6j'e^ :d& loikrfl^t^fvef den 



( 19^ ) 

ta mannefi, som bä(ra sin tids vidtaljgheteförgtf föv* 
blakna för en tid 99af andra phraserj) 9)Den store iVa- 
turkunnige /pnsa& bäst af naturens egen vältalighet! 

Emellertid skref Hallen^^erg några rätt tröga la- 
tinska versar for att säga bättre hvad brödren Sa- 
muel sagt i skön enfald. 

Sedan i det första brefvet af d, 26 Febr, J778, 
Prosten S* L. mjcket betackat Sxnål. 9)Nationen» for 
all den ypnest den visat hans. sal, bror så i lifvet 
jsom på, dess döda mull och ursäktat sig att han om 
Aeii. a;Qidne känner så föga, helst Carl var 11 år äl- 
dre och reste till , Akademien^ , då Samuel kom till 
acholao, så; , 

9?Dåvår salige fahr år 1705 flotte til Råshult, 
som är Capellan Bostället vid Stenbrohult, anlade han 
en liten trädgård der (ty han var en stor älskare af 
Botaniken ;. fast den ej den tiden var som nu) i theur 
Ila planterade han åtskilliga väx.ter och helst sådane 
s6m hade vacker blomma. Hans unga hustru nygift, 
gom. ej förr sedt sådane (nej knapt någon enda Träd- 
gård) tyckte om Trädgårdens behagelighet, I denna 
Trädgård hade sal. Fahr sjelf med egen hand gjort 
ep upphöjning, såsom ett rundt bord, rundt omkring 
s^gar, örter eller bui^kar, som skulle repraesentera 
gåsterne, och blomster af bildade rätte^rne på bordet. 
'Vår Mohr besåg thetta som oftast: und^r denna ti- 
den siflades min biK>r; åt sena hösten framvistas «täc« 
kav blomster för. he^ne, gjoi^de lienne langande eftej^ 
■YMen,, då fl^exe skulle sig framte. ^ En from, god och 
gn^fiml^^C Vi^ktk gjorde för henne ^den J&ort .till våh* 



( aoo ) 



^ 



rtik D. 13 Maj 1707 bleC för hmne en lorgédag; M 
hon framfödde med atörsta sTårigbet och lifsfara en 
vtlskapad aon : fy hon önskat att barnet varit af det 
idlare kSnet, och sade hon: na har jag skfilför det 
jag dSgt h. e. ntstått. Men mannen blef desto gla- 
dare och hans glädje betog henne sin sorg, så att de 
med glädje befordrade thetta sitt förstfödda barn till 
dopet d« 19 samma månad. Så snart barnet begynte 
det minsta kunna attendera, begynte Fadren som var 
nyfiken, och ganska högt älskade lilla sonen, pryda 
vaggan med åtskilliga blomster, helst då han kom 
af trädgården* Följande året tog fadren den lilla 
sonen med sig nt, stundom i trädgården och stundom 
ut på gärdet, läggandes ofta barnet på jordai i grä- 
set, och lemnade thy ett litet blomster att roa sig 
med i handen. År 1708 flottade föräldrarne till Sten- 
brohult, då vår far var blefven Pastor i stället för 
Comminister förmt. 1709 anlade han en Trädgård; 
transporterade både trä och örter från Råshult, fast 
ej alla, ty en del stå der ännu. Pilten begynte gå 
och var fadrens största nöje, jemte Trädgårdsarbe- 

4 

tet Carl såg då sin faders möda såsom af , vigt: be- 
gynte strax få tycke djerföre; och såsom han var. en- 
de sonen, så fick han ock sina sängar uti Trädgår- 
den, att sjelf så och ränsa: hvilket uppeldade bana'' 
lust Desse sängar förbyttes sedan i ett qvarter, 
hvilka kallades Carl» Trädgård. Carl skulle begyn- 
na: läsa: nog fanns qvickhet: men bågen var ändå 
mast i trädgården; modren bannades häröfver, me*, 
iadren ' tålig, tog An enda gp^se alldd i beskydd mk 



( 201 ) 

IBrsvar. , 1716 Tar torgH^ då angå Carl åkalla tfll 
Waxid, men än ikier då baa 1717 introducerades i 
Scholan. Då rarande^ RecCor Sefaol» Mgr Daniel 
Lannserui, fadrens intima Tän, bad liUa Carl som of- 
tast tHl sig, ftfVen att gå i trädgården, att båda roa 
sig ocb äta bär (ty Reetor var äfren stor älskare af 
det som hörde till örtkänningen). Reetor frågar Carl 
fiHe efter några örter, om han veste den eL den ot" 
tens namn* Carl svarar färdigt och 'frågar äfven 
Reetor tillhakas, Fick ej allenast undervisning, utan 
ock tillstånd satt fråga efter fl^re örters namn. Rec- 
tors ynnest, som således mer och mer tilltog, gjorde 
att Carl lille fant sig mycket nöjd, att vistas i Wexiö. 
Under ferierne hema roade Carl sig med sina syskon, 
kände vid minsta deras sjukdom på deras puls, gjor- 
de sig af trä ådeijern, likasom skulle han dem åder- 
låta. Stundom uppsökte han örter att sina systrar 
dermed curera. Reetor, god vän med då Lectoi^ och 
Med. Provincialis Rothman, talar om lilla Carls lust 
for Botaniken, hvilken kallar Carl till sig, tager ho- 
nom i sin trägård, fattar otrol. tycke för pojken och 
gifver honom frihet städse gå i sin trädgård, der fle- 
re slags örter funnos. Carl gör förbehåll hos As- 
sessor' Rothman och Reetor Lannserus, att de ej skul^ 
le yttra hans lust för föräldrarna hvilka aldrig kunde 
föreställa sig annat, än han riculle bli Theolog. Al- 
drig besinnande, aU deras egen åtgärd laggt grunden 
bos honom till Botaniqven. Carl gick i Scholen, lä- 
sandes sina läxor, ej för annat än blott sken, och att 
Mippa hugg samt se sina kamrater gå ifrån sig i Claa» 



\ f 



( 2P^ ) 

•erntf. . En; ^ de största Bvårigiitlef l^lef för Carl qtt 
våga upptäcka ;siU utvalda, Tjtsa g^nus för föräldrairae 
För modren vågade han det platt iotot. AndtL wBk-r 
dq ett behageligt tillfkUe ^r (lonom: några, goda vän- 
ner kommo .till Stenbrofault: Fadren tager diem; med 
8ig i trädgårdjan^ de ^ätta sig kring ett litet: bord^ 
der, på dertill gjorda säten, de. talas vid pnder dét 
några glas öhl utdruckos. Under discurerandet sii* 
ger Fabr: Ja! det $hér alti^^ det man har Imt for^ 
det. har man lycka tilL Carl, som altid var med nar 
någon gick i Trädgården, tager desse orden ad no- 
tam. När Herrskapet var bortrest, och Fadren gick 
till ora.talte bord, går Carl äfven till honom och frå- 
gade om det ägde grund som K. Fahr sade när 
Herrskapet var, här? Fahr, som altid var af gladt 
sinne orh skämtsam, frågade hvad det vore han 
sagdt! Men Carl ville ha positivt svär. Då säger Carl 
fadrens ord. Fahr svarar, att det aldeleS hade sin 
rigtighet, så v4da lusten faller pp, det som är godt^ 
lade han till. Derpå säger Carl: Ja min fahr, så 
bed juig aldrig om att bli prest; ty det har jag slätt 
ingen lust före. Åj, detta var ett dunderslag for en 
fahr, som alltid hyst så stor kärlek för sin Carl. Han 
förmådde näppeligen tala; men ändtligen häpen och 
bestört frågar han hvad han då ville bli? Jo säger 
Carl, jag /vill slå mig till Medicin och Botaniken. 
Fahr svarar: Du vet dina föräldrars fattiga villkor, 
och att det studium dii vill utvälja är mycket kost- 
samt. Carl tX{f!tM fahr på orden och säger; äga de 
orden grund aom min fahr /Sagt .M förser väl Gucl 



( 503 ) 

offrets Ffa jag sfi lyelwy som Jag liar liiat, al faftai 
ej .ntvägar lor mig. Falir svarar med tårfulta 5goh 
och. bédrdfrat siane: Si gifve dtg Gud lycka. Jag 
skall ej tvinga dig tiU det du ej har 'lust* Fahr se^ 
efter Carls böcker, så vore d,é förvandlade frSn. The- 
ologlska till Med. & Bot. Fabr vågade på 1 år ej 
Dpptäeka för sin egen så kära hustru, att Carl var 
Medicus; ty det h%de oroat henne mer, om det mer 
kunnat t>roat henne, än om han cbangerat religio- 
nen. Mor får detta omsider ined grämelse veta: ha- 
de när fått slag. Hennes enda tröst, att hen hade 
'åntå en son Samuel, den man borde akta för Träd.* 
galen. Emellertid tyckte mohr huru matsäck, var be- 
svärl. att tillreda innan Carl skulle till Wexio. Men 
trösten af Samuel som aldrig fick gå i Trädgården, 
gjorde sorgen for Carl lindrigare. Under vistandet 
på Gymnasium var Carl föga af Dobentibus afbållen, 
det af Assessor Rothman des mer. När han till 1727 
både frequenterat Gymnasiom utfärdades han till 
Lunds Aeademie, der bån förmodade, att Prof. och 
Doraprosten Humems efter löfte, skulle befordra ho^ 
nom, ty Humems var Hr Carl TiUanders styfsou* 
Tilländer, min fabrs morbror, hvilken uppfödde 12 
styflbarn i Lekaryd, Uand bvilka Humerus var en* 
När Carl Linneeus kom ihernpt Stadsporten i Lund, 
ringdes med alla klo^orne, hai) frågade nagon,^ för 
hvilkea ringdes: svaradéii: för firofess. Humerus. Här 
var då ett bevis för unga Linneus att det ej är.godt 
tr5sra p&.ménniskor, deär^en iträkftlig r^^rataf.IJan 
\A%V d«M;fc sMit af Prof . Itieh lAcchiali KiUai) Stob^uii 



< 204 ) 

tiw An flhrdighet 1 B^lanilEm härbfirgad n^ m 
Han t$nt dock att Botanikea ej var idi i flor i 
Lmid, som han åntondade. Han. begaf; aig r4erfilre 
1728 hem ooh strax till Upsala* 

Jag bör nämna här hvad jag i hast fSrbig^tt. I- 
från 1724 till 27 var hans syssla dä han vistades 
hemma i Stenbrohult, om dagen att läsa och samla 
5rter och insecter* Örteme inlade han i böcker; 
akref några nota vid dem. Insecterne lade han i 
ett Rtet skåp på nålar. En kista hade han stenar 
nti. Mor var dock glad att han med fUt använde ti- 
den på dygd och ej hvad lastbart van Fadren be- 
fordrade hos henne, den tanken. Dels Carls nog ha- 
stiga sinne, dels och att ej hindra honom från sitt 
atudinm ändtledigade honom från informationen (or 
Samuel. 

Då han fiiga öfver ett år bevistat Upsala Acade- 
mi blef honom uppdragit att vara vicar. i Bot. for 
Prof. och Arch. Rudbeck. Detta gjorde^ att han an- 
vände både dagar och nätter på arbete pä det studi- 
om han hade lust före, hvilket gaf honom både fS* 
da och heder. Nu ombytte sahl. mors förrut nästan 
kallnade sinne. Hon såg sin son vioar. Professer» 
aå nng. Hon var förut i den tankan, att han ej kun- 
de bli annat än en fältskär, och i det' stället férspor- 
de hon honom läsa Tét en Professor då han ej var 
atort mer än tu års Student, Det var nästan oh&rt. 
Ar 17^2 blir honom anbefalt resa åt LappmarkoDt 
tan tager sina föräldrar tiU råds: Modreii afråd4«» 



( 205 ) 

fruktande att en el ftfVentyrlig reea iknlle g5ra deta 
njgs erhållna glädje Ofth hopp kart; hon skrifver till 
honom, jemte flera bevekande ikdl, denna Clansel: 
Ui% ditt Itmd du hlif och ho; der bruka dig i em 
rätt troj der »kall d^ Gud täl/oda. Men far stil- 
ler det i Carlfl eget godtfinnande. Du har ej mer 
åm ett lifj il^er han, att torja for; Jinner du det 
blffha tUl dim framtida befordran^ tå anropa Ond 
oai hjélp kan år alle»t&de$^ i(fven i de vUdaite ffät^ 
len. FSrtrSitäpå Aonom; mina böner till Gud $kih> 
htfilja dig. m. m. 1732 om vintren besökte Linnae^ 
ns sina k&ra föräldrar, eller rättare, kom han hem 
Jalafton nnder det att föräldrarne läste till bords. 
Och med h¥ad glädje blef han då emottagen! Haå 
talade om ^ sin öfveretåndna Lappska resa och hnm 
mänga äfventyr han genomgått* Hans uppresa var 
för både honom och föräldrarna så mycket eensibla* 
re, som han yttrade sig aldrig mer få se sin sjuklig 
ga och hulda moden Yid pingstiden får han vets 
det hans k. moder d. 6 Jnnii 1733 var blefven död» 
Brist p& pengar gjorde att han ainlet sina bekanta ej 
tala om hans sorg, ty han förmådde ej kapa svarta 
kläder. 1735 under resan till Tyskland de. besökta 
han sin kära fahr, h vilken ehuru han gladdes åt sin 
k. Carls hemkomst högel, bekymrades att ej kunna 
lemna nödiga resepgr. Carl visar fadren en- ator 
pang med Rdrr dem han förvärfvat sig genom Colle» 
gler i mineralogien. Men- beder sin fahr endast om 
ett lent skinn, hvaraf han l^t göra ett bälte med 3 
rader i bredd af ducater att sy in på lifvet, att i fall 



( sm ) 

, aaoat blefve honom firänitiilit, .skulle 4ook delta be* 
hållas* Åjr 1738 blef åter U från utländska resor 
återkommen, med hjertans glädje af sin kära far 
emottagen; helst han i. gubbens egne händer fidc lef* 
yerera många sina atgtfna böcker; böcker i ett 
ämne som fadren hade största lust uti. När han se* 
dan sporde honom gift, och gjort ett så* hederligt 
gifte: fått försäkran af Riksens ständer om Profes* 
sion och än mer erhållit 1741 fullmagt^ I^lef gubben 
dubbelt glad: Ena bngn^liga tidnuBgen förebracktes 
sahL Fahr efter den andra: e. g. denMedailien, som 
slogs till hans heder 174}^sp8rja honom Arehiater 1747: 
hans glädje of ver en välskapad son m*. m. slikt allt 
gjorde, att Gubben oftfi sade: Ja^ imråå många ve* 
dermälen fJff Gudf nåd och godiei fir mina Barn^ dem 
ena posten täl min giä^fe ifier den andra^ att jag 
ej kan dö\ Det gjorde, att då Gubben 1748 lag 
sjuk, befalte han alla sina heromahTarande barn stal* 
la. sig upp för hans sjuksäng dagen i(ör hans död* 

Yi måste alla 4 ställa oss efter åldren, mea 
Carls rum skulle stå ledigt och öppet Dernäst An- 
na Maria, Pastoriska i Wirestad, dernäst So^u Ju- 
liana, Pastoriska i Ryssby, så Samuel Adjunctus Pa- 
storis A Patris och sist Emerentia, Bfman . Brantings 
fru. Sal. Gubben stMde ögonen länge på sina, bara; 
men sade: Carl är borta. Han . har gjort mig etor 
glädje* Gud har välsignat m^ med 5 barn, som alla 
gjort mig glädje och aldrig sorg. N« vill jag lem^ 
na Eder, barn!' ffith faderl. välsignelse \forrän fog 
går från, Bder^ Carl är borta.79 Sedan önskade 



( 207 ) 

tian välsignelse 5ftFer honom och ^^Am. fian» hus och 
familj. Sedan vtisignade han med hinders päläggf^ 
ning en hvar af the andre^ önskade ett gladt möte af 
dem i himmelen: och ville, sedan . icke. mjcket .tala 
med barneQ. Carl, erhöll således begge s^n^ föråldras 
välsignelse, . i . . 

Tbet kan och hända^ må och inflyta sedan jag 
begynt vara vidlyftig ofver alla måttan: En ganska 
stor Lind : del i^örista träd jag sett : står I^q. emellan 
Landhult och Jonsboda från bviiken gård Lmneme 
ha sitt nrsprmig. . Af denna Lind (ogo 2:ne bröder 
som bodde i Jonsboda och begåfva sig till Scholan 
sina namn, kallande sig Lindelius. Deras broder eller 
Broderson Ingemar, som ock bodde i Jonsboda i 
Hvittaryd S. hade 2 söner som ock gåfvo sig till 
Scholan^ den ene Carl och den andre Sv^. De kal- 
lada sig af denna lind, Tiliändetj den förre Pastor i 
Lekaryd, den sedn« Pastor i Pjetteryd, begge lärde 
män. Sven har ntgifvit en Tysk grammatica. Carl 
Var dock lärdare. Desse Tiliandrer hade en sy- 
sterson, het Nilt^ han kallade sig af san^ma 
lind, LiiméBUgf Carl Linnés fader. . Utaf Linde- 
lierne ac en bekant. Medicin» Doctor i Wexiö. Af 
Tiliander en Theoi. Dootor i Jönköping. Men af 
Ldnnéei 2ne Doctores, fader och son, bagge Professo- 
res. Lidnen står än full med så kallade Marque^ 
itar; har bestått af 3 stora afdelningar såsom ^n af 
de gamjl^ på , altfiten befintlige Ljgsastakar* Den 
•oa ftst nislfaUeii, Lindelii elägt är utgåogen på 
manslinien och ingen Lindelins är qvar.' De andre 



( 208 ) 

florera io. Linnen hålles före af 4e yldskeppftge fSr 
att vara ett fritrS, således blir tion ej nedhuggen man 
f&rvarad såsom en antiq?itet *)« 

Nu findtligen skall jag vftl hålla» • . • . • 
1778: 25 Apr. skref S. L. återigen till J. H. — — 
Linden står mellan Jonsboda i Hvittaryd och Linds- 
"^olt i Stenbrohult jnst i gränsen* ^ Qvistarne, som ial* 
la af den, såsom farliga att r5.ra, kastas på rottn, 
hvarigenom linden g5dslas och blir frodig. 



*)' HäradiproBten i Sanncrbo, Kyrkoh. i HTktsiTd K S^ 
Forssander, ddd 1836, skref från Stockholm d. H Aug« 
1823 (der han bevistade Riksdagen) till Utg. som då i Up- 
•ala samlade materialier till Sreriges Litteratorhistoiias 
**Hrad den celebraste af alla Hvittaryds-boar angår -^ 
Jag menar den store Linné, så finnes ännu en siagt ioom 
Bondeståndet, som vet uppgifva sin geneaiogie med sal. 
Archiater Linnés Fader, som rar f5dd 1 Hvittaryds socIkmi 
och blef sedan pastor i Stenbrohult .... Den stora (in- 
den med sina telningar fir aldeles utdöd, men kTars för 
oågra år sedan nedfallna och oranligt stora stam förvaras 
Sn i dag, som en helgedom af gårdens egare, ty man har 
å hela grannskapet den fördom, som Jag gema förlåter 
och ej Till utrota, att det ej skall rara Ijrckligt att bort^ 
taga den minsta spån af den stora linden, fairilken med 
sin ruin öfrertficker en stor steorösja på den odlade å- 
kern. (I Utg:s samlingar har sedan funnits en friat af 
denna lind, sänd af Hr Prosten F. som länge hvilede 
samman med en qrist af Gustaf Adolphs lind på Sfurtsjd 
och en trädbit ur Gustaf Wasas barnkaromargolf påLind» 
holmen.) Man har försäkrat l)tg. att den andra "stora 
afdelningen af linden" nedföll med Unaeche oeh daa «isiii 
med TQiaadrame. 



( 209 ) 

Besynnerligt är att itoin sal. fars morbroder Hr 
Sr. Tilländer var en stor älskare af örter; han hade 
en vacker trädgård r Pjetteryd: then är väl nu förfal- 
len men Insthaset och en del fruktbärande träd stå 
Sn qvar. Om Hr Carl Tilländer anlagt grunden tUl 
den trädgård som är i Lekaryd vet jag ej ; men det 
vet jag, att han varit en lärd man,. Af allt jordiskt 
nöje var botanik det största för min, sal* fahr; mån- 
ga rudera vittna än derom både i Rå&hnlt och Sten- 
brohult* Jag undrade ofta huru han kunde ha elt så 
interesseradt tycke härför, ty så högt värderade han 
den minsta och osynligaste växt, som den skönaste 
välluktande blomma : fast silke ejeller felades i Träd- 
gärden i hans tid; han Önskade flere species altid 
än han bade« Han hade öfver 400 species utländska 
växter i sin Trädgård. Dagen förr än han blef sjuk 
sade ban: jag går nu aldrig mer i trädgården» Un*^ 
der sjukdomen frågade han icke en enda gång efter 
trädgården; fast det var 3 Maj gamla stilen, Han 
dödde (Christi him:f.dag). Men lönen blef att vara 
far för en så stor Botanicus. Jag har ock väl en 
naturlig lust för Botaniska sysslor, dock ej så: Men 
mina döttrar beklaga sig att de ej blifvit af andra 
könet och fått profitera af deras farbrors information, 
då studium Botanlcum blifvit af dem ntvaldt, så att 
inclination för Botaniken' måtte ärfvas och propageras 
på barnen. — .i— — i 

(IX Del-) 14 



( 210 ) 

i] 

H 3 

I i 



sii 



J}i 



i} 



I ; 



I 5 



ii 



1) ATMHlator pi Brllutad, f. 1633, gift 1661. *) t. 1674. 
PrMt 1704. C«n»lr 17M i »Hnbroholl. PasL lUd.inB- 



( 211 ) 

Af C r.£»)tii^f^gnabref må fSrst meddelas: ett tuy» 
tifications bref öm en bjerteskakande fSrlust, genom 
den tknKga dödeii5 här forvatadt, hvilket bättre än 
alla loftal målar glöden i hans själ och förklarar det 
annars oförklarliga i hans Terksamhetsförmåga* 
Edle och Högachtad Hr firnkspatron *). 

Med mycken smärta måste jag notificera Herr 
Brukspatronen, som altid vänfast tager dehl i mina 
oden, den hjärteliga sorg och afsaknad, som hånde 

Död 1748. ') Systren \iina Maja» g;, m. Past. Hök 

i Wirestad, Soph. Juliana g. ni. Past.Collin i Ryssby; 
£iitereiitia g. m. Befm. Branting. *) f. 17i8y Stud. i 

liund 1738. Piest 1741. Magr 1745. Pait. 1 Stenbr. 1749. 
lltgaf en god bok om Biskötsel 1768. <} Stud, 1660. 

Past. i Lekaryd 1678. Död 1697. Hade. till ralspr^k Gky- 
peus In Te Sperantibus (Carolas Ingemari Tilländer -*-af 
Tilia: Lind -^ Smotandus). ,«) Stud« 1678. Past. iPjet- 
teryd. Död 1706. Han rar först Huspred. hos Gr. Henr. 
Horn, derunder han på en dennes egendom i Bremen 
^'anlade eii räcker trädgård.^ Hans Tyska Grammatika 
har fått många upplagor. ^) Regementsprest ytå Tre- 

männingarne. Brödren Abiel Pastor i Pjetteryd, död 11^24^ 
•) Th. Dr. éc Pr. i Jönk. Riksdagsmtan. Död 1764. ^) Tb. 
Dr. ife Pr. i Wirestad, öfrer hrilken parenterades rid 
Lunds Akademi 1822. '^) Astron, Obserr« i Lund. Be- 
sjungen af Es. Tegnér. }^} fÖdd 160O. Magr 1632. Pa- 

" stor i-^Längaryd 1646» * '') Past. i Qrenneberga. Dö4 
1715. ") Past. i JönkÖp, «♦) Prorincial-Mcdicus* 

>«) Med. Doct. i Rheims på 1680talet. 

*) Frans Bedoire, Grosshandlare i Stocikk. bror till Öfrer- 
Ceremonimästaren Välb. J. de Bedeire^ hrilken 1767 rar 
Rongl. Agent i Lissabon, berömd som ''ourieux på Natu- 
rstiékabinetter/' och som torde skaiFat sin bror Brukspa- 

14* 



( 212 ) 

våg och min k. hustru i går kl. 3 ^ftermid». att ifrån 
oss rycktes genom en oformodlig och hastig dod, det 
lilla vackra . Diuret Agathé, som Herr Brukspatronen 
täckts så gunstigt förära oss, och som varit så mig^ 
som besynnerligen min hustru så alt förkiärt och be-* 
hageligt at intet diur i verlden någonsin' kärare ibland 
alt lefvande jag ägt och änteligen mistat, näst mine 
barn, tillstår jag att ingenting gått mig mer till bjer* 
tat. 

Jag blifver rättnu rädd och ledsen att bafva nå- 
gra angenäma indiandska Djur, ty deras mistande 
rorer mig så bierteligen, att de förkorta min lefnad^ 
detta aldra mast. 

Min hustrus heta tårar och mina läskas med 
d^B debi Hr Brukspatronen säkerligen tager deruti. — 

'Gud bevare Herr Brukspatronen ifrån sorg öf- 
ver allt det sig kiärt är. 

Jag förbi. 

Edle och högaktad Hr Brukspatronens 
Upsala 1767 Ödmjuke tjenare 

d. 13 Novembr. Carl Linné. 

Afven förvaras här ett papper der Linné ritat 
åtskillige blomsterfigurer, hvarom BergsR. Dalberg 
upplyser, att det Bkett på Ekolsund, då Linné var 
der för att bevaka Med. •Fac:s i Ups. bestånd mot de 
försök att störta densamma som gjordes af de 3 
Stockholmske Professorerne Martin, Bergius och 
Schultzenbeim. 



tronen den gäfva, hvarmed han fägnade och plägade Na- 
turforskarnes Konung. 



( 213 ) 

Man har ntgifvit flera bref af Linné, skrifne då 
lian redan var den Terldsknnnige mannen, hvilkadet 
varit bättre att' lenina samma uppmärksamhet som de 
naglar han afklippte. Utg« fann deremot i Akademi- 
ska Bibliothekets skräphögar några långt märkvär- 
digare bref, som den unge studenten Linnaeus skrif- 
▼it till sin lärare Stobaeus, bevittnade hvad L. sjelf 
ansåg sig skyldig Universitetet i Lnnd« Då Utg. kan 
anse som sin förtjenst att dessa bref funnits och 
förvarats, torde han ock ega rätt^ att gifva deras af- 
skrifter i DelaGardiska Archivet rum i närvande 
Del. 

« 

Ädle och Högtförfame Hr Doctor 
Höggunstige Gynnare. 
Med hvad för hiärtans fägnad jag bekom d. 4 
hujns Högl. Hr Doctors förnämma skrifvelse itf d. 
18 October kan jag aldrig nogsamt betyga, hälåt som 
jag för en tyd sedan beklageligen nödgades förnimma 
huruledes jag var uti Hr Doctorns ogunst råkad^ 
hvilket mig sannerligen för Gud var största sorg iag 
någonsin hafft här i verlden ; besynnerllgen som mitt 
sinne altid frätte den stora obligation jag står titi 
hos Hr Doctorn, hvilken är större än hos någon, näst 
mina föräldrar i verlden, som jag för hvar man måitté 
och skall tillstå. Och huru jag lönt godt med ondt, 
hvilket är djefvulskt, detta bekänner jag ångrar och 
dep'recerar. Förlåt derföre, förlåt Min Hr Doctor' af 
ditt vanliga ädla sinne mig som derom så träget böh^ 
fdler^ch mitt brott Vill afbedja. ' Jag aflägjg^tr eå 



( 214 > 

ödmjuk ta<!ksfllgelse för H« R Doctorng bSgtSrad» 
bref och önskar mig än en gång blifva aå lycklig ä« 
ga aamma fromma* Hvad de avarta corpora sexan» 
galaria angår, så erkiänna de för sitt original , den 

n _____ 

ji»Dma Eruca caudata, som jag sande i flaska med 

jipiritos' vioi eonserverad och aro ej anna( än dess 

exorementa a» faece$ alvin». Medan han ännu lefde 

hade jag honom uti en stor flaska och gaf honom 

dageligen friska folia salicis till spis, hvilka han lät 

sig vara mycket angelagen om^samt gjorde sin syssla 

utan försummelse. Så att jag undrade högeligen att 

en så liten mntsk kunne åstadkomma en så stor 

qvantitet om dagen, som väl gick till' 3 manipel se. 

corpora sexang. och till propertionen så stora» ^De 

tvenne herbae innominatie, var efter Hr Dbetorns ut*- 

aago den första Triglochim Riv., men den andra lilla 

Hciifua foliacéus homilts önskade Jag vetta hvars namn 

▼oro,, ty Jag har.sfikt uti så många böcker uti Bota* 

niken som jag nästan Öfverkommet på Bibliotheket, 

lAen här tills aldrig ännu funnit samma, mer än alle*» 

misi uti Burseri Berbariura vivum, hvUket är. 30 To- 

larer in folio, som han själf väbl och nätt inlagd^ och 

gifvit till Bibliotheket^ Uti dett kallar han denni^ 

Cariophyllus marinas pumilio flore» men utan all ci^ 

tation eller al^ontet. Dett är vist att d^nna är al* 

drig beskrifven Methodice af någon^ Om ,min H. 

Doctpr kan ärhindra sig, så skänckte han mig en 

^rt, sorn var inlagd på ett qvart papper som han ha4 

mig söka ^f ter, J^y jlket är Amni. . Häruppe tviflaf 

|ag på lärer fii?naft;nfgra petrifi^ta i n|igoo ^vaip^« 



( 215 ) 

tet. Tj iiir Sr hvarken kalluten eUer ffinter, nen 
Itrjbrd är hän Jag har allenast funnit några petrifi- 
cerade tråd men inan ej vähl haft stunder söka myo- 
ket der^er« Häjr^ omkring finns en stor hoop af 
Wnk och malinarter, hvilka jag skall skicka neder 
första jag får någon samling. Ifrån Dannemora 
jernbrnk har jag allredan fått och från någr^i andra 
rantar jag. När det kommer till sommaren om Gud 
gifver hftban har jag tänkt resa omkring uti Bergs* 
bögden och till bruken, att bese cnrieusiteterna, hvil- 
ket är ett gammalt maner för Med. studiosis här up- 
pe; då jag tror mig lofva något rart. Hvad orter 
här uppe finnas, skall jag och communicera så väl de 
som finnas sponte som in coltis ex horto Academico, 
brilken dagligen förfaller, så att knappt nu fins 2 
hundrade uti hela horto Botanico och ej öfver 100 
rara. 

Profes. Rudbeck läs om sina Åres ' Svecanas^ 
hvilka han så nätt och vähl med sina egne coleurer 
afritat att det syns ej vara menskeligit verk. Jag 
skttUe %nslut Herr Ooc^orn; sågo' dem, han skuUe 
sannerligen fil sin förnogelse deraf. Den lilla £ige« 
len som ir så lik en Motacilla, bvilken bief uppstop- 
pad på Hvitsiofle nämligen Charadrias s« Hiaticala 
flavipes jRiMf&. diflfererar från den somAldrov«pag.536 
afmålat, hvilken senare Rudbeoken kallar Char. s. 
Hialicula fnlvipe«,ty den senare har vassare aäf ooh 
nJgot «nnor colenr. Men . . • flavipes har mn. 
niire näf och liusare coleor» samt är af ingea här 

beskrifvea. 



( 216 ) 

Han har ock gjort mäBierprof på CåpéUdc $. Va-^ 
Bellus JBa/, så att colearen ändrar sig äfMr «oiii>'iuiii' 
vännes mot dagen, och hiiruledes. pår.Masi 'är Qäd-^ 
xarna i stjerten med många coieurer af jivärt, jodti 
&c. målade men på foemina bara -svartvi Papperel 
tillåter ej mer« Ty. forblifverr jag städse * 
Ädle och Hdglärde Hr Doctoms 
Upsala d. 8 No v. Ödmjakaste tjenare * 

1728. Carl Linnsus. 

P« S. För all ting^ beder jag Höglärde Hr Doc- 
toten är så gunstig anmäler min ödmjuka respect 
hoos Fru Doctorinna. Likaledes boos Fru Svenonial 
och Hr Bäntemästaren* P« 8. Ibland Rogbergs 
rariora fins en qvarters lång sprecklot orm med 2;ne 
hufvud. Dito en Lacerta volans s. Draco. Yingarne 
äro lika nattblaekevingarne och kroppen en ödla. 

Edle och Högtförfarne Hc^r Pjrofeasor, 
Min Höggunstige Gynnar?* 

Att jag så länge underlåtit giöra, genom min en*- 
Caldiga , skrifFolse, min ödmjuka appvaktmng hoos^ 
Hr ProCessorén, har varit de många beställningar, 
hvarmed jag på en tid har varit öfverhopad, aldeles 
orsaken till. Jag har opponerat ett par gånger, jag. 
var i Dannemora 3 veckor, jag har haft att beställa 
hoos JDoctor Celsius dagL förutan nu si^ta vecka 
dubbelt, då han gifte bort sin dotter et* sexcenta a- 
lia. När jag var vid Dannemora, ditt jag reste for' 
Pinges att informera en studiosus Medieinse •^ uti Bo- 



( 217 ) 

^tiåMif tig i»g måéga rariteter ad aBk 'tiia> regna 
Mtam. Uti V0getiAa%: Beätsktia heptäpkyUo^ IW 
XII8, Orchir pftlmata flore ?iridi , Orobaiidhe rådice 
deRtata, Viola martia alba; Viola itiartia palnstria 
flore obftolete* Laareela offieinalis, Bietoi«a alpina 
media, Aloe pftlastrii, Sånioiila oflficinalis, Ophioglog- 
snnsy Fsagaria parvi pruni niagnitadine,Verohicå ser- 
pyllifitta flo^e albo, Saxifraga verna annua humilior 
T: MÉftéos gqVamcftniB dendroidea repens T^ <&g. 
och ganska många andra. Uti regno mmali där jag 
ännn ej år hemma, fant jag många inseeta e. gr. 
en scarabsMis' (salvo errore) med antennis ' qvartera 
långa; en liten fisk Aculeatus Schonfeld^ och många 
andra, som Exemplaren bättre kunna visa än jag 
dem beskrifva. Uti regno mineralt fails inga petrifi- 
cationer, ej heller har jag dem fannit sedan jag kom 
upp. Jag var 100 alnar neder uti gmfirorna och sök- 
te efter stenar. Jag fant några magneter, finores 
chrjstallinos, Asbestus, omogna granater och andra 
roalmarter, som Exemplaren med fSrsta bud bätre 
skola säga än jag dem nämna kan. Jag hade med 
jmig så många stenar jag beqvämligen kunde fSra 
nied' mig uti våtsäcken från Dannemora, af hvil- 
ka alla Hr Professoren med nästa bud skall få 
part. Uti Dannemora såg jag continuerligen på Tri- 
valds eldmachin, hvilkens kraft är så stor att hela 
gmfvan, huset och all dess behör ristas, bjelke» på 
h vilken Axis sitter, som är af 3 timmerstockar svick- 
tar. Jag skalle mehra tala om denna konst, där jag 
iek^ förmodade > att hon voie så vähl är Prc(fessoren 



* 

baf j«g ^^q.Jlhrftp repq«i^m4i^9 mig ; niilltög^drr 
f»rp« Hr ^fpfi^psq|:«n8r vanliga giiQst opli. IckbUfisfff^ \ 
ÉéiiMifitk B»giföifajKne; Hr Prrfeasotaik > 
Mia Häggniii^tig^ Q;iinar«a v. ,i»^^ 
Upsala d. 23 Junii ^ • 4)diiij«iia tj^ii^a 

1729^ . Carl UtiiMMIi!. . 

H^rr ffrofo^sQcM dr sft gii|i«iig .b^kat Mif^ Ptp^ 
fessorskaq*..^,.... ^ m ;;. , .. 

.D^^tor:,Celi|ii^ comn^liniceF^^ me^ mig Ht 
Prof^f84)reIl^ Afethodu». lUo^ris ^^miasa p. scani^ni,, 
hviiken vaf härlig. -. . 



« » ■ 



Ädle. och .HögtföcfarnQ Hr Professor ,.^ 

Höggunsöge Gynnare! ^. 

I b^g^pnelsen af.Fel[i>!raario hade jqg den stora 

ähran och hiä^ans nSjet blifva hugnad af Hr Profes- 

soreoB högtärade skrif velse. De små stenar $ fasit af 

iptet värde, hoppas jag H» H. Professoren redan be- 

koninii|« Hvad angår 0^/«it <{^ bönderna och skall 

wra g0d att bota m^dj få är Osten icke casens utan 

O^stenj sive lapis cum . anteposiio O, eller lapis O 

dictqs. H|lr i brefvet skickar jag litet koppar, cu* 

pruui statim saum» (si ita dicere liceat) hviiket är 

tagit i Falun vid koppargrufvan. När arbetarne grof- 

vo OiDh bruto i g4;Hfvan ftiQno de på en v^H^ådra 

som ränt ut af bärget;, om något järn lades .i vat« 

net, (som stadnaée utanför ådran) sattes på dett ea 

skotpa per appositionem externam, och säger åbvl 



( 219 ) 

mm mig gaf di$ita att delta ktp^at^ dlar .Vitffil-rat» 
ten imiterade sjelfva järnet till koppai^ begyiitiaiidea 
på yttre sidan och sejian sen^im införe ^ h?ilfaet jag 
ej vH om jag skall itro. Det är visat att deftnu 
skorpa, som medskickas^ har tiåtr sig 9ifiA|ä en järn* 
)itör på 24 timmar, hvilket ar sälsamt nog» Nu be» 
gynner vattnet tryta hvarnded många experimenter 
akedt» 

Jag ekickar ock ianelyekt ett litet insectnm, 
som jag håller rätt sälsamt, hvilket är faller ett spe- 
-^cies af de gambles Cimices sylvestres, fast dett icke 
bar några vingar* Jag kallar dett sjålf Oriodachnm 
dorgo fmiem huvåanam representans, I förstene fanf 
jag bara ef% meA sedan j&g lärde att dett var sft 
godt sambla insecta om vintren nnder maseis arbo» 
reis aom om sommaren bar jag fatt nåånga. Acb bur 
mång otalig gång Jiar jag' ångrat min dombet i Laqd, 
däräst var så godt tilffälle att lära stenar, att jag al- 
drig far lika, då jag så väbl knnn^l fl lära tiiig 
känna namnen och stenatna, men s^ lideligen dett 
fdrsnmmade* O mi preteriies Jupiter st referas an» 
nos.' Jag bad Dr Koldas att iidka få skrifva af dett 

v 

åbt mig men frustra. Ty blef jag så bierteligen 
glad när Hr Professorén lofvade mig^ fa hela catalo^ 
gen, hvilken gunst jag aestimerar mebr än jag någon- 
sin kan afsäga. Jag beklagar att jag där em^t in* 
gen ting kan prestera, utan dett vore en uppstoppad 
Lagopus^ som jag redan bar, m^d 12 st. andra upp- 
stoppade fåglar* Fiskar har jag ock begynt att in^* 
Jäggäy nemU af b vårt slag* en liten; fingerslång, ty 



( 220, ) 



propörtiaihéii ' ttr Mdenif; men härmed har Jag ej så 
långt hiat ty jag har nys begynt. Den lilla Nyåhrs- 
gåCva iBom jag gaf Dr Celsias låt jag afskrifva, men 
ekrifvaren var så vårdslös^att jag ej vett onljag 
törs visa hemAe ej heller hafrer jag nu tid att låta 
afskrifva henne om igen. Detta fula biuggpappéret*) 
tillåter' ej mehra. Ty nödgas jag sluta, men' förinnan 
beder jag att min ödmiuka respect må anmähias hos 
Fru Professorskan» Jag förblifver med vördnad 
Ädle ooh Högtförfame Hr Professorens ' 
Min Förnäme Gynnares 
Upsala d. 25 Mars ödmjukaste tjenare 

1730. C. Linnsevs» 

Jag ritrifver pro more solilo illä hvilket jag oek 
pro more solito beder må ursächtas. 

Jag förmodar att Dr Kdulas redan lärer vara på 
Tyska botnen^ ty skrifver jag honom intet nu tiU, 
om icke beder jag han måtte hälsas. 

Prof. Roberg är illa sjuk af en grufelig stor 
bölder emällan skulderbladen; Herre Gud lösse ho- 
nom' ifrån denna världen, oss till upbyggelse sig till 
Pris. Men kommer han sig denna gången räds jag 
han dör aldrig. 

Kunne den önskade catalogen öfver Hr Prof:s 
Mus. min. lämnas till en ung adelsman Cederhieltn, 
som är där vid Academien, så skickade han honom 
dll mina föräldrar, då jag finge honom i sommar till 
mig. • 



■M- 



*) Pttpperet Tittnarrerkligen, liksom Arvid Hoi-ns ungdoms* 
bref, om deo skrifvan4es fattigdom. 



( aai ) 



Dr Rt^as oéh BeiM^tlwts Jiäbaa ofmBrmfittati. 
Edle och HögUrde Hr Professor 
. Fömäiiio Gynnare! -. 

På dett Jag ioke aldeleH.mi synas äft^raSttia mia 
skyldighet^ tager jag- mig. den dristigheten nnhesi^ä^ 
ra Hoglärde. Hr Professoren med min upvachtmng 
och mitt tillstånd notificera Hoglärde Hr JProfessorep, 
90m jag vet altid tager dehl af min lycka* Jag bå- 
de långt sedan den äbran få ett brcf af Högläcde 
Hr ProfessorM^ som jag intet haft tillfälle för mån. 
ga. expeditioners skull att besvara förr än na. Der 
till med skref jag ock på samma tid straxi förut, 
som jag förmodar koin fram. Angående den minera 
martis magnetizans, så hallar jag henne så, emedan 
bon drog järn som en itoagnet straxt då jag tog 
henne och lärer än i dag tisa profvet. Osten är .0- 
sten, lapis O dictus forte Olsten lapis suillos 9 male pro- 
anntiatus. Men lapis snillas vet jag nog dett aldrig var, 
men jag kallar honom som jag fick honom, I No- 
▼eiriber holt jag coHegiom uti Botanicis. och hade 
många af Adelsmännerna och Baroner förutan mån- 
ga andra. J[ag fick mast 1 Sp. Ducat af h?ar. I 
9omma)r fsån Påsk till Midsommar läste jag uti Hor- 
to Academico publice för Prof. Rådbeck och hade 
mest altid 200 å 400 auditores däräst Professorerna 
fällan haf?a öfver 80» Och hoppas att jag altid gick 
frå mig texten med heder. Vid midsommarstiden 
fick jag Conditioti boos Prof. Rådbeck, med hans 
små Herrar^ däräst jag na mår väb)* Jag.bafver 3 
stycken disciplar af bl^s barn med sista, fnin och 



( 22i y 

derCftr atkna^i 50 4aK Smt om åhrét. Efi haos uöU 
med förra fmn vkall jag^ ioformera i Medicine vid le^ 
diga ständer och bar derföre 40 dal; Smt oiii åhret 
och i adpeadiiim 60 dah Smt^ sä att jag na nog ge-' 
nom Gods nåd kan ha ihio ntkotiist Mia samling 
af insécter bai< stigit na dll 400 och nfigot öfver, al« 
la med egea band samlade. Af dessa äroPapiUon» 
84. Libell. 15. IckneumMesSI* Båmbglid. 13» Musc.tö^ 
Locusta 21. Orsodaehna s.Cimic«sylv>Mtres 19. Mra 
apes och Rhinocerotenji kan jag häi" uppo ej fi. Giäir# 

, na budo jag, om jag det vågade få vetta hvad man 

skair stryka på ålas papilionum att de ej mista sia 

' fian, jag har brukt här tills fämissa, méa de mista 

litet glantzen ; item barn spialar Aranei skola con« 

. serveras» 4e mista coleurai^' di 4e inläggas hehl hoop* i 
Na har jag fått några Mabnartor från* Wärmeland 
som jag skall äfven skicka vid fSrsta tinfölle* Om 
Höglärde Hr- Professpren skiille äga någon qvantitet 
af Nammis Brattenburg^sibus skulle jag Sdmjakast 
anhålla om ett enda exemplar* Jag lofvar per deos 
immortales att om jag nigonsia: för någon sftlsam 
sten igen att jag skalle hoUöm straxt ebmmonicerft 

med Höglärde Herr Profesisrorenl ' 

■••««' 

Jag recommenderar mig nti H^lärde Herr Pro- 
fessorenv gaost och näst ödinjak kålsniagl till desa 
fSrnäina k. Fra lorblifver 



Edla oeb R8gläfi(fe Hert FrofiBssorens 
Upsala d. 1 ISept. » "-^ > vOdmjaka tjenare 
. 1730* ^ <'C^r#ias tinnaeas* 



( 223 ) ' 

Catnlogiis AfUssev Aliii«i^U» D. StobséL Ach! 

• ' • HSgftdle och vidtförferne Hr Pfoféssw 

Hoggtinsäge Gynnare! • ' 

Ätt jag så lång tid uteblifvit med min skyldiga 
nf^vachtnring- skalle '|ag^ béfafa redan stöt mig uti 
Hpgädté Hr Professorens mis-credit därnäst icke den 
gamla frömlreten ' mig tröstade, hvilken niig ej han- 
terad såsom, eii prseceptor sin discipel iitän som en 
mild fader enda sonen, ty Mler jag äfven nu mia* 
frofl^me fader itill fota. 

Jag har nu något bättre måst erfara huru dyr ti* 
defi är^ som mästadelen måste användas på andra, att 
den svåra oeconomia vehtriculi och kroppens rätta 
och nödiga, intradier mage obtinerai^. Sedan jag nu 
en tid titat uti Thexapien efter Hoglärde Dr Profes- 
sorens rättsinta förmaning, hafver den intet fullit 
mig mindre behagelig än själfva Historia naturali,' * 
hälst såsom jag någorlunda fått en liten anledning af 
D^Bösen men hiar dock ej tilirätle få freqventera sjukstu- 
gan och lära af den svidandes egna mun, såsom fordom. 
O mi praeteritos &c. men barndom och visdom follj^s 
ej åth, hihc illae lacrimsb! Min Historia naturalis 
har bu ej så fritt inträde men smyger (lock underti- 
den in; Hoii 'minner mig ock på hvaid hon säg uti 

dett^ Ijufva Musséo Stobseanb, men mäsfadels såsom i 

. ■ • • I . ' 

en dröm. 

JTsig skutle ock' nog Snska' bliftä nti 6ti par 
lakW'tindérr%daä, d^r jäg icke HSj^Iärde Hr Profes- . 



( 224 ) 

sorens talemod sä ofta missbrukiide. Men gomUa 
ordspråket plägar ofta giftUa, att den som tagoc den 
fala i båten måste ock föra honom fram, et per bo- 
naro similitadinem Hoglärde Herr Professorn slftc* 
ka min appelit, som ban siälf alltid af mig 
blifver tillvitad. . Jag erhindrar nug sedt v ibland 
de rara örter, äfven en blomma under namn af 
Jloi auricula qff* hvilken blefven bracht ifrån Siberien 
af fångarna. Så mycket som jag kan påminna mig 
såg hon tämmel. lik uht Asclepiastram Jtmieu^ att 
jag nog undrar om dett är samma eller ej. ' Aller om 
Äsclepiastrum och flos auriculse komma geoere öf- 
verens. Frågas alltså om floa auriculn in Herbar» 
Stobseano har calicem eller ejl vel qvaleml qvot pe- 
talaf och om stamina och pistillum sine laceratione 
ipsius floris kunna synas huru många de äro? eller 
om stamina och pistillum äro intricata et coalita, ut 
in Asclepiastro ? Vore det re ipsa Flos auriculse, 
hvilket blifver klart af partes floris, meriterade dett 
iiogare consideration. 

Jag ärhindrar mig äfven sedt uti Högl. Herr 
Professorens Musaeo instructissimo en särdeles ro- 
strum, af temmelig stor mole, men pondere levissimo, 
och undrar nu mycket cujus generis avium han är. 
Om jag mins rätt, hölts han för att vara rostrum pe- 
lecani, men som jag sedt uti Coliegio medico Hol* 
mensi rostrum Onocrotali och boos Professoren min 
Patron Plateae (tagen i Österbotn med hela foglen) 
hvilka begge komma af Orqithologis sub nomine Pe« 
lecani, lärer den vara ];ostraip. alius ayis ranorit 



p 



t ^25 ) 



'%koA^' J)^ Sfisktidtf éch tiog vetta hvad andrå kpe^ 
•tiéi Étviiliii' Hfögflärde Hr Professoren saniblat uti sitt 
Mdsaeo^ fj här uppe Sr srårt efter stenar men v. t. 
gedt efter ätskilUge hähda foglai^, kanske jag kunne 
^äna Hr Professoren med några exaviae af dem. Jag 
badé fiNikt*flt den'.fll%imden resa neder öfrer JuhI- 
hSlgen, så vAltiU att fått häl»a pä mina gamle föpi 
illdnir, som vähl verkeL förnämst att ännu en gång 
£& se den inig «ti min enfaldighet i Lund af hlärtat 
undé så mycket godt,h vilket jag ej kan mebr än med 
0n gråta recordatione aftjäaä. Men nu ser det täml. 
olikt, sker det icke förr, tor väfal hända, att jag kom- 
mer mSstkommande rfitemanad, der Gud gifver hälsan 
<&e4, nedföre då jag önskade kunna fägna H. H.Pro- 
feMoren med några fogleskin» / 

i Af allt biärta giör mig ondt, så ofta jag hog« 
kommer Årdi. Bromels död, som skedde fora hans 
Sfecimina Litliogr. Svecanie blefvo completa, men 
giatuUfae oss ändock att vi hafvom iiaccedaneum 
. ulétridssimiim . & leqvipöllens uti Högl^ji.H* Professoren 
(Gud gifve hälsan och lifstiden) som jag vett och 
. har redan persvaderat allom häruppe, giör de ^ sven- 
dkei nati(n»\en odödelig ära i stenar. Hela societe- 
tan gratulerar sig deråt. Figurerna voro extraordi-^ 
nairt vähl expriraerade, men gifve Gud att detta ge>* 
nioili disputalioner droges ej fér långt ubt. Man sei; 
så 0iåoga terribla exempel huru många härliga verk 
blifvit om intet, dels genom det att Äuotor velfait 
samma ailt för vähl expf^era,de}s att han förlitat sig 

(IX. Pel.) 15 



( tm ) 



«i 



pA nminifkripto^ bvilket rtdaa varit Ardigt mw i( 
ofSrståiidiga sncceuorci.blifvit å«dosatt| bvill^ matt 
om nigonsin någoratAdet hftlst af vira har atl fdr* 
vftnia. Man vet ock att Fatma är oianibai Litei^åiU 
iavidum* 

Ibland alla methodieps sam Jag ftanu tadl traa* 
tarat Lithographion, så vftbl som da aadra partealli* 
f«a.ri«e ' ikaturalis, bar jag änau ej aedt oågoa sgin va- 
rit rfttt angelägen pni sjelfva ajrateniet, tjr kanna 4a 
på int^t vis mad mindre vara obseura, bvilkat ej hel* 
ler ftr att undra på, emedan ingen äanu rätt rafinerat 
Systemet eller vist dess necessaria reqvisilBy bäraf 
bar uppkommit så många Tabal* synoptio», så mån- ^ < 
ga galna Sectioner, Genera oeh Species, ja mä^ta- W 
dels bvart och ett confust namn, hvilket dock hlr- 
tills ej attenderats, emedan alla kommet Mverens u- 
ti .ett« JBehagada HSgl. Hr Professoran med sina sta* 
oar håmti g9ra en refoimatian, blefva baa ännu fftr- 
träflfligara och alltså räknades som Minemlogiaas 
första nestanrator, jag önskade få munteligen tahla, 
då jag något klarare skalle persvadera, men Jappeti 
lobl ej långt argumenterande* 

Min bortås Uplandicas.emplojerade jag vid Jolii 
s!ut i Stockholm, och t^kulle .af en Bokförare, soni 
hMom.tog sig på upplägga, få allenast 100 Exem- 
plar, .men ännu är han ej på begynt att tryckas. Må 
flia ofriga luic|ibrationes bar jag tänkt hoa Tyskarna^' 
Sf^lra. MoQ det intet äfven iolet skalle behaga HägLi 
Pr Professoreo på samma sätt alleaast man* fingo aå^ 
gon resonabel btfokförare, ty äUiest fruktar jag att^ 



< 327 ) 

\ 

4 

min Stora ap^Ul bUfyer »Utför låogi odi Mot mät- 
tail. Aet. Literariii Societaäs äro nu nu under ttyc* 
ken, oqh det lilla «om HögL Hr Professeren befalte 
mig . blef .^»rrigerat. Jag sade och nägra i Societeten 
min meningi som ej visst med tillbörlig tack bemdtf 
de bärliga observatjifiiier som. insändes, de sade sig 
då stramt skola skrifva, om så skedde vet jag ej. 

Prof. Rådbeck har fåljt ^ Studenter, som skola 
renskrifva hans stora * verk» Qoh därfare bekomm|i 
^ipieii^am.Regittm, så at^ mHjeligl, att det i hanif 
lifstid kan se ljuset som älliest wit omöjligt. 

På ja|| var i somras i: S^ckhp)A| fipkjag en ptor, 
bjfp, sop^iftr af åtskilliga sorter oqh Tilie alltför 
l^s^a ^ommanieera dem 'me4 Högl. Hr Profesiorai^ 
oqa jag vjsfe jag både oågra, npni ej fitniMNp ib}iM4 
Hl:- Pxpfossoreiis. • Lappen tillnflgejp ^ mehr, tf mi^ 
s^ jag slpta och in^g. uti.HöglJEIr Pr«»fes«oie^S van- 
liga grost^ seeoinniendejii. Ji^ frwmbJkfi^t sl^dse 
> JQi{»g(pdle och Hoglärd^^Hr Prof^tsprens 
Afin Höggunftige (Sjnnarts 
tjlflfja 4731 . , Ödmjukaste tjenace ^ 

Qc^fc^ ii?. Cari LinB«us. 

r : Pu:^ Arl^C Badbfckr son^ fum nftstkommaada 
ii^ linkar >es$)ca de m\if^k^ orier, bar jag pfrsva. 
dfi^t yHqtxk ett ihr i Lund/ att profitera af Bögl. Hr 
Briff^ffpr^u ; . han ■* lärer komma dit näs4^oiii|«tfi4a 
PAlit^, J^ske äfyen då komma ^mo; undre MedieiiMi 
s^fji^i, iff^n^ ing nästan rs^nq. pesolveTi^l äfrw be- 
tifP» Ifg, «f WW»« försson. 



( 228 ) 

' 'Edlé öc6 nsglärde Herr Atchlåter' ;' " ' 
' '-' , Höggunstige Herre och Gynnare! 

Straxt efter min afresa från tJpsala, hade. jag 
ibréf från Prof. Klingenstiernå att Hans lil(aj:t haffat 
bögl. tTcrr Archiatren hogkommen imed ett nyttaiig- 
mént på väihlfdrtjent heder^hTartill jag af hjértat gra* 
tulerar, och ser alltså att reritas triumphat,^ ticet sé- 
ro. ^h omsider efter stor möda och stadigt resan- 
de är jag kommen dit jag dnskat mig könima meii 
iiu dnskade niig rara entledigad, ttäral. pä*' iftersta 
Qellryg^en. Hår nifl jag väl säga att jag ^ vet ibitf 
lif visst på ^4 timmar, ty lapparne som altid gä om- 
kring i 'sina ti^ångsel på sjnteri, äro räddat e ttt félk 

« Sh for ramen, nu pekade äht mig med bBssatf, tneil 
Aktämd flydde dock 'att jäg den resan slapp stl mäbl; 
Be gfofvéfiga floder och forssar öch de smä' lappho- 
pa^ hafva en läng tid prSfvkt' modef Kdmmer jag 
med* Mlsari och IlfVet liem åei jas fäknbi^ IBr ett 
särdeles itnderverk^ Ville jag éj resa saiiima f3r 
2000 plåtar. Jag gratulerar mig dock att min resa 
ej arffifäng. ' En stor hoop foglar har jag mig Råt^ 
som jag'tvillar 'ä^o Beskrefne; Insecta nog iteånga. 
Ölrt^i^^bar ^jag>p^«nf tid ej serdeleé mäga rara be- 

. kofnnfil. forn på 9 dagar, sedan vintren gStt ^ér, 
srååom CamerariaVii 'Dill. 'Viola' rafart. albå.Tioltfro- 
mr/a$f6liå ramos^a' flore iuteo* Astragalois %inima 
^^''^'K' ♦ graminéi nog liiänga artiga; Bej^nnerl. 
CaHöek, Salices 13 Spbcies« Aconitam galéa*^anga- 
sta. Betula nana mesomora, Campan. SerpllL Bistor-»-' 

ta embryonibiis foliaceis,rectius vivipara dicettd%deti 



( ^9 > 

to 

lilla alltf3r,.täi«)ka Calc^lus liaponam pnsillua^uiiif^h 
]ja% Bipdbeck. Ae. 

( BUTQiH^n ocli Siälen har jag fått anatomicera^ 
fcrfraii.eUeriTi^liraseii examinera. Några . carieuaa 
ftdcar har jag fådt såson^Truttas.S Species. En Ulea 
HHDirfiniui vid alrftnderneLapoius Qolaensodus .dictos» 
Stenar, iiar jag Hfyen fMt en tämlig qvandtet men 
lieldageligen ftnoA. ing^. petrifie^^Ei» Malmarter tåmU 
lii^ngi|y:såi i{id braken som beejmnerl. vid floder, der 
bfegcii.firo sonderjbratne elfer af vatnel löste. Jojrdr 
aiBtai^eil hel hop^nägta.serd^lesi.euQieiisa ombvilka 
vidare, inid bftttve ,tiU&Ue., Silfvermalm har >g här 
ooh dåf ;i ftodernH pä »de slipade stenarne fuanit men 
åsna ipké något berg*. £lt alegc. ateOr ligger hl^r. ijiogy 
aom jag ej föhrtår mig pfi*. Se ut aldeles somldi^ vo** 
M'comj^otierade af pura mnslortar s. ¥« Coasistancea 
äir talkaebtig^ser ut som- horn/ eller bäathofVar««Bjel-t 
per Gud »ig:hein med allt detta akraplet skall - jn^ 
vara coromunicabeL Jag talte i Lappmarken vid Hc 
fiideiroitts Bror^Om Ilr ^ Arobiatren bär samma gunst 
föt n|ig eora; tiUförne, budo jag högeligen attblifva 
xeeomnienderadi till reseraynt nti.Stipendio piperifinoi 
lifter Dr* Koiilas» b vilket, mig kan giöra . mäobtigara 
än Högl. Hr Archiatren. dett beder jag ödmjukast i 
norden, och forblifver ^^- 

Edle och Höglärde Hr Årchiatrens 
Lapon. jug. Ödmjukaste tjänare 

d. 12 Juä. 1732. , C.Linnaeus. 

I ..r 

Fragment (Rörande sexuahystementi' uf^^nnin^) 
• • • J^S genom dem skulle på mig draga al-» 
la Botameorum ogunst i hela Europa. Men sedan 



( S3d ) 

tkair jag inga cMrpafo tnéd MåCfABpinnéié' jäg^ tt^ 
en ftrlig gosse. Men min method de NtffMta |>lMMfi^ 
ram *) g5r jag aldrig ifll eir gemefl disj^tifiiHM, utan 
skall risa kvad han dager ilU om jag . imgbtisla fit 
den lyckan reso» Hall syna mycket MfaMg acfi 
atdid på narrai^httgb Uwbt åmlt veijagfallar stpiiA^ 
gen tager reda pi héVHHtt sMi ej ha^ clavan^ Jag 
kar vist Jndelningen (5r Societeten, som iitlkle iHli>* 
Ét6ne atf jag var galen^^)) Men når jag fick exfUoam 
men mening bdllo de aig frin Idj^ ocb Mtarie alg 
akéla bafräinja miaa ttppsfii. SpOring ' Kaf ihtaa gtfMs 
aågra dbséwati^nar Hanu^ ja^^trot, i^ jiéltMr ksmoår 
ém mytk^U Hisinriena patoralia fic fcMt ibitft» IL 
H. Professorens enrieUse abservaboner Till jag gi 
karl Are ftro de bäsia som komarit och blefro asod 
atérata nSje npptagfiOt faat aomliga bliida döma ,om 
filrgen. Jag tackar tfvermåttaa Ar NnmaioÉ Brat- 
tonburgensea, som jag aå Ittnge önskat fi ae ined Al- 
tention. Kan jag aågoninn med dylkt illlar annat 
sådaot reeompeoseni) skall jag ej uoderlåto. Dock 
▼oro alla mina s&nder och de mftste af Soeletettfns i 
btefren söndergåtigne. Några dagar för Jnhl fick en 
Student en raptus att teaa till Småland, med- Homliiii 
skickade jag några stenar af min e-^, men hcftl kmå 

• , m 

*) NuptiflB pl. med det förstår jag min nova methodos plan- 
tarum men ej det jag för ett åhr sedan dömt resonerade 
om samma sak förn jag confererat naturen genom authopsten. 

**) BäsU beviset, att Linnés uppfinning- rar sjelfstindig 
ock för d. y. Svenska vetteaskapen alldeles ny« Detta 
bref skrefs före det nast föregående, då StobflBus ej ftnntt 
Mifvit Archiater. 



/ 



( 231 ]f 

Mtytkm så stora soni en ärt af slagst, emedan han 
Tille skicka dem därifrån på Idösposten om hao bolt 
ord. NärJägtigare tilI£aUe gifves skola fallkomligare 
SQrcken sändas. Af samma var N:o i M ^ från Ui? 
terbäéks gi^ufva i Carlskoga« N:o 2 Ahl grufyesten 
N:o 3 från bondegrufvao uti Beilsbro (1) Socken i 
Nftrkie* N:o 4 i Wrettgmfvan. N:r 5 från Tiärne» 
grufvan iLti Carlskoga bergslag i Wermland. N:o 6 
Pl^rsbergsmalm vid. Philipstad är kostelig malm. N:o 
7 Tagen . vid Pbilipstad i Wärmland i gamla kroppa- 
grafvau' heter Ajrns^viks gmfvan* Han lortar sig el- ^ 
ler fäster sig, vid masugnen om han ej med annoc 
melleras. 

Jag slätar och recommenderar mig uti H. H. 
Professorens vanliga gunst oeh jag, näst ödmjuk 
hälsning till Fruen förblifver stadigt 

Edle och Hoglärde Hr Professorens 

Ödmjuke tjenare 
Carl LinnKus» 

Jag har sannerligen stor försyn bortskicka ^tt 
så illa skrifvit och confast skrifvit bref^ utan till kit 
renskrifvat, men nödgas nolens volens att antingen 
denna gången lämna aldeles eller låta gå oförska- 
mat. Hoppas dock att min ungdoms fehl nu ^spm 
förr nrsächtas. 

, Höglärde Herr Doctor 
^Mächtige Befordraret 

Här uppe i landet fiM^ ing^ petrificationer, iy jag 



( 232 ): 

bar ioke en teoda funnU gedafi jag kom iqip, ebura 
flitigt jag har eftersökt • « 

Metall-arter skickas några som mast är& tagne 
vid Husaby Järnbruk hvarest brukas getiienllgen .3 
sorter. '" 

lo» Järn-metall som tages i sjöen Asnen, hvil- 
ken är lik Järnhagel; åf denna blifver ganska skiSrC 
jarn. 

2o. Järn-metall som tages i siöen Sahlen^^at 
denna blifver något segare järn än som af den för- 
ra, hTarföre denna ocb tillägges den förra 'att det mi£ 
blifva så mycket bättre. Denna metall' tiatver ,Hr 
Doctorn (om jag mins rätt) tilirörna , men något ffa- 

'*«*« • . ' i ii:?' \ • i • ^. ''. 

tare» » 

3o. Järn-metall, bvilken är för ett , ahr sea^n. 
uppfunnen ocb fins i en sio som ligger ^ i^ibl frän 
Husaby Öster-nor, vid en gård kom beter Snogge; 
uti denna fins alt här ocb där små bobi ocb altid i 
dem små kulor, lika den Järnmetall som No 2 om- 
talas'; på denna metalls ^fre sida är föst én^pnr ocra 
helt göbl. Af denna nietall blifver- ganska 'siegt järn. 

4o. Järn-metall som understiindond (dock sal- 
lan) fins i Asnen; denna bar en särdeles form^ han 
är rotundus och på den eiia sidan tiågot conVeitns, 
samt bar en särdeles form, men hvaraf kan jag ju*st 
intet säga* Häraf blifver ock ganska segt järn, ifken 
fins icke i någon omnoghet. Der^öre nödgas de bru- 
ka endast No 1 bvilken alltid fins till öfverflöd och 
lätteligen kan föras till brukcit* i. .ua i 



.' i 



t » ■ ' 



( 23i );< 

fUMnp f^wiikrifne initaHev bnikatf aUn tijHoibf' 
Järnbrak « tillika med No/ä^écbrö.' ' 

5o. GrÖMten denna fijOJi^ ^{estädes här och där 
i skogaj^oa» är^ li^ ^i^gefär £f «^n^ SCf^P^^ <^®n « myc- 
ket mörki^r^ $ 4«iuia, ^{linderslå', 4^e pcb-li^lapda ihppa 
med malmen, hvaraf 4e ifäg^e^ flufsep eJi^I^.i» myc- 
ket befodras : och s sl^gg^ t liättre .skilja ^.ifrå j&rnet 
Denpa stej^.sjiga de,9cl| g^aU u^nnabiUa något litet 

60. Är .fwwa s^A ii^W Np 5 .ftf: ifWt^M s|. 
dan spjki baHMfiös sedaniliaiii.viänt w 8&a|t ^ Mtnnlt' 
mogea oeh^Hr bdpgdigi ; > • : t .; ,. 

7o. SsAd ; af Sake»^ettn < baoké (Båt i .Socktie» 
belägtn, oeh ligger hAa/inidd^lM^iirttgen^en^mil ifrån 
Sk&nslm j^tsen) 2^ slag.tfe» ?eii^..&r * rSdare oeh 
. ligger lösare, dock är han in loco suo Jiaturiii täm- 
ligen: eowpaet| atii man ÉMiA-möda; kan: itola bonpm 
med kaifven». . ' .. ^ '-■■'.' 

80. Den 2dfa är något gråare odi Ijnifire, sismt 
mycket hårdare, men när han blifver torr är han 
snycket friabel. Ibland dessa sänder fins inga andra 
8t0«ar ån^ gemena gråstenar, . /Min .ganska rait om 
man finner några mioaa aureåSM sådana som . ibland 
N# 7 ea liten ligger.. 

9q* Ett sl9gs sten som lär. tagen på ett Säteri 
Bom beter Mödkelsnäs, hliratäst ett ganska stort berg 
ligger «ti qon (SJ9n heter Afoklsn) som innehåller 
allenast såditn stton, bvilkt|n . ligger ofvanpå s& Ide atir 
m^n kan skra|^ &f :Samlna sådnna stycken, som. här 
skickas ; men ju längrp mi^n -kommer neder ja hår* 



c 234 ) 

iif U han* håsjt^nkk aatoa alt dttla sbaU; vam 
ett slagi Malm och. aottiiiga gUaa Jttfnmakiu 

' ' tw t&o\égic\s* • 
' 1. Insecttim al ireiigiiciiliia qnfdam iriridis, pna- 
ctis albis ndtårtus, iitéd ett 1|ten ndå riå t^ttenyhaU 
vudet bar én form ni 6ii hjertä.' 

2« Aiiqim eöif ora, formam babéi^a lajridnm 
asteriaa eolomnarea tit pniö didornni, A an talet la« 
pides tinl, talia eorpora petrificata? får jag det Téta 
skull betkrifniftgen p& Mil iäi^xi ffllfa. 

3. Kfdus iiiaeeii eu^aAliniBt ia tamifl^Eriett tiiU 
garii ab arena A materia palad68«| fairÉnfinimi si* 
mUi, fakr<&K«. Loeiuivti^eii (of i eti4l»n 

4 Inseatmtl ^jMUfcin Toiaaa ét alatam, Kk eii 
bamla^ Anres dafmcana, cdle^cHs incanlsi niavolia 
aigris Dotatis. • 

Araifeåi nrténais sc^rpromim pedibas similibas, 
instructa. An speciea seorpionun^, eorptis omaino 
^oadrat eam årane»^ . 



1730 den siste Nsnr. sktef Olof Celiäaa til} 8td- 
haas oeh tacka4e f&r-'det faaa aåndtd^ni en så. snabb 
discipel in botanicis, som Dn. Linaftus är« > Man hfi-% 
ée ^abdttriigerae hdnom m^A ett KongK stipend^ tillä 
bftttre fiagea. LitiÉifti otcb Koolas herbariei» hade vi-' 
sat C. att skånska Tegetatiwaii i^mi^rlig^fi samMan*- 
föll m^i den Danska ^ Tyska. (Di m Nav. 1731 
begärts C. få applysning af K.^ St htmtB^fitä PaäHMå 
/åge — på Seland eller Jatlandt) 



« 

Arån C. lr. limtffc^ttiMI Mra^oMi (tåledtr fl& 
ten ng«jelf) bté^iélulll ItfMÉiiétt firåb ^^^^^^ 
liU Prof. £« G. Uébkék ^åMémMétfBm^måk s^^énét^ 
på Mbgolfyet i Prof; A. liillMN^k» MdtrblM^ se4iitt 
auctiooerf' Var Mot 'oéft .bV^r tagit sitt. (Deribland 
bref frän 78 andra mftrky. lamtida — - att. nu blott 
ninma Alb. v. HaHei^. Utg. d«poiimiiie'nfr#f Jfttéi^b*- 
hågats niedgifvande alftiamttMi pi K|il. Unfiv^ Mlb 
i Land. BréfVen Vfi^a VLfb^éÉf»^ aéitf 

den tidan gjordeiT i Ltind för Nat hist* o^h bdra dar 
bemärkas. 



.. -y' ^{h ^.- :],,. . :. • -.. . :;.i , . 



HT .... , , , 

Medan Utf* SiiéirfbitflttttViÅg inom 18de seklet, 
ma bär också meddelas: 

< 

länt krig mot ifvii^fi' tt.itibéa/i ali{|#arrii 

ifttéri^y h: ; \ '.';■'• j 

Plai$ani€f^i .^åH^it iill Leopold (som 
man tror af Magitter Säventolpe) J ni af ton 1798. 

Figurin fSresttfflérli^i^stjefttBn l-ä MMhiankad- 
Jade band* På déi Ittratn bdnést iMet A* B. C. étcl 
tUl J, Å. Ö. 9it4U im^M (minåre): St i^ggåadi- 
grunderna. Få dat tnri|a '. (fo imindre) : JRMa^oatlea. 
På det fjerde (mycket mindre): Snille; på det Um- 
tB {taåm) ^mtA. 19tg^9fii$' jHHö-aenm M - 1& MdDa ifi^ 
dan elversatt : hittar ej hem. 



' - - f! 



•• • , . • • . t ,- f i • > ■ I , • I 

*) Errfigt 'tillen a doeumefitet, afskrifvet sanimå ar' oéh' af 
åamina hand som nämnts här^fvan p. 131. 



. .»I '.::. 






FliiiiiiiftQ4eJSiiitt«t80M 4ffMd8| j((>r49o, mj^^Vm i./ 

Täiibftft«,(lieDii»d['titi»lei|:vbeAMt I .;: .1 .7(ri<f 11 
Tagy^faitlll .'Min, kÄd:dtt:ti*gt.viif ^färd ;|^ «^[ ^ , 
■.t;i-.»! .11* .. -,:S(tje»Bnn af' nox4Bi}^,;,, .•.,./ 

Tf^.hewe biMM ^ bättre Sn s\»m ,; ^ ^ ^,^. 

Seg. ifoAerN^tprifMi^fltrf 9lji|B|ld^,rl|f 

. ..Saip;d|nnl/irQi 



• ' ■ '. . » . •»> Il 



Krälande larfvena förgängliga träd 
Virkad till band ut^f Nattfårgena svärta, 
Fäate vid tecknet af Thron-IIerrskarns nåd 

. LyoUuig^liarlQartak ' 

Låghetaaa va)ior> föraktar^ en. Vh: v 
Ljasa Exempel han etifÉir/aijLgeivla:> 
Du yid en kedja af bog AniUis 

. \ läste \dtox ftjerfiart s . 



7 . T 



» > •• 



» ^ ^ ». 



Qlkidf^ liesi kUrfc |^ Ditt li9gb?Blfda broaå 
Hdgd af det . Jägor,' sopn bifiona derinne ! ' 
Gttndre' hojn .Sn: i . dSn eedaejite b^st, r 

1. tUngdoniens mkiaé^ . 



« • 



Memkloekan^ sMr UttSexi^min Tän ocb^bedrjririB^ade 

■ • nriii ténga: 

Hon h5r fördenskull opp i qväll att vittra qväden 

I . . sjunga: 



i 

■ 



!«*.i* t 



, v, J^BW» sfiiBw» ta^m,. ie^ipke,. är, i^&^illnilfi^^mSrk 
för den mattare blicken af ett blott proiaiskt.^l^ 

» gam f(»8ipi§ft:Wfiyw. *^ pw:»i?4w! ■»»Jl?»», viW;.*9t 

(,tpHJ^«*.'PW« ; ..i-.'.! .,...; ■. .. :;- ,! ,t.:i :.,. 
. ■• i;..) ;•)•.{ T •> ^irart ,^an^ an J. ,-. ;_,„^ .;,.v.„.'. 

... .111.-..,; ..:■/ ..fjtetiikriftfeii' ■ • ■■ •'■'' .''!«.;: 1 
hrni^fleti m^titåUVt^Smtiinte Aiigsyklop«d«tt^,'En 
jaf eiidksté ! tot-sbåUa AcMdeltaiML 



\V^i i\ 



... • 'HL*. .; 



•t •« < 



».'»'..•. » .••.»" 



. ( 'k 



' Il •. . . ; . . • . • ' . * . f «• . ' ?' : 

'•♦•ill»,» ', ..•' •.<•, 

' ». i " , • t 



4e. -S«aati 'pi 1129 iitlén 'SfiitÅiiltka mi^åiilii' éii'- 
fBirtij.nii hvad aom denrid tänktes, åtminstone bSrja 
i derniä IWR-' ' 

I. JSr. Carl TJL (9nftB^1«lt4de Delen p. 1 ISJ. 

--'■''■■•■•m iimnitmd^m 'tief'%^^*ämk^mj^ va 

'V/veyié eder ii^é' ftVSölIe åi vjr ^feMlle'>l(«ési;& 
}f^o'.Sih>rlg-é fdlliAiilaf KiifVel^oCll kMna«-'«l'^ Rlgtt 
d. fséspteiMbrif metf' ik Jentii^^) täiil1tt^JltUti%ådfe 
Svenske^' Ftiiiky, %Vd^;' ]3U(té^/ tfoj|ei^ öcfa ]^ler* 
när som fienden fornaftiU^^åit-^^Vy med alfvar hade i 
éiéhét, éC ahfifechea * IXigi^/' tyéhté * hatr' ifräillWi^den, 
dyt han begaf sig der han hade foréSkf AMera^Lk^- 
QrmsoQ med sitt (o^viå^^Äkåen der han litet ut* 
rättade. Men efter h^|^, fffXSftRV' fJ ^^^^ komne til) 

hast, och så gådt Bf^,}^,fmH^k 99\f *>mJ?^f ^f^ 
at skantza och grafva omkring sig. Men när Ty uti 
iyre dagar hade legat for Ryga, hegaf sig fienden 
närmare Dynen, och rycfite sfnXäger, som han ha- 
de haft vid Wenden, utan tvifvel, der at formode nå- 
gon mere hiälp af Hertigen at Carland, effter aqm 
skedde, med någre hundrade mann, och elliest af Lit- 
toven, och på två myl när vårt Läger, vid ett gam- 
malt Slått Kirkeholm henemht, på hvilken stad och 
var itt vaad ntöfver Dynen. När vy thet fSrnomme 
knnne vy oss intet med alfvar emot Ri|[e fSjtetaga, 



dlied 0cb ined Gttj;^ nidMwft tflMl^P lAUfilig hadt 
ikietkmiMit» tywr vy ffirAi^w b#4ff : bljWi; - ifnraad^ 
chJi , njut !krigfi4k, aåfoln, 4b^. ^vs^, Inf v{ii^ ojd» lilsade, 
9iftefr fjgre N» . b^^A ^0\niiptå^ oi», trik\ig;^f. Abn 
9lot bU föjrfaopii^ii^ nå b}fi«f y4r <>f (itliiiiHI l^iet e& 
I t«rb>iiini«m TÅit kncf fftlk höjlQ ^U intei bM t^ 

««• I9&M1 09h I|l99ftdi^ hil4ff» liM^ flydda utaC mair** 

k^fy.f^f M riiigii hOi^ 4f^r dA TQrf 4: »Mer 5 empi 

briir.<f><b 69 aCfiiB^M^o;» (hA l^ta 'Amn^^Mg 4a€bt0 

0«b sK mg tbittlf Qob rfl?if teld« afs på platxm, efter 

eifi^ Ȍ nu hi^ar Qqdb sj^m^rlig ifd^e hade h^lpit 4>ft$t^ 

BlKr eoeiL yj biide v^t abaf^n, eljer Mmeii iiait^^ 

oii flii9iriQb d«( )7 $Mtiiflie i deMoe dag iH^y^rKgei^ 

MfiU^ AEttfinf, oeh #eti I«>9eiidere vid nampp Hen^ 

driok 4ifi Wi-edejleke ba^ bplpit oei, j^å ijiii.tM^tfl 

^an|;dft:bnde vy kuwfnet )ef vandes eller d3de i fien^^. 

decnee bjMden M^d vy taeke Gadb alsmecbtig nam^ 

ote. nidelif aidanoe laedell sk^ffadei så alt vy icke 

komme v^re fiender i bj^fid^r» Ock nHr yj ti|l faäs^ 

igwikomiie Vore» 9$ vM) som m^an vy g^o. till 

fo«l, förwla&te våi^e) både Byltare, oeb Kne^bter, ^^t 

dh» ^fcoie slå oss by» 00b vl^iye sig emQ^ Aeodeq» el?' 

ter dfit vair ringe folk^ lill ut iage eep» sM^insie stopr 

mykmikeeii men ^UenusS forgäfves^ mw Ippp ii9daii, 

cell late baka sigr i i^aken» spsi een ^9^, bSiMb så^ 

smn ée^ ksuMie bHie mftrke goin derifrån kvMVWs Sbro. 

Ofth oftér foésan så olyi^kliget sfg bafver tUdregit, 

oeh: våft f^lfc såi firoligeii ^b skepdteHgf o epot tf s 



( 24a > 



\] 



mn^ gjiMt : ohÉ byt filbala, till'' «t gi&ra' vär dtafriM 
flyt^ at:-betitiia 'vår6 fieOitiiiogMr; så de Miot fieådM 
i dmtia vittter ' kttniié l9r«rTaradjer nrt^a^ aåaélb '^a 
fftrkoppas, efttét han icka liéltor aå liaatigt 'kliftlca«H 
ttaa pi^båilan, utan och «tflilimtoHgéii *ftr *lda|^pat:'på 
fipgrenf, dotih leka så som sknlt», odi iSntttt huda 
gifrit oss dem i httnder« Mlén effter de såga att>Vy 
icke ville slå theni, så tsklv^i^de de • deris lyf, <'och 
Siagö oA såsoitf i framdeles V^é jptw mångii Bfk* I 
sens iStalkder derom tilketooe, Jioni det s^' ifrfafbe-^ i 
gymielaéffi <»ch tUl ftndelychteti hdfver tildragié med 
någfe^ jÉtthfétdige vitneshdiMhy Unrn faeéla' handdiaa 
kåfreir si^ tild^agit, så måste ry sldaanii>råf olyds 
mirticmr vare sytider, att *tAié ^haft^a kommit del 'tiH«- 
Tftgé; ttti Vy äro af Qudh fdrlåtue tbrdne, och fien^ 
den bafVer hebéllit -Sejgeren, det ^iest fSr meniiisk- 
lig 5gft,'omoyeiig iiynt2,'0ch'q^iin^rlig'at vy>hade^all 
fördtel på vår sy do, väder och vinden^ ^hSy^eor oclr 
alt, det vy* kunna önska af 6ndh, bch finge fiender^ 
des fördel itin;- hvilka måtte vyka för oss , ntaf itt 
högt Sandberg, fält sitt lägre och gaaf till prfss, och 
finge vy skitits.<med^våre feltstycke, hvart skott i håns 
hoöp,def han doch icke kiinde' skada oss eii meiii« 
ska, utan 'fitrläto både läger 'oéh skytti och nlr vy 
icke brukade deh lycke, då vä^de han om aåson jlea 
4cr despiiréretTttr odi ftrsSkte det yttersie emot ctta^ 
bvilket béhom lyckades, och détmed'beiidlt'Segéfii, 
och eftet^ som förmält ftfar, saken^ så • dyekiigen &r 
afgånjgen,' och nd tr stämpfelt mMie ^d dlw Hj-- 



( Ä4t ) 

beilst, ilfldl» édttr Mtn^teL tit wtterlig^ åétttn t<« 
gé ryi^erDa, alt i fördågtinga meå ianma m^ pi 
iflgiHi trilm*) ' intitl itnn 43h6iåh liiélp» #ii in iBgrket 
Igen»' töcli in0«l> fogelighet, ftå' all det iek» allé0le< 
gilr oAiBRJKtiamt af^ sfi (^nart Gndh vill vy hafve be- 
8tilk*oiii 4i^crtrtingattie, söm tillförrende förmfttile ftr, 
vy vel#> nléd aldrafömia ticgifi^a osa til Sver^ o A 
ma (jlaCk^ Itpiiiir helsan, skall ider om allo aaker^tl* 
dara kémigt varda, förse oss fSrdentk^U till iéor 
att i som Erlige trogne Rädzpersoner, utr&tto Och 
stfillo alt hvad i kanne dptänckie Gudi till ähra, och 
idert iKJ^rnesland till nytta oth gagn. Dat. Moge- 
ixinÅ d;;24 t^ejitémbris Ato IQQS. 
Åfsknéiit ntur 1605 åhrs Registratar P. 3: Lit. QC^. 
föl; 183. (I M, G. DelaGardies tid.) 



4- » 1. ; , 



Tbei^ H5gborne Furstes och Herres tierr Carls 
ordning och Beställning, ther effter H:s Furstl. 
N:de vill at thet Svenske krigsfolket, så väl Ryt- 
tame som Knechterne skolo varda underhålldne, 
och bekomma theras BesoUdaiilg bide iithi fri- 
delige och feide tyder. Actiuki Åbo d. & Janna- 
' ry ährl6b2; 

Ryttare-Beställning. 
F9r|^«ki|l byar Fahne-Ryttfiro v^ra Trebiiiidf»<lo 
4tilli( ^h bvfurkm mera eller ipindf e $ hvilkM ^bne 






( 242 ) 

ftårk jck^i^il då.: skftl Byä^Si*up«Bt ,låffit 
lå^^é måogaat åntQga.så at th«ft «aUet,4iIifiQprv,fiil|j^ 
dodc! skal hm ue:^ bradk folk faMii anH^ili^ «å al 

dugeligat! ^Ilk^p, !9^wi nedh ^7|tanc|i,alUfiligl(iHilFir« 
piQgldt, aVf r.i^ata. th^ruthianan at akifika^§^I^«ioS|9iii^ 
itiAlaoda tM ecbipgea gtnta»; Ryttflraj wm^liStar 
Utit aft fajttla s^«fre BMd A9 tra hftistar) ^ nMiuiBjiti* 
»éatat^ ifilå hällda feyn, och Xe^lanMtep : Afb:< Fwh 
^rich^n fyra. . : - » 



fr Of» i 






*/ii 9^'- 



Till O^t andra, flii Bj^fUpaatare skal, ,(ig|f ^|^ 
till åhrlig BesoUdning:, spanoemåhl tyå kä^t^^r ;|^ j^eOL- 
njfngar Eubuodrade dahlecy klädniogar två, 'tbaa m^ 
om fyrtie femb daler, pch |,theb| an^ra om adérM>n iia<*. 
lar* Leutenanten och Fendricheii skola hvar bekom- 
ma ttthi åhrslöön balfannan^last SpaDnamåhl, odi 
femtio dabler penningar. Qvartermästaren tivga dahU 
WacbtemiUtaren tiaguL dahlr. Barberaren tiuga dahtr» 
]^re(Iili^nt^9 tiuga dal. Monsterskrifvaren äu^ dal* 
ProDlfoss femptoi) dal/Forierfemptön aaL Tramel»- 
re feniptaQ daL 



Miu »I- ..f - ^ " -■ *^ 






^ Till th^t tridi^^. .Madh tbe,gfi(ni«Be.«Itytt9^.€^ skal 
så hållas sam ber effter föUier: När tb^ icka are 
på Togh, då skola tbe bekomma om åbret toIfT tyn-^ 
Bor spannemåhl, eller och penningar therföre, kvar 
lynnä räcbnat till ii^^ ^årk^ désilytost ^4l^^c^IllaI^ 
kläda och ottå lass^ h&^ bvtlke pärzedlar så'^lil^<^«it' 
spannmålen penningarne och böe^ skola jh^qr af 



\ 



( 543 ) 

4|iwf|ii0É åffF«iigdten,gifne och l6lv«rer»4tu<bfifva^ 
och the som hemman hafva j^om mindre Ränjttsi 4ån 
tolS tynnor eller så mycket i penningar^ då sfcal 
Föxigåiéii hVadh som feblar af åhrlige Rfinttan op- 
fylla^ ^S att hVar bekommer sine tolff tynHor oéh 
ottä läéis hbö till fyllest» Men t^äntta hémmiinen me- 
ra, då skal han sättia &n én häst till, och hvad som 
sedan d^^å' ihen hästen kan féhla at hemmanet icke 
giät fylieirj tiTl, di skal Fougdten det npfyUa, så at 
h'dn bekbmtaier lyke för théh hästen Soim' f5r tfaen an^ 
dra. ^ Under^ denna dMning skola och- the af adelen 
vara' bé|frépiie medh, %ottt icke så månge godz hafva^ 
at^Ränttah kan stigii till thén värdering som privile^ 
giernä ntbVjrsa; HvarfSre och bär medfa skal vara 
fSrbifdifaiické flere nthlif ädélen skola vara om én 
häst;^ öch^ the' som icke hafva så många godz at thé 
theraf-I^nna hålla en bäst, då' dkA Foagdten eflfter 
thenna v|r giérde Ryttare ordning thet opfylla hvadh 
som then nthi kan fehlas. The som och mera godz 
hafva,^iså atr Ränttan stiger uibofirer ordningen, ther 
•fftor en häst bSor. hållas, då skiela the bMla två hä- 
star, och hvad som på then > ena hästen felas kan, 
thet skal Fougdten nthi lyka- måtfio i effter then ord- 
ning opfylla. De som inga hemman hafva, de skola 
uthi then staden bekomma pennngar effter som nu 
bemält är, sam]pt olta lass hoö ther till medb. . Och 
på thet the ändå icke skola hafva orsaak . at besvära 
sigh theras fordehl vore bättre som hemman hafva. 
då vele vij för thet höö hemanet kan räntha, gifva 

. , . • 16* .. . 



( 244 ) 
Afm M^ ikeraairtmåém ibga béflnuoi häftig oum 



• 1 a « 



' JVtr tii6 draga pä Tm\h ^^ skola th^; kfkoimiiaf 
om. månaden fyca daler på bäsUn, och så förut på 
handen ett qvartal nembligen tolff dalr- Såsoni och 
Iber hoös behålla theras hemman frj, och therofvan 
tippå bekomma sex allnair kläde, och sedan skola 
the försona sig siälfva medh kost och andra .nodtQrff- 
ter, och vara så medh h^rnesk^ hästar och värior 
stofferade som thet sig böor. . Och på thet. |it the 
desto bfittire knnna framfordra pnedh sig proviant 
och fairadb the elliest nädtorffbeligen behöfva, och ic-* 
ke hafva orsaak at rjkia ifrån theras fahnor;.n&r the 
are på Togh.och sökta ^ffter theras Trod« spm ge^ 
menUgen skie plligar, 9a veie v^ bestå at the på 
bvar tre hästar migis hafva eH dräng Och enkiärras 
theroppå vij velci gifva fyra dal. oal niåiiadeni dock 
skal drängen icke rara yng^re än itU lemptoli år, 
och hafva en kort och lång Byssa hoös sig. Kärrer-> 
ne skola odcså vanla giorde som vij . thenk mnnster 
f&rställandes vard^^ fher opå the skola o<^ Sramfora 
fyra Spesser vid hvav kärra. 

I 

Knechte Beställning. 

Först när the äre på Togh, då skal Höfyitzman- 
nen uthaf then Fogdtan, uthi hvilkens Befallning han 
boendes är, bekomma af årliga Ränttan, o<$h af oför- 
länt Kyrkiotyend, så och Prästens Tax, till åbrlig 
loön och underhand, Spannemål tiugufyta tynnor, oK 



c i45 ) 

ler ti inAiga ftRftingftr) ^åebnandM hvar tymm Kt 
0B% mark, dbon odi för Boifjlägé SpafMi«taiål tolff 
tyiiiior, oth en gtrd frij, Iheit hHA boor opå. B8f- 
iritBnMåns InteDonpt och fMdrioh, akola bekoninia af 
ili^ge Rhittaii ofilrlftath Kyiktotfend, fil åhrlig 
isan odi uDdetfaålM, aff the fogdter ther cho^ Irs 
boendM Bpatiiiaiiiil aexton tynndr, aåiotn öeh till 
Borgläga tijo tjDDor, deiamkest en gård finj« 

PfSdiicaaten, qvartermlUlareii, . fendrioben, lutlie-» 
namptan^ Muaslarskrifvarei^ Wachtmäataren, Pro- 
phoia ocb fiarberare, akola bakomna till årUg looa 
QjQh uAderhalU af ärliga Räiittaa oeh oförlänth ^ Kyr-* 
kiotyeAda, tolff tynnor SpaDnemil, och till BorglSga 
otta tynoon Farierer, Tromslagare och Piparen, 
tfkola faafra nijo tunnor Spannemål til årlige nnder*^ 
hålld o<A f5r BorglSge; hvar ÖfverRootmästare, akal 
for nnderbålld oob Borgläge bekomma fyra tunnor. 

Men med the geme^ Kneobter skal så hållas, 
at the fyra årlige dagsverken som Bönderne pl&ga 
jitgiöra, skola ther til opbäras, hvart dagzvälrkie räk- 
nat for 3 5re, ther af skola Knechterne' bekomma, 
the som hafva tiänt 30, 29, 28, 27, 26 och 25 år, be- 
jcomma et helt Borgläge, thet är sex daler. The 
som hafva tiänt 24, 23, 22, 21, 20, 19, 18!, 17, 16, 15 
skola bekomma | Borgläge, thet är fyra dal. The 
som hafva tiänt 14, 13, 12, 11, 10 skal tildelas | 
Borgläge, thet är tre daL The som hafva tiänt 8,7, 
6, 5 år, skola bekomma i Börgläge, är två dal. The 



i m y 



ttiei;«$g<it Togb giiprt liHfira» . eller }9ch såikambiodiii 
at n^oyi) dpor xiiid&li af . de. ;! {[atilble iKnaoliteryj ucUéi 
o^h ^r af OfveffbM^ fötioff.af liittiteiif irdå >sMfl( 
t(if bk^pmma tbet/iwdethålU och Bor^ag^i toto thi 
andre h^det ■ <* »; . . j 

Men när the äre pä Togb emot ffi|]käiens^fien- 
dér,^ då skola the bekomma som här Rrj^mältvai^der: 
Böfvhzmannen skal bel>ålk hitthemniäh' frftv 'oeh 
bekomma the tinga fyra tyndor Spannémål ''soi&i- fib^ 
ilom fSrordnade äre! till sin bus^iis^ tippehäW, ' beh 
sedan* skal han få måiiadz besolldning femV ' ti aler; 
Leutenamptérne skola* och nitttha' thétafs' 'Ném'm'ån^ 
och behålla theras Spantiemåls underhålld dll theras 
hustrurs "uppehälle, sexton tynnör, öéH bekomma tber 
till otta allnar kläde, och månadspenningar fyra 
dahlen 

fl.' 'i 

I en Hert. Cark; F^gdelnstf^ction . (for fogdar- 
na i hela rik^t) bjudes,. att fogdarna vid Mickelsmes- 
setiden skola räkenskaperna utgöra och vid Distin- 
gen resa upp till Upsala och redovisa. Pe måtte ej 
lefrera något utan H. F* Nådes underskrifne bref. 
Samma Mynt bonden utgjort skulle fogden lefrera 
efterseende att Länsmannen och rättarne ej eller for-, 
vexlade mynt, vid straff som orättrådig tjenare* Ha- 



iMdgade» :.««!. hQndeii<)gftlllBdél8» n^i^geii^ll^iiMå hd 
Appai^ p&< CroBOflkdgarob a(St^^å9fi^éythJig^^;''^^jégMéi 

ä^ MtidQO,torch/4»ili!ip; <(Had«i'fliir4 sig!» likiittehem. 
iDali<>idM•gt^ap*»lriK.id00|Ar. bd^ kbnde^, «kiilié 
<Q8d<4i 4aIiBUifgd«fpån9deAanaiipiA»4jaftds£ J- 

déV sMkréliid KronbUgUfa ^Landtl^RBör, stTt^^^ 
bor /rare Äé f&tv^^W%lHät^^ 
43«r, KraiimnAet ■6iM'åaé'ié äém Wemman' Åcb gäri 
(lår 'föHfiiriié äto ahtitrl(^"6l!'6^1i^irg el. lifslid; dt^ 
beéittabtii' 'Bräka, éboWi^' Hclsi; -ISilå W '■ hhåwftt 
Bom arrartf ländtböh^éiri' ^'^i'ÉH hns htartfit skall 

upprättas ånyo, oni\sä g5^'Véftbf;''5 $. anharé gffa 
en I mark böter och dessutom hvad hnset skolat ko- 
sta efter mätisiti. ordom. 6 $^ Rar éj byggts på 3 
år,'«gér hwibofidé IfbiMfni&arlkSra-otti han tHI. 7$. 
Has ,akola I lemikar i [iffinfim ' ski«k'de ' mottiogos, 'så 
vidt moj). Tarit. 8 $. Laga byggnrng skall vara 20 
famnar .läng. Ny gä^rdesgård b^art år. 9§. skall 
bonde 20 alnar nytt tak ,åi*I^g®i^ täcka och nyo stan* 
ger (27 famnar) nytt djke dika; stången 9 aln. lång 
Diket ofvantill 3 alnar bredt, en aln jpå botten. Flod- 
diket vid Äkerändarne likaså, och efter en stångs 
längd falla i stora diket/ 10 §. Som Sverigea lag ^ä- 



c Ä48 ) 



g«V att isti^ U. Idntm nödpr^iUlk fogi«Hi» iMm 
IMI 0j itUfMde^ afitoMMMiéi iféintétt*' 13^ liiitiHil* 
i>oii4« %g9 4fii6»ii 40 MrngBf bomlegåfd ^4 6ot 3 
&re erhg4'i t|i|ii^% tiHn, 4«b fionaa 200 Mtagfr* 
j7 {. iftidUan gUt: «r micli lit bårant, ckaU. famt bon*. 
df.rö4i|l å^«r;^})Ar Mng 27 itibigar liUgt Mii^ ^linrit 
(•tt orfs land.) ApflUfi, om nijiigt varit, b9le att 
balf Biail^ i$^ §v: Kj^rkffbatkaa bjadler) att aédcÉebon^ 
da skall 7 hnåM ptaat.bjggi^ niaii ptast buagöoitta 
(vårda). 19 §. Fagda, Häradahdfd« och att ooknenäflid 
skola lika ala baadfi». ifompc^ i bStar aam i(J lag 

Ijdt. ^3 §. Ö&^rheMi käni^a. vid bvart U9^e o^iur 
gadt Bvin^. sedan tjälen gått ur jorden. Fog^ och 
länsman late drifva dem till närniBta slott. 24 {. Bä* 
rande trä äro Appel, Bok, Hasfiel, Oxel, Hägg, äro 
fridlyste elter K. Gnstaff mandat 1558. 37 §. Tjän- 
stefolk, ifom legolöst g^ 5fver 7 nätter mellan hvar 
stämmedag skola inskrifvas under knektarne eller ta*' 
gas il) på s|ott och (kungs) gårdar. 

2. Berté Carl Piä^^ 

, Carl Pbilipp med Goda nåde^ Sveriges, 65thea 
och Vändes Arffarsle» Hertig till Sudermaaland, Nä* 
rike och Wärmehiand, 

Vår nådiga lielsen, synnerlig gunst och benägen- 
het, , med Gud Alzinechtig tillförende, Wij yele ider 
Herr Gabriel Benchtsson '^), hermedh nådeligen icke 



*) Oxenalierna« 






( 249 ) 

ftfholU) bsf i«M h9iimA 4iåliifc|iå Btkrnäé ilågt^ 
gliJiir imfae figgiondés bvifice.niftdeii .^vj j lek» Sr»^ 
benägna midap>Tåft fans Eikilliina ot». fSr lilui MMbå 
0^<T«diieflag alt tillbytlMIt Jia&e irq Clri(lei|t|»iU t&t 
gfidt t nosade ridar ma detta vårt nfpsat förnima Ifiiiiai 
nå^^gait begaraiida% att i of% JOicu l^rtill J ivMgi^ 
odi naaade äre, mad nftrTaranda oocation lålbp i** 
gtn fönttodiga. Oeh der Yij om ideH cooaent äre 
blefm fSMäknide,Tehlo TiJ aådaa ibland vart arf och 
eigit i Vpland låta gods dtt lika rftntta optolde oeh 
ider till vederlage inryme. > H^rarirpi t^ förTialeider 
resolntion, förblifvandee id^? medh ynneit och nåde 
altidh vSlbevSgne^ ' Och befalle ider Gadh alzmech'- 
tig. Af N:flcö|^ing den 11 Aprilis åhr 1020. 

Carolus Philip m. p. 

3. K. Guitaf It Adolph. 

År 1608 skref Hertig Oostaf Adolph i en Hi; 
Volrad von Watzdorffi Album t 

€audeant Adfiit^i Dexierm>Fmari99i som öC^ 
Torsatts : Oie bedräagten soUea soh meiner schiit«' 
2enden Hand za erfreaen liabén! 

Man bSr känna att en V* v. Watedörff var en 
varm anhängare af Luther, uti hvars skriftelr håii om-^ 
namnes såsom jen ifrig motstfindade af dén ofvermo- 
dige Cochlaeus uti Worms; och som då det blef frå-' 
ga om att uppbränna Luthei^, var /ärdig, att till och 
med) om det kommit till det yttersta och han fått rå- 
da, med handkraft försvara honem. Stamboken Var 



L aD^JB#abtiak»-'B{bUoili6f 

■Miilph,' bViirä ' ve AitällaDdft 
" så MörSraj tiaar' älg 'Sfvea 



».ft^ 'om-. G)r'^ Brahe' dat. 
h^m-r- •' •'■ ^ .. I . : 

Ic^rligh, hälsan med' .Gud 
Aisnmcntig, nu ocn aiuah tiUprende: . ^ 

Thernäst hiertans kät;^ s^ter kan' jagh E. K, 
icke lorhoUa att Jagh hafver E. K. syaterlige och 
kärlige Bchrifvelse bekoipiui^. hvaiiutbaf iagh hafver 
fBrnummit É. K:ts tnin Fru moders, Broders, och Kä- 
lestas goda belsa och TfilmSgo, hvtlket hafver varit 
glada och goda tidender' fdr Mig tilliltt höra och {1}t- 
niniina;'hrfn'r och therfaoB, iltfa&f £. K. htt£ first&t 
att K. M:tmin fi'u-mo^r'8igh;na guttstoligare mot 
min käresta ställer finthl jagh var hos Jder^ . hvilket 
migh sannerlig.hSgelJg ^aifver fröjda^ önBkaodes at 
thet måtte länge varat Theroäst kan £, K. iagh icke 
förhälla at iagh väl straxt K. M, med min skrifvelBe 
theroin bemQdat, dock ej annat än tvifvelachtigt och 
förmenlight svar ther oppå bekommit (som £, K. väl 
vetterligit tte)8ä att j^g är blefren fSrorsnkat, Hennes 
M:t therom än en gåogb till at bemiHia, hvar nu nuo 



( 2at ) 

Sj8ter hoida KoiM^hitfailir bmntmi imiémiÉit^E. K. 
ville migh sfi myclif*^(liltiU]ji»rgiUimoBb(«^gU iså- 

il. .i inx)ri ^no^.^'vyyit (vtf^oeubob Ijjaiuttiillfgaiibjnåib 
r.s]l'^ (hivhnh fnif j/f }.{ffiaiÉMmiiAd«l^hå«it{ iu.i 

Att.foregåeiyde Afskrift ftr med Originalet isoih 
^i)a|[)^ méd4lelts fr Bibliotliék likalydan^e 

WjgV' :> : n/. vi .01 J* Äl Thorslund. 



. i't ^ . , ; . I ' 11 i m I ' : . : ' t i I ) \ ; .' I 



Gtfffir^ jI^o&A $angt^é¥^é^^^hlacht het LUizen 

.foigénaeii. Psalm.: ,. 
. ,. Yerzage mcht, .q. H^aflem.kl^ia!. . , .. ., . , 

.: DicJiigtedkhvza.yttrBliirMt'::. /^ />rauu\\ ><• 

/; Und' tliokén "dcd«eii IJiiMVgaiig : t l<w*f:;i .^^ 
DåVOnWi" -wlird recbt 'atagst nöd bän^l ^ 
Es tdrd öicbt länge wålirén. '-'^''J' » 

Troste dlch nur, jdass deine Sacb' 
, Jfat Gott^^' De^n, bqiiebl dip.Rach^ i . i :> i. 

. Er 'vmd dulrch MnAi Gidé^ii;, v .i 

• * Den Et'irahl wcissj dii» hfeffen scboh; * ' '^ '• 
^*' Diéli ulifd stin' Wort erfcalten; - i" "•' 

Sö wahr. Gott Gott ist und Sein Wort . ,"i 
Mas/i..T^afe]|^ Welt npd Hell^pfort 
Und fWaaM^^m. thnt anhang^a 
\ JEadlioh vvetfden zu-Hiriiii und Spott, 



.-.«»• ••».»•^w ft^a n - ^ ^r 



( 2fi2 ) 

m Unglack fiber meiiMrl Ainée vtrhängen werde; 

• émm: flie Mtiwokell diabeaifliitf vergewén, letsan mir 

auf misk • iåfr^ ZamnMi r lénd werden dadarch allsu 

^./ j(6pttfried Schujze^s histQrischcp 

••^•Ctyonikon pag: '241/' * ÄÄhb^ ^ 
1660). Se Sreriges SkOsia Ijitte- 
(A. A. Aftélii handstil.) -nter }t p. 199^202. 

P. 16 n 7 läs £an«n ^. 40 r. 8 läs Gieriten. P« 59 näst 
sista raden utgår. P.S. l>lé( ^' af taget i plajichen, helatnamn- 
teckning finnes af C. érd!''^örui i Allmtinliétens händer. P.95 
r.6 Tid Äkad. umgg^ €kk*krH. P:'971y6railn/åx'kas/ 'att nam- 
net Himmelåiierna uppgifiSM éi WéliÉlas, NyttMf^' di. tt.i men 
Sr. Riddarhuset lär ej..W&|ifii|t|i%cit di^nim. !MrBkki.ach 
mend. Dr. Faxe^hos hnlk^M^ .U|g,.f|fkt i(p||Iy^fipg ,f^^ den 
der säkrast kunde meddela ^ dylik, har y^rat den fdrniodan, 
att det allt för glänsande nan^net antingen är .(^n dansk persi- 
flage, eller ock att dét Veirklf^én iäf' Winstrup' begärts , 'af K^ 
Carl Gustaf 1656 hifållits^inen' att mån- Tid intnrductionen 1660 
(under n, 636) tenit hetinldliigt att det '^tredncerai'^ Vapnet 
blef emellertid 3 VindMt^t/ 1^4 135 r. 1 .Trén^^ bjSe rara 
9S,200. P. 141 r. a läs Atfi|ii(|^;, P. 151 Paf^T^te^s^ ^Jitfiejufe 
bör ej sUnta ögat för ha^^ij|^ förbi. F. 153. r, 4 ,tUl^g »as 
framför och. P.167. J3lanå^'*in. m/\ efter de! upprepade Skrif- 
terna mi ej förgätas Floäert Hahdll. rör. C Xlls hijst. isyn- 
nerh. 3 Delen. P.' 174/ - noten. Beskydderskan *Var4redaVi gift 
med Gr. P« DelaGardie, 4å.^ykt«»kclti till henne oih de Hdan- 
de. P.2i0. \\Ålng9mftriJt$m*4UJimé9ått bör stå;i.«M tltér 
$on$Qn #/ J^n$ i hinn^gårien. 



THE MEV; YORK 

PIJPITC LIBRARY 



ASTO <, LF.NOX AND 
R L 



M^, 



Xo 










ae9i. 



'O XXnfit^ 



n/z 




sf^ 







■ 



s 



mk(^ 



^H>c 




'trc/t^Ji. 



^Efa(^arlii^6a $Jrcfiöttt 



eller 



Handlingar ur Grefl, Dela^ 
I Gärdiska BibUotheket 

' pa Löberöd. 



TIONDE DELEN: 

« 

j Biographiska och Statistiska Handlingar 

! upplysande 

« 

Svenska Historien i sjuttonde seklet, 



UtgifTen 
af 



v 



t 



( 



! 

r 

t 



Lund^ 

frän Lundbergska Boktryclrarie^ 

1838. 



MPI 



mmmmmmrmm^mmm^mmimv* 



ma 

r 



t 



Planchen tili 10:de Delen 



innehfiler^tiU omtetliitg af de hilfvudsaklig^nridtferli^niimii' 
teckningar å förra pianeh«rnei den enes af ref^rmatorernei, 
5 Erkebiskoparflj 9 Biskopars och Superlntts, alla från 16:de 
och 17:de seklet, 3 utmft)rkta theölogers, samt 2:ne andre i lit- 
teratur och kyrka namnkunnige mäns, nemU n» 1 Olauå Petri, 
namnteckningen tagen ur uppsatsen p. ix samt namntecknin- 
gar^ tagne ur de anförde Alba p. 221 följ., af n» 2 Abrah, An- 
drea AngermanAUM ÉrkeW namnet skrifvet i fängelset, n« 3 
Nicolaui Olat Bothntentu Brkeb», n* 4 Olau$ Martin* Erkeb,, 
a» 5 P* KiHiHuå Erkeb* , tu 6 Ir» Paul, 9othu$ Érkeb» f n^ 7 
Joh* Bothwidi Bisk* i Linkbp» , n« 8^ Joh. Rudbeehiuu Bisk» 
i Westerås, n* 9 P. Benedieti Bislc^ i Linköp» , n. 10 Oi. 
Siephani Bisk* i Westerås, n* 11 N, Krokiuå Bisk« 
i WeiLlö, tt. 12 EritUB tXci Bisk« i ÅbO^ é» 13 Syh. Phry- 
giut Superint» i Götheborg, n» 14 Joh, Vngiu$^ S» J» i 
Calman n» 15 P. Melmtopam S« h i Mariestad» n» 16 ^gid. 
HunnittSf n» 17 Leonh, HutMtut^ ('^Luthérus rediyivus")*n» l8» 
A, EL Francke» n» 19 /. BureuM^ n* 20 Skepperu$. 









\ 



i # > 



Ji 



' ■'.' • ^ 









FÖRORD. 

•• • ■ , ' ; . . 

j}e h Gar diska iArchipet bar haft den ärani att 
i LUter.atar-Bladety iifgifvet-qf E. Gf* Oe^er^ n. 3^ 
Mara Månad 1838, Ugft^f ^tUl ^rund for den geniali* 
skf^, häfdatecknarens confe^sion rörande sin närva» 
rande nppfattning af historien i allmänhet och deii 
svenska i synnerhets Härvid gores den rättvisa åt 
förläggarens frikostighet mot våra minnen och visas 
det öfrerseende af Utgifvarens brister, att beggtt 
känna sig skjldige den utmärkte häfdaforski^reii sia 
npprigtiga tack&aqahet* Förklaring på de skonsamt 
meddelade anmärkningarne tillhör ntgifvaren att lemna. 
Planem mindre klarhet härrör till en del fråa 
brister, som ej låta ursäkta sig» till en 4el från den 
erkända öjaskani att tillika meddela en curmu di* 
piomatict^$ i sammandrag. Derigenom invecklades 
planen något för mycket, på det läsaren skalle £S 
se exempel på så m^ga siag af acta, som ett rior 
ga utrymme kunde medgifva. Derjemte önskade JJtf^ 
i synneirhet vara yå^a Biographer och Tapograpjiec 
till tjjenst^ spm vid i^ki^^kfare sktllringi» med tack- 
snmihf^t. cioiatlAga af v«Q ciqgwre 9i|derr&tt«eflsei» Uttt 



(IV) 

de kuÉna meddela något om föremålet för nio be- 
ekrifning från äldre tider. Deraf dessa många, ofta 
•i obetydliga, bidragen till en utförlig svensk bio- 
graphi, hvilken skalle göra tjenst som ett lesicoH 
Tid historiens studium ; deraf de många efter domsa- 
gorne anordnade bidragen till tvemha jordens historia, 
»• m. Med registren, som föija der Iftde seklets 
curs slutar (i 5:te D.), och som skola träffas der 

• 

17:de seklets curs nått sin fullbordan, som lär ske 
tned 12:té Delen, torde dock dessa handlingars ' be^ 
gagnande fordra mindre besvär, än om, efter en an- 
nan plan, hvarje del innehållit några handlingaf från ^ 
Iwarje tekei^sS vår historia eller planen varit alls^ 
ingen. 

Hvad *»if« enäkildej i anmärkniugamé éj rättade 
'inUitagen^yi angår, så torde observeras, ätt uppgiften 
1: p. 22 ej är af Utg., som, enligt hvad han angif- 
Ter I: p. 11 och p. 13 ur Riddarhusets 'Archif med- 
delat Stamtaflorna p. 15 — 38, utan att dervid vida- 
Te granska denna quasi-officiella uppsats. Rättelsen 
^r annars riktig. Att Amalia Bat^fdd kallas IV: 
101 Mauritx Stures i stället för Mauritz Lejon-- 
hftfvudi enka, har blifvit rät^adt på det sättet, att i 
Registret i VD. p. XI, det anförda Kungabrefvet ci- 
teras till Leyonhufvud: Amelia (IV p. 99.) För 
isnmärkningen att Collegium Antiqu*^ fast under det 
vppgifna året flyttadt till Stockholm, först 1692 fick 
sitt nya naihn, måste jag utan all undskylian taoka. 

Rörande K. Carl Xlhs däd såsom ett verk i(f 
i^tländsk politik^ framkastade jiig en förslagsmening. 



iini |Bg bor.4é ItingSi^ ii.åemr syitcif tfii 'H&dfHi' httfr 
«Ufonkare;> som Hr G«ijer, i; likson» Hr* Crotibolni»: 
hifilkeii åter fdrbondU fnig.l«e4 M lluafiJcHfsrik te- 
eénsiM i Sv^ UiU Fot. Hdn,, otjmnottk* Likväl öii« 
skftr jäg^ Hit större nppmä^ks^iobet fdstais af Beeeii* 
séatertte yid Gr^f Dela Maries MemoMrf» bas^Flo4e- 
ms* Af Hr Cronholm gjord uppmärksam pä ScA/ei?^ 
sers ]FttVaiide i hans Qefckiekie der XVUIJahrhuU'- 
dertåi fair jag genom CötlSgj^arens relationer silbftr 
skaffa jnig alskrifter af brefin^LUogi»i» mellan Herti- 
gen af Orleans och LafidiGkefveii af Hessen i Frw-; 
skii R)b8Ar4^bivet Cartoo K« 146«* Då de inl9pa, skp«; 
1» de i en foljende del med^elliSi Schlosser) sont 
läsit denfia brrefvexling, Tittnår, jatt »4a2^y Vt#Af( 
der Regent von Franh^reick dn^e&e JRoUe^ d£é gai\ 
mufkchtr.m ^9trH Tagen, 'tomifiiiierAq/i $p(i$ft.n Då 
iniUli känner den frcpmka propagandannt role, qi^ 
nei 4^8aa orden iBoebärsi mycket* H<in tillägger; 
i^WUt^ft^en darUber $eine bqndMchrifili^hei Corre-, 
$pon4e9^ a^föhren^um %h bett^i^^n, da^i derLamU^ 
Qrttf VO0 Kaågel schan ta^r . dém Töde Cmh XHf 
darfl4{f t^cbnteie^^ da»$ sein SeAii de» . Scbweduchem^ 
thtkf^ MMteigeH werde^nUli^g^n l^visa pemots^*; 
ligen» at|||ertig}^i^ Regenttm ietr0sserade sig för Hes*-. 
aieka thro/iia^en, i nit dennu fft-e )K.^<?^rh .^od föiK. 
erbetntSf oeb att Frrask«: Kab}netteis . chef läst ^^ 
pif^geo; dcirvié -m tc^moskdi^^ -s^ fjfiietj )>Iptt är ^a; 
att»osa 4iU dencbnmkltri^pg llsjrtigf^n^af flplsleiii,,' 
denne som mottog 6000 dalr s. m. af conspiratörerne 
vid FredrikshalK I sitt svar på LandtGrefvens na* 



» » ' 



X 

tifiMtiM din KofttttifeM bottgiiRi^ lyckimhkin M^^é* 
géti LfliidcGr«fWii« «oii tiU un thf«ii ^-^^^ d^lUvMliil 
Ih» la M^rqae hhå» upp4r||g< att ljM>kB0kii^l3lffi«å £4 
kotiora i blifikeii af 'K« Cirlé^ 8tu|MUÉde; ScU,. 'te 
KlUKHii' MiM riss, att Chii-L m^nAats. Skttl> iill méi'* 
tOfika oefe ufiéeriöhfiftg' sy^iM mig änéå Tani^ftf 
JiMden. 

Uppgtften rörande »ifägarsfao tcaii^ -^ keritttl^ ft^ 
tf^efiAl Vig. ganska ovkyldigt--^ Jkf ettattoii; db^ in* 
fS^åtiJet fir ett fel uf en synpmkf, nr kTiHéen ^l}tg/ 
giHaii &8^r briitit,h vårföre^ också Archivet4iat¥<%a «f* 
gflrig. |>enna 99n}4ctérhet»^ i «rval kan>i4NA €$ hftr^ 
}eda«{ af bt4st på >isti4«wil#rftndW händUnga»?^ i Skm-» 
Bligen ärVrik i dethi hfitiMetidl^ men ej^ ISf^^ föi^ 
lffti^vari»itdé genera(ioii« 

Anna i denna deitorde^mirvaktn #J t^al^i^ nog 
stt&ngt i anseende till imävkirgriÉngheten. -»Mleti^ äfWn 
denna har sinft gradet* £ä bio t. «x«^ bé»grépke^ 
finna rätt märkvärdigt, att i Fättniaridca^kéi» -Lflliea^* 
matkämmare -^ denne stympade k^ttåg^Hdéäre^**^ 
träfffi en del ef Luthers akriftier -^ Aen ebdlr> baken 
jKr .w järnte hans giasSgon oek en tmndlJirtislÉiktf 
bland 28^ fanor och stanAal^ery so» FdfcmaimbÉilkeW 
B^erlPgen sjell ettfrat; *äkmm ém naléJrå'^ énj^ 
svÉrdét ^tned-fotgyJdt* kera »ek 'MlMbA||eh)>n^^g^ 
vand den &åf hän gi^ ^ef tbklhf *^4 '-Hiå kan^ det 
i 'Své^skb' btMÉitng«lifsteMf»n^ synAantångén nb^^mifk^ 
vfttdigt,; fatt vetft «h<»ni kétt fSS idté^W^^tltihéé- >iff^ 



( VII > 

- ^ I 

MiaiiAd '99ail{i Medicin»^ Doctorer och Apodiekari i 
Stockholm» ej kände bären af RbamnusGiEitharticti»,'*) 
o. 8. V* Jag" bar- 5askat att sa .meddela starått oeb 
stort, på det att genomläsaren måtte liksom tycka 
sig ha genomlefvat några stunder af den tid^ hVilkeii 
ar i fråga^ hafvande derunder genomrest delar af 
Bverige, träffat ett märkvärdigt ögonblick hos man- 
gen pniärkvärdig person och månget betydelselöst 
Kos namnkunnige män, bevistat domstols och här- 
bergs-uppträdeo, *'^) idort »^käbbel» mellan en Bi- 
skopa och enÖfverste pågråmunkaholmsbron''^^^), an- 
märkt ursäkter af en Generals. &e(;ei»f, som slagit en 
ikrifväre, att han neml. trodde det var en borgare^ *{") 
o. s. v. och. detta allt, utan någon plaA, som förut- 
sätter qågon fullständighet, men tillfälligtvis, liksom 
^et sker, när man färdas i sin egen tid* Slikt mö- 
ter väl ej i Historien. Men i ArchiverHe bor det 
ha mött dem,Nom skrifva historien. 

Gåfvor tSl DelaGar^ka Manostriptaamlingen^ 
kft nedan aisia redovisningen, ej saknats. Här må 
aaf&rass 

i. Från D. D. M. M. Konungen och Drottning 
gen af Sverige och Norrige: Bref af åtskillige re- 
gerande personer, afskrifter af bref, söni vid yigtigä 



\ 

y 



»*) T* ex. X* p. 144. DL p. 9. 
*♦♦)' X: p. 102. 

-ifTÄ P»:96* '^'^'"'^^ '■ 





( VIH ) 

\ 

I 

tidpapktor infloiil^ facsimitier af qffieieUpi h^U , fifo 

JNapoleon fii..:inii ' ' « ; 

% Frän, B, Mqf,tJS;a»u^ LUJ}VIQ t B0, 

a. Aulographer af Furstar qf Bayerska ' huseU 
fchurf ursten Ferdin. Maria \Q1% Ch.F* Maa: Ema- 
nuel 1690* Kejsare Carl VII 1742, Ch.¥. Maxrnv- 
lian ioseph III 1749, Ch.F. Carl Theodor 1796. 

B. •— — — — «/* Zweihrilciiske huset: Hert 
Gustaf Samuel Leopold 1724. Hert. Christian III 
1734. Hert. Christian IV 1752* Pfalfz Gr. Frie- 
drich Michael 1767. Hert. Carl II 1774» Kooimg 
Maximilian Joseph 1797: — allt utgörande bref till 
andra Furstliga personer. 

3. Från H. K. Ä AUGUSTA AMELlJSlBer- 
iiginna af Leuchtenberg : Kon. Maximilian 1809. 
B. Kejs. H« Prins Eugene Napoleon, ett bref till 
Hertiginnan, hans gemål, skrifvet då Han var t« Ko-^ 
nung uti Italien, samma dag han vunnit en seger 
1814; Prins Augusr Napoleon, eit bref skrifvet 1829, 
dåihaii l>eledsagado sin syster. Kejsarinnan, till Bra*^ 
silien. K. Ludvig 1830: — allt, utgörande enakllde^ 
bref till Hertiginnan. 

Bland documenter, som ökat samlingarne, niå 
vidare anföras: 

Ett Jtejs. Pauls bref till K. Gustaf III, der han' 
1787 undertecknar sig Svenska Konungens 
/ le tres devoué pareht 

- ' Paul. ' 

Bref af Benj\ Consiant och Lqfayeijt^ , å^t^ Wiå^ 



c w ) 

mre en gåfra ajf Qf S# ^fii* v^ Snebteléii;;!^! blail 
ar en skrift af Wuikmgi^ns egen ' Kand^ gifvet af 
NordAnier« Miakllu^n Hagfaes; håndteekitinjg^ af Ryeka 
Kejsaren Nicolaui^ bref af K. Z«^i^'XVfiI,bref al ' 
Prinsen af Oraaien (till K. Gustaf IIIl784'*-87) ».m. 
Ett bref af J» O. Oa^^ttiemm ^W Ol Éergklint^ 
har^ gifvits af Bergklints inåg Bir Kyrkoh. /. Z. 
Hyllengren i Lekaryd; bref vet är skrifVet från Wi- 
en 1772 näst efter Revolatienen oeh Tilas död, myc- 
ket bfide mförligt dcb intressant* De äldre hand<^ 
litigarne hafva ökats hied:* 

^enbän^g nppifats af reformfatorn OtaUi Petri: 
tben 22 Martii 

Undfick Hans Nades breff iatt inzetie ij Myntei» 
iBestérens achter tlUike 10 mk lödigt söllfiVer Tét 
gillet 

D. 26. / Ölans Petri. 

K. EHk XIY^ bréfäU Jacöb Henricsson att 
flachs sände till Wastena béskeä ötn hvad Söm 
sändts Warberg äll undsM^ttning d. 1' Nov. 156S. 
' Ratnftti Ludvigssonk qvittd, ati Welbördige Her 
JSrén Pedersson lefreradt igen de achter från Sal. 
kdn* GiSstafs .tid, faan' hade länt; dat; Stbckh. d. 2 
Mart* 1580. ' 

R^ Droi%. Nf GyllewiUemau aédeV tflt att sätt- 
ja till Her Hoffepskiltz räkningar. Fnglevik d. 16 
Ang. 92. 

En Hertigin. Sophias egenhändigt skrifha bön: 
Så bedie vij "ti gh J e aw b åld 
Ta högst i Himmelsthrone 



(é 



( a: 5) 

Och all vår synd f^rsbim ' .:'./' >n i:< 
TPy ta» ÄSi di«n di^obr dlw . ^ ' f»/ 

.KiiQ- bmim. Qcbfttfttsin älU - -t 

£Uio tigh.ftcsttfir dcb linamdh < 
Then skikki eviiiaerliga falla» . 
... ' ' Ann^ Cf. 1567 SOPHIA*. .i 

4ess dagboi^^ för 1571. UpfKtagcir .antoakdii^i: f^ 
livar dag från d. 20 till d.^^i ^n af årota ; wåiM^ 
d^r, bvarundef. jhfA 4^^]'^® gSnSj^f nurfäk^^'' de 
Musko\viter frän i/e^ Hvtia Rytsland. i; * 

Märkligast jMr w W4$^€^^ef§ ift^uir^qfl^ or)ginal 
af K. Erik XIV* • den tf/^fi %i^^, ^i W^aavatA^r 
Det omgifves först af alla Svenska provinsernag.;-|/;|i» 
pen. yt|i|i*s|9,. rj^ransen utgöres af de med, K. ^uset 
beslägtade adlif a a)%.tet||As viipeii : Ék», Stiir? , Ba- 
ner,, Kruminedif^h, iPinnou, . Bjelkv^ !K?®»> . TinvlrJ^ 
ner, Afarine^äner, von j^Ui^ingpn^iiJ^iQ^tfi^.aläft, . Ud-; 
gislasöner,, Bran^ Spärra ocb vcm^ Fitzen. Vapnen 
likaom Qfrifj^.^prj^i; äro af KomiagfA fäi^belafda; 
namnen p^r^i^tade». Inkc)pt}^p^; i^nl^ioma efter fi-^;; £• 
Gr. Wetterstedt. 



i «i . 



. ■ l •■ ...>:■.:■'■: :\ 



tJ*CIF 



GIFVAR^H. 



•v '. 



1< • Il • • f • j 



oi:.»'nf»?''>in5it*i i )».'•:« « i 



( •' * t* « •« 

r » ' * M • 



f •« 



ÖRISTA AI?DELNINOENa-,! J .^i "-v 






Stographiska Sändttftgut*; 

MJeiJonbergf p. 1./ Leifonprona pu 2. Leyohhufimd 
p. 4. Lichtone p. ?♦ X/«7?ie p» 7. LiUiecrona p.lO. 

Ldliesträle p. t O, Lilliequist ^^* 11. . Jf^i/lierot fA2, 
v* Lillienhielm p. 13. v. J. Linde p. 13« Jjinne^ 
riui p. 14. Lundiui p. 15* X^^i^otiPiP ,p\vli5(k Jtfac^- 
Aer, Mifrdiftif^ MeyeryMelli^f.tQ. Mäpp0t f.i,'^^ 
©. if* A"aé/wp..i8. Og-itofe p^ 19. (N?j|»«4«t^Ai,>^Qr^ 
ekartwm pKCO.^ Orr^élt p» 21. Oxenåfi^rwA^if 
p. 21. ££»ffi p. 31v CVm/ fu. 32. £r/Å,pw>3a. . (^ 
il»ir«/ pv 34. j fi«<li7/^irefM«m p. 35*i/:C^r£7^^ €Ss^ 
A^ifé?»^ ^p. . 3B. ( ' Jbfftcm» Ax9léäom p^ 87..i \Q:vifmtf£t- 
miiku Mnnéd^kkén^ 4U FäHitzMb^fJSmimqviåt^^fi 

JMhééff i»iknnii^ni ie 11 B.) V ^* ' >it^ie«^r»Mfl 
p. 69j. AiHréMttMé vp« ^:. i<it«aii#éiiMi#2) pi >7il . ^^Jb^ 
««ri?»/^^ jRi^dM*? p. Tfti ibfi»M^ jRo&MiTp>7a 
ÄrWi«% ifeÄilk^^ Scliiroie¥ut p, Wi»y\}j5e*. 

re p. 81. iS^^(tp»^«8i^A19^M»»»lv'^.^^^. v'iS^^ 
hielm p. 87. Stiernstråley Stigzelius p. 89. &«/- 



( XII ) 

urm p. 90. Siålkandikej Soedbej^ p. 91. Svinhu/- 
fmd p. 92. Taube p. 94. Taube^felt p. 95. Ter- 
terui p. 97* Tessin (t) Thegner p. 104. Tortiens" 
$on p« 106. I7(^t». 108. VlfelU.Waebimeuter p. 
109. Wädman p. 111. WHienberg p. 112. »Viw- 
g^e/ p. 113. Wrede p. 116*\ Yskuilt Ztmmerman^ 
Äkerfelt p. 118* dm, Prins af Lappland, p. 119. 
Om, Bothvidi sdner, p. 120* örnfigcåt^ Örnh%fvud^ 
p* 121. 

ANDBA AFDELNINGÉN: 

* * • 

. Btaiisfiska Handlingar: 

• ^ '• • . • ' ' ■ • . ... , 

Lagit^tande Makten; fiikidMgelkindimgmr p^ 
12$. . Si^^n^^a Riddarhiåiei p. 132. Mänken p. . 133. 
Lagik^amie Jfakt : Sven H/ffJR»U. |). 135. 6^/a 
Vnfi^äti p. 138. KrJgtrmer p. 138. Lagman$ odi 
Baradirimr^ Svea nk# och Norrland p. 139. .Göta 
rike p. 147 Ror> Wettenskap och kontt p^ 153. i!«- 
AJ^)» p« 156. > Grf k. reform, katbel^k, .Sv. Kjrka9» 
BiMtryckstunnéii. * Deolaraito Gleri \1647 de libi><, 
l3i)riB^« Jas l^MioikfU JBkoHj&mi p. 176# iBy^ikci .Cohm^* 
ptgniet Weilerriktitisii xkeppsbj^^s^le^ Al^ikenska 
Comp. (htindiiika C« fifaltC - JjftfHa :< K«hiisl«liei^a 
fiAet. SkofS!f^9mmw^yM0kiH/^e ^^nteiOiM^ar p. 18S# 
Bfärag täl Sveuåku Hf^fvudnäringim Hå^ria p^ 204^. 
Upplysning om 4 i. ki Albft iLbi^Sd^ BAlMh^ ' 
p^illM. . j9%iig* i. \Klpp$(f^k,siik i^edeiOfirgi aAJ^ 



«■■■■■■■■■■■ 



Tillägg och Rättelser. 

JlDgle4:F, 68. Rörande BelgAnékhohntmöM* Bsslui 
må ai^fdras, att Utg. i ett nianuscript p^ Strö *) af Qlof E^tei». 
hexg träffat den försäkran, aU Hfeig^andsholmsmötetH besliie. af 
1382 omftörmäles i ett af honom sedt Räfsttings bévu åt 1413 
.föiraradt i R. Arch. P. 197 r. 14. fo», läs Ärarsö/i. JP. .JMS K 
12. 1778, läs 1788. P. 238 r. 8 neri^ 1748 läs 1478. Ill a P. 
.147 r, i Se p. 370. 133. lä?: 37 och 136. P. 177 r. 3* nerifr* 163Ä 
lä» 1732. . P* 230, r* 7 nerifr. 1648 la» 1691- R 236 n 14: 1565 
lä» 1656. 

WI DwUn: 2idra sidan r. 11 ncrtfr. Axels lä;s^ Brik Aicek. 
.soQs. P..130 r. 8. grad . . läs: graTamina. 
. . VIII Beien 2:dra .sidan: Johannes De Qeert tillägg -jÉé*' 
»tuor. P. 89, r. 8 godt, läS: ^arft. P. .90 r, 3 läs bUlif^. -Pi 
150 r. 19, Se t. Sticrnm. Höfd. M. II: 189. P. 209 A 210. läs: , 
Beaulieu. P. 250 sista' raden, läs: vränga. 

IX Delen: P. 16 r. 7. Mxs Baner. P. 37 r. 1* läs incom- 
moderar. V. 54 r, 3 nerifr. Far^ läs: Farfar. P. 71. r. 15 
Toro, läs : vara. P. 145 r. 11. står 1756 läs 1759. P. 164 r. 
2 nerifr. 2 Oct. läs 2 Dec. P. 167 K 7 nerifr. Briefwechsei 
III: 8* 144. IV: 8. 230. SUaattAnxeigen He/t XXIV n. 6 



*) Strö Manuscriptsamling är af stort Tärde. Katalogs- 
utdraget i Skand. Samf. U« Vill är allt för knapphändigt, för 
att derom ge tillräckligt begrepp. T. ex. Titlen infolio n, 27 

o 

^^AtskilHge Comedier^* innehåller samma svenska tbeater-styc- 
ken,, ^varom utförligare handlas i Sveriges Sköna Litt. lll«p» 
4901. n, 74* Fru Henrikssons « 4 läs: Jon Henrikuonå o^s^ v** 



( 5MV ) 

•id. ^» 8chhM4ri Qeuikhf deg XVIII JakHiundérti nd» 
202. P. 21L Här anförde bref träffas förut tryckt i Biskop 
Agardhs promotionsprogram Luad 1826, meddeladt från h* r* 
Archif» . - * 

X DeUn: pM. r* 5 E* Läs: L» P> 4 r. 16 läs: ytterli- 
gare» P» 8 n 13 läs hölU^ 2>. P« 11 noten n 2 råder, i&s: 
råiM. P* 13 T, 13 läs : innthålla. P« 14 r. 9 läs : yoier^ P. 
18 r«. 2 synes läl: ^not» P* 23» r. 4 läs: isareU^ P. 34» Ir. 4 
l&s.: 1640 (dog d. 28 Oct» s. å») P» 35 n 1 nerifr» års, Hta: 
rfam. P. 89 r» 6 läs: Ocrttens. P. 98 Ifts: MmMé^ 1 4 § 
U#] MteUllus. P. 99 ''in BibU" läs: »Wii fiibliotlMlkairi*^^ 
P» ^ll'«n 2 läs^ mu»gynmiar9r. P. 121. läs: åumm$tkupp^. 
P» lai år 1658 St. €» 143^ P» 135 r» 16 läs : kSrai, R 
140 läs: WulUutnna, Fårentuna. P» 144 n 3 neriTr^ ddi- 
lef^t att de « « läs: .iehle$^'^ mém kärades mtt dt: P» tSi R«r. 
W» d; K» Härefter rättas Sv. Sköna Litt» IlL p« 514 eeh til. 
Ifij^ p. 515. P» 161» V* 11 läs: suis» P» 162 r. 9 l&l: S9«. 
cm» P» 170 r» 5 nerifr» läs: éecundariam. P» 17$ läs: K. Dtf. 
nid^ P» 228 in med. Cland, läs : Bland» P» 22% 6 nerljfr» 1: 1» 
Ifts: 1: T» P. 230. r« 4 nerifr. läs: yi^nr. P, 237> rl 9 ner- 
ifr^ Ha: exegeti«kav 



I "A- 



* iW ■< i^ 



"V 



i 

i 



I 

\ 



Dela Gardiska Archiyet 



\ FÖRSTA AFDELNINGEN: 

Biographiska Handlingän 



E. 

(Forts. fr. O D. p. i21«) 
Leijanierg. 

«— JfoKi Envoyi lili Engtandy . Baronett ooh 
Itiddare, tkref fr. LéadoD d. 18 Mardi 16^ till B. 
CaoaL M. &• D. om ain ftoftlaa, att Mr. nCarlilla)» 
d#(Eererata commisioaea äll 8? erige och i lyanorhot 
öfver det, att han ea så elak Ssorsteraro med sig 
hafver, som icke väl skall kunna exprimera sig, som 
én tolk bor« L. trodde sig knäna skaffa honom nK 
pell och en annan förordnande, så snart han dfirer* 
lemnat, med alla ceremonier, den medhafda Orden^ 
Men som han är en stor favorit hos 0äe de Bao- 
lungams och Arlingtons parti, som nu sitta i hSgsta 
eredit vid Hofvet och lära förot^aka stora förändrin- 
gar i affibrene, ii miate datta hanligan ftmftsnmm» 
^ (X DlL.) 1 



( ä ) 

L. trodde Tisst att Philip Medow, som var Protec- 
torns Minister i Danmark, lär bli inan kort employ- 
erad i hofvet i en sådan charge, der han kunde go- 
ra Sy^rige^ som hiin är- du Cdeur et de TAme tiffec- . 
tionerad, stora tjenster. lian har här hjelpt L. att * 
sätta Sverige i stor credit, hv^rfSre L. ock sökt att 
gätta honom i credit vid hofvet 

LejfoncrénaJ 

— Johan j (Holm), Hof skräddare och Kammar- 
tjenare, son åf Ryttaren Ola Holm, adlad af Drottn. 
Christina, förmodligen i den afsigt Findlings författa- 
re uppger, blef 1665 som • lloflntendent af Agneta 
Horn erinrad, att låta henne betala sig de lånta6400 
d. k.m., och återställa henne det. 2 frelsehemman han 
hade i underpant ocK hvilkas ränta utgjorde 10 pc« 
fSr lånesumman. Han ville '^eic ej hörsamma ben- 
nos ^enares tillsfigelséir att nf3rfilrdiga99 räktiiifg och' 
ef eller läsa det documeni^ iom Notan Publ. honom 
httron tilhtallde: Dä han ldS7 d. 2 Au^. dOft, le^* 
mitte han \A anienlig egendom efter- sig>' dock så 
gftldbunden, att skulden lidå afrérgick egendomens 
viorde; Enkefrun Barfcara Dorodtea befultmäktigadé 
deffföi*é sin inåg, KiigsCoiBmittmrieh sedermera Lands-^ 
h|tf£Bg^n Mårten Trotsig och sin son Seoret* sedaa ' 
EiivoifeB Cbristopher LejoacrMa, att boéts affA>e^ 
öMnrta^a, bibehållattde SSdeifora/ b^tc und^é iAtt 
sty^rsel) dTter hennes ddd öfTertbgs directfoAeii åf 1)1- 
rsioKIr Gyld^nstedt; . 1724' vår snesta skalden gtitöén, 
så att kian kunde skrida tUI godsenilt dell^g^ ; G^l- 






denstedtska sterbhuset rar då graverad nied 404%$ 
d. skuld till massan, hvarom det lagfordes af Léjtitf^ 
kronska.' 

^— Chriiiopher, Skalden, skref som Svensk En- 
voyé frän London d. 18 Febr. 1696 till Qrefve F. 

Wrede. 

• ■ ■ . 

HSgvälborne Grefve KongU M ajtts Båd och Ff »^t 
d^nti KongK CammarCQl\egio* . / 

Nådige Herre I -^ 

Såsom ifitet af mig hogré öMskåft än |»å hägot 
liätt att känna vyså dhen störa ålrå jag hafir ätt, i- 
genom mijné 5dnijukäiä<e ijéiistéf, fullgöra hiih pliké 
och skyldighet emot fers 'Hiié<3^^fl. £xélt:s, sä kiindé 
ej élter något tiiig Inerå f&^nä äh att {ornimhiä af 
Eders BögGreS. Exell:s ^'aéiga skrlftetse, dhét iHan 
in nom kort hafver hit att förvänta Hogvälborhé Herr 
Grefv«n Eders HogGrefl* ExelUs Herrson, då jag 
hoppas vinna tinfålle att gifva vårkliga tecken af 
dhen sanskylls vördhadén jäg drager for Eders Hög- 
Grefl. Exell:s' och alle dbes HögFörnäme anhörige. 
Dhét är sant att min foriuåga pä ett sätt eller annat 
ftr aldeles ingen, men jag skall så uppfylla dhen bri- 
Sten igenom ren veritable nyt, , att lätteligen skulle, 
Stå dheraf att domma, dhe^ jag. och alt det Tjnga jag 
kan eller förmår är Eders Höggrefl., ExQeJhs ra|.^gle|| 
tillhörigt och skall jag mig så förhålla, att Högväl- 
borne Herr Grefveif, EderA ^ggrcfl. Excelhs perr- 
son må gilla Jtminstone min i vilja ocb åtrå hvarom 

• . ^ *^ ..u .. .. ..ii. di* e«.r .,' .J^ '■. . ' - 

i* 



\ 



( 4 ) 

Jag. mig. 8å mycket laeraTörsälorader giSr,,sODi hvar 
och ea både kSnd och okänd. eij tillfyllest kan b», 
römma Högrälborne Herr Grefvens store mentes 
och hQgstbesprislige.condaite: hvarfor jagok med så 
nickel större .längtan förväntar ankorasten, och vore 
önskeligt dhet sådant skidde före håfvets afresa* 
Hvad eljest här kan vara nti^st värt af ett eller an- 
nat att observeras, skall o<ih gienast vid *håiiden gif- 
▼as, så vijdhe min. ringa kunskap sig dher nthi 
sträcker. 

Eders HögGrefl. Excelks täcktes i Nåder ef- 
terlåta dhet jag mig af dhetta tillfallet må betienai 
att åtejr på dhet ödmjukaste tacka för all dhen höga 
Nåde mig vederCaren, och ännu dagligen, vederfares 
Af Eders Hoggrefl. Excelhs samt. uthi dhensamma 
hilga nåden mig ytlerlivare ödmiukast ^tt recommen^r 
4era, såsom dhen dher uthi diapaste vördnat fram* 

härdar ^^ 

Hög Välborne Herr Grefve . 
Eders Höggrefl. Excelhs 

ödmjukaste tro|;naste 
och hörsammaste tjenare 
C. Leijoncrona. 
Om denna Ltiyoncrona se, Hammarsk. Sv. Wit-. 
terh. 2difa Uppl. p. 133, 139, 191, der. han högt upp- 
skattas som skald, men der 9)hans jordiska vandringn 
är aldelés obekant. 

Lejmhtrfvud. 
' •— ' Äxel^ Oréfvé^éll I^sborg, B. B. panlskref 



( 5 ) 

■ 

1613 d. 28 Not. i Stora Haseby éU Wälb. Bodet 
If Fason till Ffidsore &v 7000 gando^ godo; äkta och 
oförfalskade Rdr soni i Danmflrk ooh annöratädes 
ginge, en mängd gods otk gårdar i Norrige, faviUda 
modren Ebba faonoln skriftl. nppdragit: förat på >iio* 
menket: Sorin soekn Skede, räntan 3 pund malt^ 
Giester de. Edtmoldi i9ckn^ Habellstad, Ftendium» 
OndoUen, Qpsud, Arstad do* r-^ SéllSer <&c» och 
fairad yttermera gåniar. ooh egendomar, som kuntia 
nppspörjas noss att tillkominen i . Norrige med all 
ain härlighet, förbehållande sig A. L. att få h^ på 
Hnseby sin tislelse någon tid lång samt tiU nödtorft 
få bygga och fSrbättra gården. Ett documen^ som 
torde f&rrjena att 'af Förpantarens arf vingar in exr 
tenso staderas. Desse Norrska besittningar Toro är£r 
de från exkangen Måns Bryntelisoii. 

— Amåka Bai:^eld^ g. UK RiksDrotz Maurits 
L. hade 1608 llUit K. Carl till Riksens gagn oeh bä- 
sta 1 fkepp oeh iOOTVor sp^nmål, som lo(vades 
åter f&Ij. året, oeh ansökte betalning Kos K. G« II 
Ad. En kdpman S. Sevin hade bjodt henne för sk^^ 
pet,«h vars tackel och tåg yéro från Lubeck, halffjer- 
detnsen -daler. Spanmålen hade ^amraarråderna 
henne fråntagit 1610 tHl K. M:s hoffortäring,lo{vaade 
strax vedergällning; slätande Gr:n sin supplik: 

*E. E. Mtz ) 
• « ödmjuke och anderdåtHge thienerinne 

Amelij. 

* Ktäfde ock i anledning deraf att Stegeholms 
DonaHonsbref andar én Enl^greffkina 500 daler des* 



( ö ) 

•t fluniiiei ^om iRr 3 ir berSfvade» iMifies &väruior, 
måän K. M. 1^ taga Grefskapet frin Hennes Nåde. 

Kamm^rRåderoa Nils Andss* och And. Nils» in- 
tyg »af ^^ekholraa slott»» i. 10 Jolu 1610, innebär, 
att de tagit 50 T:or tig oeh 50 Tror malt fräii Gref- 
vinnans skeppskapten till sin Konangs oeb Herrea 
Hoflfbrtäring, »»nti stort trång pi spanmål, hvUket vi 
villeligen tilHörse oss att Hennes Nide hvarken oss 
eller honom (K. M;t t Skeppskaptenen f) derom f5r«. 
tftnkandes varder, elter éet ftr i största trftngden skett, 
ooh Ti härmed lofve och filrsäkre med det första uti 
höst vilja redeltgen och irltgen betale$n dculle hen- 
nes Nåds tjenate, så fort fogden i Arb^iga inbärgat 
säd, der £ä hämta lika mycket igen. — Ännu efter 
iiera år var skaldon ohetaidé 

— Guiiaf Adot]^, RiksRåd, Fältmarskalk, skrof 
aftt tostamonte d. 2 Åpr. 1654, deri han bjuder, att 
då hans säner blofvo 10 år gamle, skulle de sättas 
tillenTheol.ProtiUpsalajatt gå till kost, b vilken Qcb 
skaM hafva inspeotian öfver dem, och en Capabel 
TheoK Stodiosns att dem informera , natt. de i deraa 
unge år till Gudsfruktan mage ofvade och hållna 
blifva men när de begifva sig på sina rraor, om de- 
ras pmsci^tor är theologisk eller politisk kan vara 
lika godt, iet han eljest är en skicklig och sedig 
person«99 Jacob som äldst skulle under sin visteiso 
I Holland eller Tyskland få åriigen 3000 Rdr, men 
då han vistas i Frankrike eller Italien 4000 Rdr; 
hmåimn Gustaf 2000 Rdr på förra, 3000 Rdr på sed- 
Afura atfllet. £nkan skulle inreda £Hen|^ Kyrk9f 



( 7. ) 

•pm liao lltit uppmura ooh losa den i Sthm hp- 
•tällda aUartaflan för 250 Rdn Choren i i;r8ta Kjtt 
^« fkall repareras och ny predikstol ocli altartaflll 
gifvas. Han skref oftast Gustavus Adolf hu$j tiljägy 
^ande stuttdop Conte^ stundom C:te Lewenhaupi. 

Lichtone. 

— Rolert, Grefve, K. Råd, Fältmsk. skref å. 
7 Febr. 1689 tifl d. v« Landtmsk^ Gyldenstolpe, att 
han ej kunde anse det obilligt begärdt, att hans hu- , 
strus brorson måtte vid Riksdagen företräda hans 
ställe, ty han visste exempel, neml. att tjröbn FaL 
kenberg ur 2:dra klassen förträdde en och annans 
ställei i 2:da classe, undrande att Jacob Fleming^ na 
lagt sig mot Lichtones svågersson; nöjd likväl, att 
Landtmsk. gifvit honom en förnämare vicarius. 

Laiie. (Se V:te D. p. 47—49. 

— Axelj Grefve Fältmarskalk, efterlemnade i 
sin rustkammare 48 byssor, 13 pistoler några ii|sd 
hjullås, några dubbla, 3 st bågar att skjuta med ler- 
kulor, en stälbåga att skjuta med lod, en Nurn1>er« 
gerstålbåga med lod, Svensk stålbåga. Turkisk flitz* 
båge med kpi^ber.dph 7 pilar, Ett stort slagsvärd 
iii«é förgyld ' kröitz, 3 fyrmossare» En falk af träd 
att fånga lärkor med, rapphönsgarn att bruka på sn3, 
garn méd strängar att fånga lärkor med om natten, 
13 gamla standarer, 10 . Q. fanor, 1 Hillebårdj^ >)2 
hvita (i pfrgasftents band) Lutheri böcker,» ett par 
glas5gon) en Wn kastorbatt, 50 st. messingkgädde- 



(8 ) , 

krokar, an hand IJniitaka, ~. I ivq^fet i Spm> 
liogs hal var Bit meuingiakSp , ' m knplåckod 
kitta full . med bref, ett timglaa, 3 rnUar contvrfegr, 
ClaneralM» nrrädenhattf *). 

— Axel Axelitom, Landtbafding i Upwila, fSr- 
dfl Jooroal onder tio ntlftndska reia 1661 — 63 bSrjad 
d. 3 Maji 1661 i FBrrara. D. 7 böide faan ao iköa 
musik af nonoor i- Venedig, begagnande Jean e Pan- 
loa tidskola, säg d. 18 på Chr. Hfärdidag en proces- 
sion på Marcnstorgét, der Dagen gick med Påfl. o. 
Ketjeerl. Atnbaisaddrerna på hvardera sidan, däref- 
ter Senatorerna. Besäg d. 26 det mm i Trenta, der 
Tridentinska mStet bSlls d. 11 Juli i Angsburg. Till 
hel. kors l^kao har Drottn. Christine gifvit 5000 
Rdr. dä hoD der bSrt Magister Beis predika. D. 38 
Jnnii 1662 i Schweiti och staden Mattre beslgsCarls 
af bargnad grafrård: De» Opt. Max, Caroli iitelifti 



' *) Ett bref, lom Ug bland dMne GenenU conc^ler: 
Hanbaffte Herr Corporall 
J bu loff «t koniMA hijl och qritten Ruitkuumain. 
EibiArn Bkall blifra hoSourerar. 
Petter Berndiaoa höll brfillop i illndagt. 
HOr TErfru krig:tfu1k, lyttare ocb dragioner:-' 
I.a^fer nioB roiter ocb byuor i eder alida nBr j kOBUu. 
Igen Till reu till kopparberget efter ayittt. 
a fort 1 Sonitatorp, dock akrif mig till en Ja. 
Je gir b&r i sin aaklinodigbat 
ljuger allt det han sSger. 
4 d. 13 Dec. Men Jag fCrbUfrer Hr Cor^ 

poraI«iif trogne nia ocb Renare. 



( 9 ) 

# 

AMMmi eswreUuif Mwratwm oMdeni pjb Hehedik 
eoewut k9C. mi mamumenium reliquU 1476. De Ro- 
meraka aiitiqviteterna i' Frankrike beskådas med 
uppmärksamhet. I Oct. anträddes Spanska gränsen. 
I Madrid besöktes Comedien. Erkebispen i Toledo 
tjente for 1000 dacater om dagen. Bibliotheket i 
Escnrial egde 18000 bäcker i 24000 tomer, alla i 
lika band, förgylta. Borden äro af marmor och por-» 
pbyr. Manaeriptsamlingen ston Apotheket litet. 
I KoogL Slottet i Madrid fans en comedisal, der 
Kangen lät ageras. I Orleans i Frankrike sigs 
Pttcelle gjord i metall, med nedfallande hår och kask 
och harnesk. —-Universitetsstäderna i Europa besök- 
tes i synnerhet. Resan kostade 11,305 Rdr. Märk- 
ligi är att se huru Sverige då valfärdade* Ofverallt 
träffas Svenska ädlingar med sina Guvernörer. Everdt 
Horn var med Lillie på dess resa. En prophetia öf- 
Terlemnades de Svenske Herrarne af en lärd man 
från England, der det bland annat heter: De Svenske 
skole gä in i Italien och intaga de förnämsta städer 
1609. Rom skall af Carolo (X) omvändt bMva 1671. 
•—Man ser här, hvad Svenska namnet blifvit i Euro- 
pa och kan deraf sluta att resor fÖr svenska ynglin- 
gar den tiden måst ha ett eget behag» 

— Axel Jokan^ Of L. vid Pommerska Cavalleriet 
stadfästade och förökade sin Moder M» E. Stenbocks 
inrättning af ett hospital vid Löfsta Herregård; an- 
befallande Kyrkoherden i Kimsta och Löth att hans 
gåfvobref i Kyrkböckerna inskrifva och öfver efterlef- 
naden noggrant vaka. Hans enka Agnet (^ JFdbi^m^ 



' ( 10 ) 

ri9//«r Wr^de bestämde i sitt teftameme af Mefl«vill 
d. 28 iunii 1730, 24 $. att oya ryttare af jero ekulle 
sättas på Kimsta Kyrka,! 2& ^^. bestämdes att 2 8Qner 
af enCommtoist^ i Stbm skulle' under Prof. Celsii in<- 
speetion underbåUas tills de kunde få Wrediska sti- 
pendiet, m« fl. gåfvor till Kyi^kor och Hospitliler* 
Svärsonen €hr. M. J. Dela Gårdie blef Exsecutor te« 
taménti. 

' Lilliecrona j 

— Gustafs Eongl. Råd, Canzler ofver Lunda 
Akademi, skref som resident i Danmark till Grnn M. 
S. DelaGardié på Krapperup em dcss^ förrymde gäl- 

denär Wadel: Cest un homme^ qui a seloa 

que j'entens de tres nieschantes intrigues et il y a 
grand apparence qu^ a la fin il se mettra soubs la 
protection du Roy de Dennémarque pour estre dåns 
l^asyle des banquerots a Fredericia. 

d. 28 Maji 1674. *). 



. *) EKura.ihömi^ t>ll 18;de seklet, ma JfnstitieCsuisl. J. V. 
LiliestrÅle (så skrifver han i^amnet i sina bref) här 
ine4 några ord ihågkomnias. Flera bref på vers till H. E^ 
Gref Pontus DelaGardié och hans unga son (DélaG-. 
Arch* Förläggare) förvaras hiir iinder Litt. L. ' De andas 
alla mindi^ åarti och sundare moral^än hela den mor a Ii. 

t • e r a h d e G uiita iranska scholaHM vitter hetsverk tiUsammaii» 
Utg erisrwr sig.häririfil Qn J[>e]|rä^telse. af Leopold, som hed* 
rar honom. Då han först^ gången var på hofvet, var K* 
Gustafs fcirsta frästa, hvad han tyckte om Fideiconimisset. 
X>eopold, som qogsamt kände att tonen i hofvet- var atC 
"blottn>elé* \left^af ICohung^n Ullbäkasatté ioch martafläga-» 



( 11 ) 

— . Aiid€it$ NUnunj KrigsCommbsafias, avise- 
rade 1662 R*R» Forbus,, då denne vistades i Abo, ola 
hvad som vid hofvet kunde passera: £tt bref vid- 
rör Rysl^a Gesandterhas affärer, som J. Ekebla skilt» 
rat. Conferenses med dem af B. ^^kytte^ G. Kurek 
oeh G. Posse hade hållits i CanzIiBådkatnmaren från 
Åtta om morgonen till Tn eftermiddagen. DrQttn.^ 
och Regeringen är om L m* i Cantzliidt) om je* in« J 
€oIkgienia (nb* då RegeringsHerrarna ftso i 8|aden}« 



nade mannen af en äldre redbarare tid, svarade dock med 
att upprepa en stroph ur poemet, der Ingemund råder, att 
inför Kung«r ej tala det. som kan skada en med-undersä» 
tes opinion hos hans Konung, hvarefter K. Gustaf yttrade 
sig med aktning om mannen och hans arbete. 

En mängd förbättringar och tillägg till Fideicommis- 
set lemnades åt den unge vitterhetsälskaren Gréf Jacob Dela 
Gardie. T. ex. att tillägga p. 9 näst efter 136:te rersen: 

Den som ej tror odödlig.het,gör klokt att dygd förlåta* 
Om ingen Evighet är till &r d^tta, lif en gåta. 
Ett trolöst hjerta litet är, så lågt och klent som vrängt, 
Att kunna liitta stora ting för inskränkt och' förtrångt. 

Tin H. E. äref A. P. Bernsdor£f sände han ett exem- 
plar med följ. dedication: 

Danmarks Skatt! vårt tidhvarfs' heder! 
Bernsdörffl anse blidt, jag beder, 

Att dig här en okänd hand. 
Vill ett vördnadsofTer bära 
Dygdens folk dig allstäds ära^ 
' Utom som inom ditt land. 



( 12 ) 

•— NU$^ Grefve, Ambassadeur Tid iera- fred- 
•lot och Tid franska bofvet^ KMgL Råd, Akad« Canz* 
ler skref 1694—1703 till Gn Fab. Wrede, 9>KongL 
Råd ocb KongL Cammar ocb Comiberdepresidéntsv 
från Haag med srårläst bandstil om den politiska 
ställningen i Enropa under fredsTerket, bTatof man 
kan släta till Gabbens (han Tar 60—70 år) raskhet 
och iniaisteri0lla snille, till presUonen liDieroots 
stora fSrtreende i det ministetiella för prestsaaen A<> 
kerhielm samt om Wredes öfvcrlögsenhet öfvcr sina 
samtida i styrelsen, till Enropas d. t. höga uppskat- 
tande af Svenska kabinettets opinioner, till svårighe- 
terna likräl att försvara Vestphaliska och Nlmveg- 



HSr ett samfunds väl uppdagas. 
Nar dess ungdom rätt ledsagas 
Stora Statsmani du förstår. 
Srerges barn var detta gifvet 
Men dét ftr f6r verldvm skrifvit 

Om det BernsderffsH^ifali får. 
* ■ ' Eders Exellences 

ödmj. 4^iiare 
Joach. Vilh. Liliestrålc!» 
f. d. Sveriges Rikes Just. Canceller 
och Ridd. af K. N. O. 
Skriften bl^f emellertid ver terad på Danska af Mentz 
Rynning» sokneprest på Vinger i Norrige, l^r. i Köpenh» 
1791» under titel: En provet Faders sunde Raad til en 
lykkelig vandring igennom verden. Utgiwen af hans äld- 
ste Son Sigvard Rynniog. ' Recenserad i Köpeohamska 
L»rde Efterretningér för år 1793 n. 1. 



( 13 ) 

• 

ska fr^^svionL^garne, och skydda Svenska haadlso 
under Hollands gch Englands inbSrdes .afnnd och ge- 
mensamma afvoghet mot Sveriges uppkomst som hand-» 
lande stat, likasom till fortfarandet, äfven efter det 
Carl XI:s formjndarregering blifvit dipplöst, af svå- 
righeten for ministrarne vid de utländska hofveii 
att få att ej säga sina löner, men sina förskåtter, of- 
ta genom lån till hög procent ersatta. De utländ- 
ska Ministrarna Bnna mit intresse fordra, att hos 
Svenska ^Ministern titulera Svenska Konungen fÖr 
9)£aropas Medlare'), hvarigenom man kan se att Carl 
XI, oaktadt jemnt verkande för fred, stod högt i Eu- 
ropeiska kabinetternas omdöme. Brefven innehåller 
till en stor del aviseringar om dagens politiska ny<» 
heter. 

ffon IdlUenhielm. , 

Johan Khemany adlad 1630 s.s* Secret. i Krigs- 
Collegium och som varit K. Carl II:s General Krigs- 
Commissarius i England har i flera docnmenter för- 
svarat sig 1652 — 54 mot misstankan^ att han hade 
inom sig ej redovisade större summor för koppar 
som han åt Fältherren Gr. J. DelaGardie försålt, på- 
stående att han ej efter sin fångenskap i sista danska 
fejden sjelf vållade ryktet att han var död m. m» 

t^. d. Linde. 

Erik LarsiOHy först köpman, sist Kammarråd^ 
&r tiil R.R. Lor.« v. Linde, skref fr. Hamburg 1651 
d. 10 Mpji till Forbus med tacksägelse för all ära 



( 14 ) 

oeh eonrtdisie i l^tetllii, der Lasse hnåé étt dttppeH 
gåt niiiss, och derigenom gjorde det fblleboha felet 
att gl5mma en commission hvarfSre han )9ropade odi 
skriadeT) om ganstig fSrlåtelse* Att han reste undan 
fSrrftn Königsmark kom och gick miste om dess f>s5- 
ta och angenäma conversation»), smärtade, men pa- 
tientia par forca (sic)! 

' — O. P. Bisk. J. Linneru äldre br5der, Bibli- 
oth« och Itaspred. hos hos Gr. M. G. DelaGairdie, 
sände 1685 d. 23 Oct. till Grefven specification pä 
de utländska nyss inkon* ne höcker som de främman- 
de bokforarne infört. Skickade dervid en afskrift af 
de Artiklar som i Paris äro sammanskrifne och till 
Strassburg öfverskickade; den bar- väl namn och 
sken af förening, men var grofva Papismens, hvaref- 
ter skall ske öm ej med skäl dock med svärd. 9)6ud 
traste dem som der under lefva måste och låta sin 
rena Christenhet upprätthållen varda f ')I Onsdags 
hade de Werldslige och Andlige Herrar första gån- 
gen conference i RevisionsKammaren, hvarest Hof- 
Canzlern Hr Lindskold merändels förer ordet ang. 
ttyrkordningén. Presterna fingo oförmodligen en dis- 
cr^tiön vid prinsens begrafning» Man begråter här att 
fältmarsk* Königsmark ingått i Venetianernas tjenst 
(för 12000 Rdr. om året). I går afse har en stor 
björn stående vid Slaktarhuset med raramarne rifvit 
till sig ett barn. Kungens hundar hitsades sedan p& 
björnen* lägen Canzlér ännu förordnad för Lund. 



( 1« > 

skrefs öm ifirftttandér af eft iliani]fi1bifcliothek« .S* PaK 
trum 9cripta Toro falUtftndiga i Carlberg, Om Ro^ 
merska AntiqniutMainlifligeii Ai. begflrtes ordret« 
Tigande till siat hnra han, som pi sina resor sam^* 
lat sknid, ej på en E» 0« . profesdonssportler kunde 
fod^ sig. 

. — - Carohitl lur* Prof. utfärdade >»på* Lagmans- 
rättens vägnar utslag af tJpsaia d. 15 Apr. l679. 
1711^ d. 15 Jul.skref han fr. tips* till Gr. F. Wrede, 
hum han efter den Kongl. Senatens befallning kom 
till Stockholm och i Kongt» LugCommissionen emot- 
tpg^ den Nya Lagbokens förfärdigade Jbalkar, men be- 
klagade att han oaktadt ansökan ej kunde få personK 
litlträde till H. JE. förH. É:ces binder skull odh' el 
for en hotande sjuk%hét dristacle längre ' vara från 
beniihet, ömkande H. É. långvarig helsa 99på det iag 
och alle redelige Patrioter niå häivå Öfver en s^dån 
dyr himblaskatt 0M( att iffarna^^ 

' -' ' Lgibécken * 

— HaraM, Bei-gsRåd ■ skrel ffi«}jt 1097 «rf 
Höfjunker Äbbl Re^rtstiét>nå fhårt Stora Kopparbergs 
grufva^ Kopparen var h^årrhegkrfig.- K^ps riftgast 
för 166 eller 167 ofri. D. 8 Jan. invägdes och sål- 
des 160 skeppand, intet under 167 i daler. D. 3 
tebft Ki>ppareii gäller hd 169 A n. 170 å. k. m. Loo 
Sr, här och inspectéfréé -^éVtfai ¥fir koppainAUif' 



•v 

il 



( la ) 

St myekM &tttg, hSUaBde 2 fr 3 p(oe.lc^fW edi 40 
å '50 proc jeni.- Dager d«rfor» »j i mMiiogsbralc. 
D. 21 Mars, kopparm giller na 175 daler. D. .3 Jo- 
Ui 179 ddier. D. 2 Oct. 190 daler. 

M. 

MacMier. 

— Jo&m. Så tkrifver tig den man, v. Sdernm. 
i AdLMatFe n. 513 skrifver Ham Makeller^m Baro- 
nen med 42 anor, som flydde Cromvells regering 
och blef handlande i Gotheborg. Brefvexlade med 
Hfigerstjerna. 



Mardefelt. 

— Conradj son af en Tysk Hofslagare, dSd 
gom Svensk Frih. och Fäkm:sk. samt Commenderan- 
de Svenska Armcen i Tyskland: (1677) har som Öf- 
verste och Commendant i-Demin 1649 — ^52 akrifvit 
en mängd href till v. Gouv. Forbus. , 

AX Meyét (Meyerfelt). 

JEreiirtt, fina en mängd bref från den tiden 

han var Öfvcy-Inspector i Estland* (Han adlades af 
Carl X Gnstaf for sitt biträde alt intaga Gliickstadt») 
Hans son J. A. M. Gref ve R. B. och Gen. Gouv. 

MelUn. 

— Ber%éU^ Landshfd. i Kexholm, klagar 1676 
I^QM Kexho](marne flydda friln hoa och hem då JSap* 



m^m^^^m^^^m^m 



( 17 ) 

ten P« Späng (GjUenspitig) kom som Tftrfvare. Hans 
son Jjrfffi sederm. R. R. Fältmsk. Gen..Gon¥. skreC 
1697 fr. Stade till Gr. Wrede och Gr. Ä. J. De la 
Gardie om de Bremen-Yerliska angelägenheterne. 

Mom er. 

— Carl, Friherre af Tona Pr«s. Gen. Gouv. 
R. R. som hela natten efter G. II Adolphs dod låg 
under den vagn, der man v satt liket skref fr. Tuna 
leai d. 16 Maji till R. R. Ax. Lillie, sin Hogirälborne Heit 
biertans käre Broder, huru all spanmål i Lifland och 
Ingennanland blifvit arresterad, ntj (är) min stora 
trångmål, så att jag derofver med hastru och barn 
må förgås och svälta i hjäl, och såge så gerna fien- 
den tagit mig ifrån som mig nu i så många år händt 
är, att oansedt man håller sådan rusttjenst oeh con- 
tribuerer mer än man förmår > Kka Täl måste man 
underkastad vara att se andra få 14 å 16 Oaler (forl) 
en Tunna råg och den andra skall 6 mista och för- 
gås för armod. och med de sina , förhungra och fö|r* 
svälta^ Nu hafver jag mig bos Regeringen besvärat, 
då mig svaras, att af den ingen förbud är gjord 
någon Spsinmål på Sverige att utföra, utan aHenast 
på främmande land« Likavist arresterar han i Narf- 
ven på kronans vägnar både amtmannen och spanne- 
juålen och lägger han dermera uppå än de någonsin 
mägta gifva eller betala^n M5rner hade då han sa- 
de Bina complimanger till Drottn. Christina fått en 
STimming, och sedan vid bordet en liten slagattaque^ 

— Ham Qeargj Gouverneur öfver Ji^nköp« och 

(X Del.) 2 



( 18 ) 

Eronebergs län, skref från MalmB 1059 tHl H. B. 
Forbns, hvaraf vill sjnes att Forbos haft dfverbefilct 
SfverMilitien i Skåne och MSrner varit Commendant i 
Malmö. Han brafvexlado 1685 med Landsbf. Ax* 
Lillie iUpland om jordebocker och rusttjenst längder» 

N. 

r. d. Noat. 

*- Thoma9j Fr A. och Gen. Maj i var son af 
Hr Lamoral v. d. Noot till Risor Nylandt och Ser- 
genboss dbc. Gouvernenr af de GraTe éeh Ofverste 
till bäst, g. ni* Friherrin. Lncretia v. Stoekenbroch, 
dotter af Thomas Ton St, General 5f. Holländska 
Cavalleriet; nedstämmande från en Venetiansk rid- 
dareslägt. Farfadren var Hr. Lamoral v. d« Noot 
till Btsor, Öfverste för Pritos Moritz af Oranien Uf- 
gardie till bäst, g. m. Anna v. Hartien till Marcbett, 
dotter af en Gouvernenr i Ostende* Farfadrens far 
var Hr Carl v. d. N. till Risor oeh Heist Riddare 
och Öfverste till Häst och fot, g. m. Märg. ▼. d. AMh 
till Heist och Sefveaar. Carls fader var Hr Wolltér 
v. 4* Noot till Risor, Carlo och Wästwesel, Riddare, 
g. m« Cath. Hinekart till Ahaim odi Hanj* Gi^nerai 
Maj. Th. v* d. N:s mor blef som enka g. m. R* R^ 
Knöt Kurck, hvarigenom sonen Thomas blef i Sveri- 
ge uppfostrad; 1649 Hofjunkare. Utgick som Fen* 
drik i Carl X:s krig. Sårades som Capten i Norrige 
1657 och som Commenderande på ett örlogsskepp 
i sjöslaget med Hölländarne 1658. Sårades åter utan 
tot Hall i Norrige 1659, då han så litet frågade efter 



( 19 ) 

v 

i^t i&itt i hufviil^t att han tfrigt jagmée fim^m ut 
■kanaarne tills han utmattaé neddignade och hum 
som.dSd af soldaterna till lägret. lédO Major. 1662 
g* m. Maria Hägerstjerna. 1665 OIL* och var di 
Marskalk på B«R.Gör* Flemings Ambassad 4ill Eng- 
land* 1667 Öfversté för WestmK Rgte« 1674 Baron. 
S. å. Env. E. O. till General Staterna och Prinsen 
af Oranien, då han bevistade fältslaget i Zenef* Ut* 
stod sedan med ntt R^te i Demmin 8 ^veekorS be« 
lagring» 1677 garnisonerad med sitt Rgte i Stral* 
sund. Ulnämnd till v. Commendant i Stet^ s« å» 
och befogade sig dit med 1& ^h 1!^ personer genom 
skogar och moras. S. i. Gea« Maja ehura brefvet 
derrai {Brst framkom eftéir hans död. Ty då han 
faemUgen . practiserat sig in i Stettini grep han defén- 
sionén manligen an, men en granat, som träffade ho- 
nom då han bland 20 personer utdeMe ordres pfi 
muren, spräirgde hnfvndskålen så att hjeraan börja* 
de ge sig och han i 3 dygn niåsto utstå gnifliga plå- 
gor förrän han dog* En rik correspondenso mellan 
honom och fru innehåller många dagens nyheter och 
kärlek på blandad fransyska och svenska. — Utur 
kabinettet i Stettin hämtades 1679; Der Lebenslauflf 
der Sel. Hr Gen. Ma|eurs und Freyh. v. d. Nött. --r 

O- 

Ogiluie^ 

-^ Patrikf skref som Landshfd. ftfrer Kexholmg 
Ita till Märg. Boje nFru Fm Baronina'9^ som villa 

2^ 



•^^^■■^p^mm^^P 



C 20 ) 

»matnrera EexHoImiske rubinerna.^ Emellel^ slir- 
åb Xiandsh. dem i en låda till Prosten i Peraa att 

de sedan ktinde komma till H« N. i Helsingfors. 

t 

Ollanhergh. : , . , 

' — Thore 0/f(^foa«, till Rrfsbofaolm" och Aspe- 
berg, testamente ftr dat 2 fir efter det dödsår v. 
Stiernm* i Adelsmatr. n. 416 ut!Éätter. V9(Skiedde på 
BTTsbeholm d. 16 De c. 1682.)'^ Den raske Guerillas 
Chefen var nu >95fver 70 år«)9 Gaf sonen Häradshöfd. 
Acndraas några hemman, utom- de 4000 Rdr han på 
kastat dess sendier och peregrination; likaledes Olaus 
Jacobus 2 1 frälsehemman och ett torp; . sonen Caro-^ 
lus Magnus (blef Öfverste och Friherre) flera henman, 
deijemte O. & C. hvardéra af Ryrsboholma . sSteri 
3000 Rdr till studiers och^ pfregrinatieps fortsättan*^ 
de, som Anders skall betaift. SubsQrit»sit IilgeUn« 
Petri Pastor in Råda* Th» ^OUonbergh var Inspector 
of ver Lecko Grefskap. :> < 

Orchartoun. 

•t • .* « ' *' 

-~_ Johf^ Sv« Adelsm. n*. 681« Q£L. yärfvado 

* * 

128 n^aii och gick Éied dem.i^Si^iendk t^énti under 
conduicte.^f.OCv* Bar. Craiistoa^ favtUcahan lät mön- 
strå i Stift Bremen men tillsatte i den svåra Thorn- 
ska )>elägringen, och hade derefter i 3 år legat utan 
tjenst, alltjemt utan sold, då. Uan som en »mnderdå- 
nig tjenare» ansökte befordran l^os Gen. Maj. Fprbus. 
Hans svärfar Robertsons 50-åra tjenster mot Irronan 
Sverige åberopas också. Han blef Krigs- och Goa- 



s • 



c 21 ) 

vtor&eiBéntsråd nägarstädes efter Ad. Fr. Schlezer,;^ 
samt bad för hans barn, hvilka voro utarmade, sedan. 
Cburfiirsten af Brandenbui^ confiscerat fadrens e^ 
■gendom för hans trädande i Svensk tjensti 1666 
bjtte O. 9>Major f. d. under KongL Prinsens lifrege- 
mente till fot, och arfsittiai^e till HageVik,n hemman i 
Upland med Gn M. G. D. 

Orrefelt. 

•— Etias^ Sv. Adelsm. n« 533, Ryttmst. under 
Gen. Maj« Fab* Berendts regue, blef i det. stora sla- 
get fSr Warsaw af en styckekula till döds skjuten, 
hvarefter Brödren JLiienten. Gust. Orre anammade al- 
la hans saker med trug och förskingrade största de- 
len, icke besinnandes att den fallne lemnat efter sig 
en enka med 5 fattige omyndige barn. Enkan supp- 
licerade om hjelp mot sin svåger hos R» R. Forbus 
omkring 1660 — 64. 

Oxenstierna. 

— jlr^/,»Grefve till Södermöre, Friherre till Ki- 
snitho, Herre till Fiholm och Tidön, Ridder, Sv. Ri- 
kes Råd, Cantzlär, FuUmägtig Legat i Tyskland och 
hos Arméerna så och det Evangeliska förbunds Di- 
reetor derstädes samt Lagman öfver WesterNord- 
landen med Lappmarkerne, Jemtland och Herreda- 
lerw *), skref till Knut Classon Ståthållare öfver Bor 



*) Magrare än att rara Churfurste af Mayntz, ehuru han af . 
patriotism föredrog Lappmarkens lajpnansddme. 



( 22 ) 

^|a ooh Rassborg Slockb. d. 4 Oet. 1616: Bfin 
g% belsenn och allt annedi godt med Qad altmack- 
tigh na oeh alltjdb tiUoreades. Gode Thlii Knudh 
Classon) Jagh täcker eder f5r allt godt, det jag ger^ 
na forskyller. Och hftrmed vänligen af eder begftrer 
att eflfter Cobmn besvärer sigh dedt Fongdten i 
Borgelän tillfogar bonom myckett orätt pä de Bönder 
honom der gifne ähre, derfSre begärer iagb af eder 
vänligen dett J ville förhålla f3rbe:de Fougdte att 
han dermed afståår och lether bonom niathe den 

' fryhett som bonom pi dem gifain ähr, sä frampt han 
vill icl^e tiene sigb otack, om Cobran bär om sigh 
för b5ga 9fverheeten nödgas att besvära, Jagh iörroo- 
dar att i bonom till dett som rätt är förbjelpe. Och 
befbale eder bär roedt nnder Guds nådiga beskyddh 
till all stadig och lyckesam välmåga och lijfs sund- 
bet^ vänligen. Af Stockholm den 4 Octobris Åhr 
1616* 

Eder gode v. 
Axell Oxeqstierna m* p. 

Sedan man här sett RiksCanzlerns anspråkslös- 
het, då hans ord var mäktigt som en Konungs, torde 
man i nedanstående se samma hållning, äå, han mntet 
aå sjelf är vid hofvet stadder.99 

Wälbome Her Gastaff Oxenstierna 
* Elskelige Kiere Broders Son. 

Efter dett att denne Johan von Bierkholltts ähr 
bijt till migh kommen och jagh fof dette hafuer 
kendt hans föräldiyr, såsom ock hans person den ^dt 



( 23 ) 

jagh vaar stadder i Maijntz i Tysklandz, då han 
tvenne resor ähr vorden tagen af fienden till fånga 
och af mig loöss giordh, bafuer ocb på dhen tijden 
ansedt honom för en vacker pareli; nu hafver han 
sedan hollett sigh oppe där uthe under Krigsfolckett . 
EUjest om hans persson och väsende uthom detta^ 
veet jag inthett sjnnerligitt att berätta. Så emedan 
Jagh niercker att nöden honom någott tränger och 
fördenskull hafvor han sin högste tillförsicht till KongU 
Maj:t vår allernådigste Drottningh att blifue medh 
Konungsligh Nåde for sin giorde tienst ansedd, der- 
fÖre efTtér jagh inthett så sielf ähr' vijdh Hoffett 
stadder ocb kan vare honom på hans begeeran befor- 
derligh ; thy bafuer jagh veeladt recommendera ho- 
nom min k. Broders Sohn till banda, vänligen begie- 
rändes att han ville boos H* K. Maj:t i underdånig. 
het för honom Intercedera ocb förhielpe ^ honom till 
dett 8om H. K. Maj:tt nådigst täckes sigh emot ho- 
nom förklaara. Hvilkett jagh inthett ttiflar att han 
ju tacksammeligen varder boos min K. Broders Sohn 
erkännandes : ocb jagh dett gjerna j lijka måtto igen 
förskyller. Ocb befaller honom ocb hans heela vård- 
nadt j Guds dens högstes mildha beskyd, till all ön- 
skeligb, långvaracktigb, godb Väälmåge, Vänligen^ 
Aff Tidöön d^n 13 Augustj A. 1647^ 

Din trogne Faderbroder 

emedan Jag lefver. 

Axell Oxenstierna. 

A tergo: 
Kongl. Maj:tts fså ocb Sveriges Rijkes troman, 



( 24 ) 

Rådh och CantslieRäd, den Edle och Yäälboroe Hor 
Gustaff Oxenstierna, Frijherre till Kimmitto, Herre 
till Toeresöö, min käre Broders Soho, detta 

Vänligen* 

Joh. Birckholtz anfdres väl i v. Stiernm. Adels- 
matrikel n. 94, men förf. känner blott om honom 
hans hustrus och ffträldrars namn. Man synes deraf 
kunna sluta, att Gref Axels recoramendation bliffit 
fruktlös, och att han »)den vackre karlen» med sitt 
recommendationsbréf af den store Axel, fått dö som 
Ryttmästare. Han var' säkerligen för gammal att 
utmärka sig i 'Hofupptåg (introducerades redan 1625). 

Tvenne Tal af den märkvärdigaste svenske un* 
dersåten må meddelas. 

Högborne Förster dc« 
Wälborne cfcc. 

Hvadh opå den Stoormechtigste Högborne Fur- 
stinnas och Fruss, Fru Christinass, Sverigess Drott* 
nings Storhertiginna ikc. vår aldranådigste Drottning 
och Fruss: Och Högborne Furstes och Herres, Her 
Jahan, Sveriges de. Så och dhe välbårne Herrars 
Bijksens Råda^ förste inlaga och proposition. I sam- 
teligen octi synderligen hvart ständh för sigh Svarat 
och edher förklarat hafve, det hafver hennes Högbor- 
ne M:tt välCprstådt, intagit och förnummit och befin* 
ner Hennes M:tt uthaff edher skrififtelige betänkian- 
dhe och svar,at alla städerna ähro til sinnes at bliff- 
va vijdh Nörköpingz beslut uthi dheu punct Regerin- 
gen belangess i Högborne Furstes och HerreSi Her 



c 25 ) 

I 

Gustaf Adolpbz, Sveriges, &c« Vår INådige Herres o* 
myndiga åbr; Hvilkens innehåll är, att hvadh H. K* 
M:tt, nu mera saligh hQos Gudh, nogot dödheligit 
vijdhkommer för än hans förstl^e nådhe Her Gustaf 
Adolph korame till sina aderton åhr, då skall hane 
F. N. Hertig Johan san^pt Hennes Maij:st och någre 
andhre ärlige infödde Svänske män, som H. K. M:tt 
uthi sitt . testamente der till farorna kan, stå -Reg»- 
ringen före till dess H. K. N. Her Gustaf Adolph 
upfyller sitt 18:ton åhr c&c* Så betackar Hennes Mai]% 
statt Rikzens ständher alldranådigst,att the icke alle- 
nast i hågkomma sine forne jordhe lyffte och tillsä- 
gelse, uthan och effter b^sluthes innehöll och lydhel- 
se ännu yttermera uppdraga H. K* M:t och håns F*' 
N« Hertigh Johan målsmänsdömmet och förmansvijs 
Regeringen; men all den stundh H. M:tt icke eller 
en. sådan Regeringh för Rijket e£fter denne närvaran- 
des lägenhet nyttigt, och H^ M:t ingen ting Så högt 
åtrår och åstunder som menige Rikzens och dess 
ständers långlige stadige välfärdh; hälst mädbanHög- 
be:te H. N:de Hertigh Gustaf Adolph Hennes M:tz 
älskelige käre son var nådige furste nu är stigen 
och inträdh i sitt adertonde åhr (Hvilket Gudh låthe 
Tara sket i en lysaligh stnndb)* Och H. M. nthan 
tvivelsmåll förhoppas at H. F« N:de skall her effter 
siélff kunna förestå Rijket sitt fädherneslandh och det 
effter Sveriges beskrifne lagh Christeligen och väll 
Regera: derföre hafver H* M:tt hoss Sigh beslntitt 
sigh icke medh nogon yttermera Regering att befatta, 
mhan vill så mycket H. M:t står tilgörandhe dhen^ 



(20) 

•annnia bafra npdragit rin älslcelige käre son ILF. N. 
Hertig Gastaf Adolbp ; och begärer H. M:t aldranå* 
digst ajflf edbers F« Nådhe Så och edber goda Herrar 
och män Rigsens Rådh och ständher att ij ville kana 
H« F. N:d9 för niyndigh och den ringa tijdh som än- 
nu kan felas nti H« F. N* Hertig Gnstaf Adolphz myn- 
dive åhr« npfylla. Och H.F.N:de för edber Konnngh 
och Regerandhe Herre känna och om • • • och 
sosom H. M:t8 intz tviflar det H. F. N:de ju altidb 
skall sigh om edbers f. N:de så och aUas eder väl- 
färd effter högsta mackt och förmdgenbet beffita; 
altså vill ti. M:t jämväl och altijdh Hans F. N. mo- 
derligen förmana och påminna om alt dhet som Gudh 
Ican vara till pris och ähra, H. F« N:de till beröm 
och menige Sveriges Rijke till gagn och välfärd; så- 
som H« M:tt och är edhers F« N:de med all modber- 
lijgh benägenhet. Hvilket H« M:(t min aldranådigste 
Drottningh mig allernådigst hafver befallat och upå 
lagdt edher berätta och förkunna. 

Detta taal hade j deras förslL Näde och Rik"^ 
zens Ständers nährvaro effter hennes Maj:tz Drott:g 
Chrisdns befalningh d. 17 Dec. 1611. 

Äxel Oxenstierna, 
R. Canceler* 

Tal 

hållet af RiksCancelleren Grefve Axel Oxenstjeraa 
vid Grefve Magnus Gabriel DelaGardies andags Bröl- 
lop d« 8 Mars 1647. 



( 27 ) 

Stormechtlgste Dtötning 

Allernådigste Fröken, 

Wälborne Edle, Wälbördige godhe Herrar, 

Fruger och Juogfruer 

Ded Christelige och fSrneme Eclitenskap som är 
ordentelig «ch med alla hogh och förneme. intere^ 
senters rådh och samtycke, ior någon tyd sedan be- 
gyntt emellan nu närvarande Brudegam me och Brndh 
den Högvälborna Herr Magnus Gabriel Gr^ffve till 
Leckoo dc« och den Högborna Fru Maria Euphrosi- 
na. Boren Phalz Grewinna vid Reen, i Bejern till 
Gulich, Cleve, och Bergen Hertiginna, Grewinna till 
Leckoo, Friherrinna till Ekholmen, Fru till Koska, 
Kide,, Hapjial, Dagdoön, Magnusboff och Runsa; ded 
hafve vi j gfiår sett på dette stelle och i dette hög^ 
samquämbs åsyn, att fullbordas, uppenbarligen för- 
klaras, medh ChristeKg Copulation och Sengledning^j 
sollenizeras och medh Gudz välsignelse invigas. — 
Så alldenstundh alt ded som till ett Christeligt och 
vformeligt Echtenskap hörer, först af Contrahenterne, 
sedan niedh Kongl. Maj:ts allernådigste rådh och" 
tillstijrkande; och sä med den Högborne Furstes och 
Herres^ Her Johan Casimirs Phalz Gréfve vid Reens 
c&c. såsom Brudenes Herr Fader och rette förmyn- 
dares, samt dess höge anhöriges Ja och samtycke, 
nu ähr fullbordat och till endskap brachtt vorded; 
Hvad som och derjempte så på fall af longlig sam- 



*) Fönt skrifvet: vijgning. 



( 23 ) 

numleffnadt som på endera, eller bfigge contrahenter* 
nas dödlige fråofålle, pISgar och bör j sådane boge 
och fornäbme giftermålshandel (ages i achtt, det ähr 
i lyke måtta for en run tydh sedhan affhandlat oeh 
niedh Giffltermålspacter, breff och segell aller redha 
ajBTtalat och stadfest bltfvit och aff alle dem som ve- 
derbör underschriffvit och förseglat. —7 Så ähr och 
aff Eder Her Bencht Skytte på Bradgummens vegnar 

uttlåffvadt att alt sådant forbftttras odi i dag — - 

med Tittne åå Glaffuen hållande i det höge och for- 
näme sambquämbd effter vårt Fäderneslandz sedva- 
na, på nytt betyges och sterkies skall. Hvarfore lå- 
,fher H. F. N:de Phalz Grefvcm Johan Cnsimir Brud- 
gummen gunst och kieriigen påminna sitt lyfte, med 
begäran att ded alt såsom utloffnet är, nu efterkom- 
mit, och sedan medh de beschreffne händelser verk- 
stäliigt giöres och fullbordes måtte* Efter nu alt ge- 
nom Gudz forsyn så vidt ähr -~ — — och lagligen* 
kommet, så afträder Hans F. .N:de Brudgummen 
Målsmansdömet, sin faderliga respect och vyrdniog 
sig förbehållandes; Intet tviflandes att ded således 
blifver hanterat och öfvat som ded sig bör medskääl 
och som i sådane delar aff Brudenes condition och 
qualitet äskas och bét^rfvas. Och önskar fÖrden- 
skuldh aff et faderligt hierta till bägge Brudgumens 
och Brudens Christeligen nu mehra fullbordade Ecfa- 
tenskap lycka och i^lsignelse aff den högste Gudh,som 
ähr Echtenskapens rette Instiktare och beskärmare, att 
alt i en lyckosam stundh må vara begynt, Christeligen 
fullfölgdt och nu väl fullbordat så att de lenge med 



( 29 ) 

semie, K&rlek obh- gott åtn^Je mSge leffva tillsa ni'^ 
mans, tillTexn I Barn och bldmma, och vara såa åå 
den eene som andre sydhan alle höge och fornäh* 
me int^ressenter till tjenst, adsUtensi och hägnad. 

Hans F« N:de Phalz Greffven Johaa Casimir. se- 
dan Bruden sielf, si och alle des höge anhörige haff- 
ve stoar orsak oeh sinne sig obligtrade till all taok* 
samhet emott E; -K. M:t för all den gunst oeh godhe 
benägenhett sonf £• K. M:t H. F. N:de och des faele 
hos nu j ^å måiige måtte och till öfverflodh Tidh 
denna collation haffver bevyst och görligen låtedt 
päskine, j ded E. K. M:t 4ette Echtenskap sjelf haf- 
ver bejakat befordrat och befremiédt$ Sedan med e^ 
Pfen onikostnadt låthedt forrettft desse sollenniteter, 
dem i egen Kongl. person byvestatt och således prj* 
da och hedra lathedt. — • Men så finner H. F. Nrde 
dertill icke så böqoäme/ordh som des intention och 
hiertelag vet och nogsampt kan tiththydha, allenast 
ntt H. F. N:de É* K. M:t niedh få ordh aff ett tillge- 
vet hierta och sinne försäkrar, pa sine och sine EI- 
skelige käre barns vegnar, att med all devotion de 
nndfågne välgärningar altieh" ihugkomma, och vedh 
lägenhet efter dess krafter altidh fliteligen och till 
ded högsta sökia att förtiena, medh flitig bägäran ded 
E. K. M:t emott honom och hans hus och höge an- 
hörige medh vanlig favör gunsteligen moth continuera» 

Eder alle sampteligeo oeh syjiaerBgen som detta 
SoUenitet och Hans F. N:de» Elskelige käre dotters 
Brudens Högtydz oeh Ähredag^ håfve så godvilligt 
och i en sådan^stor frequens' felét byvista och vyr- 



( 30 ) 

« 

da och dtrmedh allet eder godhe beiAgeiiliet förkla- 
ra Betackar H. F. N;de medh Bmden oeh flere ^ dea 
bege anhSrige ganska fliteligen, tkall aokia lillfella 
sådant emot bvi^r ooh en efter dea stindh och värda 
att lorskylla* 

1828. Ur Tid5 at ehiv (eftar Jorloppet aC trfiaaa 
aeoler) emottogs denna skrift af en Ättling, igea* 
känd igenom Sitt ftlskvärda umgängessStt ock Sitt af 
bftfderne ftrfda nit for uppritthållandet af den Monar* 
ehiska principen. Fredric Ridderstdpe. 

Föreskrefne tal liållit af RiksCaacelleren Herr 
Grefve Axel Oxenstierna och dess egenbändiga con* 
cept ar mig benägit j^äokt af navarande ägarea till 
Tidö gods och BiksCancellerens ^teriämnade niaiHH 
'scriptsamling Landsbdfdiagen ooh Riddaren Friherre 
Fredric Ridderstolpe den 2ft Januarii 1828 *). 

Jacob Dela Gardie* 

Här fSrvaras och ett fragment af: 

Memoria all lUmo et Ecc:mo Sig. Conte d^O- 



*) Om Brudgummen, sjelf en utmärkt talare oeh nu i titt 
snilles rikaste rårtid, väl ej i detta men i ett dylikt talj 
der ej hiifligheten lade band på hans omdöme, fann, att 
talaren ej rar så fullt *'mäktig språket'*, torde det yarit 
bland de förlåtlige ungdomsfelen. Se DelaG. Arch. VII: 
p. 190. Man kan emellertid af dessa tal lära en sak, som 
i Tår tid är Tärd att Täl betänka. Def hör tUl *'den ny* 
tidens idéer'% att taga den störste talaren för den största 
ministern och låta en mästare i parlamentarisk discussion 
undantränga den risaste,. utan talang att tala. Kanska 
Tar forntiden i denna punkt klokare än Tår tid. 



( 31 ) 

xenstiérna per « • Marchest Pompeo Aysolin alla 
Corte i\ Sattia. 

— J^m^^yFrih.RiksStallmastare (Resare B«Dgt) 
akraf fr. Riga 1639 till DitrchK GroMin« Köaigin AI- 
lergnedig^te Frevlein, en recommendaiion för en 
Fenrik Tid Ofvergta Afvthonis Regemente att fa con- 
firmation ä en donation, for att encoaragera ' honom 
till trogna tjenster. 

— Bengtj Grefve och Canzlipremdent, befallte, 
att af de Bönder som ville aflytta från ett gods, 
eknlle uttagas t* ex. begrafningshjelp för Innehafva- 
rens fader. 3 Rdr spec. Städjepengar då Innhafr. 
tillträdde 3 Rdr sp^ Brotlopshjelp vid första gif- 
termålet 3 Rdr sp. Begrafningshjelp efter Inaehafvui 
första gemål 3 Rdr Sp. BroUopshjelp vid andriC gif* 
tertnålet 3 Rdr sp. Stödja hvart 6te år 3 Rdr sp. 
S:a 18 Rdr sjp, 9)8om är ett allmänt landsbruk och 
rätt.» 1687 d. 4 Julii donerade K. Carl till Gref Bengt 
flera Ingermanländske gods, jemte det han i nåder 
tryggades vid en fri och orubbad possession af de 
andra Ingerm. godsen, välförståendes så många honom 
uti arfsskifte efter dess sal. Föräldrar till delning 
fallne äVe. 1676 4. 22 Dec. bjuder ett Kungabref 
Red. Colkg. att finna på några förslag till Grefve 
Bengts förnöjelse i andra gods på oförbudne orter» 
))alltså gifve vi eder icke allenast det ; härmed utan 
och befaller Eder nådél. att j så lagen det bemM 
Hr RiksRådet må aldeles utan skada blifra, och icke 
allenast nöjaktigt vederlag, utan och ain melioration 
till godo njata.>9 1683 d* 12 Oet^ confirmation I 



( 32 ) 

gods, tills Gr. B. O. med andra gods benådas; K. 
M:ts egen annotation, hvarom Red. Comts bref till 
orten afgiclc d. 26 Febr. 1684 m.fl. donationer under 
Redactionstiden. Hans dotter Märta Juliana uppsatte 
sitt testamente 1728, der hon gaf Gr. Måns Stisnbociui 
dotter Era Juliana 5000 Bdr jemte sin stora röda 

damastsäng, som' hon sjelf gjort. 

— Carly son af B. Canzl. Erik Axelsson, Mini- 
/iter i Wien, en af förläggarna till Bodbecks Bota- 
niska rerk, inlade efter 1676 följ. sapplik: 

Stormäektigste Konung 
Allernådigste Herre! 

Eders KöngK Maijttt hafver uppå var underdåni- 
ga supplique den 3 sistledne Junij allernådigst resol- 
Terat och befallt att E:s Kongl. Maijttts StatsContor 
skulle iippgifva vissa medel till betalning för de 3641 
Bdr 16 öre 12 1| pr Silfverm:t, som fSr* Bergsham- 
mars gårds och halfva Stallmästare gärden, hvilka 
E:s Kongl. Maijitt af vår sahl. Broder Grefve Axel 
Oxenstierna åhr 1673 sig tillkiöpt, ännu återstå och 
restera; men såsom Ed:s Kongl. Maj:tts StatsContor 
sedermehra sigh uthlåtit och svarat, att till berörde 
Summas förnöjning inga medel förr än tillkommande 
Ahr finnas, och E:s Kongl. Maij:tts BeductionsCom- 
mission nu i medlertijdh hårdt strenger och poas- 
s«rar, det värt Sterbhuus ofördröjeligen måste afstä 
530 D:r 23 öre 4 p:r. Silfvérm:ts Bähta, för sädana 
gods, som vår Sal. Farfader fordom ByksCantzleren 
Grefve Axel Oxenstierna emot decourtering af dess 
innesläende löningar ifrån kronan sigh skall hafva 



( 33 ) 

dUkiopt; Åltså och •tmdan Altemådigtte Konnng 
och Herre, m^hrbetii:te 3641 Rdr 16 öte 12 |f pr. 
Silf?erm:t härröra af ett riekfigt kiop, och -eSiet Ets 
KoDgl. Maij:tts nådiga villige ofch bi^fallning sampt 
kiApebrdfvets innehåld, hade bordt för 9 åhr aedai^ 
då godsen tiU E:s KongU. Maijut och Cifonton afträd- 
des, utfalla; .Ty supplicere hos E;8 Kongl. Maij;tt 
och Grenan vij å nyo uti underdånigheet attE:sKongL 
Maij:tt täcktes i nåder anbefalla £:s Kongl. ! Maij:t8 
BeductionsCommission niehrbem:te Summa- lift ^ betal- 
ning antaga och afskrifva för vårt Sterbhuus nppå 
den post, som af oss fordras för kioplar gedz emot 
ISningar^ hälst emädan slijka godz äré genom delning 
komne uti tridie och fierde handen och Eders KongL 
Maj:t och Gronan like synes skee förnär, när rich** 
tigt emot richtigt beräknas och afskrifves. Förblifvo 
in till vår dodsstundh 

Alleroådigste Konung och Herre 
Eders KongL Maijt:z 

Underdåhnigste och trooplich- 
tigste tjenare och undersåhte 
uppå sambteL arfvingarnass 
vegnar. 

Carl G. Oxenstierna. 

— - Erich Aa^elfson^ R. Canzl* brefvexlade som 
Gonverneur i Estland om politiska märkvärdigheter 
med A^ Forbns v. Gouvémeuren i Pommern 1647. 
Hvarken sak eller föredrag eger synnerlig utmär- 
kelse. 

(X Del.) 3 



( 34 ) 

•^ Gébfiei^ Frih. nS^eriges Rijkes lUgeninde 
Rådh och Dråtzett^Prsesident uti den Hdge Konangs*- 
lige Hofrfttt, Lagman ofver Westergödandn skref d. 
10 Fet>r. (dog 1640 d. 2$ Oct. b. å.) till sin fogde 
i T5res5 (Tyresjo skrefs aUtid så i gamla tid«n),litt« 
H» lian med förtret iörnnmmit af fogdena bref, att 
kronans båtsmän liafva varit dernte och huggit en 
hop med timmer på Winåckers skog, beropande^ sig 
på att halira den Konnngsliga Regeringens tillstånd 
och befallning, >9hTilket Sr en uppenbar^ I9gn och o- 
sanning.n SiDu skall fordensiuill sSga dem, att de 
nu genast vänéa igen med sådane orimlige upptag, 
eller skola ié bdkxrtnina fånen till tacka, demppå de 
«iå visst förlita sig.9) Begär så veta namn på Skep- 
pare och Kapten samt om någon af Jon Perssons folk 
af Artilleriet der fällt någon ek« Bönderna som 
tillåtit det ske och tagit 2 öre I5r stabben, skulle^ 
så snart de ändat vinterkörsslorne, sättas i tornet, 
dertill ersätta all skadan. Timret skulle foras till 
gården. Sten till Kyrkbyggnäden skulle i vinter med 
all makt framköras. 

Dess Memoria luctuosa hällen i Åbo, tillegnad 
Brödren Gref Axel af förf. Petrus Petri Phil. 

o 

Adjunct i Äbo, in original! förvaras här äfvenledes* 
Orationens delar utmärkas in margine* Arg. 1. a. 
Generrs prosapia a) ratio 1 a familia. Familise jcom- 
niendatio ab Antiquitate^ Sedan följer jemnförelse 
mellan fami^en och oxen. Osicep dricker- ej ur ;snmp 
utan ur källan: Oxenstjernska familjen har ofver- 
gått tUl och blifvit vid Lutherska Ifiran* Oxen drar 



( 35 ) 

tunga lass: 0« familjen bar jemt haft tnnga stats- 
sysslor ätt uträtta. Oxen tar uti starkast, der vägen 
ir niest obanad: sic • • de. b) ratio 2:da som blifver 
en råtioiiis per digressionem. I denna stela schola- 
utiska form hade verklig sak lika svårt vid att fram- 
träda, som sedan i de Akademiska phraserna* Man 
far dock veta, att Drotzet föddes 1588 pä Toreso, 
att Jonas Rothovios var båda Gabriels och Axels o- 
fSrtrutne lärare i Upsala, Rostock och Wittenberg,: 
der theologien ifrigt studerades af de svenske Ädlin- 
gårne, sedan i Jena, der den klassiska vitterheten 
fSmämligast lärdes; att äfven Natural historien in- 
gick i studii omfånget under resorne m. m. Bland 
de regeringsåtgärder Drotzet egnat mesta kraften, 
synes Bibeltryckniog och Bibelspridning hafva varit, 
jemte Gymnasii-organisationen. . Han bada ansett att 
Bibeitrycksiunnan borde utgå ur kyrkans tillgångar 
tiU Nh. BAeltryckning^men ock derföre Staten bestå 
kyvkorne Biblar, att dessutom på skattkammarens be- 
kostnad Gastaf Adolphs Bibel borde utges och säl- 
jas ttU ringa pris. Han nitälskade ej blott med ord 
litan ock med mynt för hvad hån älskade. 

— - Gustaf Axelssans personalier förvaras här 
också in originali. Född 1608, studerade han under 
Lenaeus i Ups. och var i 2 år Rector; blef sedan 
vid 19 år Kammarherre hos Konungen och förestod 
som Marskalk sista året dess hela hof. Dog vid 21 
års ålder i lägret vid Marienburg i Preussen, éi 20 
Aug. 1629 efter 4 års fältsjuka/ Fadren hade kom« 

3^ 



( 36 ) 

mit, men måst aflägsna sig innan 'sonen dog. JSaw 
hade då ångrat ätt AaH drifvit sin son ftir Kårdt 
till studier ^). Botwidi satt vid hans dödsbädd' med 
Religionens tröst. Tro]« har Botvddi skrifvit >di»nto 
uppsats. Den är aldeles flärdlös, betraktandet täfren 
de höge såsom syndige menniskor och aftecknar ' én** 
kelt fadrens och sonens ånger och sorg, samt >sant 
Cfaristlige tröstegrnnder. 

— Gustafs CanzIlRåd och RiksRåd, g. m..Må£ 
ria Soph. PelaGardie, lemnade vid sin död 1648 en 
enka, som nära ett hälft sekel med kraft styrde de 
egendomar, som frän Oxelistjernor, DelaGardier och 
Braher stannat hos henne (död 1696). Mån ser der 
fäderneblodet i fredliga yrken. Hon nppgräfver sten- 
kolsgrufvor vid Danska sundet, hon anlägger vahdt* 
verk vid Töresö nära Stockholm, hon infor åkerbruk 
]på egendomar vid Peipns och Ladogas stränder, 
hon uppgör accorder med GeneralGoavernearer om 
att lemna munderingar till regementer i Skåne och 
Liiland, hon försäljer till en köpman på Gottland 
kläden och lärfter och juftsadlar på en gång fol- öf- 
ver 1000 daler, egande sjelf sina skepp och skepps* 
kaptener, isom förde det sålda godset till in och ut- 
rikes hamnar^ I våra Manufacturers historia bor 
henAes minne nämnas med heden Hennes sväger- 
ska slred med liberalismens vapen emot henne (Se 
DelaG. Arch. VIII: p. l4l). 1668 fick hbn genom 



*) B<lr märkas noga. Mången kände samma ånger försent, 
uch snart torde hela tidshvarfret fa känna den« 



( 37 ) 

sin svågert RiksÅQiiralens ynnest pä eit till Spanien 
afgående kronoskepp afsända från Landskrona några 
100 tolfter ')fyrskarne)) bräder och spanska balkar, 
hvilka bräder, 7 alnar långa och utan qvistar, hon 
köpt på Gottland för 40 hvita runstycken hvar tolft. 
De hade från Klinta hamn på Gottland fdrsändts ge- 
noro Goav:8 på Gottland Linnart Ribbings försorg, 
hvilken ock åt henne uppköpt allt som till en ny 
skuta erfordrades. Till Erasmus Ihre sålde bon d. 
S|6 Mars 1668 1000 alnar lärft och blaggarn* Köpte 
samma år Krapperups gård och gods för 31,750 Rdr 
in specie. Med egenhand skref hon s« å. concept 
till en supplik till K. .M:t mot CommersCoUe- 
ginm. Hon hade användt på Vandtmakeriet i^ 
Töreso 16500 Rdr sp, sedan hon 1664 fick sina pri- 
Tilegier, (att i 10 år få emot \ procent tull inköpa 
alla materialier m. fl.)' inskaffat snälla utländska 
färgare m. il. som kunde inöfva de infödde, och 
nsökt på allt sätt bringa det här hän, att här ock 
en gång i vårt k« Fädernesland kunde inrättas ett 
▼ackert och väl ordineradt draperi, hvartill icke litet 
forlag och omsorg kräfvas, mest sökande den nytta 
Fäderneslandet af hennes försök och exempel kunde 
bämta.>9 Hvilka svårigheter, som mötte på denna 
bana, kan man bäst bedömma deraf, att hon måst 
genom processer och lagsökningar inkräfva törhända 
största delen af sina fordringar* Se vidare DelaG. 
Arch, VUL p. 82. 

.. — Johan Axelsson y {liksRåd, RiksCanzIiRåd, 
Cansler öfver Greifsvald Akad. i^kref 1636 till Amir. 



( 38 ) 

Cl; Flemin|[ om Fredrik Menias, som haft en com'^ 
mission att ät begge uträtta, tackande for Flts aflfec- 
tion om 0:s fängsliga svåger Fältmsk. G. Horn, 
slutande: noch befaller Ao^om uti Gadtf protection 
till själ och lif. J. O. Axelsson, Frih. till Kimlto.» 
1637 stadfästade lian den convention, som Stararne 
gjort med presten på Mörkö, att Egaren npptogTer- 
tial, qvicktionde, altarsmör m.m. och sedan lönte pa» 
storn, hvilken han ock anslog ett nytt boställe nära 
kyrkan. Utfärdade 1637 på fadrens vägnar en full- 
makt till Domare och Lagläsare i sin Faders Friherre 
skåp, åläggande honom, att allt som ' på tingen före- 
kom, flitigt protocollera, skolande ha' 2 domböcker 
färdiga vid JnleA, hvaraf en skulle sändas till Hof- 
rätten och den andre till Friherren. Med sakorea och 
domarpengarne skulle han sig ej befatta utan nöja 
sig med den anslagna lönen 10 dir k« m« for hvarj» 
ting vid Kimitho kyrka ocb 5 dir k. m. for hvart 
ting vid Kyrksunds skär (observandum 1) Han skul- 
le dessutom vara skyldig bevista syneforrättningar 
och som rådgifvare närvara, der Friherxens befall- 
ningsman hade extraordinaira saker fore« S. ä. skref 
han till »^Biskop Moster Isak?) (Rothovius,) undanbed- 
jåndes sig den af Biskopen ditsände Capellanen, be- 
gärandes consens till brefvisarens anställande till pa- 
stors hjelp; beklagande att Biskopen rest hans dörr 
förbi, lofvande att sjelf snart besöka Biskopen (sin 
Fars lärare och vän.) Han anslog ett hemman 
till den nye kapellanen och ålade de båda ka- 
pellanerna i kimitho att hvar annan eller hvar 



* ( 39 ) . 

tredje sondag; predika i kapellerne, boran^oftijlfih^AH 
annat år upptaga ujppborden af bönderna. S. ä. ut- 
färdade han å Fadrens vägnar Instra.ction för en fog- 
de å friberrskapet. 1 $, som upptager 3 sidd. iii. foL 
upptager hans prmcipaleste pligt, att g(Ara presterna 
bistånd, att Gudsfruktan, /dygd, tukt oeh goda seder 
i länet må tillvexa. De skulle predika, lära och 
förmana, han varna och der det så behöfs, tillbörli* 
gen straffaé Kyrkans medel skulle väl mainteneräs. 
Fogden skulle laga att pastor och kapellanernå finge 
sin rätte tionde '^h inkomst. Pastor skulle vid tin- 
gen underhålla ^C^agläsaren, fogden och deras folk, 
samt Nämnden,iivarförehvarje bonde skulle till pastor 
betala ^ kappe säd om året. Ingen annan tingsgärd» 
Ladugården skotes af en Tysk Joh. Altendorff» Der 
var inrättadt ett skönt 9)foorverk,79 en tegellada, åt- 
skilliga kalkugnar • • Yid Weskelax ett kosteligt 
inarmorstensbrott,item mjöl- och sågqvarnar samt beck- 
brännerier. 100 tolfter bräder skulle^ årligen försäl- 
jas. Bönderna finge ej sjelfva ha skutor och handla 
på Sverige eller annorstädes, utan Fogdens lof, haf- 
Tande annars skuta och gods förbrutit, utan' hållas 
till åkerbruk» Fogden fick- ingen seglats medgifva, 
förrän bonden godtgjort kronan och länsherren, men 
ändå ej medgifva att bonden sjelf eller hans barn 
eller folk fick med resa. ^»Gör någon häremot haf-^ 
ver godset förbrutit, eller hvad han derföre får och 
vare fortäokt att svara derföre inför min k. Fader 
sjelf eller den, som af honom förordnas kan, att 
upptaga sådane saker.') Om denne unge Herres e- 



( 40 ) 

konomi^kff iBttällning må några upplysnii^r till slut 
medddas. 



Ea^tact af Gr. Joh. Ax\» Bt^vudbok 1641—49. 

Inkomst U ex. 1641 : af K. M:t för Grefvens ut- 
stoffering vid Legatiooen i Tyskland : 7000 daler. 
Tractamentspengar 10^0; af Grefvens arrendatorer 
och. handlingsmän 20,478. Föräringar af, R. CanzL 
7000« Grefvens Salarium 6001. D. 21. öre 13 i. Or- 
dinarie räntorne i Sverige 17,375«^ £• O. räntorna 
3852* Hörningsholms arrende 1158. Tiillgarns ar- 
rende 76 (uppsteg sedan till 1756) dess trägård 119. 
Hörningsholnis trädgårdsarrende i frukt 352. Sträng- 
näs trägård 60. Arsvexten vid gårdartae 17S2. Angår 
2897. Kalkbruket vid Tullgarn 155; på Ödaxen 250, 
vid Horningsholm (1643: 400 d.) Legooxarne 240. 
de. de. Summa 101,726 daler 26. 18 ^V Bland ut- 
gifter förekomma Hofförtäringen 10,107. Lonings- 
staten 9589. Föräringar 3331. Husgerådsinköp 5194 
Stallet 7997. Grefvens kläder 3275. Grefvinnans 
2337. Byggningar och graf var 1492 de. S:a 76069. 
29: 19|. 

Till slut må nt Oxenstiernsha miiiiie#&oA«ii (hvar- 
om se DelaG. Arch. V. p« 52 ^) några utdrag for 
17:de seklet meddelas* 



v t • 

*) Angående Författaren till densamma må upplysas att de 
äro 4: 1) Furstl. Rådet Frih. Bengt Gabrieisson Ö. ^)Rik8- 
Skattmst Gr. Gabr. Bengtss. O. 3) Canzll pras. Bengt Qabrss. 



c 41 ) 

Anteckningar af Rih^Amirahn Or* Gfibn Bengfgon 

Oxemtiernä^ 

1606 d. 12 Marti kom jag från Frankrike tiil 
landhoimen. 1608 d. 18 Oct. höll den Välb. Fru 
Christina Sture min Trolofning med Jungfru Anna 
Sal. Gustaf Baners, Riddares till Djursholm, Ekenäs, 
IfVärder och Wärpels. förd. Sv. R. Råd och Mar- 
skalk, äkta dotter i Sal. Thure Bjelkes hus. 1610 d. 
17 Oct. gjorde Välb. Fru< Ch* Sture mitt bröllop 
med Jungfru Anna Baner« 1611 d. 23 Aug. blef jag 
i Danska fejden för vårt läger vid Ryssby genom 
mina begge armar af fienden skuten, 1612 föddes 
yår dotter Sigrid Gabrielsdotter i Singo prestgård i 
Nyland under resa till Reile (blef g. m« Thure Oxen- 
stierna.) 1613 d. 1 Sept. föddes Christina. 1615 d. 
5 Maji föddes Beata. 1616 d. 13 Aug. föddes Gustaf, 
som dog 1617. 1617 d. 9. Nov. föddes Margareta 
(blef g. m. Axel Sparre). 1619 d. 6 Mart. föddes 
Gabriel (blef R. R. RiksMarskalk.) 1620 d. 4 Maj 
föddes Anna (blef g. m. Gr. Dohna.) 1623 d. 16 
Julii föddes Bengt (Canzliprsesid.) Den vid snart sagdt 
alla anteckningar förekommande suspirationen är här: / 



O. men detta allt är dels afskrifvet, dels skrifvet afCanzli 
pra^aidenteiis ^(Uid. 4) Rn ogift syster af denna sednar?, 
Vden 4:de systren" (se 1654 d. 22 Oct.) jemte Sigrid Hr 
Thure Oxenstiernas, Margareta Hr Axel Sparres, oqh Ån- 
na Hr C. Dohnas husfru; med 3 gifta hrödér Gähriel, 
Bengt och Gustaf Oxens tjerna. HonanfiM^eJpå Fryxelska 
^" tabellen^ ** -* 



» t, ... 



( 42 ) 

Gad late hMiom Qppyéxa tiii sin% namns ära, oss till 
hägnad och honom sjelf fattig barn till ett ärligt lef- 
verne och efter detta lifvet till en evig salighet och 
är han född i kräftans teclcen. 1624 Mich. d» föddes 
Catharinas 1626 d. 16 Mart. föddes Gustaf (R IL 
Rikstygmästare« Nu vidtager som d^t syna Canz^ 
lipréBsidentens Bengt Oxenstjernas anteckningar , 
som dock renshrifvit allt det föregående* 1585 d. 10 
Febn är min K. M. Fru Anna Baner född på Djurs- 
holm. 1586 d/18 Mart. är min k. Fader Gabr. O- 
Xenstierna Bengtsson född på Lindholmen! WesterGtl. 
1610 stod deras bröllop i EnkeDrottning Catharinas 
hus. 1646 d« 19 Jan. dödde min k.. Moder vid Rosers- 
berg. S. å. d. 12 Dec. dödde min k. Fader vid Eds- 
berg. 1639 d* 21 Mart. drog min \u Fader med Ja- 
cob DelaGardie tillWermland att lefreraDrottn. Maria 
Eleon. sitt lifgedinge, D. 13 Apr. talte Hr Axel Spar- 
re min syster Margareta O. till och har han älskat 
henne ifrå då han var 11 år gammal. Ar 1640 d« 
10 Maji blef syster Fru Christianas mor Gr:nn Fru 
Elisab. Juliana af Erpach död i hufvudlägret for Sal- 
felt. S* å. d. 2 Julii forlofvades broder Gabriel med 
Fr. Marcka Christiana af Löwensten. I Dec. drog 
Bror Gabriel åter till Tyskland till Morbror Fältmsk^ 
Johan Baner. 1641 d.'30 Aug. kom han åter med 
samma morbrors lik samt hans hustru Markgrefvin. 
en fröken af Baden benämd Johanna, deii - han vig- 
des vid i October förrän han dödde, hvilket skedde d« 
10 Maji i Halherstad. •— Nu vidtaga anteckningar 
ulqf^en af froknarne Christina^ Beata 0Jier^ Con 



, ( >43 ) 

tharina Ojtemtiéma,, 1641 d. 21 Nov. drog bemftl- 
t« MarkGnnna ner till Kungs-Norreby i ÖstG. om 
T&ren därefter drog hon ut till. sin fader igen, sedan 
fick hon en Grefve af Torn och dödde så i Persow, 
4et Droctn. Christina nnde henne i sin lifstid. 1642 
d. 26 Nov. kom Marchgrefven af Baden intill Stock* 
fcolm med stor prosess till den acht att hans Bröllopsdag 
Anlle skee dagen derefter, hvilket blef förhindrat i-^ 
genom en stoor eldsvåda som blef loss på slottet om 
aftonen då dee alla dansade på den sijdäh åth siön 
de kalladee Papistiske Kyrckian Och skedde en tämbL 
skada. 1642 d. 30 Nov^stod Marchgrefven af Ba- 
dens bröllop på Stockholms Slott med Högborne Frö- 
ken Christina Magdalena Pfaltz-Grefvifikia af RiigeQ 
och giorde Drottning Christina deras brölopp« Ar ' 
1643 d. 20 Januari drog hon med Marchgrefven ifrån 
Stockholm och fölgde Drottningen med alt fmiitimbret 
dem ntoni staden. 1643 d. 3 Febr« leckte vij med 
H:s Maj:ts Drottning Christina värdskapp på Slottet, 
och var där intet främmande fruntimber i samma 
leek, mer än som syster Christiana och vij alla nthur 
Vårt huss, och H:s Maj:tts fruntimber. lt)43 
d. 13 Nov, blef min broder Hr Bengt Oxen- 
stierna Rector Magnificus i Upsala Accademia, 
1643 d. 26 Nov. Wigdes St. Jacobs Kyrckia i Stock- . 
holm och var Drottning Christina och allt fruntimb- 
ret där i Kyrckian när det skedde, Gud late det va- 
ra skiedt i en god stund. 1644 d. 17 April Gick Sy- 
ster Fröken Christiaufi i sitt brndfaad i stora badstu- 
gai^ och Ql^tle vij nfnttma aft<wen i Morbror ^f Lar^ 



( 44 ), 

Sparres hiius på Riddarholmen, och skedde måldjden 
där om aftonen, oeh vore ^där mydcet frantimber och 
CaTalliers tillslädes. 1644 d. 1 Maj stod min. ju 
Broder Gabrilz brdlopp med Högvälbtna Fröken Ma« 
ria Christiana baren Grefvinna af Zuvesten i tbc 
Lars Sparres huns på Ridderbolmen och var däc 
Drottning Christina och både dee Furstelige .Frdk«! 
name, Fr. Maria och Fröken Eleonora och giordo 
min morbroder Hr Peder Baner deres brök^. efter 
min morbroders Hr Johan Baners begiäran, efter han 
sjelf intet var här i landet, för sin tiänst skull, och 
bestod han hehla deu omkostnaden som hennes k. 
Stiuffader. 1644 d. 4 Maij fördes hon i min brodera 
hnns, hvilcken giäste i min Faderbroder Hr Bengt 
Oxenstiernas hans på Ridderbolmen, och var min 
Bror Öfverste den tijden for det : blå Regementet. 
1(344 den 22 Maij 1 opp .Skeppsflottan uth tiilX>alerööu 

• 

ifrån Stockholm till det Da^iska kriget och var Hc 
Claes Flemming vice Admiral som förde Flåttan. 
1644 d. 30 Maij Drog H:s M:t Drottning Christina 
och mast af Rådet sampt en god debi af Fruntimbret 
med sine männ och droge mine k. föräldrar och vij 
med till Daleröön att see på flåttan när hon gick udfa. 
1644 d. 1 Junii lopp flåttan till sjöss. 1644 den 3 
Janii kom H.^^Mrt till Daleröön sampt mine k. Föräl-. 
drar och vij. Och var H:s M:t vår giäst i vårt Paw- 
lun. 1644 den 15 Junii kom H:s Mtt sampt vij dll 
Stockholm igien. 1644 d. 13 October Sloges vare 
Skepp -med deé banakes och vtinno våra, och när 
R^ ttalsf Flénrrniing U^f slageil>)få i^fläftan^ så' neg 



( 45 ) 

Hr Carl Gustaf Wréigel på var. fléUa otb förde fok- 
ke^ ocb kom 'han ifrån den Dsnttk0 sijdan, dijt han 
•var för kommeti' méd krigzfol^^f, och var han ved 
Amh lijdén General Major om jag mina rätt. 1644 
4» 28:^ctob« var Hennes Mig^ti Sttoi^e Kyrck|%i;i och 
kkéddé. den tabk^ägeken for.d^n S0ger, som då sked- 
de fdr det vare vunnet med flåttan. .1644 d, 2 Nov> 
koQimn; 2:ile Danske Skiep trii; Stockholm, det ena 
hei^tPatieittia det andta OldenbHrgL 1644 d. 19Deb^ 
Drog mink» Bror GalN^iel Ml WaiSmeland m^å allt 
sitt felek att ligga däl- emot Jaten*. 1645 d. 11 Julii 
var min k. Sj^stér.' Margareta i Brudbad i steenbastug. 
1645 å* 16 Jtilii stod min k». Syster Margaretas Bro- 
lopp med Wällh:ne Herr Axiel Sparre H* M:ts Ka^a-* 
marheirre, i Stockholm i Hr Lars Sparres huus på 
Ridderhalmen, och vigdes dee åf Kyrckioherden Doct* 
Olaf 'Laurelio, och var H» M:t och både dee FutstU 
Froknarne sampt andre förnamblige Herrar och Frän- 
timber tillstädes, och var det det första brölop som 
skedde uthan måltijd, som K* M:t påböd och förord- 
nade. 1648 d* 30 Junii förreste Hans Farstl. Ntdé 
Hertig Carl till det Tyska kriget och Hans FnrstL 
«Nåd0 blef då Genérallissiinus, och bod bah min k« 
Moder god natt för.änn' han reste bort och fölgda 
hcrnora min k, Broor Gustaf och Broör Niels Baner 
tall Armen « . » « A:o 1650 d. 28 Sept. kom Hans 
KongL Högheet ifrån Tyssland och min Bror Gustav 
saaipt flere af Adelen, som fplgde honom* 1650 d. 
16 Octob. Reste Drottning Qhrjstina till Jacobsdahl 
och blef der efver natten, att hon skulle tagas in med 



( 48 ) 

dagen afsade Drottning Cbristifta sig med' Regemen* 
tet och aflåde sin kläde habit och sjelf tog af si^ siit- 
Kongi, Ctona och alla dee andra Regalierna och lef- 
vererade det atb Regeringen som där voro nämbde 
att bära det, samma dagen blef Hans KoogL Maij:t 
Konung Carl Gustaf den 10 krönt i Upsahla doiii^ 
kyrckia till Sveriges Konung emellan 3 och 4 om 
aftonen och skedde idla Kongl. Ceremonier, men den 
afftonen ékedde måltid och ingen dants* — 1654 d. 
7 Junii Svoré all Adelen, Frestarna, Borgarena, och 
Bf3»4er Hans Maj:tt på Upsahla Bargård, samma dag 
blef Douglas en Skåtsk af Adel. antagen på Ridder* 
huset till Grefve, samma afftoii giorde Hans Kongl. 
MaijUt ett Étort Panquett, hade Hennes Matjttt Drott'- 
ningen till giäst och skedde ingen dants, samma aff»' 
ton emellan 11 och 12 förreste Drottning Christina 
ifrån Upsahla och till Stockholm på sin resa ath 
Tyssland, och fölgde Hans K. Maij:tt henne till 
Märstad, Rådet, all Adelen sampt Fruntimbret sä 
mänga som voro i Staden med stoor procsess till 
Flothsund, där de vända om igien, och dan 8 Junii 
kom Konungen till Upsahla igien. — 1654 d. 9 Ju- 
nii Reste min k* moder och vij alla till Rosersberg 
ifrån Upsahla, och den 20 kom min k. Fader effter 
ifrån Upsahla* Ar 1654 den 22 Junii, kom' Hans K* 
Maij:tt ifrån Upsahla med båth till Rosersberg och 
fölgde Honom 5 af Rådet och een stor debi af Ade* 
len spni en dehl af Håfvet och den 23 reste Hans 
Maijitt bart ifrån Rosersberg till Stockholm med 
båth, och den 24 Junii kom Han till Stockholm) 



( 4» ) 

slod ock alt Borgmrtkapet i ^eribr 00b imlfiekt Bm 00111 
•n sådan Herre lidfdes . • . 1654 d. 12 Oct. kom HeBnei 
ForslL Nide Fröken Hedevig Eleonora i Skären till 
DalardSn med skeppen och reste Hans K« Majat någ* 
ra dagai f&mth tili att möta henne, och den 17 Octob^ ^ 

kom &nnes FurstL Nåde till Carlberg, och skedde i 

4at med stSrsta pracbt och fölgde H:s FnrstL Nåde 
två gesanfter en. af hennes Hr Fader och en af hennes « 
Fril. moder hennes Häftmästare Hans Fru och 6 Jnng» 
fmr och hennes Fru moders gambla Håffmästerinna, 
hvilka straxt reste tiUbakars när bröllopet Tar öf?er-^ 
atåndit, 1654 d. 22 Octob* Reste tij 4 Systrame in 
till att bära up Hennes Farstl. Nådes Frökens släp på 
hennes bröllop, som blef befalt, samt S:r Fröken Bea* 
ta Stenbock* 1(654 d* 24 Octob. Vigdes Hans Kongl. 
Alaytt på Stockholms Slått på RijksSahlen med högt* 
be;te Hennes Furstl. Nåde Fröken. Sedevig Eleonora 
af Erchebiseopen Doct Johan Leneus, samma dagen 
då hon vigdes, fördes Hennes FnrstL. Nåde Bruden in 
på Slåttet, och foIgde Konnngen sjelf, sampt alla af 
Adden henne ifrån Carlberg, och mötte henne på 
Bårdgården Drottning Marfa Eleonora , sampt alt 
Frunämber och folgde intet niehr bcjpne afFrnntimbrit 
än Förstinnan Maria Konungens Syster, hennes egit 
Fruntimber samt Fru Margareta Brahe, Grefvinnan 
och vy 4 systrar, som blefve befalta achta på Hennes 
Furstl. Nåde Fröken alt Brölopsacten öfver att bära 
släpet på Hennes Furstl. Nåde Fröken och satt K. 
Maut i Brudsängen med sin Brud, och stod sängen i 



( » ) 

t 

H^miMtfit. Don 2S Oetdk skefld^ ett miéoH Airéttiv 
kerie ocb dants» h vilket intel skedda dfenafftoiieii dém^ 
vigdea*: 1654 d« 25.Q(äob. Krootes Héniiet.Kgl. Hdg« 
h««t:i Stor Kyrckian ock nilr b<m femii i kjnRckioddteii 
mötte: Henne Erekebiskopen oeh andra Biakopar. soni« 
läste bönor öfver beané ock föj^es i Ceret ock akedda 
^ predikan, sedan blef hon krönt af Erckebisfcapen^ >och 
8t#d intet Frniptinibelr i Cborefc melir. åw Knnnngens' 
systrar odi Grefvinnan Fru Margareta Brahe oob-vl 5 
^em böllb- npp Hennes Maij:tts släp och skedde nifil* 
tid menJngen danta den afftoaen. 1654 d« 27 Octobi 
skedde måltid oeh ,dantz och hvar 'gång hennes M:tl 
dantsade fdlgde vi effter och höUo up i^pet 1^54 
kommo' begge deras Maij:ter till Edsberg* sedan seni 
all Crönittgsactea var of verstanden, och besökte mine 
k. Föräldrar i sin sjukdom^ sampt Lantgrefvén Flrijfs, 
nfigre af Rådet, oeh andra af Adelen^ Och reste b^g* 
ge deras Maij:tter samma affton i Staden igien » « « A:o 
1655 den 18 Martij stod RijksCantzelereits begrafiring 
i Stockholm i Store Kyrckian^ samiiia dagen afsomna- 
be Drottning Maria Eleonora på Stockholms slått oéb 
den "24 Martij lades H. Maij:ts liyk i kijsta och blef 
béfalt Frantimbret att blifva der uppe tillstädes, så 
länge lijket lades i kistan hvilcket skedda af Grefvin* 
nerne och Fröknarne och voro och vij befalte alt vara 
der ' tillstädes, och gihgo aHt Fruntimbret både i fafif'* 
vet sampt af. landet klädde i vijtb slögbr och vakades 
där alla deé nätter af Rådet ech. af Adelen sampt 
Fruntimbret* 1655 den 25 Martij Bfgrofs Hr Er^ 
%ning. i Stora Kyrcklan och var den endéstfe^r^ *^n 



( 51 ) 

.jAäebten Ryningania, d. 26 9f rfrtij Teit» vij till Eån^ 

* he9g ifrån Staden och den 1 April reste min k. Fader 

och S;r Chattarina, Bror Hr Axel 3 dée stSrita iShér- 

'iM att seé nppå Cerewdiimrne nSr Itegalierha ladeg 

. tithi Drottning Maria Ebonoraa kista • • • A:o 1655 

. Aen 13 Martrj begrpfs brottningen med-stoor prosess 

. i Btddarholms Vyrekta i Stockliolm. 1655 den 3 Jalii 

. ^o|^ Kofiiii^pn $Ah Påland med sin Armee och följde 

. Drottningen min k* Fader sattipt det andra Rädet och 

A^den i skigren och d, 9 Julii lopp Hans Maij;tt iith 

> till ijSss med skiepsftåttan ^-^ samma affton kom Hen-^ 

hes AfaSj:tt Drottningen fill Stockholm igien « . . 165ä 

den 9 Novembt Cbristnades den nnga Printzen i slätts- 

kyrckfaan och kallades Carl och bars i kyrckian af 

Furstinnan Muria, och har bfide mine systrar släpet iip- 

•p& Pript^ens kiortel och Fröken Ehha De la Gaardie 

och b&ltz till dopet, af Cfref Per Bijksdrottzen och Er- , 

ddehiskopen christnado honom, och den 14 Deoemb^ 

Irkiides min k« SvSger Hr Axel Sparre yed oss på Bo- 

sersbérg på sin resa åtb» Påhland till Konungen till 

ntt 5nska llonom lycka af samptelige Rådet till den 

.nngo Arfprinfzens fSdelse • , ^ 1656 d, 25 Jnnii kom 

ett allarm {Stockholm att Ryssen skalle vara ved Gryn- 

delkrog, hvilkef var en stoor skräck och var det Gndi 

lof intet sant • t . 1658 den 9 Jannarii kom en sådan 

häfftig vinter med ett sådan t starkt nrväder^hvilckethölt 

på i 3 veckors tijd att snön var så diaper på vägarna att 

Ingen kandé komma fram, och dee som bodde i skogen 

fHpd stor n&d kände komma uthiir deras huus, och sto4 

4* 



( 52 ) 

itu ftora kBMsn in lill den 33f Martij^ att Uke JBlr dsg 
var tSvädar elbr rSngn dftr emellan, oeh i deit et^fa 
kdlden ladee alla stoora »Sar att Haas Kotigl. Maystt 
då kände gä med faehla eia Armeeiii pä Ojiurna oeli 
Sftland athi Danmarek odi den 3 Martij £ago vi vata 
att H. M:tt var kommen tnpå Seland athi Danmandc^ 
oeh den 24 Martij kom H. MÉiij:t Konnngvn ifrän 
Oanmarck och tHl Gi^teborg sampt Hennes Maq^tt 
' Drottningen affton tilMSrende, siste Marty ffd Haas 
MaiJ:tt min Sväger Hr Axel Bijksjfigmäsfare lienÉten 
åter igien, som togs ifrån Honom då han reste jäil 
Gåttland att bllfva Guvernear, hvilcket skedde 1657. 
1659 d. 10 Aug. 41hr Fnrsten af Helsten dödh blefvén 
drottningens Hr Fader. 1660 den 6 Febr. Reste bror 
Gabriel och min Svåger Gref Dona till Bahuas att be- 
se fästningen, den 8 kommo de igien, samma natten 
blef Kojiungen siiik af ett häfttigt fleckfdier och blef 
straxt häflftig betagen och mycket svag, efter han dien 
2 febr. förr blef så starck att han gick uppe diremei« 
lan och gick likvfthl intet uth och d. 10 febr. fSrente 
han sig med Gud bittigt om morgonen. Anno 1660 d. 
. 12 Febr. afisomnade df*n Storm och^igste Koniingen 
Carl Gustav i Gi5teborg och d. 26 lades Hans Af aij:tts 
1^ i kistan och den 22 Febr. lades Regalierna I Id- 
, stan dee som blefvo biirne af Regeringen, och lades 
: neder af min bror Gabriel Rijksmarschalken och Hr 
Gustaf Påsse giorde thalet, och voro befalte Rådet 
Rid(ler8kapet och Adeleh och Fruatimbret, att visra 
däruppe så länge dee acten halde forrittai. 1660 d. 3 i 
dito Reste min Svåger Gref Dona och Bror Gustaf O* 



c 6i ) 

xMAtorDa titt Skåne, Gref Dona titt lägret och sédäÉ 
till Fatster, det honom bkfgifvit af Rfidet och bror 
€ra4tiif tiH iina godas dom Konangen hafver undt ho* 
mnkMi nampa iEngeUo&aa ;16§1 den 2 Octob* krist- 
nades mia Iflla "brors dotter b^s Drottningen oeb Uef 
kaHoi Cbritftiana ^) Jaliaaa« . 1661 d. 1 DecenA» 
Sicedda taeksäjelse i si^re -ky rekiån f8r den Ryske fre- 
den Oieh Tar Konungen oeb Drottningen där tillstädes 
otAå var det de» första gängen- att Konungen var i 
dan Kyrckian dch var haä då ^ä sitt 7:da åbn 1661 
den 30 Decemb. bran Drottningholm altsammans np 
sedan Drottningen samma dagen reste där ifrån in i 
Städeiiy oteb bafuer bon varit 4är hebla Helgen öfver 
laedb Konungen. « * « 1666 d; 14 Febr. kom den Frän- 
aSibé iBesanten Pompona till S^Mricbolm, d. 16 hade 
Hr^^ésanten Audients hos Konungen oeb Drottningen. 
1666 d. 27 Martij Begrofs Rijkdlådet Hr Arwed For* 
bus f Ridderholraskyrckian) samma dag kom Drottnin* 
gen i S:r Christianas rum att see på Prosessen, där 
hon intet hade varit på en god ^jd. • . 1666 d. 2 Ang. 
Förlåssade Gud Hr Gustav Carlsson Baners Fru med 
sin son Carl, d. 5 Aug. giorde Hr Doct. &ick Gabri- 
elsson sin Waletspredikan i stora kyrckian och var 
Konungen oeb Drottningen där tillstädes med^ oeb 
blef han Biseop i Strägnäs, samma dagen vigde han 
in Kyrékioherden som blef i Hans ställe Hr loban 
Rudbeokitis, d, 15 Reste S:r Cbristiana oeb iag till 
Resersberg, d. 16 kcnn bror Gabriel effter, d. 17 Ang. 



*) Obs. Ej Chriitiiia <Befgii namnkunniga maka). 



( .54 ) 

k^nf IJeaiieA Maij:tt Drotmingeii till Ro«érsbéi|^; d./ 
20 åfh Hipne^ Mitt och vij aHå i Atpélaodeii i trtl^> 
gäV4eii( l)A;a1Uin«ji^ som 4ee. kalla Katteborg. 16dS; 
d. 2^ JVov. giorde. Oratfn^ngeA en mfiMtj^d^ oéh ht^t 
K(Nl«ng9A ofih RegetiitgiCAlofib.Radet tjil glitH oeb tuff 
hwsamtiilfc en dehl af Fntptliirtirpt i Sebiefei^klUer*..*..' 
A:o.l6aB d^ 6 Jaii« LekfiBA pfi idibiet eti Hdite4» vbd-^^. 
ri(ap, den 20 äfar Gref Doaa kMnmen med vm hiMtlftf 
och barn ifrån Holland ofih.tiU Eogeland inrA?K<lBi»ii«t^ 
gens i Engbland Galeia tfllfaUi biviata deo: fing^duif* 
traotaten^ « « 1668 den 12 Maij var bror GabiSel, $:r. 
F» Ghrietiana^Crr, Gabriel bforaon Gabriel, odi iag 
ooh. en af Koonngen Häflynncker Tabenbetn.beNMM' 
på fågelleek, ocb ekiot tyAter Christiaoa en kiMer.r 
bitägt ont morgonen ved^eereberg på krokntad im^- 
derleek^ d* 15 Maij r^ate nw Systerson Gabriel ^lar-r ' 
re åther andra gångon Ittitf till Brehmen till Felthorren, . 
den 21 Maij död^e min k. Svåger Gref Donii i Sug^* 
landh där han då var Äinbassadeiir, oohi.Ytir froden' 
bek sluten emellan Bngelaad och oas nttr hon dodde. 
3 Teekor därefter reste S:r fm Anna Oxonaiioraa. 
med sin SabL Herres lijk och fSlIie M: Stadej. 
der han blef med proseas igenomferd och till ain 
Gåsé Nykloster i Mecklenbnrgb* . • 1668 d> 5 
Ootob* kom Sahl; Gn Donas Ujk ifjråp. WisMar 
med ieH Grnneskepp och sattes^ skeppet. i4d- Djiirs- 
hoIni« Den 6 Octob. kom Hr Carl tjU Stock- 
holm att berätta oss att lijket var dytkomniet» sona 
han och hafver ofverfolgt ifrån Wismar. Den 8 OeU 
kom det sahl. lyket på skieppet till Beekh(rimen^»dftr 



( Ö5 ) 

fi^somitiir afftontntings opp' otb c^tces i 8t Jacobs 
B^iKhiä, adifr togs. med JaiUilerlfefinskiéppél oek iSr- 
•basrMjt fraiHi>tfll Staden oöb^imr^dftr 'alla jofina 3 bro* 
dnr/meH oth såriaånga^flf Bädeeocb Adelen som då 

^nMToii^stadflnf nfir rfet^^aM^^fiji^^t sattes i kyrehtan* 
If^.déki 26^A{Lwtq bofiofs m^ SabL k. Svåger 6^ 
•Döonå ISåfgR liypokian i gvafvén sohi äir iChorOt ocb 
iMirsiAUbnr :8t. Jacubs Kjvekiaoc}! folgde Drottningen^ 
4ihirf Mas^i B&lr8ti*né, Fä«8lli Friken af Oarmstadt» 
EsgeHngén, saaipt Sädei sbi» di iroro tillstädes. ie6§ 
4. 30 ApHI bom<ien Engelske Oéianter inedRi^ideror^ 
den ifrån KwttAgen iJEiigeland^den San silnde vår 
Konung Clarld. II till attJcotnma i samma Riddetor- 
deii..inled'KdMngen i ^geland; 1669 d. 3 Jmiii Be* 
gwfs ErdiiaBiseopm i Upsakla , Jobaanes Lenens i 
ikDmbkjrrckiaa som dodde då^han rar 96 åhr gammaT, 
mb '^AT Droitniogen sampt fi&gm' af Regeringen tiil- 
Aäde% d« 14 Junii kom l>ottnirigift från Upsahia till 
fiosenbivg osb dén x$6 traste Hennes Ma{|:tt till Stock- 
hointigUB» De» 7 Jblti blsf den Engelske Gesanten 
iStef '6aslis1é inbamj^ta^ till Stockbeim, medtrtoorpro* 
•oss^oth^äidésri Fettkerrens CIref GaH WraiigAls bana 
d» 10 Jalltbade -ban Aadientz ocb bléf tracterat af 
Konungen 1 sitt bhda i 7 mähmjden 166» d. 29 JnKi 
eioi^des H^obvng Carl till Riddai» pä Rijks Sablen af 
liie:te EngeUkte (xesMt på de maneer oth vijs som!de«i 
Ofden med^f, ocb skedde nved stort pracbt ocb stååtg 
slmiala afftbo* sbedde d^ nlåbltijd ocb rai^ ingen an* 
nan till måbUijds ån Konai^en, Dfottniogen) Gäan* 
SM% iRogeringeå. 'otb Ridet, ocb skedfie med stort soIt 



( 56 ) 

J«nilet.me4 Maiiq¥e och fkistnibt ^^ 30 JaKi gnf 
Drottniii|[ea KoDongeti tn Baal^ ooh. skedd» i taåbt- 
l^dnttiUeiiy och Ttr Ri^rtdngMi qA Bideft snnit mfc^ 
k9t iniotimber af A«l«Ien dijtbnailiia. D. 1 Aiq|f^ 
Mkedåe ett; skdnt ForvIdkeiSe på WanmanSStai pak vot- 
Mfk FigureroA be|;ge KoRimgarmit Bani|»n i S^zrigB 
^e^b Eageland och Riddare St Swrg^n samft aodm Fi<- 
jarer eam tiH en lådao order tjeiia« Saimna dayen 
;dddde Konnogeoa Håffmaffaehalck Hr Ledx^v pä aljU^ 
m . . It 69 d.4 Sept ko» bror Gabriel och Sgrster till 
Boterebejig. 0« 7 kom Engebike Geeanten till Roeerii^ 
berg, itajiit Öfveriteii Hpmnieltoh och Capiten Macklon 
Den 28 Sept. drog den Eogeleke G»uioten Gr. Cail 
tillbakare igieo med en Engelsk Galeia och f&rå .fr&to 
Stockholm m^.aior. precht och akintande och sIdMM» 
1^70 d* 22 April Reste Konungen fihrsta ^gången ut på 
kiäderleek på Hr Svanfee Baners skoog och fOlgdoBror 
Gabriel och Hr Sien Bieldce sampt flera betiiate nieé« 
O. 23 Skiöt Konnngen den första kiäde» på samma 
I^ek. D« 27 Reste han åter till Frosaevijks skionig och 
fölgde dee åter hentoni otA drog han där ifrån och till 
lacobadaU till Oroitningen. Oea 17 Junii Begick Haaa 
KongI.Mai;^tt fficsta gången Herrans Nattvard i Slåtta* 
kyrckian. Den 4 Aug. Reste begge Dieras Maijtter till 
Kongsohr och sedan till Östergiäthland och Wadstena 
att jaga där. J671 d. 31 Julli Dmgo D. M:tter^ Håff4 
inästerinnan^ och en sloor debi af Frutttimbreti saupi 
Rådet, min Bror, Hr Sten Biddce, .€ht Niels och Br 
UUfedt 9B9ipt min S. Son Gr. Giitstfir till Åhlaad 
på Älge^ Jachté De& 9 Septembtr SrgMe Konnngeii 



^h IMkllliitgén if^ Åbltiiid dfrer hafvet i ett stoort 
4i%Hfi #ch i^go' oéh nfigra dagar éérétttr komnio deo 
tUl Stoel^Itii. ieH2 å. iOJuKi KtfKi Drottnitigetis 
Sröör Foméii Aitölph af HoIUten Och Éissképen af 
&yl»»€k4tUt Stoekboinié D. 7 Ang. Begynfte Kbnun*^ 
g^'fiied iKkahtttMS stormande på LadQgärdsgi&rdbt^ 
dito 'iBonsCrade flaii al)a sina Ryttare af Adelen ved 
fiérgsbaitimar* 1673 d. 27 Aug. kom Kontmgeh och 
Opottnii^iéii iftåto skmizen sedati alt var förrättat pft 
-tiaMgii^dsgittHet. * D. 3 Sept. blåstes Herredagen 
-^sta gången Oniy och var min Bror éfistav Länt- 
marsebatck oeb fick Konungen sjelf honom Sdlfstafveii 
1 bandeifi 1673 d. 16 iMaij Drogo begge Maij:tter 
tiH Dl<ottninghoIm oeh då gick min SahL k. Broder 
op tilt- Konungen odi* fBIgde honom med till tagnen, 
Éédan lades hän heft éch hUIet till sågn. D. 31 
Fftrente han sig nitfd Gud som skedda af Ht Svebe- 
llo. den 9 Jnnii Béfi^kle Ii« M:tt min k. Bror och 
når han gick ifrån honom gret han tagandes afskied 
df honom^ med dfesse orden, jag hoppas ånnn altCInd 
lijelper min Hi^smarséfealck till halsan igien fdr min 
ttkull, oeh ééT Gud skulle kella honom, ' så skuHe 
han intet f5rgäta och bevisa hans barn sin gunst fSr 
hans goda o^h trogna tiSnst' han hafver bevijsat ho- 
liém ! Den 12 som 'VBi' en Onsdag dddde min hier» 
länrli kiäre Broder Bijksmarscbalcken den RogTiilb:ne 
ilérre Och Grefré, Gr. Ghbriel Oxenstierna på Stock* 
hcAms SStåtf, en dllendl^ehkhgelig éAg för hans Ii* 
letfde bani' och oss alla, Gbd- frdgde Hans edle och 
%SM» SMhl • &t hvar dag och BgnaUeck iag hafver 



( 58 ) 

utåt bvftom<, p2p ^23 Jwi. «k^0.ett paii%«ffl: . ]»& 
lillieholmenrliii yllete $th PdnzitotaD af, Di^iiiaApd* 
Den 26 Oi«b JMiifälte P.riMe$}ia. bi)rt tiU $jkt bfölop 
mch.iSlgdo^begge MaijtUer tW Dftbleröön» 4er mmS^ 
Son GttstaF S^fre benige ftrd^ jh^ eH sblfi^c^jiffcf 
SiSa .till ' I]ol4it(Bi| . o^b reste bun s^dan lnoAt^tSfffin.itiil 
fttn Qr, Fndev Furitten af Wuftanberf der ibr^lope/t 
^tod. Den 27 J[iinii kommo btgfi^ der^e ,Afo||ifier)^ 
^tockbolm igeen^ D. 2& Hok, Jl(0iii)ng»n ^l^it^^^hf 
med en boop Jachier på Fi^leli dc^>dee keJJ^ 4iHd4- 
liähien ntaqgl&r Gråmunckbolnp^^epm. 6«dan blef kal^ 
W KongsfiftUdi^ och fotrde JKj^onngen. d^li bdgr 
fa Fljglea och Rvlke^Voiimi^, den väiistr^j ^Ifft^^m^ 
Den apBegafvo sig begge Mnij^rne »ifMl.^obt^r PiU 
Ulbund och Jt^da|l landtv^gen ti^l Usiergiotbbod: och 
Öhland» Den 30 4v|g« i^egaf R^in k* .Bi:4ir ^^uftay 
c^iff .nied Immra ocb barn tiH AeA» ^ch a^n Xiandt» 
vtlgen till Iiigermanlsid odi Jrente han aejda|i;titk Mim* 
CQV, dijt. ban bl^f j#$dfpr fixj^r^iordipari^. Ai)|basfia« 

■ 

deiMr:0€h.f#gdQ banom min B^o^son Gabriel GafcH- 
eUsoo Osceffstierna c^nipt «mii §. Son Hr Jcrhaa 
Sparta 4xel^ii. 1674. d, 24 Maij begroli mia hiftr^ 
lans k* Broder Högvälborne Gref Gabriel On^eiistt^i^ 
na.GrefTe.cill Kor/isbolin och Wasa Rosi^iiAerg,. oc|i 
Capnrie, Friherre af Mil^bj ocb Liadholmea, 8|sfri* 
ges jlijkeil Ha4 Qok Rijk«i9«cfichsjck» sattipt Håna lu 
Huasfra Hägv^ltMr^a fr. Grefvjpna , Maioi^ Chri4tia^ 
na af LoT^quiten och C^i|ras(en . Å^> iGrefvhma tU| 
Korssholm o^lf WasafirjfJtQra Kjyccikian t Qfsk ' f^ig4^ 
i^oaungen o^ ,pjrcittaing0|i a^^d j^fJk .rar ai| AUMMr 



( 5Ö ) 

Bengt QjSjÄRlrttema sig i(ir4P ,§^qkhol^ .j»M #in . fci 
l)Qfltra 9cb^arn till skio{Wf ^b Ww^x^uf^ Pfld^ 
4ärifiT^\lU|Wwn dijt iBin är ^n^ ii( ^. .}M:» rKiN 

reii^i att 4i;^i|ra ;ai% fred emellan SvedgQ. dfh /JK^jn^ 

Tme^ Ttqrei^scfn Ox^Jisii^raa slagen f$r Wo^^t a| 
CJ^mfufsteiKV Ctdlf, 4it han b|ef Cömroend^rat af Feltn 
i||af|^clia}pk;en.B^ardef«Uv0^b,geojc \^^u dijt Hied aitt 
Qgit Regemente s^otn hap nelf iiA^e värlividt» ^cb ba«^ 
de bai| 7 dödeliga såf^depn han tappei:)!^ %^1 och 
i^a^ligfrp t^yer fä^bfadt.fQre* Den 29^F^tMr«M^r^HiaiMI 
Zariske.M, ;Ållecy;^i Micbailouitz dpd bl^vfl^ 9<tb, vae 
baa 9ii ^jy^ket djrgdig. ocb Irogoi Penie .rfofm. pnta 
Srerrig? jnjgk^t gaU • . 1677 d. 1 J^IM ftafejr yåt 
fi&tta och åfe Danske f6<iit^ Q<;h. liaf^Ffr- iifafpl' ett 
hårdt fi^an^^ qich i f^ttuna slag .b|e( mifi & S«n 
HerrCfim^fiSiianre myekel i)Ia blanemt) Öwd vara 
Lpf att hyn ^|fl^ iijf^et kom dsi^Crån.. Pf n 8 kom 

han heifi^;till;.ai9 hnsuu mycket .il^i illfik v ^f skottet 
han fr^k f)S s^i skiep ye^Qs^ D^i) . 4t S#pt. • k^HH 
FeJ^mafSchplqlWQ Helmfeltz lijk till 3tnekb4<lli: Wm 
hjife et ired},^]^^ D. 12 9^|e mif }fiq4f^.Qtei fiiö* 
s^ ai^N(fs|^Hmg:tU1.9^t.tahl^ t9ied ^^llnifigcik aoc^ 
8^^ på a)c^{|tz^^,,d^omkriog;« ♦ ♦ 1678 dy 24 JnHj 
drog åther min k. Brorson neder till Skäne och nAr 
han kom dljt neder sä hade Konungen gifvet hans 
folk åth en annan Lind benämbt \ . 1680 d. 24 Ja* 
nnarq kom min broder Gref Bengt tOl Stockholm i* 



( 60 :^^ 

trått' Nftttweg«n éår hmi Ambassadeur var, oeK^ ' lem- 
nade han -aln linstrii och barn qva^i Nimwegen. D. 
17 Dee. tyntéfs lArsta gangén den stora eoifttefeil om 
aftoneC 1681 ii 18 Octob. Reste Hans K^. 'Matjrtt 
till "CongsShi". Den 32 difb hade hans M:tt en"^ ^^ye- 
ku i^deC bart bröth benet af rig nhfed' hftstéh.' Dén 
28 Réste begge Msij:ter till Konungen fSr- hans o- 
passligheets skall. 1682 d. 6 April Dödde Hr Doc^ 
tor Dyfge en man ved 80 åhr, som har Varit i Sre- 
rige i mångi åbr, och vår han en berHmllg och lärd 
nian i sin konst. Åhr 1683 d. 2 Jan. besKts Rijks- 
dagen och Ueef den unga PHntzen vaM af alla 
MCflfidermi och när de togo afskied hfllsade^ de den 
unga Pi^infeéfl i Drotltntngens mm och hade ' Gref- 
vtnnart Fru fieata Stenbock den unge Pmtcén i 
knfiä. D. é d:o begynte Konungen sin Cbur fSr den 
ékadån han fStt i kM ved Kongsöhr. D* 31 Mara 
kom ett hHfftfgt åskeduoder med hagel, ' ^égn oeli 
Hnngande och en sådan stark kiöld som Tar ohorlig. 
Dén 30 Octob. Svor H. Kgl. Maij«tt édk 'Ryssarna 
den eviga* freden den Hans ExelletttåtCIri^ 'Bengt O* 
xenstiertoa staf viide för H, Kgl. Maij:tt i Slibra &yro^ 
k)«m nléd stora ceremonier. Den 2 Nov. itéste dee 
Ryské Legateriia bort med Skiepp \Miéic^t sktedde 
fiied Étolir pracht och voro de väl föriié^dé näkr de 
reste bériv (Anteokningaroe afbrjrftls^ 'iiled Febr;^ 
1684). ' "' •-• »'•• ' 



•i ;• 






t ' r \ . J 



{ 61 ) 

. •. ' '^* -' ' u 

Palhttzkij 

åå^tHnM Ffiii. (»rasid. Vid Pommttike SlaiMh 
böd 1670 9i6réfvintt. N« Forbm^ Gr^vtfiiia ifll LidGift 
Ag«94 till begrafning efter sin mor Fru ftegiim KmU 
wetihellerY boren af Wlndesgrätx, Friherre lillAiéiie-f 
berg, Landflkrona oeh Warberg, Fru liU Juliley såll 
Paul Kehwenheliere efterlålna enka. ^.Till honom, väd- 
rande i Wolgast, skref från Rom 1673 Pierre Con. 
^hetM Maislre en fait d^armesi med I§fte att i* Rom 
vara hans «dner till tjenst. 

Palmqvtit 

Chtsi. KammarRåd, skref 1663 till Gen. ForbttS 
om 99KrigsJördeboken.n Hans son (?)J« Resident skref 
från Paris d. 16 Jam 1691 till K. M:t tiil svar på 
2:ne Konungens bref. Om saltfrågan talte han strax 
med Hr de Croissy, påminnande om Franska Konun- 
gens löfte, att söka skaffa Svenska folket saltet för 
bättre köp, redebogen att genom sina undersåtare lår 
ta ditfÖra det; väl inseende det o verkställ bara häri, 
dock för att erinra om ett prof hans Konungs vän- 
skap. Han svarade att Kéngen redan befallt Hr de 
Pont Chartrain, att lata komma köpmännen för sig 
och dem till detta verket uppmuntra. Besked var ej 
ännu lemnadt om utgången» Kungen hade Ipfvai 
sjelf vara delaktig om förlusten, ifall kaparne under 
kriget uppsnappa något skepp med salt till Sverige* 
Kungen ville dock priset skulle nedsättas^ Äfven be-* 



K21. 



( ea ) 

bflffftrte P» Fr. att KungM mitte återkalla de Seig^ 
nelays utfärdade befallnings .^varades, att det ej 
kunde uppenbarligen ske, men att sa skulle mena- 
g9inUy att avenriearne ej skuUe klaga^ BktiAk Mi- 
niif eln WgSrté Frmiska KangeAS bltifida ho$ ' S^* 
Jbligeo tiU. bandelsff ibetens försvar* Bondni -svarftr 
4eur Att Svefigef egen njrtta vore tillfiicklig lieirekel- 
ilegruiMi» J hafvep ment, sade den danidce ät mig» 
Att det 4^ skulle yara Danmarks allrar, fSr dess uii- 
derliandKngar med EngL Ot Holland ; men iSvejige 
lärw ju pu ögonskenligeii kunna S0|. sade han» att 
det ej yill sticka under stpl med dem och ahså aä«- 
kert kunna sig på Danmark i d^tta stycket förlita: 
Fr. Kungen yar myckft oojd öfver den svenskes be* 
alttt, att ej låta 2. skepp af fiendtlige Nationer gå ut 
från Götheborg med mindre ån 24 timmars mellaa-* 
stånd. Följa så dagens nybeter deribland: Hofvet 
fick i går tidning genom en enspännare från Rom, 
att Påfven med Inqvisitious Collegii samtycke och 
inrådande bar bland andra lärdomar fördömt det 
Franska Presterskapets angående hans myndigbet, 
1693 d. 4 Julii väntade han Gref. Fak Wrede till 
Paris*' Grefvens bref vore 2 månader, då de framt-^ 
kommo. 1698 d. 10 Jan. skref han till K. Carl XII, 
huru han väl kunde, då han var utan charakter, lef- 
va i Paris på 3000 Bdr men ej med charakter af Re^ 
sident, b vilket här har somma heder som En- 
voyé. Den Danske Enyoyén har 3 dubbelt mer. Of- 
ver 4500 Rdr måste han årligen utgifva. Hade nu 
der tjeastg^ojrt i 17 §r. Han nödgades h^ra ni^ ip i 



j 



( 63 ) 

él» Ilöstiil gUft^; brttlnitade fSt sig sjVIf én TraétW, 
glS^mde sin fiklk* kostjyengiir; Måti^aéltg^ ' kbstn^if ; 
Eli :tneil«lmätfig mötderad Våning 60 RdrJ Traktöreh 
fåif kMtm40 Rdr. En* S^creter tfll Kost och löh 
2{1 '5- El*ipf^st'im koist liWena, efter fönen af K.M. 
ftéUtåii^ a0'Bdr. Ert kmnmarrfénhrekést o^li lön 15. 
É»>kttäk 13, 3 drängar å II Rdr. S:å 223 J; foder 
Ok ^ bastår' iffed bc^fÉtlagaré och sfallr^ska^ 44 Kdn 
S:a 267 f Som gör om året Bär 3210; Je^iite allt 
annat, om året 4510. «— 

Piper 

— Öorr/, Grefve, K, Rad, skref d. 16 Maji 1700 
fraii Malmö till Gr. Wrede, huru K. M:t är helt otå* 
lig öfver den släta anstalt, som ifrån Stockholm gö-r 
res (ilf K. M armés subsistence här i Skåne* Hvar- 
ken kommer någon spanmål eller pengar och forrå-r 
det är sa knappi:, att det intet förslår till 8 da* 
gars underhåll. K* M. v?II intet lemnas hjelplös. P, 
renionstrerar väl medellösheten, men det heter blott: 
det måste anskattas, 79så att jag ville önska jag vore 
långt härifränj^ Fr. Humlebäck d» 10 Aug. skrifver 
han till Wr. såsom sin högiärade k. Bröder, huru 
han gefna vill recommendera Wredes soq^ Han ha» 
de haft lillfiUle 2 ggr framslyula dess . avancement 
for K. M:t; jmien som min Hr broder nogsamt är 
bekant att trät faller der intet i' första " bugget, så 
skall jag intet försumma vidare tillfälle, helst som 
jag ickb helfer kunnat märka att han mig önå* 
digt ahhört.n ' I ' dJ^g . afskickas cpntiibulionsplacatet 
Ull Cam. Coll. att aftrjcljas *'pcli' sedan publicerar» 



( 64 ) 

Gad gifve fSrm^fUi hos uaiiorsilirM tamUM titt •ti 
pr»8tera hvad d^rotinnan påbjudes. LaU d. l4Jatt. 
i70U C^ndolerar Grefyeo öfvar dais lona d5d. 
yäntade saart vandra aamma yftg i aniatnde ^ 
sinna krämpor, Soikar fred, utan all ulfigt dertilL 
Det ftr illa, att några si raadt försäkrade K« HL vid 
dess afresa om si minga pengar haa istnndade, der 
han till deras förslag täcktes samQreka o^h att de 
s^mme visa en si liten effect derat 

»Jag fir allt för ofta h3ra snubbor derföre m&- 
som en soni ofyertalte K. M. att låta de placaterae 
utgå. Det lyckas intet lika hos denne Kungen som 
hos dess sal. Hr fader att slå stora spikar och lof- 
va rnndt men blifva tillbaka, derföre bedrager den 
sig som förmenar med sådane konster att göra sig 
hos honom recommenderad. Jag hafver detta året 
utstått mera äfventyr, förtret och vedervärdigheter i 
det jag som oftast har måst lägga mig emot det 
man intet måste skrida till sådane expedienter som 
på engång kasta credit och all commerce öfver än- 
da, än uppå alla da förre 11 åren Jag suttit vid ex- 
peditipnerne hos öfverheten. Men hvad hjelper! 
Efter regn kommer solsken. Sluteligen vill jag 3n- 
ska min h. broder hugsvalelse af himmelen» • « • 
Altranstadt d» 2 Apr% 1707. Piper hade gjort sin 
flit att tillvinna Bar. Sparre K. M:t8 nåd för sin af- 
resa utan permission och afsked ur K. M:ts ^enat 
och engagement, mot tillåtelse, i fransysk tjenat. 
Pel stod hardt. Men för Gr. Wredes förböns skall. 



( 65 ) 

9kalh han Sn vidare fSrsoka* ~ Eit bref af en P. 
Piper. Stockb. 1682 förvaras här. oek. 

Palus 

* 

•— Tiomoij på en gång, liksom Piper, Friher- 
re och Grefve, begge å StatsRåds stolar jemteKangl. 
. thronen vid K. Carl XIIs kröning, då alla deri sågo 
en vink att inga Kangl« eL RiksRåd skulle finnas 
(se DelaG. Arch. VIII: p. 141) skref från Malmö d. 
4 Julii 1700 till en Friherrinna, huru han hos K. Af. 
föredragit hennes sak och huru K. M. hänvisat till 

CamraarCoU. och en Commission, der Hjelmberg 

* < 

for ordet, och de Kongl. Råden, som upptaga Ja- 
stitzseker de. de. Troligen blef Baronessan af det- 
ta svar ej synnerligen slug. Ännu 1734 itigaf 9)So*- 
phia Polus, En hogtbedrofvad värnlös Enka?) med 
många sina omyndiga barn (trol. Gr. Jacob Thoros*- 
son Poli enka) sina besvär till Landshöfdingen i 
Nyköping mot Gr. M. J. DelaGardie rörande en rå- 
gång. 

Posse 

— Knut, KungK R. Öfverståthållare, skref 
som Gen. Maj. d. 5 Jan. 1703 till Gr. F. Wrede, 
huru Kungen d. 3 Jan. med Drabanter och jGardet 
gått öfver Weichseln, Arv. Horn med Drab. och P* 
med Gardet. D« 30 Maji i lägret för Thorn,tiIl dens. 
huru Kungen genomgått den resolverade curen, huru 
(xDel.) 5 



( 66 ) 

p& 6«n. Liewen annan dag Pingst diter affonsångeny 
då han itod jemte Kungen, begge benen afskotos. 
Blodets forrinnande förrän han blef förbunden, förde 
honom kh 11 om natten till sin dod« H. M:t har 
låtit balsamera honörn och sjelf med samtl. Genera- 
Utetet laggt locket på kistan. Wi stå nu här vid 
Thorn, men dock icke utom deras kanonskott. H* 
M:tt står bakom en trägård, men måste likväl styc- 
kekulorna, som de skjuta sin lösen med afton och 
morgon, uppletas vid hans tält eller strax bredvid. 
H. E. Gr« Piper, som stod i ett hus närmare linien 
har med Canzliet uppbrutit på ett säkrare ställe, e- 
medan de begynte att igenomborra skrifvarnes tälter 
med åttapundiga kulor* H. M:t har i begynnelsen 
ridit staden temligen nära, men nu begynner han att 
akta sig litet mer. Den fångne Gen. Lieut. Beyst 
rijder understundom med honom med sin röda rock, 
dock skona de ingen. Deras öfver 1000 skott ha 
ännu ej gjort oss skada. 

Q. 

Qveckfeldt 

Gustaf, HofRåd och ÖfJntend. hos Dr. Christi- 
na brefvexlade lö93 med sina vänner från Slaftehalt 
(var g. m* en A. M. Slätte). 

— Bengt skref 1667 från Roipt till Landtrådin- ] 
nan E. Gertten om rättegåhgsärender, deri Åpostolo- 
rum testimonialia åberopas. 

— Eric CrUitqfy HofR. Gustafs son, Gen.Lieut. | 



j 



( 67 ) 

en af de tapprare Caro^inérna, skref som Corpbrdi 
vid Drabanterna 1732 ett förord till Gr« M. J« De- 
laGardie för 99den fattiga och förtryckta?) 'Fru Söpb. 
6« Morner, under sin svåra process med sin svåra 
och rika contrapart Studenten Löfberg. 

R. 

Ramel 

— Hansj Herre till Löberöd, Hviderup, We- 
sterstad écc* brefvexlade pä 1670 talet med Christian 
Foss, Canonicus, sedan Prof. i Lund och Pronnsens 
Läkare^ Foss hade d. 19 Jan« skrifvit till R.Canz- 
lern, Rålamb^ 6ripenhielm och flera i sin '^bogtäradé 
vänsn sak, så att vederparten 9)fann vist annat aft 
fornemme end ligga och gjdrei ehrligt folch hinder i 
deres eijendom.') R. köpte åf F. dess gods i We- 
sterstad : Paarup, (n. v. Påarp) WestetWedagra och 
— — — for 3000 Rdr sp. I hans archif fans: 
K« M:ts sköte pä 17 gärdar i Sirköpinge, 1547. Claus 
Biides faders pantsättning af Westerstad län, och 
sonens inlösning deraf 1519. Frederici 2di sköte pä 
W. Garstong till Parsberg 1561. Freden 2di magi- 
skifte med Hviderap 1562. Magéskifte mellan K. 
M:t och Hack Ullstand till Hickeberg om Wester- 
stad län 1577 Ac. 

Reenstierna 

. «- Gustaf*, om honom fins antecknadf^ att han 

5* 



( 68 ) 

fSddes d. 8 Oct 1687 under det Tagnsh&itarno ske- 
nade med modren som skalle ika ifrån Södermalm i 
'Sthm och satte tvers öfver vattnet till Kornhamo, 
dit de qied ragn och mor och hennes nnder ångsten 
födda barn frarokommo. Han drunknade sedermera 
d. 12 Oct. 1700, så att han kan sSgas både född 
och ddd i rattnet» 

Rehnskiöldh 

Gierdi Anahoniy BegeringsRåd i Pomem och 
Universitets Curator i Greifswald skref som Ofver- 
Camrer i Pommern 134 bref till v. Gen* Gouv. i Pom- 
nie;rn Forbus, hvarpå som prof må meddelas ur desa 
bref fr* Stralsnnd 1652 d. 27 Dec: Uti ingen enda 
Garnison fins till längre ftn £ 1 Jan. ett stycke bröd 
i förråd, ingen licent, ingen tull; hvart skall det ta- 
ga Tfigent Mina egna medel har jag redan för kro- 
nan utgifvit och dertill satt mig i gäld hos hvar man* 
Har så blottat mig att jag har intet att lefva af,dec- 
före, att jag huttias för pengar af hvar man* Bref- 
ven äro fr. 1645 — ^58* 

Af Ribhing 

•— Arfvidj Terseri välbekante correspondent 
(Se art* Terserus), är den å planchen aftagna namn- 
teckningen, ur ett egenhändigt kopebref af 1670* 

«— Ldnnorm^ skref 1623 d. 14 Maji som Ståt- 
^ hållare i Wadstena till R. Dr. M. Brahe rörande de 
1308 tunnor spanmål, Gr. Brahe förskjutit till Krigs- 
folket i Lifland och som K. M:t befallt Ribbing con- 



( 69 ) 

Cantera. Men all kronospanmålen i ÖstG. rar redan 
malen till mjöl, och då Gr. Brahe ej dermed var 
tjent, sä skalle R.skrifva till K.M:t att lemna anQan 
anvisning. 

Rohertsson 



• « 



— J. Svensk Adelsm. n. 231, skref d. 26 . 
1656 från Dorpt till Bernh. v. Gertten • . « Adolfus 
Robertsonias hatt seine frawen im Teilen Math heff- 
tigh verwundet, sonsten bier nichts notables . . . 
Denne Adolph var son af Lifniedicus Doct« Jac« B. 
och forrattnade sedan lefvande på en gödselhög i 
Dorpt» 

Rosenhane 

— Axel^ Landshfd. i Linköping uppköpte 
d. 23 Febr. 1676 806 T:or spnm. till Örlogiottans 
utredning af Gr* Ax. LilUe. L. sade sig annars fått 
14 daler T:an,.nien R. försäkrade sig köpt for 11, 
11 ^, 12 d. och bad honom som en god patriot ej af 
kronan begära det högsta. De dalrarne skalle ej sak* 
nas i hans pang. R* kände för 12 d* få spanm* der 
som den dock måste genom for allmogen besvärlig 
skjatsning framföras* D* 15 Mars erinrade Landsfafd, 
i Linköping Landshfd. i Upsala, håra nu alle länen 
redan nppsatt en Artillerihäst af 50 hemman, krono, 
frälse och skatte lika räknades, och att ändtligen, 
Uppland, som ville vara delaktigt i försvaret» måt» 
te ock göra sig delaktigt i de ext. ord. besrftren»^ 



( 70 ) 

— Glist a/j president, Poet (Skogekär Bärgsbo) 
lät 1674 — 1680 Hägerstierna lagsöka sig för 79opäteQ 
mat, svår att betala'9 — 452 dr 2 ore kpm* capital, 
som innestått sedan 1647, så att räntan utgjorde 650 
d. s. m. samt rätteg. kostn. 132 daler, dervid Hä- 
gerstierna vann vid- aU^i da^istolar; Men ännu 1683 
måste Öfverståth. Gyllenstierna hota med exsecution 
for att kanna dem utbekomma till H:s enka, som nu 
var presserad af utbetafningar enl. Ständernas for- 
dringan Det synes äf handlingarne, som Poetiska om- 
litärtdigheter kunna hinna Apblios söner äfven ä prae- 
sidentsstolar '^)^ 1655 bfef^exlade 6. R. med R. R. 
Forbus om én egendom, som Öfverste Carl Ruuth 
haft i förläning och som G. R. ansett sig ärft efter 
denne sin slägting, men som K. Carl X förlänt F. 
F. upplyste dervid 9)Hr wiss precedenten»), huru Carl 
B. ej synnerligen väl a{ fofrläftU^eti tjent sin herre 
Gustaf vus den store, ej heUer denne Kungeo» utaa 
Mtit hi]3 nedfalla, %mt igMVexa <&c, så att l^. C. G. 
CQelf anmodat F. taga (UspOfdtiQiien Aerofv^r; G^ Ro- 
flenbanes bf ef är lika fullik«mligt i styliJStifikt hänseen* 
de, s^ Förbi svar, skiiftet. å brefvel, är bristfälligt» 



. • I " 



\ *):Ria«ii«gen, för 1647— 48[, ö|giQ?de 1701 daler 18; å hTil- 
kfn summa 1651 oph 1^652 bptsilt9 12^ d. 16.; oeh reste» 
452: 2 antecknades, hvarföre Rosenhanes klander af en 
en. gång erkänd räkning ej kunde äf domstolarne godkän- 
nas. Han hade kö{>t garnltures poiir damesV skriftyg a# 
silhrer, cofta d>Itali6 itöiiV tapetef k la Royafe, Chapeau 
de Castor fin <Jbe. <fe£.« 



( 71 ) 

— Gynter^ Öfverste och Comnnendant i Lands- 
kfona, skref till Forbus i Helsingborg från Landskr. 
D. 17 Jan. 1659, hura han enL H. ExeUonces ordres 
sändt 2 hal^a cartoar med lavetter till Malmä samt 
6000 jna^kStkulor. Borgerskapet dör ut, krigsfolket 
inajiiknar. D. 5 Febr* Oe ankomne fångarne «kalle 
sändas till Malino,, de väntade till Christianstad. /)« 
16 Febr. Till Oommendanten i Malmö, Öfv. Joh. 
Hård var brefvet säadt. Hä«tar att hämta mastträd 
kände m ej skaffas, ty R. ha4e nyss sändt 3Q0 slä- 
dar efter skeppsforhyggningsvirkft i skogsbygden* D. 
5 Mart* Kungen i Landskr. tänkt resa till Dalby. 
A 17 Apr* Borgarne i L. lemnade siite vapen ifrån 
sig i ett fritt mod, visse alt hela la»det snart gor 
sånmal^des* R. hade utfärdat eét circalär till ^la 
prester atl Kungens plaeat uppläsa och förmana fol- 
ket tiU underdånighet. IX 28 Maju R* sände sin 
hustru till Tu|esbo,som Kungen houoai donerat. .Onr 
skade snappfaanarne ej måtte tagd hennct« Streckefvr 
bvarmed skarprättaren 3 juatifierat, skickadea på be» 
gäran. £« 3 Juni skickades några fruntimmer, som 
ville dll Köpenhamn. Doctor Foss bror escorterade ' 
dem« D* 6 Oct. om Mastträn och utskeppningen af 
H. Excellences boskap. D. 19 Nov. Osterbottningar- 
ne voro sände till Croneborg, Finnarne till Helsing- 
borg, Polska dragonerna till Barsebeck c&c. 1660 d. 
26 Maji till F. i Sthm. Bjelkenstjerua låg färdig att 
med skeppen afgå mot Sthm. d. 15 Sept. 



( 72 ) 

Rosetutråle 

*r- Btrge^ StSthällare och ElfsborgsISsensCom- 
nissannsy sände 1619 sina söner med en Informator 
till Ups. Universitet och fick följ. räkning: Anno 1619 
å* 9 Febr. förreste vi frän Ostergdtl. samma ging 
bekommo Vi med oss pengar, 16 daler 3' mark, en 
förgylld credentz om 27 lod« Noch pengar 27 dalen 
Silfverremmare 1 om 14 lod« Pengar 11 daler D.13 
Martii lät Jag deponera Smi Jnnkerna och påkosta- 
do deras deposition: Mester Jonas Rector Academiae 
2 daler, M« Benedictus decanns 2 daler, Depositor 
2 daler, Cursor 2 mark. För Badstuga 20 öre. För 
inskrifoing i Academiaeboken 1 daler* Till Cotniitet 
(Conventet i) Svenskt öl 2 T:or, 5 fjerdingsfot. Pen- 
gar 7 daler, Brennevin 2 kannor 2 daler. • OxeQer**» 
ding 6 mark, får 5 mark, Gödt svin 3 daler, Noch. 
fårfjerdingar 2, 2 mark. Grisar 3, 18 öre, Gåft 1 — 2 
mark, 3 höns 12 öre, 1 stop honing 2 mark, för 
bröd, kryddor, ljus och andre små persedlar gef ' 
värdinnan upp 1 daler. In Augusto, när vi 3:4]a re- 
san • förreste till Upsala, lefrerade Wälb. Herren med: 
oss till att betala i berberget: silfkanna 1 om 13 da- 
ler. Reda penningar 14 daler. En ung häst 12 da- 
ler: Man jemnföre härmed DelaG. Arch. VIII. p. 192. 

Mudebeci 

-* Paulj Antiquarien, skref från Wexiö d. 2 
lan. 1678 till RiddarbusSecret. Wallenstedt^ huru 
han ännu intet kunde komma till Riksdagen, emedaa 



c 73 ) 

LandshofcKngen i Wexid bedi hononii medan han är 
Tid Riksdagen, Landsbfd^ tjensten fSrettä, och »ihär 
vid gränsen?) alltid något förefaller. Utg» kan ej un-^ 
-derlåta att anmärka, huru sällan Wexw träfias nämnde 
i äldre handlingar^ £n resande har på 1650-talet 
skrifvit ett bref i Wexiö på en liten lapp, ursäktande 
sig hos den höge tillskrifne patronen, att i staden 
papper ej lans till att få. " 

Ruutb 

•^ Carl Didricksson skref som Commendant i 
Landsberg 60 bref till Forbus 1646—50, dock vill det 
säga, såsom det bort erinras vid alla andre Förbi 
correspondenter, underskrtf: ty de Svenske Coromen- 
danterna ha med möda 79Stakat99 ett balfläsligt namn 
under de tyska skrifvarnes ypperligt pingerade bref; 
någon gång träffas svenska p. s. like deili sådane 
böiider nu hopsätta, som knappt anses kunna skrifva* 

Rålamh 

-^ Claoi B. R. skref frän Posen d. 2 Maji 1656 
till R. R. Forbus i Sthm, barn landets rebellion vållat 
allmän osäkerhet. Sedan den Polniske Generalen 
Czemecki smygt förbi K.M:t och gåttöfver Weichseln, 
och ntspridt i de provinser och Woiwodskap som ligga 
på denna sidan Weichseln de tidningar, att han lem- 
nat K,M:t efter sig som en ruinerad fiende hafverhan 
derföre dragit en stor del af Polska Adlen till sig och 
går nu att belägra Posen. Från ftltlägret vid Kö- 
penhamn d. 2 Febr. 1659 tiUskref han samme R. R« t 



( 74 ) 



Helnngboi;^ «B stftllaiiigw i listet. 1660-^ bref- 
mxlada 4e om Rålambs »Torlfiuke penninfar» oeh 
eMttiibatittner ni< m* 

S. 
Saltza 

* 

— - Berendy Arfherr» till Lichleaaa i Mei&gen, 
son af Henr. v. Saltza och Elisab. v. Spitznasen: 
meå rum å Friberrebänkon i Rewelska Riddarfaaset, 
FarCarsfar till Landfthfd* och Geo. Major J. L. v» 
Saltza, bevittnade en Gr, Jac. DelaQårdies transaction 
d* 16 Nev. 1625. 

Schmieden 

« 

— £ra»iiff«9 Adelsin. n* 1126^ Oberfaaaptman 
öfver Gref J« Ca8« DelaGardiea gods, sist Assessor i 
Dorpu HofBAit, skref till Giefoen 1632 ex sedibusPa- 
tientise in vico Miseriaram» En Elisabeth v. Schm. 
skref från Kegleholm 1685 d. 20 Aug. till Ga M. G. 
D. huru hoQ. nu sftnde en h(df fim KijrsbftrsTia, de hvi- 
ta hallonen toto fta iotcft mpg9% P. 20 Sept, ; huru 
hon förrärdigat ^tt ank^r |»vitt B^jIonyiH o.^h en half 
åm rödt. Mera ^öd^ hade. £3tts om hpn fått assistence 
vid hallonplockkiiDgen af flera äa; c^nes barn och ijen* 
stefo^k* Soeker fim ni^ ej tili CaQ^ri^f^areue, se- 
dan det anvtodts m insylt^ kreivirsfogler till nådig- 
ste Öfverhelens bekof. T^bdre^j^t f^JRstöfide gip- 
set i 9)Franska^ Kongens KamsMce^n O» 9> Apr. Bjock- 
lag oeh ToUetrttttt savibMles na som bKst* 



1 



( 75 ) 

Sskraéhrus 

— Laurentius sände till sin vän fiskal And, 
Jacobsson i Finland Gen« Goav* ö« F. Gref Per Bra- 
hes bref contrasigneradt af M. Lillieholm: feer Brahe 
(&c« Helse Edher And. Jacobss. • och kunne härmed 
ej obemält låta, att eharu väl Landtmätaren ofver Ny-^ 
land och Tavastehus län Laur. Schr. är altsedan 1649 
af Staten utsluten, der dock likväl han sin tjenst ef-^ 
ter ordre fliteligen förrättat hafver, jämväl en god del 

. . o ' ■ 

af sitt Geographi ska arlbete uti Abo Canzli inlefreradt, 
dock ganska ringa en tid bortåt till lön bekommit, 
hvarigenpm han skall vara råkad i stor fattigdora* 
Ältså har den KungK räknekammaren formedelst dess 
oppa bref till oss af d. 20 hujus forordnat bemälte 
Landtmätare på sin resterande löns afbetalning 700 
d. s. m. af Edre ransakningsmedel i Finland och O- 
sterbotten att bekomma. Hvarföre är till Eder här- 
med vår befallning <&c. Detta var dess resterande löix 
för 4 år* Han hade rest till Abo att få visa origma- 
let for fiscalen, men kunde ej utvänta deäs hemkomst* 
Fick intet svar och måste å nyo sollicitera. Efter ett 
år l^ade han fått hänvisning till Bokhållaren of ver O- 
sterbotten Petter Strålman, att hos honom få sin re- 
sterande lön; men när han dit kom, blef han icke 
allenast med skamliga ord öfverlupen, utan måste der 
i Wasa fåfängeUgen i 14 dagars tid blifva uppehållen. 
Fick ändtligen hänvisning till 2:ne, neml. Fogden i 
Norra. Prosteriet på 350 daler s. m. och till Ödes- 
foffden på lika mycket. Reste så till Ulå och så till- 



( 76 ) 

baka igen till gamla KBuAehj öeb bekom pä den resan 
af förra fogden 24 daler 24 öre 8. lii. sägande denne 
sig ej mer kanna utbetala, förrän nya ransakningsme- 
del kunde inkomma. Ville Schr. ej vänta fick han 
medlen sjeif uttaga. Odesfogden betalte 228 o. 9| öre 
s.ni. nekande sig mera åt Schr. vilja uppbära. Om ut- 
bekommande af resten solliciterades i de ödmjukaste 
bref ännu 1657. Ödesfogdarne, som skulle ansökas^ 
hade många dött utan att lemna spik i vägg; andre 
hade uppvisat fribref från sina restantier. Och under 
det- en inhemsk Geographis författare så behandla- 
des, utströdde Drottn. Christina tunnor gull till ut« 
ländska rimmande och orimmande narrar! Vivat 
Regina Maecenatrix ! 

Sinclair 

-— AnderSj Ofverste och Commendant i Calmar 
1676, skref d. 12 Dec. 1657 som Kapten och förlagd 
i Calmar, till Forbus, varande i Nyköping, huru fol- 
ket i Smal. och Blekinge blef så discontent, då deras 
kistor, som de för att ej rötvas af Snapphanarne^ 
insatt på fästningarne, der ofta blefvo uppbrutna. 
Ett pasqvill, som funnits uppspikadt pä hus och kyr- 
kor i Köpenhamn, sändes. Kungen sades vara så led- 
sen vid Danskarne och sin ställning, att han ernade 
flytta till Norri;2:e och ej längre vara ibland dem. Pas- 
qvillet kallas: DMurs zuischen em Hofdinner undt 
ein burger Zu Dannemark. Hoftjenaren upplyser om 
Friedrichsoddes ofvergång och And. Billes förräderi. Bor- 
garen frågar hvilka skälmar och tjnfvar skaffat honom 



( 77 ) 

dit till Commendant. H. aj^pljser att demim ira tillbor 
de bjernlose, äreförgätne lättfärdige, mraedige Riks- 
^afvarne, Biksförrädarne, .Riksförstorarne — - RiksRå- 
det mente han« B* önskar att Dunder och Blixt må 
slå ner ibland Herrjirna och Kungen låta hänga dem 
i galge* H« beklagar då, att Kungen ^ så gor* Sal. 
Christ IV skulle med egna händer länge sedan tuk- 
tat dem. B« försäkrar då^ att^ om Kungen ej kan sjelf 
skaffa sig hämnd, hjelp ej skulld uteblifva. H. 
anser detta vältänkt) förrän Badet hinner behandla 
Danska Kungen, såsom parlamentet behandlat Kun- 
g^en i England. B. lofvar nu siti arm; och slutar: « 
,Wär dieses mitt mir nicht so meynet uudt . tutt, den 
.Tertilige der teyff leib nndt blutt ^^ Se bär drag af en 
liberalism, söm rödjar despotismen väg. * 

Sjöbladh 

— Carl Johami. Frih. General skref 99itnder- 
tjenstligem) såsom Commendant å Croneborg till B. 
B. Förhus såsom ho^gtB ständige Befälhafvanden i de 
eröfrade coiitinente provinserna, residerade i Helsing- 
borg d, 12 Sept. 1659, huru H. E:ces tjenare tillvitat 
honom att ha tagit de kor, Major Pontus skickat H. 
E. Sådane beskyllningar gjorde honom af hjertat 



*) Afskrift af documentet är meddelad Det KongeL Danske 
SeUkab for Fétdrelandetå Hinorie og 8prog i Köpen- 
hamn. 



( 78 ) 

ondt Hall hade lälit dém gå bland sina kor, 
som Majoren begSrt, efter han inga ryttare hade söm 
dera f5r många tttcommenderingars iStknll vakta kande« 
Äfven forevites, att S* lät tnycken boskfip passera of- 
ver Sandet, om hvilken man ej kunde veta om den 
hade pass. »HvarfSre jag så noga räknat med E. E. 
så förhoppas väl vara fri, att ingen boskap med mitt 
pass öfverfores ty jag vore allt for ringa och borde 
blifva straffad, om jag min nåd. Konungs ord re of- 
verträldde, ty på sådant sätt gäller intet mitt pass u- 
tan K. M:ts nåd. ordre och pass är uti liiin skyldig- 
het att efterfölja. I det öfriga forblifver jag dfC^n 
Gaf Major Månéstjerna qvitto på 97 man, lefrerade 
i Helsingör d. 19 Sept. — D. 14 Nov. Krutsåll må- 
ste str&x sändas, annars måste krntqvarnen stadna &e. 

Skatte 

— > Bengt ^ R. R^rinlemnade i en process med 
Grnn M. S. DelaGardie en libell på 2 ark egenhän- 
dig och en annan på 9 ark fin stil af annans hand 
renskrifvén* 1678 lät han Hägerstierna lagsöka sig 
for én vexel dragen i London 1663 å 200 Rdr 6p« 
samt ränta 1 pc. i månaden 380, postpgr 2: 11. S:a 
582 Rdr 11 sk.; hvilka H. kraft då Sk. kommit till 
Sverige, men hvilka han ej, före sin åter utresa be- 
talte 1679 skref Sk. huru Ht lofvat ej blott efterskän- 
ka detta utan ge dertillen servis af Engelskt tenn 
för den välgerning och stora tjenst Sk« honom och 
en af hans slägt gjorde i saL Kungens tid; att H. 



( 70 ) 

sknlle consi4«réra det importanln Jefiibriik (troL 
Kroppa), der alla de store Herrarne vor6 emot, bara 
Skytte balp dem att bekomma af K. M:t salig, och 
Med. Doct. Duriets sjelf skall kunna attest^ra. 
Sk. ville sin ed aflägga, att samman såsom efterskänkt 
aldrig blifvit kräfd. Bad H. ibugkomma Guds be- 
fallning pä tacksamhet och att hålla löften c&c. Ha- 
gerstierna bekände täl, att H. £:ce alltid tillsagt ho- 
nom sin höga aftection, men i sjelfva effecten visste 
han sig intet ha åtnjutit. Någon gåfvaaf tennservis hade 
han hvarkea tänkt eller sagt. Dock hade han sökt ac- 
commodera H. E. med hvad han kunnat, t. ex. den 
slädan, H. forskref från Dantzig,. h vilken var mycket 
väl utarbetad med seltyg *och en skön stor Persiansk 
tapet med släddyna och allt annat tillbehör. Jernbru- 
ket angick ej H. som deraf ej någon penning haft 
oeh kan de^re ej vara till någon discretion oblige^ 
rad. Bilade så attestata om hans kräfvande och löfte 
om betalning. 1660 hade Sk. låtit sin Fru Christina 
Sparre «) försälja till H. Solfta Sätesgård för 24,000 
daler, för att betala på de stora skulderna för väx- 
lar till Hambuif^ de. Obetalta räkningar funnos 
från 164& för sHfver och guldspetsar, silfver och 



*) 1 Humburg d. 3 Åpr. 1658 gaf han en här med G. Stiern- 
hielms yidimation försedd fullmakt till sin k. Husfru", att 
för min resas oeh andra nödige sakers fortsättande skull, 
antingen panteris upplåta och försätta, eller och aldeles 
att förj^ttra" en del af hans gods, stenhuset i Sthm och 
'lösörer'*. 



( 80 ) 

gnldband) tllCirtrliattelMiiid •« d. p& mdkn 7- 
dalen 



:i I ! 



— Johan^ R. R skref jemte Johan Sparre frått 
Gripsholm d. 22 Oct. 1623 till Fru Britu Pontnsdotter 
De la Gardie, wdett vq befare att KongLMtz och Ryk- 
2en8 Regalia som uthi Stockholm ähre forvarade scho- 
la fahra illa, eflfter ingen haffVer kunna der inkomma. 
HvarfSre vij här roedh begära att i vele oss nycklar- 
ne förseglade medh ett visst budh tilskicke, som till 
samma Canimar lyda, att man ännu i tijdt må kan- 
na det tillsee och all skada vetta förekomma^») Brita 
D. var dä g. m. Riksskattmst Jesper Matson Krus* 
1649 d. 9 Maji tillskref J. Sk* d. v. RiksskattmsuFrilu 
Gabr. Oxenstierna* 

— Håkan Nänan^ (AdL ätten n* 154), Öfverste 
oeh Commendant skref d. 15 Ang. 1659 frän Christi- 
anstad till Forbns i Helsingborg, huru han ej kannat 
ännu afskicka de 4 faivetterne, dä de af brist på jern 
ej kunnat bli färdiga* Jern fanns ej vid fästniDgen* 
99 Anlagande karen, sä sitter han i Blä tornet i Köpen- 
hamn, om han icke redan hänger i galgen. Han 
hade prälat med ducater, och blef så tagen. D* 20 
Nov. Fästningen saknar ammunition, särdeles krat. 
Christianopel och Bodekull (nu vätande Carlshamn) 
ha härifrån hämtat sina förråder* Vid Bodekull ligger 
ej allenast skeppet Falken, utan och Westervik och 
Phoenix. På Falken är en Fenrik, en Sergeant och 
13 knektar; båtsmännen äro alldeles blottade på klä- 
der* Allt hemställes till £* E:ces försorg* 



» \, 



c 81 ) 

1 Sparre-attens genealogi befinnas här utförligt 
utarbetade tabeller. len svit af dylika upptagas 
331 Sporrar från och med Hc Sixten till Toftaårl200 
till och med en Ulrica .Eleonora Hoffröken född 1724. 
— Deirur må anföras för 17:de seklet: Erie Spar^ 
re, R.Canzl. hade 12 barn: Brtta g. nu B. Soop, Si- 
gismund gift i Polen, Gustaf Pålack, g. m. en Öster- 
rikisk Friherrinna, Paul f nng^ Beata^ g.m* 1) Abrah, 

_ t 

Ericsson.^ 2) Lars Philipsson Bonde, JMagdalena *\ 
ogift. JoAaUj R. It. KammarR^ Xiegat i Danmark, 
Catharina g. m. G. Leyanhufvnd ; Lars 'R. R. Lands- 
höfding. Pehr ti. B. Presid. Thure R. R. Carl «S* 
R. KammarRåd.') — Lars Eriks san hade 8 barn: 
Erik "R. R«, ^Svante Landslvfd., Gustaf R. R., Carl 
Gen.Maj. Gouv. ö. Norrland, Ebba, La belle Comtes- 
se, Päder Gen. Fälttygmst* Ambas&ad. m. 11. —7 Erik 
Larsson hade 7 barn: Carl stupad 1700. Lars, ClaSy 
Gustaf m. fl. — Carl Larsson hade 14 barn: 
Carl sköts som General på Morea, Thure Öfverste i 
Holländsk tjenist, Jacob Casimir, Major, (R. R. Carl 

* * 

Gust. Sparres Fader.) Erik, Gen.MaJ. f i Venedig 
m. fl. — Päder Larssons son Lars Magnus blef 
Öf.L, i Fransk tjenst. — Pehr Eriksson R. R. 
Prsesid. hade en son Pehr R. R. -— Carl Eriksson 
S. R. KammarRåd hade 9 barn; Christina g. m« Bengt 
Skytte, Aa;el R. R. o. Of. Ståthåll. Erik, Låndshfd, 
m. fl. — A a; el Carlsson hade 15 barn: Gabriel 

(x Del.) 6 



c 82 ) 

Ö(L.jCarl KBmmBtherrey G fMqf Adolph jAnAnl^ Aa;ei 
Fältmsk«, Johan (^(L*,' Charlotta g.m. B. R. S. Cron- 
hielm, Ebba Maria '^den skona,?? g. m. l}.Hofinsk« B« 
Rosenhane, 2) Er« Stenbock, Erik Gen.Lient* i Fransk, 
sedan PSltmsk. i Svensk tjenst R R* Ämbassadilr fiH 
Frankrike. Lan Of.L. m. fl. — Gabriel Axels^ 
$on Öf.L. hade 13 barn, — Brödren C ar t K:herre 
hade 17 barn: Car/ Brigadier i Frankriice, Conr^ Of v. 
Christina g. tn. A. A. v. Wasaborg, Henrik^ Fransk 
Kapten i* 1 Namur, Fredrik Henr.j GeneralLieaf. 
Landshfd. (Far tilt Ofirer^tåth. Carl och R. CanzL 
Fred. Sparre.) ' Erik Fransk Kapten m. fl. -^ G »- 
staf Adolph^ Amiral, hade 5 barn deribland, Clas 
R. B. och Amiral (G. A:s son Axd hade en son Gr. 
Gustaf Adolph, anläggaren af Konstsamlingen pä 
Kulla Gunnarstorp.) — Erik, Ambassadeilr hade so- 
nen Axel Wrede- Sparre. — Cla9 B. B. och Amiral 
hade 15 barn. Af den hållshoggna B. Canzl. Erik 
Sparre ha således hundratals ättlingar nedstammaf, 
Och må man ej undra, om .stundom våra Kungar bäf- 
vade vid ryktet om det 12, 15, 17:de barnets födelse i 
slike familjer, vid tanken, Jiuru.hoga tjänster skulle 
kunna skapas åt dem .alla. ; 5 af Erik Sparres söner 
ingingo i BiksBådet; och ha en mängd af hans ättlin- 
gar der suttit, utom mellan 1680 — 1718, — vintertiden 
i Aristokratiens år. Mäjrkligt att en ättling Fred. Spar- 
re skulle blifva Sveriges siste BiksCanzler och sätta 
namnet så i mi^scredit, att man måste utvälja ett an- 
nat namn, långsläpigt som Chalcedo-Constantinopoli- 
tanska mötets* 



( 83 r 

Af R. Canzler Erik^ broder R. R. o. Amiralen Jo^ 
.ran, (begge voro söner éf Riksmarsken Lan Siggeg^ 
10»), Stamfader för ^arrar täl RassvA och Roma^ 
har blott en enda inkommit i Sveriges Rådskammare, 
Fredrik Ulrik en ibland dem, som ingingo i Rådkam-^ 
maren d* 25 Maji oeh entledigades d. 22 Ang. 1772. 
Denna ätt hann ej ens npp ofver AdL bänken n« 7, dä 
deremot af Eriks släkt uppkdimmo 3 Greil. ätter tu 
63, 66, 74 samt 5 friherrliga å n. 11. Roasviks-Spar» 
rame sparade sig dock ej i fädernejslandets tjenst» 
3 Broder följde K. Carl XII i elden. Man ser häraf; 
att Eriks martyrdöd gagnat hans ätt och att ätten 
Tetat göra sig gagn deraf. Detta innbär ej ett förne* 
kände, att många ypperliga talanger funpos ibUmd 
dem, ehuru stamfadren torde i detta hänseende stå 
främst. 

— - Pehr R. R. Talaren, brefvexlade med broder 
och Svågrar, liksom hans maka Ebba Märg. De la 
Gardie 1660-80-taIen. Från Cöln skref han den 
2 December till ^^Sveriges Rijkes Canzlen? ett bref 
undertecknadt också af Edv. Ehrehsten. 1685 d. 
24 Sept. skref han till R. Dr« Gr* M. 9)en ödmjuk re* 
commendation om Rnbenii (Linguistens) befordring 
vid Ups. Acad.9) Genom Dr. Skunks död lär Biblio- 
thekarietjensten bli ledig, emedaii Prof. Schiitz, som den' 
härtill dags förestått tamquan supranumerarins i fac« 
theol. lärer tvifvelsutan bli ordin, och qvittera BibL 
Som gemenK plägar förestås af en hnmanista» ,Sp. ha« 

b* 



( 84 ) 

de beordat sin son att infinna sig i Sthm vid den tidy 
då befordringssaken Irande fSrekomma. 

-— Petter^ en föregifven son af R. CanzL Erik 
Sparre. Om denne finnes ett docament, copia från 
Strö BibL jemte en p. ra. af Hr Erkebiekop Carl von 
Rosenstein. dat. d. 20 Mars 182J : 

»9l Linköpings Gjrmnasii Bibliothek har jag fun- 
nit ett Manuscript innehåHande en beskrifning pä eo 
Petter Sparres besynnerliga ödep* Han var en son 
af RiksCanzI. Eric Sparre, som miste hufvndet på Lin- 
köpings torg'år 1600. Efter fadrens olycka gick han 
fSrst i Polsk och derefter i Österrikisk tjenst, och pä 
Spanska flottan. Vid en expedition, till Manillema 
kom hans fartyg nr kosan och sedan hen ' länge drif- 
Tit på hafvet) landade han på en obebodd 5, då af he- 
la skeppsbesättningen endast han, 2 matroger och 2 
qvinnor voro öfrige. Matroserne dbgo snart undan 
och han med begge qvinnorna bosatte sig på ön. En 
Engeljsk sjöfarande skulle 40 års tid derefter hafva 
träffat honom» omgifven af afkomlingar i 2:dra och 
3:dje led, såsom patriark af en liten väl inrättad stat 
och i välstånd» Detta docurnent har inga bevis på sin 
authencitet, men icke heller bär det stämplen af en 
dikt. Af en förteckning på mannscripter hviika fin- 
nes på ^rd och blifvit ditflyttade från Hogsjo har 
man sett att i ett band under n. 101 bland folianter 
finnes Petter Sparres lefverne. Man. önskade derfore 
veta om detta kan vara samme Petter Sparres och 
huruvida genom jemnförelse af uppgifterne man skul- 
le kunna komma till någon säkerhet om documen* 






( 85 ) , 

temas riktigliet.>) — Derpå säodes till Erkebiskopen 
en afskrift af härv. berättelse. Huruvida den fimnits 
öfverensstämtnande med den -Ltaköpingska, upplystes 
ej sedermera* Utg., som ej finner något orimligt i 
berättelsen^ ifall documentet verkligen kommit utifrån, 
anser dock som misstänkligt, att denne medlem af en vis- 
serligen vida kringspridd familj, skall hafva samma dop- 
namn, som en af dess i Sverige qyarblifna broder^ 
Som Utg» ej har tillfälle till någon pröfniAg af uppgif- 
ten, lemnas ^ftryckqingen iills vidare. 

Spegel 

— Haqutnus, sist Erkebiskbp, skref som Biskop 
i Skara d. 26 Jan. 1686, till Gr. M. G. Dela Gardie, 
R. Drotz att Skolmäst. i Warnhem hörsammast är be. 
fordrad till Caplan och at^t Cons« skulle söka skaffa en 
skicklig person 1 stället till ' Sofaolan* Skrifver sig 
99Ed. Excellences ödmjuke och hörsamma tjenare:» 
(den tiden skref vo dock de fléste sig underdånige i) 
skref soAi Biskop i Linköp. d. 26 Febr 1694 till Gref 
Lillie, att om det föregifne jus patronatus till Kimstad 
i Consistorio ingen kunskap finnes, utan är det der 
kändt som regalt; men får Grefven jus itian utnäm- 
ningstiden, skall Cens. sig dei:efter hörsamt rätta. Bö- 
rande valet af en, som kunde gifta sig med Enkan, 
kan Cons. blott lofva att efter Kyrkl. den man exami- 
nera, som Gref ^en enskilt eHermed församl. behagar pre- 
sentera. D. 30 Julii 1702 tillskref han Gr:nn Agneta 
Wrede rörande några Hennes bönders ingifna skrift, 
4er de påstå att Cons. gjort något 9)per male narrata»') 



( 86 ) 

A)b& dét vore ej så, utan eoL KungL fdrordaing^ bvil- 
ken bönderne borde vakte eig att ej visa sig fl(iis8ii5|- 
de med, då det kunde ftlra till vidlyftighet. 

Stenboch 
— Gust€{f Otto RiksAmiral, yttrar i ett bref 
tnr Forbus (fragment) • • • efter jag i det coUe- 
gio är och hafver frän miii barndom gjort profession 
af soldet, mig icke lättelig skulle kunna förbigås, så- 
dant vacerande Einbete att bekläda med mindre man 
icke eljest en deseign helt och hållit tänker att stöta 
mig för hufvudét; min H«' Forbus gifver jag sjelf att 
judicera, om jag af ofvanberörde dödsfall skull och 
mina utan beröm att tala om gjorda tjenster, icke 
gknlle hafvå hoppning, näst Guds nådigaste bistånd, 
att mig samma Embete icke anstå kan; efter som jag 
icke tänka kan, att utan Begeringen någon är, som 
kan vara i vägen ; inom Regeringen heller ingen va* 
va utan riksamiralen och min S(våger} RiksCanzlé- 
ren, som något härom tänka skulle, så skulle jag 
dock likvist mena, att de det icke åstunda skola, al- 
denstund man icke många exempel hafver att af de 
5 embeten det ena ud det andra förbytt. är, och hvad 
orsaken var, att sådant skedde med S. RiksAmiralen 
Gn Gabriel, det är väl vétterligt. Eljest skulle det 
ock kunna gifva lägenhet att * tala om, de Embeten, 
>8om vacera, skulle så, ifrån andra collegier besättas, 
när någon uti samma collegio är, bvarest embetet va- 
cerar, som kunde komma i eonsideration. Men så kunde 
docklikvisst uti detta stället detta koipma mig i så måtto 
till det bästa, deremot all hoppning RiksAmiralen skulle 



' ( 87 ) 

kaoi(aforb]rtashteiiib«teiitiföllh«rretjensten,i>ch mig i- 
gMi uppdrogos RiksAdiiiirals-Einbetet; ty den tjenaten 
skulle jag änddigen genom Guda nåde kanna förestå; 
men skulle min Svåger RiksCanzleren blifva falther- 
rcy så vore jag incapabel, att bltfva RiksCanaler och 
allt så vid ett sådant godt tilirälle, som nu, att blifva 
avancerad, jag aldeles måst stå tillbaka, det mig sedan 
i alla mine lifsdagar agga skulle, men jag hoppas al- 
'drig att miii ss^åger RiksCanzleren mig ett sådant 
stycke bevisandes varder, hvilkeC sannerligen intet 
godt blod sätta skulle. jSud vet, att jag aldrig någon- 
sin äregirighet älskat eller älska skall, allenast att 
jag ock icke med så beskaffade sake^ skulle hafva 
någon ambition. Det kan Forbus considerera, min 
H. Forbus! Jag har här någet vidlyftigt låtit mig ut 
emot min H. Forbus, sc^m emot mia fortrolige gode 
vän, med ^enstig ansökning min Hr Forbus behaga- 
de svara mig härpå med det aldraförsta, gif vandes 
mig sin goda meiiing härom till. känna, eljest såsom 
ban ser det min intresse • « • Det synes häraf, 
som hade den kloke forbus velat draga Fältherrarne 
Pontus ocb Jacob Dela Gardies d. v. 9)Lord familiae» 
Gr. M. G. O* undan politikens irrgångar in på det 
militäriska fältet. I^yckligt för Gr. Magnus, om han 
der mera foljt.sin gamla fäns råd, än rättat sig efter 
sin svågers intresse. 

Stiernhielm 

— Georg uppgjorde och jemte J*Adler Sålvius 
ocb J, Apelgrehn underskref en vidlyftig räkeaskap 



( 88 ) 

1651 d. 3» 4 oeb 5 Febr, mellan Gr. Jac. Dela Gi9rdiB 
och General Fältq^artermst i Lifland G. v. Schwengetn 
v. Schw. hade i Arrende för forläningar 1649 remit- 
terat tai Holland de. 16,230 Rdr. 

Några dagar f5re srn död (enligt anteckning ä 
brefvet) underskref han med darrande hand följande 
bref: 

Hogtärade Rr Secreterare! 

Jag hafver altyd varit i. den goda forhoppningen 
at blifva försedder med et anseenligit Salario fSr 
mit Pra^sldentskap uti CoUegio Antiqa», eftersom min 
Nådige Öfverheet hafver icke sJlenast muntligen mig 
det som oftast fägnat; utan ok igenom ett synnerlig! t 
bref förvissat om 1000' d« s* m. åfarl. förutan min 
KrijgsRåds lön och den af H. K«M:t mig allel^nådigst 
foruole Pension, at niuta aldeles oförändrat uti mijn 
lifstijd. Men nHr jag seer till är det icke annat, än 
att hvad på Prsesidentskapet opfores är dragit af min 
KrijgsRåds Iqr ; altså emedan jag således finner mig 
bärutinnan icke yära något benefieerat^ icke heller 
vist hvad orsak min Nådiga Ofverheet skall hafva 
mera at förminska KrfjgsRåds lönen för mig än for 
någon aonan af niijna CoUeger, beder, jag Hr Secret* 
ville hos H. H. G. Ekc. H. R^ Cantzleren ödmjukast 
anhålla det min K. Rådslön och allernådigast förunte 
Pension måtte efter K. Maj:ts Special bref blifva till 
myna död-dagar vid makthållit och oföräodrat. Och 
der H. K« M:t allernådigast behagar i anseende til 
mijna långliga och redeligen giorde tienster, depn<* 



( 89 ) • 

f 

tera mig. något hederligt för Fftesidefttskopet, att^eC 
måtte koniaia särdeles, och icke ikopblandae med 
Pensionen och kcijgsstaten. Dessförinnan tII iag ger* 
ira vara benögd nied^det iag (lafver^ ^å det logeu O'^ 
reda upå Krigsstaten sig yppa n|å, eller iag på Pen- 
siohcin någon forändring' lijda* Jag fiftnes Hr Secrefr. 
til all tienstvillighet redebogen igen*. Och befaller ho- 
nom Gud], förblifvandes ' . 

H. "Secrétts Tjenstvilligste vn 
G. Stiernhielra. 

* ... 

Stterustrålé 

— Jöéan^ Astron. & Phys» i Ups. sedan Jtiris 
Profess; i Dörpt samt AsSess. i • HofR. och tillfSr-' 
ordn. v« Canzler vid Universitefef ibid* Häradshfd. 
i 3 län i Ingermind m. m. ski«£ till Gr« A* J. Dela- 
Gardie d. 21 Febr. 1677 nied« förord for sin son Gu- 
staf; d. 21 Apr. 1677 till Kapten B. Jah. v. Gertten, 
bedjande om- skonsmål för lians bönder* St. yille 
hellre betala sjelf fSr dem än indrifva af dem. Miss- 
-vext och durchmarcber ha- gjort att aldrig ett fatti- 
gare tillstånd varit i Lifland på landet: 1681 d. 22 
iVbt?. skref han till Elisab. Wachtmeister, Öfverste 
B* v. G^rtsens maka, att Falkenou blifver visst re- 
ducaradt^ ty det har varit ett andeligt klostergods. 
Stj. som hade det i pant^ kunde •emellertid ej mepr 
penningar lemna *derpå. 

SitgzelitiSf 

— Lars Erkebiskop, skref 1660 till Wäl^ 



( «0 ) 

nmMf RoqiMt LangiMdoc (d. t» HSgersttera») sia 
lornftiB» Tin att bM gerna UDimde Hr Iieyoncrooa 
4a goila L» bjadi honom i GStheborg. St börjar si- 
na ktpabraf o* d. »Jag Lars Se. dan Helige. Skrifts 
Doaeor och Erkebishop i Upsalan. 166S länte han 
titl Gr^ Gabr. Oxenstierna, mot 8 hemman under 
Rosersberg i pant, 2000 Rdr sp. å 8 pC. 

Stélarm 

-^ Axely Grefve, PrsBsid., K. Råd, skref aom 
Landsbfd ofver Nyland och Tavastehus 1676—78, 
30 bref till Gr. A. J* I^elaGardie. Helsingfors d. 
Ocl. 1676, Officerare af Adelsfanan bada klagat-kos 
F^ältmsklfieuteaanfen, burn ' dera inom Stålarms län 
tvärtemot KongL Oiircbtågsordniagen vägrats både 
skjuts och tractam/Kote* Landshfd. svarar å deaae 
klagomål, att han i stfillet ernat anklaga deras Anfö- 
rare Gyldénloo, som tvertemot Darchtågsordn. 2:dra 
panct ej underrättat Landshfd, om sin «marcheroote, 
ntan sjelf oppbudat skjnts och f^rplägning af lande^ 
for 4 hästar tagit 7 o. s. v» På det«a sätt Uefve det 
en Landshfd* omöjligt hindra, del allmogen ej betun- 
gades öfver K. Mus f5rordningar. A 22 Feir. 1677. 
Brefvet märkligt såsom bevis huru Landshfd:rne re» 
dan dristade tillsknfva RiksBåder, Stålarm hade 
fått förebråelser från 'högste Miliiärbefölhafvaren i 
Finland, derfore att Adelsfanan från hans län var aå 
fåtalig mot den från Åbolän. Der hade 76 uppkom- 
mit. St. fordrar ej mindre än satisfaction for en 
^k förebråelse, åberopar sina utfärdade publicatio- 



( 91 ) 

neréee.^)» D. 4 M^i StSdeme vSgrade att moita- 
ga inqvarteripg, vilji^nde blott utgörii hvad de 1675 
vid Riksd. beviljat; ville ftnimrs % från . »tiderna 
fl^cli Ui boodes. C . 

Stålhandske 

•» Törst en^ General* dfver beta Ca valleriet, fi6k 
omkn 1640' ^) ett iiréf, deri säges att Scbleinitz var 
f5rd till Landsberg» Ganzleren^^Gdtzé hade fått sin 
eharge.igen af den wigä Churprinsea. 

Svedberg 

' ' ' . • * • 

— ^ Daniel Isahion^ (»»Hr Daniel på Syeden») 



♦) 1676 d. 4 Pee. utfärdade han ordres till alla fogdar om 
den allmänna Gleneralmunstringen, i anseende till närva- 
rande tids svåra och osäki*a tillstånd. Adeln> civilpersoner 

. och préster skulle d. 15 Jan. 1677 inställa sina Dragoner 
Tid Tavastehus slott, i lagg^lle gode öch Tullé munderin- 
gar vid IQO d. 8* m. straff. Hvad fotfolket aAgipge, skul- 
le vid samMa tillfälle hvar lagskrifven bonde sig i egen 
person tillika med sin legokarl inställa och presentera. 
Kommer någon annan, såsöni Gubbar, kjärringar eller 
barn, då skall denne i fängelse insättas, tills den lagskrif- 
ne sig inställer* och honom utlöser. Detta bref skulle upp- 
läiws 'från aila predikostolar D\ed de aDvarsamiinaste för- 
maningar. Mönstringspengarne 4 d. s> m. $if hvart hem- 
man skulle dervid ock lemnas RiksRådet, , lika af. krön o 
och frälse, men rå och rör undantagne. 

*) Tog Öfverste Schleinitz fången vid sin seger öfver Sach^ 
sare i Méisen 1^9. 



( 92 ) 

dess son Pehr Daniel$ton^ Bergsmän, Biskop 8ted« 
bergs Fadef ock broder, brefvexlade 1660-^70talet 
med Higer/Hierna. P* D. B^edbei^ namnteckning är 
den vackraste namnteckning, Utg. snäst sagdt sett i 
Svenska docnmenter från 17d« seklet och liknar nå- 
got Biskopens (se Skands Samf. Handl. XVII). 1666 
sAnde Hfigerstieraa Wäkt Daniel Isaksson i Fahlvn 
en räkning der Debel: upptager voKlar' . fill Mona. 
Petter Svedberg emottagne.i Amsterdam och Ham- 
burg 2625 d. Crcdit kopparzedlar 997 d. — 1670 var 
Credit för koppar 2427 d. Brodn Idak Danielasoo 
kunde, underrätta Petter Svedberg, då han Var i Goss- 
lar hos Myntmästaren 'Hemming Schiiter, att Kongl. 
M:t befallt KammarCollegium af styckegjutnlpgsge- 

. vinsten lenina bemälte yngling 200 Rdt* stipendium 
rtiiW sin bättre capaoitets^ görande.n Emellertid skul- 
le han göra sig väl imderrättad om styckegjutningen 
i Söderlanden* Men Instrucfionen, som var sänd 
med Gr. Dohna vid dess Ambassad till England, ha- 
de, i anledning äf Grefvens dod, ej konunit P. Sv. i 
handom. 1668 i Maji skref han från Leipzig tUlHä- 
gerstierne Om sin ifver i att genom framtida duglig- 

. het belöna ^^Hans Nåde?) för sina förskotter. 

% ■ 

Smnhufvuä 

9 

— Carl Carlsson (adK ätten n, 199) skref från 
Calmar d. 16 Jnlii 1658 såsom derst. utnämnd Com- 
nipndant i Nystaden till R. R. Forbus, huru Johan 
Mårtenss. Annelood, som var Commendant i Gamla 
staden och på fästningen ej akiar Sv:ds fuUmagt af 



( 93 ) 

E« M:t titiiii bebsndlar honom sem en stadsmnjot^ 
begärande artt fa flytta, om han ej finge njuta sin 
fnUtaiakt tillgodo. Han v^r der qvar ännu 1660 d« 

20 Ang. skref värre än någon skomakareräkning nu 
toMe' skrifras i Sverige. 

•^ Björn qf Qvajstué (adU ' ätten n. 145) skrfif 
till samme 9)GdVeiior och Patron» fr« £lripsvald 1649t 
huru Borgmst» o; Råd Irjndit honom, som etter Of* 
yerste Hatniltojs^.afresa är forordnad till Commen- 
dant L fästningen en 99serviv' som foga • fnotsva^ade 
hans embete och stånd, bjudande honom om Teckan 
allena 1 Rdr tillika med en blott säng i ett pdehus; 
ja de voro . så oförskämde^ ett de vid hans ankomst 
ej bödo bonpm qvartex, utan måste han först bo hos 
sin bror, som var Lieutenant under Qvartermst. Må- 
nesköld, pcb sedan måste han bo för egna pengar på 
värdshuset, men såsom ej 9)comunderat'9,. måste h^n 
9)demovra» sådana skäl, som kunde honom ^j 99ac- 
comondera.9) Väl fick Erik Månskiölldh, som ad in* 
trim, då Öfv. Hammelthum var åt Sverige, här com- 
monderade, rntet mer om veckan; men sakeai var,ptt 
Han fick 9 Bdr deraf Frun behöll de 8 och gaf M^ 
som blott af H#. var trllsatf, 1 Rdr men Sv. var lika 
Commendant som H. o. Gen« Gouv. täcktes skafia 
hjelp! — 

— JSrtcA, skref från Bfönbo Lätosmansgård d* 

21 Oct, 1677 au Gr. A. J. De la Gardie i*: Fablun, 
huru han efter Fältmsk:s ordre varit. i W^sterdalaroe 
att recrätera det afgångna manskapet, mén blifvit ill» 
mottagen. Allmogen vid 4Bkrifningen i Lyma, satte 



( 04 ) 

•Ig iiårdt einat; iSto sig dock ofvertala' tttmi i Ma^ 
Iwig, hvarest fallnXgtige af alla socknarAe föraanlats 
dcb 5fVertalt med hvaraodra litt icke en man låtk 
skrifva eller g& af landet, med 'ofiferdådigt skri oeh 
rop att de ville hvar gä hem fiH sitt och iagen 
skrifning tillstftdja, hvarm^d 4® och> alla nr So^kne- 
stngan fSrimnnO) allenast nftmnden btef qvar, byillqi 
8v« effer en timmas fSrtopp ändtl; tiH skfil öfvertalte, 
sfi att de dlhtadde skrifning t de dddés och rymdes 
stfille, men i de fingnes och på* Stskillige orter efter- 
blefnes ville de icke en man tillsätta, hvilket Sv. for 
att nndgå uppror nBdgades consentera. Na fiterkal* 
lades A^llmogen, sonf vnf i nftsta bj. Blott 40 per- 
soner bekommos. Sv. bad få slippa hafva med des-^ 
se oskäliga sällar mer att beställd* Lima skans var 
af Sv. nppbygd, men mycket återstod, om der sknlle 
knnna ske defense*- Bondeirtia f5raktade .både Sv* 
och sin' Landshfds bref och fogdes ord ; men finge 
de sa Kongens egen hand ooh ordre, då ville de upp- 
fylla allt hvad på deras tal felte. 1i|en förrän till vä* 
rea släppta de ingen man nt. 

T- 

Tanbe 

— O. jR. brefvexlade ss. Gouverneur i Dorpt 
1675 — T7 med Le Baron et Lientenant-General ' Jean 
Jacqne Tadibe' Gen. Gonv. en Ingrie —-obekant 
for Rosenhane och Uggla — och med Gr. A. J. Dela 
Gardie Commendetir-General de la Milice ponr sa 
Majeste en Finland et Ingrie a Narra d Abo ro- 



( Q5 \ 

rande då pSgfi^nde krigsratfningar mot Danmark. 
Utan i^å elt af brefven, dev det nndarrättats om ro* 
relser äfven i Ryssland, har Gr* Dela Gardie skrifvk: 
Gud vare oss een vUldigh borgfa ocii förlåte sjnder^ 
na v8ra! D. 29 Oct. 1675 hade Fältherren Gowon- 
sky Hans Zariske Mäjsts ordre erhfillit, adlen ocb 
krigsfolket att församla. KrigsColiegium bada genom 

BaMfe Childeiifapff aäiidt T, värfningsmedel 7 dakr 
och kläder till hvar karl. Han hade uppdragit detta 
till sin ÖfversteLieOtenant Carl r* Falkenberg. Da- 
gens postnyheter inneslatas på qvartlappar,och half* 
ark, haft som. vanligt vid slik correspoiiidena mellan 
Goavarneurer. Här handla slikii om krimska Tårta* 
rar, Coasaeker, Stralitaer, Dolgorucki,. Piingesaors io« 
g&ende i kloster, monatiriagar Ae. 

T^fuhenfelt 

— ; G. H. AssistenceRåd och Conseiller i Skå- 
ne, sist Landsdömare i Bohusläti, skref till Forbus i 
Helsingborg fr. Landscrona d. 21 Nov. 1658, rådan- 
de att en god officer utsändes med några ryttare i 
Skåne att ransaka om oordningar som ske och taga 
de orolige vid hufvudet, vare hvem det vill. Ty det 
är visst, att blifva icke de sjelfsvålder - tidigt styrde, 
som på den fattiga' allmogen bedrifvas, då lär i läng- 
den landet gå till grund och både Ryttare, knekt och 
båtsmän sedan lida nod, K. M:t till märklig otjensf. 
Våra ryttare taga stundom dubbelt mot anordningen, 
derofvan iitpanta de för skjutsning, tagande sjeifie 
eKtiecutionsarvodet Kanske vore bäst, att Gen. Audlt. 



( 96 ) 

J. Cronenbiifg fioga ordve resa omkring L. landet 
och opptega deasa allmogens klagomål oeh råna** 
ka deiom* Tjr här g&r ^saaaerligen 31a till. Mmlmo 
df & Dec^ En H. Ereea nukicl^de hade kommit att 
bastlilla H. E. rum, hållit på att. slå en Secreterare, 
io^ebäril^d^ sedan att hån trodde det Var en borga- 
re. Som H. M:t beCallmSgtigat T. att på stallet Tara 
att dllse» laglig ordning. och sUek, hade han 4åtit 
karlen arrestera tills H» E:cek tidare ordre. Ltmdgcr. 
d. 27 Dee. T. faAn på H. E:ces iSrCrågan, väl att 
ingen, föräran lag ock dom är gången, kan hafva aia 
egendom foi^bmtit; likV&l om bodLapen är tagen på 
sjelfva Snapphanarnes gårdar, och icke.hörer någon 
annan till, tyckte T. intet betänkande behefra vara 
att låta slagta den för garnisenens räkning.' D. 30 
Dec. De. Seländska knektarne ha en god tid legat i 
Cinibritshamn och väntat på farkosten för att komma 
öfver till Pommern; men na har'K.;M.« beordat 50 
till Cbristianstad, 20 till Chrisliai^opel, ^0 till Cal- 
mar och de öfriga till Halmstad^ ocb instickas bland 
de andre regera^nterna, men icke brukas till vakt 
Der äro nvi,.170 ^mene med.7 corporaler, 6 und.oflf^ 
3 Sergeanter, 6 Lieutn. 1 Fenr« 1 Kapten och 1 Ma- 
lor. K. JMt Jiade skrifFit T«- till oq)i befallt honom 
återkomma; men kunde ej aflägsna sig, förrän de 
Seländske Knektarne afg^tt till sina destinationer. 
Han var qn sysselsatt att utreda K. M:ts skepp. £- 
mellertid iipge expeditionerna i Canzliet h^ila* Mal- 
mö d. 9 Apr. 1659. Fogrfen frän Heckeberga hade 
uppvisat Jordebaken för T. Han tfllstyrkte B. R 



( 97 ) 

Foribns att välja en annan oeb Ifita fogden bortföra 
^t han kiinde bevisa vara sitt, så vida han svurit 
Kungen tro och sedan ej brutit den. D. 19 Mara 
ikref hiin till K. M:t med forslag om compagniemaa 
fBrlSggande i Skåne. Jemte ett P«' S. huru Borgmä* 
stare och Båd i MalmO ej under sitt till K. M. i La^ds- 
öpöria aflsmnade bref satt Stadens insegel, utan Borg- 
mttstarne Evert Wilfangs och Hans Henrikssons pipi- 
vaia. ' Den:trbdje Borgmaslaren Jacob CIassoa,.om 
hvilken man « har den bästa opinionen här på orten, 
Sr i lorseglaAd^ förbigången. Honom var berättade^ 
att en halS ^U från Åhus $kall vara en hel skön 
haam vid Landön m. hi. 

Terserus 

>— JoK Elat^ Biskop. tJii dess handbibel, tryckt 
i Leyden 1633 finnes hans egehh. lefrerne från 1605 
till 1662, sedan fortsatt af hans måg Erkebisk. JML 
Sieuchius; afskriften härstädes är af Sam. Alf. Dernr 
må meddelas: Anno 1605 i sista åkfore fSddes jag i 
Leksand i nya byggningen \ väg från prostgården* 
]MHna Gudfkder voro J5na Danielsson och Albrecht 
Hansson. 1609 Mormesse tid blef min SaL Moder 
Anna Danieladotter doder, född i Wika prostgård 
af Wälborna Hr Daniel Danielsson och Brita Nils- 

o 

dotter, &k fogdes dotter på Åland. Om hösten stod 
min sal* faders andra bröllop vid Kopparberget, hon 
Hr Erik Anthelium Monocnlum, med Margaretha 
Hansdotter, . född iiti ^brå i Ängeimanland. Var Hr 
<iDEL.): : 7 



(98 ) 

Hanflei Pastoris dotter. 1617 nSgot efter (Hammt^ 
san Uef min sal. Fa(terM«Elaa8 Terseras dod^född 
i Umå af Eogelberto (Nai oeb Brita Eiafsdotter; Eor 
gelbertni var fodder i Rdcksta i Helsingelaod» Ont 
bSsten 1618 stod M^Yoonia Troilu Btöllof med mm 
Styfineder Margareta Hamdetter nti Leftaand. -— 
Kom tal Westeräa schola 1619 anbreelorata M.£rkt 
Hollstenii, jemte Brodreir Aiiolph* Bfin» pnee^ 
torer voro' först iEschillM» Petrseus vid den lid »ia 
fader deg^ dfi sfad* Ups. sedan Dv 1%« A E^p^ Ab« 
2. M« Jonas Celnmbns t. Past. i Lekaand^ sedan. 
Prof. i Ups. nn pastor i Hiisbjr. 3* Petrns Jon* 
Hebingns Sapr* CoIIega ScbolsB Aros. sedan paater 
i Mora, nu Tid Kopparberget. 1624 Mids* tid sän- 
de M« Uno mig undan från Hol&tenio till Örebro 
Scb. der jag vat unåe^ tIL ^iae. Rudbeckii hand i 
tre år. 1626 aandé M. Uno niig till Westeråa igen 
tiU Holstenium,4er jag UcC Notatias, sedan CoIIega« 
1627 reste jag med Jofaanne Radbeekio <te. (se 
Rbyzelii Episcopia.) T. kom strax tiU . £rkeb. P. 
Kenicins att informerax bans soii» 1683 ni9tfe han 
K. Oi II A!S lik i Wissmar, följde Fäkmsk. Bauér 
till Wittenbergj och kom till disk hos Dr. JacMar- 
tini. Reste så andan fienden till BanenÉ' reisideiifr- 
stött Egelen. Der fick jag Baners stipendiam och 
fdljde Srigselios och M. Mylonius tifl Heimstadt; 
CfMsfade hos D. Thom. Clubiasv 16^4 iM. reste dll' 
Jena. Gästade hos D. Joh. Gerlmrdi; i Erfurt bos 
Jbh« Meyfart. Reste så genom Frankrilce tUl Frankf. 
am M« med Andr. Schederus. I Maintz besökte han 



( 99 > 

Qegiii Cane. ooh blef så satt till Bibliothecarias SS- 
Ter alla Bibliotheker i Mainu* Yocationsbjrefvet da- 
terades i WofiDS d. 17 Febr* 1635. (Rhjz:ii uttrj^ek: 
n$n BibL? bör härefter rättas.) I Magdebarg. blef 
han Fältinsk* BaMra Hofpred. i Nic^ Magnelii ställs. 
Följde arméeUtäl Helmatad, j^ck af Baneren stip^pi 
oytt, gästade bos D» Conr. Homej i 1 | år. 1636 
gästade haa hos s. Salnas HofGaazleren i Hamburg 
och tog undervisning in Babbiaids. och af de lärde 
Jndärne DaT. Gofaen ooh Benj. Mnsaphia. 1637 da 
han hemkom blef han ej blott Lector Grsec» åter, 
utan Rector Gynnasii perpetuas. Om hösten 1639 
blef han forordnad med schelan undan^ pestilentiati 
till Fahlam 1640 i Jan. Toro han och hans braideär 
Biksdagspre^tér i Nyköping. Sonen Elaus fSddes i 
Åbo d. 18 Sept. 1640. Uno d. 16 Deci. 16^, fadd- . 
rar Bisk. J. Bothov., iBscb. Petraens, StierDbeök, 6. 
Bosscamp, Lisbet Bibbing, Kersti Grabbe,Sajra Kl^ 
verblad. Dotter Kersti föddes i Leksand. 1648 d. 19 
Jan. höll han sin inträdes oration i Ups. D. 30 JttU 
1648 föddes sonen Ericvs Troilins Terserus i Nån- 
dala p^estgård (f i kopporna 1650.) 1649 d. 29 
Apr» begyntes Bibelöfversättn. efter Dr« Christinas 
först muodtl. sedan skriftl. befallning. 8. å. d. 13 
No v. föddes D. Margaretha, d^tes i UpsalaDomkyr^ 
ka. 1651 d. 1 Dec^ föddes Adolph Tersems f 1^2. 
1653 föddes d- Anna d. 14 Juli. 1655 d. 19 Maji 
föddes d. Sara. S^ å. d. 4 Juni dog hustrun. 1657 
d« 24 Apr, irplofvad^s T. med Anika Perlidotter 

7* 



( 100 ) 

€}nibb« Bröllop d. 12 Juli. Afireste med Bin nnga 
hustm d* 17 Juli att begrafva sin styfmoder i Lek- 
sand. 1658 d. 16 Maji föddes Sonen Petrus. D. 15 
Maji vocerad till £p. Aboelis» på Cleri suffragio af 
K. C« 6. D. 28 Juli vocerad genom Cons:ii EccK 
och' Sen.Acad. bref. D. 15 Oct. fick han,jenite Ca« 
nonicatu Lundensi och 1000 Rdr s. m., löfte om 
2 bönder vid Ups« och 6 vid Åbo. 1659 strax efter 
pingst började T. jemte Erkeb« Lenaeus, Lincopén- 
sisy Aros., Gothub. Stigzelins och Emporag* revisio- 
nem ordin* Eccles« efter KongL Vocationsbref dat. 
Götheb. d. 3 Juni 1658« D. 16 Juli ab^olverades 
Tevis. Ord. Eccl. och valedicerade '^Ledamöterna 
hvarannan in Vet. Consist. »D. 17 begaCT. sigttll 
Åbo.» D« 1 Ang. visiterade jaff Praeip. Alandici Boetii 
forsamling, der jag ordinerade M. Jbh. Liljecronam 
till prest* D« 2 Ang« visiterade jag Jomala och af- 
«atte Past* Dn. Olanm Beckium.» 12 Aug« ankom 
lill Åbo och 3 dagar därefter solenniter antagen till 
Biskop i den sv. förs. dagen efter i finska. 1662 d. 
11 Juli föddes d. Elisabeths Bland Faddrar Fra 
Märg. Forbus född Boije, Jungfru Soph. Jul. Forbas* 

Bisk. Terseri bref till Gnnn Agneto Horn, 
Fältmarsk. Gustaf Horns dotter och R. Ganzl. A. P- 
xenstiernas dotterdotter, finnes iiifördt i Supplement 
tet och Reguter till Ö/vera. af Fr. W. f>. Sckfiierfi 
Sv, Kyrkoföffatin. Lund 1^05 p. 74—76. 

Här förvaras äfven en ^fskrift af Terseti bekan* 
ta bref (på 2 ark) till Öfverste Arvid Ribbing, hvar- 
af något mä meddelas* 



( 101 ) 

>5EdIe och Wälb* Hr Öfverste H. Art Ribbiog min 
gunstige Herre och Mistgynnare! 

Tvenne Hr Öfverstens bref äro hit af honom i 
detta innev. år lefrerade, hvilka hvarken jag eller 
någon annan af Consistorio läsa kan ej eller knnde 
Ti väl förstå hvem de tillskrifne äro, ty utanskriften 
lyder på en som' heter \Dociror Tarsiui sampt Kap- 
pitulaus. När H* E. Hr And. Lilliehöök ännu här 
var och Chr. Nor.ström var vår Notarins, som voro 
vana med Hr Ofverstens stil, hade vi ingen möda.') 
Nu var det svårt. Man visste ej ens om det var 
Ryska eller Runska* Notarien hade dock dechijBTre- 
rat: J vet en huru skamligen i mig svarade i Stock- 
holm pä Gråmunkeholmsbron OQh kallade mig kåppla- 
re^ derföre eder hade bort något annat foregi/va. 
Oförskämde mun, nu har mm nådigaste Konung gjort 
mig till Öfverste om Jag allenast får njuta den nå- 
d^n af Tarsms &c. . . Brefvet af d. 15 Oct. be- 
gynnes så: Ehuruväl jag har stort betänkande att 
göra, eder den äran eller vördnad utan vore ovärd^ 
visa Eder mitt Kongl. Bref eh bevisa eder att jag 
hafver varit Öfverst Lyfthatt till häst och nu Öf- 
verste, wen for eder foraktelig skamlige och nesltge 
iyttilar i synnerhet Biskopen sjelf ej velat erkänna 
mig för Öfverst Lyfthatt . . . så sänder jag eder 
kåppia af min H, o. K:s brrf . . ♦ Jag har så kå- 
månderat att jag aldrig stått for någon kråpprätt 
(käpprätt?) eller på någon Riksdag iort orätt sioner 
eller återkallat fntna ord och gemingar de. och un- 
der brefvet P. S. Hvad mina förfäder uti 500 ^ 



( 102 ) 

hifva varit /Sr Harar och Patriotter höet kvar 
man och kunna betyga hvad Tar8m$ fötföder hafva 
varit kan och vara vetterligit^ T. förklarade här- 
vid, att B. hört illa; han hade ej kallat honom håpp^ 
lare, utan käpplare^ då han sade sig ej vilja stå och 
käppla med Ofversten på gråmunkeholmsbron, midt 
under det menuiskor strömmade fram och äter och 
undrade på dem. B. hade öfverfallit T. med en 
mängd beskyllningar mot sin Kyrkoherde -Hr Hans 
i Trähörna« T« bekymrade sig foga om Arfv. B. var 
Major eller Ofverst Lytthatt eller Ofverste. Rörande 
det att Hr Ofversten pekade på Terseri afsätfniilg 
från Biskopsembetet i Abo, ville han svara, att nan 
väl och kunde bli afsatt från sitt n« v« Biskopsäm- 
bete: Dittills hade dock ingen menniska förekastat 
honom detta. Gud leder slikt efter sitt beha^. Han 
viUe att T. emellertid skulle predika i en af Sthms 
folkrika forss. till mångens omvändelse och salighet, 
och sände honom sedan till Ostgötarne att visa dem 
Salighetens väg, och önskade han kunna äfven^ visa 
^ensamma for denne sin trätobroder. Börande åter- 
kallande af ord ock Biksdagsorationer, kunde man 
väl vara viss att B. ej kom i slike äfventyr, då han 
näppeligen kan skrifva sitt namn och om han än 
kunde, är han i Götheborgs Riksdag incapabel gjord 
att komma på någon Biksdag. »Menar Hr Ofversten 
mig dermed att jag i min predikan på slottet skall 
hafva återkallat min ord, som jag hade sagt i aiin 
oration i kyrkan, så är det liksom en blinder skulle 
dömma om färgor, en döfvan om muis^k . eller ea 



( 103 ) 

åsna om strängaspel; ty både oration oeh predikan 
hölls på latin.» Han både der sagt efter sägen odi 
ljugit efter lögn. Att B. kallat sina förfäder för Ao- 
rar var oanständigt. Alla visste hvilken ärofull fa- 
milj den Ribbingska varit och är, hvarföre den ockr 
så allmänneligen blygdes för Arfvid. Ribbing, hvil- 
ken T. ej hört en enda mennisk^ berömma, sedan 
han .för 5 år sedan först hörde hans namn. Han är 
Täl Öfvertite för 0000 soldater, men iet heter så: 
när en menniska är i värde oeh hafver ej förståndet, 
far hon hädan som fö. »Han förevifer också i sitt 
bref mina förfäder men såsom det är en odygdig 
igenniska som intet annat har att berömma sig af 
än sina förfäder, så är det ock, säger Syrach, .en 
groi menniska, som föreviter en annan sin slägt.» 
Dock trodde T. sig ha ära af sin, oaktadi hau ej 
vill deraf ha någon berömmelse. Fadreni Mäster E- 
lof och farfadren Engelbréct hafva varit Kyrkoherdar 
i Lexand .och Prostar i Österdalarne,' och hafva 
verkat sig så af höga som låga berömliga namn. 
Såsom hans Biskop förmanade han honom till slut 
att afstå från Vrede och Kif, som voro dödlige syn- 
der, lofvande, att, så snart Hr Hans kunde befor- 
dras till annan lägenhet, låta honom till Kyrkoherde 
den han begärade^ att Consittorium gjorde detta för 
att, genom eftergift, så vidt samvetet tiUät, kunna 
föra Ofversten från sin bittra sinnesstämning, under 
hvilkon Guds Ord visst skulle bli utan verkan på 
hans hjerta; visande honom »till en valet in på Chri"^ 
sti Ord hos Mattheus 18 Cap. 15—18 versarn^ den| 



( 104 ) 

Hr Öfveraten ville flitigt Iftsa och besinna ocli vara 
härmed Gudi och varom Frälsare Jesu Christo trolir 
gen befallad.)9 

Tessin (Tressin?) 

— Ntcod, d. ä. Rådman var i Juni 1671 hos 
Gr:nn Agneta Horn och sijg beklagade öfver den 
skada som hans son gjort på hennes gård i Waadh, 
med gårdens uppbrännande, erbjudande sig att går- 
den nppbygga och betala Gnnn allt skadestånd, fa va^ 
före Gr:na ej ville honom lagfora, efter som han 
vill godvilligen allt betala. Werwier åtog sig gårdeos 
uppbyggande. Allt som bonden misst skulle honom 
ersättas efter mätismanna ordom, då han kunde med 
ed bekräfta att det uppbrunnit Grefvinnaos skrif' 
vare anför visst på det enda stället namnet förekom- 
mer: nRådman Nicodemui Tres9tn;n h vårföre de som 
ha tillgång till Stockholmska MagistratsArcbivet tor- 
de benäget tillse, om en annan Rådman Nicodenms, 
än Tessin fans 1671 i Stockholm. 1674 Adlades N. 
T. 1671 var Nicod. d* y. 17 år. 

Thegner 

■— Olofy v.prsBsid. skref som Landsh. i Upsala 
till Pfaltzgr:nn Maria £uphrosina d. 14 Aug. 1686, till 
svar på furstinnans genom Prof. Olof Rudbeck fram- 
gifna bref, huru han befallt kronofogden Litz, att hål- 
la smeden J. L. från Wennegarns gård, tills dom 
fallit i det han anklagats för, kunnades jag fnlkr 
intet med något verkliga utdrifvande ifrån krogen be* 



( 105 ) 

nom ansattja , emedan mig ej är bekant pä hvad ac- 
cord, han den innehafver, saken också, under domares 
decision hänger, att man alltså intet kan skrida till 
sådan exsecution af utdrifvånde, tiden ej eller det 
synes vilja tillåta," emedan som han sitt utsäde bör 
njuta till godo . ♦ . Uti ofrigt af niin pligtskyl- 
digbet förblif vandes ^' ' 

Ers Furstl. Durchl:htets 
hörsamste tiänare' 

Olaus Theg;ner. 

• . ■, 

— A. Thegner, sonen, skref 1700 till Gr. Fab. 
Wrede vid dennes sons död ett bref h varur må anfö- 
ras: •»•—•— cette maison, plus illustre pur sa 

4 

vertu et par son merite, que par ta grandeur de la 
fortune, par la magnificene et par.tout l'ecIat,eblouis- 
sant qu^il puisse je voyois tomber en grosses gouttes 
de vos yeux, allieurs si pleins de feu. si vifs et si 
penitrants • • • • Il sufit, que tous les soupirs 
de Y« E. etoient autaut de poignards daus raon coeur. 
Je craint votre presence Monseigneur, je la fuis, la 
qnelle me consolait — autrefois* Et je sens une e- 
spece de tremblement de tristesse, et je ne Scais qnoi 
lorsque je dois entrer dans votre måison, ou j'ai 
trouvé plus de centfois mon asyle • . « Mais on' 
nl'emporte la douleuri • * • • Qnand ce premier 
coup de fottdre, d^une douleur si extrenié soit taut si 
pen passé • • Je brule d^impatience dPéUler voir le 
Boi« Utg. bar velat visanigra drag .ur det i anse- 
ende tiU tiden fUrsta bre^jned begär ätt vara t den 
stilen vältaligt, som hfif^nEMUt- iif svrasfa^hMid^ 



( 106 ) 
Af Torstensson 

— Linnardtf Fältmarskalk, finnes 60 bref och 
documenter 1635 — 49. Bland obetalte reverser (hvars 
antal ej är ringa), träffas här slika: 

Effter till Årkl^sStaten härute hafver gjorts be- 
faöf nagré gode hästar; allså hafver H. ^*. Fältherren 
på Cronones vägnar meddelat migh sine egne tolf 
hästar, som 220 Rdr ähre skattade före hvilka jag 
ock härmed qvitterar^. Tviiler intet at de i Sverige 
aff Cronan blifva godegjorde. Signatum Elbing d.25 
Sept. 1635. Linnardt 

Torstenson. 

Aldenstiind jag till min reesas utstoffering haf- 
ver hafft tvenne lijfhester af nodhen, hafver H. E. 
Fältherren på Cronones vägner öfverlåtit mig 2 gode 
hester, hvilka som skattas till 400 Rdr« Jag under- 
tecknad qvitterer, förmoder att de H. E« Fältherren 
aff Chronan i Sverige schole blifva gfode giorde. Sig- 
natum Elbing d* 25 Sept. 1635. 

Linnardt 
Torstensson» 

Äf Lorinska annotationstecken och deras hop- 
lastning, synes som de varit presenterade till inlösen 
af RiksDrotzet Gr« M. G. D« hvilken'ofta klagade att 
inga slika Gontraräkniogar från iicmom accepterades 
till qvittnin^, 

I ett fiffentl. bref af fiarät 1641 kallar T. sig H. 
K. M:t8 lihdDefo Beiohe fiobivedeQ wie auch Oero 
confottteÉtf te»; respectiise l(atb^ Cboeral ond Fältmar- 



( 107 ) 

• 

skalk, nuch GeneralGouvernenr in Pemmern. 1641 
d. 19 Junii skref han från Stockholm tillFältmsk.Lillie 

> 

»le Maieur 'General et Gouverneur de la haote Pome* 
ramie å Stralsund ,» STar ä 4 ankomne bref, der 
ett notificerat onuFältm. Baners död: 9^Den flogb:te 
regeringen hafver na å H« K* M. vägnar mig aller- 
i>åd:8t pålagdt och befallt, att jag skall begifva mig 
ut till arméen, verket derstädes bjelpa att sustfnera. 
Och ehuruväl jag härföre mig emot dem i all under- 
dånighet undskyllt, förebärandes min svåra olägenhet, 
hvilken min k. broder och andre flere nogsamt är 
bekant; men så hafver det dock intet kunnat hjelpa* 
Jag alltstå funnet min skyldighet vara den höge Re- 
geringens nådigste tefalning i underdånighet att ef- 
terkomma, är ock redo den förordning gjord, att jag 
med den^secursen af folk, som här hu för handen 
är, skulle med ällerforsta begifva mig öfver till Tysk- 
land, dertill den Allei-högste Gud mig sin mildrika 
välsignelse af högden förläna ville, på det allt må 
väl och lyckeligen afgå till Guds heliga namns ära, 
såsom ock lända fäderneslandet till tjenst öch nytta*» 
1641 d. 23 Oct. gaf T. som Gonv. i Pomern »inii- 
cion på ny buhåff''9(enl. Forbus egen antéckniug a ter- 
go.) 1642 d. 17 Mart Hufvudqvarteret Saltzwei- 
del, skref T. till Lillie, huru han nu efter 8 veckors 
qvarliggande stod med hela armeen in prseparato- 
riis begripen, att uppbryta ur de ödeslanden och di- 
rigera sin marsch derhän, att H« K. M. stat kunde 
blifva försäkradt och det gemena väsendet derjemte 
upprätthållet» 2:ne Gesandter MnLuneborgarea vei?o 



( 108 ) 

remitterade tUl H. M. och Hc^<% regeringen. 1643 
d. 26 Mari. Cillskref T. H. M. Drottningen ett re- 
commendatioDsbref for Ofverste Burdtt, som sökte 
Gouvernenrskapet i Lifiand. En mängd bref till 
ForbuB 1643 — 1651 röra behof af penningar^ ar- 
meens forändringar, rörelser o« d« Efter återkomsten 
tiir Stockholm bar merändels >9intet nytt passerat^ som 
är.värdt anförtro pennan.» Ett bref är en flitig re- 
commendation för en Juris Studiosus. Någongang^ 
har belsan ej tillåtit honom sjelf underteckna sine 
bref. Som Stylist.är han foga framom Forbus* P* 
Siterne äro oftast af hans egen Ijand och A alltid 
svenska fast brefven merändels äro tyska. 



U. 



Uif 

— MaithioB Erihi, gifte sig^ 1640 med Maria 
Geete, dotter af v. prsesid.Eric Tranowardins, nobil. 
Geete n« 167 till Svidstad och hans andra fru Märta 
Bock. Tid deras bröllop hade alla tillstädesvarande 
djursnamn, såsom Brudens fader Erik Geete^ hen- 
nes moder Märta Bockyhennes Morbror Bengt Bock^ 
dennes Fru Anna Uggla. Bröllops-Marskalken var 
Axel Räf^ Förridare Bromi Gyllenmärs, Måns Dra- 
ke och hans bröder OrrAaitef, Kyrkoherden i Adelöf 
Björn Gudmundsson, Landshfd. Bengt Bagge och 
Torkel Qrtt • ♦ . Utdrag ur Riddarhus Geneal. 
Familjen Ulf; hvarvid den anm. får göras, att pre- 
sten hette. JSili^ att bröllopet stod 1653 d. 5 Sept» 



( 109 ) 

edr' att poemet 8r mycket felaktigt.: <& D« fa 6. 
Arcik VIII: p.. 18^ 187. 

• - ^ 

Ulfelt -:.,.,■ 

^ Ebbe, Sf. RiksRäd, gaf såsom »Dero K. 
M;t iniDanneihatkeq, M^weg, meihes , önedigsten 
Herrtftond Köaigs terordénter StadtHålier äuf Ösel, 
héstdtert fieneral Majdr ond Oberstec m Rosa nod 
F4iss»,. i ! ArtisÄairg. il» 24 Julii 1645 ett bref 
tiU Eans TOn; Esseii jä 1 hake och liiénffisshig an- 
ånt Mvnell. H. v,E. Tar n«, gammal JMh hade ringa 
tiHgåi«ap, likväl (»pget låtit bruka 81g .i aagelägaa 
tji^stiiV wMer.mer ^n. 40 år, dels .pä Aiensberg. 
slot^ dels annorstädes i hela landet, i^ raf U. 
der ännn qvar. 1659 d. 20 Oi^t, skr^f han ur fält- 
lägret för Köpenhaift{i'^tiÖ/'fiar. Förhus, sin hogtära- 
de k. broder i Helsingfeorg. K. M:t hade nu hämtat 
Bin caret du sig till W6rdingborg>. U. Önskade For- 
biis ville på fBrsta férja låta hahs hiistro komma 
ofver till hoootP från Skåne. 



. ■• .. W. ... 

fl , , 

TVachtmeister 



^ & 



~ Sreckert, GéneralLicnt. Landähfd! (Gr. Han- 
ses broder) skref 1690 (ill Landshfd.' Lillie, huru 
ten ej kunde hjelpa i.IndelningsverksfrSgan, helstK. 
M. ensamt åt Landshfd. Lovisin den saken uppdra- 
git, der W:s recommendation litit lärer uträtta. Han 
hade aig i denna commissioö ej »Mellierat», dock 



( 110 ) 

t 

•kall« Han ge en "»Hopttnaiiin Rossling tttt miaisl»* 
mént}) Tid handen, inenandes säkert att Lilliesba 
hemmanens conservati-on derigenom skulle vinnas, 
recomenderande sig i Grefvens, sin Hr Broders, 
grfice* 

— Hans d« 7* Gref», KongL Råd, GeneralÅmi- 
ral, skref 1659 d. 11 Juli (t8 år gemmal) tiH sin 
Grossmutter om sjöslaget mellan Holländska oehSF« 
flettlin. 1683 till Landtmsk. En Lindskold fr. Carls- 
erona, medSchbutbynachten Fr; Lou att bK ursäktad 
f5r dess ntebKfvande från Riksdagen för H»'- M:t8 
^enst, emedan han vore omistande i Carlscronå. Fr, 
samma ställe sfcref han 1691 till A. J. Dela Garéies 
Grefvinna Sr 1I« Forbas: 

Högyälborna J3jgdiga 

* ■ * ' * 

, Greffinna* . 

. . • ,1 

Medb sepaste post ankom, mig et breef • vthi 
hvilken hon mig den Ebran giShr att gnnstigt an- 
modha et hennes imposante anliggiande favilket be* 
stodh dervthi att Commiss. Spaak nu på en thidh 
mötte permission erholla och blifua i Stockholm till 
des hennes under hender haffande proces vill Gaudh 
innora kort en lyckkelig enda vinna kunde, — ^^ Jag 
skriffer honom Spaak i dag offer detta — ehrende 
til et svar på hans breef, vthi hvilken honom til sin 
héisass restitution den begierda permission tillåtas^ 
önskandes medh en oferrigat passion et han möte 
reussera utthi min diigdiga grefiinnans ärende så at 
mig, innan kort af hennes sköne handt det ,glädie 



( 111 ) 

l^sngiorat moUe mig som ingen i rerden ofitor drtffa 
gkall en eele utlii alt hvad hennes person angåhr» 
dho' framledline thiders oniinnelse verplichta mig til 
at sådant hvilke mig der hooss medh böelista vordna 
iospererar at fer liärda in till «dödhen min fi]Ierdiig« 
d%ste greffii^nanp 

Carllsscrona Odbminlcligste tionstvillig$to 

I 1691 d«.ll lunni. . tienare, 

Hans Wacbtmeisiter. 

Frän Carlscronai skréf bak ock d. 21 Juni 1697 
titt EL EL Gr. F^ Wrede, tackande för dennes löfte 
att Tilja besöka Carlscrmia, skolande W» ej under- 
låta att låta förfärdiga en sådan till alU delar exact 
99Plantan af denna staden och bamnen, som H. £- 
begärt. 

Af Hans mor Agnes Margar. v. Helmstedt^ fin- 
nes en mängd bref. 

Wildman 

Arved Tonnessofij Sv. Adelra. n* 89, Ståthållare 
.på Wiborg, jemte Fältherren J. Dela Gardie^ R. R. 
Jör. Boije och R. R. H. Horn fullmälctig i Wiborg , 
rör. H^rt^ Carl Philipps val. (Se vidare om honom 
Hallenb.^.^. II A. Hist. III: 11) skref till ^^General- 
Fältberreii^^, ndi Ryssland den Edle och välb. Hr Ja- 
|cob Dela -Gardie. sin synnerUge gode ven och bro- 
der tillbonde brodervenligen») från Nyslott (datum 
bortrifvet)i; hora Berendt y. der Heiden orätt kla- 
gat på W* rör. tpU och Elfsborgs lösen, som belöper 
sig af hans handel* Ty strax som H« K. M. var 



( 112 ) 

från \^borg fSrrest och lian fick besked på det US- 
de soni D. hade inbeställt, hvilket K. M. lät-nådigst 
npptaga på Cronones betalning, så besökte både han 
éch hanscontractsbroder hans skrifvare W. om da- 
lation på d6n tall dem botde utgöra åf det andra 
godset som de inskeppat hade och 'det medgafs* Ett 
Engekkt sändebud hade på resan från Moskau kom- 
mit till Nongorod och Tille ofver -Norrbotten till 
K. i 'Sverige» W; ernade ledsaga det genom 
Nyslotts län. I Kexholms län hade den härjande 
tjafvehopen förjagats af Manck.* Deras. Boodeö 
ste blef tagen till fånga» De undflydde byggde 
dan ' ed' 'i&äns» •* 

* Af Witténherg 

^. Arved, R. R. Fa}tnisk., träffas, 60 bref till 
v. Gouv. Forbus 1648—55. 1648 d» 25 Junii efter- 
frågades en Kapten Barnekov i Stralsund. Vid den- 
na tid skref han sig Dero K. M und Crohn Schwe- 
den bestelter Reichszeugmeister und General uber 
die artillerie auch Obrister zu Ross und Fuss ArffVed 
Wirtenbetger von Debern. I ett bref requireras 100 
skeppund harnisk. t)ock handlas här ej blott om 
Statens afKrér. ' Herr Arfved W. och Hr Arf. F. 

T - 

hade ett skepp i hop, Salvatol", hvarfor de betalt 
1600 Rdr hVar. 1655 skref sig W. Graf zä Newen- 
borg, Freyher zu Loiniiocki, Herr zu Yltiss und 
Illista. 1651 köpte han 20;^ hemman jordégods af 
kronauj En B. Wittenberg högtbedr^^ Eaka (efter 
Fältmsks son) skref 1693 till Gi". A. J. Dela Gardie 
om sina pos&essioner i Estkind. 



(. 113 ■) 

■ - • ' ■ Wrangel ' ' ' • ' '''■>»"-'■:!" 

. , »^ . Bemh. Joh. då nyss ankooimen Cpnii;(ien«- 

dant .öf^er Artilleriet i Kexholin, sJkref siu^ dato ^U 

Gr. A« J. Dela Gardie, huru han begärt ..krigsrätt 

pfver Constapeln Thomas Carlsson och huru krigs- 

rätten medgifvit hans oduglighet tiJl kronans tjenst, 
.. , . o .00. ^ ■•"♦V- ^ '•'4 

ID9B att målet skulle underställas H« £1 Wi:angei 

hade emellertid insatt sin son Henr. Wilhelm i stäl- 
let; hoppandes nu till allt H. E:ces bifall*., 

: • Carl Guitqfy Gr. Fältmarskalk, ha^ V^ J^^^H^ 
jefter 8^:ti)i åminnelse 139 bref till Gpqv^:.|^r.^f^, 
Lillia och f. Gour, Frih» Å* Forbus m^ fl* .Ifi^^jjd» 
13 Marti stod han Tid srtaden NeuBrandenbnrg. :16f^ 
d. 13 Mart. hade han med> armeen conjungerat sig 
' med Marskalken Tnrennes armé. DV 8 Mfajt ' hadd 
han inryck i Wiirterabergska landet, i Gfi^flo/jpama 
angripit fienden och slagit. i4X) nifin. Fältmarskalk 
Hpltzappel hade blifvit i den actionen ; Ifkåi^' Öf- 
Tersterof Bocca Magior och Hensser, 2 i^Sfh^i \ ^^^^ 
krjgscanzliet och . bagagen hade fallit i .^llVr^pgels 
händer* Gen. Königsmarck hade anfört yenstrailjcj 
geln, Marsk* Tiirenne atantgardet. Af Sv^sk^rne 
hade dervid bjott Ryttmästare Fersen, Maj^ Ritzen- 
stein och Kapten Sperling med några få rin^am 
stupat*. 

Bref ven under tyska kriget äro alU uppsatta af 
ikickliga { iaföidingar, som nyt^a då btukliga* ter- 
]aino|o{^e|^ii !cättftfrågor, hvilket tvoligen varit daa 



( 114 ) 

undertecknande föltmarskalken lika obegriplig, som 
Bjelke fann den han hörde i Stettin. I en utförlig 
historia om 30-ira kriget böra desse bref rådfrågas 
så väl som Torstensspns, men ega annorstädes mer- 
endels föga intresse* 

Seglats ordre. hvarefter Amiral och Capitenerne 
^å efterföljande skepp skola hafva sig att rätta. Da- 
tum Skeppsflottan under Gripzvaldz ön d. 10 Aog. 

1655* 

1. Skolé samme skepp tillika med sjélfvé A- 
miralen lyfta sina ankar med första foganda vind 
och sedan J Herrans namn gå till segels, noga ob- 
serverandes uti seglandet den ordning som efter- 
följer. 

3 Leijon 
Postijttaren Förgyllte Leijonet 

Mercurius 
Falken * Måti«ti 

Carolos 
. Phoenix Apollo 

Andromeda 
Jägaren Hökén^ 

2« Finge' de mellan hel och här en stark bl-^ 
Jiggare, sa att flottan derigenom blifver förskingrad, 
dä skulle fitersamlingen ske i Putskérvik. ' ' 

3* I annat reghleres efter ordres méddélte i 
fraiarön d. 9 Julii. 

4. Ej oifendera örlogsskepp eller annan 'frSm- 
mianide farkost, isom möttes i sjön. 

" '' 5. Möttes ett eller tu danske örlogpsskepp, etfer 
ftäffades i hamn, svensk eller dansk, skela d^ tielsa 
dem med svensk lösen och ej låta tvinga ^ till an^ 



( in ) 

* 
Mt| bevkaci; men Toro.3 «bet>p odi derutofver, ''Ikon 

1^ de Jemte Svensk lösens 8kj^tande fälla på dei^fei 

9UNre loppsegill så länge de kontma flottan förbi 

flbae ock deil i hamn satt hafveir Och så den eon 

T|ig)6|i'Som deli andre ingftlimda stryka fiaggarne;n 

CG. Wrangeli: 

/ Ord re.,. hVarefter Officer erne oppå närskrifnö 
KT^gl. Maj;tt.och Crononeä Orlogsskepp sig nti 
43iii^i|tåend9 iresa skola bafva atttätta* Datara nppå 
skeppet Amerante uti Putskerwijk d« 8 Nov. 1655« 

..v! 1> »I.ftUande ordn« skttUn skeppen afgå från P. 
ti)l Wissmntt , 

Ämeraiite 
Gripen Postrj^ttaren 

Månen. 
Svanen Wismar 

Andromcda . . 
Fortnna Omen. 

D^ 25 Febr. 1662 skref Wrangel från . W.olgast 
till Forbns, bara Pommerske Canzlern Henr* Coele-; 
stinns von Sterenbach å H^ M:s vägnar rest till. 
Churbrandenb. Hofvet angående inveetituren yid.Keir;| 
serliga hofvetf något att proponera och negotipra»; 
Bar. Pehr Sparre var ock som I^. O. Ambassads .a£* 
gången till K^ejsaren. 

— DtV/rt%K. Råd, Presid. skref som Landshfd. 
i Qfitei:bpttens län, dat. Korsiio^m 1676 d. 2 Oct. tiU 
Gr. A. JL DelaG. bura Grefvenq bref ankommit^ det 
Adl^f,.i anseende till osakerbeteq på Ryska. gria« 
sao^ skulle nu i till utsatt GeneralniqmtriBg pragterAs 

StM 



7 ' . " . • Ii* • .' # 



livad på LandcdageA utlofvato. Hftr iillitt^i» dcHik e| 
till köps hvad som f5r nlundértng reqnirerades. HéK 
de dock tHIskrifvit faefrédagsmännen fr. ÖdteAdktett 
att sådant ined sig hienitöra, som här br«s€. 'I^K$lét 
vore bättre hålla i Wasa äo G. Caileby^ JO. 2 ifi^i 
Befallhingsmännén uppburo nu Mönsterikostpeogarne 
4 5re s. m. af hvarje mantal. Menskhiptt vid ut- 
skrifiungen besteg sig till 20» mair. D. ^17 Apr.ie^ 
då manskapet aa afiharskerade till Åbe^ för mlt'^ 
dan segla till Stockholm, hade R. Droti^et (P. B»a- 
be) frikallat sina civil-betjenfte i Cajana fir det be- 
Tiljadé rytteriet; men j^resternas 5 st ryttare n^éslto 
medfölja. 

Wrtdé 



;/' 



— Fabian^ Gr. £. Råd och President, tr&ffas i 
18:de seklets curs. 

-— Henrik^ Ryttmästare, Caspei^s far Och Fa- 
bians fiarfar. Om hononi heter det i eit i^iingabref 
af 1647: . • &nc(ock vi befinne RiksCamniar Rådets 
besvär på skäl funderade, vi 6cti fuller kunde hafva 
feg och orsak att vederkännas urider psä bch crotian 
ffUå de skatter och hemniaa som Hindrik Wl*e)}es 
ef^erlemnade Enka och hennes barn ihe^a batvb nja* 
trt och sig tillegnat, än som uti sjelftra donafioqa- 
bt^efvén ^xpresse äf iBrmält och dé' eniöt des/s rätta* 
fSritåad sig tillegnat hafva, såsom *6ck te^nderät 
rftntaA tiil oss och tronan, för så mänga' åt de^lBte- 
sktefne dflige skatter faåf va njatit: flkväl' emeihm 
framledtte fader hafver år 1605 u& Kerkholmsslageft 



( 117 ) 

, icke allenast 6tg tappert och jnanligen förhållit, ntah nti 
sjelfva slaget unilsatt vår sal. Hr Faderfader K. Carl 
deo Nionde H* i å. med sin egen häst uppå valsta- 
'den och i;jelf derigenom blefven slagen, hans efter- 
"fåtner barn och eljest hela Elima fjerding alt h&rtiil 
njttdt och äf våra f. d. varande förmyndare oCh Rik- 
«ens Regering år '1634 eonfimerat vordef, hvarfSre 
.. « • Likaledes 1 ett Kungabref af 1682: bura K* 
Mt. ehnrnväl de utaf Landshfd. Fab« Wrede under- 
idånigst insinuerade skäl angående Elimä gods i Ky- 
nienegåfds. län ej borde någon reduction nnderka- 
stås, K. M. dock remitterat frågan tiil Red Com:É 
utlåtande, bvilken vid handen gifvit, att betörde gods 

. ingalimtda borde dragas nnder redaction, emedan de 
1) ej ärö förfänta, utan före 1632 allodialiter done- 
rade; 2) ocli detta ej skett per male narrata utan på 
grundade skäl och efter moget öfvervägande, och 3) 
någre få veckor allenast sedan revocationén äf fö»- 
läningarne var skedd, men ej ett ord deri namnes, 
hvartill kunde komma att ingen kun^e tro, det K. 
Gfistef ^dolph skulle någonsin 'haft i sinnet att åter- 
taga ifrån denna slägt ett så ringa foeneficium, då pri- 
mus f^cquiréns satt sitt lif i sticket för att frälsa Ko- 
nungen pch dervid betingat sig nådig ihugkommelse 
för sina barn och efterkommande, h vilken action ef 
allenast 1 atla tider Utan ock hos alla Konungar 
förtjenar både nåd och beröm, n vårföre -— donationen 
confirmeradese Ny coiificination 1698 d. 1 Mars. 



'i- i; , v. 



( 118 ) 

s Y • ■ 

Yxkull . 

- » . * ■ » 

-^ Conrad* . 1635 d. 15 JuU utfärdade Pfarrer 

• . • • • 

Mage. Jo. Jacobus I^andwogt EccL ad S« Qviot. Pa- 
rochus und Juraten öder Eircbeo Pfleger der ^farr 
Kirchen zu S. Quintini P. Bieidtback,Ph«Kenmcben, 
A* P. Straus m* fi« (deriblaod en Apotbekare) med 
9 egepb«. namn och sigiller fSrsedt fors&kringabref, 
att för de till Kyrkan gifne 50 Rdr peb Hr Öfversce 
Ärf, Forbug bön sknll, Öf.L» Tid hans Beg:mte Con- 
rad Yxkull skulle få sin graf i Kyrkan samt rum å 
inuren fSr ett vapen med målning och fanstång» Haa 
räknade anor från kämpar som 874stredo mojtNorr- 
männerna ocb nr brilkas ätt Påfven Clemens II skall 
utgått. C» Y. var förmodl. Sv, Friberren n. 30 Krigs- 
Rådet v, YxkuU Gyllenbands (introduceirad 1652.) 
morfar. 

Zimmermann 

— Didrich, Major, Sv, Ådelsm. n. 812 ansök- 
te fr. Ké^^holm 1676 d. 9 Oct. en Commendantsbe- 
ställning bos Gr. A. J. DelaG. i anseende till sina 
trogne tjenster åt Svenskarne i 94 månader, hafvande 
vid Rigas belägring af Ryssarne i C. G:s tid förlorat 
all sin mundering m. m. 

o 

il». 

Akerfelt 
^- Hermun bad Gr;na M. S, DelaG* i bref från 



( 119 ) 

/ 

f 

NyiA d. 4'Jiilu 1660^ fiorbarma sig Öfver brodrw 
Urban Akerfelts små omyndige barn, att de måtte- fi 
njuta till godo hvad deras fader for Gran uUaggt pä 
hennes prodessrar, som ban fSrt Dem vjtr omö^igt 
hålla rustaitigen appe« Hermans ooh Urbans la^blef 
Sy. Adelsm. n» 387. 

Utaf Örn 

— JV. »VPrins af Lappland»), (hvarom seWarm- 
bohz BibL Hist. SvioG. 1: n. 709.) fins här ett märk- 
ligt href. Denne äfvenlyrare härstammande från d^ 
]iirkekarlar, hyilka Lapparne ansågo för sina Her- 
rar och Regenter, ända tills Gustaf Wasa kunde förr 
må deiii erkänna Sveriges Konung för sin, då de bod<» 
de öster om Norrska fjellen. Då man erinrar sig 
den. stränga på anor grundade eiiquetten i franska 
bofvet och ser denne bränvinsälskande Lapplands- 
(dräfigen jemte en Cardinal vid Kungens stol i V^r* 
saille, så blifver det ej så otroligt, att han bland le- 
gionen af Tyska prinsessor kunnat vinna en älska- 
rinna* Fördomen om det förstliga blodets egna natur 
e^er öfvern(|tur, bidrog här att skaffa det transbal- 
tiska Europa ^^traff för sin okunnighet om det cis- 
baltiska. 

■ 

Han skref fr. Paris till Gr. Fab. Wrede : 

Högvälborne Herr Grefve, nådigste Herre. 
^' Såsom iaglMn Lappland min ringa persoif som 
£äers Exellens sig väl lefarer påminna, effter iag 



(( 1122 J) 
MH.dttr' eft«ilénidtt en: eakm Bb# Ö.' *£iiidlerti# ma 

' .1 . Reirdl d. 17,0ct l«8ft. 

H9gt^lborn€i fir^ ; €fvefina Fru QieoaralGwMoSraka 

JlSgtftrade Crjmiiimna . . . 
. iagh in : inte tilfyUat bei&rifi^ mtd hyaé a#rgk 
ifvghficfc de ^$Jkn éeni^rmttA Itter blir så olykeli^ 
ge och inte få Hei; GiéneHiI.Gmetndm litlika mei 
fru grefinan hit i hö$t, heller^ det ui då* så alle haf- 
ue gjort oss hop oni) och meate na när så mänga 
sak?r kom lonit, n.då i^IIeivara s^e nog. i vårt 
hop, pu är åter ^nsl^gh g«db vet vi are rät o- 
Jyclcel^e och (^ekt;iegh .^om in^db få. hijer^i^ns^ for- 
lengtan har åefåffj^ öa&kat så leogeocb igenoii| så 
stor fömietenhet ,{prvi«83t, roig,ot|i,Jiiutta deir lykan i 
denne höst så vist^ tfck frogdat .w^nga flere ^ont fa 
den ärea^f fm gref\nans när var^lsjer» att d^a joiåtte 
få se bvadh föx , eif fultkonunelligh mäiiiska^ i all 
ciuilitef, skiönhet och allt hvad som fiilk9^af4i kf^i 
hos en maniska finas, det är d^r af gud inte hos 
fra grefinan förgete^derom är och alle niädh aåstor 
lengtaa tillikttrbed jmigh obskat nu fåt albida. den 
deged . alts la £Qå.;grffiaatilutt,. nu beklagar ;alla lii- 
like Hiedb. niigh ratt vi iinte koiia . .niatta den lykaa 
och vil au .éoisrka) att Ailkanmiaiide^Maji inåte/bringa 
l»s den. mayJBJotttan 'vrssare ia i ^dätta fii«ir är sket^ 
soia osa ikiaai:blef:,lQ{vét- • •v -Glid, troiigeiibefiii- 
let iUnua iSddoB^ida iill fiffi:(å»:JjJQelai&. Mgra 
gaaild.:fraaskB{ i^tec )tyi> 2;t9siiiTör84^:ar »all 
PC!||-'2 'Tieviihiiatev'-' ili.:.' •''..:.-. i-.: . ;:;u....'..:i. .,. 41, : 



II ■ I I I li n !■ l i l faiBaBBUpinB 



^ia 






1 > I t • 



i . ' 









^'>> Jj^ i4; ••»{ ^:!' 



• < 



( 



I ' .. . . ■ , 

• • » - '^ • u- • . ,. 

. Lagstiftande [Mahten* , 

Bikidagshdndtingar. 

JLryltka finnas till ganska stort tintäl bländCo- 
dices; Blahd ^cfa inlade^ blött hvad ej redan var 
Inbundet, nå^ den nya indelningen åntogsi* 

Ti Tilja' ur dessa acta meddela forl7:de sekleit: 
Mentghetem s^ar VUpland 1602, 
synes Vara uppsatt i Hert, Gark CanzH; åtminstone 
-ftr dictiionenvsä lik den /Hcrrtliga, synnerligen der 
9?HrNils9) visat sig 99Stdrk i Svenska språket,») genom 
att i skrift' förvandla Hertigens kraftiga utgjutelsen 

T^Yij menige man, andeligé och Värdstige, som 
^bygga och boendeä äre i Enköpings stad, Trögd, Å- 
snnda, Simtntta, Torstuna och Laganda Härader uti 
Fjärdhundraland,n ^ora i ett vidlyftigt nöppet bref?) 
iretterligt, att då de 1602 d. 8 Dec. församlade vörö 
i Enköping, den Edle och W&Ibt Herre Herr Magnus 
Brba(sii2), i'Ut>pland och alt Wester Norrland Lag- 
man, och Wyrdelig och Höglärd Man Mester döf 
ElckeBiskop i^Upsala, voro utskickade af Rtfeets Re- 
gerande At#iJri9t0 Hérn Carl) ihed-foHmAkt alt ban<l** 
la med nieBi|^eii) de upilftste- #iå:ittig« bretii& 



- ( 154 > --" 

giogiie dll Atihiditne, att "vvdeiläggä de beskyllnin- 
gar, en part oröKg^ menniskor af PIFnaka anhanget 
gjorl Herf. Carl, såsom vore ban skaNen till ofri- 
den. Menigbeten förklarade na* att ingen sknlle tro 
deilsa sniädeskrlFter Oeh mandtliga sqvaHér. 99VeIe 
de nu med dj ef räls logn oéb falskhet gerna upprifrs 
öeh sönderslita de lofliga förband som jnellan H. F« 
N. ocb Sreriges Stönder gjorde äro.» Erinrar me- 
nigheten ock alla brefvets -läsare, håra de påfviskes 
art är att aoställa blodbad^ i^såsom 4^ -djefralsnien- 
niskoraes -art är^n Svénskarno. \ille ej, eller ISggas 
nnder Pålackame,. Ea hvar som brote mo| Hertigen 
borde sköoslöst stcaffas såsoj^i en . edsbrytare efter 
SverigéÉ lag. . Folket och meoige prester ville vara 
H* F. N. underdånige m.\ini 

Bland Riksdagsp^peir från Carl Xlrs tid befin- 
ner sig concéptet till R«'.o. A:s eUusula, som . dea 
bönföli* måtte infli^ta i K.'M:ts bref rörande Hertig 

Adolph Johans sak vid Riksdagen 1664, én del troL 

# * ■ ... 

dicteréd, efi .,del. egenb^ skrifv^n af d. v. R. CanxL 
Den åisiyftar authores hnjus consilii såsom turbatores 
tranqvillitatis pi|blic8a, h vilka na eller framdeles, atan 
exception af ly^ad stånd och .värdighet sem helst, 
boe ipso facto skulle blifva sina ben^ficier, tjenster 
och villkor förlustige. 

Fråp 1^8 itffk BU^dag anmärka vi ett bref (rån 
Anna Thomes4otter i Kungsal^^^sinofti k«M&n,Diridi 
Sejt^r jQt^vairande Herredagskarl i Slpckh^lm — ba- 
■trnkRriKgcm» («itl.' utaqskriftm), <d«)r tbm .^Iagar»4|tt 
QioU»bnMoB;»dwå,H»méaa^«itl».wfefei<r:;V<iatfc». 



och Pariiinialn, så att hon ej får pliVja eller så hvnd 
DiHk tt)>podlär f å^lM iHtfnalrfe | >id«iTe hai» OM skie- 
liiti^t itfkteé a^^ttfNHlE! Voré^lt^^é på-' Sto«kk« 
ikvtti déif&t» Ätt hafr JcallRf Htéitotii^gétölo/i M Hk-. 
Vfi lilkMnif iiiirdt V^ré! aii 4E)iiik i^ ' ba«« ' QI<«f< 
^tk BlfiMl» gnW-éiik^iåt-^lit H<dUijko^ ätit '^eWt upp' 
«>ihtnMP ttfro^liftiiUiffl^ it<nm^# ki^ rfl hli>!rifc,méB 
evt» lAttBr<tttfg''8^ iefl^'tii^<Kpräketfr j^kÉ 'yéfie-- dba' 
ébé ^tf feJÄÄ i»*rf wéené. • ' » " ' ' 

a»m( M\gi i^ihét^. Ahthdiii - PritQ hks» hUtvh 

fiandelsm. HansD.Seseman, TrOMiénbrjrgé, ii.t'Iöb-' 
WWh^^aäs ^^^sBto^fl^h ->!^«r«,^ eVftffttHgif <Hih-' oåt- 
sp«rdt^'>'4i«:^«é^^iiB'|]aii<ré]sitr.''Hi' 'Schinikt;' iheii 
«;^ f^onAMft ^V>y[tt^i nr deras mnlittdii'''haBdf 
•fn»ft^rtta«I*i'€fr«aB«''',Dl/' éc^rte •«: 4 Sspé. ' att 
»sVgMsti '6<«- Bl^lfiiäte (»[ifffh '^rén ^R föriichiritagf 
A^tfeöl^téUå' ået0 Ei(ikd8h3/fti%«nt nä C^åffidipéstén 
af^l^K^M 6'>1V()Ti'iV»«^ai«» aMia'eJ'ér{ap^aa. LikifSP 
fthk' m^mäy^ixn"^akj«é>^i'^ h\iTfit ' éM.ht^iMef 
8^ bSr dtfilrdadiif T^biiEpersk^tjliriniflre; hatod»-' 
T#rb«riB e«h' »Enibetsiitaa») ' * j i W^bbrg;} äåt^ 3 Sept. 

i> '•l^lm iMMie ^ Mt tfM' sTWii^a^ -kind* ej st»^ 

, !,•();;.■'.;•.''.>•;■; ■•■.::w:l «•) i ■.• ! ;■■;', ':'■'■''■. ',,: ;:■■■:] .;■; 
.f),|)«^^^beftr441»f:a|**)>«*si|>S«< ..pniijSnntf gftHer g^ ton-; 
,; 4efi <t}!w» i!ll«»»«n i^> <*»- imWali jtfm, %*«, m&o», 
,..^^_ o* med i_J»«d4ttf|i«.fj^r, .....;,;,;,,.„ ./y; . 



t 



• t *' 

.; F^rMi Jjiev^ini^g» nmpKVfi .hon Adlf » , .: : m^ 

Ade|^5<rhi||V i Ef^ltHiUd «dlfii,,lf||^9tr #A 4»1-'9mM» 
å l|vaif,:^k«Hf^ta^, ;hwiJ^,4^i»«l b9viI]i4||gu4W: ^»» 
anslagen Öfv. Bar. Welliog» som i3r ^^ jM»f^ ett 
nsgnnei9t#.j^ir^€i j60^ d#lejp u. m. ^mi,t(«i).: sista 

J^Br.ffällfJjft". Popdp5lpp4et.ÄkuU8,föpjfe .<ft«mni i ^4w^ 
tider, jttRa ^^igfide^f fl«ir Adlffl* fingf^ jämka .^t; vffp^n^. 

Men WéfiieftiBM^ ;IW.« 1*4 Jk^SF»^ »« foydfs, det 
4dJfi|i. sl^lie yttr^^jSig fdrst^inRÄ Bandwt^v holljd^t 
«P9»Pläigt Hf yiV«! A4!«Ri »9»: fpripäikt .«« Bonrdesl^. 
▼ateidel ftelfe ;p«*; u)f^m fkuljejlika 4eltag%i fo- 
sterl^Hidets föj|svanr, ,^ föf ha}a tidf n. B. p* A* ' aiK 
fördfr häTOÄ wi inéwg4 bsvispé Skattebond#ns s^r- 
re lycka än frelsebondens, som måste, utge allt braA 

mot skattejorden ville frälsejorden gifva. Visades 
så, huru all obillighet låge i en högre pretention^ 
hvari^genom Bondest ville tntberå Mlset. DtfH lind- 
ring soitk' skedde JRrehét^ köiiiimo ja fSrélseboridén och 
blott per indirectnm adl«n till godb« Hade ' adlen 



( 127 > 

Bédndoni :t«9i>ore neéessitoliBtippoflMt^inalTl^iigM 
Urtyilegier, boir.én sådiam 4*^» ifle! - ej 'Itadadeot 
till prsejudifz. Sk«^ebbndeb8 lycka väf^ ååkådtigadec 
Kf, fi||;:,Mllril^df^r< skåttfjurd i«frtito.;tänAsUi;^f af- 

T IlikaAlK«iriH)>^«fterl«SaTUéd fgcttl^.pciätiofis^ 
iiigif|l«flgRry*hvA«å,iN4|tijg:k otil/ Jbttiilftiad4»ciileMK>lnti0riiÉ}r 
milie. Vå^MhnM >4N^Väm lti8Q'fo)jd«^) tidigt a. a^ 
f(ii'K0iii^« )ym>'r««oluöoii i 79 pai^Men Myciket set 
•ol¥f^rMlef|,jd^% Wem ainQ¥<>l^i^<l^ fes»lveras, : Fqc 
mifmHtU^ :kii8É3^bareM;fÄWf|ndli^g.li fappat?rlig|> 
4lggai;f;ilR«nioiii«i< o«b :l>«Bk4gillca^> stfM^éa , ait .H&Kfcil' 
f^9«')96hT .'esiiimtaa; élad^ biteaciake mhianstillaa;! 
lerkan «|6h ' t>^ ingen^ énxw^n ort^o > Vidu^coinaitaniaa;» 
liQH aiU. Jh ;NaU<»ard.UnfitMoingé[n .peaningaffac Ok 

i4te9bé fin0ft>4 ilackaiiatftfiit»^» ofm^kk^mmmB. Dih 
HlaraiiArtttoi^aM «ldleiiM.aiiiaQttrcr.'ah^ Okaaal 

bogSfao aU nSmnd^tf ..skidUnirala. ^ ftalaebSadér^ iCa 
M. lofvar här friheter äfven åthitforfarae . embfjlisliito. 

;!. Sa faftr iHiJRikMagaifiaaMfuHoiagt^ipotti 'Boniji^ 
alåttdet;> ^TiU denna au beréuaiaade alllvi« RikM$g: a( 
H/KfclM. ^4 A. K. )a. Ii« 4. lr$ -fiådigsi; ar påbudet, 
fdr^tagas skall, bafVb::H4£xo<;E(9gv« ;Gr. HrAx.Lie)^ 
, lieariindefdSnigo/tjetiaraioah.li&adeil .uti Lougbolm» 
liUi^iicH HaUand Ibfifallmagticfal, ^ « '4 på 4eraa Yäg^ 
Kar till ' Hagstb.. deatiaaiade Bikildsg .att cohipaeérB) 
ttadéÉdåoijaippLtoatioa iagifvaiqehf aedaa att göra och 
lata 'de^vte; fb. äaéxel nBdarsitiKi), ibui^ : :ée igelfvié: 



■ pq 



(fas ) : 

••iMligé der :tftH«iades van Till dterar ytltimi«ni vii^ 
lo, är detta 9ied Eiäradels niigill beliAftadt» Ihit. 
KiSffinge å. 13 Apg. 1672. (L. &) . 

Adieii likiom^fpermiueradee frfti ' tjénttgMng å 
Riddarhaset. -Ea^maDgd excneer, oftatt akrifoa så att 
man förändras 8frer bfidningeni tillstind inom Rikets 
nförata» stlndv trilffas. Aitt ädiidgii^, 9ifatiig karl^y) €J 
knnnat sig tAlrflckligen éqvipera, ir ej bi«nligc ddl 
för ateUifvandet. Hr Brunte Papegåjå fir fihth sjok 
och ofärdig.99 Det 'synes- ovedér8dgKge,^^tt 4>Iott 2 
slag af adel knnna bK anitat äii én ^aSrriötllnr : iiend. 
*riht doteraå itdkl^ %o3ak i sina dobatioiien ränta har 
sia lin och sitt otn bete i lagstiftande kammaren, der 
den, såsom beatiis possidena kar Attf skydda det fte- 
fiåendt mot e}t <för obefänkt framskridande från 
^éras sida, sömii fntmiidm se ih&let för sin atrtf^ 
Yan; samt tt^Mgre emietmanfui-^ukl^nim i sia 18n 
har sia donation och sitt einliete uioat verkstidlande 
eller lagsktpande maktens område. Men bär gftllw: 
•^ Allt bafrer sm tid^ . . 

Carl XI npdbrot det förra och nppljftade det 
sednare slaget. HTärf^edet sMhare daget mindre 
vnnnit både historiens och folkets ynitest torde raést 
Ugga i misstaget att inom det saninia bibehålla den 
ärftlighet, som var en af gfundidéerhe inöm det för- 
ra. Utom det misstaget, skulle K. Carl Xis refom 
eller den .stats, utveckling, som skedde ^under booom, 
burit helt nndra frnkier än som ricett. ämbeten fordra 
en helt annan skkkHghet, än den man kan födan 
till; men äterhållskraifteii inom lagsttftmngeD^ för att 



( 129 ) . 

g^td aået närväremde en åt>t fStflutnat och det 
åommandet barmoni kaii genom enskild uppfostran 
inom ett slutet stånd fä sin tillräckliga vigt. ' Snatl 
sytié8.K..CarrXI:s verk hafva hatt tm tid. Och un- 
der dugliga regenter, som i massan af de adlade 
embetsm&nnen och deras ättlingar fSrstodo utsöka 
daglighetertae, har äfven detta hans aristokratiska 
trindelningsverk» haCt sin blonjsfring; då det deremot 
vJsfcerKgen icke såsom den uråldriga aristokratin 
/y»l'e, bäst just då regentljuset fBrmSrkats. Tiden 
f3f en njr formation har emedllertid ingått; således 
fifren den tid, då en opartisk dom kan fällas ofver ' 
de 3:he föregående formationerne, hvilka begge ford- 
ra, såsom stora historiska phenomencr, en t>c«e«<<«p- 
lig uppfattning for att fa pn rättvis dom. ' 

^ ■ N »I 

BevUlHingen från 1625 m 1671. 

1625. QvarntuU 130000. boskapspgr 287247. Städ. 
contrib. 33888. , ' 

16ii6.,QvarntQii 153244. boskapspgr 298900: Städ 
contrib. 33888. 

1627. QvarntuU 170254. boskapspgr 435054. Städ. 
contrib. '33888. 

, 1Ö28. QvarntuU 243043. boskapspgr 576318. Städ. 
contrib. 34308. 

1629. QvarntuU 261107. boskapspgr ^2320. 5mr|cs. 
hjelp 314524. Städ. contrib. 52151. 

1630. Q. 236830. fi, 501485. 5 m. 306709. S.<i. 76889. 

Ulskrifningspgr 919612. Rotepgr ^914 
(xDbl.) 9 



\ • 



( 130 ) 



i631. Q. 280909. B. 4J&1139. 5 n. 26»54. StiBd.a 
75475 R p. 60358* 

632. Q. 305711. B. 49886a S. C. 75617. 

633. Q. 215502. B. 465490. R. p. ad65ft Knisli|Blp 
29338. S. C. 78225. 

634. Q. 208829. S. C. 42856. Begrafn. ,bj(*lp 34307. 

635. Mantalspgr 251214. B. 161411 B^p.3189. I^C. 
35408. 

636. M.p. 245815 B. 151327. B.p. 4357< 8.,C.3533ai 

637. M. 247550. B. 148299. R 3411. S. C.. 34590. 

638. M. 245449. B. 161366. R 1281. S, C. 34&»i. 
Bågbjelp 78163. • 

639. M. 253211. B. t56754. R. 1782. 8. C. 28239. 

640. M. 259521. R. 148884. B. 2486. 8. C. 30467. 
Bäghjelp 71616. 

641. M. 256567. B. 149532. B. 5124. 8. C. 27904. 
Bhj. 68274. 

642. M. 263369. B. 124452. B. 4320. .S. C. 28641. 

Bhj. 86000. • 

643. M. 252090. B, 122328.. B. 4314. S. C. ij4523. 

644. M. 246313. B. 127249. 8. C. 27904. Biksdlrslij. 
72256. 

ti45. Äf; 240000. B. 120000. S.C.6082Ö, Bhj. 143800. 
Biksdälersbj. 75000, Riddarskåpets bevill. iOOOOa 

646. M. d> B. 297557. Bhj. 124803 kdlrsbj. 64000. 
Rddbev. 60000. St. C. 60620. . 

647. M, «fe B.. 314095. St. C. 30217- '. . 

648. M. * b; J94508. Utskrifn.pgc l$49ll. 

649. M. 17;2560. B. 7040Ö., Slyutsfärlislyeip 1^35. 
KijSniBgsgärd' 128904. 






C m ) 

1650. M. 108992. B. 89^4. tJtefcr.pgr 149256. Skj.hj. 

80000. ■. .••'.• 

165L M. 191530. Stj.hj. 8»*55l : 

1652. Mv 211500. 

1653. M. 197631. B. 92345. SkjJij. 89698. Rddber.: 

1 ." 17697ft • ■■,ji-: ■ -..i^i . 

1 1654. M. 224820. B. 83005, Skj.hj. 92912. IMdkew 
■ '■■' 152640. , •■•••..-. ^ • 

! M86. M 225000. B. 77085. :Rdghj» 81100^ lMli!!ih|i 

I 54800. Skj.hj. 81033. St. C. 16828. ..;;.: 

f 16S6.M. 212906 B, 78469i KlgHr. 6O140i lUUijelp 

38150. Skj.hjV 77290. 8. Cl 16828, v ^uh-iyn , 

1657. SL Cl 14353». 

i IföS, S.I«;- f 45353. ! r- .la Vh-.iH :■ 

l«S9..S*c; 1^9.' " ,„, '. 

1660- B. 75015 Rddbev. 80303. S. c. 14000. BegrfU}.^ 



: ! I 



204364. 



'■^ '■■>. ■ .'.\ 



45445. skj.hj. 63575 «.:«» 154l8l: '' .■:, ;f!. .'^ 

1662. M( 206440. B. 69645. ,Skj.lisr. 59861. & a l«KMt 

1663. M. 202840. B. 65547. .«kj.bj. 6491»; S. c. 16000/ 

1664. M. 217847. B. 70255. Skj.hj. 66936. I 

1665. M. 214233, B. 71032. Skj.hj. 57232. Skeppshi 
82234i. ... ,../. ., *^- *!* 

1666. M. 220999^ B. 67169. Skj.tj, 54235».Sfce».«li|i. 

1667: Ali 2811161. B. 72341. Unkrpg» 983» JBMAli 

■ '- -60367. • ■ ...■.-.■!•• • v, 

1671. Krig«yalj»éH 167430. .i . ,,, 



■ ^ V 



( 132 ) 

Båghjelpen beT»lja4e pä 1t:dagén ' 1644 af 1 
T:a råg eller 3 d« af mantalet, med 8 T:or rfig af 
hvart 64 mantal af presterskapet: Gaf 1645: 13748 
d. 1660: 122278. 1661: 101,974 Skarab. län 1045: 
6468.1660:10754.1661:887. Calmar län 1645: 
8368. 1661: 4553. Deremot Stockh.län: 1645. 8187. 
1661: 12436. . 

Biktdalerthjelpen beviljades oqk 1644. 6 d^ s* m. 
låmt adlenft 6 mrk bjelp af hvarje 5 mrjc roattjensta 
ränta. 

Hiåndemai fördubblade contrAui. 1646 öppgiefc 
i taxeringen 55537. Utgick 55537. . . 

Adelns 4: dalen hjelp efter hvarje mantal 1653: 
i Stockholms län 14669, Ups. 1. 9286. Sdal. 9Q7BL 
Ö.G. 14059. Calm. 8629. Croneb. 10822 do. Sa 
163567; •' »'-^ '•-*- » . . . 

KHgihjelpen efter 1668 firs beslut i 15 mark af 
1 m^kl 167130. DeHbland af Malmöbas län 14142. 
Christj. läi| 7046. Bohtts 9247. Sthmsr Itta ;1373S. 
Elfsborg 13029. Hudiksvalls län 15636. ibo 15048. 
Wnrml.^o. Dal 9022 &e. 

• ' ' • ^^ . 

Svenska Riddarhuset 

♦ • I 

uppbyggdes genom gåfvor och åtagna contribntio- 
n^t> af aélen. Härvid påtecknade somAge sto^a sum- 
mor i sin yälmagt, som de dock uppskoto ililMala. 
BäAm:it<qs;r sedermera oth blefvo arfijugar Ugsokte 
f5'r betydliga sammor — någongång bicagta till det 
armod, att de friade sig med 99CEittigeden.^ 

Graf Magnoa Brahe antecknade i inskrifnings* 



\ 
\ 



< 133 ) 

boken 200O d. s. m. — per mark 6^ i Rdt 1809: 4; 
16. EnU resolat. d« 22 Dec* 1682 intresse å lOfC.té 
å. 1 Jan. 1673. till d. 20 Oee. 1663 — 2046: 27.19» 
S:a 3916— IL . * 

Gref Jacob Dela Gardie för&rat^enl.inskrifningi- 
boken 1629 d. 14 Febr. 2000 d.s.ra.--18^ d. 3 5re« 
1638—40 å 20 Rdr per häst • 780. 
1641--42 å 10 Rdr — 26Q. 
intresse f. d. 1 Jan. 1661 till 21 Mart. 1666. 
å 10 pC. ä 1974 (rest. det öfriga bet) 947. 
intresse fr. 21 iMarc. 1696 till 1684: 10 pC. 3470. 
rest. efter en inbetalning 1666 af M. 6. D. 5570. 

1683 blefvo Gr. Jacobs arfvirtgar lagsnkte. For- 
klaringen uppsattes af Gr. M. G. D. Deri finfores, 
huru den desolatefamillien obligeras ihågkoninia Hr 
Oiivekrantz, som så soleniniter låtit exdatera sin n* 
niinositet mot Dela Gardiska huset» I riddarhusdi* 
rectionen sntto då Clas Fleming, Fab.> Wrede, 6« 
Falkenberg, Johan Olivekrants;, SecretJ.Gylienkrook» 

1689 aflade i Hofrätten Grefvarne PontnsFr.och 
Ax. Jul. DelaG. sin ed nviå Gud och på hans helga 
Evangelium)), att de ej hade någon ograverad och 
redbar egendom, att strax uppgifva till deposition I 
denne saken,» h varefter fordran lär fiSrfallit. 

Banhien. 

9»Herrarne af Bancbn ntlemnade 1661 300 daler 
kopparmynt, hvarpå A. Forbns gifvit dem invisning, 
att taga af Bar. Gustaf Perssons assignation. 

Bancolånen måste ej elllfam godtgSras genom by- 



( 134 ) 

poihdcemes Orsttyniiig .ei^secatifi. Reversen till Ban« 
fM> äf tfyckt, med tpjnmm att ifylla vid aDväodning. 
Upptager ett ark in palenti; 

1676 reverserade M. Elis. Oxenstierna till mt- 
ner Riksens Ständers lånebanko i Stockholm 3000 
Rdr eller 18000 d. kpp, m. mot 8 pC. — skulle om 
halfva år omsättas, om så bifölls. Pantsatte Uddeby 
med dess qvarnar, hvarå gravationsbevis företeddes* 
Betaltes ej ränta eller kapital, kunde panten säljas 
af banken;dock kunde den sedan inom 1| år bördoi 
igen af låntagare eller löftesmän. Yid Uddeby qvar- 
nar voro. då 1 nijölqvarn^med 4 par stenar, 1 pap- 
persqvaro, 1 sågqvarn, räntande årligen 500 Rdr 
in spec. 

Herrar Con^missarier i R* St* Banco fingo 1679 
ordre alt å J* Westerlings vägnar betala till Häger- 
stierna 96 ducater, 801 Rdr 263 Caroliner oeh 20907 
d* knit» 

1666 inlemnade EongL Commissarierne i Myn- 
teväsendet Seved Bååt, Lon. Creutz, G. Knrck^ Cl. 
Rålamb och H. 6. Lindbielm sitt underdån. betin- 
kände rör. frågan om koppar- eller silfvermynt vore 
nndersåtarne gagneligare och på hvilken valvation. He- 
la landet ropade efter kopparmynt. Ett skeppand 
koppar borde slås till 53 Rdr. å 19^ mark, hvilket 
gör 258 d. 12 öre kppm. Pluraliteten ansåg dock 
bäst, att H. M« sålde kopparn och köpte derföre stlf- 
ver att mynta^ Under året hade till d. 22 Oct.myn-» 
täts 310,000 d. s. m. 



( 135 ) 

Lagskipatfde Makt. 

Svea Hofratt. 

Gr* Magnus Brahe, Riksdrolzet och den Ko- 
nhngslige Rättens Domhajvande så ock samtlige be- 
sittare, Jielsånde med Gud allsniägtig utfärdade 1617 
på Job« Baptista Brasileas begäran en stämning till 
Prii Brita till Toftaholni som är en •— anhållan ä 
K* M:tz vägnar att hon ville hålla Brasilea klagelös. 
Han hade en skuldsedel af hennes sal. man på 139 
daler. 

Frih. Gabr. Oa^enstierna wDrotzet och den Ko- 
nungslige Hofrätts i Stockholm PréBsident och samti* 
n. v. Assessoresy helsande vänligen och valvilligen^ 
Knut Posse 1634, att han egde att exsequera några 
hogmålssaker och fällde domar från sitt Ståthållar- 
döme (på Mörkö:) En dom från Holebo härar öf- 
ver en bond« som lägrat sin tjänstepiga* Han skul« 
le plikta 80 daler och stå uppenbar skrift. Eonan 
skulle sedan tingforas och dömas; var nu dragen till 
Stockholm. Item från Hölebo. En soldat och bonde 
hustru (ej liämd) hade stulet från fen bonde 2 tunnor 
säd efter hustru Mariets mans (ej nämnd) råd. Ma- 
nets man är for rymd och säges tagit tiggarbref af 
Stadsskrifvaren i Trosa. Men Mariet och knechten 
äro dömde. 9)Resolutio. Matiedt och Olof (knekten) 
sko^e gifva målsegdnden sitt igen, och hvardera bota 
3 gånger så mycket som tjufnaden var värd. 

Gabriel Oxenstierna. 
Gustafsson 

^gidius Girs«9) 



' ( d36 ) 

Anna Gr. P. Brahe kände kort fatta en Hof- 
rättsdom, En dylik, egenlu anderskrifven af P* Bim« 
hc^ Gosf. Rosenhane (skalden) och Gyldeobring, 
höfver för reciten 6 rader och för resolationen A 
der: eller: »^Rätten finner skäligt det Olof Eriksson 
erlägger och.betaler till E..M. & i ett för allt 20 
d. s. m* hvar med parterne i detta .mal skola vara 
åtskillde* Sådant allt med rätta.» »Utaf de skäl 
och bevis in actis finnes» — börjas annars merän- 
dels resolutionen. Stämningarne äro deremot långa 
och falla af courtoisie. M. S. Dela Gardiea fogfde 
hade så illa slagit på landsvägen en sillpatkare, men 
ställts på fri fot på hennes caution.» Fördenskull 
begärdes 1674, det Fra Gnnn täcktet den anstalt gö- 
ra, att ofvannämde fogde nu strax och utan uppehåll 
inför den K. Hofrätten inkommer. nDå efter en vec- 
ka ingen fogde af hörts, skrefs ett nytt l>ref; der lik- 
som till ursäkt att åter erinradei , derom, anfördes, 
huru den sargades hustru och anförvante oss dageli^ 
ga om adsistence ansöka, jemväl ocic nu för dörren 
stå, säjandes om den slagne, föga hopp till lifvet 
vara.9) Då Claude Hägerstierna stämdes inför Hof- 
Rätten att svara på hvad Gilius Achtschilling kunde 
ha att kära, anfördes, hiira ett behörigt straff följer 
på denna stämningsförsittande, och att vederparten 
icke dess mindre vederfares hvad lag förmår. ' Oå 
Drotz och President sedan blifvit särskilda personer 
npptogo dera» titlar stundom hela första sidan. O- 
laus Thegner står oftast under — på Hofrättens 
vägnar» 



( 137 ) 

Kangl. RiitBiit Sentens och Dom -uti den ^f^ 
lerado sak ifrån Cene. Majeri uti XOfisala emelk». 
Bokföeaten oeli Boktryckaren HeBr.Ckiiiio! genom deai 
fuUni. Prof. 01. itudbeck kirande och Akad. derstä<* 
des svarande, angående trycireriets och Bokhandlens 
forvahande, jemte* nägre andra pretenssioner, hvar- 
om tvistas: afsagd i Stockh. d. 18 Julii 1685; upp- 
tager 4 sidor in foI. Curio hade vid sitt äntrade till 
tiycket öfvertagit .Gamle Mr Eskils och Joh. Pauls 
tryck, lof?ade. lenina det omgjatet tillbaka, men skaf- 
fade sig blott det tryckeri han köpte fÖr 300 Rdr af 
JTansonins 1664, lånande pengarne af Akademien« 
Akad hade honom afsatt för sin o^aglighet. Hof* 
Rätten fann att, Akad. egde rätjt . pfsätta en oduglig 
tjenare lika v&l som den enskilte att en dylik vräka. 
Väl borde HofR^ »ifra och anse» FuUmäktigens ex-? 
pressioner mot Cons., men som Cons« till en stor 
del genom olaga hållen process honom tillfälle och 
anledning dertill gifvet sig att beklaga, profvar den 
Kongl. Rätten skäligt det ena med det andra att npp- 

faäfva. 

G. A. Dela Gardie« , 

Olaus Thegner. 

Efter 1680 hade blifvit en annan ion i Stylus 
curi». 1683 d* 6 Oct utfärdade Kongl. Rätten sin 
sentens och dom uti den vice versa appellerade sak 
ifrån Stockholms Rådhus d.l5 Julii 1680 emellan R« 
B. o. Dr. Gu M. G. D. å ena och hans, arrendator 
Landsh. J. Grans Enkefru å andra sidan. Kongl. 
Rätten hade parterna mundtl. förhört; fann att om 



( 138 o 

mnmkåmitn »agotmeni af bfifiideriie utfordfat fin la- 
ga stiulgar lUlåtit) bordt haa.i sfidant mål vedes- 
böcaada aeh: uKiet K« R. o. Drataen väva raaponsa- 
bel o. 8. v* 

Gdtha Ho/rätt. 

På then Konungslige Hofrälts vägnar i Jonekö- 
ping öfver Götha riket utfärdade Carl Cbristeassoo 
Måneskold . ett bref till Per Stierna, Fru Karin på 
Lejonlunde och Fru Karin påSkäriyö, att de borde 
betala Nils Sölfversparre 9H>ch vi således icke mer 
härom mage mole^terade varda»« Befaller eder Gud 
allsmäktjg. 

Sednare börja Hofrättens domar med Drotzets 
och Presidentens titlar. Vid en rågångs tvist 1688 
mellan H« Durchl. Adolph Johan och, Gr. Ax^ Llllie 
hade Hertigen en Jun Doctor A. FJeman till om- 
bud. Der omtalas en Svartorpe Grufva,>9Som i ford- 
na, tider skall lydt under ett Bruk med masago.99 
(Nära Härstad under R5no.) 

Krigsrätter. 

En dylik af egeifi art hölls i Lägret Dantziker 
Houpt d. 14 Junnii 1656, stannande liksom ettKyrk- 
råds protokoll vid förmaningar.' 99Vi undertecknade 
samtlige officerer som hafva varit kallade att exa- 
minera den tvist och oenighet, hvilken sig emellan 
krigsprester Herr Anders StephaniBergium ochFendr. 
Lorentz Llllie tilldragit») — Presten hade i drycken- 
skap begått grofva excesser mot Fendriken 6ch dess 
hustruj hvarföre fettdriken instämt honom. Han ång- 



. \ 



c 139 ) 

rade sig faSgligéo, goNuide afb5a; Ratten bad ftndr»^ 
ken Tara föriiODlig, lofvande Hr Anders aldrig gara 
»å mer. Unéerskrxfvet af Bernh* v« .Gertlien ...jemte 
8 andra. Härvid bör erinras att »Pastor Glarénsis» . 
nii var Pastor vid ett finskt regemente (der:v«^ Gfort- 
ten var Ofverste), men bette Olaus Andrese. 

1695 d* 23 Dec. hölls Regeinentskrigsrätt i Go- 
theborg. Praeses Ofv. G.Macklier, Bisittare^ office^ 
rer och 6 nndetofileeräre, i en tvist mellan Fendr. 
Olof Wallenberg och Kapten Braun^ W. klaj?ade 
att han måst betala Kapten en summa fÖr sin befor» 
dran till Fendrik, som likväl ej kommit Ofrersten 
till godo. Kaptenen upplyste, att med summan be- 
täcktés en i^kuld till regementet af den, genom hvars 
afskedstagande befordran öppnades fÖr W. «— brodd 
till accordssystemet. 

Lagmans och Härads-Rät t erne 

både ännu, ehuru al|tm^ aftagande, sin ursvenska 
charakter, att landskapets ypperste man, och derige- 
nom också Konungens man, dömde allmogan å tin- 
get* Här finnas utslag i de minste rättsfrågor mel- 
lan 2:ne bönder afkunnande af Rikets Marsk såsom 
Upplands lagmaa. Rikets Canzler såsom Westergöt- 
. lands o. s* v. Jefiite Lagman eller Häradshöf- 
ding närvoro ej sällan Landshöfdingen i länet och 
fögderiets Befallningsman, som i Utslaget alltid näm- 
nas mellan Domaren och Nämnden. 

Svea Rike och Norrlands 
I 2:dra och 4:de Delarne finitoaUpplftndskaLag*. 



( 140 ^ 

jnans^oiifar af Gusfaf Carlssoft) Eoifaog Carl VIi£« 
tivägar och Clas Fleming, ÖCTerAmtpal och Rikets 
Marak. 1641 hUIs Kkets Marik Ja^ob Dela Gardie 
i 3 dagar rfttt lagmans ting i- Sigtuna atad, .med ell- 
mogen af Tierp, Wendel, Oiand, Långbandra, Se- 
minghandra, Sollentuna, WoUentana, Håbo, Erliag- 
huadra. Bro och Förentana bftrader, närv. R. R 
FAltmsk. v. Pres. i KrigsRätten Herrm. Wraogel dB 
Skokloster m« m., Assessorn i KgL Ilofrättea Olof 
BäriiAg, Underlagman, samt 3:ne lagläsare i Upp^ 
land med deras nämnder (36 de anseddaste bon- 
derne -^ det är dock en djning af fordna. tidea.) 
1658 hölls lagmanstinget å AiQiral C« 6. Wrangels 
vägnar af Svante Baner, Landshfd* och Ståth*i Upsa'*» 
la, närvarande underlagman Bärling. 1661 sattWrangd 
sjeif å tinget. 1664 den märkvärdige Revis. Sekr. 
Nils Skunck; 1673 den ännu märkvärdigare J.Stjern* 
hoök, 1674—76 Carolus Lundius, 1687 N. Gripen- 
hielm, så att skickligheten valdes att efterträda det 
i makt och nära konungslig ära upphöjda* 

Från Uplands fleste, om ej alla domsagor, fin- 
nas här en mängd domar. På 1500-talet börjades: 
För alle the gode män, som thetta bref händer före 
att komma, Bekännes jäg . • • Häradsdom i Wärje 
hafvandes, alt år efter Christi (Guds) börd • . • den 
tid, jag laga ting höll • . • Men på 1600rtalet möter 
man tidigt den kortare begynnelsen: Anno « .. den 
. . . den tid jag N. N. fÖr rätta satt och rätta laga 
ting hölt med Allmogen I • • härad å Rätter ' tings- 
timma och stad i «. Ännu år tingistaden ofta i klackar- 



. ( 141 ) 

•Iler flÖGkenstufvAD, ath der dömdes Annn ek^liimt^ft 
•rd,80ih i rätlen suto och»flereaiidres.99 1626 jdåAn-. 
ders Andersson ftr rätta sati »rärttan tingfttima^och 
mmd i Thenstad fi^ockenstttfva^ närv« K. ^Tramaa 
Sråibåll» öfver Sthftis och Upsala slott och låa^Law 
Si^ytte sanit krMans- Befrnian Jngblf och Näinii4«ii^ 
fk*limtlrädde en bon4e, klagatrAe att två andra bönder 
éålt ett hemman tvä deras systrer oåtsporda; d^mdea' 
im de skulle gifva hvad systrarna tillkom eller låta 
émia tilfösa sig . beöderhes . del > . i hemmanet. 1645 
billl» tinget i Lena aoc^ieastaga^nänF* Landsbfitioran» 
GylbBstievna/ 1662 imvan Landsht €1^ B^yMib 
#cb Kroaanis *Bef:maii« .; 1676 är jemie Hsbllliigan, 
^d^MesHor P«.Salai»i4 .oob Hr* Bdmian närv. ^MerJln^ 
dcta^jtVistas.ém gränser i sk<»gar nuellaA heoiiiiiao. 
Än* fÉahdkäniliier >en idäf s^Idat^nied 2 prettbeiis 'på' 
sin dofhet, och att .maskar stundom u\^omnia«iil' ö<^ 
rofWiijinämnden nodi flera akdk^xn instämma ockäoni- 
alolengés heajém hétyg mtå. ban är »akieklig ' tili 
krigstjenst (1661). An erinras nämndeii .«m en 
synv 9)Ta tittsflordes mängden uti gemen^: ka^iiledes 
nied'iiai«rfila 'Syn proeederat och ailopet vaV^ Therifll 
4e esMlKgen svarade, att den skett mad fik öeb a\U 
vdt» — hvarpå dei\ stadfästes (163^)^ Grefv»Q^ Ag* ' 
netli Horns .'bdnder klaga, att dems bemibasr, "iräkna-' 
de for heläi ej. kunna, deriiied bestå* Gnnn hade dem 
fBrmedlat tilMialfva, såsom de fordom varit. Nämn« 
den iätygade^tM:hr'Häradssignetet bekräftakU formed- 
Uligeä (1669)i vAndra både ej f5rr varit förmédta^ 

åé^ nieii b^äHe nu, på Glinas bref, bli' taédl;*atté/ 

., I- , , . » . « ' , ' 'I 



.•" • 



( 142 ) 

NftmiiiiNi UCftll; *Låndskf. Clas Rålrnnb fa«r ••dan.pA^ 
tecknat fftrraedlingsbrcfvet, att kronans faetjentv e^ 
sktilie atCordca mer ém eftmr fdrmedlingsn (1665*) 2 
Bdodef i Afarcita beklaga sig att;de:i år haft sA siar 
ntsaai^esJI, att. de omojligea mäkta utgera utlagairy 
bei^aAde derpå Ting3Rftttoli/i. altesl. .Nftsit^ea in* 
tygade, att de fått ingei» våg^ oeh blott litet groat 
kom, och förordade, dem» Rätten gaf den begärts 
attelitiff (1696)« Andra sum sokite förmedliogy lia^e 
blott på hek bemmnn 'fått 3 lass hö. Högre .viieil 
(40* mark) på akogsåvetkan^ graTatwnsbeni o* d« 
fdrekioAima å&en. I p<totoeoUeFne f5rekom. doek fj 
uimffdM rérrän i iSrdo seklet. 156& skrefvos 43^-^53 
bokståfver på' radefi'^ >^'äénii med a%breviaä«iien 
1626iiikéle4e8,M(en abb^. hade forsYnnnit. 1634'piteL' 
tadsft;pfii^.6p bokstäfvet> på raden af Olof Olefisoa 

tOm ailmogans stfiUaiag: mlngongäng undoir.vini 
mest . poetiskt besjangbava tider, fam slataa af 
foljaade* . . , . 

Amos 1635 den 15ide Maji holtsLagaTlUg med 
Almogah a£Wåla Härad nti Wåla Soknotniga när- 
våraado på Höga.:Ofverh^e,teiis ochCronaall .l^Sgnar 
Befalbitogsmannen.ofvec Sal$bergs Län Wälförstån- 
dige Jor^ Jöcedsson saiapt Nemden Och ^aiidre go* 
de »än. ilbland andra &peader,.konrv' i|i> for Rätten 
Wälb?stälte Fältväbel Hsias Gotalet #cb:. begärade 
ett aaofdrdigtvittnesbönd om én men ben^md Andenf . 
BeQj|^4940A i Golapboda v i Wåla J^ockeOy hvUken' 

skulle r^pra kpmmen. fdyr någr^^ rOrs^kac . .J^^ill i stor 

— " * -'4 

fattigdom. Tå frågades Nemden och andra gode 



c 143 ) 

nHtoy. hrad orsåkéo dartiH rart Tå bttattaé» åw» i 

sanoMlgfiilt bemahe. Anders: Beogtgaan. för nägi^ år 

aedaH iil«f.utskrifraii.'iili kneckf,ocb'ik«Ue vara.dcett 

aaiK]tf{1627. then ther legde «n anaati ititt st^le Jo- 

xei» Mi<ke]««on den Skotten. Beniähe Jikötte rar på 

ett^ f^g .ttli i Prjuss^ii^ Md^o kOini h^n hetoi. och var 

n.S|ipt <nii&r än ett $r heinma st;adigt«. I m^lertijd 

Tgrmdie ^Qtni^e skotte bo^t, o<4i, iftgen viste, hvatuC 

hi^9 M»g yigepi 0Ghiogi med sig en. kaop. kläder och 

ci04ra;ffirse4iaf .ifrä. ein hcnde Andefs Bengtssoöi 

bvarii ig9il^un b^n^^n^jhlef/ fattiga ; Och sedah blef 

b^ndfH fMfit^efi l:siwniii^ ställe, then snarast sagt är 

%S^:eVMigj «u4ian iekfe ägecklädetoa jfkl kropp^» 

ingrfiiet <Wtdr0 titttbiSds och Qp]|>ehAlk,.tber ban uti 

på.fTfg fQtHm skaiL! . Tkecnflst hafver ban en hoop 

s^å.^r^> hvilkH hiMi4.|if£i^ackt8r genom, hunger för- 

gåa tbereiidi!Qieh.ilD9niJUfi^erheten icke vill bjelpa 

l^poii« Till ytternwca staafä^elsé att så i saaaing 

heifittht är. vitna^ Laeliéäreo niéd sitt samt. HArada 

SigiMtér. lActQifk ut supra. : . 

» • / ' ' • ; T* <C 

Anders Andersson* 

1646 stod laga ting med Hölebo 'Härad i So- 
«termland« Då trädde för rätta en gammal finsk man 
i Trosa socken klagande att Fru Ebba Lejonhufvuds 
fogde velat förklara honom vara bonde å frelse* — 
NämhdeYi intygade att torpet var krono — samt med 
Itnnens egen yxa huggit honom 10 blanader och ett 
Modsåir i bana egen forstuga. Fogden svarade, att 



( 144 ) 

fnnfifi bet' h6«Mn i baiié«B sa mft hhien ratfttr. * X^- 
dm ifciiHa böia för slag 9 mark. Finnen fér^tiétl? 6 
maA. Finnen Iclagade vidare att fogden ^tagif I^ms 
son i sin nnttslng oeh fört henbm till Orboholjii^-éer 
ban-ttr dviog. Fogden visade att han deitili faaée 
Ifennes Nåds ordre« Rätten afsade att drängen iefce 
kan utan hans goda vilje tvingas att tjena vid Ör- 
boholm^ 1653 anklagades en boti^ie att hto gikpjit 
skogseld sörai föébsftnnt för €i!»£na belli nkbgéitt 4& 
Keesta, dito en annan b^mie^ som sl^pt sk^gfseU, 
och förbränt Silleskog. Dito ib annan, soÉi :«ii^ 
eld i Hillestad ^-* detta allt på ^ftf ting, visar ttffC ett 
idbemsU kr^ érmm jému sjfieaaesjNidi) kunde lå- 
ta slå, bonden ' och g4va hans sén^UiU skif, méit %^th' 
éen konde nppbränha hennes skogar. ^SäHiiD tt»'W 
neman ^ knnno t anträffas.. Bér^rni Bnlle» t- ^l^ross 
hade tagit ei^ båtlast ved. Joe i GU» hhde fiedhng- 
git eir gäf desgfird iét JGrmn. Hm» sade clet skett pi 
9!fifiBS £xi»lleni»s»i'(l) bdTalléiqg» ' Fro^Sflf stéd län- 
ge om en gärdesgård mellan ÖfL.: WeHam Baiciay 
och 9)Hennes nåd.» (?) Qfpneit. vittneii jäfvades, sisom 
hennes bö^o^er; Barclays vittnen >9gråhåruga inänM 
hade motsMMen .att. intjga. 1669 kärade »Landtrådet 
Cloots sQn>v(ej n^n^n) å Gr:n Ebba Brahes vägnar 
å en bonde, som huggit '^0 timmerstockar. Bonden 
påstod dem vara huggne å skatte ägor. »Dy resol- 
verades i alt besigtning skall ske Gadb vill fraipb- 
dehles, ' att de en damm uppbrutet Domstolen fana 
böndernes försyar laglikmätigt, att alla dammar Wal- 
borgsmesso tid böra Öppnas* Vid en syn observe* 



(i lAS; ) 



,1 



Liilj, aM<|8ä9^- ;yM.att{|ig#iii|i^s iii|ydMia^8vy|afidai 
ej föratört dessa poetiska fragment^* 1684 alllild!^ 

för «Mffi^f^^er)uM|A .^Pk ^ris9i4#^ doofc hugget åéi 

33iflJiWi|i^f;^Meii .$(i<M)l(^' ri^^ . Som intet ^^Mial. 
Qld^é(iiiipvi|iaie^..ä^ sjkesi^(c|af:efi%ty prtfi^iiéé rifr*^ 
t#% ^,.i*<)pfhcsi^l#^,eft0r ojf!lc^i?g;o^ öiietal dolatt 
<Hd^ S|i4|ittr9l$4» i^!^ ^^rd^^j^aUöa; nieQ<^^ 
>lfe«W ilf^d^^t^inffift ffilwr^ 1ifro|)aftion cdiisld^ftflM^^ 
|ljAwMrgmti9tajg^ 

k^ilig^ll»^'''f|ritRa#v4^wf|i|cHtr Utfvev Mk^adi 1690 
tUlM|B4^£i|(.4r?(»,fIl 13^0^ e^évidn T;i?i«iii Li^taé 
%<Q00,t^ili;|iD4 åreiik^iii?}4 Knalla ag«ii; SMbfö^H 
4f8 (^l.^ftbqigmdn 34 (sre? l|0{^p^liiMet^s«nt^i laiMd 
s^ lii^ihi8si|t^4,,ji^|^tii9tMi^ 09h r acMeté ' sitt; 

SkVgs^l^^ ibf ef ! lallsee^A^aa 4n«f<fc MiliJcie»? ifeay 
Ifl v irefl^iiMNB* J^iifSrdft^/ln^olmlng > f>$gi^^ 
^JkMMbMnffM^ fön : utk^Uti va^t^ltill ^ GNfvra : esk iij»^; 
.g|fivl»tl^|pak^^2@9 d. mam * Qefdffiaits ftitöjnineeii' 
l$vä|«tf^^bji0|h]miJbM'*inr<^ . jorift till! proikGiebt 

I^rl^Myt^t^jskalLd^^ |)ö94#f«io fcormnimiiisiras titt! 
li^bjMli; IJMjf^wbMinQqufvMaro , J^fiMraude beiäljiiarf 
B^4(^fft|KiA(JBomiif«^ «v;arii4«i^ ^tt4« btaida före éon' 
naA»o9if«i;4ai].^fi^Ise(gAfvo:(lStl krMat^hatfe ^0 0» W* 
tatoy, dtom^^n< fog.om 10 lai» du^^äc-defiCfån tigetf 
oi^ (<|tt i«^ anbgdt^tia joird, heminaiiel afsöodrad» 
Rftlt?fi SM^Ma bevis» att d«e ej gå&ro mei<tiUkKK 
Ji(3t/i3i5pi)^r^''^ ■"■'■ :'i y'^--'' '-''I '^^'^' ';■' ' '40 -'v '• 



( iW r 

ntMf genom utdragf ar kronans jord^^botc'. ' A%i ikaf^ 
tohö Tar en ny pålåga beviitea an odi ie "Ibnfinaéeup 
dertfriitt af rätten. , . , :< .^ 

MKrkligt fir hnrn MgetdidMaM lagen^ tilÅra% tfdi 
di det sker merändéls blott ftoAéiti (^lSI$ér*iioto- 
ridlsi SveTtges lag--slJMByggnin^batl^nya«Mdh»iiit 
som Bygn.B« 20 Cap» f^rmftler o/8« r.f^ ' t&Hi 'hM 
Hans Hansson Dobei^. Stadsskrifraro i<WfhitMb^ oUdlf 
Gronones och fhens IRjKb- Fnrsfiftn»' nhderså^' élv 
li^rare i Westerås ScMofirtån, ting i "SKéiidér MMlfii 
Han sldtar en sin dom: Oeh bédjé ols^ iå^Mmif 
Gud. till att bjelpa, att vf eSher Vfr^^^^fbntäM^^f bS-^ 
«la vårt samvete 0J riktare hafvé Jcunna^déknTå* Upp- 
repar så aldrasist åé 12 t^yr antto t' rttttétt. 163$^ 
böils ting oeb R&tgång på^^^äter' Kemngi^lrd ^' 
Lainlfaf« P. Krnsc», Sfefm. 'oeh- Liindif<)oniai^? '^Mtdl# 
IdkmåB m Nils i M%ra ni Tdlte siäAcén'^ÉIifir:(ii«Én^ 
filr) bron,n fSr det kan slagit^ ihfi^V hkil^> Si>éf«« SV* 
tnucr oeh druoko. Jog sfi Nils 'sonens ittAlim'''Oeh'' 
kantade i eti skss. Kbm Mtebél och sMthli-MCiMiatf,^ 
Svamde NHs* tag mhi batt- oéh kasla' di4y^' Sfå^- tro* 
vi lika goda vänner. Men sonén^ii«Aer^etfir^gyii|éi i 
Utoen. Blef så Nils vred. UåW ålagsMÉktJ *ntäék 
bm,.sin knif i npo|ken^ att hän strila dég^ 'Bitten 
kttéde ej fma. Dot;k I all odmjnkhétfaéiiisaitlW &l 
don Högiofl. K. Hom^s viAii^eiStkiarhig.l K«ltt se-' 
dan fSr rätten én soldatbustru,•käf1lndei(^lmlt eé sot- 
dat, som stiiokit en annan soldat ttft dSda* -^Bifi*^' 
puren boddo o^k utanftr bi^oav De.kadeiÉItvt drnt- 
kitSstép öl, och skulle på lek prSfra sinadqfli^ tvStd» 



i i^^ ) 



r > 



un p& ^én fill Tyskkna; Då säradtf« drS]^äl^I^' i 
häéden. 1Så#ä[réh Jkånmi liå nft svärd o«h spmtg^ 
inéh deh sftfade ISrflfljdr^obh génoniborréde hoiioiå 
pfi flera stftUen. '^Siilmm^ dfötH efter 2 kap. i Dråi^ 
mtläbalkJ B^gé^ étW^éh^kÉtkå^ efter enéMk 
rittnn; f 621- intj^gféfdé ' Iltiderlagmannéii i Gesrrikt. 

f , ■ 

Taird^Häiiis LflrésortV hvfttii dl K. Mis Commrssari^v 
llffllo dttkMfnlttg,^ Ofir;' fei^ And^rssdti tilIsp<»lA 
wlRmag€n't6fände nå^t^^WMlérj hvarpidésne gåfiré 
étt visst yunmdodérdftii som anfötes oeh bestyrkéte 
iiaéd' UaderlagmatnéiÄi sinnet. . . I 



t-^ii 



Göta fike* 






^ I Stim D^fktgatff énLagttaHtdoiii af^^biif ariOdfr^ 
aHraidige Arvcfd^TrolIei Beirekgii^le, ÖstgSteLagniflå^ 
±411% iO dflig Jul h^i bn ting i KHiiga iMd Men- 
tffttgs aUlnoga i: Rid4.> JKt^r JGirens oärv. odb siä »^ 
ti^Ifigfuap«»sXi]f dike Olöfslsoit vf^pnarés; ^ TorpetLniid vid 
Norrkojikifg tiUdSmdes Magens^ Mftrtékisseii ocb Jiai» 
]9éaarf^^,ikrÄllalettfas4>bi^ef af iaS7 vi^ 6 matrk«v«»» 
ikéfärden här yttermera påtalat^rfSrmiit^oiiK» I Nä|iitth 
Ae« sacto OiD l]ftradsfafd;aeh 2' WäpnaredesimtiMltbdiÉ^ 
Amp; Äniittl6S3iitskifef Bobergs häradsrätt ptotoenUek 
ibed^redbdkstäfveriradem 1680 halls tktgiAifiigÉi. ' , 
fi» Viiéd Alin^ea i Albo, pär v. Aisess. i, CättaiiHAOt 
T« Lagman i Tio Häraders lagsaga och Wiresmd 
friberrsfcap så och Häradshofdioge öfver A^bo, Tor* 
sttti^ Sintana, och. Asuoda härader,, desslikes Nya 
och •Ganilo Bérqvara mod^rluida Frihejrrafcap 

10* 



' J ; 



f 

aktade »i^DrHi. PaliD t) tiy^^jmjick^sfite,, mmt Eco- 
iMDi Bef:^i. af Jsr. C!olHt|pi;..44 »^ bwi«m^ %med^ 

Mes — står €j hvanfrpfii. o^h- brnrtiU r^^ der Uott 

»t * "* _ 

fuiB .5 Tnneland iloBr .c|^ ik^t^, nqfkftatpr» Både 

lagat ode Ar de 8«ore'allfgoi9iie 4i«ll» l&TTbaci^- 

tadaa klageligen iofdir liagprrg^en i Kiii»ewal4,|.,bnfa 

90 enai^dNtnfir in på' kr9p|^e aldalea atplaiidmt . Al^ 

4erii Pereaoe i Terstely»)^ fch;Mjk;i4»!ftf)ekiiD,.bfa^ 

III tUl pcb ined feQsterkajfinari|e iijp> kQj|et,-->, aea 

IftljgadeB att förmå Hercs^apet*, till TarkmsMBket 

1673 gaf Paul Radebeck. ett.iiUjff^iiMd Hänidi^jalg- 

net, för att befria en bondeson fr. Knekten^ son 

qelf var balt, Fad ren en 70-årig balt man, två broder 

4BfHK oeb dtaibar; bvilka ode vi>fo Mtat^ck bsrfe mist 

Anmsniedér. 166i dolndell å WeJTtea rHlLi«4^ 

ofvM: Äboerne i ÖdeSt^gtt aedkeii^.soiil aUelee «ppi- 

4btänilt ébh oedbrulit i gnm^.eltl^ri^ HfdMggil^^ 

^esgårdn^ nié m* Torpet: < tiW9rde Gr^k^ AgfMi 

Boieki; de At^aHmdé voro <to ^ Midde «iedTff8#^ 

wm så beryktade, Atftid JKUbuNfi:» l^^i^den De ler- 

liiijadtt förde intyg: med ^g: af flastor i MUnAiefc 

4&r/ Laageliäa 00b fSi^sämliageM sexSiEiny alt torpet 

jlåg på BoaieB&i^ odh ej på iWies egdr i Qdestiig* 

Jii^iaEålédes a Sv». PedeiéffOd . fimjeni LåneiMifr i 

Hsliibeek» gäU. 1700 intygedM t W^ii^itM Uti' Gn 



•• ^ 



^). Céderlijelinarnes stamfader. En ' hans sönsoa ékref mg 
Friherre till Alfrestad- Emellertid Kar liu troL in^ea I 
Al6^estad, l^irestad oth l^latida begpe]>p om' atl^ de ho 
å PkHilBrnkaperfl ruiner. 



( 149 ) 

Wfed» för 16000 d. ». m. 1682 intygaiies i W«r« 
Aattio att Moséle 1) Lnadé|[ärd, bhikades 'änder SA* 
téfiet Hellmeruhfit r-> {^fr^begSran af €r.' Hellliiwrfc 






fogde pi^Wisitigsboi^ bftde;i inye« 
k^t ifla förfiifit. Han badet. ex. sjiolat brygga! i»tiintMi 
fierröl af en tunna inaity meb bi^jrggt gabeka^ smgt 
hl. Dermii ransakadB 1693 4 TälboTdii^ ottfa 6 för- 
•igtige män. E^n skulle for, Slbr^ggden .betala 8^ 
Tior och 5'skeppor iiialt. & ha tindérsknfvit. domen, 
deriUffnd Henriciis. Cassiodorus .de Reyna. 

Gr. Jacob DelaGardies Förtnhare hade till Lag- 
manstinget 1640 instämt: Gr. Pé Brah^^ Thure Axel»- 
mwis barn på Wannaberg, Olof CkriistoffersSr pi De- 
g«b^g, Clas Fleming pä Biberg, P^ Baner, Ntts 
BjeHces : barn pä Örngårdeirf^ M. Soo^^ ' J. UlfsparM 
tlH/Hedåkra, Anna Posse.titI Sjogerå»,' Jor« Kaflé 
t^ll Nygård, Fru. Ingeborg tar Rjlanda. Dh mesta 
blr^^rört synforrättoingeH« lenite stäirimngsmem^tfiå** 
let, anfördes huru Hofditfeli beCaHt, iatt TingsstufVor 
ofvér allt d^ulle uppfaras .^ch begartes besked om 
medel. P&rfrågades afven huru di:ulle fotbålhui Aed 
böter af d« inånga horkonernej sdm behöfde piftigar-^ 
nei fÖr'att fUa barnen i den dyra tiden«' 1683 kitjr- 
gadésr^ i GjäÉoaé' Hdradsrätt, att mast' bortfrätt me- 
sladels:nll säden bos .en del frelsébönder, mycdcet 
liggfir di^fdré öde. 1674 döm^o-^iäradsbld. Ollon- 
bbsf i en ii^sist mdls^n RiksC&ihdfrii;M*. G«: ^IX och 
Blj^mslu Rnteask j»ld mu e9 - iiari;^ cich ett > lod|i^« 



( 1» ) 

Far harMi, iwi R. nAéåm sig skjofit, ftkulfe 
Kra välja do p«Moii i.nUsi» jdog: med 3*maiiiia liig^ 
gfing. Lodjaret etbåode IL tig! skJHfiti mea att han 
deviiU egde fftU eftar JagtondniAgeai 14 art. Oilaab» 
erinrar dock huru generalia regala' Tariai adnutftä 
exee^tioiieS) qaia iit ih< jbtai|ilMlt rebaa alii», ica in 
renatiombaa est oecapatto rei vaeiue tanuini jvata* 
Men nu hade RiksCanzIerns skyttier och vhund djaret 
rest^ fSrrfta Ryttmsh kom åklandes och det fftljde* 
Bjuder ÖstgM. L. Byggii. B. 36 kap. att ont iiägoo 
reser ett äjar och en annan skjuter det inan 3 Mf^ 
ter äro förbi ock den som restet bafver dét dfvergif* 
Tit att ftljSy då skall han ega djnret som restet. Det 
samma dommer Helsingalagen Wederbalken 8 kap* 
att den skall hafira björn, varg dbe. som veder» Tf 
dSmdes secnndttin Art 14 Jåcktordn. att H. £xc, 
ricall behålla loakinnet ock Ryttmst. gifva det iråii 
mg ntaa plikt. Emot denna dom appellerade beg* 
ge parteme. ' 1686 iorbödos ä tinget i Hnsby 
sockenstuga alla som hade Sqvalteqvarner på nj^ 
KtftUen uppbyggda sedan 1638, att dem braka, TM^ 
qvarnén vidHnsel^ Closter till förfång^ De som ha- 
de äldre, fingo ej lega dier låna dem till andra. 
1667 hölls ting med Gudhems Härads aHmdge då. 
Gdin Ägh. Hörns Be^^tnan anklagade RiksBådets (t)i 
--- Crol. Gast. Soopv •^:Qef:man C. C.s för det han 
uppbådat 16 bönder, och befallt dem, vid straff . filk^ 
gllrättdes, följa sig; ^ ett af de då vanliga. gi!fttiskri;i 
gen — i ett anfall p&Gbnans egor^ dervulffda aad^ 
huggit 40 famnair gSurdésgård^ m. ! in^ . våldJ I (äwMmf^ 



cm K 

iEbiijbyIto4«. på: sin» drji^keBdkapii JorflEpanées Sif 
ipA'<ii|?9 men, måste glikta. för bvAr bonde, haa be- 
iallt föijji,.40 mf^rk enU 44 kap.^£dsB, och 40 nmk 
Iwci^gfin pemoa enl. 28 kap. fi^o^* 6* o^ Q. Ld 
:#ita4g9* De. bönder som nUQ o;*dce madvero plikta 
^jelCre* Fé^ {[ärdesg. plikta . , C.X^u. .40 mark, desa- 
nlom för.den boAdeii skadade hus, som «nellerti4 
lieJa vimren.mast bo i en badstuga, 6 d. 21 öre ^. 
m. 1680 d. 12 Mars, då ord. Häradsting hölls i 
XfjNkö Grefskap, begärta R«Cs Camrer Skragge raj^ 
•aakniog roirande de gravaaiina Bef«m.på Lindholmen 
And; Acbrabamsspn frapndragit xörande Länsman Erik 
PerssqnS' otillbödiga procedorer mot Gr« Bengt^ O- 
xenstiemas bönder, hafvande R.Cz befallt att Läns- 
jnpannen akuUe straffas der hai^ .brottslig befinnes* 1. 
klagades; att.Länsm., E, P. S. 4678 inkvarterade en 
ryttare här i grefskapet på 3^, gård och 1 Bdr ii^ 
igraictering af hvarje helt heniinan i månaden, def 
likväl i Kongadöroet 5 hela hemman allena en rjrtt^- 
jre hade haft till inkvartering, och 1 daler a|» m. ,al 
ile|nal^ulet• Gr. B. Oxe[nstierna begärte, att de som 
T^lat sådan confasioa måtte det . ersätta*, r Visades 
att skviidéfi l^g hos Ofiicerarne, ej hos Länspa^» 
llai^ appvjste hlat^i ^lycket annat, en sedpL fif Liem. 

J^r« Lilti^hA^, gifva9 d* 2» Jäoii 1679^ «pm befaUta 
Corp^9fal Er. A|örk, ^it uttaga i Åsse, Härad tälfpea- 
gfir 2 A* .^ .<nf> »f hyf^J^l q^^af ^r med g^walt^ om d^t 
Wka . l(Hndck , n|ad : ^p4p . i ska. Vidare . aqdersökning 
filffs*0n5dig, piär; b^arfia ändå ej finge jg^n bva4 
jqftnrM t%gil {Ör fajfnk^^ . Fr^et vtiir i .$Um&nhi(i; 



( 15£ ) 

ItniDöt tätt tenirigare villkor, söm kroMt éoek aléeiM 
ef meiigBf É^kett; KiAgwJes på Lftnsmmi, att haft aSnéeiw 
ulagtt ' ddrrat «cb ncdraekk olet bos en bonde^ dar has 
rfcatle utpantft ntaotålspeligariié. LänailiaiiDipi^påslad^aCC 
han of verfBlIs först af bondan öcb^^bans éotter^bTara 
-edar anföras; Klagades att 6r« B. Oxts* bönder måst 
I det slemmaste v^lag föf ä kbik fr. Kinne bärad titt 
SoUebrnnn i Elfsborgslftn saint betala en del kalk 
med 2 mk kmt på bvar gård, mist säclcarne, Öäakan*' 
da veta, efter bvilkens onfre. Upplystes att det yar 
K* Mts.; kalken skoHé till Bbbns föstfiSng, 1 taona 
ellör 6 :|: s. m* af bvart beit hemman Sfverbela lä* 
Bet. Önskades veta, bvarför Gr. -B. Oxens^ bdndrnr 
aknlla för 3 år sedan kdra tegel lill Läckö loéh re- 
parera nya bron, samt framköra timiner till Bloek* 
haset, med bot att den ej så gjorde, skalle på vak* 
ten sättas* Svarades af Ass. Th. Bondes, Johan E- 
keblads och M. Ugglas béf:roän, att de aldrig hört 
liär af, eller deras beader lifigonain gjort något dét 
ringaste arbete åt B.' Gzl; Dér kunde ej opptXekas 
Bågot annat såsom gnista till denna eld, än att någ- 
•rtlfljor sjelfvilligt på en rättares uppmutKran'{den« 
lie Bekadédoti^xierttll)' framkörts af några bänder itU 
•liya' bron och Uockknset, för hvilka betalning er- 
yHåi 6r; 0:s onfbi^ var ^ISfdt med hvad aom na 
Tånsahadt ' vardtj öhsfcatifda^Udtl hädanefter full Kk- 
hét mellan 'begge herrskaperntfis 4]fSnier, atl?' ÉftkiA 
Ml >)S«hAiugt^v im vid'tltig0t i Walla Hlra4 
iaii$akljdes *om éa ^tUkdC^ofAééw Bééinåfta > på tBS^ 



( 153 ) 

4 

14^70 A. ki m. -^ ftfyokw onrdtfvfpkiiii diiii iiileft 
4tfaf ttli 4iii|iiati i€66 1'ed'iloMades '^i^ 4 #keppor pfi 
/tinnsMi» i ntSiht Uéut S* En gannniil skcffpn b«lll2 
InunHin 1683 >hMk itng HMid Wallbo Hämdi Vitf^ 
wmié dåmndeii all Ntrskir fiMiéeci i679 aldeles. tk^ 
brSildt TJMsa htmniatf ned ali åtearnes bfttfla egeii^ 
däm att ej ett^ hus hUi beballet, all . Ueegendom 
iflfirad',' flera af gånkiibé aédati legat öde, ejnoerU 
d#r :{8fftldrafiie émkominSt och de omyndige * siledéa 
vSnilöie: I Valbo Wåstnå^ B&nmelande ^odcev, Ilen, 
Nydtlebyn, Stenatorp, Torp, -Baeken, Guntorp; jRo«^- 
gierds Sockenj Boöa^ Z/erila/t SoaåeHj Bläs«on, Jär^^ 
to loeåen, BäckebTarf, Grösfttter, Skjällesitter, TWe^ 
fame; J^gelanåa> aodien Tbenarsrndfa, Yid flera 
appgilvee ej ett hua oMUidt och oftast Tar lösdrebo- 
et aidele» botirSfradt, 

Rörande 

\\. . . ' . ' 

Wette^Imp ofik Konst. 

DakHergi Kl Carl X Gmt^s HMoria. 

Carl dc« . . Vår ynnest de. Såsom Vi , H%er» 
stierna, fornimme, att j bafven låtit disponera eder 
a«t fevrneret de laedel nti Paiiå, söm ¥i* "AÉsfinerat 
kafve och låla de afii«ni«fgar/ bi41ka Öfiiiiem. 0abt 
iierg dfrer • vår -SaL lietr ^ Faders glory^digsi i - åmi»- 
sielse krigxaetionaf gjort liafvi^,^ sticka' uti" koppar; 
tf Jkt ^ 'HUIgä )vm»'04h«i bdfalbring^^^t' ^J' -tipp! 
kelMltv Ö£i^ *l>ailibe>gii ]^*>i4rali hoiWi<?idlo^«lM- 



vid iitt anfaiii* adi Parit liU ofraab^n. vårlåts ^ facl- 

aittasda fliåaiad vtiia aiedtl : ténUd 4>bfm. ijfi 
kaffa ho« vift KaianlAvColkigialii dta Irrtrttwag 
gfort^ att adev efter iiictfveifc:li«iildatioa,' dattU 4alta 
Miof fiteal^uHioda aladal df dan TttlMivari^ipå j. iSr 
adar andra priitensiaii aarigiMada ära^ akall gt^élgjSh 
raa oah batabi» Hvattaad IfåMiiiB dat acMa aii 
landar till godt behag oah Vi: brfalla Mnts Gad alla* 
laliktig nådal. Dafnm StodUiaiHi 4. 30 Nov« 1«6& 

Uppå H9gitb. B. K. M:tt « . * 

Hedvig ElatiiniMra* 
Par Brahe gråta Garolas Maaritina Gost^Olia 
tm Wiitiiigsbårg Le)«reohattpt i IL SitabMk 
&R.Oråtset. Marabfaa^stella. i S^ft^AmiraL 

Magnus Gabriel .. Claa Bålamb, 

Dela Gallie Uti R Skattmäataraas 

S. B. Canzier. atalla. 

Utanskrift: , 

Till ai 8 Elakalig vår Tro Uodervila Edel 
ocli. Välbördige Claadias HSgerstierna 

Nådeligen. 

TSttieme Hr jGlMifrqJ-TftlUSii^altarei WaiMla i 
JDrakcoMfdili ■ SaMm: ^4tb^ Claud» H«f erstiMma g^ ' 
JMi£r«r:liiH éitfoaw^x^ttt iiiwd(«ff« 2500 A«ic.till Jat 
Arb«ée,lBo«irQr OeL.W4Uk £»lb Oabib^rs skaUlito 
förfilrd^tftfvfr ;Sill tKttnfKA^Itt t^gs^ofr^ i in. 



J 



( m ) 



lionoini gam nig ^t betalt utaf den Tall| på hvilkea 

han för rine ^mirm pruiljeippioMr wig^HW^ ^^* ™^ 
liktdenLfftHni ii$,,%nfa||^ )mpm Ör siiie ;«nj)|;e pre* 
tenia^ii^nrfdaii ^vaJSrniyfl peh honoai deid{ort if 
fceviljadt pfi .andra sina utgående varor denna snöi- 
ga att få deconrtera, hvarf5re är CoIIégii begäran, 
mt 1Ir'€feaetal' TaUf.T. sig det vflle atttlta till efter- 
^itel^D 0^1 4e% förordning goi>a^ aét de ii(»' Rdr 
hiéd dera löpande rintresse é 8 proC:t(i^^nl%#:bonMi^ 
HSgierstiénia, uti Tallen af do vAvét^ «om kan: sjelC 
ntslceppa låter) må(8ic) mot^vtttntng-göra sig: centen'» 
ftrrad' oohr betald, bv^fca sedan nppå. den snittttia gom 
till . Cam.marens iitfnd^nningar förordnaild bllfra^ 
Mcolo deeo^rteras^ dat. Sthm d^ 23 Dee« 1^6; 

^ '^ På dragande kall och Emb^ Vägnät 
dasttmTs So^dev - Chistavu^ Soop» ^ €la«a: R^mb. 
Gastavas Fe¥as^ti.' Joachim Sehttlehielui, 

G. PälihqviM. ' >Antf. h. Lindebioliii. Lars Joenssoa. 
^^ * fl; i '■''..■' ' Uti Kamerer IHgeiNrtiemas ' 
• « frånvaro P.vEriok$«obi ! 

Ofiransiåonde 23Q0 Rdr i vekel/80m'Öft.«Wtfbi 
Hr Dalberg af mig bekommit hafver • uii • Fr hnkrikfi^ 
faafver jag bekommit -«i specie solf. så till Capital 
som Intresse, nemL 41^83 daler, (t) öra 8« n*. hvilka 
4283 dir, (?) ore s. m. jag härmad riktigt qvittera> 
af Stockholm d. 29 Dec. 1669. C. Hågmtierna. 

Ofvanskrifiie 2S00 Rdlf' äré i6ig af Wälb* Claa- 
4i»liägafatieriaå>eas|teiit»^fliad^a.liF^ W^bblf iaiark 



( i56 )' 

MtMM} hmÉiotéitkår/t&r ^ik AéA ^«Mi(r - ^llkéw^ 
Sgén ^qtiCCénir, ddtnm StocMiolin d.!lli69tbriéÄrf.l08ft 

KS. DåhHlefglK? 

' t ilib. Bigerttierna U«f' betRM jg;«ni9m )ifl|Ti«tniiig 
' i lidl för nietdngstrid fcän Gugvms mesftingHbrtd^ ' 

Bthobrunnur — Comedier. 

1602 iiiewDtfdbs af Jacob Mdlfer ^U K.,. Caii 
XI eCt ttenorial^: hqra Kqiigl*. CoHtgMUn ikall» å€ec 
Ulft QVplig* SY.etigM Saltbraanar, aaia i %^ Goaiaf 
' fcf tid nwiro i brf4E^;.hai!a •AlMMkiAieCy-ETK.^rdtii, Coa* 
faff«iia iSiiilit Cojnedihias b&re ni«d Syei^^ke män Rt^ 
•aa» afiinJuiMa a))ebaii4a frQinmM>d.a spfHi;, aåladaa 
dffiiniilaoiliia da^ aT^nakft.aalHM^ ajtt i^vitUera^ aiaa 
långa riaaar Qioialands elUr. perfectiaoapndaa 19ig föral 
hemma, på 4ei de freminanfde \n^% maite .göra gäck 
af dämt aedän f5rgår dein väl IHateiK^jlUtt Ir^^vjCditera 
till välluiti fii»aima^de land så vo^f^!^,%Quk bfirin- 
Ifll akete; ^edea lH$$p9riindes i j|»#|let j^o : 9QO/)00 
Rdr aMn 'd«ia aVf^ika anjCdom^n årligen från Sveri- 
ge bortdragar $öm vatl^abi. Så skulle i stället at- 
länfdAIngeir ' kammti Jiit, syiuierl|g0ii dcAäm^äro även- 

I fké. lindahlålar. 

• - . .... . . , , 



' » I . . . r 



Religion. 
.. Den. (ireku^a, . _ , , , 



bitftmejr, ^f Itysfs^rni^, ^^pi|i sig ad fnstaii 0^ å^ 
|^o^iscpU.hållaod« fojrw^ft^ •fUr,, deras eg9^^ 0^J^ 
jlpil^^ brfi^ta liU strömp^sn vid SöderqTarnar och, ,,9;^ 

^^rne, ,kräii^{^pde| j:äu ia proeinctu ad iter nk^offjf^f 
(salv^fl y^i^^aj)» ^^fj^^^r hafvud oiÅ lopp hel naV^p -^S?*" 
ffin öfver åkar- och jerntorget tillbakars igen uti 
roångn^climMi^Uk vin vv0l^. mitenda iiKeiilii8hai«t">asjn: 
^phjjiltgå ,|i^fjj|ll5 §|ockholni sett den; Af[tts|(<;)i|(tisk« 

' Till K. Carf XI inlemnade de reformerta »irefiK 
snesn och.undersis^^re en väl skrifven iiien Tidlvf- 
tig supptik/om religionsfrihet. 0e utveckla der j. 
biiru/r^^forniatiojiieo nedstammade från den Apoiftolir 
k|i kyrkan, hvilken Rom började förtrycka 8091 hedr 
niiog och fortsatte att fbrfdlja som Pafvé, huru Gg^ 
st^f^^^olph ömmade for Calvins lärjungar ,jb4, vä) 
spm Luthers,. Jiiiru vid Munsterske freden de .Cathot* 
sk^^inagterne lemnade Sveriges Konung^arte , Ij^no 
att uppgöra fredsslutet efter sin önskan . allenai^t att 
den reformerta religionens bekännare utslötos, men^ 
hvärviiii Sverige* högsint bégärte samma rätt åt dem, 
som Lutherska confesisionen; huru Gustaf Adolf jjelf 
öppnade sitt rike for . slöjdkunnigt folk af denna coii* 
fession; huru K« Carl Gustaf i bref.till Cromwelj a£ 
4. 23 Junii 165$ yttrat att af I^apisterne. förföljde 



\ 
I 



( t58 ) 

tJhnstM btrii HHoiair tilira cféd^ reformert llofd Lii« 
Ibersk religion; horn 16^ K. Carl XI sjeff utliOm 
d^emtoterance; haru desalétfei doppas aii^j sVara 
följder IBr dem kunna uppkomma af att dé I en ket' 
faafe fSrordning äro anförde jémte Äiptétémet'' imm 
3e kkiijaktighetér,. sofii fSrefinnae mellan' dénbi ' oc& 
ILutKiiHranefne ej borä kumia skattat lika \äett 2et 
"éfiag ^softi kr mellan Péfve och prbtéstai^t 'ml iiil' ' 

; '^ llff hsr^ af Hs^eréderna, som Ué» én'^äåm%iÅ 
band. T» ex. . t>i.i: . 

1665, i J9i)Ietl»afe aor UliiUet^^l Mess. B<^ 
et le Roy (Pierre le Roy) » « « 9 jin pu^iiTi;a , bqmme 

f/éncöis' ' . . . . . • ♦ • t /^ 32» 
-w. : >, 12 Aiiui. Paye fur le billet de »Jfesa. BoÖ 
ét^ Bonnevilte a uoe pauvre femme frendse ' ' d« 15* 
' — id Aoat. Par billet de Ms Boit^äa 16A.oast 
^"Nicolas t^jolU . - . . ♦ « . d. 15* 
'' — 9 Sept» \ . . |es pensions des enjla^ff . Phi- 
lipp I^hiloqiie . ' . . ♦ . . . å^ SL 
"' ''^ Till onämnd person gafs genom Bbnneville d. 
lä' det.*' lOÖ ducats å 10 i d* ♦ ... i050. 

1*666 3. Jan* å Nicolas Marigw celbii isia' qvit- 
fance . . . , ♦ . . d, 200^ 

En Margareta Matzdotter emottogstuirdom gjlfvaa 
Cill Pbiloques barn. filand de understödde träflTas naaK 
noh Buberty Carre^ Pierre De Ja Valle ^ Capitaioa 
Mastra. P. äyder a la reparation dtine Eglis^ bm* 
sle en aUegmangaa 12 Bd, å 21 aiark « dU 63» 



99petit8 orpheIin8'9| > "' ^ 

P. le loyer de la lecfbre d. 200*- \akc\ 

Vtåasat Må. S:JttliiMl665^ lUI d< 4 Apr« t6673 



.'•-/_ »:!>.•''• 



" •> 



^; Z^''-' •" ! ^y-.^^-^ ^4402. d. 29'8re: 

'lledi9 ^penningar 'Iiå^e samtiits génÖm subscrip- 

äön^fattigstoclcar c&cV i^ vissa' dynka funnosi t)ec, .1665 

120 åocatéir/^^'!^^* ifpec. ]i^ancose<frar285 d. <(c.d^c. 

jS:a 'i324'^^»".Iniressen' agatvor, iorrån de utdelades,' 

"PPpV? *^!^^/^'.'"^ l^tarum 4402,'29* 

' \ p di^ler betaUes 'till en iom dppsi^tiil^do almosor^ 
ai en fattig ^atitteföhn. réV iSthm^ bland bonderné 
kring Droti^iiiiigniilml . Hon ha^é' samlat 61 daler^en 
gäng och 10 d« en qnnan gäng. 
"' i^fnJeÖÖ i/i;' Sépt. titt 1603' J:' 2Ö Ätaji Inflöt 
5542 dl '20 ore, som fedö vistes 'sisom utdelade. 
' l^ill Amsterdams fattige. sandesengåh 

• :< > Ka^MénJMm \ä!feii$4 • 

^ 1^ V^"^ ^»"^^ ^^^ ^<^^»^ M^'>^ frän Stock- ' 
Bolm/^fveir köpenhdtei/i, sag 1' "Englftnd btt torh, >)Som ' 
SaWb)rggt på en -ftaépV'konk fitl RomUMaji 16S5, ^ 
fick näilétt kyssa Dr; Chriistiilaff hand (Han kallar 
liénne ' Bé}t' tiBi^eåi^yy), %c^^^ adelsmiih i dess 

hof. Sjnés blif vi t' ifivrterd' åf 'DrbtCningen på det md- * 
lier.hon vid 60 år Wilétia kfaiide förfog; fick T6Jveu$ 
pSUigneUe afrésté ' tfll IVIf^ «érifr«ii hån reste d/ 



( 180 ) 

30.At|g. b1r«fnrU>dlag^ktft «ta«piMé\ MAn4/haiift ef- 
terlämnade papper, finpaa -åtskil^ge ..^BEieieUik fl^^-* 
neoifTj bvaMifnian moti Imra en aftHlUog liififuU- 
mägdgadee. 

U 
Ciincdiitbiqiie. patea< enidenter i&iftotani dt 
qvaltterdfe l&tJunli anni' 1685 Johaitneg: filitt»- €0^ 
etavi Meln ^^ civitate Stocolm in Snesia Nobilis, a* 
tatis sn« annor. 25, proti| djxit» conåparait ^ pe^ona- 
liter spoQte in Ofiicio S. Bomanse et 'Univecaalii 
Inqiiiftitioois,^^. jaddicse' exposait. se 4enuisae et cre* 
didisae.erroi^ea d baresee Sectså Lm)ieriy ii) ,4]^ibiii^ 
natus atque.educatus fuerai^ ac petiit.afaiSolai et in 
ffreroiam S. M« E. recipi d;,adtiiitti. Quoclrca die 
die 22 ejusd* Juiiii An«, 1685 anpr^dictus Ja, Meia 
in exsecutionem decreti Sac» Congregatipnis S. Of- 
fidi abjuravit juridice haereses <& erroré^ d}cl8B Sects 
Latheri una.f^om Qmoib^f. d qttibn8QQmqt|e alii« e^ 
roribas éo liaeresibua quomodolibet Sanctae Cathojics 
A Apostolicae Rotnanse EccleaisB contrariis <£ .sac* 
cessive fult å R:mo P. fre^Thoma Matza å Foroltoio 
Ordas PraedicalOrniD 4lk%i\. TbMh%. Meiiibrro Com- 

missario. Gen^ralt .<^icK8q» ^fi^!''^ l^^iSTf^^'^^!^'^ ; ^nlu- 
tus in Urm^]E>^QU$^fon^^^iJf^.^^ eKqofi- 

muniQaUonis iprop^f^ pp^rej^ijl Jncursa <fe S, ^. R 
reconcUiatus injunctifi(. f|i p^^ei^t^^^liis s^littajribas, at 
in aqtis i$;c« : ][n q^Qruni.fid^m ^c^ pRtnjn Roaiae 
ex palatio ^. QSicii hepdje 23 jlnqii 1035. 
, Alexander Sper^n^s.^. RojQi|^»et!Uni:^ 
nis Notjrius^ I .dijii f^/irskft^ %v|jr^al.%ui«afJ. 



( 161 ) 

. fiéiMi tigill ser man ett lejon ISpande.röfver 3an 
strSmmar .(?)• ; V . : , v. ^ 

% 

Unlversis praeentes literas inepeetaris ; edlateni 

in DoBuliio. Nos iafraserip. Sooietatia J[0isii.Jl(Biligio*> 

«ns Sanotisaiiiii' Dai iNosiri Papae in Basilica Pj^ipcSk 

pis Apostqlarum deUrbe Poenitentiarias Saii»ielLé.| 

' Joannem Mein svecum limiiia Beator« Petri 4£^9im$ 
ac sedem Apostolicam porsönaliter Tisitantem A ad 
poenilenä» sacramentufti bnmiliter recarreateyi in 
Saeramentali eénfesaione audivirous A «9 pfecalif 
sius Apealolica auctodtate, injunoia ei poeailentia 
aaloteri) alraalvitnaisi* In éiijos rei fidem • « « ^i» 
24 Junii.— *Etf nyu l^i^is af d« 14 /ulii ttUc^e e04an» 

Noa iofra.&cripti aaatirimna ao téatifieamnr, Dt 

^ Joannem Meyn Sveeam in Romano Hoapitio extero- 

mm ad fidem orthodoxam tranaeuntium per noum 

menaem circiter pie ac réligioae convii^iase, atque 

> poat aufficientem instructionem abjarata haereai Lu- 

tlierana, (prout ex fide aiiarum testimonialium) Cäi- 

tliolicam. auacepiaae fidem & aacramenta poenitential 

Cuchariatise A confirmationia rite percepiase» QvanA 

obrem noTurh hnnc Bom. Eccl. filiam ab omnibus 

^ ejuadem S« Matria filii A Chriati ficlelibua fraierna 

charitate complecti vehementer expetimna, eiaqne 

eundem ut voti compotea aimna in viaceribna Chriati 

commendamna. Datum Boiiise in noatro hoapitio De!- 

parse Yirgimia Gratiarum atque B. Michaelia Anno 

(X Del.) 11 



( i6ii ) 

Ob. f6B$ i.' it "JtäA Domiiiicvff Acftmiitus Säic^rdoi 
Cong: nii — rii in Urbe. Mathias P. • • 

4. 
iK IS JdKi fiek Mein ett pass, gSlIaiid# 6 mi- 
mler, ^af Cardinal Carolns Episcöpas Sabinensis K 
BoiB. Imper. A incL Nat. Gertaan Regnoråmqae d 
Domtnioram Haered. Aagastiss. Dömas Aiistriaca 
Ffotactor. 

5. 
'CönsérvatoreS Catnerae AlmiaUrbis Inelytam Ur- 
bem, Roitf^m^ onde Joannes Afein Sf^cnm JBi* ann. 
85 stafnrse altee pilaminis ea* lator praesentiam reees- 
sityBuIlo omnipotentis dei grada Epidemi» aea pestis 
' morbo laborare, nec in ea ejns morbi snspelonem' 
aliqnam adesse, praesentioni tenore attestamor. Pro 
8« P. Q. R* Dat d. 16 Jalii 1685 . . . Depotatus. 

Svetiika Kgrkofu 
Bland de rackraste, de mest protestantiske an- 
stfllter i vår Kyrka uiå man med skäl räkna Refor- • 
paatom Gustaf Wasas anordning af en Bibeltnfd^ 
funna af h varje Kyrka, hvaraf årligen en Måks-Bi- \ 
helhuua borde bildas, som npplade och tilt lägsta*, 
möjliga pris försålde den svenska Biblen till folket, p 
Det är aldeles obegripligt, «tt denna tunna aIlQ'emt 
utbetalas, utan att presterskap och forsamlingen 
aträfvar att få den använd ^ier $itt namn. Vi bm 
aett Bibelsällskapets Biblar på uselt papper och med 

qelftagne uteslutningar af summarier m. m« och for- 

v. 

Indnngar i öfvers. af texten utgå, b vilka blifvithvad 



1 

( 163 ) 

OctAftipplagan mgår, tå diaoreditoradei att dat Ailil* 
geostädea aasea f5r bevis pi andlig sdmnaktigfaet 
hos an prest, att han tilbgrrker dess spridning blandt 
ataia äbörwra* Vore det ej (id, att med Bibeltrycks- 
tunnans kapital bilda en Bibeltryckskassa för en ny 
ordagrann ^) Bibelöfversättning, der öfver sedan Ift-; 
rarne finge parapbrasera efter bftsta insigt ochSfret- 
tygfitse i siaa predikninga!r, di de hannit lika trStta 
sig fljeUVe 'm»i aina homiletiske betraktelser dO' 
lahas omnibas dl noAtiollis aliis, som de sftkerfigeti 
redan tr&ltat sina åboxare» Här må emellertid nied^ 
delas: 

Kort extract oppå Bihtieirychtunnan uti Sve^ 
r^e och Finlandj hvilkeh M.Ericu9 Schroderuiuthi 
^tenckrcne landsähnder pqfordf ähr. A:o 1635. 

' , \ NeniL 

tJppland 170 T:or spm. Wessmt. 61. 

SodermK 49. Köpparb.med 

Östgtl. 147. Östdalarne 22. 

Smal. 262. Norlanden 119. 

WstgU. 434. Åland 8. ; 

Nerike o. aoq Öland 33. 

Wennl. ^^' Finland 101. 

S:a 1534: Tar spin. 

Kangi. Mti påbud ock fSrordn. om den gamla 



*) . Ad modam Thomandri. 

11* 



( 164 ) 

TtgAeräunnanf huru den årl^en sktdl niga ^ allé 
ijfrkokSrbergen oeh toéknaf i Riket tUl CélhgiiAn^ 
fijuitatum underhSit 9th ngiiige Idtkerr tr^cknnde^ 
JDat. Kungsor d. 20 /«^ 16S2, tå ock K0ngl. Mts 
gedermera föpkUtring qff^r någre besvär^ mai '■ leHe 
ti$nt$a inkomne vore. Dat* Siockh. d. 14 Jv»i 1682. 
Wi Carl de. GSfOm Titterli||t) att emedan Stre^ 
. liges Konnngar häfra allt Ifi^ia den Evmfei Reli- 
gionena fortplantanda i värt lädertiesland isifidsé dra- 
git ISrsorg, håra aå i^l Gud»- Ord oeh Ib^a i^éoom 
BiUens och andre Gudel. béekera ttydkmA^ slkotte 
Qt/ipridas och formeras, som ock andra Terk' odi 
akrifter till fäderneslandets styrelse, lagskipanda, go- 
de ordningars Tidmakthållande, Svenske Historiers 
och Antiquiteters kunskap, nyttiga och tjenliga upp- 
läggas mätte: hvarföre de ock forordnat hafva visse 
medel dertill, som är en tunna ren och strid säd af 
hvart Kyrkoherberge i riket, den de hafva tryckeri- 
tunna kallat, igenom hvilken tunna många hSrliga 
böciker äro tryckte, så väl Biblien i K. Gustaf l^tes 
tid 4540 som sedan 1617 och månge andre stora 
Terk i Kon. Gustaf Adolphs och Dr. ChristinsB tidec 
riket till stor heder och nytta ; alltså emedan vi icke 
vilje sådant mindre i vår tid befordra, ty bafve vi 
antagit och förordnat visse lärde och capable män, 

I 

som sig företagit hafva, alleharida nytti|fk saker och 
handlingar att utarbeta och publicera, igenom hvilfca 
också reda åtskilliga berömlige verk Sre upplagda 
och än många under händerna, som intet kunna kom* ' 
iha i ljuset utan m6déI,fordei^kull hafvevigodt fan- 



"\ 



/A 



( i65 ) 

mtf att lata bemsla tiuina dertill allt ftamg&td «pp« 
Mras ocb anväoiiali, ehitraväl bön atandem har vå^ 
rit af en del prästerskapet ooh scbolebeitjeBterae an? 
illktadt, Snt den afgång oob a&aknad da igenoiil 
Mämmh tunna klaga sig bafva på da Kyrkpberb^rgeft 
aom de uti afidningar njuta,formenandea benuta ton* 
na vara förvandlad uti den fyrtiondedelen, som öfver 
illlt riket, dels. till krigsinansbaset neder i Wadstena* 
dels till Barnhuset här uppe i Stockholm utgår, 
(detta vederlägges) — — hvilken tunna skall hlifva sS 
här efter såsom ! af begynnelsen använd till lärde 
mäns underhåll och njttige böckers publicerande uti 
andelige och verldslige saker, rikens lagar och stad« 
gar, Historier och Antiqyiteter, samt andre nödiga 
handlingar, som till fäderneslandets beder och inva* 
narnes undervisning lända kupna* (Derefter lofvas 
ett forslag huru af mindre kyrkor 2 må förenas om 
en tunna, som ersattes af 4a större Kyrkoberberged» 
Inga resolutioner finge häremot åberopas. Tunnan 
skulle lösas eftei markegången genom Häradsfogdar- 
nes försorg. Hvilken det försummar, skall allt ska- 
destånd strax af sin lön och egendom igen betala.) 

Carolus. 

£. Lindsköld. 
Kongl. Mts nåd. förklaring utkom i anledning 
af ErkeBiskopens och Consistorii i Linköping underd. 
ansökan, att förordn. af d.20 Jan. 1682 måtte bvila, 
fills saken något närmare iKammarColIegium kunda 
blifva undersökt. Dervid befanns att Tunnan af K. 
6. I gafs till Bibiens tryckning, den tiden då kyrk* 



•> 



( 166 ) 



herbergSR ftnnu ini^t vore Biakopaniv, Akademieme, 
Cfjmmaiiienie och Schdarna anslagne, och' dä dan 
firordniogen långt efter åt ^gjordes, blefre nttryok* 
ligan undantagna och förbehåUna alle Tanllga af- 
kortningar, hvarunder äfven denna Bibeltryckstuana 
vat begripen ; hvarfore K. M:t befallde att den- förra 
Forordningen utan allt nppskof skalle gftUa. Dat 
Stoekh* d. 14 JaaU 1682. 

Carolos. 

E. Lindskdld. 

Det är Utg» obekant, hvartill desse Tannor an- 
vändas, men att det ej sker till Bibeltrj^ckning är 
kllmänt kändt. Ej eller lära deraf, enl. Sellings 
Kaminarverk 1817 p* 35, lärda män underhållas, 
Itiksens lagar, historia och anliqviteter publiceras o. 
d* Det vore tid, alt denna fond '^gjorde skäl för 
namhef^n Annars kunde denna tunna få stanna in- 
om hvarje socken för att underhjelpa de fattigas 
Bibelkop. Men äfven då behofdes god förvaltning. 

Declar,atio 

Cleri in Comitiii Holmensibus anno 1647 congregati 
de Ltbris Symbolicis Ecclesia OrthodoxiB teu Lu-^ 
therana ex occasione moia^ quastionU de iudem. 

Såsom icke den ringaste delen af dhen åhågan, 
ether Guds ords befallning åligger, huruledes en 
stadig enighet uti läran kan så emellan oss uti vår( 
kära Fädernesland, som ock med dhen rena Cbristl 
församling utomlands nu ock i tbe tillkommaiida 4^ 



( 167 ) 

i 

der Uifya ^hålleii^altfå ä^e vi a£ ^4ftle«9ki^t. tUl 
dbeiHia BiluidBg^jQ, l^f JU^adsea ja^ne, iMaiid dh Aiidre 
Sondeti fuHmliglige b^r i Sl^Qkholm försa^tlade i- 
Uandi unnjity at dherqm i^äMlig^^a bet^As httFjfikdeil^ 
aU iillfälla till en; »kad^lig skilj^gtigbet, sjrnparUS^ 
ibland Ls^rare kun^e undanb^jaa och aCski^a4;,.soji]^ 
pqh, cc^iiieqyeDlefy al icke något missförstånd iblaadi' 
dba andre Stender af Lärarenas fikiljagtig^e|er iv^^ ' 
te for4>rsaka8, och «ti Herrans Tingård föra|g^ig^ll 
up,växa* Så på thet en sådan onskelig enighet och 
frid uti Läroståndet och. nti hela Guds, for^amlipff 
må fortsättias, ooh altid bestå på ett oryggjelig^ /an^. 
dament grund och klippa, efter Then I]e|ge Anfles 
formaniag Zach* 6: 9. allenast älsker ^sanning, och, 
frid: bekänDomvi samteliga aldrafor^t, i^t ingen finr 
nan lärogrnnd finnes stadig, utan allejdast (hen him* 
ineUka sanningen, nti Prophetiske pch , Apostoliska 
skrifter fullkomlig och vidlyfng af Guds Anida app-r 
enbarat, och uti Symbolo Apostolico, ,uti* byiikens 
bekännelse vi varda döpte; som och uti Symbola 
Nic»no och Athanasii, korteligea är författat. £ph* 
2: 20. 2 Pet« 1: 10. Galat. 6: 16, Men eftersom 
falska Lärare och Kättare ofta sina villfarelser med 
sjelfva skriften besmycka, icke bämtandes thet cStta 
förståadet af Then Heliga Skrift per Legitimae ipter* 
pretationia medise; utan införaiides sina prsajudioi» 
och inbillningar, ibland hvilka Lärare vi nu största 
faran hafva af the Påviske, thernäst af the Calviai-: 
ske, efter som många af landsens ungdom nu uti de 
Cralnnieke Academier Stadera, hyilka icke tMlfSrefte 



( 168 ) 

liti artbmlts fi^ei nogcåMt ire ffindl6ffaé«; oA 'eljeaft 
frfimmande af «aiiiiDa rdiigieii' -mycket hl^li landet 
ftikoiiima: TherfBre ftr nödigt^ att vi iiemr» €fA ia* 
gtaire ots fihr1iiiid« med bvarandra inbördes «ti vår 
bekåfida religion, vinlåggiaodes oss at bålia Aodaiis 
onigket gen^m fredsens band, på ibét at nä then ena 
lekamen ingen skiljagflghet, till less hftfas må ^arda 
infördt ICon 12: 25. At vi oek sådaoé -enigliet 
öcfa frid på vår religions vägnar på alla sidor nn 
ock titlkommande tider måtte genom Gads nité er- ^ 
Mllatf^ beståodandes i enaa anda och i ene siål,sam« 
teligea kllmpandes tinder enahanda föfte, uti Evange^ 
IB tro Pbä. 2: 2* så är ock vidare af nedeO) att 
vi våift Låfroi Symbolieoi irjelfve ftrkSftno ocb 
namhgflvé, hvilka vår egna tro och religion körteln 
gen och 'klarligen utlägga, och oss sålunda ifrån 
villfarande andar klarltgen afskilja. Hvarföre såsom 
vfire f $rfi(der, och vi efter them vttryckeligén . för 
thetta bafva bekän.dt AuguHanam Canfesiionemj at 
*vara oéb skola bKfva en L^er Symholtaa Ecela$\a 
Augustana seu Lutheranay till at afsöndra oss* frstt 
den vidskieppelige Påviske vantroh: altså vi, ~soni. 
uti thé Lutberiske Academier och Seholer in-^ ocb 
utrikes in Theologi^ äre informerade, bafva altid för 
detta, postnlante occasione, exf resse bekäodt /br- 
fiéUf€im concordiéBi med CatechUmit Lulheri pro Ij- 
bris sjmboKcis Ecclesi® vere Lutberånse, emot fke 
Calvittister på then andra sidan: såsom .vi na p| 
tbenne tiden och , ahid härefter expresse bekänna 
samma bdcker pro testtra et nota ver a Chr^mnm 



( 169 ) 
tM fktu. fikrsl&ndet jtfr^r ibkeii Aigtbitfg^ hAi^ 

oonfMBiaoK namn mk societater pliga befaeioi* 

? ; Yl ^IjoiB först k^rtelitgen med skUU b^vita ati 

Zft^^i; ffi^naoréim mmå' Ciiiechifmi$ hnihejti Sr» rlUftf 

ligm bw ^U' oöh för d6tta hitdne och härefter b&llai^ 

b?ra filr>TSr rena för^aqiUngA o«h reUgiofiariid 8ve^ 

Tigei;tiif»ri«ji7mboUGi8, aUnienile Qidh egnntfflige kån^ 

neiyidfbe$ dch Mdah algre fåfeoge iasagor bäraniM 

lorUgga; Så är ior$t nödigt at veta, Kv#d mm &f^ 

står m^d sådana libris symboJicia, |it tfa^t kfc» var*' 

dec ea. »lätt ^rdaträta till ingen nytta, ^atantiil att 

aCväiuia them som påböra 2 Tim. 2 1 14. Så. år Li^ 

ber å^bolieui Augufiana se» Lutkertmi^ Made^ia 

a$:r0l$gion($: en allnien bekäanelse gpnaai några 

theas {Brsamliogs rätta lemiaar ocfa: lilfare/> aC Gada 

> aaiina ord författadt, dch sedan af samkna l&rMniUng 

um'iueUt åeu expreifte samtyckt joch vedertagen, på 

thet éba nti enom lekemeo må.bénga UilsamiiiRiiaaA^ 

d«r. haCvadet Christo, och than ceoa Ghids föreiMn^ 

liag ifrån aecter och partia genom samma boka . bar^ 

ktenalse varda afskild. Så blifver doofe f^atto et 

tmrtHtntum credendd beståndaades ifil» précke ikef'* 

fUif i(t sådana böcker äre huemnie ifijffhagm^ aaa fff^ 

ctfft» wwk€xpre$9iå bevi/fade; nian tbenföi^ at d»- al- 

ddas öCvacenaslänima uied. tfaéa Heliga skrift^)^ ^*> 

defnoftra.in AftctorUatem dmihatm non $åmplicii^i' 

human(M tete reiolvat* .. >j .:.!: o v 



( 170 J ^ 

At Ti fövbémMle bSoker 13r våra 4A»is iqrmboS* 
di hdr itti Sverige för 4ett« rMtHigen 4#kåtié« bal- 
ire, och Snntt bliftie ai4cftiii^,'b«^t«6t itf«4'il«lta-iAiliL 

l:o. 'tém hifva thésrsa bäek»r i^flr-i&sbm'«B 
firmiis limcis och en stmlig ine<Mbs#fc| geiic^iti^kTiika 
bos- 088} som oc^ bos rårå tros oansnrter, btefvea 
vMstengd e«i Gadi imsshagelig Stfmaritattisntusj- be- 
blandat af motstrifvaade Gnda tlenster- sådaa^ lioiii de 
Samarttaiier ofvade 2* R^g. 17: 13. Söm oek det 
på bada aidor haltande folket -^ skiedt är på Rika- 
dagen nti Nykiöptlng anno 1611,tå tben första punk- 
Nten iblarid andra af Riksens Råd och Stender vart 
H5^Ioflig i åminnelse Konung Gtistar den andra och 
store anderdåntgst '4)ffererat om librt ornieordisa ap- 
probation och försHknng* Nu på Riksdagen nd 
Stockholm nti svary som på närvarande Prästerakap- 
sens vägnar gafs DutéBo CaMmlmcf h\et sammale^ 
des liber c^cordie alleg^rat^ såsom en detlmrtUimi 
Sfter eo^jPeéHåném augmtanäm^ ifrån hvilken de- ht* 
kände sig icke vilja gå; bvilkef och desslikes forta- 
Itt till den förMttrade och anno 1614 utgangne 
bmidboken iittryekelfg«n förmäler. Man hafver oek 
härtilldftgs Ubrum^ cöueordinB vedertagit odi brnkadt 
iiti Scholorne och Aeademierne här i Riket, - såsen 
en normam $etundarium ocA hypotyptsin dBefriiim 
ChfMtatUB in fecii&»&u9 et dispuiationdmi pnhlf^ 
cii et ptHvatu: Ar och iogen fQnnen(så mjcli^ sona 
oss i^eterligit' är) som ^sig^ för en sineero Evaitgelico 
Hler Liitherano b^kän^ hafrer^ ech dock^denaa bo« 
ken emptsagdt* 



c 171 ) 

BhrariSre bå]ie>4i råieligast vara, ät man 
DU intet så inycketr hekyoirar sig oiå noee eH«r ap^ 
jf0ttifitime . Ubri sgMälkij om denne »å kfige^ här i 
Sverige gillade och ^eiferlagBe btkkep skall kallas 
Mcclesiarum nostrarum Liber Éymbaiicuff ulan at man 
på närvarande tid sfttter denne .dispmaäon afsidesi 
(alldenstnnd hon mast beslår pä éceeptlotre vocis et / 
illi conformata definitione, om hvilka icke alla konir 
ma ofverem, OQb man märker^ at af denna dispnta-* 
tion. Tilja vidlyftiga oob onödiga \ooDt|^oversier np- 
véxa, som på thenna tid föra en mer från propo- 
sito utilitatin Ecclesiasticae scopo.än befordra honom 
thertill :) ocb går recte på r^m, ipsam^ således,* at 
Prästerskapet, som nu i Stockholm församlade äre^' 
som sätter sig med ordine Nohilium et .reliqvormn 
om libro concordi€B^ och om alla special böcker^ som 
uti henne äre författade; särdeles om dem, som ick^ 
äro härtill expre^se et unanimi omnium in Sveci^ 
Doclorum ^ et Auditorum consensu approlerade och 
underskrifvej at de samma blifva af alla ordinibusb 
som där nu församlade äro, Hans KongU ]Vlaj:t un- 
derdånigst oJSererat, med underdånigst begäran om 
Hans Kongl. Maj:ts approbation och försäkring på 
samma bok, och at Hans Kongl. Maj:t ville sedan 
låta henne i sinom tid, af alle andre som frånvaran- 
de äro, expresse gillas och underskrifvas, af de mo- 
tlver.besynherligen, at för månira orsaker skull be- 
fruktandes är, thet den villfarande Calviniske Lärare 
sig tarder här i Riket ineltnygaiides, och mycken o^ 
red^, så i det Verdsliga, kon^ At^deliga Regementet 



iuisliftaade% hracMcd God tket aädéligtn afiiSrjer, 
•eh på alla aäct-lieoiie fBrcbyggbiC 

Af Upsria Conaistom dta 2tdYe Marfii bI» 1647. 

Jobannea Cairati LaasBiub 

Johaanes Staleans. 

'liaarentias StigselittSr 

Ericav Braaaias* 

Puirmuii o/ver Siåmkm Kyrhark 
K. Ckriiiémi ttoarii Reeett Cap^ 4. Arifle. % 

Utdrag och i ofversättn. • 
, De som sådana Jura Patronatas hatva eller def- 
hied så äre förlänte, att de Kyrkorpes inkomster må 
brnka o€h npptärga (?)/ må ej låta kyrkorna förfalla, 
så framt de eljest sådane hogheter och benådningar 
framdeles bebållar ville. Ty det är obitligt, att sock- 
nemänhen skulle utlägga deras tionde bch rättighet 
till kyrkornes underhåll och dock dem umbära. Lå- 
ter Patronus kyrkan förfalla, då bör han ersätta kyr- 
kan uppbörden till sin reparation och kyrkan sjelf 
sedan inkomsten behålla till god räkenskap, dock 
under Patrons direction, öfrighet och forsvar. 

v ' » 

K. Carl XI :i resolution angående Jura; Pairo^ 
natus. Carlshamn d. 3 Aug. 1681. [' 

5 II. Hvad jura patronatus beträffar, isynner- 
het dem som danske Patroner til|hoqge äro, vill K* 
M:t genom Gen.Gquy. låt^ iransakfi m^d hvad fog ea 
och annan, eger slika Jur§ Pat|?piia|[as oe|i hmra de 
äro dertiU komnB| då faller en del lärer bli som 



c 1^3 ) 

pme 4oturi!oner torftallade och en deliittlogt», dock 
mäste Biskopen alltid och for all ting sa tiler påför- 
samlingens bSslaocb uppbyggelso oph KoogL M:ts 
tjenst än på Patronens • • • 

Kongl^reductionsCommiitioneni gifne refolution MaU 

mö d. 5 Jan. 1687. 



■> •' I 



Ang^^nde »bvad Kyrko-Insp. (Jph^Kruse) i den, 
tr^]QjpaAkten.(af ingifvet memorial) om demformä- 
Iftr, som hafva Jar. Patronatus och der i^å Icyrktion'- 
den. emottaga, så kunna vi efter all institution, KongL 
Förordningar och sjelfva rättvisan i detta fall intet 
aaoat forst|l, än fast en och annan hafver Jas Pa- 
> tropatna dU någon Kyrka, sådant likväl icke tilläg- 
^ev jdensamme ofver ky^rktionden eller andra kjfkpr- 
nes inkomster någon annan rätttighet, än att varii 
Kjfkans förnämsta värd och kyrkdns medel till kyr- 
kaM förbättring ocb framtorft (i) att använda, men 
ingalunda %^t sjetf tillvälla sig n^qt deraf, utan\ at^ 
bafifaallti godt behåll, som efter noga räkning vi-, 
8^fi bor, ,^n vara kyrkan och dess räkning forbehål- 
lit, och efter det fundamentet förstå vi, att kyrkans 
.medel ber- handteras så väl af dem söm hafva Jus 
Patf<mata^Sy som alle andre, efter som det eljest vore 
sällsamme Patroner, som låto pupillen mista joch fa- 
ra illa,, och sjelfve gjorde sig båtnad af dess inkom- 
stet ^ fiDn)&r också derföre mycket nödigare, att kyr- 
kans' hristfälligbeter måttet ransakas, på det man. se- 
dan défaf«må kunna se bvad reparation och £ärfa|it^ 



( 174 > 

ttiag «•!» giiM.b^of och hmd miM ésitilt i 
vändes. . Datui gD|>hi. 

R* .▼• Ascheberg. G« A. LMeluelnt* 

KoHgl. M:ti Nåd. Svar och forkfarmg titt Kongh 

Red* Commtmonen. 

Vi förniärke med Nide • • • att J med 

all flit och sorgföllighet till alla sina omständigheter 
hos Eder noga och vål hafva dfverlaggede tiH Edert 
öfvervågande remitterade momenta, angående rédtic* 
tlonsTerket i Skåne, uppsatte ntaf Kongl« Rådet, Fäft* 
marsk, och Gen.Gonv. Hr Grefve Aschenberg och 
KnnimarRådet Lindehielm, betygandes Eder hämed 
Nådeligen, att vi derBfver fatte ett särdeles nådigt 
i^djo och Tälbehng, efter som ti ock i ahledhing der* 
af 5frer hvar punct in specie oss vele hafva forkla- 
rat, som följer: 

Angående Kyrkornes medel af tionde, hvilken 
efter K. Christiani IV: recess Cap. 4, de som haft 
Jnra Patronatus och sålunda varit KyrköneS försvär 
pch förnämsta Kyrkovärdar, jemte ' andr» kyrkornes 
inkomster hafva disponerat, så ehuruväl- man kunde 
hafva fog, att fordra af sådane redo och räkenskap 
för det som de sålunda di sponerat och det ifrån s& 
lång tid tillbaka, som möjligen vara må och sedan 
uniform ^eten introducerades på like Sätt som här np- 
pe i riket genom Kyrkoordningen är fSrrättadt^ icke 
dess mindre som sådant för de månge niellaiikon- 
ne krig och andre förändringar i landet nästan skal- ' 
le blifva ogörligt, Så vele vi folier af nåder sådane 



( 176 ) 



faafva befriade^ dock skola de derei»Qi. Vj^li)!. fåiflif^ 
tcide a|t r^ieparj^ra af .egna meictl , deras bristfallige 
. Kyrkc^r med allt c^naat sqbi till I^yrkaJ? .ki^n ländti, 
9& lagandes i de(?. hon tUI ^jn iulIkoniUg^et i a(hsoii| 
uig egnar oeh,,böjr måtte blifm förbättrad, men här^i 
€sfter forWifva,. .Kyrko?ne# medel förbebållne ; under 
sådan administration^, setn uti Kyrkoordningen är 
stadgadt och vår sista deröfver fattade förordning 
formar. Detta . . Sto^ekfe. d, 54 Martii 16S9. 



(/ 



c I 



. r 



C^rjolgs*. ' 



< »• j f 



» , ' 






O. Piper. 



I I 

' ,: ^^*^^^^*o» Äraf^(^r' Kyrkolmpectorerne uti 

Bérttgdhmet Skåné^ ibm nu Jor tiden der äro eller 

de 'sam härefter af K. Mjts CammarCQllegto dit 

J9rordnadé hlifva; skola hafva sig uti siHe tjenstert 

fSrrSttningar hörsnml. att re^ulera och rätta. Gif^ 

vet Stockh. d. 23 Apr. 1697* ' * 

§ 16. Hvad de kjrkor Vidkommer, som sortera 
noder Jure Patronati]% sä.hafvcr fulleff^^éras: Pfetro- 
ner igenom likmätigt KyirkoOrdDin^en qeh Kongl.- 
Mts allernad;ste resolution dat. d; 23 Jan. 1693 intet 
att njuta något af kjrkans inkomster antingen af ti. 
ende eller annat utan blåt och allenast Jus Vooandi». 
icke desto mindre kjrkans reparation och byggnad ^ 
ske med Patroni råd och minne, och så väf vid des-- 
9a som andre kyrkor af Inspecroren hafva&injj^nde, att 
medeln rätteligen flriM?Ä«i/a^,hvarfi)rö jem^fil riirtig redo 



< 17B ) 

ocb riIteniidRp gifras skall, éofk deiw i#tt ip Bfkrfä iiB 
aom dit kronb och kyrittionde gvDoimrliftp ook -Jbyti 
ilro beräRigadr. • .? . ;^ 

§ 21. Emedan torae hända» att nSgra Kyrlcoi 
kände hiifva mera medel ån till deras n5diga tarf 
och anderKäll behSfdes, så skall Inspéctoren näst 
tommnnicarion med Goavernenren ox;h' Biskopen 
åtaga föl*8org ait tädane éiedel ^åtte* llifvä utläs- 
te på inires9é hos säkert folk, mot pant och caatioo» 

Ékénimu ' . • • 

Då denna i medlet odi sednare hälften af 1600- 
talet .började, öfvergå från en allmän till- en enskUd 
angelägenhet, framträdde som en ofvergångsbildniog 
deremellan, Compttgnier (Bolag), helst den enskilda 
var glad, om han mäktade taga några actier i .^de^ 
som han ej ensam knnde bedrifva. Vi finna^ alt 
början var svår. Om några dylika försök må någos 
upplysning lemnas: - . , . 

R^iku Compagniet. 

Detta Compagni fick en comikk utgåtig* 1653 
stiftades det med plan, att i Ryssland fSr godt kop 
tillhandla sig detta lands producter och dem sedan i 
Europa foryttra^ En ntländning Pierre Terreau ha- 
de derpå lofvat 25 procent» Bland participanterne 
träjBTa vi de 2 liberale notabilileterne Borgmst. Alls 
Nilsson och Assessor Nils Skanck, ^en for sina re- 
sor och sitt stipehdiam bekante Truls Kåhre, Ränt- 
mst. Borge Olsson P. Jul. Co^et, Mårten Lejonskold, 



( iTT ^ 

v ■ 

Jacob Leyel m. jR. — 25 styck^h uppräknaä'«ifi «éft 
stäHe, De hade insatt från 20 till 2000 Rdr, ^Bé 
antogo participanten P. Terreau, HägerstiöriÄb feHlfi 
ger, tiH Coinpagniets Handelsman, beätåenaé liötiBÄ 
lön, resepengar och betjenter. Förjfta resan '^if^fttl 
träffligt. Man lade vinsten 25 pG. möÉ '^l^pfiaigl: 
38000 Rdr. I andra resan nppkoptes af HÄiy^ferti 
ske Majestat Alexis JVTichBéliiritseh 7746^^^ rféålp'. 
(244 pude 15 skalp.) Rbabarber Tor 3032»Rdr,36iia 
»om äedan såldes till Bo^vette for 41,513 Rdr 12hE 
Kostade honom i Hamburg 41858* Rdr 39 sW MeÅ 
ået synes som Terreans begär att Tinnå ensaiti^bi^égé 
både honom och Compagniet på fall. Detta " éirtBäi 
gade hotfom aiit hemligen nth Rhabarbern IHl^^^I^ 
gerstierna, söm sedan med sina skator kringspHddi 
den i Europa. Terrean dog (1657) och efterléihnadé 
hSgst ringa tillgångar. En vidlyftig process, hkr/4 
fragknenter förvarad, började. H. ville ge den 6fori 
sålda Rhabarbern åter (Zaren hade befunnits blähc^ 
mycket skämd bland den dugliga) och all betalning 
han fått för den försålda, dessutom en ansenlig sum- 
iha, för att komma ifrån alltsammans, titgangea 
torde svårligen kunna af fragménterne utletas ; meii 
man lär dock, ait ärlighet varar längst, att ihgeii 
vunnit, alla förlorat — utom Hans Zariske Majestät, 
som synes narrat alia. Processen utgrenade sig ock 
till Amsterdam och Hamburg. På sednaré ställéi 
hade domstolen ett passande motto i sitt sigill t Fa^ 
iientia ChrMtanorUm Sapientia (Tålamod de Christ-* 

(xDeL.) ' '12 -' 



c 178 ) 

Mt ^iilMt.) Borgmst. i Amtterdan hette WT^ 
iah 81^hfr« Del Zaritkat kSpebrefFet §c daterad 
jtfgve^Ti. d, 2^ Martii 1653^ |Iao« Zar. Miges^ 
l^ml^iul yoJTO dfa ho« alU Byatars Zar T^IIwairoddi 
Ijif^^jP^ui, Eti; OocLCzraman, Bana Zar^A^^Tnuif» 
]a^r ^r Jjah. Boecken Toa Doelden ooh Köpmaa 
Bttcklipff. Dar aynea ej Terr^aa 9001 kopaft» vtaa 
an K&pman Hiaeaiiig el« HiaiDg i Ham^ij^ kyaiig^ 
mm fakaa bkf äo svårare att reda« . Oearan fiek i 
sHHat fSr pepgar 4967 Skeppand atångjacni å 6 | 
Pdfv 38389 Hdr 3 ak. ^aa 1672 45m4a« lAnmdi 
nB;hi|barbc^rliaiidlep,99 19 år efter deaa Mutanda. Pih 
tiaotifl^ e^ Utigaotiam et jpAcnm Stg^ieniiii^ X(8ff7 ha- 
ie Öfrerttilb* Axel Sparre gode. la^m eWL QtrBk 
nat efter Terreaaa b^pker, att JL Mm cedoc af han- 
deln befteg sig tili 16/)6SBdr 1^ s^. derRfOSgen^. 
borde gälda 7958 lUv, $o|d desie ai^ K, lOzc yors 
till storstfi delen anordade ad pioa ^iw^y OQelwdi 
Öf?er$t4t|iåUarcf|i deras spara iobetaUiiqg» 

Westervikike Skeppif^CompetgnieU 

i666d«28.Sept nt^ngo ur Comp. Maria Sp|^hi|^ela 
Qardi^yGref Douglas arfvipgar, Elofrédcttf^iea^nd^prfl^ 
Ips^t Dan. Leyoaeqcker» Gen. Tallförv. Wilh^. Drar 
kenhlelai, Jeh. De Gei^r« Abr. & J^Ct Mqpid^ och 
iM^ptipjit, Abr. K;o^k ni^d saintl. participa.iiteraef 
IHflltycke^ mdjTäe^e fdr. m^ inmatte 38^706 B4r 1^ 
sk» in specie» SJceppet Östergödan4, Sk« LeopardiMi^ - 
Sk« Japiter, Sk. Piparen^ Bojorten Unga lamb^t och. 
Boj. Qfoppet De Geer hade insatt 16,056, BL S. D| 



( 179 > 

Doi^Ias iH4k{409FOiiaftlBir hmrdeta 4200, M[oUMiM4aB(l^ 
Drt^.pch Kock hvardera iSlOO^ Fries. 1050| rmwwm» 
fap4«f friai ,d|^ 4iigm nU sarticipation \ btrtmdi 
Compagni, men hri^A vinst som forlust anlafligait deri 
pmticiperade de till dato lika med de qvarståend# 
pérqvotar Bland de qvarvarande var Joh« De Floa 
(AdlercronX ;(b$de iasaifc 4200 Rdr sp.) som aéåsa 
sålde ^ act|sf . (k«illade« 4en Uden transpotle» pi 
Compagniet) ttUJiageraiiarnA d, 7 Sept. 1668L >Maa 
finner hår att den Svenske Adlen bildats i FrairkrK 
ke, »der Kunge'^ var den förste köpman i sitt rijce^n 
under det köpsli^an ansågs oridderlig i TyaUacHK 

Westervikske skepp^Compagniet fSrlorade IfflO 
skeppet Uppland, 1652 sk. Stockholm, 1654 sk» Ö- 
land, 165&iric. Neptunas, 1660 sk. SSd^rmlnd, 1662 
sk. Phoenix, 1664 sk. Småland, 1667 sk« Falken» 
M&ék. ¥ettirs, 1669 sk. SöderstrSm oeh Éeäté. Ds 
i|'sUtér'kontiflfo Ikisd ntredkiingar och laddhingilr att 
ko'ste^2f5 dal. 8. m. Än 1663 en Boyort K. Da* 
pid benåntd^ 

Bhllantien tin 1 Jam 1673: 

JDfiefc . CredU.. 

3 skeps^. >(<l^f 1 Participanteras Ca- 

sedvmera föro^ pitalRdr 121,025 

Ijckadtoch;^ jQiDjr^ å 6 ^ tn. s. in. 196665. 

ortsf 84673. Vinst att dela 1666 

PackbniivM ' 12009* och innestår till 
Cas^an 340. Kong]« Revisionens 

tJisslåends gftld 57149« dai« fallen Sr 6120« 

12^ 



( 180 ) 



" t'v:; 



OviM giM 22469. Partiei^anter^téyff- 

Oilngltge faror 2463. ran ^ ' ' ^ 1339. 

FdiliMten 34338. Åtskfllige andrife» ^ ^76& 

n* Hl» Ulv Bl** 



237884.5. 2^7884.5. 



f Mött 34338. 3. 5. Capital ftr Rdr^ 

OTiia gftld 22469. 20. 12i015 å d | 

od. Taror 2563. 7. 5. mark a. m. 

Skada å sl^epp* /t. 

Carolus 25000. 

Af Capitftlet 

UifverbehåU 

Uti i mk. 8. 

m. per Rdr 

inalles 11239420:4. 



«t^ 



196665.20. 19665. 20. 

Di Skeppet Fi4keii förlist, förklarad^ ^N<9|^[^f 
på samvete och salighet till Conipagi^etf .^^ra^kott 
att'der blott bergats ankare för 120 Rdr, stjnoker 1$^ 
252 och Skeppsredskap för 1100. Kapten Roloff An* 
dersson förstörde mycket utan att Ti]J9> ejrsSlta^' 

Kort Dednciion ofyer hvad under tfägerifier* 
nat sjukdom i W. skeppsComp. panerni ahg^eiéde 
f3exelbrefven$ accepterande och afietalakde Jrått 
Portugal, Tisar att 1669 d. 24 Martti Ränténlst. Cro^ 

Ni 

neberg, Secr. Koch och Commis^Thaen voro deleglr^' 
re i Compagniet. 1666 d. 13 Mars hemförde ett skepp; 
pfi B:s del 6 ris Pa]jper, confect, 18 Oxhofd rSdtf 
Vin, 2 fat sviskon, 118 torra päron, 2 lådor msdn,' 
3 st. olifver. 1676 hade H. 7036 daler %. m. i Corap. 



( m ) 

innestätodp, ^om^tiraiispottorades på Kaiiiinarertt««i 
i i^m. CpU. G. GatbrU. 

Skeppet Mars, sam afgiek tiil Portugal, anajiga 
kogta i måiKiden 343 Rdr el. 600 d. a* iii« . 

Skeppet Gustavas kostade 24000 daler, sk«Björ» 
nen 14500 d. Boy. Hoppet 55000 d. sk. Westejrvik 
llOOp, Packbuserne i Stockh. kosta 12000 —Summa 
iniof 1 530Q0.4«9«nif Perjerote feyggerieti Westervik7728» 

Intressenterne hade insatt 79,028 d. s. m«, deral 
Gr. 6. Stenbock 1155. Gref KöAigsmark 4200, Gr. 
Ga(>r, Oxenstj« 1524, Gr, G. Lejonhufvud 2018, Gr. 
Gabr. OxeBsg. 3925, Er. Rjning 4119, G. Hora 
2100, Gr. Er. Oxenstj. 8247, Job.Berends 2070. Jör. 
Paykull 6300. Job. Kruus 3150, Agn. Horn 2100. 
Chr. Horn 2100, Hägarstierne 7036, Job. Beyer 2080. 
Jao. Gideöu. ik Dav« Gyldenklow tivardera 700 m.fl« 
1674 bSila en stimma, deevid yttrades, att vinsten 
nu flera åi blott bestätt i siffror» 

Medlen 1675 d. . 1 Jan. bestodo^ uti reda pengar 
d« 2862, salt 571, 2 skepp och 1 Bojort 44649, deras 
utredningen 5330. Byggeriet iWestervik 7728w Pack- 
hnsen i Stbm 12009. Salt i Portugall 7676. Jern 
ibid. ofier inköpet 1628* JernsQrcken i ' Amsterdam 
958: Summa .83615. 

Utestående fordringar 56405, deraf 4840 förlo- 
rade, oviss skuld 29371» 

Dröttn. Christina gaf Gooipagoiet Tullfrihet 
men som ej i sedan aC Comp.. observerades ntan nt«. 
gafia dnödigtvia årligen minst Bdr 5250. Skeppen (5) 
forot^i bfiijan iiraote på Portngal, andar tiden med 



{ 182 ) . 

iftD, f8r 8U der fSrtjetia på frakt. Foro alttid 2 och 
2, för Turkens och Köpares ricalL Coirpagtii^ bSlI 
alltid en iactor i 65theborg, dit skeppen kände s^- 
la, då de sent om kosteii ålerkomtno, eller der nr^ 
lasta sitt salt och så bege sig på ny resa. BjBmea 
Ifode ej dfver 12 stycken och blott 18 till 20 mao, 
drog likTftl öfver 3000 T:or salt. Gustavas fSrde 
Sfver 24 st. oeh 38 å 40 man, kunde dock ej bårs 
»fver 4000 T:or. 

Cornelins Jacobsson, en Holländare, uppraektade 
Westerviks Scboops Houpweris seja gunatigo on- 
irricheit med sin meritlista 1671. BadiT 1036 mota^ 
gits i Compapniets tjenst 

Högvälbome Hr BikiS^attmistare Höge oeb 
Yftlbome Herrar respective Riks odi CaanmftrRåd! 

Såsom H. K. M. Vår allernåd4 K. Mh Heriv 
och efter dess ordre det Kungl. KammarCoUegiun 
kafver icke allenast 1667 in Aog. Och Sept. utan ock 
1670 in Ang. o. Oet. genom dess nåd% bref och ooa- 
tracter férsäkrat Afrikaniske Compagnieta Interes* 
aenter att betaki deras 140,000 Bdr försträckte Cs- 
pital med pålöpande intresse å 8 pC. ifrån den ti- 
deki samme penningar kommo i KongL Ministren 
händer, och intill dess de kunna falleligen blifva er^ 
lagde. Altså och amedaa Wåld* Clafude Ro^neue 
Hågeratierna kör hafv« aC beité Ca^alSOOt iUr in 
Speeie,^ hvarföre tåcklel; det Kongl. CaniitiairCölh ^ra 
t^ra den forotdning, jtt b?m:)e 500 Rdr ;iii sptcis 



( 183 ) 

med dess intresse å 8 pC. ifrfin detta dato och tiU 
éesn betalningen följer, måtte bende Ilägerstj. rik- 
tigt erlagde och contenterade varda, det skall Tara 
Compagniet emot Vederbörligt qvittans god be|al« 
ning. Stockholm d. 2 Maji 1672. 

På Afrikaniske Compagniets vägnar 
J. Lagerfeldt, Johannes De Geer. J. P. LillienhofF; 

Den entrpp^enanta Grefvinnan Maria Sophia 
Dela Gardie, som anlade Wandtverk i Tyresjö, höll 
fyrbåkarne i Skåne och npptog stenkol i Höganäs,^ 
hade i Afrikanska compagniet först 1500 Hdr in spec. 
söm i 12 år ä 8 pC. uppgått till 5880 Dir s. ih. 
Med denna tillgång sökte bemälte Grefvinna betala, 
då Bed. Commissionen återsökte Pedersöre räntor- 
ne, som hon ärft efter sin mor Grefvinnan Ebba 
Brahe — ,en förläning åt Fältherren Gr. J. Dela 
Gardie, som der anlade Jacobstads iitad och der in- 
rättade en schola. 

Redan 1655 insatte Gen. Gr. Jac. Casimir Dela 
Gardie 1800 Rdr i Af rik. Compagniet. 

Ostindisha Compagniet. 

1682 d. 2 Oct. gaf C. Wallerij från Stockholm, 
fi resa till Ostiodien på Skeppet Purmer för Adel- 
bost, Herrar Directelirer af det Ostindiske Comp^g- 
li^et J Kammaren i Amsterdam en iilvisping, att de- 
ras: Edelheter ville betala hans gagie till hans syster 
Cathar. Elis. Elders.. ^ 

.'Goaveraearete öf. Ost Compk och RiddareO- Joa* 
Hsriw skreC fråa LoadoQ 1690 till Henr. HUdebrand 



( 184 ). 

fftran^e d^ Svedse Convoyers, hvaraf manfinner^ 9tt 
^Tcnskarne deltogo i .ett Ostindiskt Compagoi» forirän 
ftt ^jlikt organiserades i Sverige. 

Salt-Compagniet. 

1665 sålde Lieutenant Axel Ornehofvud sin a&- 
del i Salt-Campagniet 2100 Bdr spec, ärfd' af Afod- 
ren Anna iSneckenfeIdt| till Hägerstierna, forbehål- 
lap^e sig blott den sista utdelningen 10 proCento och 
T:or salt« Modlien hade på sina 4200 Rdr capital 
fått 234 daler 10 f öre s. m. i stället f5r 36T:orsah. 
H. betalte Ax* Örneh, för hans 2100 Rdr 2625 da* 

* ' » ' 

• • • 

ler 8, in. 

» 

Phil. P, Emanuel skref från Amsterdam d, 16 
Mart« 1669 till Hägerstierna, huru han gerna öfver- 
to^ (kommissionen af SaltCompagniet, att, då läster 
med bräder och jern konimo, skaffa salt, benojande 
sig med \ pC« intresse om månaden och 2 pC» pro- 
vision. , 
I. .■ , ^ 

1666 gafs 6 \ daler s. m« for tunnan sak i 
Amsterdam. «For samma pris finge participauterne 
det hos Hägerstj. men af Compagniet betaltes honom 
för Directionen af nämnde- Compagnl på året 744: 
17 s. m. SaltCompagniet införskref ock oliicer, ms*- 
sin, \B^urdeaux vin, hvttt vin, frukt Ht. m« 

< 1669 d. 28 Maji ttiiskref Hägerstj. H. E. Knut. 
Killi^k^ ^U hedra SaltCompagniets nAssonible gene- 
rale,» såsom son premier appuy. . 

Vid-öfversättningen af Eitiannels f raosyrica bret 
^or4e Hägerstierna 8 aDmärkniiigar, sönivilQiat a<| 



c töa ) 

mmiifn kfta^e b^e ffaDsyskan. och v?0ii«laui bittra 
So måog» ;föi:iiäinei i bpcDS^lldloi^ Bäl(érligéii haft 
ficholandemini^* S^hn;,är,ftttmäirkit vacker. 

Den tiden .C!Q)i|soinerM.^upgefarligea90Q00TaD« 
nQr delt .årligen I 10 nirk kint i tnll pi TunnaK gaf ^ 
22'5Q0O d. Deraf K. M. fdrbebåHit sig halfpamn i 
pengar, som göra .112506 daler och såU lika mot det 
H. M. fdrat njatit; den andra balfparten i salt å 10 
d. k« ni. tunna = 11250 tunnor. Förut hade H. Af. 
af fremmande som inländska njutit hvar 6:te tunna: 
15000 T:r Supcrplus af 75000 T:r ä*i Rdr på Tun- 
nan gor 18750 el. kppm. 112500 d. Skillnadea un- 
gefär 14000 d. s, ta. Då lindring i tull medgafs 
för salt, medgafs det ock för Franskt vin, hvaraf år- 
ligen Inkom Tid pass 5000 åmar. Lindringéft 3 Rdr 
amen belöper sig till 15000 Rdr el. 30,000 dir. s. m. ' 

Socker^Compagniet* 

Herrar Directörer af Socker-Compagniet voro 
skyldige Häg^r^tiema 1669 d. 1^ Apr. 1574 daler, ^ 
bvilka borde betalas till Commifis. Wälb. Nils Ja^* 
hansson Rosenflycht. . . . n . 

1674| isedan Socker^Compagniet lemnat H. 150. 
skålp. pudersocker. Tar skulden tjll H.bjott 34: 12. 

1669 sålde Compagni^t skeppet Stopkhol^is va- 
pen, h^ari B. ff de xV. > ' 

Tjäru^Compagniet. 

'j. r H9gfrstierni|. förlorade | af det kapi^I,hap, deA 
VHi^tef^]j[n4^tt^ dock åter en sniDjmä i 4ef xeitcp^exad^ 



( 186 ) 

Comptigtotot 1673» JajB« Steeekanbvri;, Mae^ ftettth, 
Bakzar Gyldrafaotf*. Nik Keder, H* Cri»iHitxerna, 
J« Pryt> m. fl^ voro hftr omkring H. I det äldre 
Comp. befaiie ätt^n NteftlåM SkttA^. 

Directeurer i det ayå 1079 tdre B»^Ruitd^ 
M* Bi^Dge ecb CK Wilkéns^dä de Ilete 1500 df.k«ai« 
af Kamrer B« Eldé 

1668 ftålde Comp. 54 lå%M bteck å il2 d. k« m. 
9288 liU Hägerstj. 

Olans Thegner har liär intygat, att Tjäm-Com- 
pagniet sålde en läst tjära for 96 d» k« m« 

Böhfiilandska fitkei. 

Oerom skref Alex» Cock an märkningar i anledo* 
afHrGripenhtelms prcyécterade fiftkeristadga* Det för- 
nämsta deraf var Makrill-Fisket, som skedde i Tårens 
början (slutet af Maj!) med bottengarn men mest med 
stora not eller vader af 100 till 140 famnar långa 
och 8 a 9 famnat djupa, hvilket Hkér ifrån Baskär 
inemot Strontstait, nien btundom fö^ Buskar bruka de 
inga vader. Makrillen är na mager, hlti^a börjar na 
äta sig fet på deli unga ock imä silbti, som finnes 
i fjärdarne i stor mjrc^kenbet Mellan midsommar .och 
Larsmesso fängaft den med krokar, dfi han är fet, 
fläckes och saltas. Båtar af 7 å 8 dili. köl brukas 
dervid. 

Dernäst är Ostronfångsten. Ostron satt vidklip- 

■■»■♦.. . , , 

por men uppfångades geném ett redsksp^ bestående 
$i en I&ng ijtakei pfi bvars ända satt ett hvast jettt 



c 187 ) 

oéh hvarnnder tu kam dl^påié Mogdé, Boff^e Mg*' 
afts «tt klipporne fingo slå fcidlysca i 3 å 4 fir étim 
mitronskördeii. 

Torsk, Kotlior Cfch Grag«gh itngaii ineil Tad«r, 
nåén meit med krokar, Ktifkeii fisk iiedatt inlältas. 
Si fångas ock Hvittlibg, som fiftckes öch torkaå. 
Hantmer fångas genonl kupor. Till Flundror, Ale- 
kassor Ae. brukas rysjor* Laxfisket så Väl i Göta 
elf,'8oni den iler flyter Tid Qtistratnsbro, är inrättad 
•ftet vanligt sätt. Detta åt Skärgärdsfisket. 

Till fisket i Kattegalt och Nordsjön brukas sku- 
tor af 36 å 38 fot köl, som kallaÉ Backeskutor, helst 
fiskredskapen kallas Baokor, sola bestå af én stor 
lina, hvarpå många snöre och krokar sitta: sådan 
redskap kasta de i yattuet, när de hafvä upptretål 
(sie) i hafvel de grunder, bvarpå de äro vane att 
'fiska. Dessa ligga vid pass 20 mil frän Näs i No- 
rige i sydväst från bemälte ort 60 å 100 famnar 
djupt, hvarest da ankra och så länge ligga, som 
vädret det tillåter, till dess de deras fiske förrättat, 
hvilket förnämligast består Uti Cäbliausfång éller 
stora Torsk fång, hvaribland de bekomma långor och 
Häljefiskar eller stora flundror. Cabliaun bKfver i 
tunnor saltad och långor, som de på desse skntor 
fånga, insaltas och säljas hela: Af de stora flundror 
göras raf och räékling, söm sker när de torka den 
i solen. Desse skutor äro med 7 man besatte. Det 
andra slagetär snöreskntor s. k. af redskapet. Vid snö- 
ret är fästad en krok. Fiskrarne gå ej så långt ut 
iiém dé förrfge^ Dtoas åkueor tfro af äO-^St fot^ 



c m } 

D«.fi«k« pi .ea ftitibjl, de skatta HoImoq, pi 30 fani* 
9ail Hinf wg^é^ 15 mil frå» SUingeffefi veMtuydv^må 
nära vid det eåjcallade jatska refvet, d«r de få deie 
stora .cabUnoo» icioe i aå «ter . mypkeiihét, soiii de 
fSrrige f kiitojr ut^n deriblaad smftrre fiak, aiina . de 
kalla Snanarfisk, hvilbeo de torka, i solen och al 
aSlja. De få atandom .CabliBO^ Längor och Helte* 
flundror; Deisa akutor äro.med 6. man besatte. Af« 
Tea brnkfia Backebåtar, 28 fot långa, atan t riUvér^ 
lopp'9, med 5 å 6 man. Merftndets Jägges fiaken i 
7 lotter, bveraf redaren bekpiamer 1« Tiden nSr de 
fiska är från Vårfrudag till larsoieasa* * 

I.begynntlsen af freden låg fiskeriet helt oeder. 
Na (13 år aedaare) förses bärifrån flera . provinser, 
ja bandd sker >från Stockholm;: 7 år fSrat tu: 

stor Guds välsignelse men folket ovatidt.att fiika^ 

■ • * 
SkogsCommtiswnen. 

En dylik appi*ältRdés i till ' AUmftnningsakDgimea 
vård af K. Carl XL 'Diroctär deiSfver blef »JElJBirald 
Strou^eldt. På 1660^90 talet; skref han sålom så- 
dan flera här for vara de bref^. 1694 iostänide han 
Kcousiske arf?ingarne rörande en stor allmänöing 
vid Elfkarleby, strädcaade sig till Géstrikland. Be» 
gärtOi upplysning af Gr« Fab. Wrede rörande Sfttn- 
naa preteasioner. å d^n indll- varande . alknåaningea 
itté m*. 4 < ' 

Åtskilliga anteckningar* « 



t ^86 ) 

Itku^ 4éffrftsvon'feif^h^ffijd M hdgåHsttifinlai ST:6t 
iA^,4:tén 111 rtat.Ilin¥lrAtf*<j^d forklMl;^^ jléti löst imed 12 
di ÉVW^ »Stärideift^ åtdgo' sf g «<n gSfd ' diiMnel mbt 
ftrra>å¥et8, bcb 46m ulgjorde ^8-^96 daler; der^l 
SMiHiiSeOÖ, Gmb^h;/ l^ara Norrköp^ och Vibbrg 
fal^itf¥tlem 3000 ;'A^ 3860; llps.^ Nj^kopi 'Cätiiiäi^ 
Westeråsy Arboga, Gefle hvard. 2400. of. «. v%'<tnfil}stA 
gärd^ifr 10Ö gafs af tténB, Östhatiii^ar boh ^ ESenäs* 
* • i636^rf. 1 iStf^^i ^H; Iftt liade pi^iÄlegieWt VSlb: 
T«Éhili% AfåiBdIcFt alla Eél*gsbrak, Me ot^ i fcrtlk^ '9{^ 
Véi* hlAtf K^rig^if rili^, att^em på 'i4silé bdMhi^otieir 
och friheter upptåga och förbättra. En 1 Triils A-' 
ftéDlilöte aiitégs Söm tt^l^åUdfe d^ld äf ^låaiÅtlige 
j^br&ip^ntérlté, d«i^iblitnd^Ifiksfnar&kén« 

1641 d. 13 Apr. tiilbetrodde H. K. M. Land^Hfd: 
f blK be^lidés adi^MåWblibrtért af Kopparbérget^i^Sal- 
het^ik ^cb NåsigåifSti Mm Land&hafdigedome. -Bm 
sktftW^^VéméifStrera Undersatarné bvad stor liorda dW 
fa^ge Héfi^äi^he bctitgelr på bah^n ocb således fnplan-- 
ta '{' d^W^bjfh^an étv g^é nvetiing oni näri^. riksehii* 
Btat*dcfb fege^ente», "pit^dei regleringens ni^a ' måite^ 
kUrinafl' Uadrigare stf ilen större adfeetion^ i^spe<jt' 
och lydnad de forsporde;* han irkolte ha etririgupp- 
6i^'på'%lla uppviglare •dEK?. Han skutte ha noga ö- 
gW^eh^-uppsigtttted, att Gtids ord blef i åtiä förssV 
éttdr^gt^lige^^ rent, ofdrfalskadt och flitigt lårdt öch" 
predikade, -itfkramenten värdeligen 'administrerhd^ én^ 
tfrfg kyrkomsf^plin observerasr och hållas öfver hela' 
i/äb ARMftte^i^ isynnerhet tiHse, ett iligå k&tterskfil^ 



\' 



( m ) 

o^ ,TiBftirfiii(fe m^niligyir iwntogAl tlf ♦ Btna^^wkis^ 
U9 om Ipiifi qågot «rf|igil Bfrnmmw^f fikn^^W >Biito> 

ra, 'bjtdMjdts ' it^fli lianden^ det; ttrldklig exsf^iniiw 
behdfdes. Han skalle 0€k fUlsa^att 90bol^- oiah ha* 
apital^naaa af T^darböraod^ TidmaklhöUoa mu n» 
Inatru<^)ioqen upptager 27 aid^r Ja folia» . dd. p^Bfa* 
gri|pb?r, 

8 Mftrfii 1642 farbjnd^r kro^aniF tjänare, a^ 4rifva 
baadel^j uppdrog Lhfd. all föi!atdpa.>«ui^ brtffajre^/Mop 
fcaode Im mat #f»h driaka) Mslair «eli <vifgi|«fB q^ 
vkluiJfiigjrannairnQ au. aig b&r| biirMa» 

164i Dlgjord^ ]^iltoe^ia«n*itf Xabak i %to^k|^1ja 
2174 d. 12 ly, a. m. 1642 till d;.3a Angv» 4. .8 8^ 

1648 rasolveradfa aU LaM<m<iMr9y^ffail%» Ira^^t 
fgyrflrdiga Ceograpblaka ta{to>r« fk^lia IUtt4fta# i #fiaf^ 
akrefoe (aadskaper; 1 Uppland och W$^mfimkmi^ 
R Meiiloaf 2- SSdiaA. o, ^ir##, M. Pad^w. Bo- 
i^ng. Bqr i ÖFabra* 3^ &^a-r, ik?^ JKcyij|p#rM<»: jpetf 
Dalumé, Jpqaa Arfvedssan^ Bj^r i Bij a^fci^ 4, 
Ö^tGtlf W^rmfani ^^h DaL joban de Qpgier» Bor 
vid NorJkep» \ Borgoapckep., §• W^stgttl^p^MailmJU 
KieUill Claaaoa» bor i ijiotbab* 6. JSmkiiPf: p. Ontm 
ito6« P^er ^onaaonr OiiUka (Pj^k) Bor Tidr . JonJ^op* 
7. falmur Läf^m^J Ölimi ock Gc^Uiw4% sl^fnbiom 
I,A|ra9on, bor i Wadstenai Q. €ie$trikl^ j^lnngh 
Of Herdalari^e: Radera Bögeaop. Qadd,;.B(>p i\ Soj* 
derbamn.^ ^. BernSiMd ,^ . JIO, FW«*flöf|9^ adj 



c m ) 

Ö9terhotien. Qkf Qlasion. Bo^i {]«»ft. v«taAr fh 
AbOj Åland oeA jj^ome&org*. /i JEinn^ .Hansson bor i 
Helsingfors. IS.rlSaraffleAaff och i^tm^ Lärt Lan- 
kon ScroderHif Bor vid Tavant^nil^» å^ Nyfloit och 

WAorg. Erilp Nilsson AspegreHiBof f^d Wiborg, 14 
JKoxholnu föll :; Erik Anderss^Q^llIltftfj^or i Kexbolm. 

Initructihnéf för LandtÉåtarnc finnas igen i 
K4'^L ^l||iifiar£oIlegii Candis' registraturer: 1643 
lostr. foI. 60;^;; pvbstr. fol. 9J^ Instf, rrforiiiera4 
882. FuUmakteQ; ^3. 1644. Qli^fii^^ reformerad 
502* — .<> .v..i'7 • 

Om Schrélélii geograph. irétk»'^e Biograph« af- 
disln^ jSUlroititfféir' < p. 75« . . . ,j :l 

1635 d.8 3m\A^hIn9truciik^/irJfkhmMrm9^ 
ton huru han^.jifg förhålla »kulf^ i,\ 0^t Bokhålleri 
of ver taUpctffiTtfch krutbruken ^fyfr l^ela Sverige. 
Desse voro Kfr^ uppdragna 4e^« |rapsöske Edel- 
manneii' Fermin Mazalet 

. Siné' datei åiiae» Fkaänakt for Lihrii Impectom 
i Kongl. KammarArchivet Måns Pedersson Blix^ bi- 
trädd af Bengt Jä<cobsji{on« 



4tv 



QvarntullSf Mantah och Boskapipengar efter 
Stockholm, ijladi förseglade längder 164Q. 

Staden: 1^9 personer å 24 5re 1394: S. 

64 hiMtar å 1 mk 16: 
21 kor å 4 5re 2:20. 

' 6 gamla svin ål o re 6: ..^ 



I 

47» kÄ.' 21: ^a* 

©6 gj arviii. 4f 3t; 



.^ 



4^..•^ 



■j» 



130 ,n, syixi,, .. 2. t, 



t \* 



■ \ 
■« 1.' . 



.i! 



2 tockp. s . _^__^^^^j^ 

44 Mlstar.'- ' ••* lli • • 
72 kor. 9. 



113 a. svin. 



• j^^^-^^ééTa&ia 



'SMn'iN<lA»d3dlpérs. 1038. ^^ 

58 hfistar. 14! 16.» 

142 fctw. lTt24 

184 »»il». 5^.:44. 



- — r-^1076.„, 

« » ■ ' * 



«»■ 



Valvation nppå Svenska fiafer m9t,JRik$daler^ 

♦ ■ ■ * . 

När en Rdr gäller , Bör ett svensk Da- 

lerss tycke gälla: 
6^ mark 4 m. 3 9re 

8 -■ ■ ■ ■■■• ■■•5.; 3. ■■ 

9 . ■ -■= : ■ '•' öi- • •■ 

10 6.' ' 6. " 



11 ' 7. 3." 

12 7. |7. 



( 193 ) 



13 


8. & 


14 • 


9. ^ 


15 


10. 


16 


10. 6. 


Valtatio» på 


kopparmynt mot fi^^rm^» 


Nir 1 Rdr gäller ■ 


— löper det 12 ~ QO. , 


, 6J mark 


m. 13 - Ö9A. 


.8 . - 


59i. 14 - igei. 


» T- • 


68|, 15 - ti4. 


10 — 


75|. 16 -, 122. 


11 — 


84. 



Om 6utd öth den vigt. 

En Pottngaléuic vfiger lika med 10 Ungerske 
gylden, i\ asaken En dubbel Portngaleax ducat vä* 
ger 2^ lingersk gyllen.^ E« rosenobel väger 2 Ung. 
gyllen ^ ort. En engelloot vSgör 1 ung. 6. || orr« 
&i dubbel ducali vfiger 2 ung. G. En Korseter med 
ett litet kors vfiger 1 ung. 6. 1 Fransk krona v. 1 
tt. G, 2 Asak^r mindre. En pistolett v. 1 u. G. 1 
Asaker mindre. En milresse v. 2^ u« G. En Hin- 
richs nobel v. 1 j| U. G. Ett Rhenskt Guld v. 1 U; 
G. Vjt »i«>«lre. En Ung. G. v. l^V qvintin. 4 Ung, 
6. vfiga t lod 1 orts gyllen. 

Ett Skeppund har 20 pund efter våg, 15 Lisp^ ef- 
ter Betsman; 652 maike^; En mark 16 lod. Ett uns 
2 lod. 32 lod är 1 mark Lisjp. 20 mk är 1 . Lisp; 
1 Lisp. fir 16 Skålp. 1 Skalp, är 32 lod. f lod fir 
4 qvintin. 1 qvintin 4 ort. 1^ carat är 1 lod. 

(x Del.) 13 



'* 



( 1Ö4 ) 

Ett fodÄF vin är 6 åman En åoi ^ kannor 
En pipa kanarievin 3 åmar, Bastardt I4 åw, alekant 
3 åmar, franskt vin 2^ åra, 15 kannor. Ett oxhnf- 
vttd 82i kanna. . En båt candisvin 3 åinafr^ En «tor 
i|keppslast 25 T:or. En piumaläst 48 T:or; en liten 
lågt Ii T:or. En Tä 48 kannor, 4-fjerdingar. En 
ny tunna 52 kannor. En flerdiftg 2 " åttingrtr. En 
•ta Skån sitt 16 valäf, en vahl 20 kast, 1 fcaat 4 

sillar ^ 

En skock ha^ 60, Ett tiniber 40. En sug 20, 

En mandel 15, en duan 12, Ett decker 40. « 



«*HW(«»«i*«i«"*»*"*"-»*"" » 



Bonden fnåstiö M^^aflfa recrttjec, livilket efftcr pra- 
xM U en 9tor gwi(atipn, helat. kvi?r , soldat .kostar 
nu för tiden *) 1^ JWQ d. s. m. och lii^ra att Iej% 
ehuru K. iM:t «a4gat 40^ 60 4. s. i)t. På bonden 
U^t 1 ä 2 gångor. }im hm .Wg^ hga? ^ta» j^ifiUi 
gå sjelf, lemnande heinnmpat 6<le, bvÄrigenom K 
M:ts ingälder formin*ka«. Au, ökas m KQpmn0 
ftjrka mest gpnom. deii, bosatte lftpdti?iRni»eM conr 
s«f vation. DerförÄ för/Bslås, för att skaffa bondes 
alltid tillgång tiU pefsonor att l<^pa och honoui lill- 
iällo att bli hemma, att m^n roterar 20 kfteckterofar 
tiU ett corporalskap, soin fijelft, finge va^ja 48ig en 
IlotemäKtare, bji^ilken yid ingång^# gjoieri^ttelae om 
fn 4S9ldat|B, afgång, kallar alla rotarne samman, då 
hi;arbopd9: skall ha med sifi: 1 eU 1^ dalen s. ni.och 
lott kastps mellan alfa drängarnei, hviiken % lotten, 
tage pe^ipgarae och varde soldat^ • 

*) Uftdcr 304ra kriget. 



( 195 ) 



. Mxtrifct vjver åihoaimejt tidet^yg och Alåiie i 
Sveiige ocif^la^d med dt låtcorporerade ptwi^er 
1687 eek 1689. 



t ♦ 

Sidentyg. 

*SiIfverdult 
Oemen dito 
Gylkndok 
Medel. 
Gemen 

Bloniert atlask 
Ostindisk dito 
^Satnftiet 
f*odefäänifnet 
ISnialt sTdqpseyii 
Fylesek' 
Fodertaft^ 
Cärtéc « 
tii. th. 



T. 



168y. 1689. 
VaroTna Tullen. V. 

alii; "ftdr 

• 86. n. 45. — 

SlÄ 122. 32. — 

•8. ' 8. ■ — 
136. 48. 

: m/ 97. 

30'64; 510. 32. 
18880. 1573. 16. 

71., 23. 32. — ^ 

1862. 465. 24. 814. 193." 24 

2636. ; 219. 32. 2277. 173. 17. 

3306. : 37Ö. 39. 418. 47. 43. 

299^ 374.36. 3000. 408.36. 
44638. ;?44l. 6. 10990. 647. 8. 



23. 

21. 

95. 

634. 



11 19. 

7. 26. 

17. 20. 

54. 42." 



m. m. 






m. m* 



-*-■- -^~ ... 



Summa , 



'i < » . 



7601. 



205&38. 



>• J 



' ' ■' ■ . ■ ■ 
Norderkläde 







Ö^d^n.^|iäsjnl«>n 121184. 30296 



29. 19. 1* 

12550. 3137.24. 5336. 1429.20* 

1137. 284.12. — — 

26046. 6511.30. 13682- Ai^^J30( 



. t •• • 



10312. 2977. 

13* 



( 196 ) 

Bnindbargerlakan 72^0. 181X 324. 

Dettatom Meianiskt, Slesiskt, Skottsk, Eiigeltkdt dte. 

~ 46105.33. 10692. 

Således 1689 — Sjötullen 2600 Rdr mindre^ Sn 
fSrnt, i anledning af förhöjd tnlltaita. F5r viner 2O00 
Rdr mindre, och 50,000 Skppd jern mindre otskeppadt. 

1694 d* 8 Jan. bonföllo Stora Kopparbergs 24 
Siste med menige man hos Gr* Fab, Wrede. att haa 
ville skaffa dem deras nnderdan. gjorda Forakotter 
ersatta. Många hade sjelfva lånt forskottspenoingaff- 
ne och finge dem förränta^ hade ej br5d i boset 
m« nu 

Forslag till inrättande qf ett Jerncontor. Na 
inkom till Stockh. årl. omkr. 200,000 Skeppand jem. 
Efter 8 d. å Skepp, uppkom 1,600,000 d.k.m« såaoai 
avance, 100,000 till K* Mit. 1,100,000 till bergslager- 
ne, 400,000 till borgerskJ i Sthm. 

Stpra SjdtuUe» i Finland 1664 rantade 29361 
Rdr el. 58523 d. s. lin. Tullkamrar fuunos *i Åbo, 
Helsingfors, Wiborg, Trångsund, Nyenskans^ Haa- 
g5udd, Baresund^ Porkalaudd och Wekelax* 

Meamgibruken hämtade Gallmeja från England 
och Polen. Rhenskt ler till Smältékrus ochGjutstenar 
från Frankrike och St. IVfalo. MessiQgen såldes i 
England. Frankrike och Holland.. 

Sidentyger. 1695 reste köpman Lenerin till 
Amsti^rdam för att se till om vinst, skulle blifva alt 
i Sveriffe anlägga sidenmannfactur^ Hans lill Gref 
F« Wrede ingifna relation Visar, att b var Brabants 



( 19:^ ) 



1 aln skalle kosta förläggaren 5 d. 16 sk. kppm. 
I 22 sk. mera pä aln än den samme kostar i iokSp 
contant i Amsterdam. 

! , , • 

^ Project qfver Kongl. Mjti och Cronans årliga 

^ferlu$t i Tiondejämet qf de bruk, som förr mot 
, genant er uti penningar forpaktade äro. 



Weiter Bergslagen, 

Sal.R^Marskens Gref- 
vinna. 

Gifver for tionden af 

sina bruk a) 
Doct. Joh. P. WuUen 

for Helsjö Hyttan b) 
Östgöte och SödmL 

Bergslager. 
Ad. Raddow för Bjorn- 

dams brak c) 
Debescherne förTibb- 

ble Brak d) . 
Adriaa Tripp för Es- 

perad e) < 
And.Boy af Snaflanda 

O.Markebecksbraken 
Upp' och Gestriklands 

Bergslager. ^ 
Henr. Leraoins for A- 

kerby och Hilleboda 
Gerh.Uebeche af Fors- 
marks. Berklinge och 

Wiggelsboda braken 
Ger också, i Ströms 

aCrad 1000 d. s. ra. 
Maro* Kock för Nils- 

hyttan 



Genant 

för 
Tionde 



dal.öre 
Silfm. 

200. 

« 

100. 



Tillver- 
kar årl. 
ungefär 

Tack. 

jern 



100: 

106. 
150. 
200. 



Skep- 
pund 

1200. 
300. 



Tionde4 

daler s. ro. 

Skppd 



800. 

800. 

1000. 

1500. 



300. 



250. 



200. 



2640. 



3560. 



2000. 



daler öre 



480. 



Cronans 
förlust 
. (ilfm. 



daler ttre 



120. 



106.22. 
320. 
400. 
600. 



280. 
20. 



6.22. 
220. 
250. 
400. 



1056. 



1424. 



800. 



756. 



1174. 



600. 



( iöÄ ) 



Ih^evuld Knisbjöm 

för Ulfshy tean 
Bergmst. Elias Peders. 

för Tholefors f) 
Werwirs for Dårkerby 

o/WäsIunda bruken 
Betaler också i ströms 

afrad 600 d. s. m. 
Joh. v. d* Hagea för 

en Veckubrytning i 

Dannetnora grufva 
Participantenre i ti. 

årens bruk 
Lorentz de Geer till 

K. RAknekaminaren 

för Osterbr, Döfsta 

och Griinsbraken 

Philpitadoch NefAei 
Bergslager^ 

Johan o. Gust. Börje- 
söner i Carlstad för 
Tuteino och Heden- 
skog g) 

Erik Johanss. Vid He)- 
leforssen för Saxhyt- 
Uin h) 



2oa 

100. 
150. 



150. 
300, 



600, 



200. 



500. 
1000. 
2700. 



1200. 

tsoo, 



9000. 



lÖOO. 



20.] 100. 



200. 

200. 
1104. 



480. 
720. 



3600, 



400. 



40, 



100. 
954. 



330. 
420. 



3000, 



200,: 



20. 



Summa |3320. 1 31 160. 1 12050. 22.|873Ö.22. 

Den 9|s:ada som kronan igenom de'hhå 1>rnkeb'i 
förpantning i frainledne åren tagit hafver kan esti* 
meras aldraringast pa 100,000 daler silfm. 

a) Borde ge tionde pro An. 1656. b) Fdrfallea 
till tioode 1657* c) Borde erlSgga tionde från 1653 
inclus. d) Sammaledes från 1654. e) Ftans contraci . 
esLciperas till 1657. f) borde gifva det 20:de d[ep-» 
pundet tionde sedan 1653. g) 6. bord^ betala öoni 



Aea pro An. 1656< h) tlftm braf exciperas till An. 
1Ö54. 

Börande ^nanserne 1660—1672 (af M. G* D.) 

. Enligt ^ora InqvishioQs Can^missioDS 0;x:4racte]^ 
finnes derQnder inbetalt mer än ^fter 16Q:2 £rs st^t: 



Till KqngKIMlajits Hofstal: 


339687. 


Finkedrbttn* 


8085. 


Hertl Adölpl) 


35907. 


Fbrtifica^iQn^staten 


77J26. 


KrijikfglketH ptredning 


200897, 


Ammiralitetet 


7Ö5137. 


BergsCoIIegiam 


209028,' 


JRiks Stallstateft 


34471. 


IC* M^:£fli bt^grafningsomkpstnad 


184913;^ 


rältsjfcateii i Pommern 


2218808. 


Extra krig«fiita)ten 


^5362, 


Bednet^ons^oIIegium 


18665, 


Jlese, uch.^flrepengar vid inrjlkes Com- 


1 < 


.1 . mi«»io|ien 


205732, 


Div. MilitÄrbetjenter 


520330. 


^k^^d^Hli^f Gymnasier och scholor 

MM 


11702». 


Summa 


5938583. 



Brehmiske och Vehrdiske Intrademe ock Sietien' 
4nr fÖ62/ 

_ Jhtradeyne 295832. 8. Staten d. 238382, 

.'^.l . Ppmerske staten. 

.i;-:-iu L;: tillgodo 32406, 



( 2pQ > 

GSlds aflMt. 25044. & 



^45a «. 



295832. 8, 



Sver^f riket med alla deu underl^gande pro- 
viMer* årliga och ordat, ^komtt är efter 1662 år* 
Qeiteralttat. 

Mn 3,735,588, 39 i silfv. m. aoin g5r i 13 4e 

' 48,562,655. 25. 
utgiften 4374031. 28 som gSr i 13 år 

56,862.414. 
Bdaocen af 1659 Var 3071979 — större än ett 
helt irs ord. inkomst. 



Sverige$ Riket inktmi 


tieei.. 


Ordinarie ränta öfver hela riket 


509501. 19. 


Fjerdeparto räntan 


50591. 15. 


Kopparräntan , 


309391. 25. 


Stora sjötallen 


757514 26. 


LUlaToUen 


191245. 4. 


Mantahpenningarne 


178462. 31. 


Boskapspenningarne 


57460. a 


Skjutsfördspengarne 


• 52683. 16. 


Crevä^spengarne 


3300. 


Sakören 


2300. 


l^fFejr till myntningen 


12866. 


En procento 


1409& 


Bornholma vederlags gods 


14000. 




2,153,353. 18. 


FMaud —^ (specifierade) 


361801. 26. 



( 201 ) 



Siåne^ Haltmnd och Bhk. 
Ord. o. £. O. ränta 
Si; iJdmllBn 
JUUa Tallen 
Siadarnes eontribntion 
Ma^lgpengar 
Fyringar 

Bohuslän. 
Ord. R. 

Oontribution och Sölfskatten 
Arbets och Sk|ntsfärdsp:gr 
Arstaga samt laodtbodaler 
St. Sjdtullen 
Itf» Tallen och accUen 

Lifland *) 
Cdlaod ««) 
Ingermanland ***) . 



1709^ 13. 



;ii:ii 



12000. 
14475. 

18000. 
5250. 
2000. 



302648. 13. ' 

27700. 
15300. 
12120. 

3475. 

18422. 

1500.*. 



•»•mmamm 



685^7. 

307493* iU 
54535. 8. 
5082L 



♦) I spedficatloneii : J af donationeme 1400a Slaggskatten 
33676. 8. LiceDterne 131,717. Cootribatioa i Riga och 
Dorpt 1100. Landttallarne i Riga 60000. 

♦♦) I apec. Adelns ^arntull 18199. laceoten 24986. SakS- 
ren 500. Recognition afSpanmåls utfdrslen 10000 IpC. 250. 

«*►) 1 apecif. \ aC ddhat. 16000. Stftdeniea Contrib. 1170. 
Station 14000. Fiakerier 410. Uceaten 786t. Lille Tullen 

4ooa 



( 202 )) 

Pommern ocb Witmar «) 140583. 

Bvthmen öeh Yerden **) 2958^2* 24/ 

BergBCollegu perionrile utåt 1660 -- 34836r 29/ 
1661; 38037 9. %. v. till 1672; 34805: 2& CoUegii 
hmett reparatipQ fr, 1660 itill 167^ 1480 4ce, Sum- 
ma Summaram 1660—72, 097278, 9; livnrtiB pneiid 
fitU efter statsanordDing 7^1005, de ofrige mååt 
skaflfas fr. lindra häll* IJppb^rden ptom unordniageii 
uppgår lill 8$066r ?8f 

KrigiColhgH anordning fill |>etjen|e 1660; 14139: 

daL «. m, 16. 1661: 33,135; 1662; 54,070 o. p. y. 
deasutoni of ver staten 166Q; prra årens rei|( 3052, Auj^- 
ment 700, att n&sta fir kortas 508 o* 8,y. Sampna ftSr 
ter och ofver Staten 1995^ 4r 30 Sre ^ n>. Samm» 

t660-t2,,>27m» ' 

mCfitt^UCollegii anprdningar poli aflSDingar 16G0— 

1672. Siinuna silftu.. 1690800. nenil. 1660 efter 
Staten 104,500; 1661: 107550 ^ till 1672: 1,104^925. 
uppbärder utpm steten 79349 

Camm^rCQllegii betjentes afloning öfver och u- 
lom staten 1660: 38218, 1662; 42555 &c. 8:a 855^. 

ReductionsCollegii betjentes afloning öfver och. 
utom suten lj660: 2353; 1661; 5473; 1662:9850; 1663: 



*) Licéi^ten 70,983^ Qraink pch ScheffeUteuren 60,000. Små- 
tullarne 6000. Wismars Stadscontribution 3600. 

*♦) \ af doiiatt. 2^078. Licent, tull och accis 33060. Landt- 
ränterierné 3890. IStädernet conént). 1^15850. Städernei 
B. Oréy tievllhflug 112,60^. Stadens Brehmtnfl ^oda Contri* 
bution 2i5dä0^ Man érinre ^igNtis Bjelkes breif DdaQ^ 
Arph. Vl:,p. ai. . . ' 



j 



( 203 ) 

114068; 1664: 11940 o. b. v. Summa 1660—72; 
130304: 19. Man finner att Staten fick drygt betala 
vidimationerne eller hvad detta Collegium då förebå- 
da. Se PelaG* Arcb, 8 D. p. J94. 

Job. Eké))|a8 anmärkning. 

CommerceColiegii stat. Sta^env tillordninglööO: 
16125 1661: 14725 Ac. ^nmron 1660—72: 2>1060. 
Utpm ocb efter Staten Sijmma 1660^72: 196062. 

Nb. Räkningarne rörande Collegiernes i^tåt n^p^' 
taga en mängd columneir så ; Debet som Cfédk. 

Sluthalanee med gamla Banken Ull )673 df \ Jan^ 

Debet Credit 

Fruktbart ca- Lön och bp3tällning :16315t 

pital 42244. Gälds betåln. 57930* , 

Ofr» d:oo.in- Ambassadörer och 

tresse 52457. Commissioner 2445. 

94702. Debitorer skyldige 50315.; 

K. M:t ocb Kronan Kongl. Reg« till 

betalt för inlöste gifvet 12176. 

.Bankofedlar m. Cronan skyldig 125456. 

jiu ^70067. 2(j4770. 

S:a 264770. 
Styckehandehvimten 1660: — 1661: 5046 d, kt 
riU 1663: 78185, 1666: 382275 Ac. S;a i660:~72: 
1182905. ' 

Alla ofvananfSrde uträkningar synas vara af 
Lars Dalman, som uppger sig för den sista revisorn, 
dervid uträknande att om styckehandelsvinsten an vändts 
till Ammunitions och vapeiis anskaffande, hade dylika 
Jiunnat fås till mer än. 53,000 Skeppunds vig[t. 



i 



Bidrag till den svenska 
Hufvudnaringens Historia. 

MJpn SvMtka hnfTadparingeii BrftnviiuI^ranDingeB 
bar äfvan aiii bistoria, för hvars bearbetare man ock- 
aå bpr akaffa materialier, heUt. detta ämne bar i vår 
tid upptagit en ator uppmärksamhet och man meran- 
dela öm Hakens historia har många ohistoriska be- 
grepp. 

Redan i K. Johan ni;s första regeringsår var 
brftnvin ej mer ett »^plågomedel,» såsom i K. Erik 
XIV:s, utan ett medel mot köld och andra olagenbe- 
ter; bvarmed skattedragaren kunde betala sin skatt 
K. Johan III, som gaf sin bror fn förgiftad ärtsoppa, 
var således den, som först i Sverige gaf sité foll^ den- 
ni| dryck som en näring*). 

Johan <&c. Efter det, trogne undersåter, vi for 
närvarande Krigslägenheter skull måste ännu pä nä- 
gon tid hålla vårt Krigsfolk tillhopa Tid våra och 
Sveriges rikes gränser, till att förtaga fienderne att 
göra infall här inne, så på det de. af kjöld, som nn 
bäl*efter tillförmodandes är så ock af andre orsaker 
icke måtte, fara iUa, derföre bafve vi låtit^ägga vire 



*) Troligen hade Krigsfolket under Liflfindska kriget i K^ 
firiks tid fatt smak på denna källa till hjeltemod. 



9 



(205) 

i 

tr^lgiie unddrsiter i fitftderne en liten ^elp nppS» till 
att utgöra i Brennevi». Ooh är vår gunt^e Tilje 
och nådige begfiran, J vele vara obesvarade ett ut- 
gjdra af vå« Köpstad Jönköping En fjerding Brena»- 
Tin, lefvererandes det till vårt ftltläger med det alv 
lerfSrsta. Såsom vi oek vele guneteligen eder här- 
med hafva befallt »tff allt det brennevin, som J eljest 
lomnen komeNi åstad Or penningar måtte i likamål» 
to bUfva f5rdt till förenämnde vårt fältläger. J vele 
ock eljest vaim fSrtänkte att gSra tilHÖfing till lägret 
med alle andre nödtorfter, éerom J vare Mi^rtfveise 

rf 

tHUorene hafve bekommit, gjörandes demtinnan som 
oss är behagl. Dér J trogne nndersåter vele eder ef- 
terrätte. Dat. af vårt Läger Hvalstad d. 22 Kov. An. 

(Originalet i Jonköpings Stads archir.) 

1619 köptes 2 kannor bräbvin å 2 dalei' till ett 
depositionskalas i Upsala, då de unge Rosenstrålarf- 
ne blefvo studenter (se härofvan p. 72.) 

MnA^ kriget i Lifland (1627) måsft Riks Mar- 
sken Gr. ip DelaGardie låta bestraffa en, soldat^ s<im 
Jf^rat en. qvinnfi, bvilken burit bräovin ^tiH honom; 
Grefven förböd adelsmän, som bodde å hans förlänin- 
gar all hr^itiqubaiidteriDg. , Men nnder Orottn. Chri- 
s^iiias tid bSqar **^<m märka, att adlen hade' 
brännem^ijtf^re i sin tjenst. Under K. Carls XI;s 
fojTinjndarregéring nitälskades fÖr svens|ia bärviners 
tillverkning (se härofvan p. 74> 1683 d. 12 Mara 
limn. Qouvern^ren ofver Norrland Jöran Sperliog aö« 



( im ) 

filckt ittindre oreda föder. 4lMå myckna eeh - <h 
▼»bolige hreonevijns briMititfrtjel uppåLwdotaf sigi^ 
i tby au teke aliiHa9t knafMnde 9lår i^k dheriUk 
miMan.0ei, »är Qudk ifäUiigMfJaådei medk godke 
åhr^.gr^tr mit éJ^éeå oci mfHua ttddgi :Afdi iM 
samme 9htt4$lige Mhri^g^ dt^fvkiidaB dhen till mn 
<ådan eyeete, alt all Aaft aom i landet ti jatat, b&- 
de BoMater oeh boader, dragaji <iU. bMmiavillisdria^ 
Jcaaito, Q€b aåUdasSMÉfira båda hUsaii; aeb madaH, 
otch fpRMiAina både cdstir pdb ^eaat;.,tiU«litft.|prtyga 
hvadh slaganiåbl, dråp aoh andra a]ägi»iih^flier dhar 
^f flyta; Fdrdeadbttll .baffar jag icke kunnat förbigå, 
medh mindre Eders Kongl« Maij:t jag i djopest^ mor 
derdånigbeet sådant uptäekie atkaHe^ b^jj^oi^^ndeä diter 
boo,9 mine underdånigste och pförgrijpl^ge tankar^ 
här dFvér; Att jagh nenibl. intet seer. härd dbetta 
forderfvelige oväsendet på annat sätt . skall kanna 
forekoinmas. än om Eders Kohgl. Maij:t' täcktes for- 
otdna, fktt antingen, ttthom Pi^ste^skapéti tnge flere 
på Iftédet itf ' giesfgifi^are finge braka brehnevijns 
pannor, etter ^'ch att alle dbe,- som 8héfR' nyttja vil- 
le, skalle obligeras att utfagiFra tlH Eders EongK 
Maijit- något erkleckeligit dberftreom-ihlret. I med- 
lertijdhj oicfa till dhes Eders Kongl. Mkljité nåéigste 
resolution här ofvér inkommer, har ja^h f>efalH Be-^ 
&llningsmennen, att dhe vidh alle pantningar och 
executioner altijd först- skalle ' angrijpa brennetrjnä 
panfneme, dher igenom i något att** skillja bonden 



.( 207 ) 
f|^vi^het««C|ta^hMMIP^^$ il^#«iM»MefM 9)Ka4i(r och 

;/ ^Qi^IUfUd bl^- I^fiungens iippti|Si?]^sainhet s& 

Jiif^e)f,% åt.^d^iUi ^ceodey ;jitt i Kyrkfcigao,. som äi|«ii 

,^lfl^^,:!^(S: CAPr24j,pcfiSterne tiIkad^s,|iU såframt 

J^9^e),fiU^ jB^f^lmm^i^^fåd^.k^ och h^^mtUering 

s^m 4'(Nn CMsb cberaH.eiQib^ intet ^ii«tåm| hviirljll 

j^mnmdM i>rS9fViii!» al<i|åfy{lpadf, skulle. ^ luista siaa 

^li^ii^R iOdh ^^^faetffTt — Yi4 jenmfiljrjUMle här af 

i^.00h\frtt^H'kmimft^ tAM» liv$d l^g eg0iitlig[9^ 

JViU ^tiga i Svflrtg?* .ÄJfip.^aannn år litfardad^s w 

*«Mk p4 ^«cis § Miivjift» ; Brygg^r^rol^ i Stock- 

M|ins,s(»d #%k tiHätfk^ ;flU få Migep bänpa 20,000 

JX^nDfNT) spw^lÄt, 4ftOÄ> fi#]MC«|s. ^t to .PäIcjt j^ilf, m. 

MMiiiM} *) /(Sc^Qbft^^^rygf . E«*b* fick forbräiin^ 

•lS0O.'Xmil9r, ^i4i«>;ri C«rf;5CrouÄ 600 Tupnor. u. 

..::.. Rå dqt|^ 4r^.bar;(^pk;^ldrig kunoat v«x^ la^ir 

Ä^fn^itaf »t ^^g^. jpå åetiM ^a börjat tnpgnii, 

Iipp|riid49 :4ti^r{|^KMi^m^o må 9in f^^t riktad i«>^ 

roten. Vi Mmä^k^:; : t . 



I r 11 ■ i I É 1 1 



•*) Denna förmån fick Stockholm hårde gälda d. S Jcfnii 1686;* 
dS eidén blef lös i en b ra Ii ti nsb ränn a ned hus på 
Norréma^m^ hvarvié i «20 tinttnar 50'qvarler af^N". IVialnt' 
' mod 200(1 hus och deribknd mQr än 60 kofttligeo uppmu- 
rade lades i aska. Öster om^Brunkeberg, Westei* iinda^ 
till Drottninggatan och Norr ända till Rännarebanan ned- 
brann. Danska Ministern ansåg, att om det varit starka- 

.. re vind, hela Norrmalm blifvit förstörd. Om man hade 
räkning på hvad Sveriges städer, förlorat genom yådqldar^ 
utgångne ur bräiiQener, skuUe man hupna. 



( 208 ) 

r 

VUmtMi odk oftrgr^L fti^^hfg^ fmru Umåm 
kudde någorl. hjelpéi uimr åinfMigdom he åj^mmerl» 
den gemena wumnen ock åiermaimeny eei kSgm ^ 
perkeien laitmre bekomma .$inn rWtgkeier ack émgåf» 
der^ $å oek kväka tblamd éro enakema tät déft M^ 
manna irångmäM 4 landet: ^enåndi tUl MSgvåå^ 
i&me Hr Bar. ock Landik. Nih Qripenkåéhm -om 
föredragae uii Secret. Viskaiift vid K. Mne Siåw^ 
dere $ammankam$i < Sikm WW* Sftadt fn Fahlvn ti 
Kyrkoh. ^kmati. Det n«dédad«t Gjdnrdl mt Aammk 
E. F* Hjärne, bedjande G. i Ml artikel i om tim 
tidning läsaren att med uppMirkianiket låsa pwM* 
ten n* 9. '»•om liaindlar om det sjal oek kropp fih>* 
derfvaade bränvinet och horn ofSravarligéa «let aa- 
der den svira misivexten i C. XI:8 aieta år fiktirde 
många 1000 tunnor spanmål odi sikért fSrkortadadek 
genom supande delr genom boager många 1000 nanaH 
skors lif;» iilifiggandes: »^Vår ninr. Regeriiig väte 
derf5re af Gud välsignad som botat en så farlig aotii 
Den nämnde punkten är: 9) Jag vet att i Sthm 1697 
accisades till bräovinsbrännande till 70000 T:r qpaa* 
mål| då. dock det året rar missväxt, som haa berätta* 
de som hade inspectionen öfver acciseo, forataa del 
som intet accisades f5re och stals fram. Hr Arcb. 
Dr. Urb. Hjerne ^) uti i|in Surbruns l>ok som sist 
upplades åf 1679 nämner på andra år större summor 



*) U. Hjerne hyllade samma principer om ratten fon 
den b&sta drycken, hvilka nu åter gdra sig gäUaade» diuni 
man ej aktat detta "Hjernes testamente.'! 



t 009 ) 

«<tn liMTJiliMt ueistt fBr ifiiltili;' Brftitfltt^ %W 
giméMi fåfi 30& år iMdMH sftfodes som én Tysk MtfActtt 
iM QMMi Fjwcmcw Jod skrifv»^ ^Bml. uti Aj^bé^ 
Ina liftÉ<leftili»tal Spiritat. vioi efter det gi^åéW åi 
yfb^rnSmtuW!k.ht^k^åw a}leöa«t i Apothekeh siséifl 
•tfr meMtnMiBy étt krafiYaUen att iraga kråher odl 
Mfmr utjic ifter ockMrjrdéor, % • Omsider fiiairéfnf 
AfDlhrimse^^säU, som b^^ntesvipa denne sififliiii/ 
inni och Iftt sig. d^ behaga ooh lärde hän si éli bcljr^ 
gare^att destillera samma spiritos^ och han sedai^ sina 
gmniiar och 'så har bå<)e destillerlcbnsten och sapjB* 
bruket p& 300 år utbiredt sig som na tillgår ; ; me& 
somi. i No^landen inga drnfvpr funnos, så grepp de^^ 
den ädla itlideh att destillera deraf bränvin» UtL K^ 
6* 1:8 tid Tar det intet i bruk men sedan tilltagit 
småningom och ändtligien blifvit allmänt. 'TillförenV 
attt-iffén» Vetldeiiv begynnelse Tar' det oknnnfi|t och 
folket lilåade Täl och lefde länge. Hvad yer^Bn det 
hafver, så kan det hafva någoii nytta med sig, när 
det brukas som en medicin el. som ett meipst]*iiu|9,; 
aiU draga kraften ,af kryddor som sedan brttklia< till 
Biadioiii«( /Mea medicinen skall inlet oftare ' brakas* 
äit man den behUver, el. jtist gör den skada. Eljéist' 
tytkes det Teder^Vecksi déh solh den brukar, 'si här'^ 
det sig så: när den spiritus frumenti el. bränvinfån-C 
gan kpivinicir |. magen och delar sig i kring kroppen^ 
så goj hi^n. spifMus vitales tf» aaimalee (lifsandsnrné) ' 
rörlige . och uppfriskar dem ; men något dérefteir ' |^ "^ 
bräAvinsångan. hmtt Bi kroppen och tager med af! 

(i Del.) V i4 



( Ä«0 ) 

AtOm Mr MM att *i am jtftMft rfg 
•it brak 4«tt^irifca« imtt^mtam 4b &mI ofta ■& ^mk 
k» 4««inir Mk 4m bio«iMåi«Mi går. bort» aå 
llpuMi 4*9' •■ Amåtftt, tm fikonaln» «j 
f(# oaMi4or iiHfva 4i4ia, ooai firfarfMbotm 
liwr .o«h 4et vinro ir, ariMkakaa br«a«iB <iil ^ff 
iMt^fiUmn, trttor, ■«0f4eB^ iksiDiil» 
bvilkM btlairiaMMMbrak arfmöa «åv ^vitt 
lighttM Mia Cbiiataa oM.OrtMffat» - 

CarlXIIs krig hade fitmiDBtone den nyttan med mg, 
att ef lemna nigot ö/verflod att fSrlränna. Men mef 
fkAndetnM f riket— iVX folkförtryck inkom också den 
friheten. VI fallfSlja för aaniiiianhangets skull deor 
M Terldiknnnigfi drycka hiatoria.*} Vid Ilikada|;eii 



*) pe gaaUe GftroUiiefne IteaiaSktet vader fi4fc> onaHitB- . 
latittande af allehanda krftaipqr och baijaée f^pae.^ aN^. 
flera fUskor, för att fördrifva dessa lieaderi an d^ hade aränL 
I en Råiambsk fökiebok från 1720-Ulet och en dylik, som tOl- 
lidrt FnMr flifenbock, StfemskÖtd och Säck, deri recepter be- 
Sfat alfkflfras É667, omtalas' r9Ä fO slags brånTin, hiFaribluid 
ett h«bMur ''jBireaiwi goét.mét Oi aatfl^ kviiket AfrsaMee ami 
bAfTer^U bJtaigaUa, hntlok m. ai- Maa iaafr daik a£ all^ 
att raran ännu ansågs soni.en apothelMtran^efuifu da ^nuii. 
gå husihödrarne sträfradc att lära sig bereda ett så alloiaa- 
nödigt ISkemedel; Af en tunna sj^anmål ocH, en skeppa l^ifré- 
a^M %0Me' mått A 24 kanAor godt brånrin. lieCU bereddei 
deelci Miien åfenebfir» rimibae, kirAir, ittfl^eblr, blftliv 
pm4iilw?a|. hrett, myrs^aoiiar» Mbtrmié, m- m. oéh fick ll^ 
•kilU^a n^mn ofta beräknap^e att göra sin ||pp^a«ra .^tf4>- . 
lig» t. ex. :^ BiUtttuu bränvin, slaget på angelica, pimpinelU 



( äii ) 

f?8l tfoTgé Éig fMiiémiii ttU nSsta iiliåiki iiden 
n^a btSrwMiaeciieni^ otd^iSratt Inlda åérsit W^ Mi^ 
rhigéghM, sMi ktmd» tåla dcatt, ålades iGiiigifv^rit^ 
Ordfiingm ifH hraij» Chntgiftiire ätt tartf ^ fSimdilt 
ntéd >ii£éfir'o«å dubbeli 'éi^knnti^. Blott 2 å»^ eftei^^ 
d«t aedå herikéåts af briiA^ia niåÉte E. M. fiåål¥.ém^^ 
tMJIg oeh aryékanricÉf»(l^)ntgå,af h^HrW våfåiis' 
våfrätfdelr' blött M tiMfc^ktiappt förbättrad, up^aga/* 



•^ ', 



4bc. bra IB# colik; Säl Fru W^åefa HttmmartkUldk kfafn» 
wmkn^Mfm Imh éeftsiamt^rst PrSlierrinnaii Råiamb 1729, der 
fcaiMfki IranYin, rar yW da^tmffring . kiryddad* med gria ▼öb-a 
*dol, bi^^n^en, ff|t, bäfrnga^i u^. ipi. mortåJgrU^mt, iep^ 
aldrabästa ef ur tal, Hi^mäMarinnati Fru Maria Berni^,ma^\ 
nérj som var des|fciileradt af franskt bränrin på ett ^traxWe^V 
fälld dof hjort' ryckt bjertä (hjorten skulle skjutas 8 dar före 
BarfiioltffkiåBinatten); lagdt i blinken i a kannor spanskt yih. 
No4kattnet vkvNe åtfétja» mmt 4et feta borttagas. Bal, Ort f. 
£^i7»f4l«MPiefis hl^a åropp/^flirinag€uafikati fMh^ka^v^. 
tfir, der lilMticka, L^;pum sanctiu^. ni. m. stilUts I st^pjifti 
Franskt branTiiv Éjelkei elixir eller j^eåibränvm ; SJ fUfejiff4fg..^ 
halaamj destillera^ af ^piritus vini. i Droitn. Ulrica Éleonor 
räi maghaUah ihgredierade af ven enhörningshorn. Andra brän- 
vitier fiiigo namn af ' sina dygder t. ex. Stenhränvin, sönderbrytaii- 
de sbii^ bidtides af- hafreMalti kipydéades med Mienbtacki 
(saSifrafaV SkallfS, tagits. på ^^nykttr laaga^ SlugirmkPi^ ^^ 
Äni^utki^d^ ^d|^ jpfoct^r D^rieti^ 9r4inisra ''ajrkteripåtVrnM 
Tissa lyukdoinar, BränvinsDosts v^r — "en ipatali^ed ^ftfix, 
nödtorften.^' Oå såddjes hvad söm sedan vext. Då rar det 
mediciii, inéri knkift' företog sig hela svenska nationalekonom^-"' 
en 'åti koka' tfäiirer för det stora rikslazaretfet. ■ ' * -i^A 



jCf 



.1 



( 21ft ) 



. TU Aiknl. J334 vmmim . niai»in i ati foitslmi 

Im, Bjfk M^nriiiateäMii. likvSl var 40|i fh m t^ f»* 

ftinaé» vv^M^a tfikrsi» .tuMrkånai») li8M« ej: tillie 

taabtrofli t% hni dm MriMte» Hmm åQ^pMUaft- 1 
å0 not bsiniteidieteii Ar ftHnitet himl^ Ocb hnt 
MidSaio om dmtk fmtakm g^b% wn giSr .ntonudcMy 
nticapad till ett Guds belite, Ukare ett Mtaiis baM^ 
fa», Tftdcta står appmärksamhet hoa bida Stlnder 
och RegariDg 1756: odi B^ariagfo ▼Spdi^ ^ 1757, 
afitar briaviaiArbodat, gaDon. praatarakapct till Ut' 
kåta agM-Mvartygalia ooh edkta vatka data frifWi- 
ga Sfrai^gtfraiide af en förrind diet* JuetitieCanslani 
EL StoekenitrSia anbefallde 1758 Coasistorierne^ att 
tillhålla pregtcfrtkapet, att oppmana. folket, att for 
derai egen välfärd Avi{ bortlägga, mil Imi tiU daa 
skadliga Taran odb. söka komaia dfraraaa. oek .gica 
tig lUCIoai ea lag emellan att aldrig brikma eller 
fiSrtttra brflnrin. Snart' knnde Regeringen intyga, att 
att''Iliogt mindre antal criminetle mål Vid rättérnefS- 
rekommit än förut, anseende K. IMu dan tidea 
Tara den rfttta, då iobyggiirfi^ i riJket.b^t stode itft 
Sfirertygas oia den allroftanfi ayttail riket tiHakyndaa 
skalle^ derliat bränviasbvinning istfodigi TOre a|qphS- 
faoées. Oeh^ heter det i ett K; JMbr btef till Biako- 
pama^aldenstund det skäl som af én sedigare lefaad 
tages, egentligen är del; ämne som af prf^jsitc»ri^|iet jr- 
kas bör, såsoni. hörapde tiU dan ohijatUaedal|faprty 
hafva vbfnpinit oss föranlåtna eder härmed i nådar 



' t 213 ) 

totibefftila, ået J tflhikri^en Presterskåpet { edert ån- 
fSftriydde Lån (Stift), titt^ de idkeligen och ^8 det be- 
>rekligaste sättet fSlrestiilA riliiif^en itédTftndigfaeteli 
att tffftåmedtälverhningen ocå nyitjandéi é^ ek 
^h¥a^ k&äkéh éj aUenawi léOO å)r$ exempel ifiéét M» 
ra mldéiet umhärl^j^uittn' eek hvars ngtfaiieäan déa 
tUlverhnng € denna, $ednare tiden upp/itnnen if^éåf^ 
ibarU ock Ut tå ringa ätt denmmma^ jen^rä ' m^ 
éen otroliga ikada minbmiet både i andlig ochtimlig 
måtto medför er och kvMä gMigen eJforekommoM^kaii^ 
äå länge brHnvintbrännande br^at^ éj bi^r e/« käå 
komma i eomiderationj då J)råga är om: Hkett 
étmnAgtdiga nytta* ^^..^ 8& kanna vi ej annat, dt 
deeseförettftllnifigar gilras af dem,soinejiifindre i efr 
terdöme äiiJära b5ra andra f5rély8a,än g5ra osafSr* 
liO)ppnmg om en si dhsklig terkan deraf att Jiögek 
Jth^ hr&ntinArånnande ef 9ig MJelffHifuHer obh eå 
J9tiigtigare huihållmng i itållet antagei. Yi Ofirer- 
bmlne beaSijandet af sHt detta till edert vanliga nit 
Mh ' haf ren i att binda pi Ftéetenkapett eamvetén t 
fall de wåtfenl^ tä^fallcj iom 9^ nu yppat ^under^ 
iåta åif nyttja alla de ikål^ iom både €rud$ ord oek 
en $und ^ertanka g0ha vid handen till ett $å nyt* 
f^ ånéamåle ff^nande. (Centras, af Carl Amell.) 

Die^ealfCe vtddades af Regeringen en Dr. Ste» 
pban Héleii ttaeiat: F^fman^g täl bH^iivåuiupare^ 
ibeé<K« CeUk Méd. censur tryckt 'Sthm 17S4 m. nr* 
Oeben yiUmttm inan» knhdé snarti ett tryckt bref iiitygiiy 
hora efter -%»MiifiAsf&rbttdsabbats<- och hdjgtfdsdagar 
inÉea må auMiidigt i%v^, biWop afltipo niu bnl- 



< ai4 ) 

|«r<vsli pro, matt ii%eiiitlU|^ vOm viU#if I mwr 
WikobwMi, baedlTtrkArcni b«4e wi fritttd Hd ski 
^fb^t» i ttftUnt for pi krogen, nakar kfida ea^n 
^dpamt wb praitar bada tid Ull nyttigara .aj^uielaatt^ 
mag W^jjj^* »Maaige man §r för iin^yft alt iaka kuaaa 
m d^aaa mftrkliga njttao oeh nir da tUlika .bat8|ik% 
att don tfattiga, aom i denna birda tidan sftkart för- 
CittaC kaagar, no far brdd till ttiqpehillcy«& vAlaigna 
da med iaaarlig glUja höga Öf varbaten, som mod daaea 
.viaa anatalter förekommit en aliia&n ndd. Man bas 
fruktat att an ai baitig omväxling åkalla fömiaaka 
ji%ra qnkdomar bos dam som bmkat denna dryck 
p4^m dagligt bröd . • » men tvertom är mig med 
a&kerbat barftttadt, att bcKnfinssnikara, siMB lega^ tiU 
aiags nndar hela den tidan dfayras bifiairuifiloiTad 
?ar tillräckligt, gå nu mnntra ock bafira aa g;od hel^ 
aa* Si stora ting äro genom brinvinaförhiidataMltta- 
da. pä denna orten* Jag håller föijtdajuiIcnU. ^föKa att 
livar oek en irogen i!bmien<aeh reidl|ig^anakiilidar-f 
fåta aptå Snska, att åauonelaan af :bf äaifia aWlfg mar» 
mt npfdifvas i vårt samhälle, så fdfekanifnaa aiåi^ 
igrndar ooh vårt bad stiger till en , aä^el < atai vi 
länge efiadängtat«n 

JLinné förtrdttadea eaiaUei:tid €\j aft nn^va daaaal 
tK^aiga» nykterhet utså.gitip^salai^ till efa<.||i9MHig. 
17Q1 ulgaf han en Akad.disa.mn Aa«wtW^tM^^«ia^ 

bii^ka^)éyom är på ^m^m ^ng •^^mimmyjtk^ td 

flttWii W«Wg ocb bmBar i f raiaa]Mttl#i«li« ^ 1^ 
WjMWftfl^sa, n^ol? MiJtfÄ i da*;yä|^ 

Hä£ är kro£lifvat ■igiii»^*^ Mån^ ,^^^i&A » ^^^ 



( 215 ) 



Wid M lnniiilB aMif äa bM Brilman» Dan CiiV^ 
•ka filTTaBidllin^en i 41»' banb af Hftrbarg dfvanatta 
jfå faaat spfåk -«» anlliingaM* 1764 di a i oi l erri a hmm 
om AkSi^Ma (^é*#iff /riM»ealj»),baviganée data a^an^ 
Hgkav IBr vällt aanat hrak äa dat dllfiUiga iBadial»i 
•ka. Mfttkligt är mu Pmtaa (L. ajaif) blaf mar ia 
70 år och raspaadanten B« Bargiaa 60 år. Ham 
väl^ omr. man aldrig gl5fliit dan atofa ma&aana Ofdj 
9»datiaa tätaka firdarfrar vårt dägta — *— aå alt da» 
aam kan afdrifva danoa fiaada nr laadat gilr fl&dar'* 
Baalaadai'8tftrra ^anat» äs daa aom kända knfva d# 
tapprast* oppraiabapar.n 

, Man HSpkans Mtaiitéra föU^darv.Iioaéivänttar 
oah gynaarå satta. Ifattao aåadas acb mdasan pi« 
togs. Undar an^éaragenmniat åtar npplifvadas bran* 
wiat, midl^ itnder aUl krig mot äfvarflöd «). I Sv.B* 
Siindara BrnriHaklg af d. 15 Oet. 17fi6 mdtar nBråxiM 
daviaabriUmaada tiil hnsbiihof.^ Datta ma^fafa mot 
S^dab silf*' m* ådig abmtitaUa* aom babadda barn-* 
maa, samt léapajra mad ttar oab äng, ryttaaa oeh; 
diagaimf m. fl; >*- awd pamaribån 16 till 2a6fam^ 
närs lymd* lagen krog finga- baskattas för mdMbv- 
än 80 kannt rt jarsäljniag. Nn hade Ständaiw?iaba- 
tal^ffittsitir vaalJfiyisbägBla agrfteyntan att begripa, att 
Asrmad d#«| makt > snart skälla varda waåmDgML 
Iiaadet Var -Smini fega vppodlad^ > brinningan vpyja* 
goda japtinlNmnakqMiten» Da fsitiga Ucfro aUt £m- 



' ■ I ■ 1 1 1 



■v*" 



fkUåxiSUMA^omynMgB bmk sT Mtak lid h«gt rite^ mea 

^bmaea JauHia (^ «!va> uisa tUs 



H 



( 21« ) 

QtM att im fik« bkfro filBm. 9i iåt€ ett 
0UmäMi ménOfe i filjd af mBmåm Mi. Di Guiai 
BlirfCfp^iÉMii falt ouJlMi i IwMleft, fcavcfkto hmt 
177!2. d. 6 Sépt. fSni sOiidMve att iiaga .Éiy bevO^ 
■lag. lite hmbahofabfåaaiageB, Stfi^em mm deoj ftr 
l»0dfidai» ikall, bahdféa in4iraga% ooh ai ining 
kmn é. llSept. mil htSmicAubt^lhm^ mek\f9fHUfmåms 
iMäimr o^ pi ImmdHj rAdkm knaaaade aaad kall* 
aiaaigiiat skida dea vanaiakt, hvari mjcbmkettm af 
sikala iabyggare mg bafaaai), på det att ej w^tmirmmå 
9Mdi taiite Ora wmå tig Mila«a aM^ N» Mjda 
nigra år, tom allmftat bltfvit iMppritada. Man tälia^- 
fmåm lagéa aiad alhrar. 1773 fM»M<Mi Kappwalaga* 
M att.bfiowiaftjrg ättvefkai avaiiikt aide a br to v io fak 
\iå 100 d. •• m* witm ej fiaam pi vinkibttt oeh kro« 
gar« Oeh likvftl OfkniiMidbe i åtete kdodagaplakat 
mm an nkaee tkördi fta i mÉaiuiniiiiBa glfriia. 1774 
fiek Koaimgen det nojet iilHka fri aoh obeMmlrad 
iVaaaiåleaC^fva/, ai ai|^ af da tiH liränf^nabrfiiiiriB- 
geaa håaiBiande aidiget- vidtagae i&tlbdafaigM». Ii« 
kiMei 1775; dä^ »Irea apanmåkhaadän laoia rifat 
be&iadet feån äldre réstrieibner. ^^ Man nftae fidt 
iUa cadacnt.n D» 14 Sept. 1775 gfe^rdei vattarKg^ 
haniledes BrftnaaritUIi^irkaiagen irard«'étt itégafe 
niftr au. skaffa allmialieten en måiii^ Mlgåag af 
kiiami>9* Det mr således -^ af det bé^mdm $$iM 
fiir nMiHgt brämimåH^mnd^. Saaft Uef fit^ osi 
nedsatt tall fär 8panttiålsi'i{f3rte/. En vM undarii^ 
tad fftrfattar e fria da dfl^afftUlskrtfiperGi^CaMSdMt 
fer, ttf ven derfiha sa håi^ wmmmt af ädhib^dAnidei^ 



( «1T ) 

dtagiiing, iMakégkét 4 iienna ftfven i finaneioh hän-- 

•eeiida raiMMmrfai åhiMMpecidatioii, Deå wfnhgtt 

primas motor ir Qni^G. Wraogel(Méf todanLaadt# 

hSfdiog), hvilkaii vafdt Ör4t i den förita btänTint*» 

4ireetioiieD, hvari lodaméter derjomta voro Pretrid* 

Boja ock StatsSaat. >Lllfeiicraii(a; Ödet ville, att da 

atfait akolle komma i aeaighet. Den snillrike Eh» 

reiiÉ vtt td yttrade darvM; detta botwmedtei qfJm^d$i$ 

JimoMer lywet IA# det^ då mtm ger en åfmk Hif egei 

é^éppade hleé att drieka. Det var på denae €lafi« 

Wrangebi tiktyvkan, Calmar Slott inreddes tillE^pan* 

måtémagasiii ocb brinyinsbrftilneri^ Calmer Unions* 

aal blef meé brinviaatmmor ornerad oeh K. Gtiilaf 

II Adolphs sftogkammare, der' ftmra dess sing meA 

han» oeh baas gemåls vapen ornerad qvarstod, fylld 

med spanmål, vintaada sin fSrvandUag, tram» 

feA af foHa brännerister.n Wadstana alott blaf 

•ek inredt tttl Magasin och Kronébtinneri» Slotts*' 

gratvama fannosfaHa af wisk odi dranké KtfiramÉ 

ikppffUde af osdMt «eh • nobegärligtn Ktonobrlnvin 

tiH 100,000 kannor. 1780 i S. Britas eapril bada 

ttl^^ vid brftanériet anställda arbetsqvinnor sitt mat» 

bord, under det K, Gastaf II! ftide bennea reli^nier 

liled sig till Späa« Den enda trftdgåtden i Cavlscro- 

na på Spairfiska* tomten nedhöggs ftr att aali^ga 

Kranobrinneriet, der vattnet sknNa hftmtaa firån 

liyekaby oob -bvarpå -Kv Iferloroda Tnnnisr g«ld. Witr 

téibeten ^eh nnderiånigbotan ktmp a de ^ t^ ö, n^ ^i 

KfUgfansbft 4MoékbolmdPofeta» fSr dM -ny». ifeUmt^ 



( IW ) 

itelMi. I djUka f5tsäkr»4«i, att 

Qai fprplga åkalla vrån 
Enat dal vi kalla .ai^ 
%M an lail tal boiMi vam 
Hinoa.vi a.ag 4k^ . 

Harm Bakap LiadUoai i Cimilir tiH 
yvattarakap i^qianada dam att i afaaariiaf åiågga 
4a neaMdiga GadCraktif an att bafar4ra da »agrfa 
Iniaaerianiaa ftfi4$a|ai9 fir »a allaiac kakaiit. 

Ooak UgiKdlgaMMi potiiiM a^ lydlig äram: Man* 
l|a»t.ax. (t779; d. 1 Daa.) aO?ad irpaUtikaaf D» 
avatar: dal lär vaca Sui4akaadui|aia. Hva4lrSiaia- 
koaakapt Da dr»«fcar diagvamia tiU^ #t&r. loiakat i» 
gaa på tlopfl aah f varar intal dacpå« 

Fikftind ^laaarrtill ioiH aah *l«rdaai Sr ban 
gwtU Åtimiai#aa.Jfar aa aaa^ #Aljar biflavia M^gL 
^jilagafa .fS(r Slaleii An aa mP' skrifear Tara allat 
aiMiani alap|4|ir ibap några rlaakar» Jag Bnafcar 
J«g atåtta iafv» daa d^, då i|l|a kaUåéar Ui ior- 
vaadlada tiU Uqarar-^kimnfr, aUa aiHDiavaff »itt kv9igaf^ 
ra aak alla iftaAraiili sapaiaiu 

9aaaa 4»åri0gjtgfBp% nyana historia är allt fir 
bdkM%-fif attbär babtff^l.lu^fi^y^ Mm Ti «ia 
iriqFliliga VL Qamtf III pak •anniigen^ Att artaav» d«l' 
nMI9 åra nnåani a^dan 4a arötet tnk^nk « ^åaidr. 

^^a^ v^^^ ^^^^^ ^^^ ^™ a^^^^^^p^^^*^^^a^w »^^^^^9- '^^v^^^^^Vg^^a 'wa^^aa ^^p» 

daaMtipaidiiiiafcaiinM^gjVtQ* 1 ^^ aiaai» :ft>J(»;lt. 



\ 



jriHml9ipjy4fr;^i^ii«i9sMltf>ifB mä.fi^vM ffll» 

b:cQ AliMt å jtymi^} Jcpmnnstrj^jMtf i bw» pannia woilef 
34 kaooor (apdao b|jd, ,iii«!n.b^sl •9kM9l|i4|igt £rå|i35 
till. 500, Mimora rymd*^ f&r 90 Jkmi^i^a^V^l^WQ' I^t4* 
tes å 5 ik* 9 Bdt i8^ Hf 4g blott l^qw^svaée^; Ur 
mo iofpaxa, krJigipiiiUi, ymct^wftn» jhai|dtve^r#^ Ja 
hyresfolk i städar. . Krc^gf^ $0^ «i4%|aa , jii^iiiare 
jt^korna fin K. G. JU iri#cijiUvic.:^>aiUid^ft4bEi^atopM 
fiqge n A^IJWB utom jpåjdaa^alMr^gM Mm vid^kvm^ 
ja T^g, ftm, fKgagaad^ b^da .aqnmar a^ vi^itiN^ 
S»g^ anläfgat* Otli för at^iMis/iiaa tfi^4t» hj$ff$J'0l^ 
Mi att alå aig på d^nim iiftriog,.#^la bM^^fifbar 
viUnim: ^f^fif^f af an liyar. ifiJuiti^skiijCvw -par^^a^ 
därvid 12 parsonar» aoni ej yjo^^o jordagara, '^uUa 
batala lika laad egaran af fallt hemman, nb. antingen 
daasa jord«eIler ickajordagare begagnade sig af denna fri- 
belaller ej. Härvid andantogs blott garnisonerande man- 
akap. JiTappiira/deni gick na att förjaga — Hijv€råld€nu 
Nästa offentliga regeringsact, som kom att i 
kyricor uppläsas, var -*- koagörelsen om Fersiska 
mordet, varkstäUdt efter fSrplägning gratis i Stock- 
holms krogar; och jnom 2 år straffada an barmher- 
tig Gud med en sådan firsvex^ att hela denna fri* 
hat mista högst frihatsstridigt itartagas, »)f5r att fS* 
rakomma don nöd, hvarmad en/uNkamlig spanmåla- 
brist syntes hota filderneslandet;if hvarefter ilasta 
FörordniDg (af d. 9 Oct^ 1612) i frågan, uppgford af- 



t 2^ ) 

uir Wlr ii;-r. KMitMg» uAmaOi <iidt Mite fl. K. H» 
MlrkKg» tal HU KtfBimgA d. 7 Ji». 1812 bålbcs, dl 
B. K. H. ItoriMantfd* Sqrrtisen, ^dBgt $trH/tomr att 
aAålla indiVidtn frfiti yåraHg fkhnåMittgj genam att 
åligga en MMimitioniÉlcatv hvAkao fBiayann ft^r daa, 
soai lig contaaMionM -aflMida. Denna fbiroråiAng ftr 
bnfi^diiaUlgan mnn den giHandt ; ISctII med no- 
danlag åf hnå Mont iiiladé dea ålerhållaade grtmd- 
mtSM däri/ Dan ir etMlttasignarad af €k F. VTérséM. 
^gtta fihr STarig^a framtida nttringar^ att ni- 
nuida danna gruodallring an* ikiigiéfull opinion bil- 
dar lig, ftr tå oaäioft^glig, att eft iHnHc att nr hår- 
Tärande aeta iprida bågra ittinmor IJni MVar dan 
liiitoria,'aj af nigoa Iråa aniai opålcalladt, ftfven ott 
rammet varit nriodre pananda, dér blott i€00:talati 
Hftridgar dralla obiarrérai* KngmetAk bahmidiiiif 
ftr doek aBaatikdai af Hgu 



»♦ 

« 



- " .4 , > ' ■ ' ;.. . » ■•"•;• ^ .'*« \ii , . 

- • , •". ;•*' f ... .' ♦- •:■ »...'i-' ' r .\- 

-''■ . ' '..H.,.. . • ", i i»'..,.' -i f J , i' '1*1' 



• I > 



> . • 



i t ■ 









./ » 



Att* JRmMi^ Ärgé^töté i9Mi Hvtllcefl bok, eto tfetåfy 
interfolierad begagnats som Albvrm af efi ^trét Éi^^ 
eronymi Glandiug tindér en résli t' Sverige oeb på 
utrikei^^téetl l'V5ijtfii äf^tT^.de seklet. 

Denne' Glatiditts, fiShnolandas, Tar en af Magi* 
8tri^?ne,?id Syj^^. fSprt^n^ Philos* l^^steji^rPQi^tion 
16Q0, m^^^^Mx^^^^^ j;Witteni>erg , %m^ 

ofAk 160f|, Vjid, f^m^^ U^ nfm^ 4^d Oxejnstierj^a ^;df f 
IdMe 99liifpa, Äjaf^tpr^,,3|fim:s3rni|s sIstMmiide å; ;^n 
terlfomniU.ffi^^ 8i9p,)^n^)i»p%Q.Botho¥ierne och den-j 
nes iHrjungar och dérigenom blifvit känd af J. Skyt*» 
te och hans fnrstlige Elever. 1607 var han Poeni- 
tentiariiifi o<j|),Cf[fireetp^^^^^We^ioy hafvande nppyi^-. 
tat Bisk. Petri Jonse Curnti Vuäatti^n^i. med ,en la-J 
tinsk yerffifieea^ gf^tnla^ophhyilken Biskopen aftryck- 
te då boken .qt^pm, i Rotitoek 1605.' Blef 1618 Pa- 
stor i Jönkdping, hvarpå Staden fick »ma privilegier 
16m Dog tpéfttdn'1638.' Osl^n ébiåktein fSM tfttl 
siwé* ir.1Bga»«>^l-d^ lilfdfc öiib* patriotiske l^nMteii * 
A^ LakttfitiiJV '^fSrÄ^^^'* ^Aett'''ilef<a ^UHerKra- npik 
lysningar. Flera såii&iié ' "^ bttt hw ^fimftAdt- tHi ^ 
G9iiroHkiAlliK'«idd;>11ttHttl 37^«i!MfNw i ^ 



» • t v 

( m ) 

Af Fiirttliga penoner trSlfiut btlr: *' 

1604 
Omnta diete fiMtaqae PrindpU ramar exeipit. 

m uttryck af ett fåfftnga^; ^1^*" (Mdrog sig sjelf, ii 
han mart iiek erfara, att faratUgbatm ^ vidwr jami 

Yitft' relijnone^ i^nstat . 

ITfg. étihrar här bm'd^n trpiflyrabdfe' aniebloiiii* 
gen 1 V. v: Watlzdbi^s Alitiih, söfti ahförtsf iDelaG. 
Ardh. D.p: 249; iJet T>gk1atiiljffir étV löfte af 
den llarige» ^tt koäi hjelte lefva; f&V ^eil heltgia idé^ 
hvitVen den tioårige aiifAg {5r aiti ^Iffspfi^cip — Re- 
ligion! —' = •' ' -' ''^ ''' '' -'''" ■•' ^'* ' 

Derelier: 
Nulli pr»ctusa est virtus,' ointiés' ' lidniltti^ nec se- 
?cum nec censam eligit 

Maria Efi^äbetfaa Princeps 
Sudermannis/ 

.^ liltavfie fimm i Mi#li Hur 4« >^fiir«t|ige^ btun^K 

lM«r^ Hfrimt 4. Jia Sff»l» t6QA 4Nl>iMig« t«P^ haa 
f&i 4« 14 Avf^ M. åf Df^ Ar bi(}pg4l meji:gi||i ocb 



n 



ii»} 

ciiB priticipam pracepton Sto^hbt^ 121S^^1;;!aV1604. 
Af de» kSgre ttdlélÉ^kxSmé ^ 4ilkji^/hiétf de- 
sto märkligare roUn. Uiom é;*^,'«^t«iii cféf|t^som 
Riksråd, nidta ti en itiaiti^ tem Mhr 'o<^cä'iDC^!lkrifver 
lått snillet hemlignste tanke: *'' 



- il n . I 



Ckntfs ^Ahi *ai!ribribM^^oäsdf|b 



U. . )/ 1 



« .\ ' Potebtia totlor c^r 

i I t ■ • T n. mit.' oivn rA' ' * 



ii •' 



L. P. M: 

- '•-- '■ ■ • V. T. B.- 

''*;'' ' ^^Shiribebaf ini Åiieroonam sui 

» ' i Hhlini» m N6n* Jan. An. 1605. 

Med aeniiä séiiiteite är Anna), t. Xl^ t. 09, 

skrifven med' en ganska vacker stil •— så olik den 

gamle RiksCanslems- — har han än bättre förklarat. 

sin mening, 

'i ' >^åånfilté Mpientia')) régitur orbis* — ' 
■' ^-^ ^S^t VirMs tlaéitifi^ atnsAintisse bonis. 
v ,,',%..!. ,/ ; ) ' i Gabriel Okénstiema/ 
:!." n;ä r «i^&eb(it Höllftltf oomiäili ^id- 

'ii ''« '^ : . stériUbns ih éfii niembriam* 3 

Jtto; An. 1605.;' 
Deitfié,^ framtida RikUMotzet, haäe 6ék fått ^n 
gatttteå^liM^t^pfosMni' ' '! ' . 

'J ' ' U> *Qéo Vfr tttÉ Mtont^aBter non, 
oepr.i^. Magnns Comes Wisingbnrg: 

^<^(f Seriptnm Hobme an. 1605, H Jidii. 



( Ä26 ) 

Erkeb. Olauå Maf4^i^ K. Carlt ISide 
Vita hominfiti miHtS» sapf r terram Job« 7 Mili 
temni ergo bobam mlliliain) redneates fidem éc bo 
nam conscientiaiA 1 Thq» Et ia ^mnibas Tint^Bnis 
per Enin, qai nos dila>xit Bom. 8« '^^ 

Ornatfaaim» aq d^^Maaifn^ 
Yiro Dno Mgro Petro Glandio Sina- 

landensi scriplsi 

Olaut Maftitii. A. ' 

Upsatiensis Anno Dai 1604 
Sepu 4 Upsalise. 

In tennö speraVi, hon confundar in seteronm. 
Snperlnt. i Mariestad Petrus Melartopé^ut A- 
boernis skref d« V, Cal. Jun. 1605 t Stockholm en 
ling sentens af Po1)io; dennes. efterträdare Jonas 0- 
rieosalanas hajr antecknat; 
Senec* 
Studia te clarum et nobilem efficiunt ; sine stv- 
diis seger e&t aniinus. Hsec paincula ornatiss* 
doctis^* viro Dn« M. Pctro Glanqio populajri d 
amico suo praedilecto in perpetaam ' siii niemori- 
am;22 Apr. AT 1603 Vitebei^am jam abitaros 
scriDsit 

. Joivas Nicolai Oriensnlanus. 

Sederm^ Erkeb. Lt Paulinus Gothns skref; . 

Jac. 1: .17 (ftå grekiska) 
Flacc.' 

Rébiis åilgustis animosus atque 

FöVtis adpare ~ — — 

'"''"^^ '^^* !'> t^^da vela. 



-r 

If. Paulinus Gothus Theologi» :%i illustri 
i GÖfbéboi^gsr mifis A^sle SuperliHeadsai, ^ ^ 1^0^ 



» f 4 i ' 



i t t -• - ' 



■ ViQO vita similHma est, acescit " • 

i *■''' ^^oftioulti^^^^^ vires, \~ 

Gr^iamque relictå perdit omnem* '^^''^^ "** • 

j ^ 7 ' H*c ^^** ^^^*'*®^^' *^ ^'^'^® cunctis, 

( "^ ' ' -^ *Oaudeinus iriinu^^iäSj* inagis dolemus. 
1 Qui enris sine vivit est BEATI^S: 

i *'^ ' VIrum illis- felhé rffeWö vixit u 
t Hoc ornatiss. M. Pefro Gla^^o'' 

^ Of f .! . »f» *Ltn^ijpj^ anh;c( a^nato Christo quartodb 

t - -' '^'>^ ^^ ÖÖO 'sitpra mÉiéii^^^ id. . . . scribebat 
*^ ^*^ :(3\^iiinag{iJfj^t5t Sylvester PhfygiusCal^ 

« ..,De9 «f are Biskop Joh« Rudbeckius .akref i sitt 
22:dra ar: . . . , » r i 

, Sic spectandQ .fi4as 
Ut ai}}^^OQ,,fii|ti|iiA fjimtfii^^^ivn etiain cotis jattri- 
[ tu exploratur prohifps;.,,. , ,^l 

^ Derunder har haii jril^j^lih^fld ffie^-en gfUkn 

ring på pekfingi'et, hållanide i ett klof,<som ihifdar pä 
en^sjpifinibdiidt ipå éUtet ärireA fovgySA kr<)na öfver 
3:ne förgylld» djljolr i blått fält. Omkring läses : Per 
me fiiftiMmbr^V 



/ 



» 



( 228 ) 

'Derander: 
Oniatits. A docdii; Tirö IL Peiré Olandia.aim*' 
eo A popalari sno Vitebergi^ leripsit Af» Jolu Bud» 
beebms Nerieias Ån* 16Q3 ^pEQirto calMd. Majii 

bi Tar Bisk. i Weaterib 01. StapiuMlli (Bf^fipiif) 
•kref : 

•» Satiai est ministram acclesias vitapeiaii 

qaam laadari. 

Ornadss. M. Petro poaait Olaus 
Steplu Aronensis An 1605 8 Japi Stodc- 
holflii«« ■ * ■ 

Soperlnt* i Calmar alqrifrer: Proy. 21: 20 pi 
hebr och ladn. 

Amico sno, viro ornadga, Dn. M. Petro 
Glandio ainicida^ ergo scripak Jobaimea 
Uogins Ecclea* Woxionena^ paator A* O. 
B* 1604. p wd. CaK Maj. 
Cland 98 andra personer ma anfSAs af udänA- 
sko lärda. Psalm. 1. Novit Dominus nam jåatonim 
JEgidiui Hunniut D. 
Scrips. Ynitebergse d. 23' Febr. méii - 
salutfs human» 1603. '^ J- 

Möjligen har han colorerat dtfrfemto ^va^allde 
portråttet af Joh. Huss. Alnahder kallar ^5. Ä nm 

af vfir fSrisia största theolörer.n 

-Es.'39. ^ i . ^ . ....... ,.. 

1 ' 

Slt pax Christa aiéis Verl ifiidkiAi^ae 

' ' ' ^ ■ • , dirf^hstMl.^q-;''' . 

Salomon Oe^ikerm ^Bu f 
5 Jan. A. 1604 
Wittob. 



i Z29 ) 

% 

Conradn$ Seilm^eljiurgms, å* y. SapetlDtond. i 

jPoniero, af liTill^en vi finga de ?9sajifardtge för* 

.skrSckelige, oyiaTydender ifrån Stralsand, Öfs* Sthnn 

1597 im m* har här Ani^o. XQigoyoviagiQ04^3lOMjBaU 

skrifidf: en sentens ur Damascenus* 

David Rungifitjen af den tidens exegetiske fSt;- 
fattare, bar jemte en illa colorerad Lutbers^bild,d. 1 
Apr. 1603 afskrifvit Apoc« 14: 6. Vidare träffas: 
Polyc. Lyterui^ Geofg, M^Iim och Leonh* HutU'- 
rui (Ltttherns redivivns). (Den sednares sentens ' fir 
Apoc 2« Esto fidelis us^ne aid mortem 
et dabo tibi coronam vitas* 

Jacobuf Martini Halherst.Eratm Scbmidi Gr«o. 
L«* Praf« Wittenb.; Historikern Mattham Drenerur 
>(Oninia .repehtina d;,inopinata graviora, Lips* 1603.) 
Juristen Jaaunet Zangerus (har målat ett iieimiljstyc- 
ke» ined ofverskrift: Gelt macht routh. Armuth wehé 
tfanty derjemte fratnfSr sitt namn iskrifvit: moderata 
durant.), m. fl. ' ^ ■ 

Bland svenske iärde^ ådrager sig Joh* Burei an- 
teckning billigtvis stl^rsta tippmSrksamheten. 

Det är som vore det stucket i koppar^ Öfverst 

' Ber man en Gltyria, inom hvilken läses' i en rand 

akrifvet: Benedidio instdenti throno agnequex i ea 

inre cirkel synes en uppslagen bok öfverst och ett bus 

nederst. Mellan dem I: I: A: B. (Johannes Thomae 

Agrivillensis Bnreus) Under gloria^ stå som en hals 

till detta bnfvud tre råder perpendikulärt: 
(; jlluminans.rarmcat 

"'• exan4i 'Mt (figur) exoriens . 

vivificans illuminat. 



( 23Ö ) 

Sflsom brosl under nåro iide rader Uses hoiizon- 
lélt: ftfsta raden: MtMeria {eå figdf kisande en half- 
nppgäende och nedgående éol)" Diette* Torde bety- 
da: åt de arma egnar ^f dg mina dagar ' frän solens 
npp till dess nedergårigf; *2:dra\ raden: Hebraiska, 
hetyåande Dagisen forköfrandesi 3:dje raden: T ti I 
me A SacrO. (Jag Johannes Agrivillensis helgar 
dig allt mitt«) 4:de raden: Inelusa Septemtrio 
(som finnes i Norden!) ' 

Nu bli raderne alk bredare, f3r att beteckna eo 
vordig mage; 

l:ata r.(på hebr«) Urim och Thttmmii^. (Ljus 
4>oh fDllkomlighet.) 

.2:ilva raden Signat q (stot i basun och utropa:} 

Beati 

' • * ^ .M. * 

%n vtiatt 
ad tu as (ett lams figur) nuptiae. 
2:ne ormslingor sväfva mer på hvar sin sida 
0^ dessa rader, deijp med runor skrifvet läsea; 

Den ena rätfram; Stroiumt, van* Bur: madamur. 
Den andra baJdram: Vart . Burskap • är t . 
'M^mumi 

. Devfå: M^itivocati Pauci Electu 

No» i^tr^bit tjf £.«4 M (troL afseende den i 
glorian nt?de fridsh^ddan) ftftfd tiijraitnsf. 
, I Sed <iui SCmPTI ^unii ki 

(en boksfigar) yit9e,j(^ne jfammit fi|pir^r> ;, 
Ad me venientemmom iejia»foré». 
Följ. raden Hebr; i^n ) SUotU Ht V. betydande: 
Låt upp min syiter. .:,(njili^, -a/ 



( 231 ) 

Mentii (hal|^soUiigiir) gratia 
jåjierto (bolofigur) graiiae . clausa (ett hus) gloria^ 
.*Jndae Auroram Sophias amatör 
Tru^a deorescet pedibu» Diaoa 
AsuUi^^nU ra dians beator 

Belle corona, 
Elic Lex (& prophetse. 

, Följer en Hebr. rad, som ^j ens CanzlR* Nor- 
berg, hvi^ken Lanseras rådfrågat, eller Dr. .Hylander, 
hvilkc^n Uig* få4fii^%ät, kunnat förstå* . ^ 

Pel låter emellertid läsa sig fram och tillbaka,} 
vUande de märklige, bokstäfverne J* T« Ä. (Joh., 
Thomse Agriv., hvBrföre L. trodde det åsyfta Barei 
namn); men sjnes af sammanhanget böra beteckni| 
ett Guds eller och Glandii namn, helst näst under 
den hebraiska raden läses ^ 

' ^åcrum 
Anno. 
InCarnatI QoMInl (1603) 
XV Kal 
Noveiub. 
Po«. 
JoJiannes IT* A. Bur em. (Ej Burseus.) 
2:iié ormslitlg4>r nedsväfya från den hebr. biero- 
glyfhen, der i runor läses: . 

I ene rUttfrair: Det går ^h vål i Bure 
; :. .' iiBitdra bakfrata: 4är runa står i mure* 
(O^tktigt det bos, der troUrunnan tecknats i muren :). 
i r.j0C9btt9 &picd StockbiriiQensis in Aead. Ubt»; 



( 23? ) 

TheoL Prof. A p. t Rcocor tbef 4« 4 iSept. 1604 
«n vert nr Cor. 10 c. Jokanne$^& Bammamnm§j (d«D 
första Theol. Dr. i. Sverige efter Rrfornat. S* SL 
Theol. D. & Past Stockholm har anfSrt 

Pervigiles habeas oculos anhnam^e sagacem 
Si copis ut celebri ätet toa fama loco» 

Elias Rhaletmhiitij (Phyt. Prof. i Upe.) ffaf nn 
ailitco Teteri 1004 en eentens nr Salla«this, I$r. JTe/- 
nerui Stockh. Stecus har vid Melanctons fSrgbciag- 
da portratt d. 30 Apr* 1603 i Wittenberg vackert 
prentat latinsk och tysk Vers med åtskilliga charak- 
terer -^ mfirkligt för sin kalltgraphi i den tiden. AV- 
eoL Magni Schola Sadecopens. Antistes 1602* Mmrc* 
Henrici Rect. Schol. Aboens. 1605. Sam^ Andrea 
Grubby Magnus Haraldi Golhut ; Daniel Laureniii 
Goihus -^ kanske en bror till den i Sv. skona Litt 
1: p.'278 anförde förf. Petr. Laurentii Gothns), må- 
lade en prest fi predikostol, i den tidens prestdrftgt^ 
aarat en nppslagen bok, der i hebr. läses: Herre 
Gud, på dig hoppas jag. Cläud* Opsopaus Prof. 
Doraprost i Ups. jgift med Erkeb. Nils Botenkarls en- 
ka, anförde tankespråk nr Aiigostinos. P. Budbeeki- 
US, Bisk. J. R:ii broder, död som Prost i Köping, bar 
i Wittenberg 1603 målat en orm i blomster och var- 
nat för ormen i skrifter «— speciosis ac plansibili- 
bns, nec in absurdas opiniones in cnrrentes animo- 
rum jactnram faciamus. »— Antecknadt jemte Calvins 
bild. Erieus Olai SHepp(Bru9, Wändekåpa) har som 
Pftstor Upsaliensi» 1604^ efter det han kommit nr IKa^ 
gelset, här skri&et på gnkiduL i Tim. 1: 15^ bvai^ 



( 233 ) 

af man ter alt hans hand var gandoa vao att 
va grekiaka oharakterr. (0/a6» Jndrea Iktiecar^ 
fu9^ aom här förekomnier, kan ej vara Jobannes Olai 
Dalecarli el. Stiernhdöks far, helst denne hette Ola» 
US Petri). Petrm Drtvivs Cuprimonfamtt Svecui, 
091 favilkefi se St. skdna Litt. 'til: p. 264, 275, har 
i Witteab. 1603, skrifvit till sitt minne på latin, och 
grekiska, i banden och obnnden stil. Bland . den 
mängd skandinaver, som di fannos i Wittenbetg e}* 
ler annorstädes anträffat den resande ni till alot 
blott nämnas Andreas Jomt OoHui (se S.r. skona 
Liit. ni: p. 307, 406), en Caroimt M. ^.(somskrif- 
ver grekiska, latin, fransyska, engelska och hvad flera 
språk det månde vara), NicoL Andrens Hy Itenim, PaU' 
lu$ Tranius Siavangriensu Nwrvegu$^ Dan. Nic. Reple-' 
rus de Olandia Svectff^ Absalen Otai Danus Bikartt 
Is€(h$ånn Hårdh^ Henr. Hor» Eq. Fin., .(sentensen ur 
Tacit^ och på franska) Olof Stråle • (lUastriss. Prioc» 
Caroli design» Beg;is Sv. cfec. in Posaeran. pro .temp. 
Legatus), Petr. Nicolai de Sabg^ Elias Eisenherg 
i)an. (se DelaG. Ärch. V. p. 218 Petr, Eisenbergius 

Dan. m. fl. 

Ytterst på boken läses: P. 6. G. S. 1603 (Petr« 

€riandius, Gotho-Sveeas). Flera upplysningar af La- 
nieri hand finnaii i boken. 

n. 2. Album Latemianum. l]t(ftn»sS: Centum 
Fabula ex imtiqué auetéräms deleeta et a Gukr* 
FiBrno Cremolié ^ camiiisilks eépthåM. Amiuferp. 
1585. 12:6. Egaren Jom» LatmulrW^halittSyBt 
MDuna slägi aora den aktade latiiM^^Mf^n i aiii 



I ' 



{ 234 ) 

Ai Job. Lstomns, hade «t|fifTil -en Soired. Cedend. 
ifBast««k 1587. oeh %m Bäm. Cml^id. Grti£iw« tSSS^ 
Httr tråffnt: .foiafiiief 'Citt«i««rttt^ Comes Basburgem» 
Ht meeui d. 20 Apr. d598 (Lijonhnfnd) iSfeM 
Xi^oc^Åa/«f (Lejotih.)Co»}f# Baihurgeuåu wec, Apr* 
20)98* JMrvf &ifÅ5aftlf Pjrof^ Hafci. lSid7« Laur. 
JSettvenivg Hafn*» MötgnUi Jonts poiL Jenecopens. 
1507. P«rr«f Andrea^ Seiola Junec^. JUmiti^ 97* 
(med en lång gentem ur Isoorates) Ifenn Z^ihius 
(£. A P. i AlftB, Fader till Fofffatuuren Aron Zymhias), 
VitttM Eemerui D^lU^niuij Ute*. Cragéut HafniOj 
Andr. Krugiu$ ib; Jfrunia Janäs^ Abrah. A* Upåa^ 
ten. Epi. $cr4bAai a. C 98 Maji 22 (Bernhard: O- 
Tatio yifi«U inDttinerabilem (I) et*^ ligat ommpoten- 
tem.) JJpsttiia tcrihtbut JSicolam Böinienits^ Aea* 
demiéB ejutdem pmfeMifor* Jacchm Erici Acad^efuåd* 
prof en. A<i. 15S^ 22 Maji. Thom.Fékck Acmd^Hefn. 
Fr of* 1597. 3oh. Eratmi prof Acad. Hnfn. (In 
sola lumen, ^In-vartione veritas)* J^ JP. Reieniuå^ E^ 
ruM$ Olai Seepperu$; Olmug &la$ Coenobienm$ ctm- 
etoMt. Siockk. i598 i Jm. (Se HafCK Hisu 1: ?&) 
Augustin. Sand i Helsingör, JoA. Soenoni^Pr^^lifs. 
P. Kenieiks Eph^Séhar. Id98* Ql4m$\Jacoii JP^canui 
Sdiareni. P.::tå0piedm09 Bed. Sch. ibi4« (med sen- 
tens ur Plalo, anförd på gs^kO Isp* Gunn^ri past 
«riiarehs:.:ayiirf4wNicplaiFr0dM)rgm^^ 1598. (hasc 
4itfb«i>sit. i^ ^\ri\ Cf^msPetri^PfkmiUmt ^cik 
(^^¥4h«Kgh«mn»r^^4iJl ^\jkN!^ Wtigy Ertcu0 Mri- 
bi.BMl fMtmbm¥^ Si^chkn. t^iH^uSibermio PeM 



( 235 ) 

^erinij Glandshantmerent&^i - NicolauB Jona past. 
FelIihgbToenä/69« Johannes Benediet i Jieedtn. Aros, 
1&98. Pefr. Magnf 96. Haijmntis in Hehta ^, 
Ari)tdn$ Petri past i Gfudhci» 98. Carolus Erictut 
Cuprimohtanm - JS^holte Åres. Recter 98*'' (tii^iti^ 
tatec pi Hebr. iir Dav. pS Grek* iir Aristot och ur 
Virg*) m.fl. Särskild tippmärksamhet väcker en QUl- 
lo (Gylle) Benedictij Serenifi. Ré^inm ' Clm^ina 
JRegigGtafavi relicta in sftömshelm 4iidignU^*^hon» 
donator An. 1598. 18 Maji hviikéti éj varit Westén 
bekant. Hans sentens är: Spes nnica mea CliristuB 
Placere omnibus, prode£;se bonis, nocere nemini. 

O! Aniice disce mori« 

Likaledes förtjenar Ericus Pauli Gevalim att 
0iärkas for runorna i sin skrift, deruied denna sen- 
tens antecknats: . 

Gods lära reen 

Miin tröst alleen. 

Hvarjemte tankar på hebr«^ grekiska 0(^h.latint 

Boken hai: tillhört Ei^kebisk, C. F. Mennander. 

j ■ ■ / 

n. 3* Album Strahlenhpgit^innum* Ar 1733 in- 
bandet till Albunl^ Egaren var Pastor i FnUtofta 

Biand d« m&Aga på 1736^ialet i.TysUené lef- 
vaÄtfe professorer, SoperJÄtendenter ov:d. inå bt6ft 
anföras: :. 

" In uno omnia 



( 236 ) 

Leid* nirf Hpffa 
Oiypb. 1733 Chmrian Nattelbladt 

J. V. D. A Prof. Jur. Ord^nec 
non Hl* 90C. Reg, Ups* soe» 
Yalidte d. 3 Non 1734 Tirootb. Lutkemanii 

pardacat» pomer«Reg* pnn- 
cip. Saper -lut* Gen« 
IiQpera Saoele Deus tubito comiionere flaeias 
Q«P Gryphioat licaat yitere mihi.Maåat. — ^ 
JEffxcnffé Xai 
B/la^w$ xal 

Gotth. Aug. Francke. 

Fac. Th. h* t Dec* 

Hal. d. 27 Aug. 1734. 

Joh. H. Michaelis, J. G. Carpzow, S. J« Baumgar- 

ten, J. G, Reinbeck, J. C. Wolfios, J. A. Fabriciai 

Henr^JBenzelias de. 

Helt mä anfSrdv: 

O perfidam arteln, quse artificem eircumvenit. 

Jes. 47. 10. 

Hoc divitiiim tmofivtjfia, quo ad aaice quKrendaia 

aapientiam »ternum profuturam me fateor idebtideBi 

-foissé erectnm, NaltBisimo aniieiseimoque Ph* Mag* 

.Tbeologi» asaidiio ealtori OnQ Gast St. meditaodina 

suggero L. G. 27 No?. 1734 

Andreas By del. 
h. 4* Aikm pi LoherSJU Bar nu i 30 fir der 
varit tiUglflgligl fit resande och innehåller 1500 



( 237 ) 

luiHb, Sine Konahgars 2sm DréiloiogftffSy 9 Kasf^ 
oeb FttrstL personers, en Asiats, fler» Fransoaers, 
Tyakars, Eogélsmämi, Daqakars,. Ryssars, m« fl. samt 
lon stor bftDgd af mMrklige Sreaske personers, liTari- 
UMi4\Skttldenie oftast uftryckt sig i bunden stil t* ex. 
Tegnér, Atterbom, dribtröni, Nicander in« ft. Korta 
«f^lyjNiingnr om. alla desaa personer Jiar Egareo sSi^ 
sUlt uuecknadt* 



^ * 



BiliMig rörande 18^4^ seklet. 

Klapitoci och S^edenhorg. 

W återkomma äfyen i detta häftes bibang till 
den celebra mannen Svedenborg; men vilja här låta 
en af hans samtida notabiliteter yttra sig. Säkert 
är att Klopsiock ej var missnöjd med Svedenborg af 
brist påTorin aga att uppfatta det Sublima. Uå det nu blifvit 
en mode, att högt uppskatta detta tilfett chaos tillfälligtvis 
BÖndersprungna snille,synes en och annan erinran ej öpå* 
kallad, pa det uppskattningen ej må bli alltför obetin^adl 

Svar till det Elegetiska o« l^liilanthropiéka Säll- 
skåpet i ^tockholm af H:r Klopstock. Ofs. ur Ber- 
linsche Monatsschrift för Maji 1788. 
Miné Herrar! 

Den fordne Masius, (med sådane herra^ lider 
del ganska taétigt till uråldrighet) Måsius,min^ Her- 
rar, skickade ,mig också en gång något, jag vet nu- 
mera icke hvad, af sitt tryckta kram. 

Äfvenledés han gjorde mig den ärébéfisning och 



( 238 ) 

(MM kan tevirdfga^Minlg iiie4 ^t fJåxprdligm' i JOmt 

ocb di jag. «|ftvarad«. booom, trodde, jag .deriigfnav 

•konna.qaäiira bf efVexkngeii !i aia.f9c8litiiada<j . D«t^ 

4ni *badrog jag mig ddok»; Ett nytt. steditbrar akkiM 

4ifcirU, dér anan hade .nadstiaU tonan é\h:Sf^ AGi 

-qnttlåMabet bade.aåM^ iekd.driä. imfftmisi^i,voé^9(i^ 

Mine hetrar^ af skadan har jag nu bKfjdt' lia» ^ Jäg 

svarar fördensknll i tk e allcna at^ utan gor det ock 

straxt, i dag den 17 October eller på försk gerning, 

i detsaniitia-jag nu ikhändigftr Eder^ik^i^^ia af den 

sistl. 8 läeptember. Menj^månne jag ock Terkligen 

skrifver till el| säjjsjk^p? On^ ^i ^aning är, vill 

lag, |if JiiSgaktning for Svenska nationen, hop|»a att 

det, inaste yara ganska ijtet. — - £n gäng ä^de vi h^ 

ett (Tj^pographiskt sällskap, som i ledamöters^ talrik- 

jiet aldrig hapii längre än till en, \ 

. ,0m sjelfva rönen, Mina hertrar, om de. ron, pä 

hvilka^ edra grunder . för Somnambulisniep bvila, leW- 

nen J oss först och jrämst ingen andérrättelse« Det 

fti*'i sin ordning* . Men språnget är dock nästan for 

atorjf, att. i stpd af./^dra upptäckter pasta,^ det goda 

och^ onda ai^dar, tala genom manipulerade (det viU 

säga pa Svenskak hdndfaicne) jdibovs Hvad.de ön^a 

andarne ansar, sa masté ibland d^ni .llnnas nasfra 

dumma djefl|ar, ejuigt hvad edra uppgifna. meuL ännu 

mera siMinolikt, edra ännu i he^llighet bevarade apn- 

^)j^e^ j^ra bestjrka. »Således var verldep ä^na icke 

nog tillräckligt upply;st j;enom Svedenboigs , tiyc^te 

akriCye<'|er* men genom, de hittils otryckta\skalL ändt- 



< :239 ) 

IftSm] etftilifMS åMr ippå; .<|ckfÄ 4fl«P^;:tF*^t}!«che^- 
^olefl: »94 d0rtiH.;5Mp8jtr^fVoM«^4eMhfl\8Bf^n,j|9tfp 
^Harirarne.brukq, W^»fi^ syfjf»., . j.j ,.^ .u^,, 

fSinH iW; W %1* aMH4%gW^^«^ »Hff^ 4^h «« sft.JiÄ- 

jiyfike^)i«A«^ . Ty. för ^e^ '4ro ickei^dpfui mf nniskor, 
4«llkont .^f.i)§«ffiodat inisfi|if%4ad9,Jilf.Yä]i0N)9m all/n^r 
pfk im4^fi«^el:<ifer,|(^n^^f Då jj« jt^^d©. rom, rir^gj» 

|«iftt 4tkttil}ha||dlli mig ]iafli|.. dyJ4 , ^r^fiB, ..i. mpgfk 
<q?a«|b9qdi.%nU;ji|g.geiias^ i bapji,, ftilåd. ^ l^k^Bl 
WH^dtf j^g mitt äfeff^ ^qh ,b^4 h^?,vni ^öfea »^rotal 

Il?.arade :iM.f d ei| l|iig|;,fQi$r9 tröttande, tpp, än. hai^ 
•gflrmAe JKlHiWgRft i:;0^|ii?iark Fred/jc V (j^g jäg- 

R, M* öfi>ttB^g lii^risf^n — H^r^vid folL jgig. )ion<>if 
i talet: ,^i^g' m§f^f m f)éj^,fW^^el'9j:,,eQ fyrUfi^ig 
persQ^ fif^tiM vänn/S)^ gprif^ yw^ i;[df^.^R4ra. v^x|> 
den, utan att Herr von Svedenborg bevärdigar dem 
med' sitt 8amtfil99» : ' - L^ ' '.,.,... .' ».. 
* Jag steg npp oei^^giefc« Dfi mid# ban ^ vMa^e: 
rMiti herre är ej sfi snätt*b6fl», sMi jag åter i an^ 
tiarnes säRi^kapT). »)JFag båfd^ •'orfitfc' öm Jag ieke 
sfeyndaAe, sraraéfe jfåg, ty på* fhij^ ikall Ni i<^ke fHr^ 
ktiä ert enda \)g(^1)!i!ik,'Wlt'Hinftfingtf^ ^ si godt 



l f v. . t. 



( 240 ) 

J«g ▼•t vtiy alt kke «tl oté om detta * beOk 
låret fifina r«tn i Företalet titf Sredenborgs arbetair. 
Också berftttar jag det icke f5r den orsaken akidi^ 
men allenast! den akt och metiing att l&ta herrame 
ai mycket Iftttare fihna^ harn föga Tärdig Jagp är af 
^ras mig l>et]r^de förtroende. Jag ligger ' fintaa 
bärtillj att ibland de' mftn, som i min tanka tåga P^ 
retrftde framfSr eder, mine herrar, ja fifven lida Sf^ 
ver sjelfve S^edenborg, skall ingen Tara mäktig nog 
att fOmedra mig tiR antagande och ntspridmde "af 
sådana meningar som herrarnes. Och i fall jag 
skulle nedlåta nrig* dertill, mftine- jag derfSre akalle 
anse Qem fSr edra, eller fBr hehl S&Hskapetst H»- 
tarne lära gifva detta namn af d^ti slags misatfogeah 
het, som kan sättas på ålderdomens räkning. Så 
fSrlåten då en man, fSr hvilken ii^e allenast ea aå- 
dan ålderdomssvaghet kan lända till ursäkt, ntaa if- 
ven det, att han. Tid sanningar^ undersdkande samt 
under ungdomens bästa tankestyrka, alltid hillit dea 
billiga tTekan f5r en af sina heligaste rättigheter. 
FörblifreV mine Herrars ödmjukaste tjenai^ 
fiambur^ den 17 Oetober 1787. Klopstoek. 

K. Gustaf III hade ej Elopstocks ljusa blick 
att se,' hvart Sfedenborgianismen i hans^ tid Tille. 
Uiiderståthållaren Baron Axelsson Tar länken md- 
lan ■ Konungen od^ denne : rationalismens propbet 
Påskdagen 1780 hade, enligt en närTarande Hof- 
mans anteckning, Konungen bUfTif märkbart r&d 
af en predikan utaf Hofpred. Kellin', syntea aldelea 






v 

t 

l^éita ttllifälie "för att läet fSr reKgiösa intryck öpp- 
nade sinnet ingjuta den svedenborgska Mystiken* 
Sond. d* 30 Apr. hade han anstaltat att Enkhusipre- 
dikanten ;aFa[ii4f,l]^leq^ léKtf.^rSfi^a ail^léidi^i^^^ fick 

•idvgs ieKtef, ;atÉi}iiiäii|)i ^mehdisu 6Q00i:|^r'){H*BdUéat '. ém. 
^ttkfiKlÉ* '\li^ förd6Wi«^'fliré<< VttÄhéfd^änd^ föl* Gndi . 

iieitQ» I^Mli»t> i,«^fcjfci0ati%i^pds.}^g«p«ki<i]^P,0cb. luir 
'tiikreMs4^éin4i^etl$l^;\''Éi»^;*^^^ miste i^å 

fram Qc^ ifiéÄefsthvftiantfe 'med nlisduken befalla 

i»Vtfv4i4lB *^n tt»'! UiliTer^f$l>: Konungen, t»ORi b&vjadé 
vilja •féfä^tiffhrfå ^u?P/j6'<äi' liaturehs jie^nligbéter, skci-. 
lande bli deruprppheteM, som skulle återsJ^IIa den 
natur)i£a religionen, jn. ni. vicL samma tid, som Ax. 
iWf**MeS»tF!SM;,'^l^iiB^.j|i« öfver H. M., in- 
tméadeBidé^lvMiiiéQ^ Bhflösojilw 'Hermetique från Eng- 
land, 8om*'Ka11ädé ^ 1^^ ^Tamliolt^?, hitsänd af Alche- 
iiiistkA NbHTeliiWMil. l\ ITétitié lofvad^é, $å^om ^^kannig 
i Åfi hpgpe . scWnc^rneij», »atl; iip ptäc^ , -^ik^ iConunge^) 

kotMMfl : aMt gäna «qM$ hegftnte Mdak ^t laboralori^^ 

, - » . > - • • 

iHn,/fribet att med éll tysd^et anrb^if^ ocfafä de ru* 
^imsU^riér, b^ri dertiU jbél^ofde. X4Uien,crantz ocK 
Ab&i iskul}^ y#ppoii»rA: ow :philQc(«pluin« . arbete tU 
K;>Mi ej 'Vilfe sj^ttfes %ga kunftkäp dérom. Om af- 
tötfeiii anrika Aej^^ iwjJri^^ ;^if j^rvéf öiv; j^f^tu på spec- 



. -• I . <. ■ 



tricitl OéfdltgHatieni tempel ^iéi^ééiéggt giHge. Dl 

'man käii|iec.4ietu allt, iosBr oaG^iir bjekeraodet ^og 

Kellgren, visadt.i hans polemik pot sin tids ofvertro* 



-* . 



. > 



Mtt mdng tm tadwBfå^ JS^^hi. 



A la requidtion^ dé Monsieqr B. Liednér Sm» 
^18, j^ätteafenqué la cotidnite 'QiiHl 'tiaat im est irré* 
prochal)le, et eBtieren^n^. ooaforme a c^U^jque doit 
tenir un honnéte-honinié s^nsé qiii se consacre å 
Vetude. Soii assidait(^ aiix lahgues et å t^^tude .des 
B^li98-Lettrp8 Mt des ffnÉr todäblte*- Coiitnie il ne 
fmt rhonaeur 4^ prendre dea. legopa ^hés moitetqae 

J*'ai d^ailleurs celui de le connoitre particulierenieo^ 
e ne pols que lui renare le-présent témoi^nage foD- 
dé sur connoissance de ékuåé, «ét- éii' ftk dr qiioi j» 
loi ai delivré oe eerti6cai^ et Pai: Mgoé d^ ma pro* 

Sre main et corroboré du cachet .de laea armes. Fait 
Gotdngue ce 28:e Aout 1780.' ' . 

(L. S.) Isaac de 'Cplom 

•/ ' Döcteur et |'rofés$eur' paUic ea 

Pfcilésopfaie,Mem1)ie de la Soeiete 
. . \. Boyale TeutoniosBe, et de 1'Iiiati* 

tut Ro;^al de PBistoire. 

Detta beidraade frögdebeiyg ^ade Lidner leronat 
i Zibeths händer, troligen for att det a högre ort 
uppvisa* Det fans enieliertid i ett contör i Qvesa- 
rum, favarifråii 'delBom g&fva iKikonunit till Loberod. 

I Leopalds ,s9cietet hörde en gång Utg« flerfiEddi- 
ga berättelser af Ofverste Nordforss om denne haos 
ungdomsvän, anförda' som piythologiska egenheter. 
Måhända voro: d» . dock ' lildt mveket pt^f ^'^l^^guitu 
Den som of^a måst se dy)jika ; ,beteeDdeB,' . ^^r^^pnpiQt 
dem bättre, än den som tror, ätt , snille skuUe 
vara en disharmoni 'méltan själskrafter, då det jäst 
är i siajdé, den högsta harmoni af dem alla. ^ 



cs 



•^ 



« >*1»«. 



JUN 29 193b 



fS 



-I* 



•^ :.T . ...rf 



,■'' 



/^ " . ■ 



m 






I: 



i 
f 



r 



må. 



^ 



fv , .11